Ställ krav på kvalitet när du gallrar. Bark i brödet ny het trend. Träna i din skog. Kampen mot granbarkborrar fortsätter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ställ krav på kvalitet när du gallrar. Bark i brödet ny het trend. Träna i din skog. Kampen mot granbarkborrar fortsätter"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Ställ krav på kvalitet när du gallrar Bark i brödet ny het trend Kampen mot granbarkborrar fortsätter Träna i din skog

2 LEDAREN Älg- och insektsmat eller värdefull råvara? I de flesta fall präglas skogsnäringen av hälsosam konkurrens. Alla försöker att bli lite bättre än sina konkurrenter på service till privata skogsägare, skogsvårdskvalitet, transporter och en lång rad andra områden. Ibland dyker det dock upp frågor som kräver samverkan mellan aktörer som normalt sett konkurrerar. Just nu finns det åtminstone två stora frågor på bordet som kräver att skogsbrukets aktörer med liv och lust hugger i och drar åt samma håll; granbarkborreangreppen i mellersta Norrland och älgskadorna som inom stora områden ligger på för höga nivåer. Granbarkborrens härjningar i Medelpad och delar av Ångermanland och Jämtland hör till de värsta som drabbat regionen. Enorma ekonomiska värden har redan gått förlorade för skogsägarna. Om utvecklingen inte hejdas är risken stor att barkborrarna förökar sig och att vi efter sommaren ser ännu större skador. Skogsstyrelsen samordnar nu information till privata skogsägare för att förmå så många som möjligt att leta efter angripen skog. Nästa steg blir att sågverken, skogsägareföreningen och SCA sätter in så stora resurser som möjligt för att avverka bestånd som riskerar att bli yngelhärdar. Kampen mot barkborrarna medför en lång rad praktiska problem. Insikten om vad som väntar om vi misslyckas i vårt samarbete, gör förhoppningsvis att vi tillsammans kan stoppa den krypande och flygande vågen av illasinnade baggar. Skogsbruket har ända sedan 1980 talet misslyckats med att reglera älgstammen och betesskadorna till en rimlig nivå. Nu kommer ett nytt system för viltförvaltning där beslutsprocessen förändras och markägarna förhoppningsvis får ett större inflytande än tidigare. Om detta också ska leda till att jägarna skjuter fler älgar krävs att markägarsidan skickar gemensamma signaler om vad viltförvaltningen syftar till. Mats Sandgren VD SCA SKOG Till skillnad mot barkborrefrågan kräver älgproblemet också samverkan med ytterligare en part, jägarkåren. Min förhoppning är att skogsägare och jägare kan nå en samsyn kring att vi som tycker om att jaga älg i dag, inte har rätt att beröva kommande generationer den stora nytta som de kan ha av värdefull växtlig skog och en älgstam i balans med fodertillgången. INNEHÅLL 2 Nicklas har koll på Västerbottens privata skogar... 3 GrAnbArkbOrreläGet Åtta kommuner utlysta till bekämpningsområde... 4 SCA samlar sina resurser mot granbarkborren... 5 Hans fick avverka en värdefull nyckelbiotop... 6 Ovanlig åtgärd för SCA... 7 Virkesmarknad med många frågetecken... 8 tema GAllrInG Ställ krav när du gallrar... 8 Satsning på kvalitet ger resultat Camilla väljer att inte gallra sin skog omslagsfoto: peter lilja Skogens finlir kräver sina proffs.. 12 Följ med till örngömslet Ökad produktion i Gällö slutsågat i Stugun Bob Persson tror på Jämtland Nödbrödet som blivit trend Skatta lagom Hotad skalbagge gynnas av högstubbar Nya föreskrifter för virkesmätning Teamwork lyfter skogsentreprenörer SCA i Västerbotten satsar på ökade virkesköp Skogen är bästa träningslokalen Skogen är också bra för själen DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall tel: Fax: hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström redaktör: Anna Bergek tel produktion: Fryklunds, Sundsvall tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till:

3 Skogsporträttet Nicklas har koll på Västerbottens privata skogar Avverkningsnivåerna i Västerbottens privata skogar är långsiktigt hållbara. I vissa områden går det till och med att öka virkesuttagen kraftigt under den kommande 100-årsperioden. Det visar jägmästarstudenten Nicklas Karlsson i sitt examensarbete vid SLU. Vad har du ägnat dig åt i ditt examensarbete? Jag har tagit fram möjliga framtida avverkningsnivåer för olika områden i Västerbottens län. Vad har du kommit fram till för resultat? Det ser bra ut för de flesta områden. Avverkningsnivåerna har hittills inte legat för högt någonstans. I Lycksele, Malå och Norsjö kan man faktiskt öka avverkningsnivån successivt och om cirka år nå upp till en beräknad ökning med 70 procent jämfört med dagens nivå, och ändå bevara det långsiktigt hållbara skogsbruket. I Dorotea, Åsele, Vilhelmina, Skellefteå, Sorsele och Storuman finns också stor potential att öka avverkningarna. Finns det områden med sämre resultat? Ja, i kustområdena. I Bjurholm, Vännäs, Nordmaling, Umeå, Robertsfors och Vindeln går det inte att öka ut tagen mer. Där ligger man i dag ganska precis på den nivå som gränsar till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Varför är det viktigt att ta reda på det här? Det är viktigt för att inte överavverka skogen. Tar man ut mer skog än det växer till blir inte skogsbruket långsiktigt hållbart. Hur kom du fram till dina resultat? Jag har gjort analyser och beräkningar på material från Riksskogstaxeringens årliga inventeringar. Examensjobbet har utförts på uppdrag av SCA Skog. Varför nappade du på det här ämnet? Jag tyckte det var ett intressant ämne, för jag bor själv i Västerbotten och har sett att det är många kalhyggen och fått känslan av att det avverkas hårt. Generellt sett är vi nog många som tror att det ligger till så. Du tar examen till våren, vad ska du göra sedan? Jag vill gärna jobba med skogsskötseluppgifter, skogsvård eller naturvård, men har inte riktigt bestämt mig än för vad. Viktigast är att skaffa ett jobb som man trivs med. TexT: AnnA Bergek FoTo: rolf höjer Nicklas Karlsson Skogsporträttet Namn: Nicklas Karlsson. Ålder: 26. Bor: Studentlägenhet i Umeå. Hus i hemorten Västra Ormsjö utanför Dorotea. Familj: Gråhunden Victor. Gör: Läser sista terminen på jägmästarprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. 3

4 Åtta kommuner utlysta till bekämpningsområde Skärpta regler kring virkeshantering i skogen har införts i åtta kommuner i Medelpad, Jämtland och Ångermanland. Syftet är att bekämpa skadeinsekten granbarkborre, som orsakat stora skador på regionens skog. Över privata skogsägare berörs av de hårdare reglerna. Fakta Granbarkborre Foto: Mattias Sparf/Skogsstyrelsen Kampen mot granbarkborrarna fortsätter. Strax före jul beslutade Skogsstyrelsen att inrätta bekämpningsområde i Sundsvall, Timrå, Ånge, Sollefteå, Kramfors, Härnösand, Bräcke och Ragunda kommuner. Mer än privata skogsägare berörs därmed av speciella regler under De särskilda regler som gäller är: I vanliga fall får 5 m 3 sk/hektar skadade råa granar finnas kvar i skogen efter till exempel storm eller snöbrott. Nu skärps den regeln till att max 3 m 3 sk/hektar får ligga kvar. Detta gäller granar med en diameter över 15 cm. Granbarkborren är en 4-5 mm lång skalbagge som förekommer i hela landet. Den är en av de mest fruktade insekterna i skogsbruket. Om granbarkborrarna blir många kan de angripa och döda bestånd av frisk, stående granskog och orsaka stora ekonomiska förluster för markägarna. Under sommaren 2010 avverkades runt m 3 sk angripen skog i Medelpad. Allvarliga skador upptäcktes även i Ångermanland och Jämtland. Därför beslutade Skogsstyrelsen strax före jul att inrätta ett bekämpningsområde med striktare regler för virke i skogen. Beslutet om bekämpningsområde gäller under 2011 och omprövas årligen. I vanliga fall får granvirke som avverkats före 15 juni ligga kvar i skogen fram till 1 augusti. Nu måste det forslas till terminal, industri eller på annat sätt göras oanvändbart som yngelmaterial för granbarkborrar senast 15 juli. Rått granvirke som avverkas mellan 15 juni och 15 september ska vara utkört ur skogen inom 5 veckor. Skaffa dig kunskap Syftet med reglerna är att minimera granbarkborrens chanser till förökning. Skadeinsekten förökar sig gärna i vindfällen och kvarlämnat virke under sommaren. På sensommaren/hösten sprider den nya generationen sig vidare till nya träd. Det är mycket viktigt att varje skogsägare skaffar sig kunskap om sitt skogsbestånd och tar reda på om hon eller han har skador eller skog i riskzonen, säger Anna Marntell, distriktschef vid Skogsstyrelsen i södra Västernorrland. Den som upptäcker skadade bestånd bör försöka få en avverkning till stånd under mitten av maj fram till mitten av juli, för att få ut virket ur skogen innan insekterna går vidare till nya träd. Niklas Åberg, lagansvarig vid Anna Marntell, Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen, råder alla skogsägare att inventera sin skog och besluta om eventuella åtgärder senast under mars månad, för att hinna få åtgärderna utförda under sommaren. Annars kan det vara svårt att få tag i maskinresurser. Det tar också sex veckor innan man får påbörja en åtgärd efter att man lämnat in sin avverkningsanmälan, säger Niklas Åberg. Annorlunda naturhänsyn I vissa av granbarkborrens kärnområden, som Östavall i Ånge, ger Skogsstyrelsen rådet att vid avverkningar ta bort alla granar grövre än 15 cm i diameter. Det innebär att man prioriterar naturhänsyn annorlunda, och att till exempel när skyddande träd lämnas vid en bäck blir det andra träd än gran. Men tänk på att lämna låga högstubbar av gran. Det berikar den biologiska mångfalden och gynnar granbarkborrarnas naturliga fiender, som olika barkbockar och andra rovinsekter, säger Anna Marntell. Anna Bergek 4

5 Gäddede Malgomaj Vilhelmina VÄSTERBOTTENS LÄN Dorotea Lycksele lven GrAnbArkbOrreläGet Umeälven Umeå ragunda Sollefteå kramfors bräcke ånge Sundsvall härnösand timrå Att inrätta ett bekämpningsområde är en ovanlig åtgärd. Sist vi hade bekämpningsområde i Mellannorrland var i skiftet mellan och 80-talet. Även då var det granbarkborren som hotade skogen. bekämpningsområde SCA samlar sina resurser mot granbarkborren Sälen Mora SCA kommer i år att avsätta stora maskinresurser för avverkning av granbarkborreskadad skog. Bolagets egen skog och privata skogsägares skog är lika högt prioriterade. Granbarkborrarna känner inte av några fastighetsgränser. Det här är ett gemensamt problem för alla skogsägare som vi måste lösa tillsammans, säger Jörgen Bendz, virkeschef vid SCA Skog. Torsby Arvika Bengtsfors Klarälven Karlstad Vänern Mariestad Siljan Falun Borlänge Ludvika LÄN ÖREBRO Avesta Under fjolåret hittade SCA runt 2500 hektar insektsskadad skog på sina ägor i Medelpad, Jämtland och Ångermanland. Nya skadade områden upptäcks VÄRMLANDS kontinuerligt och i dagsläget har SCA runt m 3 fub angripen skog som måste avverkas och transporteras bort före 15 juli. Det är närmare en fjärdedel av SCAs hela årliga avverkning på det egna skogsinnehavet. Skadorna kommer att öka hela Säffle tiden, så länge vi inte fått bukt på granbarkborrarna. Det går inte att blunda för det här problemet, säger Jörgen Bendz. Illa i Ångermanland När larmet om granbarkborrar kom i fjol bedömdes problemet vara störst i Medelpad. Nu konstaterar Jörgen Bendz att på SCAs marker är Ångermanland lika hårt drabbat. Förmodligen är det lika illa i de privata skogsägarnas skog i Ångermanland. LÄN Karlskoga Örebro Köping SCA ser på utbrottet av granbarkborrar ur ett landskapsperspektiv. Insekterna sprider sig oavsett fastighetsgränser och därför är det viktigt att alla skogsägare får hjälp att avverka angripen skog. För att göra en så bra skogsskyddsinsats som möjligt kommer vi troligen att hugga angripen skog i två omgångar. Det gäller både vår egen och privat skog. Först tar man det akuta på vintern eller våren, för att rädda virkesvärdet. Sedan tar man omkringliggande skog på sommaren eller hösten, då man även får med sig insekterna ut ur skogen, säger Jörgen Bendz. Sandviken Gävle Västerås Hjälmaren Katrineholm Finspång Dalälven VÄSTMANLANDS LÄN Enköping Mälaren Eskilstuna AnnA Bergek SÖDERMANLANDS LÄN Skutskär UPPSALA LÄN Uppsala Nyköping läs mer på nästa sida: Skogsägare förlorade över i virkesintäkt Sigtuna Södertälje Östhammar Norrtälje Ålands hav STOCKHOLM STOCKHOLMS LÄN 59 5 Östersjön

6 Hans fi ck avverka en värd Det går fort när granbarkborren slår till och stora summor står på spel. Hans Häggblom och hans familj förlorade mer än kronor på bara ett halvår. Dessutom fick familjen grönt ljus från Skogsstyrelsen att avverka en an gripen nyckelbiotop. Hans Häggblom ser bekymrad ut när han pulsar genom snön i sin skog i Sörbygden i östra Jämtland. Skogen är grov och skulle i vanliga fall glädja en skogsägare. Men på bara ett halvår har en stor del av timret förstörts av granbarkborrar. På en del träd syns bara insekternas ingångshål, på andra stammar har barken flagnat helt. Insekterna har förvandlat prima grantimmer till brännved och Hans, som äger skogen tillsammans med sin mamma och syster, är minst sagt bedrövad. Det är inte roligt att släppa de här dimensionerna till flistuggen, säger han. Skrämmande snabbt I februari 2010 skrev familjen kontrakt med SCA om att avverka det cirka 15 hektar stora beståndet. Men skogsbilvägen i området håller bara för vinterkörning och avverkningen planerades till nästkommande vinter. När SCAs virkesköpare Kent Hansson besökte området hösten 2010 för att planera avverkningen gjorde han en otäck upptäckt. Under sommaren hade granbarkborrar härjat i skogen och träden hade fått allvarliga skador. På en del ställen var mellan 60 och 70 procent av träden döda. Det är skrämmande att skogen förstörs så snabbt. Det är en oerhörd förlust för markägaren, säger Kent Hansson. Angripen nyckelbiotop Kent informerade Hans om vad som hänt och tog även kontakt med Skogsstyrelsen för att få råd om hur de skulle hantera angreppet. Skogsägaren Hans Häggblom och SCAs virkesköpare Kent Hansson är båda bestörta över granbarkborrens härjningar på skogen i Sörbygden. Skogsägare håll utkik! tecken som tyder på granbarkborrar: Ingångshål. Granbarkborren gör små, runda ingångshål, cirka 2-3 mm i diameter, i barken på de träd som angrips. Ymnigt kådfl öde. En angripen gran kan kåda mycket. Borrmjöl. När granbarkborren tar sig in i trädet bildas borrmjöl, som man ofta kan se längst ner på stambasen eller liggande på barkfl agor. Färgskiftning. En angripen gran får ofta en ljusare grönfärg, innan den övergår i rödaktig och slutligen grå ton. Granar vars bark lossnar på senhösten eller året efter angrepp. Var särskilt vaksam på färska vindfällen, äldre granskog i trakter med angrepp, hyggeskanter och nygallrade granbestånd. När Skogsstyrelsens konsulent Gullik Nilsson besökte området komplicerades fallet ytterligare. Gullik upptäckte nämligen en nyckelbiotop på cirka tre hektar, med många äldre granlågor och rödlistade arter som ullticka, rosenticka och lappticka. Det var så hög klass på den att den skulle ha blivit ett biotopskyddsområde, då markägaren får ersättning och den är skyddad för all framtid, säger Gullik Nilsson. Dessvärre var nyckelbiotopen redan an gripen av granbarkborre. Och att sätta den under bevakning och se vad som hände fram till sommaren var inget alternativ, eftersom vägen inte håller för en akut sommaravverkning. Efter noggrant övervägande gav Gullik Nilsson därför grönt ljus för att avverka nyckelbiotopen, i samband med den stora avverkningen nu i vintras. Det kändes inte roligt, för mitt jobb handlar ju delvis om att skydda höga naturvärden. Men nyckelbiotopen bestod av gammal grov gran och risken var stor att den skulle bli helt angripen av granbarkborre. Då 6

7 Granbarkborreläget efull nyckelbiotop skulle det inte vara en nyckelbiotop längre och därför var det mer värt att bekämpa granbarkborren, förklarar Gullik Nilsson. Håll koll Hans Häggblom blev lättad över beskedet. Han hade inte velat lämna en yta med tre hektar gammal granskog kvar, som med stor risk hade blivit en härd för nya granbarkborrar. Under andra förutsättningar hade jag inte haft något emot att lämna den. Men jag tycker vi kom fram till en bra lösning nu, säger Hans. Nu hoppas han att avverkningen ska ha hejdat angreppen på fastigheten. Skogen betyder mycket för honom. Till våren ska han ha barkborrefällor på hygget, i hopp om att kunna minska antalet insekter. Han uppmanar alla andra skogsägare att vara vaksamma vad gäller granbarkborrar. Håll koll! Men det är inte lätt att se tecknen och det är svårt för det går så fort, säger Hans. Text: Anna Bergek Foto: Per-Anders Sjöquist Granbarkborrarna har lyckats förstöra en stor del av grantimret i det fina beståndet. Skogsägaren Hans Häggblom och hans familj har förlorat över kronor i virkesintäkter. Ovanlig åtgärd för SCA Det är mycket ovanligt att en nyckel biotop avverkas. De flesta virkesköpande bolag har nämligen lovat att inte avverka sådana värdefulla områden. För SCA vållade därför nyckel biotopen i Sörbygden en del huvudbry. En nyckelbiotop är ett område med höga naturvärden. Ofta innehåller den mycket död ved och har inte varit utsatt för några skogsbruksåtgärder. Nyckelbiotoperna är inte skyddade i lag men de flesta virkesköpande bolag har genom sina miljöcertifieringar lovat att inte avverka dem. Samråd med Skogsstyrelsen SCA, som är anslutet till miljöcertifieringen FSC, övervägde därför noga hur man skulle göra med nyckelbiotopen i Sörbygden. Skogs vårdslagens krav om att skydda skogen mot insekter vägdes mot kravet från FSC om att inte avverka nyckelbiotoper. Det finns ett starkt stöd i skogsvårdslagen för att vi måste rädda virkesvärden och skydda skogen från insekter. I och med att det nu är ett bekämpningsområde lägger det också ett extra tryck på att agera. Men utan samråd med Skogsstyrelsen hade det inte varit okej att avverka den, säger Ola Kårén, skogsekolog på SCA Skog. SCA har informerat sin miljörevisor om läget med granbarkborrar och att vissa bekämp ningsåtgärder riskerar att krocka med kraven i FSC. Ola Kårén tror att FSC kommer att ha förståelse för läget. Svårt beslut att fatta Gullik Nilsson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, var den som gav klartecken om att avverka nyckelbiotopen. Han tycker också att det var ett svårt beslut att fatta. Men det känns rätt. Hejdar vi inte granbarkborren så riskerar fler områden med höga naturvärden att bli angripna, säger Gullik Nilsson. Anna Bergek 7

8 marknadsläge Ställ kra Oron i Nordafrika påverkar efterfrågan på sågade trävaror. Virkesmarknad med många frågetecken Såväl efterfrågan på virke som utbudet från skogsägarna återhämtade sig rejält under Under årets sista månader var aktiviteten på virkesmarknaden riktigt hög ser ut att kunna bjuda på utmaningar av allehanda slag för svensk skogsindustri. Vi är glada över att fler skogsägare än någonsin under fjolåret gav oss förtroendet att köpa deras virke. För första gången köpte SCA mer än tre miljoner kubikmeter virke. Det bekräftar att vår satsning på heltäckande service och höga timmerpriser uppskattas av skogsägarna, summerar SCAs nye virkeschef Jörgen Bendz. Stora flöden av barrmassaved När det gäller utvecklingen under våren kommer virkesmarknaden i mellersta Norrland under åtminstone det första halvåret helt att präglas av granbarkborreproblemen. I början av 2011 var flödena av barrmassaved normala, men vi väntar oss en ökning till följd av stora avverkningar i granbarkborrarnas spår. Dessutom finns ett tryck på gallring vilket kommer att späda på detta ytterligare, säger Jörgen Bendz. Turbulent på många sätt Trots att de fem största trävaruproducenterna i Europa; Sverige, Finland, Tyskland, Ryssland och Österrike, under 2010 ökade sin produktion med 6 7 procent är 8 lagersituationen ännu något så när under kontroll. Många sågverk valde att begränsa produktionen kring jul och nyår, vilket gjorde att balansen mellan tillgång och efterfrågan kunde hållas. Osäkerheten i Västeuropa och USA tyngs ännu av att antalet byggstarter är mycket lågt, samtidigt som oron i Nordafrika präglar marknaden för trävaror av furu. Kronan hämmar exporten Till problemen med granbarkborrar, oro i Afrika och svajig efterfrågan på trävaror kan också läggas en ovanligt stark svensk krona. Den gör svenska exportvaror dyrare på världsmarknaden och gynnar konkurrenter i de länder vars valutor sjunkit i förhållande till kronan. Trots den osäkerhet som råder tror vi på en god efterfrågan på alla sortiment. När flera andra aktörer valde att sänka sina timmerprislistor i slutet av förra året höll vi fast vid våra. Det är timret som främst skapar skogsägarens netto, därför vill vi hålla en hög och jämn nivå, säger Jörgen Bendz. rolf edström FoTo: mats WigArdT Samtidigt som Hanna Engström mäter diametern på trädet, spanar hon efter skador uppåt stammen.

9 GAllrInGb tema v när du gallrar Du får pengar i fickan direkt, samtidigt som du ökar det framtida värdet på din skog. Det gör gallring till ett av de svåraste och viktigaste momenten i skogsskötseln. Ställ krav på kvalitet när du gallrar. Det är i gallringen du skapar det framtida beståndet, säger Hanna Engström, som i fjol granskade SCAs gallringar på Norrbottens skogsförvaltning. Gallring blir allt viktigare i dagens skogsbruk. Stora områden skog uppnår en ålder som kan vara lämplig för gallring de närmaste åren, både på privat mark och bolagsmark. Samtidigt är det ett av de svåraste momenten av skogsskötsel. För att gallringen ska vara lönsam gäller det att avverkningsarbetet är effektivt. På samma gång är det viktigt att maskinförarna håller hög kvalitet och gör ett genomtänkt urval av träd, så att de som står kvar är raka, oskadade stammar. Satsa på kvalitet Grundprincipen i gallring är att flytta över tillväxten på utvalda stammar i beståndet. Det viktiga är alltså inte vad man tar ut vid en gallring, utan vad som blir kvar. Som skogsägare bör man tänka på att inte plocka ut för mycket pengar utan satsa på kvalitet, säger Hanna Engström. Hon vet vad hon pratar om, efter att under fjolåret ha granskat hela 127 gallringar som SCA gjort på Norrbottens skogsförvaltning. Syftet var att upptäcka brister och snabbt återkoppla till det avverkningslag som gjort gallringen. Hanna har undersökt följande faktorer när hon granskat gallringar: Grundyta, det vill säga arean av alla stammar i brösthöjd per hektar. Grundytan ger ett mått på om man tagit ut lagom många träd eller inte i gallringen. Andel skadade stammar. Det är viktigt att minimera skador på kvarvarande stammar i en gallring, eftersom skador gör att trädet lätttare kan bli angripet av röta och svamp. Skador kan också minska tillväxten och försämra kvaliteten inför en slutavverkning. Men det är omöjligt att undvika skador helt när man går in och gallrar. Enligt SCAs riktlinjer bör an delen skadade träd vara max 5 procent. Ett träd räknas som skadat när det har en skada större än en tändsticksask. Stickvägsbredd. Stickvägarna (där skotaren gått fram) bör max vara 4,2 meter breda i normal terräng. Stickvägsavstånd. Avståndet mellan stickvägarna bör vara mellan 25 och 30 meter. Spårbildning. Spåren i marken där skotaren gått fram bör inte vara djupare än 10 cm på mer än 5 procent av spårsträckan. Goda resultat Hannas sammanställning visar på goda resultat, särskilt när det gäller stickvägsavstånd och stickvägsbredd. Andelen skador ligger under 5 procent då SCA gallrat på privat skog i Norrbotten och spårbildning är sällsynt. När det gäller grundyta finns dock förbättringar att göra. Den grundyta som fanns kvar efter gallringarna var ibland för låg. Generellt sett gallrar vi för hårt på egen skog. Det är inte bra, för man ska ju lämna kvar så mycket träd som marken kan bära för att riktigt utnyttja markens potential. Men på privat skog är det skogsägarna som bestämmer hur mycket som ska tas ut och där kan vi bara göra enligt deras önskemål, säger Hanna. 9

10 Hon vill ändå rekommendera privata markägare att inte gallra för hårt, för att inte förlora i framtida tillväxt på den skog som står kvar. De träd som blir kvar vid en hård gallring är också mer utsatta för vind och risken är större att de bryts eller blåser omkull. Kräv kvalitet Hanna Engström uppmanar också skogsägare att ställa kvalitetskrav på det företag som ska utföra gallringen. Ett erfaret och ambitiöst gallringslag är den bästa vägen för en lyckad gallring. Det krävs en speciell metodik för att kunna fälla och upparbeta träd utan att skada stammar som står kvar, säger Hanna Engström. Text: Anna Bergek Foto: Per Pettersson Vid gallring flyttar du över tillväxten på utvalda stammar i beståndet. Utifrån det du har, fråga dig själv hur du vill att beståndet ska se ut efter gallringen, tipsar Hanna Engström, anställd vid SCA i Norrbotten och själv privat skogsägare i Överkalix. Satsning på kvalitet ger resultat Utbildningar, uppföljningar och stickprov. De senaste åren har SCA jobbat hårt för att höja kvaliteten på sina gallringar. Det har gett goda resultat bland annat har skadenivån sjunkit från 7 till 3 procent. 10 Tänk på det här Tips till dig som ska gallra Fundera över när på året du ska göra gallringen. Sommartid får du ofta mer pengar för virket, men vintertid minskar risken för spårbildning och skador. Å andra sidan kan det vara svårt för skördarföraren att se på vintern, på grund av mörker och mycket snö. Resonera med din virkesköpare. Fundera på gallringsstyrkan, det vill säga hur mycket du ska ta ut i gallringen. Var noggrann med att inte ta ut för mycket virke. Lämna i stället kvar så många träd som marken kan bära annars förlorar du i tillväxt. Det finns gallringsmallar som visar hur stor grundyta som bör vara kvar efter en gallring beroende på markens bördighet. Din virkesköpare kan visa dig. Underröj beståndet om det är mycket underväxt, då ser skördarföraren bättre och kan göra ett bättre urval. Men städa inte i onödan djur och fåglar mår bra av lagom med underväxt. Var försiktig med att gallra granskog som är äldre än 80 år. Äldre granar i nygallrad skog blir känsligare för skador som till exempel granbarkborre. För fyra år sedan bestämde sig SCA Skog för att göra en kraftsatsning för att höja kvaliteten i sina gallringar. Vi hade varit bra på att mäta produktiviteten men sämre på att mäta kvalitet, och den hade därför blivit ojämn, berättar Magnus Andersson, skötselspecialist vid SCA Skog. Granskar både privat och egen skog Numera görs därför en heltäckande gallringsuppföljning inom SCA varje år, där företaget med hjälp av stickprover granskar kvaliteten på gallringar gjorda på alla fem skogsförvaltningar. Stickproven görs både på SCAs egen mark och i den skog som SCA gallrar för privata markägares räkning. Flera förvaltningar har även satsat på egna, mer omfattande gallringsuppföljningar (se exempel här ovan från Norrbotten). Utbildning av maskinförare är en annan Om du gallrar granskog under sommarhalvåret se till att behandla stubbarna mot rotröta. Behandlingen sker direkt vid avverkningen via utrustning på skördaren. Rotröta orsakas av en svamp som får fäste på färska stubbytor när dygnsmedeltemperaturen är högre än + 5 grader. Hör dig för om gallringskvaliteten hos det företag du anlitar. Ställ krav på att gallringen utförs med hög kvalitet! viktig del i arbetet med att höja kvaliteten. Fokuset på kvalitet har burit frukt; uppföljningarnas resultat har förbättrats i flera avseenden. Andelen skador har till exempel sjunkit från 7 till 3 procent (när man slår ihop alla skogsförvaltningar) under de här åren. Även körmönstret vad gäller stickvägar har förbättrats. Störst eloge för det ska maskinförarna ha. Det är de som sitter vid spakarna och avgör hur det blir i slutänden, säger Magnus Andersson. Anna Bergek

11 GALLRINGb Tema Camilla väljer att inte gallra sin skog Camilla Hansen kallar sig för en rationell skogsromantiker. Hon har bestämt sig för att låta delar av skogen vara utan att gallra den. Vi äger skog av olika anledningar. I mitt fall var det för att jag hittade en vacker kulturmiljö som jag vill bevara, säger hon. Camilla Hansen var ledare för Centerpartiet i Luleå mellan 2006 och Sedan den första januari 2011 är hon tillbaka på sitt arbete som landsbygdsutvecklare i kommunen. Men vid sidan av det har hon skaffat en f-skattsedel för att sälja sin skog på ett annat sätt än till skogsindustrin köpte hon den förfallna gården från 1880-talet med 60 hektar skog och 30 hektar skogsimpediment i Arvidsjaurs kommun. Jordbruket på gården upphörde redan 1961 och sedan dess har ängarna runt huset fått växa igen. Jag har försökt att sälja de späda träden där som biobränsle. Men hittills har skogsbolagen inte visat något intresse när jag har ringt. Ibland känns det svårt att nå fram när man är kvinna och inte vill sälja in en traditionell avverkning. Den förre ägaren gallrade själv skogen på vissa ställen, men mycket av virket har blivit liggande på marken och fått förmultna. Skogen har mer eller mindre lämnats vind för våg i 40 år. Själv har hon bestämt sig för att i största möjliga mån låta den vara. Föll för kulturmiljön Hon menar att vi äger skog av olika orsaker. En del lever helt och hållet på sin skog och då är det viktigt att räkna på att få en avkastning varje år. Andra har ärvt skogen och kan ha den som extrainkomst. I Camillas fall handlar det om att hon tyckte att det var en vacker kulturmiljö. Det är det skogshistoriska värdet kopplat till gårdsmiljön som intresserar henne. Till sommaren ska Camilla Hansen ordna kurs i gärdsgårdstillverkning. Då används material från skogen som man normalt skulle röja bort. Det är ett sätt att lyfta fram det skogshistoriska företagandet. Jag tror att vi måste Skogsägaren Camilla Hansen vill värna det vackra och historiskt viktiga i sin skog. börja se på skogen på fler än ett sätt i Sverige. Visst ska vi ha virke till skogsindustrin, men det finns historiska och estetiska värden som det också går att få tillväxt på som skogsägare. Camilla Hansen har märkt att det finns ett enormt intresse utomlands för den svenska skogen och funderar på att ordna utflykter på sina marker för turister. Eftersom hon är borgerlig vigselförrättare planerar hon också att erbjuda vigslar i skogen. Om man kan gifta sig på stränder och på isen så kan man väl gifta sig i skogen också. Jag tror inte att många norrbottningar eller ens svenskar kommer att vara intresserade av det, men för utlänningar är det exotiskt att befinna sig i skogen. Gallra på gammalt vis Det finns många exempel på det. Paris trendigaste kockar åker till Lappland och lagar mat i skogen med råvaror som de hittar där. En familj från Shetlandsöarna flyttar till en by utanför Luleå på grund av miljön. En meriterad tysk psykiatriker kom till Norrbotten av en enda anledning den vackra skogen. Det är tydligt att skogen har en tjusningskraft och Camilla Hansen tror att hennes gårdsställe kan bli en plats för retreat och avkoppling för många. Men går det inte att sälja upplevelserna i en gallrad skog? Det blir inte samma miljö om du kör in med stora maskiner. Jag kan tänka mig att låta gallra vissa delar av min skog på ett gammeldags sätt med motorsåg. Men delen närmast huset vill jag lämna orörd eftersom jag tycker att den tillhör gårdsstället. Där hänger lavar och mossa växer på träd som fallit ner av ålder. Många djur trivs också och att värna den biologiska mångfalden är en annan orsak till att Camilla Hansen låter skogen vara. Det blir ett rikt djurliv, inklusive mygg. Det tycker jag är härligt. Text och foto: Ann-Katrin Öhman Fakta Camilla Hansen Ålder: 45 år Yrke: Landsbygdsutvecklare i Luleå kommun. Var ledare för Centerpartiet i Luleå mellan 2006 och Bor: På Bergnäset i Luleå. Familj: Två barn och en särbo. Skogsfastighet: Köpte en skogsfastighet i Arvidsjaurs kommun i Norrbotten 2005 med 60 hektar skog och 30 hektar skogsimpediment. 11

12 Skogens finlir kräver sina proffs Ungskogen är tät och mellan vissa stammar är det inte ens en meter. Men maskinförare Hans Ohlsson lirkar vant in skördaraggregatet mellan träden och greppar exakt det träd som han vill ha. Det räcker med en decimeter till nästa stam så klarar man det, säger Hans. För mig som aldrig åkt gallringsskördare förut känns det ungefär som att köra in med en för stor kundvagn i en fullproppad porslinsbutik. Här står fina träd med bara någon meters mellanrum på sina håll, och med hjälp av en stor skogsmaskin ska ungefär vart fjärde tas bort utan att kvarvarande träd skadas. Hur ska det gå till? Men för Hans Ohlsson, som gallrat skog i 20 år, är det inte någon större Jan Gullmark som förvaltar skogen åt sin dotter kommer för att kika på gallringen i det snart 30-åriga contortabeståndet. Assar Nordlund kollar varje dag så att han lämnar kvar rätt antal träd i beståndet. Det mäter han med ett verktyg som kallas relaskop. 12 match. Han styr mjukt in sin skördare bland contortatallarna i skogen söder om Erikslund, Ånge, och börjar metodiskt att bana sig en väg in i beståndet. Gallring är roligt, för om man gör ett bra jobb blir det ett så fint resultat. I en sluthuggning får man ett hygge med några torrträd och det är inte alls lika vackert tycker jag, säger Hans. Elva meter lång kran Han börjar med att ta ner träden i den lilla gata som skördaren ska röra sig efter i beståndet den så kallade stickvägen. Därefter skickar han in den elva meter långa kranen in i skogen på bägge sidor av stickvägen. Där står en liten ful en som vi ska ta, säger Hans och vinklar kranen runt ett rakt och fint träd som står mitt framför maskinen, för att komma åt ett krokigt träd längre in i skogen. När trädet är nedsågat lyfter han fram det en bit, kvistar och kapar det. Riset placerar Hans i stickvägen framför skördaren, för att skydda marken där maskinen går fram. Sedan lämnar han virket i en hög bredvid stickvägen. Det kommer skotarföraren Sven-Bertil Jansson att hämta senare. På vintern gäller det att göra större högar, annars riskerar virket att bli översnöat innan Sven-Bertil kommer, säger Hans. Hans arbetar i Ångelaget, som är ett av SCAs egna maskinlag. Han och kollegorna Assar Nordlund, som också kör skördare, samt Sven-Bertil Jansson och Mikael Pettersson som kör skotare har blivit ett av SCAs specialiserade lag som ägnar sig åt gallring året runt. Att gallra skog är ett särskilt konststycke och kräver erfarenhet, eftersom det handlar om att ta ut virke samtidigt som fina, oskadade träd ska stå kvar efter ingreppet. Därför strävar SCA efter att ha specialiserade gallringslag både bland sina egna

13 b Tema GALLRING Contortan har ofta hårdare kvistar och är mer yvig än vanlig tall. Det gör den lite svårare att gallra. Men Hans Ohlsson har arbetat som gallrings förare i 20 år och räds inte att ge sig in i beståndet. maskinlag och bland de entreprenörer som anlitas. Större delen av året gallrar Ångelaget på SCAs egen skog, men det blir allt fler uppdrag på privat mark. Det tycker laget är kul. De privata markägarna är ofta mycket engagerade och noggranna med sin skog. Man är faktiskt lite mer försiktig på privat skog än SCAs egen, säger Assar Nordlund, som tar över skördaren från Hans när det blir skiftbyte på eftermiddagen. Ljusare med snö Det är rejält med snö i skogen i år, men varken Hans eller Assar tycker att snön är något problem när de ska välja träd i gallringen. Nej, snön gör det ljusare och lätttare att se tycker jag. Ljusmässigt sämst är väl i oktober-november, säger Assar. Snödjupet kan dock göra det svårt att se var de sågar när de griper tag om foten av ett träd. Det blir lättare att såga i backen eller i en sten. Dessutom blir det helt vitt kring maskinen när det rasar ner snö från träden ibland. Då får man stanna en halv minut innan man kan köra vidare igen, säger Hans. Hur ofta får ni besök av de privata skogsägarna som ni gallrar åt? Det är inte så ofta faktiskt. Vi har funderat varför inte fler kommer ut och tittar. Det är roligt om de kommer, bara de ringer i förväg och säger att de är på väg. Det är en säkerhetsfråga. När vi sitter i maskinen är det inte alltid vi ser om någon kommer genom skogen, säger Assar Nordlund. Text: Anna Bergek Foto: Anna Gullmark 3 korta frågor till Hans Ohlsson, gallringsförare Hur avgörande är maskinstorleken för att en gallring ska bli bra? Den har inte jättestor betydelse. Det viktiga är att man har ett litet skördaraggregat, eftersom det är aggregatet som man har ute bland träden. Det är också viktigt att kranen är smidig och går mjukt, säger Hans Ohlsson. Gallring sommar eller vinter vad tycker du? Jag förstår att många markägare vill gallra på vintern. Risken för skador är mindre då, eftersom barken släpper lättare på försommaren. Men det finns många trakter som går fint att gallra sommartid, till exempel lite stenigare och mer talldominerade områden. Det kan skogsägaren tjäna en bra slant på, eftersom virkespriset är högre på sommaren. Blir det lättare för er om markägaren har förröjt beståndet? Ja, vi uppskattar när det är förröjt. Det ger mindre skador och det går lättare för oss att arbeta. 13

14 Snytbaggen får fortsätta att tampas med kemikalier under FSC ger dispens för kemikalier SCA får fortsätta använda insektsmedlet Merit Forest för att skydda sina skogsplantor mot snytbagge. Miljöcertifieringen FSC har givit SCA och 14 andra FSC medlemmar dispens från kravet på ett kemikaliefritt skogsbruk under De FSC medlemmar som sökt dispens fick redovisa hur de på sikt planerar att fasa ut kemikalierna helt ur sitt skogsbruk. SCA satsar på att minska mängden kemikalier genom en förbättrad markberedning. Skadeinsekten snytbagge orsakar varje år stora skador inom skogsbruket genom att ta kål på nyplanterad skog. Rättelse älgjakten i norra Sverige börjar måndagen den 5 september och inget annat datum. I 2011 års SCA-kalender anges fel datum. Vi beklagar misstaget. Skogsbruket lider brist på naturvårdsbrännare Bränning av skog blir ett allt viktigare verktyg i naturvården inom skogsbruket. Men antalet personer som har kompetens att leda en naturvårdsbränning är få. Därför satsar branschen gemensamt på att utbilda fler inom området. ALMANACKAN Informationskvällar om granbarkborrar: 14 mars Fränsta 15 mars Sundsvall 16 mars Ramsele 17 mars Kramfors 23 mars Liden 24 mars Stöde 5 april Bispgården 2 maj Sista dag för inlämning av självdeklaration 15 juni Sista dag för inlämning av självdeklaration om man har anstånd juni Skogsnolia i Umeå Rymligare i Ramsele och Backe SCA kontoren i Ramsele och Backe har flyttat till nya och rymligare lokaler. Nya kontoret i Ramsele ligger på Tingsvägen 6, mitt emot kommunhuset i byn. Kontoret i Ramsele har vuxit på senare år och har nu fyra medarbetare. Den 14 januari hölls öppet hus. Uppemot 50 personer trotsade kylan och kom på besök. Det var över förväntan, för det var 25 minusgrader ute, berättar Olof Westin, distriktsansvarig i Ramsele. SCA har även förstärkt sin närvaro i Backe, där virkesköparen Dan Larsson finns på plats vissa dagar i veckan. Det nya och större kontoret ligger på Torgvägen 1A. FSC certifierade skogsbolag har krav på sig att bränna 5 procent av den yta de avverkar varje år. Det har gjort att behovet av bränningskunnigt folk vuxit. I dag finns uppskattningsvis mellan 10 och 15 personer i Sverige som har den rätta kunskapen för att leda en brand. Vi skulle behöva dubbla det flera gånger om, säger Tomas Rydkvist, naturvårdsspecialist vid Medelpads förvaltning, SCA Skog. För att råda bot på problemet startas därför ett tvåårigt utbildningsprojekt, lett av Sveriges Lantbruksuniversitet och finansierat med EU pengar. Projektet kommer att erbjuda kurser i bränningskunskap på flera olika nivåer. Det kommer även att hållas inspirationsseminarier på temat bränning. I projektet deltar även skogsbolag som SCA, Sveaskog, Holmen och Stora Enso. Kurserna är gratis och vänder sig främst till entreprenörer samt anställda inom skogsbolag, statlig naturvård och kommunal räddningstjänst. Några som tog chansen att kika på de nya lokalerna när det var öppet hus i Ramsele var Börje Wikström, ekonomichef vid Ångermanlands förvaltning, Håkan Book, distriktsansvarig i Ramsele, Ing- Marie Halvarsson, sekreterare och skogsägaren Sören Strömkvist. I bakgrunden SCAs virkesköpare i Ramsele, Eric-Dan Nilsson, i samspråk med skogsägaren Ingemar Jonsson. 14

15 Följ med till örngömslet Örngömslet i Kalvträsk, Västerbotten. Att få uppleva en kungsörn i vilt tillstånd är få förunnat. Därför har det blivit populärt bland naturintresserade fotografer att hyra plats i ett gömsle för att komma nära de mäktiga rovfåglarna. Följ med naturfotografen Peter Lilja till ett örngömsle i Västerbotten. Vi befinner oss i slutet av mars månad. Klockan är fyra på morgonen och jag går på en väl upptrampad stig i snön efter en man som heter Conny Lundström. Conny har under flera år fotograferat kungsörn uppe i sina hemtrakter i Kalvträsk, Västerbotten. Här är naturen vild och området där han håller till gränsar mot Vitbergens naturreservat. Anlända i skydd av mörkret Mörkret ligger fortfarande kvar över landskapet vilket är en förutsättning för att vi ska kunna ta oss hit osedda av traktens djur och fåglar. För att få bra bilder finns en del enkla regler att följa. En är att man måste vara på plats innan det blir ljust och även lämna gömslet i skydd av mörkret. Korp och örn är otroligt vaksamma och det är viktigt att de inte förknippar gömslet med mänsklig närvaro. När man fotograferar får man vara väldigt försiktig då man ändrar fotovinkel så att man rör objektivet med långsamma rörelser. Sitter fåglarna på helspänn måste man avvakta med rörelser tills de börjar äta och blir mer avslappnade. Dessutom bör man hålla en så låg ljudnivå som möjligt, ljud i kombination med en häftig rörelse signalerar fara och hela flocken kan lämna området. Det är kallt på myren när vi anländer, under 20 minusgrader och Conny gör upp en eld i gömslets kamin. En angenäm värme sprider sig och värmer upp timmerväggarna. Gömslet har han byggt på sin fars mark och han har timrat väggarna av lämpliga furustockar. Här finns plats för flera fotografer. Bekvämt och välordnat Det finns möjligheter att värma mat för den som vill, jag har med mig smörgåsar och en kaffetermos att avnjuta under de lugnare stunderna. Allt är väldigt välordnat här finns till och med toalett. Från att ha tillbringat en stor del av sin tid här själv så har Conny börjat hyra ut sitt gömsle till fotografer och naturintresserade från hela Europa. Hyrgömsle är en trend som har pågått under många år och i vårt grannland Finland började det med att man kunde fotografera björn vid ryska gränsen. Sedan har nya aktörer dykt upp lite här och där; havsörnsfotografering i Norge, fågelfotografering i Ungern och Costa Rica är bara några exempel. Bland fotografer går b 15

16 åsikterna isär när det gäller att hyra in sig i ett gömsle, det finns både för och nackdelar men helt klart öppnar det möjligheter för naturintresserade att få en inblick i vår natur. I väntan på gryningen slumrar vi in i en ytlig sömn och man börjar höra korparnas kraxande utanför gömslet. Ett självdött rådjur ligger strategiskt utplacerat framför våra gluggar och korparna är först på plats för att få ta del av godbitarna. Korpen är otroligt vaksam och skygg och det vet traktens djur och fåglar. Om inte korparna äter på åteln så undviker även räven att visa sig, och lyfter korparna så försvinner även räven. Rödräven kikar fram mellan myrens tallstammar. Han vågar sig inte fram till åteln utan letar rester i snön efter de glupska korparna. Oro bland svartkapporna På morgonen pågår en febril aktivitet när alla vill vara med och få sin del av kakan. Helt plötsligt blir det oro bland svartkapporna och en kungsörn gör en lov över området Korpen smyger sig på den betydligt större örnen för att dra den i stjärtfjädrarna. Den gör allt för att reta och störa örnen när den äter. 16

17 för att sedan sätta sig i en talltopp och spana av området. Sedan glider han elegant ner på åteln och korparna får maka på sig. Örnen börjar att slita köttstycken ur rådjuret till korparnas förtret, som gör allt för att retas. Ett knep är att smyga sig på bakifrån och dra i örnens stjärtfjädrar för att sedan hoppa undan. I väntan på gryningen slumrar vi in i en ytlig sömn och man börjar höra korparnas kraxande utanför gömslet. Kamerorna smattrar Närmare gömslet finns det solrosfrön och talg som lockar till sig de mindre fåglarna i området. En gråspett låter sig väl smaka av talgen och kamerorna smattrar när den poserar framför gömslet. Andra fåglar är domherrar, talltitor, talgoxar, grönfinkar och grönsiskor. Mitt på dagen passerar en räv över myren, den vågar sig inte fram till rådjuret utan snappar upp sådant som korparna tappat i snön. Timmarna går och det är endast korpar kvar men helt plötsligt sitter en havsörn på en av myrtallarna. Siktet verkar inställt på en fisk som ligger utslängd på snön. Mycket riktigt, örnen landar framför fisken och ett skrovmål tar vid. Timmarna går och skymningen lägger sig över myren. Vi börjar packa ihop utrustningen och lämnar gömslet utan att avslöja att vi suttit där. Dagen har bjudit på många fina naturupplevelser som fastnat både i minnet och i kamerans minneskort. TexT och FoTo: PeTer lilja Fotopraktikanten Emelie Nilsson och fotograf Peter Lilja framför gluggarna i gömslet. Fakta Kungsörnen Kungsörnen tillhör familjen hökfåglar. Den blir mellan cm lång och har ett vingspann på mellan 205 och 225 cm. I Sverige fi nns kungsörnen i barrskogsområdet och i fjällen norrut från Dalarna, samt Gotland. Den livnär sig främst på stora byten som harar, hönsfåglar samt kadaver. Kungsörnen är rödlistad och det uppskattas fi nnas runt reproduktiva kungsörnar i Sverige. Källa: Nationalencyklopedin samt ArtDatabankens Rödlista 17

18 Ökad produktion i Gällö slutsågat i Stugun Gällö Timber investerar 20 miljoner kronor i en ny råsortering vid sågverket i Gällö och satsar på att Gällö såg ska utvecklas till regionens största och effektivaste sågverk. Produktionen ökar från kubikmeter per år till en årstakt på kubikmeter. För att klara den ökade produktionen kommer Gällö såg att förändra skiftgången efter sommaren. Vi börjar arbeta med investeringen redan nu och i början av juni ska den nya råsorteringen tas i drift. I mitten av augusti ska den nya skiftgången börja, säger Tommy Högberg, vd för Gällö Timber och fortsätter: Det här är rätt beslut för att vi ska få en konkurrenskraftig träindustri i Jämtland, där vi kan ta hand om vår råvara på bästa sätt. Gällö Timber ägs till lika delar av SCA och Persson Invest och omfattar förutom sågverken Gällö såg i Gällö och Jämtlamells sågverk i Stugun även Tjärnviks Trä i Gnarp. Vidareförädling i Stugun Vid Jämtlamells sågverk i Stugun upphör sågverksproduktionen under våren. I stället kommer enheten att utvecklas mot specialiserad vidareförädling. SCA Timber har under de senaste åren investerat 25 miljoner kronor i hyvleri, ytbehandling av trävaror och annan vidareförädling, framförallt med sikte på byggvaruhandeln. Cirka kubikmeter sågat virke per år kommer att transporteras från Gällö till Stugun för vidareförädling. Dessutom kommer Stugun att ha legoproduktion för fönsterindustrin på uppdrag av Bollsta sågverk. I april startar vi även en målerilinje i Stugun, där man ska grundmåla ytterpaneler, berättar Tommy Högberg. Byggvaruhandel i fokus Verksamheten i Stugun inriktas genom dessa förändringar i linje med den satsning på försörjning av trävaror till den skandinaviska byggvaruhandeln som SCA Timber har inlett. Under namnet BM Scandinavia har man byggt upp en lokal säljorganisation, förädling och distribution. Verksamheten är koncentrerad till Stugun och Vilhelmina och de huvudsakliga produkterna är byggvirke, golv, konstruktionsvirke, panel för interiör/exteriör användning samt tryckimpregnerat virke. Gällö Timber satsar på att utveckla Gällö såg till regionens största och effektivaste sågverk. 18 Foto: per-anders sjöquist

19 Genom samarbetet med SCA i Gällö Timber ser vi en klart större potential än om vi gått vidare på egen hand, säger Bob Persson, koncernchef i Persson Invest. Bob Persson tror på Jämtland Vi ser skog som en långsiktig och trygg investering. Om man sköter skogen ger den en tillväxt, vare sig det är hög- eller lågkonjunktur. Jämfört med till exempel hyresfastigheter känns det också som att värdet i skog är mer stabilt och bestående, säger Bob Persson, delägare och koncernchef i Persson Invest. Företagets stora skogsinnehav började byggas upp när grundaren Sven O Persson köpte sin första skogsfastighet I dag uppgår den egna skogsarealen till hektar, varav hektar är produktiv skog. Från att tidigare ha ägt skog även i Värmland och Ångermanland har Persson Invest genom byten och tillköp allt mer koncentrerat sitt skogsägande till Jämtland. Persson Invest har alltid haft sin bas i Jämtland. Vi bor här och vill gärna ha tillgångar och verksamhet i länet, förklarar Bob Persson. Vår skogsrörelse är, liksom andra verksamheter, satt under lupp när det gäller lönsamhet och avkastning. Därför har vi aktivt försökt skapa bra arrondering som gör att innehavet långsiktigt kan skötas och brukas på ett rationellt sätt. Köpte sågverk och skog Arbetet med att bygga upp ett skogs innehav ledde 1968 till att Persson Invest köpte sågverket i Gällö. I köpet ingick nämligen hektar skog. När man äger mycket skog blir egen industri ett sätt att säkra värdet på råvaran, säger Bob Persson som en förklaring till att koncernen så småningom också investerade i ytterligare ett sågverk, Tjärnvik, som är beläget i Gnarp. Större enheter Utvecklingen inom sågverksområdet har under lång tid gått mot allt större och effektivare enheter. Persson Invest har följt med och investerat för att hålla sina enheter konkurrenskraftiga. Detta har samtidigt ställt allt större krav på råvaruleveranserna. När enheterna blir så stora som de i dag måste vara för att hänga med konkurrensen blir det omöjligt att försörja dem med virke från den egna skogen. Det var en av anledningarna till att vi sökte en partner för vår sågverksrörelse. Genom samarbetet med SCA i Gällö Timber ser vi en klart större potential än om vi gått vidare på egen hand, förklarar Persson Invests koncernchef. Sågverket i jämtländska Gällö hamnade i goda händer. Under tiden i Persson Invest har produktionskapaciteten femdubblats. Vi investerade runt 200 miljoner i slutet av 1990 talet. Nu siktar vi på en fördubbling igen och då blir sågen tio gånger så stor som den var när vi köpte den. Samtidigt har vi stor respekt för de stora tröskelinvesteringar som måste göras i den här typen av industrier. Gällö Timber har kapacitet att göra det som krävs för att vara konkurrenskraftig. Vidareförädling i Stugun Det faktum att Gällö Timber nu väljer att avveckla sågningen i Stugun för att satsa i Gällö ser Bob Persson inte som en dramatisk utveckling. Små sågverk kommer inte att kunna konkurrera. När vi ser till för sågad timmervolym motsvarar ett upp graderat Gällö ett stort antal av det slags sågar som tidigare fanns i länet. När det gäller Stugun tror jag starkt på den verksamhet med vidareförädling som kommer att utvecklas där, konstaterar han. Effektivast vinner Som representant för ett företag som satsat på att investera i jämtländsk skog tror Bob Persson på att råvaran kommer att vara eftertraktad och värdefull även i framtiden. I dagens samhälle är både köpare och skogsägare väl informerade om hur marknaden ser ut. Ett resultat av detta är att prisskillnaderna mellan olika delar av landet har blivit allt mindre. Sågtimmer kan i dag hämtas på långa avstånd och i slutänden är det de företag som har de effektivaste sågverken som kommer att förädla virket. Vi tror att Gällö Timber kommer att vara ett av dem. TexT: rolf edström FoTo: Tommy Andersson 19

20 Barkbröd har blivit en storsäljare i Ingrid Ölunds bageri. Ingrid har bakat sedan barnsben och kavlar och naggar med van hand. Nödbrödet som Förr i världen var det ett tecken på missväxt och fattigdom. I dag är barkbrödet på väg tillbaka igen, hett och trendigt. I Skogs-Hildas bageri i Ullånger är brödet en storsäljare. Det är roligt att man kan använda skogen till annat än timmer och massa, säger bageriets ägare Ingrid Ölund. I ett stort gult hus i Ullånger, med skylten Skogs- Hildas på fasaden, håller Ingrid Ölund till med sitt bageri. Här bakas surdegsbröd av olika slag, vetebröd, knäcke bröd och småkakor. Men mest känd har Ingrid blivit för sitt barkbröd, som hon tillverkar från grunden av bark från egen skog. Många provar barkbrödet av ren nyfikenhet, men det är också många som kommer tillbaka och köper det igen. Folk äter det gärna till ostbricka eller som dippbröd, förklarar Ingrid Ölund. Barkbrödet är ett tunnbröd där Ingrid blandar i ungefär procent barkmjöl. Det är stor skillnad mot det barkbröd som folk åt förr i världen, i brist på annat mjöl. Då tros barkmjölshalten ha legat på uppemot 50 procent. Jag har provat att baka sådant barkbröd, men det är inte gott, säger Ingrid. Väger och mäter allt Första gången hon bakade barkbröd var inför en skogsmässa Vi bjuder på barkbröd föreslog Ingrid sina mässkompisar utan att riktigt veta vad hon gav sig in på. Sedan dess har hon experimenterat mycket för att få fram rätt karaktär på både mjöl och bröd. I utvecklingsarbetet har hon haft god hjälp av sin yrkes 20

21 Kafégästerna Mari-Louise Hedlund och Maud Lundberg från Salsåker tycker att det är toppen med ett kafé i Ullånger. Här ska vi vara mycket, säger Maud Lundberg. Det färdiga barkmjölet. Ingrid Ölund visar hur det går till när hon barkar en trädstam med bandkniv. Det är den ljusa innerbarken hon tar vara på. De finaste ungtallarna i Ingrid Ölunds skog är inte främst ämnade att bli timmer. I stället tillverkar Ingrid mjöl av deras bark och bakar barkbröd. blivit trend utbildning som biomedicinsk analytiker. Jag är noggrann och väger och mäter allt. Det är en yrkesskada, skrattar Ingrid. Själva tunnbrödsbakandet sitter i generna. Ingrid är uppvuxen på en jordbruksfastighet i Gideå norr om Örnsköldsvik. Mamma Adele bakade allt bröd till den stora familjen med sex barn. Mamma bakade och vi satt på en vedlår och tittade på. När jag blev lite större fick jag prova själv, berättar Ingrid. Vägen till eget bageri och kafé gick trots det i stora krokar. Ingrid har under större delen av sitt liv arbetat med annat dels inom vården som biomedicinsk analytiker, dels som mjölkbonde. Det var först för fem år sedan som hon startade eget bageri. Först höll hon till i Nordingrå, men verksamheten där blev för koncentrerad till sommarhalvåret och ortens sommargäster. I fjol köpte Ingrid därför den gamla lanthandeln i Ullånger. Hon och sambon Sture Nilsson, som också är bagare, har gjort i ordning ett kafé i gammal stil i husets nedervåning. Intill kafédelen och butiken ligger det stora bageriet och på övervåningen har paret sin privata bostad. Vi måste bo på samma ställe som bageriet, så att vi kan sköta om surdegen, förklarar Ingrid. Den egna skogen är grunden Arbetsdagarna sträcker sig ofta från fem på morgonen till sena kvällen. Trots det ser Ingrid oförskämt pigg ut när vi träffar henne mitt i en arbetsvecka. Hon är full av entusiasm och har många idéer om hur hon ska utveckla verksamheten. Det egna skogsägandet är grundstenen i hennes barkbröds-bakande. Ingrid har fyra fastigheter med totalt 300 hektar skog. Hemfastigheten i Gideå, som hon köpte av sina föräldrar, ligger henne varmast om hjärtat. Den betyder jättemycket. Jag var ofta i skogen med pappa när jag var liten. Det är roligt att gå i den skog 21b

22 Skatta som man minns som barn, säger Ingrid. Tillverkningen av barkmjölet kräver mycket arbete. På våren fäller Ingrid unga tallar och barkar dem med bandkniv. Det är den tunna inre barken, som kallas kambium, som hon gör mjöl av. Efter barkning blötläggs, torkas, rostas och mals innerbarken till ett mjöl som liknar sågspån. En stock på tre meter med centimeters diameter ger ungefär 500 gram barkmjöl. Resten av trädet får bli ved. Näringsrikt och nyttigt Ingrid har skickat sitt mjöl på analys och det visade sig ha ett högt innehåll av näringsämnen, fibrer och vitaminer. Det är viktigt vad man stoppar i sig, tycker Ingrid, som bakar allt sitt bröd på ekologiska produkter och gärna använder sig av äldre mjölsorter som dinkel och Ölandsvete. De innehåller mer näring och har mer smak, förklarar hon. Slutligen hur smakar då det omtalade barkbrödet? Det är inte helt lätt att beskriva. Det är ett mustigt tunnbröd med mycket smak och karaktär. Lite syrligt och väldigt gott, inflikar fotografen Per Anders som också får ett smakprov. Ingrid själv tycker att det smakar skog. Där ger vi upp våra försök att beskriva barkbrödet med ord, och rekommenderar i stället läsarna att smaka själva. TexT: AnnA Bergek FoTo: Per-Anders sjöquist Fakta Barkbröd Barkbröd var förr i världen en form av nödbröd som bakades när det var brist på spannmål. Till barkbrödet använde man det torkade och malda inre barkskiktet från främst tall, men även gran och andra träd. Under svåra nödår, som till exempel 1860-talet, blandade man upp till 2/3 bark i brödet. Folk var så vana vid barkbrödets smak att man även blandade barkmjöl i bröd då det inte var brist på spannmål. Källa: Nationalencyklopedin Vid fjolårets SM i småskaligt mathantverk tog Ingrid Ölund storslam fyra guldmedaljer och ett brons i fem olika bakklasser. Den blå påsen med de gula papperen landar snart i brevlådan. Har du förberett dig genom att göra bokföringen och tänkt igenom vilka åtgärder som ska utföras kommande år har du gjort det svåra jobbet inför deklarationen. I tidigare artiklar av Din skog har vi pratat just om detta. Är bokföringen på plats och målen tydliga så handlar deklarationen om att använda de olika verktyg som finns i skatteverktygslådan på bästa sätt för att nå önskat resultat. Det finns flera verktyg, och i denna artikel kommer vi att gå igenom de vanligaste. Vi delar inkomsterna i tre grupper. De symboliseras av tre lådor (se bild här intill). I den första lådan stoppar vi inkomst av tjänst, lön och pension. På tjänsteinkomsterna betalar vi kommunalskatt. Är inkomsterna högre betalar vi även statlig skatt. Vi har en stegvis ökande skatteskala som innebär att ju mer vi tjänar desto högre skatt betalar vi. Skattesatsen tar språng uppåt vid vissa givna nivåer, brytpunkterna. I den andra lådan hamnar inkomst av enskild näringsverksamhet som till exempel skogsbruk. Förutom kommunal och statlig skatt betalar vi på dessa inkomster också sociala avgifter/egenavgifter. Denna låda staplas på lådan med tjänsteinkomst. Beskattningen sker på summan av bägge lådorna. Eftersom vi har progressiv skatt kommer skatten att bli hög de år vi har stora skogs inkomster. I värsta fall så hög som ända upp emot 70 procent. I den tredje lådan stoppar vi inkomst av kapital. Hit hör till exempel ränteinkomster, aktieutdelningar och vinst vid försäljning av fastigheter. Här är skattesatsen alltid 30 procent. Dock kan underlaget som man beräknar skatten på variera. För den som vill beskatta sina inkomster från jord och skogsbruk så lågt som möjligt är alltså kapital beskattning att föredra. Enda möjligheten till det är räntefördelning som medger att vi flyttar inkomster från näringsverksamhet till inkomst av kapital. Planera innan Det finns ett flertal verktyg vi kan använda för att få en önskad skattesituation. För att veta vilket som blir bäst krävs lite planering och en klar bild av vad du vill uppnå. Några verktyg används för att fördela skogsinkomsterna över flera år i syfte att undvika den högsta beskattningen. Hit hör till exempel betalningsplaner och skogskonto. 22

23 SkOGSekOnOmI lagom Din skogs lilla skogsekonomiska skola. Del 4 av 6: Skatta lagom Nästa nr: Generationsväxling Andra verktyg är skattemässiga justeringar i deklarationen som mer är beroende av hur du tänker använda pengarna; privat eller till framtida investeringar i skogsverksamheten % Inkomst av enskild näringsverksamhet Inkomst av tjänst eller pension räntefördelning 30% Inkomst av kapital Genom att fl ytta inkomster av näringsverksamhet till inkomst av kapital kan du få en så låg beskattning som möjligt på dina skogsinkomster. Betalningsplan Den högsta skatten på skogsinkomster kan undvikas genom att man fördelar en stor skogsinkomst över flera år genom en betalningsplan med virkesköparen. Det innebär att utbetalningarna från en avverkning fördelas över minst två år. Till beskattning tas bara upp den del som betalats ut under året. En nackdel med betalningsplan är att utbetalningstidpunkterna är fasta. Om något händer som förändrar din ekonomiska situation kan du inte komma åt dina pengar utan att bryta planen, vilket kan ge oanade skattekonsekvenser. Ibland upprättas betalningsplaner rutinmässigt. I vissa fall är det en förutsättning för att få en vettig skattesituation, men i andra fall helt onödigt. Tänk därför efter innan om du behöver en betalningsplan när du tecknar ett avverkningskontrakt. När man kommit så långt som till deklarationen är det för sent. tot, redovisas de som intäkt av näringsverksamhet och ska beskattas. Ett skogskonto kan behållas i maximalt tio år. Kom ihåg att du måste öppna ett nytt skogskonto för varje beskattningsår. Varje delägare måste också ha ett eget konto. Alla större banker erbjuder skogskonton. En nackdel med skogskonto är att du bara kan sätta in max 60 procent av skogsinkomsten varje år. Resterande 40 procent måste hanteras i deklarationen. Här kan en betalningsplan vara ett bra komplement. Utbetalning från betalningsplan är underlag för insättning på skogskonto. Räntefördelning När vi fördelat inkomsterna över åren på ett lämpligt sätt med betalningsplaner och skogskonton kommer vi till de mer skattemässiga justeringarna. För inkomster från näringsverksamhet som ska användas privat är räntefördelning ett bra alternativ. För det som ska återinvesteras i verksamheten finns andra, mer gynnsamma sätt. Räntefördelning innebär att vi flyttar inkomster från lådan näringsverksamhet till lådan kapital. Hur mycket vi får flytta beror på hur mycket eget kapital som finns i näringsverksamheten. Ju högre eget kapital desto större inkomst får flyttas mellan lådorna. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Som tillgångar räknas bland annat fastigheten och skogskonton. Banklån är exempel på skulder. Beräkningen av hur mycket som får flyttas görs varje år. För den som inte har pension och sjukförsäkring genom tjänsteinkomst kan räntefördelning vara ofördelaktigt. Ta hjälp av någon kunnig på området för att belysa hur det ser ut just för dig. Deklarera själv eller ta hjälp Om du gör din deklaration själv eller tar hjälp är naturligtvis en smaksak. Men mitt råd är att det är väl investerade kronor att låta någon kunnig göra din deklaration, om du själv tycker det är krångligt eller tråkigt. Oavsett vem som gör deklarationen är det viktiga att du själv gör din planering för kommande åtgärder och beslutar hur eventuella inkomster ska användas; privat eller i näringsverksamheten. Då kan du, eller den som hjälper dig, göra en deklaration som stöder dina mål inte motverkar dem. Skogskonto Ett annat sätt att fördela skogsinkomster över flera år är att sätta in på ett skogskonto. Insättningen ger avdrag i deklarationen. När du tar ut pengar från skogskon Åsa WillÉn, HandelsBanken skog & lantbruk 23

24 Hotad skalbagge gynnas av högstubbar En del tycker att de är fula. Andra anser att det är slöseri med virke. Men för en hotad insektsart som större flatbagge kan de skapade högstubbarna vara livsavgörande. På de flesta hyggen lämnas i dag högstubbar, det vill säga träd som skogsmaskinen kapar på cirka tre meters höjd. Syftet är att skapa mer död ved, eftersom det blivit en bristvara i dagens brukade skogar. Nu visar en ny doktorsavhandling att högstubbarna har en avgörande be tydelse för den rödlistade skalbaggen Peltis grossa, eller större flatbagge som den heter på svenska. Line Djupström, nybliven doktor i ekologi vid SLU, har undersökt sex experimenthyggen med högstubbar i Grangärde, Dalarna. När högstubbarna var mellan sju och tio år gamla dök den större flatbaggen upp i dem. Då hade nämligen veden fått rätt karaktär för skalbaggen, som vill att veden ska vara brunrötad av till exempel svampen klibbticka. På gran är klibbtickan en förutsättning för att flatbaggen ska dyka upp, säger Line Djupström. Den större fl atbaggen är en mellan 11 och 19 mm lång, platt skalbagge. Arten har minskat påtagligt och fi nns med som hotad art på Sveriges rödlista. Foto: rune axelsson, slu Behöver solbelyst ved Just kapade högstubbar av gran var det mest populära tillhållet för flatbaggen. Men den gillar också andra trädslag som till exempel hela, stående gråalar. Huvudsaken är att veden är solbelyst, som den ju blir på ett hygge. Flatbaggen finns även inne i skogen, men då hittar man den i gläntor, säger Line Djupström. Den större flatbaggen är ingen skadeinsekt. Den angriper inte friska träd utan går bara på död ved. Och skogsägare som lämnar högstubbar åt flatbaggen behöver inte oroa sig för att samtidigt bädda för den fruktade skadeinsekten granbarkborre, understryker Line. Granbarkborren behöver så mycket mer död ved än vad som lämnas i form av högstubbar på hyggen för att kunna massföröka sig, säger Line Djupström. Flatbaggens larver utvecklas i grova, döda barr- och lövträd. När insekten kryper ut skapas karaktäristiska kläckhål som ser ut som myntspringor i en automat. Foto: anna Franck Hur många högstubbar per hektar som den större flatbaggen behöver är fortfarande en obesvarad fråga. Den skogsägare som är miljöcertifierad enligt FSC eller PEFC har ett krav på sig att lämna tre högstubbar per hektar. 24

25 Nya föreskrifter för virkesmätning I dag är enbart mätning av barr sågtimmer och massaved reglerad enligt virkesmätningslagen. Nu föreslår emellertid Skogsstyrelsen att även skogsbränsle och lövsågtimmer ska omfattas av lagstiftningen. I det förslag till nya föreskrifter till Virkesmätningslagen som utarbetats av Skogsstyrelsen ska alla sortiment som hämtas i skogen avsedda för industriell användning, alltså inte julgranar och ved i liten skala, säljas under samma villkor. Enbart mätmetoder och utrustning med dokumenterade resultat får användas. Och mätföretagen måste ha en systematisk kontrollverksamhet. Det är framför allt ett ökat uttag av biobränsle ur skogen som drivit fram förslaget. Under flera år har skogsbränsle ökat med omkring 1,5 miljoner kubikmeter årligen. Förslaget innebär fördelar för både säljare och köpare, konstaterar Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. Högstubbar fyller en viktig funktion för den hotade större flatbaggen. Det visar nyblivna doktorn Line Djupström i sin forskning. Foto: Anna Franck Det är svårt att säga om det räcker. Det är något vi får försöka ta reda på i framtiden. Mycket återstår när det gäller att skräddarsy en livsmiljö för den större flatbaggen, säger Line Djupström. Bränning nästa projekt Hon har i sin avhandling även undersökt andra naturvårdsåtgärder, som reservat, nyckelbiotoper och hänsynsytor, i ett mer generellt perspektiv på skogslevande arter. Line Djupström menar att alla åtgärderna behövs och att de kompletterar varandra. Hennes närmaste projekt är nu att delta i en utvärdering av naturvårdsmetoden bränning. Det känns som att man gör nytta med det här utvärderingsarbetet. Vi måste börja få kvitton på att de olika naturvårdsåtgärderna fungerar och se vad som saknas. Kanske fångar vi inte upp alla organismer med dagens åtgärder, säger Line Djupström. Anna Bergek Starkt stöd för en förändring Förslaget på nya föreskrifter har också fått en bred uppslutning från skogsbruk, industri och energiföretag. Med en enhetlig mätning av skogsbränsle och tydliga krav på kontroll får säljaren en starkare position på marknaden. Och köparna säger sig se fram mot en gemensam måttenhet, läs vikt, för skogsbränsle. På VMU, tidigare Virkesmätningsrådet, konstaterar avdelningschef Lars Björklund att kravet på dokumenterade mätmetoder av skogsbränsle kommer skynda på utvecklingen. Gamla mätmetoder fasas ut, nya ska utvecklas, summerar han. Först måste dock EU granska förslaget. Därefter ska regeringen utfärda en ny förordning för tillämpningen av lagstiftningen. Först i slutet av 2011 beräknas de nya reglerna kunna tillämpas. Text: Mats Wigardt Foto: Per-Anders Sjöquist 25

26 Teamwork lyfter skog Föraren Thomas Bergman och maskinföretagaren Mats Dahlgren ska lyfta lagarbetet tillsammans. Bli en tryggare ledare och förbättra kommunikationen i ditt arbetslag. Det är huvudmålen i en ny kurs för skogsmaskinentreprenörer som vuxit fram i ett samarbete mellan SMF Skogsentreprenörerna och SCA. Kursen heter Framtidens ledarskap och fokuserar på de mjuka frågorna i ett maskinlag. Före kursen får alla deltagare genomföra ett personligt test. Här får deltagarna en bedömning av sina styrkor, utvecklingsmöjligheter och eventuella begränsningar. Sedan jobbar laget med sina styrkor och utmaningar och sätter gemensamma mål för sitt arbete. Vi söker inte fel utan vilka egenskaper som är starka respektive svaga hos var och en, säger Ulf Sandström, vd vid branschorganisationen SMF Skogs entreprenörerna. Det som är speciellt är att cheferna och de anställda tillsammans arbetar med ledarskapet och drivkrafterna hos de anställda. Sätter upp gemensamt mål Beskrivningen av deltagarna blir en bas för hela kursen. De anställda och ledaren får en bild av hur de själva fungerar i grupp och kan jobba vidare med frå gor som vilka förutsättningar de har att samarbeta och hur de kan komplettera varandra på ett bra sätt. Vi har tillsammans satt målet att öka omsättningen. Jag har också bestämt att vi ska ha en morot, det ska löna sig att nå dit, berättar Mats Dahlgren som äger Rusksele Skogsmaskiner AB och som deltog i utbildningen i januari med ett av sina maskinlag. Sedan bröt vi ned målet på individnivå, där vi tog hänsyn till resultatet i testerna, berättar maskinföraren Magnus Gustavsson som kör åt Mats Dahlgren. Efter kursen har jag tänkt mycket på hur jag kan utvecklas i mitt arbete men också hur jag kan hjälpa mina kollegor för att vi ska göra ett bättre jobb tillsammans. I början kändes det lite nervöst att prata om varandras sysslor. Men det handlar inte om att kritisera varandra, utan att hjälpa varandra att utvecklas. Man fick höra vad man är bra på också. Då känns det lättare att ta emot tips på förbättringar. Gemensamma delmål som laget satte upp är att ha bättre koll på reservdelslagret och att försöka minska tomkörningen på avverkningstrakterna. Allt för att öka tiden då de producerar virke. Men inga nya målbilder om körsätt och metoder kom upp till diskussion. Är det känsligt att prata om varandras körning? Nja, kanske lite, säger Magnus Gustavsson. Men jag tror det handlar mera om att vi har en hög kompetens i laget, då blir det mera kringsysslorna som kommer upp som förbättringsområden. Eget ansvar Mats Dahlgren är nöjd med utfallet på kursen så här långt. Jo, för den målbild vi satte upp kräver ett arbetssätt som jag verkligen 26

27 sentreprenörer tror på: att låta mina anställda ta stort ansvar, samtidigt som vi ger varandra feedback på vad som funkar och vad som kan bli bättre. Ibland måste man ju vara tydlig, ett stort ansvar utan coachning kan ju vara rent dåligt för vissa personer. Det är så individuellt. Men det är först med ett stort ansvar som vi människor kan växa, anser jag! Höga betyg Just nu drar SMF lärdomar från utbildningen. Nästa steg blir att 6-8 entreprenörslag per SCA-förvaltning ska få erbjudande att genomföra utbildningen. Vi har fått fantastiskt höga betyg av deltagarna, så det lovar verkligen gott för fortsättningen, säger Ulf Sandström. Ju mer vi kan lära oss om teamwork att förstå varandras drivkrafter, hur vi fungerar och dessutom lyckas enas om hur målen ser ut ju starkare kan vi också göra lagen. Linnéa Carlsson, SCA Skogs produktionschef i Norrbotten, följer skogsentreprenörernas satsning på lagutveckling med stort intresse. Vi anlitar väldigt duktiga entreprenörer och en sådan här utbildning är viktig och hjälper dem att stärka sina företag, säger hon uppskattande. SMF har valt ett väldigt modernt sätt att jobba med företagsutveckling och de bollade också en del idéer om teamwork med oss i början. Om den här utbildningen kan få företagen att utvecklas ytterligare, ja då gynnar det förstås både oss och de skogsägare som vi utför uppdrag åt. Text och foto: Sverker Johansson Jonas Arvidsson, chef för SCAs virkesköpare i Västerbotten. SCA i Västerbotten satsar på ökade virkesköp SCA Skog i Västerbotten satsar på att öka sina virkesinköp från privata skogsägare. Vi känner att vi får ett bra gensvar från markägarna, säger Jonas Arvidsson, chef för virkesköparna vid Västerbottens skogsförvaltning. De senaste åren har SCA Skog ökat sina virkesinköp från privata skogsägare i Västerbotten. I dag ligger köp volymen från privat skog på runt m 3 fub virke per år. SCA har en framgångsrik industri som utvecklas och därför behöver vi mer virke. Och då vill vi helst köpa från lokala skogsägare i stället för att importera från utlandet, säger Jonas Arvidsson. Företaget har tre sågverk i länet (Holmsund, Vilhelmina och Rundvik) samt en massaindustri i Obbola. Det mesta av virket som vi köper förädlas inom Västerbotten, säger Jonas Arvidsson. Hård konkurrens Till sommaren anställer skogsförvaltningen två nya virkesköpare och satsar på att öka inköpen ytterligare. Konkurrensen om virke är hård men Jonas Arvidsson hoppas att många skogsägare ser fördelar med att anlita SCA. Vi håller en hög kvalitet på de tjänster vi utför och har nära till våra industrier. Dessutom är vi stora skogsägare själva och de kunskaper vi lärt oss på egen skog delar vi med oss av till privata markägare, säger Jonas Arvidsson. Mats Dahlgren, entreprenör i Lycksele. Anna Bergek 27

28 Skogen är bästa Myrpromenader, skidturer och vedhuggning. Som skogsägare har du stora möjligheter till motion i din egen skog. Martina Höök, multisportare och testledare vid Vintersportcentrum i Östersund, hjälper dig att hitta den bästa träningen. Träning i skog har många fördelar, anser Martina Höök. Underlaget är mjukt och ger mindre förslitningsskador än träning på till exempel asfalt. Dessutom är marken ojämn, vilket gör att du automatiskt tränar balansen och en rad små muskler i kroppen. När du håller balansen spänner du de små musklerna för att få stabilitet, förklarar Martina Höök. En annan fördel är att träning i skog ofta är jobbigare än annan slags träning, eftersom skogen bjuder på motstånd på ett annat sätt. En promenad på en myr eller uppför en backe kan därför ge lika mycket konditionsträning som att jogga på slätt underlag. Likadant med cykling, där du oftast får en högre arbetspuls av att cykla i skog än på väg. Foto: Matilda Höök Jag använder alltid skogen i min träning, säger Martina Höök, multisportare och testledare vid Vintersportcentrum i Östersund. Längdskidåkning Du tränar: Muskulärt hela kroppen, kondition, balans och koordination. Fördelar: En mjuk och skonsam träningsform som engagerar hela kroppen samt ger kondition. Nackdelar: Svår att utföra när snötillgången tryter. Kaloriåtgång: kcal/h. Martina tipsar: Ta Tegsnäs-skidorna det ger extra ben- och balansträning. Dessutom slipper du följa spår och har möjlighet att åka runt i dina skogsbestånd och titta! Använd pulsklocka Det som kan vara svårt i skogsmiljö är att hålla koll på vilken belastning du utsätter kroppen för. Det är givetvis enklare på ett gym. Men då kan du jobba med pulsklocka i stället och mäta din puls, eller mäta vilken tid du behöver på dig för en viss sträcka, tipsar Martina. Martina Höök tränar själv varje dag och väljer nästan alltid skogen som träningslokal. Jag har svårt för att vara inne och träna, utan vill gärna komma ut. Träning i skogen blir så mycket roligare. Dessutom ger det en form av återhämtning. I skogen kan jag leva i nuet i stället för att stressa runt. Jag kan aldrig få den känslan på ett gym, säger Martina Höök. Varierad träning Till vardags arbetar hon på forskningscentret Vintersportcentrum i Östersund, där hon bland annat gör konditions 28

29 träningslokalen Skogsarbete med motorsåg Du tränar: Hela kroppen. Fördelar: Du förenar nytta med nöje. Nackdelar: Risk för förslitningsskador och andra skador. Se till att ha en bra arbetsposition och böj på benen inte ryggen. Förebygg förslitningsskador genom att ha en bra grundstyrka i mage och rygg. Kaloriåtgång: kcal/h. Plantering Du tränar: Kondition, balans, benstyrka. Fördelar: Du förenar nytta med nöje och sparar pengar. Nackdelar: Risk för förslitningsskador. Tänk på att försöka byta hand som du håller i röret med. Se till att ha en bra grundstyrka i mage/rygg för att undvika snedbelastning. Kaloriåtgång: kcal/h. Bergsklättring Du tränar: Muskulärt hela kroppen, balans, koordination, handstyrka och finmotorik. Fördelar: Tränar hela kroppen och är även en mental utmaning. Nackdelar: Dyr utrustning, kräver kunskap eller medföljande lärare. Det kan också vara svårt att hitta rätt typ av berg. Kaloriåtgång: kcal/h. Martina tipsar: Har du inte klätterutrustning klättra i träd! tester av de svenska landslagen i skidskytte och längdskidåkning. Hennes egen gren, multisport, är en uthållighetssport där deltagarna springer, cyklar och paddlar. Tävlingarna pågår ofta flera dygn i sträck. Jag höll tidigare på med längdåkning och skidskytte, men har aldrig kunnat bestämma mig för en enda sak. Med den här sporten kan jag variera min träning väldigt mycket, förklarar Martina. Träning behöver dock inte vara särskilt extrem för att ge goda effekter på hälsan, understryker hon. All fysisk aktivitet är bra och även promenader i skog och mark förbättrar eller upprätthåller konditionen. Det minskar i sin tur risken för bland annat hjärt- och kärl-sjukdomar och benskörhet, säger Martina Höök. Text: Anna Bergek Foto: Tommy Andersson, Per-Anders Sjöquist b29

30 Promenad du tränar: Kondition och balans. Fördelar: Skonsamt, billigt, avstressande och kan utföras överallt. nackdelar: Tråkigt, tycker vissa. kaloriåtgång: Ca 450 kcal/h vid rask promenad. Martina tipsar: Lägg till stavar om du vill träna överkroppen. Ta med bästa kompisen, så blir promenaden roligare. Om du vill öka träningen gå på en myr. Då får hjärtat och benen jobba hårdare. Samtidigt kan du spana efter hjortron! Cykel (mountainbike) du tränar: Kondition, balans, koordination och benstyrka. Fördelar: Lättillgängligt och i skogen blir cykling en utmaning för koncentration och balans. Det går fort och du måste vara uppmärksam för att inte köra omkull. nackdelar: Risk att köra omkull. kaloriåtgång: kcal/h. Martina tipsar: Se till att ha en bra cykel och hjälm. Kör med förstånd! Joggning du tränar: Kondition, balans, ben. Fördelar: Lättillgängligt och billigt. Du behöver bara ett par skor (samt sport-bh för kvinnor). nackdelar: Kan vara svårt om man har till exempel en knäskada. kaloriåtgång: kcal/h. Martina tipsar: Gå inte ut för hårt, då riskerar du att få skador eller problem med benhinnorna. Om du är helt otränad, börja med att jogga 10 minuter åt gången. Öka successivt. Glöm inte! Värm upp för att minska risken för skador. Tio minuters promenad är en bra start på träningen. Tänk på säkerheten. Meddela en anhörig var du är och ha med dig mobiltelefon, godis för extra energipåfyllning samt karta och kompass om terrängen är okänd. Fotnot: Kaloriförbrukningen gäller under en timmes kontinuerligt arbete. Siffrorna är ungefärliga och beräknade på en person som väger 70 kg. 30

31 Foto: John Lee/Masterfile/Scanpix Skogen är också bra för själen Skogen erbjuder inte bara fysisk träning. Den har också stor betydelse för den psykiska hälsan. Vistelser i skog kan vara läkande och rehabiliterande, säger Ylva Lundell, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Datorarbete, bilkörning och shopping i stora köpcenter. I det moderna samhället utsätter vi oss för en rad sysslor som kräver stor uppmärksamhet och koncentration. Går vi i stället ut i skogen handlar det om helt andra sinnesintryck, som är mer ursprungliga för människan. Vi hör vinden susa, fåglars läten och vatten som porlar. Den typen av uppmärksamhet kräver inte lika mycket energi. Vi tror att man kopplar av mer i sådana miljöer, förklarar Ylva Lundell. Hon ingår i ett forskningsprogram vid SLU, Skog och hälsa, som undersöker hur människors hälsa påverkas av vistelse i skogsmiljö. Forskarna gör bland annat en studie av hur en grupp utmattningsdeprimerade påverkas av besök i skogen. Deltagarna får inte utföra några fysiska aktiviteter utan bara vara i skogen. I studien ingår också en kontrollgrupp som inte vistas i skogen. Vedhuggning Du tränar: Hela kroppen, främst mage och rygg. Fördelar: Bra muskulär träning som ger stabilitet i bålen. Nackdelar: Risk för skador och förslitningsskador om man inte jobbar på rätt sätt. Kaloriåtgång: Ca 450 kcal/h. Martina tipsar: Tänk på att vara stabil i mage och rygg för att undvika snedbelastning och skador. Skogsbesök på recept Forskarna ska även undersöka om det är en speciell typ av skog som har läkande effekt, eller om det kan vara olika typer av skog för olika människor. Ett av forskningsprogrammets mål är att få fram bevis på skogens hälsofrämjande effekter, så att läkare kan skriva ut skogsvistelser på recept. Många känner redan att det är så här, men vi måste ha vetenskapliga bevis för att bli tagna på allvar, säger Ylva Lundell. Så vad har du för tips till en person som mår dåligt och känner sig stressad? Att de ska ge sig ut i skogen, bara vistas där och ta in skogsmiljön. Det kan göra att man mår bättre och känner sig lugnare, säger Ylva Lundell. Anna Bergek Ylva Lundell, forskare vid SLU. Ny virkesköpare i Hammerdal Andreas Sund är ny virkesköpare i Hammerdal. Han kommer närmast från en tjänst som virkesköpare på Holmen Skog i Ovanåker, Hälsingland. Andreas är utbildad skogsmästare och bosatt i Hammerdal med sin sambo Sofia. De har fem stående fågelhundar som ständigt drillas i att bli duktiga fågeljägare. På vintern får hundarna vara draghundar i skidspåret. Andreas hoppas att flytten till Hammerdal ska innebära mer jakt och fiske på fjället. Jämtland känns som ett trivsamt landskap för oss med våra intressen. Jag ser fram emot många trevliga möten med jämtar framöver, säger Andreas. 31

32 DIN SKOG SCA SKOG AB SUNDSVALL Foto: MicHael engman Skogskurs för tjejer som gillar natur Biobränsle är ett av fl era ämnen som tas upp på en skogskurs i Fränsta i maj. Biobränsle är ett av fl era ämnen som tas upp på en skogskurs i Fränsta i maj. Nya skogskurser Foto: anton lilja i Fränsta Du som är skogsägare och vill lära mer om skog kan få dig mycket till livs i Fränsta, Ånge, under våren. Där hålls nämligen två olika kurser för skogsägare på Ålsta folkhögskola i april respektive maj. Kursen i april fokuserar på att vara företagare i skogsbranschen. Den tar upp många legala aspekter av skogsägandet, till exempel hur man säljer virke, ägarskiften och avtalsjuridik. Kursen pågår i två dagar. Kursen i maj är tre dagar lång och handlar om att vara en aktiv skogsbrukare. Den tar upp många praktiska frågor som biobränsle, granbarkborrar, skogsförsäkringar och älgskador. Flera exkursioner ingår och företrädare från olika aktörer inom skogsbranschen medverkar, bland annat SCA Skog, Skogsstyrelsen, Skogssällskapet, Handelsbanken och Callans Trä. Har du frågor eller vill anmäla dig till någon av kurserna kontakta Jan Söderström på tel eller e post Foto: dan käll Är du tjej och intresserad av naturen? Då har du chans att vara med på en spännande skogskurs i sommar. Kursen hålls i Skinnskatteberg och kommer att bjuda på både naturupplevelser och praktiska kunskaper om skog. Bakom kursen står Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som vill locka fler unga kvinnor till utbildningarna skogsmästare och jägmästare. Alla tjejer som gillar att vara ute i naturen och ännu inte gjort sitt val av högskoleutbildning är välkomna, säger Saga Fogelberg, student vid jägmästarprogrammet och en av projektledarna som arrangerar sommarkursen. Kursen äger rum 4 7 augusti och kostar 300 kronor. För mer info ring projektledare Maria Danielsson tel eller se Facebook: Skogskurs för tjejer. Deltagarna behöver inte ha några tidigare erfarenheter av skog. Vargsafari var en av programpunkterna under förra årets sommarskogskurs för tjejer. Hela kursgänget gav sig ut i skogen tillsammans med Grimsö viltforskningsstation för att få höra en föreläsning om Sveriges vilt, och även leta spår av varg. Ny bok om Skule-skogen Årstidernas växlingar, svindlande vackra vyer och en mängd fakta om djur, växter och den speciella natur som kännetecknar Skuleskogens nationalpark. Det bjuder skribenten Mats Wigardt, fotografen Michael Engman och formgivaren Susanne Ekelund på i den nyligen utkomna boken Ett år med Skuleskogens nationalpark. I ett års tid har de följt och dokumenterat nationalparken, som ligger mitt i det unika Höga kusten-området söder om Örnsköldsvik. Fantastiska bilder och inspirerande texter väcker läsarens lust till egna strövtåg i Skuleskogen. 32 Foto: per-anders sjöquist

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Glad Påsk! Erik Norrman Läs mer på sidan 3 MARKNADS. Porträtt. Dina virkesköpare i Anundsjö och Örnsköldsvik. www.scaskog.com

Glad Påsk! Erik Norrman Läs mer på sidan 3 MARKNADS. Porträtt. Dina virkesköpare i Anundsjö och Örnsköldsvik. www.scaskog.com i Anundsjö och Örnsköldsvik Anders Norberg Tel 0660-704 63. Mobil 070-344 03 11 anders.norberg.skog@sca.com Magnus Hamberg Tel 0660-704 60. Mobil 070-214 79 72 magnus.hamberg@sca.com Cecilia Persson Tel

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Arbeta på Holmen Skog

Arbeta på Holmen Skog Arbeta på Holmen Skog Välkommen till Holmen Skog Arbeta på Holmen Skog Kanske är du precis i startgroparna av ditt yrkesliv, kanske har du redan en längre erfarenhet och kunskap om skogsbruk. Oavsett vilket

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Nord 2011 PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Ett enklare skogsägande

Ett enklare skogsägande Ett enklare skogsägande Tänk om du hade en egen skogvaktare......med full koll på när åtgärder ska göras i din skog. Någon som ser till att det blir gjort, och stämmer av med dig, så ofta du vill, så att

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Villapanelrapport Februari 2010

Villapanelrapport Februari 2010 Villapanelrapport Februari 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden. Det är en återkommande rapport

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden RAPPORT 2010:2 Göran Ericsson, Camilla Sandström, Jonas Kindberg, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU www.vfm.slu.se Anna Zachrisson,

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9 Bonusmaterial Min naturlogg Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9 Lektionsförslag Ätligt och gott Förberedelser: Skriv ut bilder på sådant som går att äta i naturen;

Läs mer