Kommunal Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunal Stockholms län"

Transkript

1 Stockholms län medlemstidningen medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 8 / 2004 Halvtid i mandatperioden Det förekommer en hel del kritik från Kommunals medlemmar att den individuella lönesättningen inte fungerar ute på arbetsplatserna. Hur tacklar du den kritiken? Bussförare vann MT:s skrivartävling Från finansvalp till förarplats Många av våra chefer har för dålig kompetens för att kunna genomföra bra utvecklingssamtal på arbetsplatserna. Vi behöver utbilda alla våra chefer i hur de ska hantera löne- och utvecklingssamtal, säger Lars Dahlberg bestämt. Jag tror på det individuella lönesamtalet där varje anställd har rätt till en rättvis löneutveckling. MT har förutom personallandstingsrådet Lars Dahlberg även träffat personalborgarrådet Lars Rönngren och kommunalaren och politikern Karin Hanqvist för att höra hur vallöftena uppfylls. sidan 4-5 Arbetsmiljön inom vården Branschrådet för äldreomsorgen uppmanar alla som arbetar inom äldreomsorgen att vara rädda om sin kropp och sin hälsa.ta med det här numret av Medlemstidningen till nästa möte på jobbet och försök få igång en diskussion om hur ni har det. Det ska finnas en punkt för arbetsmiljö på arbetsplatsträffen, säger Mariette, använd den till att systematiskt gå igenom problemen på arbetsplatsen. sidan 8 Kongressbeslut på turné Kommunal Stockholm läns kongressombud har besökt sektionerna och informerat om och diskuterat de beslut som fattades i somras. sidan 6 Närvård utvecklar arbetet I Hökarängen har kommunen och landstinget slagit samman verksamheterna och förbättringarna för personalen lät inte vänta på sig. sidan 7 Fotoreportage Stora Sköndal arbetar med rehabilitering, MT har besökt arbetsplatsen och visar upp verksamheten. sidan Dessutom mycket annat att läsa och korsord att lösa. information om din lokalavdelning Nu är vinnarna i MT:s skrivartävling korade. Vi presenterar prislistan och börjar med att presentarea 1:a-pristagaren Ove Sahlin och hans vinnade novell Gränsen. Ove arbetar som timanställd bussförare i Norrtälje, men hans bakgrund skiljer sig från mängden. Jag har arbetat som finans-valp och tjänat mycket pengar fram till för ungefär fyra år sedan, berättar Ove. Men det livet höll på att knäcka mig. Jag flydde från staden och det festliv jag levde då. sidan 13, 14, 15 Nytt nummer till a-kassan från och med den 1 november A-kassan nya telefonnummer: telefontider: måndag tisdag - fredag / e-post: EU/EES-gruppens nya telefonnummer: telefontider: måndag - fredag Avdelning Enskilda behåller sitt nummer: POSTTIDNING B Kommunal Stockholms län Box , Stockholm

2 2 Ledaren Lena EricsonHöijer Hjärnan och handen Överallt kan man som kommunalare se att samhället är byggt som en pyramid. I toppen sitter de ekonomiska makthavarna som bestämmer, de har sina hantlangare på olika nivåer och längst ner finns vi vanliga arbetare. Ett orättvist samhälle måste vara byggt på det sättet annars skulle de där uppe aldrig kunna hålla oss här ner på mattan. Om vi får smak på verklig demokrati, på att vara med och bestämma, så skulle vi vända på hela pyramiden. Vi är ju i majoritet! Som det ser ut i samhället ser det också ut på våra arbetsplatser. I toppen finns en direktör, VD eller förvaltningschef, sedan finns det chefer på olika nivåer och längs ner finns vi. Ett av inslagen i samhällspyramiden är att man skiljer på hjärnans och handens arbete. De där uppe tänker och vi här nere arbetar. De tänker ut hur arbetet skall utföras och talar sedan om för oss vad vi ska göra. Vi ska göra som vi blir tillsagda. Vi ska inte ifrågasätta och helst inte ens tro att vi själva kan tänka ut hur arbetet skall organiseras. Då skulle vi ju kunna komma på något bättre. Vi skulle börja ställa krav och inse att vi inte behöver ha några däruppe som tänker åt oss. Vi kan ju vårt arbete bäst. I det här numret av MT börjar vi presentera vinnarna i vår skrivartävling, i år på temat Vara med och bestämma. När jag läst alla fantastiska bidrag till skrivartävlingen så ser jag så tydligt att vi inte behöver några däruppe som tänker åt oss. Vilken otrolig kunskap och kreativitet vi kommunalare har. Vilken outnyttjad resurs som finns i samhället och på våra arbetsplatser! Våra MT reportrar som presenterades i förra numret är ett annat tecken på det. Att vara journalist är idag allt mer ett akademiskt yrke. Våra MT reportrar, kommunalare som är duktiga på att skriva och fotografera, har skaffat sig de kunskaper som behövs. Man behöver inte vara högskoleutbildad eller särskilt avdelad för att enbart skriva. Vi kan själva, i ord och bild, beskriva vår verklighet och de frågor som är viktiga för oss. Vi kan själva presentera lösningar och vägar framåt. MT reportrarna gör inte bara sitt eget reportage utan de kan också, i dialog med dig som läsare, vara med och utveckla tidningen. Vilka frågor är viktiga för dig? Vilken verklighetsbeskrivning tycker du är riktig? Hur för vi fram dina och alla andra kommunalares krav på bästa sätt? Just nu diskuteras reportrarnas roll och frågan kommer upp på Kommunals Stockholms läns representantskap i november. För mig som förtroendevald chefredaktör är det oerhört viktigt att reportrarna har ett inflytande över Medlemstidningens inriktning och utveckling. I vår fackförening kan vi vara med och bestämma. Och det är viktigt att vi är det. Det är lätt att tro att facket är uppbyggt som samhället och våra arbetsplatser. Några däruppe som tänker, hantlangare på olika nivåer i organisationen och medlemmarna längst ner. Om du tror att det ser ut så och låter bli att vara med och bestämma då blir det så! Då blir facket en liten grupp som bestämmer, vilket avtal som ska skrivas på och vilka frågor som ska drivas. Tillsammans kan vi göra facket till ett oövervinnerligt redskap för att förändra våra arbetsplatser och i sin förlängning hela samhället. Vi pratar om det fackliga löftet. Att vi lovar varandra att aldrig sälja vår arbetskraft till ett lägre pris än vad vi kommit överens om. Egentligen gäller det alla våra krav. Vi kan enas om vilken arbetsmiljö och vilket inflytande vi är värda, vad som är priset för vårt arbete. medlemstidningen Stockholms län nummer Snart lägger vi i Kommunal och resten av världen ännu ett verksamhetsår bakom oss. Om några veckor har vi Elisabeth Hammarstedt är representantskapsmöte i avdelningen. Det är ordförande för Kommunal Stockholms län och ledamot i förbundsstyrelsen avdelning Kommunal Stockholm läns högsta beslutande organ Under vattenlinjen Där skall vi fatta beslut om hur 2005 års fackliga verksamhet ska utformas. Vi skall också besluta hur vi ska fördela våra medlemspengar så attt de räcker till en så bra och omfattande verksamhet som möjligt. Vi vet redan nu att nästa års avtalsrörelser kommer att kräva resurser och ett planerat agerande. På representantskapet fattar vi de nödvändiga besluten och sedan är det upp till oss förtroendevalda att agera för alla medlemmars fromma. Medlemsrekryteringen är det som alla sektioner kommer att ha som högsta prioritet under nästa år. Det framkom när avdelningsstyrelsen tillsammans med sektionsordföranden hade sin årliga konferens. De flesta märker av att antalet medlemmar minskar och nu måste det till krafttag för att alla som är anställda i kommuner och landstingen, både egna och privata verksamheter, erbjuds möjligheten att skriva in sig i Kommunal. Återigen diskuteras villkor och möjligheter inom den demokratiska och politiska världen i landets kommuner. För vilken gång i ordningen är svårt att veta. Det vi däremot vet är att makten blir alltmer koncentrerad. Det första problemet är att antalet politiker minskar år från år. Och det tragiska är att det är de riktiga fritidspolitikerna som får stryka på foten och tvingas lämna uppdragen. Många av de som hoppat av uppdragen vittnar om att det är villkoren att vara politiskt aktiv i nämnder och styrelser som gör att man ger upp. Med ena handen försöker man med värvningskampanjer och med den andra handen skjutsar man ut de som tidigare värvats. Ordförande har ordet: Elisabeth Hammarstedt Mot ett nytt år I sektionerna har det också lagts ned ett enormt arbete att forma sina lokala verksamhetsplaner inför På de sektionsmöten som det kallas till i slutet av detta nummer av MT kan du se när dessa planer ska antas. Gå på ditt sektionsmöte och ta del av den verksamhet som är planerad. Sektionerna uppskattar om det är fler som är med och tycker till om hur de ska bedriva sitt arbete. Det är ju trots allt för dig som är medlem de gör allt jobb. Arbetet med att minska tim- och deltidsanställningar ( Arena modellen) har utökats till stora delar av avdelningens verksamhetsområde. Ännu har vi inte fått aktuella siffror men de bör komma vilken dag som helst. Förhoppningsvis ska vi ha lyckats vända trenden och lyckats få fler arbetsgivare att satsa på tillsvidareanställningar istället för de otrygga former de använt i allt för stor omfattning. Startskottet för nästa avtalsrörelse inom Hök området (kommuner landsting) kommer att ske i slutet på november då avtalsdelegerade är inkallade. Men i den frågan återkommer vi när kraven formulerats och arbetet startats. ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE STOCKHOLMS LÄN Allt färre bestämmer allt mer Det andra problemet är att könsfördelningen blir allt mer ojämlik inom politiken. Antalet kvinnor är fortfarande förskräckande lågt i vissa kommuner. Man kan misstänka att detta är kopplat till det första problemet. Kvinnor är oftast förnuftigare än män när det gäller att se orimligheter när det gäller att använda sin tid. Dessutom finns en tydlig underrepresenation av invandrare bland de politiska uppdragen. Att den lokala politiska demokratin avlövas kan ha många olika förklaringar. Bengt Göransson, tidigare s-märkt kulturminister, satte nog fingret på en viktig punkt vid en debatt i P1 en måndagmorgon. Sammanfattningen av det han sa blev: Att vara förtroendevald och politiker innebär inte att man ska fatta en hel massa beslut åt folk, det innebär att man har uppdraget att se till att de får det de kräver och har rätt till Hur många av de aktiva förtroendevalda ser på sitt uppdrag ur det perspektivet? Det är nog alltför lätt att falla in i den utvecklade ledarkulturen och fatta pekpinnen och peka ut kursen själv. För dem som vill engagera sig och drabbas av hur kulturen fungerar kan det bli en chock. En vilja att göra väl och utveckla samhället kan lätt förvandlas till en insikt att det är mycket väsen för lite ull. Väl etablerade beslutsapparater är inte lätt att påverka. Särskilt inte om den nuvarande utvecklingen fortgår med allt färre som ser som möjlighet att delta i den demokratiska processen. lösningen heter nog inte frågestunder, öppna möten eller lokala nämnder och styrelser. Nej, lösningen är nog att fler kloka gubbar och gummor av Bengt Göranssons kaliber får lära ut vad det handlar om. Demokrati förutsätter dialog samt gott om tid för att genomföra densamma. Tyvärr är det alltför många som, kanske av tidsbrist, använder sitt förtroendeuppdrag till att utöva makt istället. Både inom och utanför den egna organisationen. REAKTÖREN I facket kan vi bygga upp organisationen efter vår ideologi och ge en försmak av hur arbetet skulle vara organiserat i ett rättvist samhälle. LENA ERICSONHÖIJER Redaktionsruta Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Brolin, telefon / Chef red: Lena EricsonHöijer, Redaktionen: Göte Axelsson tel / Reportrar;Pia Olsson,Ewa Felicetti,Kerstin Ridderstedt,Ebba Hedman,Karin Riikonen Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.för insänt,icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT,Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon: MT trycks i Göteborg av Adargo press AB

3 Ledande stick Allt värre stress Arbetslivsinstitutet som gjort en undersökning om hur vi mår i landet redovisar uppseendeväckande siffror. Antalet medborgare i Sverige som uppger att de har stressymtom och sömnsvårigheter har ökat markant de senaste 15 åren. Den grupp som anger störst ökning är studerande i åldern mellan år. Och den grupp som inte redovisar någon ökning alls är ålderspensionärerna. Man kan misstänka att det allmänna pratet om arbetslöshet, konjunkturer och långtidssjukskrivningar skapar ångest hos dem som ska ut i arbetslivet. De som gått i pension kan dra en lättnadens suck och konstatera att de nu har arbetslivets stress bakom sig. Pension i fara De flesta landstingen i landet har en oro för de stora pensionsavgångarna som står för dörren. Anledningen är att de inte avsatt pengar till att betala pension med.vissa landsting kan tvingas att höja skatten för att klara sina åtaganden. Frågan vart tog alla pengar vägen hamnar återigen på dagordningen. Tekniken som leksaker Barns lek och vilka leksaker de använder sig av har förändrats. Från att ha lekt med dockor, bilar och allehanda andra traditionella leksaker är det andra former av lek i dag. Tekniken har gjort sitt intåg i form av dataspel och andra avancerade tingestar. orsaken till detta sägs vara att barn har lätt att ta till sig det nya. Effekterna är att på det tekniska planet krymper avståndet mellan generationerna. Men på det mänskliga planet ökar klyftorna. Det var annat på Hedenhös tid då det räckte med pinnar och kottar att leka med. En bättre värld Samtidigt som du läser detta kan valet i USA vara avklarat. Utgången är när detta skrivs osäker och debatten och rapporterna är omfattande. Frågan är om det blir en bättre värld efter valet än det var före. Makten utgår inte från en person allenast. Krafterna som står bakom är stora och industri- och vapenlobbyn kräver nog sina attribut även i morgon. Men vi får aldrig ge upp hoppet om en bättre och mänskligare värld. medlemstidningen Stockholms län nummer Balansakt 2004 Balanskonsten har utvecklats från att gå på slak lina till moderna tiders jumping, hopp från en otrygg anställning till en annan. 3 TILL TALLINN med julbord ombord Ta med hela gänget på en underhållande kryssning till Tallinn med nya M/S Victoria. Ät gott, prova lyckan i casinot och dansa natten lång till den senaste musiken. Se Sveriges bästa artister och häpnas av vår egen magiska Las Vegasshow. Artistprogram hittar du på Julbordskryssning specialpris från 395: (ord. pris 655: ) I priset ingår resa med nybyggda M/S Victoria, del i B4-hytt samt ett julbord valfri resa. Julbordet står uppdukat t.o.m. 26/ Kryssning med M/S Regina Baltica, prisex 280: (ordinarie pris 525: ). Avresa lör-tors t.o.m. 22/12. Ta med dina vänner. Är ni fler personer i hytten, betalar person 3 och 4 endast 195: per person. Uppge bokningskod: SXJB1. NYHET! Nu kan vi på Tallink erbjuda våra rese nä rer fyra nya busslinjer, från Härnösand, Mora, Köping samt Norrköping till Stockholm. Under resan stannar bussen på ett flertal andra orter i Mellan sverige. På hittar du tidtabellen för respektive ort Klarabergsgatan 31

4 4 Halvtid i mandatperioden Inför valet 2002 talade socialdemokraterna om att bli mönsterarbetsgivare. Flera (s)-politiker argumenterade för en god personalpolitik i kommuner och landsting. Nu har drygt halvtid förlöpt sedan socialdemokraterna, tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet, övertog makten i Stockholms stadshus och i landstinget. Vad är genomfört och hur långt har de kvar för att förverkliga vallöftena? Det är frågorna som MT ställde till några av våra politiker när vi träffades för att följa upp löftena. Karin Hanqvist, själv kommunalare och kommunpolitiker, sa till MT:s läsare 2002 att personalpolitiken stod högt upp på den politiska dagordningen. Hur ska vi kunna rekrytera personal till våra välfärdstjänster i framtiden, det är något vi måste ta tag i genom att föra en god personalpolitik som gör att folk vill jobba i kommunal verksamhet och trivs i sina arbeten. sa hon då. Har ni uppfyllt löftena om att bli en mönsterarbetsgivare? Det kan jag väl inte påstå att vi lyckats uppnå än. Vi har ju också haft en konflikt, där kan jag inte säga att jag är riktigt nöjd med resultatet. Även om utfallet blev hyfsat så fick vi som kommunalare kämpa som bara den för att nå dit. Däremot tycker jag att vi i Stockholm stad har ett bra personalpolitiskt program. Sen är det frågan om det fungerar i verksamheterna, det ska genomsyra hela organisationen. medlemstidningen Stockholms län nummer Leif Rönngren (s), personalborgarråd i Stockholm Vi har förändrat oerhört mycket Det har gått drygt två sedan valet och personalborgarrådet Leif Rönngren (s) tycker att han och socialdemokraterna, i samarbete med vänstern och miljöpartiet, har arbetat intensivt och strukturerat för att uppfylla vallöftena. Han tycker att det är intressant med personalfrågor och menar att det är viktigt att ha en bra personalpolitik. Vi har förändrat oerhört mycket de här två åren, säger han till MT när vi träffas på hans kontor i Stadshuset. Jag tycker vi stått upp för det vi lovade. Vi har bland annat sett till att fler personer anställts inom äldreomsorgen och vi utbildar personalen kontinuerligt. Visar förändringsvilja Leif Rönngren är full av energi och tycker arbetet är roligt och stimulerande. Det märks när vi samtalar, han är intensiv utan att vara hetsig. Han vill förändra och leva upp till att bli den mönsterarbetsgivare som socialdemokraterna talade om inför valet Men frågan blir ändå om han tror att Kommunalarna märker av någon skillnad i vardagen ute på sina arbetsplatser? Vi har stått upp för det mesta vi lovade vad det gäller personalpolitiken, säger personalborgarrådet Leif Rönngren (s). Ja, vi har ju stoppat utförsäljningen och privatiseringarna, vi har också satsat mycket på utbildning. Det ger lugn på arbetsplatserna, man behöver inte oroa sig för att arbetsgivaren vill bli av med en. Det skapar också trygghet för brukarna. Vi siktar på att innan mandatperioden är slut ska vi ha utbildat alla våra 1400 vårdbiträden. Stadsdelsnämnderna fick en miljard kronor mer år 2003 mot året innan. Det gör skillnad. Trots konjunkturläget prioriterar vi även barn och ungdomar. Vi vill också utbilda alla enhetschefer så att de blir säkrare och kan lagstiftningen inom arbetsmiljö och arbetsrätt. Vi tycker det är viktigt att alla chefer får utbildning. Trygg chef viktigt Är cheferna trygga i sina yrkesroller blir relationerna bättre på arbetsplatserna. Vi håller nu på att ta fram Märks skillnaden Tror du de anställda märker någon skillnad på vilken politisk majoritet som styr kommun och landsting? Jag tror inte man går och funderar på det i vardagen. Men om man tänker efter och börjar samtala om det märks det att de anställda arbetar under tryggare förhållanden nu. De hotas ju inte hela tiden av att behöva bli utsålda. Vi har tagit tillbaka verksamheter till kommunal regi. Många som arbetar hos entreprenörer har halkat efter i lön och har en låg sysselsättningsgrad. I ett fall där vi tog tillbaka en verksamhet hade 75 procent av de anställda deltidsanställningar. De som var anställda där var mycket nöjda med att komma tillbaks till kommunen igen. En annan bra sak är kompetensfonden, den möjliggör att vi kan satsa på att utbilda personalen. Vill förbättra för ungdomar En annan fråga socialdemokraterna lovade i valrörelsen var att minska en grund för ett chefskörkort. Ledarskapet är viktigt för att verksamheterna ska fungera på ett bra sätt. Under vårt samtal återkommer Rönngren hela tiden till hur viktigt det är att ledarskapet fungerar. Talar vi om arbetsmiljön, APT-möten, samverkansavtal eller rehabiliteringar så beror det i stor del på hur ledarskapet fungerar, menar han. Många fackligt aktiva menar att APT-möten och samverkansavtalen Karin Hanqvist (s), kommunalare och politiskt aktiv Tryggare anställningar idag Karin Hanqvist tycker att Stockholm stad har ett bra personalpolitiskt program, hur det följs är en annan fråga. barngrupperna har ni lyckats genomföra det verkligen? Barngrupperna har minskat överlag, generellt är det en minskning med ett barn per grupp. Det går i vågor, det beror också på vilken stadsdel det är. Vi har satsat på förskolorna och det är vårt viktigaste vallöfte. Det är bara halvtid i mandatperioden och vår ambition är att inte fungerar. De menar att det är lika bra att säga upp samverkansavtalen. Hur ställer du dig till det? Jag tycker att samverkansavtalen är bra i grunden och fungerar det inte som det är tänkt är det återigen en ledarskapsfråga men också en fråga för facken. Cheferna måste bli trygga i sin roll och kunniga om vad som ska tas upp på APT. Det är viktigt att medarbetarna vet hur APTmöten ska fungera och hur ordning och regelverk runt möten är tänkta. Här kan facken göra mycket. Vad görs för de sjukskrivna Så är det alla som är sjukskrivna, tycker du att staden som arbetsgivare tar sitt ansvar gentemot dem? Många vill komma tillbaka till arbete men stadsdelarna har svårt att omplacera sjuka och skadade medarbetare. Vad gör ni åt det? Vi har tagit på oss ett stort ansvar som krockar med de ekonomiska förutsättningarna vi har. Det är inte acceptabelt att folk blir utslagna. Vi har ett dubbelt ansvar både som arbetsgivare och som serviceinrättning. Det är ett dilemma som även måste lyftas till en högre samhällsnivå. Vi har pratat om det här i borgarrådsgruppen om hur vi ska komma till rätta och lösa det här och hur det ska finansieras. Det är inte enkelt och vi arbetar på det. KERSTIN RIDDERSTEDT innan mandatperioden är slut ska vi ha minskat barngrupperna med två barn. Men vi vill också genomföra att ungdomarna har en träffpunkt i varje stadsdel. Just är skatteintäkterna låga, när konjunkturen vänder får vi mer pengar. Allt går inte att förändra på en gång. Vi är beroende av omvärlden, det får man inte glömma bort. En annan viktig fråga är bostadsfrågan, inte minst för kommunalarbetarna. I Stockholm stad har vi markanvisat för hyresrätter och det är viktigt att de byggs. Karin var nominerad till sina politiska uppdrag både av de fackliga organisationerna och (s)-föreningarna. Du tycker inte att du ibland sitter på dubbla stolar när det kommer upp frågor som direkt rör kommunalarna i politiken? Det händer inte så ofta. Men under konflikten tog jag timeout från politiken, men visst händer det att jag har en del sömnlösa nätter. KERSTIN RIDDERSTEDT

5 Vi socialdemokrater gick till val med att lova fler händer i vården.våra planer kullkastades tyvärr av ett stort underskott i budgeten och länsrättens dom har tvingat oss att ha ekonomin i balans, säger personallandstingsrådet Lars Dahlberg. Socialdemokraterna lovade även att få ner antalet sjukskrivningar och att stärka arbetsmiljön för alla anställda i landstinget. MT träffar Lars Dahlberg i landstingshuset en klar och solig höstdag i oktober. Hur har det gått med alla visioner? Lars Dahlberg ville bland annat återupprätta undersköterskans roll i sjukvården. Hur går det ihop med att landstinget säger upp undersköterskor i samband med sammanslagningen av Karolinska och Huddinge sjukhus? Jag har arbetat för att vi inte enbart ska skära underifrån på personalen. Det är ett kortsiktigt tänkande, om två år behöver vi de flesta undersköterskor. Vi måste tyvärr säga upp omkring 150 till 200 stycken i dagsläget. Till och med idag har landstinget sagt upp 14 undersköterskor på Karolinska, säger han. Alla yrkesgrupper har och kommer att drabbas av olika åtgärdspaket under året. De områden som landstinget prioriterar är psykiatrin och geriatriken. Ändå räcker inte resurserna där till på långa vägar. Psykiatrin trängd En stor del av personalen inom psykiatrin känner sig trängd av för lite resurser och överbeläggningar. Psykiatrins andel av landstingets vårdbudget har stadigt minskat de senaste åren enligt Anders Milton, regeringens psykiatrisamordnare. Vad gör landstinget för att förbättra skötarnas arbetssituation inom den hårt kritiserade psykiatrin? medlemstidningen Stockholms län nummer Halvtid i mandatperioden Lars Dahlberg (s), personallandstingsråd Vi ska inte bara skära underifrån Det är ett kortsiktigt tänkande att säga upp undersköterskor, säger Lars Dahlberg. Det stämmer att skötarna har en mycket besvärlig situation idag. I landstingets personalbokslut 2003 visar ett medarbetarindex att skötarna mår sämst och att cheferna mår bäst. Jag kan bara säga att pengarna inte räcker till. Psykiatrin behöver omorganiseras, idag arbetar man för isolerat och uppdelat. Per Olof Sjöblom, ny psykiatrisamordnare inom Stockholms läns sjukvårdsområde, har fått ett tungt mandat att samordna och utveckla psykiatrin inom sluten och öppenvård, säger Lars Dahlberg. Policy utan verkan Lars Dahlberg är medveten om att personalpolicydokument inte alltid används som det är tänkt. Han har arbetat för ett antal övergripande mål i hälsoplanen för 2003 till Målet är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och minska sjukfrånvaron. Under 2003 minskade sjukfrånvaron med i genomsnitt 1,7 dagar per år och anställd. Jag har oberoende av det tuffa budgetläget jobbat med att förändra samverkansavtalet för de anställda. Avtalet ska ge personalen ökat inflytande i sitt arbete. Jag vill framhålla att arbetsplatsträffarna är ett viktigt redskap för att personalen ska vara delaktig och få en tydlig information. Mitt mål är att alla chefer ute i verksamheten ska veta vad det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär och ta ett kraftfullt ansvar för arbetsmiljöfrågorna, säger han. Du ville stärka kompetensen för personalen och utveckla arbetsvillkoren. Hur ser den visionen ut idag? På det här området finns det mycket kvar att önska och bevisa säger han försiktigt. Jag vill inte slingra in mig i undanflykter och förklaringar. Vi har utfört alldeles för lite när det handlar om kompetensutveckling för alla yrkesgrupper i landstinget. Så fort vi fått budgeten i balans ska vi försöka att satsa mer pengar på kompetensutveckling. Kritik finns Det förekommer en hel del kritik från Kommunals medlemmar att den individuella lönesättningen inte fungerar ute på arbetsplatserna. Hur tacklar du den kritiken? Många av våra chefer har för dålig kompetens för att kunna genomföra bra utvecklingssamtal på arbetsplatserna. Vi behöver utbilda alla våra chefer i hur de ska hantera löne- och utvecklingssamtal, säger Lars Dahlberg bestämt. Jag tror på det individuella lönesamtalet där varje anställd har rätt till en rättvis löneutveckling. Varför klarar inte landstinget av att rehabilitera långtidssjukskrivna tillbaka till sina arbetsplatser? Förslitningsskador och stress är fortfarande allvarliga problem för många av Kommunals medlemmar. Lars Dahlberg berättar att det finns riktlinjer i hälsoplanen hur man ska hantera sjukskrivningarna. Vi har infört en rehabiliteringsgaranti, man ska få hjälp inom 30 dagar när man har besvär med rygg, nacke och axlar. Du ska snabbt få en diagnos och en rehabiliteringsplan. Pengarna som finns ute i verksamheterna måste användas på ett bättre och effektivare sätt än vad det görs idag. Det finns inget extra utrymme för att tillsätta mer pengar till långtidssjukskrivna, tyvärr. Åter igen är det ekonomin som sätter käppar i hjulet. Besöker arbetsplatser Lars Dahlberg försöker göra arbetsplatsbesök minst en gång i veckan för att få reaktioner och synpunkter från de anställda. Många efterlyser långsiktiga och hållbara beslut. Personalen är trött på ständiga kast och omorganisationer. Ett flertal av de anställda tycker att de har ett för litet inflytande i arbetsmiljöfrågor. En annan sak som är angelägen för många anställda är arbetstidsfrågan. I nuläget tittar den politiska majoriteten mycket aktivt på arbetstidsfrågorna. Hur har du agerat för att klara av den framtida nyrekryteringen till vård och omsorg? I det korta perspektivet har våra åtgärder med att avveckla bemanningsföretagen gjort det lite lättare att nyrekrytera. Det är dyrt att hyra in personal. De pengar vi har tagit tillbaka på det har vi delvis satsat på egen personal. Jag är även med i ett projekt som heter projektplan KIEduNet tillsammans med arbetsgivare, skolor, forskningsinstitutioner och fackliga organisationer. Syftet är att främja personalrekrytering. Ett konkret handlingsprogram för 2005 och 2006 har utformats för att vända den negativa trenden inom vård och omsorg. Projektet utgår från den alarmerande bristen på utbildad arbetskraft. Utbildningen på vårdprogrammet på gymnasiet är inte tillräckligt bra för att spegla den snabba kunskapsutvecklingen. Det är alldeles för få som söker till vårdutbildningen och det är en katastrof. Landstinget måste bli en attraktivare arbetsplats, säger Lars Dahlberg. Åland. Vilda veckor ombord! Med säsongens läckerheter. Åk till Åland och njut av årstiden. Hösten är lite mildare och priserna gladare! Båtbiljett kostar 40 kr t/r, senior 25 kr, personbil 50 kr, enkel resa. Barn under 12 år fritt. Du kan också åka enkelt och bekvämt med vår direktbuss från Tekniska Högskolan T Viltbord 160 kr! Njut av god mat i trevligt sällskap. Julbordet serveras från 19 november. Boka gärna plats! Taxfree! Nu förmånligare än någonsin! Bo billigt och bra! Gästhem från 145 kr/person. Förmånliga hotell och prisvärda stugor. Boka gärna via www. BokaÅland.nu Underhållning, musik och skoj ombord! Bingo Jackpot kr. Onsd. 10- o turen. TURLISTA ALLA DAGAR LOKALA TIDER. Bokning Från Grisslehamn 10.00, Tor sön även Från Eckerö 13.30, Fre mån även Bokning , din resebyrå eller Besök vår hemsida: PIA OLSSON Enkelt och bekvämt med Buss och Båt, 40 kr t/r! Buss T Tekn.högsk. 2 tim före båtavg. Via Danderyds sjukhus, Roslags-Näsby trafikplats, Brottby, Norrtälje Busstation och Älmsta. Buss+båt t/r: 40 kr. Barn u. 12 år gratis. Grupper om minst 35 personer hämtas inom Stor-Stockholm. Bokas på förhand. Obs! 20 års åldersgräns fre/lördag kl. 15 och 17 från Grisslehamn. Yngre i målsmans sällskap. ÅLANDSSPECIALISTEN

6 6 medlemstidningen Stockholms län nummer Kongressbeslut på turné Demokratins väg från medlemmar till kongressen berättar de förtroendevalda gärna om. Men hur verkställs de beslut som kongressen fattar av dem själva och vilken information får medlemmarna? Ofta är besluten historia när kongressdeltagarna åker hem. Bättre anställningsvillkor är den stora fackliga frågan för oss unga kommunalare, säger Anders Stromberg. Den som går på timmar eller på eviga vikariat har svårt att få bostad och kanske till och med ett bankkonto. Anders är ungdomsorganisatör på Kommunal Stockholms län och håller tillsammans med andra ungdomar på att planera den fackliga verksamheten. Under våren och hösten fortsätter ungdomsgruppen med att ha möte en gång i månaden. Alla kommunalare är välkomna, säger Anders. Vi träffas och diskuterar kring ett aktuellt tema. Lär oss hur saker fungerar, utbyter åsikter och försöker påverka i de frågor som rör oss. Planerade träffar under hösten är den 29 november och 16 december klockan på Franzengatan 4 i Stadshagen. Ring till Anders och anmäl dig så får du veta mer. Resa till Gotland I sommar kommer ett gäng ungdomar från Stockholm att åka till Gotland och, tillsammans med unga kommunalare därifrån, höras och I Kommunal Stockholm läns kongressgrupp försöker vi ändra på det, berättar Conny Nilsson som är en av delegationsledarna. Under hösten har vi som är kongressombud besökt sektionerna för att förmedla och diskutera de beslut som vi ombud var med om att fatta. Redan i samband med sommarens kongress började diskussionerna om hur de beslut som togs skulle levandegöras hela vägen tillbaks till medlemmarna. Många av besluten var viktiga och vägledande för hur det fackliga arbetet skall bedrivas lokalt i sektionerna. Egentligen borde delar av verksamhetsplaner och andra aktiviteter redan justerats så hela Kommunal arbetar efter de nya riktlinjerna. Tyvärr är det nog så sedan tidigare att de beslut som tagits har glömts bort, säger Conny. Som förtroendevald är det lätt att jobba vidare i gamla vana spår och inte anpassa sig efter det nya som beslutas. Arbetet lunkar på Conny som är sektionsordförande i Tekniska sektionen i Stockholm vet av erfarenhet vad han pratar om. Han upplever själv att det fackliga arbetet oftast lunkar på i gamla invanda spår, att ändra inriktning är svårt. Verksamheten är ofta mer inriktad på att förhandla och diskutera Unga idéer Conny Nilsson är delegationsledare för Kommunal Stockholm läns kongressledamöter och tillsammans med dem vill han förändra hur information om besluten sprids. synas under Almedalsveckan. Anders tycker att det är viktigt att arbeta fackligt och politiskt. Vi måste vara med och påverka. Det är vår framtid det gäller. Nästa höst hoppas man kunna genomföra en konferens på Åland tillsammans med svensktalande unga medlemmar i Finska Kommunal. Nu vill vi ha in förslag på vad ungdomsgruppen ska arbeta med de kommande två åren, säger Anders. Alla medlemmar kan vara med och styra det genom att lämna förslag till mig. Vi i ungdomsgruppen vill inte sitta och göra en tjusig plan som kanske inte alls är det som behövs eller vad folk vill ha. Ungdomsgruppen kommer att sammanställa alla förslag och skicka ut det till de lokala sektionerna innan planen spikas i maj. LEH Senast den 27 februari 2005 vill Anders och ungdomsgruppen ha ditt förslag på vad kommunals ungdomsgrupp skall arbeta med de kommande två åren. e-post: telefon mobil Brev: Anders Stromberg, Kommunal Stockholmslän, Box 30027, Stockholm Maximal övertid Förra året hade vi ett genomsnitt på 330 övertidstimmar per sotare på vår kammare, berättar Anders Håkansson från sotarklubbens styrelse. I år blir det nog betydligt mer om vi får dispens igen. Det stora övertidsuttaget har en tradition i sotaryrket, men det har ökat markant efter de uppsägningar som gjorts under året. Efter den nya lagstiftningen från årsskiftet som reglerar hur ofta och med arbetsgivarna än att se på de egna arbetsformerna. Att det är svårt att ändra arbetssätt beror nog mest på att besluten inte nått ut i hela organisationen. Det hoppas vi ska förändras nu. Kommunal Stockholm läns kongressdelegation består av 28 personer och de har två och två besökt samtliga sektioner i avdelningen. I de flesta fallen är det sektionsstyrelserna som besökts, men även några medlemsmöten har fått informationen. Jag har en känsla av att det är bättre att ge informationen om kongressbesluten på medlemsmöten, säger Conny. Det blir en rakare kommunikation. Dessutom kan medlemmarna ställa krav på ett annat sätt när de vet vad som gäller. Eftersom det är första året som Det finns en gammal inarbetad kultur om övertid bland oss sotare, säger Anders Håkansson. när sotning ska genomföras uppstod det arbetsbrist inom de flesta sotningsdistrikten i landet. Bland sotarklubbens medlemmar i Kommunal Stockholms län blev 29 stycken sotare arbetslösa. Det blev färre uppdrag och då uppstod det en arbetsbrist, säger Anders. Arbetet kvar Men arbetsbristen omfattade egentligen bara arbetsuppgifterna under dagtid. De gamla övertidsuppgifterna som rensning av im- och rökkanaler på bland annat restauranger är fortfarande kvar. man genomför den här formen av återkoppling efter kongressen är det ett trevande försök. Det tar tid att påverka och förändra i en stor organisation. Det har tagit sju år att skapa en ny tradition för kongressombuden och hur delegationen ska jobba, konstaterar Conny. Så det här arbetssättet behöver nog också utvecklas under några år innan det blir som vi vill ha det. Två viktiga beslut De två stora beslutspunkterna på kongressen var den lönepolitiska utredningen och översynsutredningen. Båda utredningarna påverkar hur arbetet i sektionerna och avdelningarna ska utföras och vilka mål som gäller. Som medlem är det svårt att veta om sektionen verkligen uppfyller de beslut som tagits. Även om vi nu har träffat alla sektioner och berättat om de nya besluten är det inte säkert att medlemmarna märker av det, konstaterar Conny. Men inom några år ska det finnas ett naturligt flöde i hur kongressbeslut återkopplas till medlemmarna. Det är Conny övertygad om. GÖTE AXELSSON Nu är vi färre som ska göra jobbet när flera kamrater blev arbetslösa. Vi från fackklubben tycker att det vore bättre att schemalägga de här nattjobben. Då skulle flera av våra arbetslösa kamrater kunna få jobb igen. Men att lägga om arbetstiderna stöter på motstånd både från arbetsgivare och sotarna själva. Arbetsgivarna tar ut merkostnaden av kunderna och för sotarna är det välkommet med extrainkomster. Man kan säga att några tjänar bra med pengar på övertid medan andra går och stämplar, konstaterar Anders. Arbetsmiljön ses över Att mertid och övertid ersätter ordinarie arbetskraft är ett problem som inte bara drabbar sotarna. Men på grund av att de är så få till antalet blir det mycket tydligt. För sotarnas del har Arbetsmiljöverket kontaktats för att klubben tillsammans med dem ska se över problemet. Vår roll som fackliga ombud är att se till arbetsmiljön och villkoren, slår Anders fast. Vi måste använda oss av och arbeta efter de lagar och avtal som finns. Det blir säkert ingen lätt uppgift. Det finns många djupt rotade traditioner i ett av världens äldsta yrken. GÖTE AXELSSON

7 För tre månader sedan öppnades Närvårdscentralen i Hökarängen i projektform. Projektet som ska pågå under tre års tid. Trots den korta tiden sedan starten kan undersköterskorna och vårdbiträdena redan se vinster med samarbetsformen. Här får jag använda min kunskap som undersköterska, säger Gunilla Edlund. Jag har vuxit otroligt på den här korta tiden. Jag klarar av mycket mer än jag trodde! På Närvårdcentralen arbetar landstingets vårdpersonal, två läkare och kommunens hemtjänst ihop i gemensamma lokaler. De har gemensamma rapporter på morgnarna och de fyra distriktsköterskorna finns alltid till hands. Till närvårdscenralen kommer patienter som fyllt 65 år. De yngre hänvisas till vårdcentralerna i Farsta och i Gubbängen. Underlaget för närvårdscentralen är cirka 1600 personer varav 115 har hemsjukvård och 120 personer hemtjänst. Flertalet har både hemtjänst och hemsjukvård. Mindre stress Det är mycket smidigare nu, säger Berit Hederstedt, samordnaren för hemtjänsten. Förut var det mycket dubbelarbete. Till exempel det där med insulingivningen. Det var en stressigare situation om man visste att någon hade fått insulin och man måste hasta dit och ge mat. Nu gör samma person båda uppgifterna. Det som var egenvård tidigare skulle hemtjänsten göra och var det inte det ombesörjde vårdcentralen att pensionärerna fick medicinen. Nu gör även läkarna mer hembesök, vilket de nästan aldrig gjorde förr. Det blir tryggare för pensionären att möta samma personal. Har medlemstidningen Stockholms län nummer Närvård utvecklar arbetet Som arbetsplatsombud är det min uppgift att se till att alla engagerar sig i facket, säger Monica Calderon kokerska på dagis i Rinkeby. Hon tror inte att hon ensam kan förändra något därför ser hon till att hennes arbetskamrater går medlemsutbildning och att fler blir fackliga ombud. Hon tycker att det är viktigt att ta tillvara alla medlemmar. Förut var det ingen som ville ställa upp, men nu har nästan alla förskolor arbetsplatsombud. Efter konflikten föra våren har fler engagerat sig fackligt och ombudsmötena är välbesökta. I Rinkeby, precis som på alla andra håll, var det en fantastisk aktivitet under strejken. Många som aldrig tidigare varit fackligt aktiva deltog i demonstrationer, möten och strejkvaktskedjor. När sedan avtalet skrevs på utan att man nådde målen, blev besvikelsen stor. Vi var en grupp aktiva som träffades och diskuterade, berättar Monica. Vi var missnöjda men ville inte bara sitta och klaga. Vi skrev en namnlista och fick ett hundratal påskrifter. Det främsta kravet var att man På närvårdscentralen i Hökarängen arbetar kommunen och landstinget tillsammans med vård och omsorg. Det är oerhört positivt säger alla som arbetar i den nya organisationen. jag varit till någon och givit hemsjukvård och pensionären behöver hemhjälp senare så kommer jag tillbaks då, säger Gunilla. Skilda arbetsgivare Gunilla och Berit är anställda av kommunen och undersköterskan Erika Lind är anställd av landstinget. Erika arbetar varannan vecka inne på vårdcentralens laboratorium och varannan vecka arbetar hon inom hemsjukvården. Det ger en En kamp för rättvisa Monica Calderon är kokerska och arbetsplatsombud på ett dagis i Rinkeby. som medlem skulle få rösta om avtalet. Namnlistorna blev sedan en motion till Kommunals kongress. Monica är kritisk till att förbundsledningen inte tagit större intryck av protesterna. Bakgrund från Chile Monica tror själv att hennes bakgrund från Chile påverkar hennes ställningstaganden här i Sverige. Har man levt i ett land där det varit diktatur kan man inte ta sina rättigheter för givet. Hon tycker att alla frågor i grunden är politiska, hon är socialist in i själen och en beundrare av Olof Palme. Min pappa var politiskt aktiv och lyckades 1977 fly hit till Sverige och så småningom kom resten av familjen efter. Monica har varit arbetsplatsombud sedan Jag vill engagera mig och vet att jag kan förändra för att få det bättre här i Sverige. Hon tycker att facket ska vara en kamporganisation för medlemmarna. Fackföreningarna byggdes upp bra variation, tycker hon. All personal har legitimation. Även det är en trygghet för vårdtagarna, vikarier och kortidsanställda får en legitimation som det står vikarie på. Inte heller behöver personalen missa viktig information och förändringar hos vårdtagarna då alla har en handdator med sig i arbetet. Där kan de lätt se om någon förändring skett i biståndsbeslutet, medicinhanteringen eller om personalen bara vill ha information om för att ta strid mot försämringar och nedläggningar, säger Monica. Så måste vi arbeta idag också. Kommunals medlemmar drabbas både som anställda och som medborgare när vård och service rustas ner. Monica trivs med att både arbeta och bo i Rinkeby med sina fyra barn. Förutom det fackliga arbete har hon varit med och dragit igång en förening som heter Lady Protection. Från början var det en mötesplats för kvinnor. Sedan blev det så att vi engagerade oss kvinnomisshandel när vi märkte att många var drabbade. Föreningsaktiv Nu är föreningen beredd att ta strid mot alla orättvisor och problem som drabbar kvinnor. För att stötta ensamstående mammor har man bland annat barn och ungdomsverksamhet. Man sänder också närradio där Monica passar på att informera om Kommunals medlemsmöten och andra aktiviteter. Det verkar inte vara något alternativ för Monica Calderon vare sig att slå sig till ro eller att ge upp. Nej, jag ger mig inte när jag kämpar för något jag tror på. LENA ERICSONHÖIJER rätt nyckelnummer. Jag tycker datasystemet Permitto Care är suveränt, man är hela tiden rätt informerad och kan lätt uppdatera sig, säger Berit. Utvecklas vidare Det är många lovord om projektet och samarbetsformerna. Har det inte varit några motgångar? Vi har bara hållit på i tre månader så allt har inte satt sig på plats, vi kommer nog att upptäcka mycket som vi kan göra bättre, säger Lena Karling projektledare. En nöt vi måste knäcka är att vi arbetar under olika lagstiftningar. Vi måste stanna upp och tänka oss för ibland. Tyvärr ligger de psykiskt sjuka vårdtagarna utanför vårt område. De tillhör psykiatrin och där kan det ibland vara lite krångligt fortfarande, fast det är hemtjänsten och hemsjukvården som hjälper vårdtagaren för övrigt. Men vi har bara börjat, vi kommer säkert att hitta nya lösningar och ramla på nya problem under resans gång. Gruppen tar vara på varandras kompetens och tillsammans har de en enorm kunskap inom sina respektive områden, avslutar Lena. KERSTIN RIDDERSTEDT Löner på Attendo Just nu pågår lokala löneförhandlingar inom Attendo i Stockholm. Centralt har Kommunal och arbetsgivaren kommit överens om ett nytt avtal som gäller från 1 juni i år. Utifrån avtalet har en lokal lönepott räknats ut. Hur denna pott skall fördelas avgörs nu i de lokala förhandlingarna. Arbetsgivaren har lagt sitt bud och vi har lagt vårt yrkande på hur potten skall fördelas bland våra medlemmar, säger Yvonne Qvarforth som är Kommunals förhandlingsansvarig på Attendo i Stockholm. Nu gäller det att försöka komma överens. Löneförhöjningarna för juni och juli har betalts ut som ett engångsbelopp. De nya lönebelopp som nu förhandlas kommer att gälla retroaktivt från 1 augusti. När det nya lönerna är klara Attendo bedriver vård och omsorg på olika enheter runt om i Stockholms län.

8 8 medlemstidningen Stockholms län nummer Arbetsmiljö en branschrådsfråga Arbetsmiljö är den absolut viktigaste fackliga frågan. Det är Mariette Karlsson och Britt-Louise Andersson eniga om. De flesta frågor är i grunden arbetsmiljöfrågor. Mariette arbetar i hemtjänsten i Sigtuna och Britt-Louise på äldreboende i Södertälje. Bägge är aktiva i Kommunals branschråd för äldreomsorg. Att arbeta inom äldreomsorgen är fysiskt tungt. Varje år skadar sig många kommunalare i samband med att man lyfter och förflyttar vårdtagare. De arbetsskador som godkänns är bara toppen på ett isberg, de flesta anmäls inte ens. - Många gånger sitter vi fast i ett felaktigt tänkande, säger Britt- Louise. Vi tänker att det är jobbigt inom äldreomsorgen, det har det alltid varit. Mariette och Britt-Louise tycker att det är en viktig uppgift för branschrådet att ändra på det synsättet, att få kvinnor inom vården att börja ställa krav på en bra arbetsmiljö. - Det är din egen smärta! säger de lite tillspetsat. Tvingas leva med smärta Visst finns det massor av argument Inför alla Helgons helg i november tänder Cenneth Strandberg ljus vid minnesmonumentet över omkomna brandmän. På Stockholms Norra begravningsplats intill Solna kyrkväg reser sig den ståtliga gravvården i djupsvart granit. Överst på stenpelaren ligger en brandkårskask av brons. Det är ett vackert monument som få känner till. Här vilar brandmän som omkommit i tjänsten. Stockholms brandkår inköpte graven 1912 för att begrava den 25-årige brandmannen Frans Oskar Andersson som omkom då han föll ned från övningstornet på Johannes brandstation. Men det var inte förrän hösten 1939 som gravvården restes. På granitstenen finns namnen på de brandmän som har sin viloplats här. Efter överenskommelse i kåren cirkulerar ansvaret för graven stationsvis för personalen med ett år i taget. Cenneth Standberg ledningsoperatör vid Johannes räddningscentral, är en av de brandmän som har Att skapa bättre arbetsmiljö med bland annat bra lyfthjälpmedel är en viktig fråga för branschrådet för äldreomsorg. för att säga ifrån och inte acceptera felaktiga arbetsställningar och brist på hjälpmedel. Den som skadar sig i jobbet tvingas många gånger leva med smärta och begräsningar resten av livet. En sjukskrivning slår hårt mot ekonomin. Med låg lön och kanske en deltidsanställning blir sjukpenningen dålig. En lång sjukskrivning innebär ofta att man lever på existensminimum när man bara får cirka 70 procent av lönen. Man får varken blommor eller medalj Gravvård över omkomna brandmän fängslats av de omkomna kollegernas öden. från arbetsgivaren för att man ställt upp, tvärt om. Om man inte kan gå tillbaka till sina gamla arbetsuppgifter och arbetsgivaren har svårt att omplacera kan man i värsta fall bli uppsagd. Allra tyngst är arbete oftast i hemtjänst. - Även om vi vet att arbetsmiljölagen gäller känns det ofta svårare att ställa krav in vårdtagarens eget hem, säger Mariette. När en pensionär kommer hem från sjukhus finns Ledningsoperatören Cenneth Standberg brukar ibland besöka minnesmonumentet över brandmän som förolyckats i tjänsten. Minns kollegorna Han tänder marshallen och viftar bort vissna löv med handen, han ställer sig upp och tittar tyst och eftertänksamt på den fladdrande lågan. På gamla journalfilmer har han sett den stora branden 1937 i mjölkcentralens lokaler på Dalagatan, då Johan Pärlefors 43 år omkom då han föll från ett fönster under släckningsarbetet. En brand han personligen minns är branden 1975 i Blåsuts vagnhallar, då två kollegor förolyckades i arbetet, Hugo Fritz 52 år och Jörgen Andersson 30 år. Unga män som satt livet till när de räddat andras liv och egendom. Det finns brandmän som förolyckats som har fått sina vilorum på andra platser efter önskemål från anhöriga. KR det ofta en åtgärdslista men personen kommer hem innan åtgärderna genomförts. Gå två vid behov En annan vanlig situation är när en pensionärs tillstånd försämras. Det måste finnas beredskap för att snabbt få fram liftar och andra hjälpmedel. - Visst måste arbetet till viss del utföras även om man väntar på hjälpmedel, säger Mariette, men då måste man ta hänsyn till detta. Alla arbetsuppgifter kanske inte kan utföras, man kanske måste gå två eller ha extra tid. På Mariettes arbetsplats inom hemtjänsten har man möten varje vecka där man går igenom vårdbehov och hälsotillstånd hos vårdtagarna. Man kan också snabbt få hjälp av en arbetsterapeut. Även för pensionärernas skull är det viktigt att personalen inte äventyrar säkerheten. - De boende har rätt att kunna förflytta sig tryggt, säger Britt-Louise. De ska inte behöva riskera att göra sig illa. Mycket av arbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgen handlar om personalbemanningen. Att ha tid och vänta på att pensionären kan medverka så mycket som möjligt själv vid förflyttning och andra moment. - Hade vi tid att ge hjälp till självhjälp skulle pensionärerna hålla sig De flesta stadsdelar i Stockholms stad drabbas under hösten av nedskärningar på grund av budget överskridanden. På Vädurens servicehus ville arbetsgivaren minska nattbemanningen. - Vi kräver att arbetsgivaren skulle göra en bedömning av vilka risker som skulle uppstå för personalen om bemanningen minskade, berättar Åke Hagström som är Kommunals förhandlingsansvarige i Norrmalms stadsdelsförvaltning. Med stöd av arbetsmiljölagen friska längre, säger Britt-Louise. Om man arbetar med människor måste det få ta tid. Branschrådets uppmaning till alla som arbetar inom äldreomsorgen är att vara rädda om sin kropp och sin hälsa. Ta med det här numret av Medlemstidningen till nästa möte på jobbet och försök få igång en diskussion om hur ni har det. - Det ska finnas en punkt för arbetsmiljö på arbetsplatsträffen, säger Mariette, använd den till att systematiskt gå igenom problemen på arbetsplatsen. Policy på gång Branschrådet håller på att arbeta fram en arbetsmiljöpolicy där den fysiska arbetsmiljön är en del. Ledarskapet och Kommunals handlingsprogram Heja chefen har en central roll. Chefen är ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen och måste ha en ordentlig arbetsmiljöutbildning. Han eller hon måste ta problemen på allvar, ansvara för att följa upp och våga ställa krav även på vårdtagaren. Finns inte hjälpmedel måste arbetet anpassas till det. Det är inte vårdpersonalen som ska ta den konflikten, det är chefens roll. I vårdarbetet måste man komma nära den som ska ha hjälp och då behöver man ha en bra relation. Vändvaken åter För den som är arbetslös finns det hjälp och stöd att få hos den lokala fackliga sektionen. De ordnar träffar och studiecirklar för medlemmar som är lediga på dagen. Vi ordnar aktiviteter så fort det finns intresse, säger Marika Eriksson som är facklig företrädare. Vi kunde facket få arbetsgivaren att backa från sitt första förslag. Stadsdelsförvaltningen har insett att man inte kan lämna vissa avdelningar helt utan personal. Nu vill man inrätta vändvak, att det skall vara en person på varje avdelning och en som går runt och hjälper till när det är dags att vända de boende för att förhindra liggsår. Varken personalen eller deras fackliga företrädare är nöjda med lösningen. - Vändvaken avskaffades för tjugo år sedan för att de gav en orimlig arbetsmiljö för den som ett helt nattpass ska gå runt och vända, säger Åke Hagström. LEH Arbetslösa se hit! blir jätteglada om folk hör av sig till oss och kommer med förslag. Som arbetslös skall man passa på att gå en facklig kurs, till exempel Medlemskapets värde eller Facklig grundutbildning. Om våra arbetslösa medlemmar deltar i den fackliga verksamheten så stärks både de och Kommunal. Som kamporganisation behöver vi bli bättre på att företräda alla arbetslösa medlemmar.

9 All ergonomisk expertis är enig om att det är väldigt svårt att lyfta en annan människa utan att skada sig själv. Med lyft menar man att hela bördan, personen, lättar från underlaget. I sådana fall är det ytterst viktigt att tekniska hjälpmedel, en lift, används. Lyft ska undvikas men assisterade förflyttningar kommer alltid att behövas inom vården. Med förflyttning menas att vårdtagaren under hela momentet har kontakt med underlaget. Det är mycket viktigt att personalen är väl insatt i vårdtagarens tillstånd, känner till vilka hjälpmedel som finns och vet hur den ska assistera på bästa sätt. Viktiga förutsättningar är också att utrymmet är tillräckligt, att hjälpmedlen finns och fungerar som de ska samt att bemanningen räcker till för att förbereda och genomföra förflyttningarna. Arbetsgivarens ansvar Det händer att hjälpmedel nekas för att dessa inte underlättar för vårdtagaren utan är till för personalen. Det är då viktigt att komma ihåg att arbetsgivaren alltid är ansvarig för att de anställda får de hjälpmedel som behövs för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Om den funktionshindrade nekas hjälpmedel är det därför din arbetsgivare som måste stå för kostnaderna för din skull. Rätt att slippa skador I hemmiljö är bristen på utrymme ett stort problem, framförallt på toaletter och kring sängen. Vilka krav kan man ställa? Man har alltid rätt att utföra sitt arbete utan att drabbas av skador eller ohälsa. Din arbetsgivare är därför skyldig att vidta åtgärder. Först behöver bostadsanpassning och ombyggnad övervägas. Kan detta inte ske måste problemet lösas på annat sätt. När det gäller toalettbesök kan det i sista hand innebära att man sätter en fristående toalettstol i vårdrummet. medlemstidningen Stockholms län nummer Arbetsmiljö kan prioriteras Solveig Berglin och Ann-Marie Eriksson arbetar på en arbetsplats med bra hjälpmedel som förebygger arbetsskador. Går det att skapa en bra fysisk arbetsmiljö inom äldreomsorgen? Många pekar på svårigheterna inom hemtjänst när personalen skall ge omfattande vård i en vanlig bostad. Är det lättare på ett äldreboende? I Södertälje kommun invigdes i våras två moderna äldreboenden. Både Wijbacken och Ljungbacken är påverkade av antroposofisk arkitektur och färgsättning. Från alla sängar kan man se både mark och himmel. Det är en behaglig och harmonisk miljö. Wijbacken ligger lantligt på Hölö utanför Järna. Äldreboendet är i ett plan och har 25 boenden på två avdelningar. Solveig som har arbetat inom vården av och till i trettio år uppskattar lokalerna. Här är gott om utrymme och förberett för hjälpmedel. Det finns Undvik lyft skenor i alla tak så att man kan sätta in liftar vid behov. Gott om plats Senast arbetade hon på ett gammalt äldreboende inne i Järna. Där var toaletterna små och trånga. Här finns gott om plats i badrummet och runt toastolen. Man har till och med skjutdörrar in till badrummet för att spara plats. Det är verkligen lättare att arbeta här! Man har en stor fin tvättstuga och Det händer ofta att det kommer hem personer med stort vårdbehov från sjukhus utan att något är förberett. Hur gör man då för att ingen skall skada sig? Ge det nödvändiga När beslut fattas om att ge någon hemtjänst eller hemsjukvård skall man ta hänsyn till alla de förhållanden i det enskilda hemmet som kan påverka arbetet där. Hinner inte åtgärderna vidtas innan vårdtagaren kommer hem måste man hitta tillfälliga lösningar som innebär att ingen skadar sig. Om man till exempel inte kan hjälpa någon i och ur sängen utan hjälpmedel så kan man kanske bara ge den allra mest nödvändiga vården och då i sängen till dess att hjälpmedlen finns på plats. Om du trots detta hamnar i en arbetssituation där du riskerar att skada dig ska du enligt arbetsmiljölagen avbryta arbetet och kontakta din arbetsledare för att få hjälp att hantera situationen. LEH både ugnen och diskmaskinen i pensionärernas gemensamma matsal är i bra arbetshöjd. Dörrarna till lägenheterna ser ut som vilken lägenhetsdörr som helst men har ett extra öppningsbart parti. Men någonstans har arkitekterna ändå tänkt fel. I en av korridorerna sitter extradörren på fel sida så att garderoben är i vägen när man kommer med rullstol. Hade ett vårdbiträde eller undersköterska fått vara med och planera så hade det förmodligen inte hänt. Ann-Marie Eriksson har arbetat många år på Astra men nu sadlat om och börjat i vården. Hon uppskattar gensvaret hon får från de äldre på Wijbacken. Trots alla hjälpmedel känner både Ann-Marie och Solveig av arbetet i kroppen. Jag måste ligga ner och ta det lugnt en stund när jag kommer hem från jobbet, säger Ann-Marie som försöker hålla sig i form genom att ta promenader med hunden. Det är viktigt att hela tiden gå igenom om förbättra arbetsmiljön. Arbetsplatsträffar eller planeringsmöten på din arbetsplats är ett naturligt forum. Kanske behöver en ergonom eller sjukgymnast från företagshälsovården medverka. Det gamla stängdes Inne i centrala Järna har det gamla omoderna Enegården stängts. Boende och personal har flyttat till nybyggda Ljungbacken på andra sidan järnvägen. Där bor nu ett sextiotal äldre mitt bland liv och rörelse och med utsikt över en skola och ett bostadsområde. Där finns också dagvård och ett värdshus som serverar riktig husmanskost. Även här är det förberett för takliftar i alla rum. Badrummen är rymliga och något badkar finns inte. Den som vill bada, lånar ett badkar som körs till det egna badrummet. Karet kan tippas på högkant och den boende kan sätta sig på en avsats i karet. Sedan fälls det tillbaka och den som badar ligger i karet. För den som jämför med arbetet i hemtjänst där hjälpen skall ges i trånga omoderna badrum är skillnaden enorm. Utbildning i ergonomi På en av omvårdnadsavdelningarna arbetar Moryn Alamos och Elisabeth Bergman. Bägge är i tjugoårsåldern och Moryn har gått vårdlinjen på gymnasiet. Trots att de fått utbildning i ergonomi och har tillgång till alla tekniska hjälpmedel tycker de bägge att arbetet är tungt. Jag känner mig redan sliten i kroppen, säger Moryn. Ibland arbetar vi sex dagar i sträck. Det är många arbetsmoment som ska utföras ofta och ibland under tidspress. Även om man gör rätt blir det tungt i längden, säger Elisabet. ß Tekniska hjälpmedel måste kombineras med bra personalbemanning och arbetsvariation. Vårdpersonalen behöver också fysisk träning på arbetstid för att orka med sitt krävande arbete. Ställ krav! LENA ERICSON HÖIJER Gå igenom alla lyft och förflyttningar ni har. * Finns de hjälpmedel som behövs? * Fungerar hjälpmedlen som de ska? * Har alla anställda som assisterar vid förflyttning tillräckliga kunskaper om hjälpmedlen och hur de ska användas? *Får alla nyanställda och timvikarier snabbt den kunskap som behövs? * Finns det tillräckligt utrymme för att arbeta på rätt sätt? * Är personalbemanningen tillräcklig för att man ska arbeta på rätt sätt? Om det brister på någon punkt ska ni omedelbart ställa krav på arbetsgivaren. Får ni inte gehör för kraven kan ni driva frågan vidare med hjälp av skyddsombudet på arbetsplatsen. Din lokal kommunalsektion kan hjälpa till. Man kan också ringa och rådfråga arbetsmiljöinspektionen. Under kontorstid finns alltid en jourhavande arbetsmiljöinspektör som kan svara på frågor, tfn På arbetsmiljöverkets hemsida finns mycket information. Arbetsmiljöverket har fastställt olika regler, föreskrifter, för hur arbetsmiljön ska se ut. Dessa regler kompletterar arbetsmiljölagen. Alla föreskrifter som berör ditt arbete skall, tillsammans med arbetsmiljölagen finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Din arbetsledare är ansvarig för att föreskrifterna finns. Gå igenom och diskutera föreskrifterna på en arbetsplatsträff. Exempel på föreskrifter som berör lyft och förflyttning inom äldreomsorgen: * Arbetsplatsens utformning (AFS 200:42) *Användning av arbetsutrustning (AFS 1998:4) *Belastningsergonomi (AFS 1998:1) *Omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18) *Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)

10 10 medlemstidningen Stockholms län nummer Många av undersköterskorna på Stora Sköndals rehabiliteringsverksamhet har arbetat länge, Lisa Johansson i över 20 år. För mig är det otänkbart att inte arbeta med människor, säger hon. En medelålders man rör sig med stapplande steg över golvet i sitt rum. Han lider av Parkinssons sjukdom. Lisa Johansson iakttar honom en stund och frågar hur det känns. Det är stelt nu, annars brukar jag ju kunna både hoppa och springa, säger han. På Stiftelsen Stora Sköndals neurologiska rehabilitering har man specialiserat sig på Parkinson. Många patienters rörelser kontrolleras varje timme för att det ska vara möjligt att sätta in medicineringen precis när den behövs och få en jämnare effekt i behandlingen. Att föra Parkinsonscheman är speciellt för vården på Sköndal och likaså den långa erfarenheten av Parkinsonpatienter. Kvalitén på Sköndals rehabiltering anses vara hög. Men när länsrätten efter att ha upphävt Vi har mycket kul ihop, säger Karin Maurin som är patient på Stora Sköndal. Karin tycker att Lisa är käck och glad. Vägen tillbaka kan gå via Sköndal... landstingets beslut, bestämde vilka verksamheter som skulle få vårdplatser, låg inte kvalitén högst på prioriteringslistan. Ersta erbjöd den mest ekonomiska lösningen och fick därmed platserna. Vad detta innebär för Sköndal är ännu osäkert. Ingen dag den andra lik Att arbeta som undersköterska kan vara tungt, men Lisa trivs på Sköndal. Det är litet och familjärt och givande att se hur patienterna klarar av mer och mer på egen hand. En arbetsdag kan se lika olika ut som patienternas behov, förklarar Lisa. Att beskriva en typisk dag är svårt. När Lisa går runt och tittar till patienterna, blir det tydligt vad hon menar. En upprörd kvinna kommer gående i den sjukhusvita korridoren. Hon kan inte hitta väckarklockan som hon använder för att komma ihåg att gå på toaletten. En liten stund senare vill en patient med talsvårigheter förklara något. Lisa ställer frågor och listar snart ut att det är en liten plastbytta från förrådet kvinnan vill ha. Något vi alltid försöker göra är att få patienterna att klara så mycket som möjligt själva. De kan få hjälpa till att duka eller gåträna till och från måltiderna. Det handlar inte om att vi är lata, utan om att de ska kunna återgå till sin vardag så snart som möjligt, säger Lisa. En viktig roll Lisas chef Eva Arlesten betonar undersköterskornas roll i rehabiliteringen. I teamen bestående av sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logoped, psykolog och läkare, är undersköterskorna de som befinner sig närmast patienten. De tränar med patienterna på att sköta personlig hygien, påklädning och gångträning och hjälper till med det de inte klarar själva. Undersköterskornas observationer och rapporteringar är viktiga bidrag när det gäller att planera patienternas individuella rehabilitering, säger hon. TEXT: EBBA HEDMAN BILD: KARIN RIIKONEN

11 medlemstidningen Stockholms län nummer Bäddning är en del av arbetsuppgifterna för undersköterskorna Dags för rapport och samling inför dagens arbete. Under en arbetsdag blir det många tunga lyft.

12 12 Läs för mig, pappa! Förmågan att bruka orden och språket betyder allt mer i dagens samhälle. Samtidigt läser allt färre färre LO-medlemmar böcker för sina barn. Syftet med Läs för mig, pappa! är att få män inom LO:s fackförbund att läsa mer böcker. Pappor som läser är för barn ofta den enda manliga förebilden att berättelser, böcker och läsning också hör till männens värld. det har betydelse för framtidens män, det vill säga dagens pojkar. Läs för mig pappa är en heldag kring läsandet där du får träffa en författare och en barnpedagog som lär dig mer om barns språkutveckling, läsförmåga och om vilka böcker som passar barn i olika åldrar. Ett besök på stadsbiblioteket ingår också. Alla som deltar får en vuxenbok och ett barnbokspaket att ta hem och börja läsa ur, efter kursen. Medverkande: Mats Berggren, författar Lisa Henriksson, litteraturpedagog. Platsen är ABF-huset i Stockholm, måndagen den 6 december Lästips medlemstidningen Stockholms län nummer Vill du delta? Anmäl dig till: Barbro Pousette telefon: e-post: barbro.pousettekommunal.se Antalet deltagare är begränsat, först till kvarn gäller. Teabag Av Henning Mankell En bok för alla november kronor (Leopard 2001) Utgivningen i november i En bok för alla innehåller mycket att se fram emot. Riktig läsglädje bjuder Henning Mankell på. Bland vuxenböckerna finns hans Teabag från Det är en absurd, bitvis rolig men framförallt gripande och upprörande berättelse om människor på flykt. Jesper Humlin skriver diktböcker i inte allt för stora upplagor. Förlaget föreslår att han ska gå över till att skriva deckare. Skriver deckare gör Humlins 87 åriga mamma när hon inte säljer telefonsex förstås. Även hans flickvän hotar med att skriva en bok om deras misslyckade relation. Skriva vill också Layla som mer eller mindre tvingar Jesper Humlin att starta en skrivarkurs i ett invandrartätt område i Göteborg. Till kursen kommer också Teabag och Tanja. Jesper Humlin får allt svårare att behålla sin cyniska attityd och leva sitt liv som världsvan modern poet. Motvilligt dras han in i kvinnornas berättelser om utsatthet och flykt. Hur blev Tanja ficktjuv, vem är barnet på kortet och vad är Teabags riktiga namn? Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist Ordfront ca 220 kronor En bok om vampyrer i Blackeberg. Naturligtvis blir man nyfiken som västerortsbo. Låt den rätte komma in är en bok om vinddrivna existenser, alkisarna på den lokala kinakrogen, kassörskan i snabbköpet, den ensamma mamman och den udda ungkarlen. I centrum för berättelsen står ett antal vidriga mord. Tolvåriga Oskar fascineras av morden. Men mest fascineras Oskar av Eli, en nyinflyttad flicka i porten bredvid. Hon blir hans vän men det är något konstigt med Eli, varför är hon bara ute på natten? Märkligt nog kan man kalla en berättelse om vampyrer för realistisk. Även om det är en skräckroman så handlar den om människors relationer till varandra. Hur barn tvingas bli vuxna och hur vi alla måste välja vilket liv vi vill leva. Författaren hävdar i ett efterord att allt har hänt på riktigt fast på ett annat sätt. Och jag tror honom. LEH MT:s skrivartävling 2004 I år kom det in 29 bidrag till MT:s skrivartävling. Det var ett svårt men roligt arbete att kora tre vinnare bland alla välskrivna, angelägna och inspirerande berättelser. Som läsare kan ni i kommande nummer av MT se fram mot att läsa de vinnande bidragen. Här är årets novellprisvinnare och juryns motivering till att de vunnit. På nästa sida presenteras vinnaren Ove Sahlin och på nästa uppslag kan du läsa den vinnande novellen gränsen. 1:a pris Gränsen Av Ove Sahlin Motivering: Med ett fantasifullt språk, inlevelsefullt och humoristiskt visar att man kan förändra genom att vara medmänsklig. 2:pris Ja, just så var det. Av Bo Emanuelsson Motivering: Välkomponerat och dramatiskt som på ett spänstigt språk beskriver hur man på ett positivt och inspirerande sätt kan vara med och påverka. 3:e pris Höstljus Av Marlene Mondain Motivering: På ett lyhört och träffande sätt fångat ett vardagsspråk och visat på hur glädje och stolthet kan påverka arbetsdagen. Hedersomnämnande I helvetet Av Anders Pihl Motivering: Dramatiskt uppbyggd stämningsförändring som ger ett spännande perspektiv och en intressant dubbeltydighet. Inte riktigt som man tänkt sig Av Monica Salkert Motivering: Gripande berättelse om en kamp för att bestämma över sitt eget liv ur ett personligt perspektiv. Juryn har bestått av: Anna Gustafson, producent på utbildningsradion Elisabeth Brolin, ansvarig utgivare för MT Lena EricsonHöijer, chefredaktör MT

13 "Rutinerade skådisar. Pricksäkra repliker. Kul schlagerpotpurri. Starka musik & dansnummer. Roligt Elvis Presleypotpurri" AB Eva Rydberg träffar rätt i schlagertonen. Karaktäristiskt yvigt spel och glada dansnummer DN medlemstidningen Stockholms län nummer En vinnare som bytt sitt liv Jag har upplevt mycket och levt ett ganska hårt liv, säger Ove Sahlin. Nu har jag ändrat inriktning och är mer nyfiken på det jag inte upplevt. Det är grymt att ha vunnit MT:s novelltävling, jublar bussföraren Ove Sahlin. Det är ju en halv månadslön. Ett välkommet bidrag till en som är timanställd och mest arbetar för att ha bröd så han kan skriva mer professionellt. MT träffar Ove när han deltar i en facklig grundkurs som LO-distriktet i Norrtälje anordnat. Ove som inte själv är fackligt aktiv tyckte att det skulle vara bra att lära sig mer om avtal och villkor. Jag tycker det är ett bra sätt att få kunskap om samhällets spelregler, säger Ove. Annorlunda bakgrund Men Ove har en bakgrund som skiljer sig från de flesta kommunalare. Det kanske är den som gör att han har en annorlunda syn på livet och vad han vill fylla det med. Med ett hektiskt leverne med mycket arbete och festande säger han sig ha gått på en form av rock n roll - myten. I början av 80-talet började han arbeta på SE-banken, i den världen blev han kvar och gjorde karriär. Jag har arbetat som finansvalp och tjänat mycket pengar fram till för ungefär fyra år sedan, berättar Ove. Men det livet höll på att knäcka mig. Jag flydde från staden och det festliv jag levde då. Efter att ha drabbats av kärlkramp städade han upp sitt liv och flyttade till en liten stuga utanför Spillersboda i Roslagen. Ove säger, vilket kan låta kaxigt, att han har vuxit ifrån att ha ett fast jobb. Han arbetar som busschaufför för att försörja sig och han vill själv välja när och i vilken omfattning. Det är ett val jag gjort. Det är en balansgång mellan friheten att få rå sig själv och tryggheten med ett fast jobb. Mycket att berätta I stugan och Roslagens famn fann han sin skrivådra. Innan hade han inte skrivit speciellt mycket, men nu upptäckte han att han hade mycket att berätta. Det mesta av det jag skriver har något jag upplevt som modell, säger Ove eftertänksamt. Men det blir naturligtvis bearbetat och omformat. Jag vill skapa roliga och underhållande texter som inte är så ytliga. Jag vill att de ska väcka tankar hos läsaren. Den lilla människan har en central roll i de flesta berättelserna. Människor som hamnat i kläm och utsätts för orättvisor är något som känns angeläget för Ove. Ove tänker också gärna i filosofiska banor och varje vecka skriver han en text som han läser upp i Andrum Roslagen. Det är en andlig verkstad kan man säga. Men det sätter lite press att vara tvungen att skriva en ny text varje vecka. Men det är en press som Ove inte upplever som något tvång. Skrivandet går med glädje och en vilja att berätta och väcka tankar hos läsaren. Det är roligt att skriva och jag gör det när jag har lusten, säger Ove. Jag är inte särskilt disciplinerad i mitt arbete, disciplin behövs bara som tvång. Naturligtvis måste frågan om romanen ställas när man träffar en novellpristagare. Så även till Ove. Visst håller jag på med en bok, skrattar Ove. Det är en berättelse om IT-boomen sedd inifrån. Det jobbet gör jag med min kamrat Robban som också var med under guldåren. Om allt går som planerat ska den boken vara färdig innan årsskiftet. Och som så många andra som skriver hoppas naturligtvis Ove på ett genombrott som författare. Jag skulle inte ha ett dugg emot att kunna försörja mig som författare och debattör, säger Ove med ett brett leende. MT önskar Ove lycka till med det målet. GÖTE AXELSSON Rappa repliker, vältajmade konstpauser, smarta scenlösningar gör det här till en av de mest väloljade revymaskiner jag sett. Folkkära artister, 60-talsnostalgi & schlagers. Publiken vet vad den vill ha och får det med ränta. UNT REGI: Adde Malmberg, KOREOGRAFI: Karl Dyall, SCENOGRAFI: Ingemar Wiberg, KOSTYM: Marianne Lunderquist, MUSIKARR: Jan Radesjö, LJUSDESIGN: Joachim Lantz, LJUDDESIGN: John Wettersten EVA RYDBERG, Lasse Brandeby, Johannes Brost, Ewa Roos, Sanna Ekman, Fredrik Dolk Birgitta Johansson, Andreas Andersson, Åsa Birath, Christina Wester, Malin Sternbrink, Jenny Gustavsson, Nicklas Berglund, Martin Karlsson, Fredrik Lexfors, Karl Rydberg Schlagermusikal av: Adde Malmberg, Johan Schildt och Robert Sjöblom FAMILJEPAKET lörd :- /4 bilj. Säljes endast i kassan. Odeng. 81 Tel: Fax: nov-22 dec Kornhamnstorg 59B, Gamla Stan Tel Fax Traditionellt julbord från 320:- ink. moms

14 14 medlemstidningen Stockholms län nummer Gränsen av Ove Sahlin Det var kallt, ruskigt kallt. Man andades genom munnen för att bespara näsan den sveda och täppthet den iskalla luften skulle åsamka den vid inandning. Men inte heller inandning via munnen var problemfritt. Om man tog alltför hastiga djupa andetag retades svalget så till den milda grad att man började hosta. Det bästa var att andas i slow motion och gärna med läpparna lite trutande och tungan formad som ett U mitt i munnen skapande en värmande kanal för den kalla luften att passera på dess väg mot strupen. Det var inte många ute trots att det var lördag och solen sken. Det blev liksom inte riktigt soligt trots att det var helt molnfritt. Ett arktiskt dis verkade ha förirrat sig ner till sydligare breddgrader. Hela bilden såg ut som foton han sett från Sibirien. Vladivostok hette stan visst. Där kunde det bli ner mot femtio minusgrader hade han hört sägas. Här var det nästan tjugo grader varmare! Han rös vid tanken på den kyla hans kollegor i Sibirien fick brottas med. Undrar om dom har någon form av köldtillägg? tänkte han där han satt bakom ratten och väntade på att klockan på kommunikationsradion skulle visa 12.10, hans avgångstid. Han hade kört stadsbussen i den lilla staden i många år. Alla visste vem han var och han kände igen de flesta av stadens innevånare, åtminstone till utseendet. Det var en trygghet som han såg det. Varje stad borde ha sina kändisar som syntes på gator och torg varje dag. Poliskonstapeln, brevbäraren, renhållarna och så naturligtvis buss och taxichaffisarna. De gav staden sin prägel och gjorde att det kändes tryggt och ombonat. Klockan visade avgångstid och han rullade ut från stationen. Till höger, ner mot Sparbanken till, stod en tapper grönsaksförsäljare som med hjälp av infravärme höll temperaturen på sina varor över nollstrecket. Han hade stolt visat upp sin egenhändigt hopknåpade anläggning för honom dagen innan. Det hade känts mycket speciellt att äta en tomat, saftig och smakrik, i nästan trettio minusgraders kyla. Den hade känts varm mindes han, nästan påfallande varm. Man reagerar nog på temperaturskillnaden resonerade han. Tomaten var mer än trettio grader varmare än luften, det gjorde att den kändes ljummen. Vid Storgatan stannade han för rött. Han kastade en snabb blick i innerspegeln och såg att A-lagaren började nicka till. Han hade klivit på för att åka med ett varv och tina upp sina lemmar, inget att säga om det. Men nu höll han på att somna. - Hörru Lasse! Du sitter väl inte och sover nu va? Rösten lät burkig och instängd när den kommit hela vägen från munnen via mikrofonen och ut i bussens högtalarsystem. - Nä fö fan serru! Funderar bara lite vettu. De e lugnt! - Kom fram hit får jag snacka lite med dig. Han visste att det var livsfarligt för honom att somna utomhus i den här kylan men det fanns ett härbärge som drevs av en frikyrklig organisation. Där måste man be bordsbön och vara med på bönemöten varje kväll vilket gjorde att de flesta av stadens snedseglare helst undvek stället. Så även Lasse som nu, med yviga gester och stor koncentration arbetade sig framåt i bussen. - a va ville ru? - Vet du vad jag skulle vilja att vi gör Lasse? Jag vill att vi ser till att du kommer upp på Petrusgården. Där får du nå t i dig och en säng att sova i. Du fryser ihjäl om du somnar ute och här i bussen kan du inte sova, det vet du ju. - Nä, va fan, ja e ju inte så där som dom där heliga djävlarna vettu. Hans min berättade om både ångest och längtan inför Petrusgårdens möjligheter. - Du vet dom bönar stup i kvart å inge knaber till maten få man heller. Nä ja fixar inte de vettu. - Nä jag vet hur det är men lyssna noga nu Lasse. Lyssna noga på mig nu! Jag fixar så du kommer dit. Och innan så ringer jag till en snubbe jag känner som är allt-i-allo där på gården och berättar om dig och att du är på väg dit. Han är torr alkis och sjukpensionär. Han vet vad det handlar om, hur det känns. Vad säger du? - Kurtan ja! Lasse sken upp. Kurtan är bra serru. Jävligt bra kille Kurtan! Fast han ha jante sett på länge trodde han kila vidare faktiskt. Men det där hallelujahemmet vette fan ändå vettu - Vi gör så här. Jag ringer Kurtan medan vi fortsätter turen med bussen. Du åker här framme med mig och hör hur det låter, sedan bestämmer vi hur det blir. Det är väl OK? - Ja, jo visst, ring du meeeeen bönenissarna ä ju inte min piece of pilsner lixom Lasse ruskade sakta på huvudet och satte sig på det främsta sätet. Chauffören petade in hörluren i vänstra örat, letade fram Kurtans telefonnummer och ringde upp. Han mindes hur dom träffats. Det var på den tiden han jobbat som säljare och dom hade varit kollegor. Gillat varandra från första stund. Lättsamma och roliga bägge två. Det finns nog inte ett stadshotell i denna delen av landet vi inte gjort osäkert tänkte han med ett leende spelande över läpparna. Och jag ger mig fasen på att några av alla de försäljningsrekord vi satte fortfarande är oslagna. Kurtan hade med åren blivit ordentligt nerkörd av stress och droger. Många månader på hem och sedan ett liv som sjukpensionär på grund av sviterna efter den kollaps som var oundviklig. Han själv hade klarat sig bättre. Tack vare ett protesterande hjärta blev han tvungen att kliva av den hetsiga försäljarbanan och hade sedan dess kört stadens bussar. Herregud vad tiden går! tänkte han där han satt och väntade på svar. Det är tolv år sedan jag började på stadsbussarna! - Det verkar inte vara någon hemma. sade han rätt ut i luften med adress till Lasse. Vi får vänta lite och prova igen. Men försök hålla dig vaken! Allt efter dagen gick och bussen rullade vidare dök det upp en och annan kollega till Lasse. Vinddrivna gamänger och snedseglande madammer sökte sig till bussen för att få åka med en stund och få lite värme i sina köldpinade kroppar. Jag kan inte köra ut dom ur bussen, det vore att döda dom tänkte han där han satt bakom ratten. Petrusgården hade visat sig vara stängd sedan några månader tillbaks. Enligt en av de luggslitna damerna som klivit ombord på bussen hade de olika frikyrkorna inte tyckt att de fick något utbyte av att driva den längre. En isande tanke slog honom! Han vände sig mot det halvdussin människor som satt runt Lasse längst fram i bussen. Dom hade lixom skapat en koloni för utslagna därframme. De andra passagerarna gick snabbt och satte sig längre bak. - Är det nå n som vet var Kurtan finns nu sedan Petrusgården lagt ner? - Kurtan? Nä fan, han palla inte det! Han dog i förrgår. Söp till han dog. Tappa lusten att fortsätta lixom. De där hemmet var nå t han brann för. Han kände en klump som växte snabbt i mellangärdet. Den steg upp mot halsen och gjorde andningen stötig och ansträngd. - Död! Är Kurtan DÖD? - Ja det blev ju lixom hans liv att sköta om det där hemmet. Han fatta aldri varför dom la ner. Dom krossa hanses hjärta. Så va re. Han kände hur motstånden vek undan och hur tårarna fyllde ögonen och rann ner för kinderna. Det var tårar av många sorter, saknad, ilska och empati, men mest var det vanmaktens. Han såg inte riktigt klart hur han körde på grund av all instängd saknad, ilska, empati och vanmakt som läckte ut ur hans tårkanaler. Men han hade kört stadsbussarna i tolv så hittade, det gjorde han ändå. Det mörknade snabbt. Stadens ljus skimrade extra glittrigt i den kalla luften. På torget hade man låtit granen stå kvar med belysning och allt. Sista rundan med stadsbussen gick klockan sex på kvällen. Efter detta klockslag var det helt öde på stadens gator bortsett från den anstormning som drabbade taxiåkarna vid tvåtiden på natten när stadshotellets bar stängde. Nu var det ett dussin uteliggare och alkisar på bussen. Några övriga resenärer hade inte stått att finna vid hållplatserna på väl en timme. Han satt bakom sin ratt och grunnade på ett växande problem. Ett problem som vid första anblicken var enkelt att lösa men som bar på en underton som gick vida utanför den första anblickens ramar. Sista turen gick mot sitt slut, bussen skulle tas ur trafik och ställas vid bussgaraget. Så långt var det inga problem men hur skulle han göra med det dussin människor han hade i bussen? De som hade bussen som en fristad undan kylan, en livlina som de klamrade sig fast vid så länge den fanns. Han insåg att han sakta men obevekligt var på väg mot ett dilemma som inte gick att lösa på ett så kallat vanligt sätt. Jag släpper av dom vid busstationen tänkte han i ett försök att morska upp sig. Dom får väl ringa socialen eller nå t. Det är ju samhällets ansvar! Hans försök att finna en enkelt rätlinjig lösning föll dock snart platt till marken. Han förstod att han inte skulle komma att göra det. Inte kunde han köra ut dessa människor i trettio graders kyla och tro att han skulle kunna sova efter det. Inte en chans. Nä, här gäller det att komma på något riktigt finurligt tänkte han och vände blicken upp mot den svarta midvinterhimlen. Där fanns miljarder stjärnor men han såg inga, därtill var bakgrundsljuset för starkt. Men från stjärnorna sändes en idé, en lösning på hans bryderier, en väg att fortsätta som erbjöd lugnt i sinne och själ. Från stjärnorna, in genom de tröttröda ögonen och mitt i prick in i hjärnans problemlösarcentrum. Dom får stanna i bussen! Han nästan studsade av överraskning när tanken kom. Sedan brakade en lavin av idéer angående genomförandet. Han blev så exalterad att han hade svårt att slutföra dagens körning. Efter det att sista stolpen var passerad körde han direkt ut till bussgaraget. Gänget i bussen reagerade inte nämnvärt på detta. Dom satt

15 och dåsade eller småpratade sinsemellan och höll ingen koll på var bussen for. Väl inne på bussgaragets område ställde han bussen ytterst på en av ramperna och lät den stå på tomgång. Han kontaktade trafikledningen och meddelade att han gjorde så med hänvisning till den stränga kylan och att han själv skulle ta ut bussen igen påföljande morgon. I korta ordalag förklarade han för gänget att han hade tänkt att dom skulle sova över i bussen. - Jag har fått OK på att ha den stående på tomgång så ni behöver inte frysa. Jag kilar in i våra pauslokaler och plockar med mig de filtar och kuddar jag hittar så får ni samsas bäst ni kan. Gänget tittade först klentroget på honom. Sedan bröt jublet lös. Han skyndade sig ut ur bussen för att slippa visa att tårarna åter börjat rinna ut genom hans ögon och ner på kinderna. Men denna gång var det beröringen av något långt där inne som svämmade över. Ur en strikt fysikalisk synvinkel var de dock av samma sort som tidigare. Han hittade några plädar och kuddar i sofforna i matrummet. I fikarummet fanns däremot bara ett par små kuddar. Hmmm, jag undrar jag tänkte han med knipslug min och drog försiktigt i tresittsoffans mulligt stoppade kuddar. De lossnade! Bingo tänkte han och insåg samtidigt att han skulle bli tvungen att gå fler vändor för att få med sig allt. Men det är ju inte en kotte här nu så det är knappast ett problem! Tänkte han segervisst och gick ut till bussen med det första lasset. Efter ytterligare två vändor hade de bussboende något mjukt att lägga huvudet på och något värmande att dra över sig. Dessutom hade han fått syn på några lådor med kakor och en flaska saft som han blandade med vatten i en tom saftdunk. Det vankades med andra ord saft och kakkalas i bussen innan han lämnade gänget åt sina nattbestyr och traskade hem till sitt. Innan han gick instruerade han Lasse i hur framdörren kunde öppnas och stängas med hjälp av vredet på instrumentbrädan. Lasse lyssnade koncentrerat, provöppnade några gånger och log och sa - De e lysande serru! Nu kan vi ju pissa i guds fria natur å sedan medlemstidningen Stockholms län nummer krypa tillbaka in i stugvärmen ja fast i bussen alltså! Att bedriva utgivning av dagstidningar på mindre orter har som bekant sina problem. Allt är begränsat och man sköljs konsekvent över av de stora drakarna men denna söndag kom att bli ett av lokaltidningens större lyft det året. En av väktarna från det av bussbolaget inhyrda vaktbolaget hade tidigt på söndagsmorgonen gjort ett märkligt fynd i en av bussarna. Den hade stått på tomgång och därför tilldragit sig väktarens uppmärksamhet. Dörrarna fick han inte upp men genom rutorna såg han att det var folk i bussen och att dom sov. Han bankade och skrek men utan att lyckas väcka någon av de sovande. Stadens polis tillkallades och vid det här laget hade redan lokaltidningens jourhavande journalist med vidhängande fotograf kommit dit. Polisen bröt upp dörrarna och gick in med dragna batonger. Allt efter man vaknade därinne försågs man med fängsel och knuffades iväg ut till ett par väntande piketbilar för vidare befordran till polishuset. Behandlingen var sträng och i vissa fall direkt hårdhänt. Det var lätt tumultartat och fotografen fick bra bilder på polisens inbrytning och uthämtning av bussockupanterna. För det var så det tolkades av alla. Patrasket hade egenmäktigt tillskansat sig en buss, alltså ockuperat den, för att protestera mot något. Vad var det ingen som direkt visste men så kom en journalist från lokalradion på att det naturligt vis var en protest mot nedskärningarna inom socialomsorgen. Lasse, som var den mest verbale av gänget i bussen blev citerad i lokaltidningen och intervjuad i lokalradion redan innan piketen hunnit köra honom till polishuset. Han var nu kändis för ett kort moment och njöt i fulla drag av detta. Vår vän chauffören umgicks med tankarna att gå ut och öppet berätta vad som i verkligheten hänt men han kände det som om han då skulle störa alltför många som redan engagerat sig så mycket i att det var en ockupation. Han lät bli och nöjde sig med att se till att ingen av gänget i bussen led någon ytterligare skada av det som inträffat. Den ende som straffades var Lasse. Han fick tre månader för uppvigling och egenmäktigt förfarande och blev placerad på anstalt i grannstaden. Han åkte dit och hälsade på honom en gång strax efter det att domen fallit. De sa inte så mycket till varandra, de var ju fortfarande inte riktiga vänner utan kände bara varandra genom att ha setts på bussen och på stan under en följd av år. Han såg att Lasse hade det bra och frågade - Men frågade dom inte hur i helvete ni kom in i bussen och hur ni fick tag på grejerna inifrån garaget? Äh! svarade Lasse, det brydde dom sig inte så mycket om. Men dom ville veta om jag företrädde någon organisation och om jag var internationell terrorist! Va? Jaha! Och vad svarade du? Lasse höjde på ögonbrynen, slog ut med händerna och sa med allvarligt ansikte Jag svarade att jag företrädde de äkta människorna i hela världen! Hans ansikte sprack upp i ett brett leende Och se n sa ja att ja varit på Mallis en gång i slute på sjuttitalet och slagits med en tysk. Ja jag ville lixom erkänna det på en gång. Internationellt huh! Solen värmer så skönt så här under vårens övergång mot sommar tänkte han och hälsade med en glad vink på ett känt ansikte på trottoaren han passerade. Livet gick sin gilla gång och han var inne på sitt fjortonde år som chaffis på stadsbussarna. Han skulle jobba året ut och sedan gå i pension. En av många sedd som en kul men ack så viljelös människa men av en lite grupp människor genomskådad och försedd med en rättmätig hjältestatus. OVE SAHLIN VINNARE I MT:S SKRIVARTÄVLING 2004

16 16 Debatt / Insänt medlemstidningen Stockholms län nummer Det är lätt att må som man blir bemött Min åsikt är att människor skall bemöta varandra med respekt, aktning och tolerans. Gör man det idag? Nej tyvärr är det för litet av detta i hela samhället. Många far illa på grund av bristande respekt och dålig förståelse för andra människors livssituation. Även inom psykiatrin, där man borde veta bättre, finns exempel på hur både personal och patienter mått dåligt när det inte funnits förståelse för hur människor reagerar i olika situationer. Särskilt allvarligt är det förstås när denna brist på kompetens finns hos våra chefer. Då smittar det av sig på hela verksamheten. Men ditt och mitt bemötande är också viktigt. Att visa respekt, aktning och tolerans är ett måste, så att du eller jag inte går in i rollen som mobbare och bidrar till att skapa känslan av utanförskap eller kränkande särbehandling. På många ställen i samhället, till exempel inom vården, har man gjort ständiga omorganisationer. Omorganisationer utan utvärdering som skapat otrygghet och stress. Detta i sin tur kan skapa mobbning, utbrändhet och kränkande särbehandling. Detta skriver jag, Anne-Kathrin Landt 50 år, mentalskötare, fritidsledare och simlärare. Jag har arbetat inom vården sedan 1973 inom röntgen, sjukgymnastik, äldreomsorg, missbruksvård och socialpsykiatri. Nu är jag arbetslös sedan hösten Jag har varit i psykisk obalans några tillfällen i mitt liv, detta delvis på grund av utbrändhet. Detta har gjort att jag fått erfarenhet av hur både mobbning och dåligt bemötande inom vården, kan se ut. Chefer som inte tar tillvara de anställdas kompetens. Anställda som brister i respekt och medkänsla med brukarna, som inte förstår deras livssituation. Varför är dessa personer så oförstående? Har de ingen erfarenhet själva av hur det känns att inte bli respekterad? Eftersom jag tycke att dessa frågor är viktiga har jag tagit initiativ till en förening som heter Human Recycling. Föreningen ger föreläsningar och debatter om etik och moral, om bemötande mellan människor i olika livssituationer. Vi håller återhämtningscirklar som ingår Återhämtningsprojektet. Jag tycker att bemötande på arbetsplatserna är en viktig facklig fråga som vi inom Kommunal måste få möjlighet att diskutera. Många medlemmar befinner sig i en utsatt situation. En del är sjukskrivna på grund av utmattningsdepression, andra lever med handikapp eller är arbetslösa. Periodvis har vi alla problem eller svårigheter privat. Hur blir vi då bemötta på arbetsplatsen och i samhället? Arbetande, sjukskrivna, arbetslösa, pensionärer eller vilken kategori man än tillhör, så påverkas vi alla av mötet med andra människor. ANNE-KATHRIN LANDT Är du intresserad av vår verksamhet är du varmt välkommen att ta kontakt med oss Telefon Human Recycling: E-post: Vår webbsida: Medlemskapet kostar 30 kr / år. Betalas in på Pg uppge namn, telefonnummer och adress Om Återhämtningsprojektet kan du läsa på deras hemsida Socialistiskt Forum november 2004 Stockholm ABF-huset, Sveavägen 41,T-bana Rådmansgatan Lördag samt fester och teater på kvällen enligt särskilt program Söndagen Det är viktigare än någonsin att hålla fram de alternativ som finns till den politiska världsordningen. Vänsterrörelsen och arbetarrörelsen visar under två dagar upp sin bredd. Socialistiskt forum arrangeras för att under några dagar ge ett vattenhål i en ibland ökentorr tillvaro. Ett ställe där de viktiga frågorna om jämlikhet, rättvisa och socialism kan formuleras. Samtidigt är det också viktigt att socialismen får vara rolig, intressant, med mycket folk. Därför inbjuds du till en helg och ett möte där över 60 organisationer erbjuder 80 olika möten, debatter, seminarier, filmvisningar, teaterföreställningar, poesiuppläsningar, visafton och fest. Feminismen och manligheten har i år en central plats på forumet. Organisationerna ansvarar för sina programpunkter vilket gett ett rikt innehåll. Socialistiskt forum är en mötesplats för socialister, radikaler, feminister - människor som vill förändra samhället. För mer program och mer information se ABF Stockholms hemsida Du kan också faxa till Socialistiskt Forum: eller ringa VÄLKOMNA! ABF STOCKHOLM LO-DISTRIKTET I STOCKHOLMS LÄN Trött på röstfisket Inte för att jag stödjer Moderaternas arbetsmarknadspolitik inte alls, men jag tycker nog att Sossarna och Ylva Thörn skall se om sitt hus först innan dom komenterar andras lönepolitik. Snacka om att kunna försörja sig, det har undertecknad inte kunnat gjort trots att jag arbetat inom stat och nu senaste åren innom landstinget totalt ca 37 år.under alla dessa år har även Moderaterna varit och nosat vid maktens högborg. När det yngsta barnet gick ut gymnasiet så försvann också studiebidraget och bostadsbidraget. Jag har ju fortfarande försörjnings plikt så länge jag har hemmavarande arbetslösa ungdommar eller hur!? med min lön som jag inte kunnat försörja mig och min familjen med hit in tills. Jag är gruvligt trött på det här röstfiskeriet! Högern håller sig till sin 100-åriga tradition och värnar om de som redan har arbete och tjänar mest genom att vilja sänka inkomstskatten och avskaffa förmögenhetskatten. En politik som går stick i stäv med den löntagarvänligare framtoning man försöker visa utåt. Precis som tidigare vill moderaterna i sitt budgetförslag sänka skatterna. Och som vanligt är det sjuka, förtidspensionärer och arbetslösa som ska finansiera detta. De redan utsatta grupperna ska ännu en gång klämmas åt genom att man inför fler karensdagar och sänker ersättningarna i både a-kassa och sjukförsäkring. SIGN: ARE B.P Moderaterna firar 100 år det mesta är sig likt! Att minska a-kasseersättningen från nuvarande 80 procent till 65 procent av lönen är ett hån mot Sveriges alla löntagare. Enligt LOs ekonomer skulle en sådan sänkning för en genomsnittlig LO-medlem innebära en förlust på ca 2800 kronor per månad. Det är inga småpengar för den som redan lever på marginalen. LO-kollektivet i Stockholms län kommer aldrig att acceptera högerns förslag till nedskärningar som drabbar de svaga och gynnar de starka. Förslaget moderaterna nu har lagt är inte bara ett slag i ansiktet på de arbetslösa, utan även de som har jobb. LO-distriktet i Stockholms län uppmanar Fredrik Reinfeldt och moderaterna att stå upp för den politik de driver. Sluta ödsla kraft på att försöka slå blå dunster i de svenska löntagarnas ögon. Vi vet vad ni står för och har redan genomskådat er taktik. LO-DISTRIKTET I STOCKHOLMS LÄN MT:s julbilaga Liksom tidigare år planerar MT att ge ut en julbilaga med tips och pyssel.vi vill nu att du som är läsare av MT bidrar till att Kommunal Stockholm läns medlemmar får många bra jultips! Alla publicerade tips och pyssel belönas med två Trisslotter. Ditt bidrag kan vara lämpliga jullekar, recept på familjegröten eller andra goda juldelikatesser, julpynt att skapa före tomtens ankomst eller bara traditionella och kulturella berättelser om hur du firar din speciella jul. Vi vill ha ditt bidrag senast den 22 november och du sänder det med brev eller ett vykort till: MT, Kommunal Stockholms län, Box , Stockholm. Det går även bra att skicka ett e-brev:

17 B 683 PROPRES / Nytt telefonnummer till a-kassan A-kassan får gemensamt telefonnummer från den 1 november 2004 I och med regionbildandet får a- kassan ett gemensamt telefonnummer från den 1 november Det nya telefonnumret, som tas i bruk den 1 november 2004, är ett 0771-nummer. I samband med nummerbytet kommer även telefonnumret till EU-gruppen att ändras till ett 0771-nummer. Telefonnumret för enskilt anslutna medlemmar ändras dock inte. Kopplas rätt Bland det som nu utreds är hur samtal internt inom a-kassan eller till exempel mellan sektion och a-kassan ska kunna nå rätt person. A-kassans nya telefonnummer Från den 1 november 2004 gäller att a- kassan (utom avdelning Enskilda) har telefonnummer: medlemstidningen Stockholms län nummer A-kassan nya telefonnummer: telefontider: måndag tisdag - fredag / e-post: EU/EES-gruppens telefonnummer: telefontider: måndag - fredag Avdelning Enskilda behåller sitt nummer: Hjälp med fackliga frågor Du kan ringa Jouren om Du har frågor om ditt avtal eller anställningsvillkor. I jouren finns en ombudsman som svarar på dina frågor eller skapar den kontakt du behöver för att få svar. Innan du ringer till Jouren bör du ha försökt kontakta eller varit i kontakt med din lokala sektion av Kommunal. Detta på grund av att Jouren inte har möjlighet att känna till lokala avvikelser eller avtal och företeelser som kan påverka svaret på din fråga. Jouren har telefonerna öppna mellan måndag till torsdag Telefonnumret är / / Jouren svarar inte på frågor om medlemskapet eller arbetslöshetsförsäkringen. Har du tillgång till internet kan du även ställa frågor på Kommunal Stockholm läns hemsida: Nytt avtal för personliga assistenter Kommunal har slutit avtal med Vårdföretagarna för drygt personliga assistenter. Avtalet nåddes efter medling. Avgiftstabell 2004 för Kommunal Stockholms Län Grundavgift 171 kr plus procentavgift 1,07 procent av bruttolönen. Den totala avgiften blir då enligt följande: Bruttoinkomst Avgift Bruttoinkomst Avgift kr 176 kr kr 315 kr kr 187 kr kr 326 kr kr 198 kr kr 337 kr kr 208 kr kr 348 kr kr 219 kr kr 358 kr kr 230 kr kr 369 kr kr 241 kr kr 380 kr kr 251 kr kr 390 kr kr 262 kr kr 401 kr kr 273 kr kr 412 kr kr 283 kr kr 422 kr kr 294 kr kr 433 kr kr 305 kr kr 444 kr o s v Avtalet gäller från 1 november 2004 till 31 oktober För tiden 1 januari t o m 31 oktober i år får alla ett engångsbelopp på 2 kronor per arbetad timme. OB-ersättning höjs från 1 december 2004 enligt EoF-avtalet. Krysslösning MT 6/2004 HINDER I VÄGEN SES FÖLJDE FÖRFÄDER FÖR KREATUR FRAM- NORMERNA INTRESSE- STOR PÅ KARTAN ÄR TILL FÖR FÖR FÖR DET OMRÅDE ATT BOTA F VINER OM ÖGON A BILJARD- PASSANDE KÄPP ÖRONEN S T ORT FÖR UNDER HJÄLPER GÄRNA ANDRA M Ä N N I S K O V Ä N FICK BRUKAR TYDLIGEN VIGSEL- BLODET ATT RING SVALLA E R O S TON F Ö R E N A MUSLIMSK HAR DOMARE ANNAT I TANKARNA D I S T R Ä ÄR DET I RASK K A D I KYLER GRÖN ÄR VÄL BRONKER LAGER- OCH KRANSAD I S STRUPAR O E R F A R E N KUNDE LEDAS KREDIT KEMISKT SÄGS BUNDEN FAMILJE- NYHETER AV PATRON ETT ATOM- A K T A D A N I TIDNING GRUPP R VARA KNARK- DOSEN SKER ANTIK OCH DURK- DET PÅ- BÅT MED SLAGET GÅENDE TVÅ RADER A N RODDARE B I R E M L GÖR NOG SAKNAR GÖR NID- ÖNSKAR ÄR DE GUIDEN KÖP- SKRIFT JÄGARE BRUKAR RÄTT KRAFT GÅVAN DE ÄR DOLSKA TORRT SPANSK OFTA IDAG VARA LEDER F KAN GE OMRÅDE S M Ä D A R MÅLARE T R O F E P VÄRME O DEPARTE- TILLTROS MENT HÅLLER EJ TÅRNA P E R S I E N N ATOM- VARMA HÖGRÖD FARTYG U D FÄRG L Ö G N A R E N GAMMAL BRUKADE BITER I LÄNGD VISS SKINNET ANTAL MAS E M GÖR VÄL MUSER A L N SKATTEN I N K A S S E R A VD K Ö L D GÖR BÅDE EJ OCH S K Ö N H E T E N S POJKAR, KÄRVAR L O C K E L S E R INTE A RAKET SYSSLAR DRYCK I KAN MAN SOM SKÖT UPP MED FLASKA FÖR ATT EUROPEISKA MEJERI- UNGERSK EJ SATELLITER A R I A N E ARBETE G LEDARE V I C H Y V A T T E N GLÖMMA GER FRIARE GÖDER DEN GÅR SITT DA VÄXTER BRA I BISTÅR KAN MAN JAPAN A R I O R SOLDAT R Y S K A PÅ SPIS K A L I BROTT Y E N E N SÅNGER TRÄD GÖR VISSA ÄCKLIG KRAFT, FRÅN SCENEN KVICK HAR PIL I FINA SÖRJA, FART OCH KLÄDER INÄLVOR DEL AV ILSKNA N BÅGE A L OBÖJLIG S V A S S A R TSAR G O R R SPEL G O ÄR DET I DUGER STRÅET UNGKARLS BRA ATT DIREKT LYA? SLÅ A R G A FRÅN KÖPING O S T Ä D A T MED L I A R FABRIK A G E T GÖR HUND ÄR VÄL SKRIVER SOM ADRESSAT OFTA BAK HÄMTAR FLOD I PÅ BREV PÅ ORDER A ITALIEN M O T T A G A R E VIND A V S Ä N D A R E TITTA I PÅ TRÄSK- SMYG GRUND ARTAD AV ATT VATTEN- A P P O R T E R A R K I K A T Y SAMLINGM A R KAN KOLLA FINARE FÖRAS VIKTEN ENTRÉER INFÖR PÅ OM- P O R T A L E R RÄTTA T A L A N SLAGET T A R E R A HAR STÄLLBARA LAMELLER KORT DEL AV DAG 1:a pris: Sex Trisslotter, Enid Hegenbart, Vällingby 2:a pris: Fyra Trisslotter, Anette Parnesjö, Norrtälje 3:e pris: Två Trisslotter, katarina Kallin, Äkersberga Nästa nummer av MT kommer vecka 50 Ditt Hälso-Apotek på nätet! Hälsokost - Skönhetsvård - Sporttillskott till lågpris! order: HALVA PRISET PÅ MÖGEL- HUNDSÖK Mögelhundsinstitutet STURES SBS AB söker studieobjekt för sina elever, Mögeltekniker med mögelhund. Misstänker du FUKT, LUKT eller har SJUKA-HUS- SYMPTOM,kan det vara dolda MÖ- GELSKADOR i din inomhusmiljö. Ring för info:08/

18 18 Mötesplatsen HANINGE Sektion 4 kallar till Nomineringsmöte Torsdagen den 11 November kl Plats: Folkets Hus Haninge Handenterminalen Haninge På programmet bla. -Nomineringar till styrelsen för sektion 4 -Nomineringar till avd. representantskap -Nomineringar till Haninge-Tyresö ABF:s representantskap -Nomineringar till Haninge-Tyresö LO-sektions representantskap -Information från Styrelsen Har du frågor finns vi på tel: Välkomna SÖDERTÄLJE Sektion 8 Kallar till Nomineringsmöte! Datum: 25 november 2004 kl: Plats:Mariekällgården På mötet: Vi skall anta nomineringar till styrelseuppdrag 2005 Övriga frågor Kaffe o smörgås Lotterier Anmälan görs senast den 16 nov. på tel.nr: eller EKERÖ Sektion 10 kallar till nomineringsmöte Tisdagen den 23 november, Plats: Tappströmsskolans matsal, Ekerö Välkomna Styrelsen På mötet: Nomineringar till uppdrag 2005 Övriga frågor Alla medlemmar varmt välkomna! Styrelsen, sektion 10 SUNDBYBERG Sektion 13 Kallar till nomineringsmöte/medlemsmöte Tid: Torsdagen den 25/11 kl Plats: Lötsjögården Hobbyn Lötsjövägen 4-6 Ur dagordningen Nomineringar till styrelsen och övriga uppdrag inom sektionen. Beslut om Julfest. Nomineringarna skickas till sektion13 Sundbyberg Senast 12 november. Kaffe,The och smörgås Alla medlemmar hälsas välkomna. DJUR OCH NATUR sektion 45 kallar till medlemsmöte den 29 november kl På dagordning Nomineringar medlemstidningen Stockholms län Styrelsen För närmare information om plats kontakta sektionen tfn eller e-post Alla medlemmar i sektionen hälsas Välkomna Kommunal Stockholms län har representantskapsmöte den 22 november Vill du lyssna på debatten och besluten är du välkommen att sitta på åhörarläktaren. På dagordningen bland annat: motionsbehandling, val av chefredaktör MT, val av valberedning, prisutdelning i MT:s skrivartävling m.m Platsen är konferensanläggningen Polstjärnan, Sveavägen 77 Mötet öppnas klockan Välkommen DANDERYD nummer kallar till Nomineringsmöte Onsdagen den 17 November kl Vi träffas som vanligt på Kevinge Servicehus Edsviksvägen 1 På Dagordningen Val av förtroendeuppdrag i Sektionen: 1 ordförande på 2 år 2 ordinarie ledamöter på två år 2 ordinarie ledamöter på ett år 2 suppleanter på två år 1 suppleant på ett år 1 ordinarie ledamot på två år till Kommunal representantskap 1 suppleant på två år till detsamma Väl mött Styrelsen SÖDERTÄLJE SJUKHUS Sektion 79 kallar till Nomineringsmöte Onsdag 24 November 2004 Kl Plats: Hus 18 Plan 6 Sal 3 På dagordningen: Valberedningen presenterar inkomna nomineringar till 3 ordinarie och 1 suppleant till sektionsstyrelsen. Sektionsinformation. Övriga frågor. Vi kommer att bjuda på en lättare måltid och därför behöver vi din anmälan senast 21 november. Tel: Mail: Alla medlemmar hälsas varmt Välkomna! Styrelsen. VÄSTRA STOCKHOLM SEKTION 28 Kallelse till Nomineringsmöte Torsdagen den 18 november Kl. 18:00 Sverigesalen, Kista Träff Kista Torg T-bana Kista Föreläsning av Marcelo Rojas Mötas med respekt Ur dagordningen: Nomineringar till tre ordinarie och två suppleanter till sektionsstyrelse Avdelnings representantskapsledamöter Aktuell information Övriga frågor Vi börjar klockan 18:00 med fika. Anmäl att du kommer, senast 11 november. Ring gärna medlemscentret om du har frågor inför mötet. Tel: e-post: VÄRMDÖ Välkommen till Komung-träffar För dig som är under 30 och vill vara med och påverka 29 november: Ämne: Diskussion om Höst repet därefter går vi och spelar Laserdome, ta med dig oömma kläder och en handuk. 16 december: Diskussion om året som varit och året som kommer. Efteråt blir det julavslutning med en hemlig gäst. Du måste anmäla dig om du kommer till träffarna. Alla träffar är på Franzéngatan 4 klockan Vill du veta mer om Komung-träffarna kan du kontakta: Varmt Välkommen Styrelsen Kallar till Medlemsmöte. Tid 17 november kl: På Kommunals expedition Gula Porten. På dagordningen Nominering av styrelse. Genomgång av svar på löneenkäten. Avtalsinformation. Kaffe med dopp Anmäl dig till Expeditionen Tel: /eller fax Välkommen önskar styrelsen SEKTION 27 STOCKHOLM kallar till Nomineringsmöte 2004 Torsdagen den 25 november kl Maria Magdalena Församlingssal, Ragvaldsgatan 10. Tunnelbana till Slussen. Uppgång Hökens gata (Götgatan). Gå Götgatan till höger endast ca. 50 meter, sväng sedan in S:t Paulsgatan till vänster, gå rakt fram ca. 150 meter. Nu ligger Ragvaldsgatan till höger. Det ligger också en antikaffär på hörnan. Nu är det dags att nominera personer till Sektionsstyrelsen 2005 och Representantskapet som väljs på årsmötet nästa år. Vem tycker du är lämplig att företräda Kommunal i styrelsen och i representantskapet? Kom och lämna din nominering! Du kan också skicka in dina nomineringar till KMC, de måste dock vara inne sen. 19/ Kommunal Sektion 27, Valberedningen, Box 503, SKÄR- HOLMEN Ur dagordningen: Nominering av 3 ordinarie styrelseledamöter. Nominering av 2 suppleanter. Nominering av 17 representantskapsledamöter och dess ersättare. Från serveras smörgås och kaffe/te. Anmäl dig senast fredagen den 19 november. Tel: Fax: E-post: ALLA MEDLEMMAR ÄR VARMT VÄLKOMNA!! Anders Stromberg Ungdomsorganisatör Tfn Mobil

19 Stockholms län nummer medlemstidningen 19 CENTRALA LÄNET Sektion 30 kallar till Nomineringsmöte Tid: tisdag den 16 november Klockan Plats: Matsalen Dalen sjukhus. Ur dagordningen: Nomineringar till sektionsstyrelsen Info om kommande avtalsrörelse Övriga frågor. Vi bjuder på förtäring! KAROLINSKA VÄLKOMMEN Styrelsen Kallar till nomineringsmöte Tid: 23 november 2004 kl Plats: Personalrestaurangen Ur dagordningen: Fastställande av inkomna nomineringar Aktuell information Vi kommer att bjuda på en lättare måltid och därför vill vi också ha en föranmälan. Styrelsen sektion 80 medlemstidningen Stockholms län 1:a pris Sex Trisslotter 2:a pris Fyra Trisslotter 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast den 29 november 2004 för att deltaga i dragningen. NLPO/DS.AB Sektion 9 Kallar till Nomineringsmöten måndagen de 8 november Danderydssjukhus B-villan kl:17.30 Tisdag 9 november Löwenströmska sjukhuset kl: onsdag 10 november Jakobsbergssjukhus, föreläsningssalen plan 3 kl: vi serverar frukt och dryck Varmt Välkomna styrelsen sektion 9 NORRTÄLJE SEKTION 21 Medlemsmöte/nomineringsmöte Tid:Måndagen den 8 november klockan Plats:Roslagsskolans matsal. Styrelsen bjuder på enklare förtäring. Ur dagordningen Nomineringar till styrelse och övriga uppdrag inom sektionen. Information om kommande avtalsrörelse. Ev. medverkan av FOLKSAM B 688 PROPRES / ÄR EJ ALLA ARV- INGAR BESLUTAR OFTA POLITIKER OM VÄLKOMMEN Styrelsen NYNÄSHAMN Kallar till nomineringsmöte Datum: 17 november 2004 klockan Plats: Folkets Hus, Kusten På dagordningen Nomineringar till olika förtroendeuppdrag inom sektionen. Övriga frågor Uppträdande av Damlaget Anmäl ditt deltagande till sektionen Kaffe med dopp Krysset LANKES DÖG BRA TILL FIN- KOSTYM HAR KRAV I MÅL BLEV HON I RIKS- DAGEN SJABBEL FRÄNT RÖR HIMLEN BÅTTYP Alla medlemmar hälsas välkomna NYKVARNSKLUBBEN Kallar till nomineringsmötet den 17 november. Vi träffas på Öppna förskolan kl Vi bjuder på något att äta så ring och anmäl dig på tel.nr eller Välkommen! Styrelsen SKYLER OFTA NAKEN ERSÄTTER FARLIGT UTTRYCK FILMADE MOBERG- EPOS VAPEN GJORDE BRUDEN JA AULA VALLENTUNA Sektion 18 Vallentuna kallar till nomineringsmöte Torsdagen 11:e November 2004 Tid: Plats: Bällstarummet, Kommunalhuset i Vallentuna På dagordningen: Valberedningen presenterar inkomna nomineringar Sektionsinformation Avtalsinformation Studier Övriga frågor frukt serveras. anmäl Er senast 8 November till sektionen. Välkomna Lösningen sänder du in till: HAR LJUSA DÖDS- IDÉER ORSAK VIDGAR LAND I RÖR ÖSTERN JÖKEL- VAR GRUS VILE OCH VE RENA SKAMMEN BOTKYRKA Nomineringsmöte Datum: torsdagen 11 november Tid: kl Plats: kommunalhuset plan 1 rum 1 (i Tumba) På dagordningen: Nomineringar mm Tel Hjärtligt välkomna! SOM ETT MENE TEKEL ÖVERDEL ÄR MÅNGEN I POLLENTID Medlemstidningen MT Kommunal Stockholms län Box Stockholm ÄR DET PÅ HÖGA FJÄLLET UR- VERSION OCH SÄRLING NOTETUR NOMEN GAV SÖDER- TÄLJE ETT ANSIKTE Jag som löst krysset heter Adress Postadress Telefon dagtid ÄR MAN I PAKTEN GÖR VISS GLACIÄR OCH UNGNÖT TILL- VÄGA- GÅNGS- SÄTT NORSK STAD, MOLYBDEN, MISSOURI DEN BRUKAR STÅ HÖGST GJORDE KANSKE STUDENT DÅ PRO- FESSOR LINNÉ KRÄVDE SVAR UPP- REPNING HAR JU FABRIKÖR ETT ÄR EJ MÅNGA SKEPLIG TA I BRUKAR VID- STÅR VÄL STYRELSE OMSTUV- NING STILLA PLATS GARAD, LUTTRAD ERHÅLLER SIN KARAKTÄR HÄNFÖRELSE HAR VÄL- VILLIG? FUNKAR SOM VON HÅLLER RENT I NATUREN LÅTER KONST- GJORT VÄRVAR MÅNGEN TIDNING HAR TÅGA TEXTIL- & KON- FEKTION HAR MAN DRINKEN? KAN VISSA I SUMP STRÅK- INSTU- MENT FJOMPA KAN MAN BÄTTRE PÅ TÅ LEK HANDLAR MED AKTIER TILLTALAR KLYVDON BLIR MAN I KYLAN SAMMETS- BLOMSTER NATRIUM STÖVEL- LAND VÄRMER AXLAR DRA STOCKAR ÄTS I VISSA BAND KAN VÄL JOURNAL- IST TITAN- DIOXID, MINERAL GAMMALT NORDISK GREKISKT JÄTTE, MYNT SIGYNS MAKE STARK DRYCK ; SKAKA, HALSTRA Linné-veckan i Uppsala BLEV BLYG EFTER FRUKT- KALAS KAN MAN FISKEN INNAN DEN ÄTS

20 medlemstidningen Stockholms län nummer 8 /2004 presslagd den 1 november För dig som är under 30 Broschyren kan du få från din sektion Fackets grunder Du har säkert många frågor eller åsikter om facket. Fackets grunder är utbildningen som ger dig som är ung (under 30) en bred kunskap om vad fackets roll är i dag och hur facket har påverkat samhället ur ett historiskt perspektiv. Kursupplägget brukar oftast vara så här: Kursen är på tre dagar (externat eller internat). Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium om 640 kronor skattefritt per dag. Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor och vad andra funderar på. Du träffar även nya vänner. Välj vilket datum och vilken kursform som passar dig med ett kryss i lämplig ruta 2-4 mars, externat mars, externat Du är varmt välkommen. För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till: 4-6 april. externat Anders Stromberg april, externat Kommunal Stockholms län maj, internat Box Stockholm eller sänd ett e-brev med uppgifterna till: Anders Stromberg vidarebefodrar sedan den vidare till LO-distriktet som tar hand om dig medlemsutbildning Du har säkert många frågor eller åsikter om Kommunal. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de medlemsutbildningar som anordnas av Kommunal. Kursupplägget brukar oftast vara så här: Kursen är på två dagar och pågår melllan båda dagarna. Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 600 kronor skattefritt per dag. Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor och vad andra funderar på. Du träffar även nya vänner. Du är varmt välkommen För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till: Barbro Pousette Kommunal Stockholms län Box Stockholm eller sänd ett E-brev med uppgifterna till: Namn Adress Arbetsplats Personnr För alla medlemmar som vill veta mer om Kommunal Barbro Pousette vidarebefodrar sedan den vidare till en sektion som tar hand om dig Namn Adress Arbetsplats Personnr

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an 2009-04-28 Ordförande Hej alla Kommunalare! Sedan senaste infobladet har vi haft årsmöte den nya styrelsen konstituerat sig och det innebär en del förändringar. Jan

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Innehåll: - Avtal 2013 - Aktuella frågor för förhandling och samverkan - Summering av Hänt i veckan - Interna aktiviteter på gång - Mejladress till förbundet AVTAL

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 Landstinget i Uppsala län 2010-04-08 2 (7) Innehållsförteckning Vi kan och vill

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

ETTAN nr 1 2014. Malmöavdelningen. Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5. Följ oss på Facebook!

ETTAN nr 1 2014. Malmöavdelningen. Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5. Följ oss på Facebook! Malmöavdelningen ETTAN nr 1 2014 Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5 I det här numret: Ordförande har ordet 2 Utbildningar 2 Inbjudan årsmöte 3 Löneöversynen är igång! 4 Medarbetarenkät 2014

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30 1 Uppdraget som arbetsgivarföreträdare Politikerutbildning 2015-03-30 2 Kommunallagen Fullmäktige ansvarar för att nämnderna får resurser och ett tydligt uppdrag för att kunna bedriva verksamheterna enligt

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008

Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008 Vi kräver bättre arbetsmiljö Arbetsplatsombudsdagarna 2007 och 2008 Detta är en kortfattad sammanställning av det som kom fram under utbildningsdagarna för sektionens arbetsplatsombud 2007 och 2008. Vi

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Vision Bromma sdf INLEDNING Den 2 september 2011 bytte SKTF namn till Vision och sektionen i Bromma bytte därmed även namn till Vision Bromma sdf vid ett medlemsmöte den 9 november 2011. Under 2011 har

Läs mer

Utposten. Nr 1 /2012. Sektion Gullmarsplan Skolklubben (26:02) Årgång 2, utgåva 1. jan 2012. Särskilt intressanta artiklar: I det här numret:

Utposten. Nr 1 /2012. Sektion Gullmarsplan Skolklubben (26:02) Årgång 2, utgåva 1. jan 2012. Särskilt intressanta artiklar: I det här numret: Sektion Gullmarsplan Skolklubben (26:02) För dig som arbetar i grundskolorna i Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta Norrmalm, Skärholmen, Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö, Södermalm och Östermalm. Nr 1

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 A Städning i offentliga lokaler Motionär: Anna Fjellman, Konsument och medborgarservice När en städfirma upphandlas för att städa på våra arbetsplatser som kontor, skolor

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken Nu med Bilda chefssektion Bra struktur på klubben Klubbstadgar i praktiken Vi har tagit fram det här häftet som ett stöd till dig som är förtroendevald i en Unionenklubb och som funderar kring hur ni

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015 Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

PERSONALPOLICY 2011-2014

PERSONALPOLICY 2011-2014 2011-03-17 PERSONALPOLICY 2011-2014 Inledning Upplands-Bro kommun arbetar för att anställda i kommunen ger god service till invånarna. Kommunens uppdrag utgår från medborgarnas behov. Bemötandet och attityden

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Omorganisation av Vallentuna Kommun Kommunstyrelsen har beslutata att dra tillbaka den tänkta omorganisationen angående att inte tillsätta någon kommundirektör.

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING Vår verksamhetsplan för 2015 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2014 beslutade om. Vi

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer