EU-toppmötet i Göteborg KAMEDO-rapport 83

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU-toppmötet i Göteborg 2001. KAMEDO-rapport 83"

Transkript

1 EU-toppmötet i Göteborg 2001 KAMEDO-rapport 83 1

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material kan ge underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser. Katastrofmedicinska organisationskommittén, KAMEDO, har funnits sedan Den startade sin verksamhet inom ramen för Försvarsmedicinska forskningsdelegationen. År 1974 överfördes KAMEDO till Försvarets forskningsanstalt (FOA). Sedan 1988 är KAMEDO knuten till Socialstyrelsen. KAMEDO:s huvudsakliga uppgift är att skicka sakkunniga observatörer till platser runtom i världen som drabbats av stora olyckor eller katastrofer. Observatörerna sänds ut med kort varsel för att samla in relevant information genom att kontakta läkare och andra berörda personer. Den information de samlar in används endast i vetenskapligt syfte. Det är främst de medicinska, psykologiska, organisatoriska och sociala aspekterna på katastrofer som studeras. Resultaten publiceras i KAMEDO-rapporter som finns förtecknade på Socialstyrelsens webbplats Fr.o.m. nummer 73 finns rapporten utlagd i sin helhet, för tidigare rapporter endast en sammanfattning. Fr.o.m. rapport 34 översätts sammanfattningen till engelska och fr.o.m. rapport 55 publiceras denna översättning endast på webbplatsen. De allmänna riktlinjerna för KAMEDO:s verksamhet fastställs av en kommitté som sammanträder två till tre gånger per år. Det löpande arbetet sköts huvudsakligen av de två vetenskapliga sekreterarna som är knutna till KAMEDO på konsultbasis. KAMEDO:s ordförande är professor Bertil Hamberger, Karolinska Institutet, Stockholm. De två sekreterarna är Louis Riddez, överläkare vid kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och Helge Brändström, överläkare, anestesi- och intensivvårdskliniken, Akutoch katastrofmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Övriga medlemmar är representanter från Akademiska sjukhuset i Uppsala, Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum i Västra Götalandsregionen, Försvarshögskolan (Crismart), Högkvarteret vid Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Stockholms brandförsvar och Stockholms läns landsting. ISBN: Artikelnr: Omslag och sättning: FGO Form Gunnel Olausson, AB Omslagsfoto: Pressens bild Tryck: Bergslagens Grafiska, Lindesberg, september 2004

3 Förord Denna KAMEDO-rapport har tagits fram med anledning av oroligheterna och upploppen i samband med EU:s rådsmöte i Göteborg den juni Rapporten belyser: hälso- och sjukvårdens planering inför rådsmötet arbetet under tiden för rådsmötet. I fokus för studien står ledning, samverkan och stabsarbete. Rapportens syfte är att vara vägledande vid planeringen inför liknande stora evenemang i framtiden. Ett stort antal intervjuer har genomförts med personer från hälso- och sjukvården, polisen, ambulanssjukvården och SOS Alarm i Västra Götalandsregionen. Dessa har också delgivit skriftligt underlag i form av dagböcker och rapporter. Rapporten har skrivits av Eva Fellenius och Håkan Lindberg. Vid tiden för studien var Eva Fellenius avdelningschef för Centrala Avdelningen för Katastrofmedicinsk planering i Stockholm läns landsting och Håkan Lindberg ställföreträdande avdelningschef vid samma enhet. De svarar också för den ena av rapportens två bilagor, Bilaga 1. Där beskrivs kortfattat EU:s extra rådsmöte i Stockholm i mars Bilaga 2 har skrivits av Annika Hedelin och Per Örtenwall, beredskapschef respektive beredskapsöverläkare i Västra Götalandsregionen. I denna bilaga presenteras den belgiska beredskapsorganisationen och hur man i Belgien planerade och utförde EU-möten under Vissa jämförelser görs med den svenska organisationen. Per Kulling Enhetschef Enheten för krisberedskap 3

4 Författare till rapporten och bilaga 1 Eva Fellenius, vid tiden för studien avdelningschef för Centrala Avdelningen för Katastrofmedicinsk planering i Stockholm läns landsting. Håkan Lindberg, vid tiden för studien ställföreträdande avdelningschef för Centrala Avdelningen för Katastrofmedicinsk planering i Stockholm läns landsting. Författare till bilaga 2 Annika Hedelin, Beredskapschef i Västra Götalandsregionen Per Örtenwall, Beredskapsöverläkare i Västra Götalandsregionen Redaktör Louis Riddez, vetenskaplig sekreterare i KAMEDO

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Planeringen inför stora, riskfyllda evenemang...10 Västra Götalandsregionen...12 Ledning och samverkan...17 Hotbild och händelseutveckling...19 Skadepanorama...21 Sjukvårdens insatser...22 Ledning och stabsarbete...28 Diskussion...31 Referenser...33 Bilaga 1 Erfarenheter från EU:s extra rådsmöte i Stockholm mars Bilaga 2 Sjukvårdens beredskap i Belgien under EU-möten Förteckning över KAMEDO-rapporter...41

6

7 Sammanfattning Första halvåret 2001 stod Sverige för ordförandeskapet i det s.k. ministerrådet, EU:s högsta beslutande organ. Ordförandelandet svarar även för de möten som hålls i Europeiska rådet där regeringschefer, vissa statschefer och kommissionens ordförande träffas. Ett sådant ordinarie rådsmöte hölls i Göteborg juni Till det ordinarie rådsmötet anslöt USA:s president George W Bush för att träffa Europas stats- och regeringschefer. Mötesdagarna bevakades av uppskattningsvis journalister. Enligt polisens hotbildsanalys fanns det risk för opinionsyttringar i form av demonstrationer och konfrontationer mellan polis och demonstranter. Farhågorna besannades tyvärr. En summering efter EU-toppmötet visar att 143 personer med skador relaterade till rådsmötet hade tagits om hand av hälso- och sjukvården, varav 86 på akutsjukhus. De flesta skadade, 94 procent, hade lindriga skador och behandlades polikliniskt. Polisen och Beredskapsenheten i Västra Götalandsregionen hade påbörjat sin planering inför rådsmötet redan ett år innan det skulle äga rum. I början av juni 2001 utarbetade Beredskapsenheten en plan för hälso- och sjukvårdens beredskap som skickades ut till berörda enheter i regionen. Med ledning av detta inriktningsdokument förstärktes beredskapen på akutmottagningarna i Göteborg. Dessutom förbereddes katastrofledningsgrupperna för att snabbt kunna inta stabsläge. Ambulanssjukvården förstärktes med en tiotal ambulanser under perioden juni Redan den 11 juni, innan det ordinarie EU-mötet hade börjat, uppstod en konflikt mellan polis och demonstranter. Konflikten uppstod trots att man hade försökt inleda en dialog. De efterföljande dagarna gjordes husrannsakan och personer greps för misstänkt förberedelse till grov misshandel och sabotage. Trots omfattande avspärrningar uppkom den 14 juni våldsamma upplopp som fortsatte de efterföljande dagarna. Under de värsta oroligheterna ställdes den prehospitala akutsjukvården inför stora problem eftersom scenarierna hela tiden förändrades och så även det geografiska läget. Det förekom flera skadeplatser samtidigt. Detta medförde svårigheter när det gällde ledning och samverkan. Stundtals var Göteborg en delad stad och det var omöjligt för utryckningsfordon att ta sig från den ena sidan av staden till den andra. Regionala medicinska katastrofledning hade det strategiska samordnings- och ledningsansvaret och grupperade sig under mötesdagarna i 7

8 sjukvårdens stabsrum på Gårda brandstation. Dit rapporterade dagligen akutsjukhus och primärvård om det aktuella läget avseende resurser och omhändertagna skadade. Samverkanspersonal kunde av olika skäl inte beredas plats i polisens stabsrum. De snabba förloppen medförde att sjukvården fick svårigheter att organisera en effektiv prehospital ledningsorganisation i de olika skadeområdena. För att bättre kunna överblicka de aktuella platser där det fanns risk för skador på människor fick ett samverkansbefäl med erfarenhet från både ambulanssjukvård och räddningstjänst följa med i polisens ledningsbil. Samverkansbefälet kunde lämna värdefulla lägesrapporter till både sjukvårdens och räddningstjänstens strategiska ledningsgrupper. I samband med skottlossningen den 15 juni utlöstes katastrofläge under cirka en timme på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Beslutet fattades av bakjouren på kirurgkliniken på SU/Sahlgrenska med ledning av den information som gavs från Regional medicinsk katastrofledning. Katastroflarm utlöstes även på SU/Östra och SU/Mölndal av oklar anledning. Hälso- och sjukvården hade en genomtänkt strategi för att täcka behovet av att delge information om skadade. Belastningen på Sahlgrenska Universitetssjukhusets pressjour blev dock stundtals mycket stor. Observatörernas slutsatser Det är viktigt att redan i planeringsfasen etablera en god samverkan mellan hälso- och sjukvård, polis, kommunal räddningstjänst och andra aktörer. I den plan som görs inför ett evenemang bör ingå beskrivning av grundfakta, ledningsförhållanden, förstärkningar och principer för fördelning av skadade ger värdefull vägledning för berörda enheter inom hälso- och sjukvården. Den dagliga inventering av akutsjukhusens resurser som Regional medicinsk katastrofledning genomförde gav en bild av resursläget och var värdefull för det strategiska ledningsarbetet. Samverkanspersoner från sjukvården och räddningstjänsten bör beredas plats i polisens stab. I samband med upplopp eller kravalliknande situationer kan det vara svårt för räddningstjänst och sjukvård att agera säkert i närhet av en skadeplats. Ett samverkansbefäl i polisens ledningsbil kan då förse sjukvård och räddningstjänst med värdefull information. 8

9 Det var vid flera tillfällen oklart om det pågick en eller flera polisinsatser och Göteborg var stundtals en delad stad. Sjukvården hade därför problem med att skapa en prehospital ledningsorganisation. Det belyser behovet av att ha en strategisk ledning för samordning av sjukvårdsinsatserna och en fungerande samverkan mellan polis, räddningstjänst och sjukvård. När pressjouren på Sahlgrenska Universitetssjukhuset blev alltför belastad borde katastrofledningsgruppen på sjukhuset ha övertagit ansvaret för informationen till media. Ambulanssjukvården i Storgöteborg kommunicerar idag både med SOS Alarm och kommunala räddningstjänstens ledningscentral. I framtiden bör enbart en tydlig kommunikationsväg skapas, förslagsvis till SOS Alarm. Inom Västra Götalandsregionen finns det olika uppfattningar om hur det strategiska ledningsarbetet ska organiseras. Roller och ansvarsfördelning mellan Regional medicinsk katastrofledning och Sahlgrenska sjukhusets Centrala katastrofkommitté bör förtydligas. En tydlig stabsinstruktion och ett tillräckligt stort stabsutrymme möjliggör ett effektivt stabsarbete. Nuvarande stabsutrymme för Regional medicinsk katastrofledning är för litet. 9

10 Planeringen inför stora, riskfyllda evenemang Första halvåret 2001 stod Sverige för ordförandeskapet i det s.k. ministerrådet, Europeiska unionens råd, som är EU:s högsta beslutande organ. Inom ramen för ordförandeskapet svarade Sverige även för de s.k. toppmöten som hålls i Europeiska rådet. Då träffas regeringschefer, vissa statschefer och kommissionens ordförande. Under Sveriges ordförandeskap genomfördes två toppmöten: ett extra rådsmöte i Stockholm mars 2001 ett ordinarie rådsmöte i Göteborg juni. Till det ordinarie rådsmötet anslöt USA:s president George W Bush. Den delegation, inklusive bevakning från media, som följde presidentens besök bestod av personer. Rysslands president Putin besökte Stockholm under rådsmötet i mars. Medias intresse för evenemangen var stort. Toppmötet i Göteborg bevakades av uppskattningsvis journalister från TV-stationer och andra media. Publika arrangemang Arrangören har det yttersta ansvaret för hur ett möte genomförs. I ansvaret ligger bl.a. att arrangören ska se till att arrangemanget inte medför någon fara för publiken. I planeringen inför ett evenemang är flera myndigheter inblandade. Polisen beviljar tillstånd och ställer villkor för genomförandet så att ordning och säkerhet upprätthålls. Räddningstjänsten inspekterar lokaler, kommunen bedömer miljö- och hälsorisker samt eventuella behov av hjälp från socialtjänsten. Hälso- och sjukvården saknar idag lagstöd för att tvinga en arrangör att planera och bekosta en sjukvårdsberedskap. Att inblandade samhällsorgan och arrangör samverkar på ett tidigt stadium är en viktig förutsättning för en god sjukvårdsberedskap vid stora evenemang. Ett samarbete mellan sjukvården och polisen kan vara värdefull t.ex. vid bedömningar av risker och vilka krav på sjukvårdsberedskap som bör ställas inför tillståndsgivning. Sjukvårdens medverkan vid ett evenemang kan betyda allt ifrån personal som kan ge första hjälpen till kvalificerade sjuksköterskor och läkare. 10

11 Det kan gå till på vitt skilda sätt i Sverige i dag när ett landsting informeras och involveras i planeringen av ett arrangemang. Som regel ska arrangören utarbeta en organisationsplan där det framgår vad som ska göras och vem som ska göra vad. Det ska alltid finnas en ansvarig person från arrangörshåll på plats. Oavsett arrangemangets storlek ska det alltid vara dokumenterat vilka kontaktvägar som ska gälla t.ex. för att nå landstingets sjukvård. Offentliga tillställningar Tillvägagångssättet vid tillståndsgivning, riskanalys, planering och genomförande av offentliga tillställningar, t.ex. statsbesök och större möten, är detsamma som vid planeringen av publika arrangemang. Polisen är ofta sammanhållande myndighet i planeringen men denna uppgift kan också åläggas arrangören. Vid varje arrangemang bör landstinget utarbeta en organisationsplan som bl.a. beskriver sjukvårdens bemanning där kompetens, tider och lokalisering framgår. Vägar och rutiner för samband, dvs. hur man kommunicerar; ska anges. Transportvägar med angivna brytpunkter och eventuella omlastningsplatser ska finnas med. Kopplingen mellan sjukvårdsberedskapen och landstingets katastrofmedicinska plan måste vara tydlig. 11

12 Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen bildades 1999 och omfattar 49 kommuner med sammanlagt cirka 1,5 miljoner invånare. Det är ungefär 30 mil från norr till söder och lika långt från öst till väst. Regionfullmäktige fungerar som regionens riksdag och Regionstyrelsen som dess regering. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen har ett strategiskt och övergripande ansvar för hälso- och sjukvården i regionen. Styrelsens kansli leds av en hälso- och sjukvårdsdirektör. SOS Alarm och ambulanssjukvården SOS Alarm i Göteborg och Falköping larmar och dirigerar regionens ambulanser och akutbilar. SOS Alarm ansvarar också för larmet till räddningstjänsten som därefter leds och dirigeras av sin egen ledningscentral. Inom hela Västra Götalandsregionen finns 56 dygnsambulanser och 21 ambulanser som endast är tillgängliga dagtid. Ambulanssjukvården i Storgöteborg drivs på entreprenad av räddningstjänsten och innefattar 12 dygnsambulanser, fem s.k. dagambulanser, två olycksfallsambulanser (OLA-ambulanser) och en båt. Utöver OLA-ambulanserna i Göteborg finns en akutbil i Uddevalla och en vid Norra Älvsborgs länssjukhus. Dessutom finns cirka 25 obemannade reservfordon i regionen som kan användas vid stora olyckor och katastrofer. I juni 2001 hade regionen ingen egen ambulanshelikopterverksamhet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset kunde dock vid behov bemanna försvarets räddningshelikopter på Säve flygplats med sjukvårdspersonal. Akutsjukvården I regionen finns 12 akutsjukhus varav några är sammanslagna till större organisatoriska enheter (bild 1): Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) som består av SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal, SU/Östra samt Drottning Silvias barnsjukhus NU-sjukvården med akutsjukhusen Uddevalla sjukhus och Norra Älvsborgs länssjukhus 12

13 Bild 1. Akutsjukhus i Västra Götalandsregionen under EU-toppmötet (rödmarkerade). Skaraborgs sjukhus med akutsjukhusen i Skövde och Lidköping Södra Älvsborgs sjukhus med lasaretten i Borås och Skene Kungälvs sjukhus Alingsås lasarett. Regional medicinsk katastrofplan Den regionala medicinska katastrofplanen från juni 2000 är en s.k. ramplan som på ett övergripande sätt reglerar regionens katastrofberedskap. Liksom i de flesta landsting finns en s.k. Regional medicinsk katastrofkommitté och lokala medicinska katastrofkommittéer på akutsjukhusen. Regionala beredskapsenheten har det samordnade ansvaret för regionens katastrofberedskap och ansvarar för att utarbeta regionala planverk. Katastrofplanen definierar en särskild händelse som en situation som hotar att inträffa eller som har inträffat där ledningen bedömer att ome- 13

14 delbart tillgängliga hälso- och sjukvårdsresurser är otillräckliga för de insatser som krävs. Akutsjukhus och primärvård ska utarbeta lokala medicinska katastrofplaner med utgångspunkt från den regionala planen. Akutsjukhusen beslutar själva vilken av de tre beredskapsgraderna stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge som sjukhuset ska inta för att klara en uppkommen situation. Regional ledning Enligt den regionala medicinska katastrofplanen innehåller normativ ledning beslut om vilka åtaganden hälso- och sjukvården har vid olika händelser. Strategisk ledning innehåller beslut om ramar och inriktning för sjukvårdsinsatsen. Operativ ledning innebär att leda insats inom tilldelad ram. Om en händelse endast berör ett sjukhus i regionen leds arbetet av det sjukhusets lokala katastrofledning. Berörs mer än ett sjukhus leds och samordnas arbetet av Regional medicinsk katastrofledning vars arbete förläggs till en förberedd lokal på Gårda räddningsstation i Göteborg. Bland Regional medicinsk katastroflednings uppgifter kan nämnas att: Göra resursinventeringar inom regionens sjukvård och vid behov hos närliggande sjukvårdshuvudmän. Samordna och vid behov leda verksamheten inom sjukvården. Tillse att sjukvårdsresurserna utnyttjas effektivt. Stödja sjukvårdens operativa ledning i skadeområdet och inom sjukhusen. Tillse att samband upprättas mellan skadeområdet, Regional medicinsk katastrofledning och akutsjukhusen. Informera inom egen organisation och till andra myndigheter och organisationer samt massmedia. Bedöma sjuktransportkapaciteten i regionen. Samverkanspersoner från Regional medicinsk katastrofledning kan vid behov skickas till andra myndigheters staber, t.ex. polisens stab, kommunala räddningstjänstens staber, Sjöräddningscentralen (MRCC) eller Flygräddningscentralen (ARCC). Enligt planen ska en samverkansperson från Sahlgrenska Universitetssjukhuset ingå i Regional medicinsk katastrofledning. Regional medicinsk katastrofledning kan inta tre beredskapsgrader, grön, gul och röd. Beslut om vilken beredskapsgrad som ska intas fattas 14

15 initialt av regionens Tjänsteman i beredskap. Utöver Tjänsteman i beredskap finns Regional beredskapsläkare i beredskap dygnet runt. Dels ska han/hon vara chef i Regional medicinsk katastrofledning och fatta alla övergripande beslut. Beredskapsläkaren utgör den högsta medicinska kompetensen i Regional medicinsk katastrofledning. I uppdraget ingår ansvar för kontakt med skadeområdets medicinska ledning och fördelning av skadade till olika sjukvårdsinrättningar. Ledning vid akutsjukhus och i skadeområdet Vid katastroflarm tar en lokal katastrofledare det initiala ledningsansvaret på sjukhuset och samordnar och leder arbetet på akutmottagningen. En katastrofledningsgrupp övertar ansvaret så snart den bildats. Samtliga akutsjukhus ska ha en grupp för psykologisk/psykiatrisk katastrofledning som ska vara integrerad med den övriga katastrofmedicinska verksamheten. Ledningsorganisationen i skadeområde följer Socialstyrelsens nationella principer. Utbildade ledningsläkare finns på samtliga akutsjukhus och kan larmas vid stora olyckor och katastrofer där räddningsinsatsen beräknas bli långvarig. Tolv akutsjukhus ska kunna skicka ut en sjukvårdsgrupp dygnet runt. Drygt trettio vårdcentraler ska kunna skicka ut sjukvårdsgrupp under kontorstid. 15

16 Katastrofplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset En ny lokal katastrofplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset färdigställdes och övades i nära anslutning till EU-toppmötet. Planen omfattar en gemensam del för hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset och åtgärdslistor för vardera SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal och SU/Östra (bild 2). Den så kallade Centrala katastrofkommittén på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska alltid larmas om något sjukhus inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset utlöst beredskapshöjande åtgärder. Regional medicinsk katastrofledning: staben vid Gårda brandstation Centrala ledningsgruppen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Katastrofledningsgruppen SU/Sahlgrenska Katastrofledningsgruppen SU/Östra Katastrofledningsgruppen SU/Mölndal Bild 2. Katastrofledningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 16

17 Ledning och samverkan Det finns stora likheter men också väsentliga skillnader mellan hälso- och sjukvård, polis och kommunal räddningstjänst vad gäller sättet att leda en insats. Samverkansklimatet i Västra Götaland är gott och ledande personer inom respektive organisation känner varandra väl. Här följer en jämförelse mellan de viktigaste samverkansparternas sätt att leda en insats. Tre huvudaktörer Polisen Länspolismästaren är ytterst ansvarig för polisarbetet under ett evenemang. I detta ansvar ingår ett normativt ledningsansvar och att utfärda länsorder. Polisens bakre ledning utgörs av en kommenderingschef som understöds av en ledningsstab. Samma ledningsstab utgör också stöd åt polisinsatschefen/cheferna. Kommenderingschefen som har ett normativt och strategiskt ledningsansvar utfärdar en kommenderingsorder och fattar alla viktiga beslut under insatsen. En polisinsatschef har ett operativt ledningsansvar och leder en polisinsats ute på fältet. Kommunal räddningstjänst Operativ ledning av en räddningsinsats utövas i skadeområdet av en räddningsledare (RL). En skadeplatschef samordnar insatsen mellan olika sektorer. Sektorchefer ansvarar för insatsen inom respektive sektor. Sjukvården I Sverige har alla landsting en likartad organisation för ledning av en sjukvårdsinsats i ett skadeområde. Enligt den regionala medicinska katastrofplanen för Västra Götalandsregionen innehåller normativ ledning beslut om vilka åtaganden hälso- och sjukvården har vid olika händelser. Strategisk ledning innehåller beslut om ramar och inriktning för sjukvårdsinsatsen. Operativ ledning innebär att leda en insats inom en tilldelad ram. En medicinskt ledningsansvarig, oftast en ledningsläkare, har det operativa ledningsansvaret i skadeområdet. Västra Götalandsregionen har dels en grupp med s.k. Regionala beredskapsläkare och dels en grupp 17

18 med utbildade ledningsläkare. Operativt ledningsansvariga ledningsläkare kan tas från någon av grupperna. När en händelse endast berör ett sjukhus i regionen leds arbetet av det sjukhusets lokala katastrofledning. Berörs mer än ett sjukhus leds och samordnas arbetet av Regional medicinsk katastrofledning. Två nya beredskapsfunktioner Sedan två år tillbaka har Västra Götalandsregionen en organisation med Tjänsteman i beredskap och Regional beredskapsläkare. Båda funktionerna larmas av SOS Alarm vid hot, olyckor eller tillbud där antalet inblandade kan uppskattas till mer än fem personer eller där mer än ett sjukhus primärt engageras. Kommentar: Det finns olika uppfattningar i Västra Götalandsregionen om vilken roll och vilket ansvar Regional medicinsk katastrofledning ska ha. Enligt den regionala medicinska katastrofplanen leds och samordnas insatsen av Regional medicinsk katastrofledning om mer än ett av regionens sjukhus engageras. Övriga händelser leds och samordnas av lokal katastrofledning på berört sjukhus. Det finns även viss oklarhet när det gäller ansvars- och rollfördelning mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (som är en organisation m.fl. sjukhuskroppar) och Regional medicinsk katastrofledning. 18

19 Hotbild och händelseutveckling Hotbilden inför EU-mötet Polisen och SÄPO följde kontinuerligt hotbilden som förändrades ju närmare mötet man kom. Sjukvården, representerad av den regionala beredskapsenheten, fick fortlöpande ta del av polisens hot- och riskbedömningar. Det krävdes för att kunna göra egna bedömningar och dimensionera sjukvårdens beredskap. De våldsamma demonstrationer som förekom vid EU-toppmötet i Nice i december 2000 förändrade polisens bedömning av hotbilden. Det extra toppmötet i Stockholm följdes noga (se bilaga 1). Det man mest befarade var demonstrationer med konfrontationer mellan demonstranter och polis. Dessutom ingick i hotbilden risken för bränder och inträngningsaktioner mot Svenska Mässan. Under våren 2001 bedömde polisen risken för störande eller våldsamma opinionsyttringar som förhöjd (nivå 3 på en skala mellan 1 och 5) eller hög (nivå 4). Risken för internationell terrorism bedömdes som låg (nivå 2). Händelseutvecklingen Måndagen 11 juni En dialog inleds mellan polisen och Göteborgs ickevåldsnätverk angående det tältläger som arrangerats som en protest mot EU-toppmötet. Demonstranter beslutar sig för att inte lämna platsen frivilligt. Vid en polisinsats omhändertas 39 personer som enbart gör passivt motstånd. Tisdagen den 12 juni Vid en husrannsakan grips fem danska medborgare misstänkta för förberedelse till grovt sabotage och förberedelse till grov misshandel. Man påträffar också smörsyra och ett antal hemmagjorda s.k. slang-bomber. Tillslag görs mot aktivisters sambandscentral. Onsdagen 13 juni Statsministern möter företrädare för olika opinionsgrupper. 19

20 Torsdagen den 14 juni President Bush besöker Göteborg där det gjorts omfattande avspärrningar. Hvitfeldtska gymnasiet som under mötet upplåtits för boende spärras av och en husrannsakan genomförs. I samband med våldsamt upplopp grips 459 personer och 11 personer omhändertas med stöd av 13 polislagen. Fredagen den 15 juni President Bush lämnar Göteborg. Polisen har stora svårigheter att hålla radiokontakt med varandra. Det förekommer upplopp med omfattande skadegörelse på Kungsportsavenyn och Götaplatsen. Personal från räddningstjänsten attackeras i samband med en insats på Avenyn. Bombhot förekommer (misstänkt bomb visar sig vara en attrapp) mot affärskomplexet Nordstan. Ett stort antal EU-eskorter till Landvetter genomförs under dagen. Avspärrningar med hjälp av containrar sätts upp vilket begränsade utryckningsfordons möjligheter att ta sig fram. Upplopp sker i området Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken och det blir skottlossning. En person blir skjuten. Lördagen den 16 juni Polisinsatser görs vid Järntorget och mot Schillerska gymnasiet. Söndagen den 17 juni Vid en inventering av skadade poliser framkommer att fyra poliser tagits in på sjukhus. En av dem togs in på SU/Sahlgrenska för skallskada, två på SU/Mölndal för utmattning och en på Kungälvs lasarett för blödande magsår. Avspärrningar avvecklas i centrala Göteborg. 20

21 Skadepanorama Sjukhusen och primärvården rapporterade flera gånger dagligen till Regional medicinsk katastrofledning om de patienter som hade tagits om hand för skador i samband med EU-mötet. Det totala antalet skadade uppgick till 143. Av dessa omhändertogs 86 på sjukhus och 31 av primärvården. En primärvårdsläkare som undersökte skadade poliser i samband med oroligheterna tog hand om 26 personer. Bland de skadade som togs om hand var 53 poliser. Majoriteten av de skadade, 94 procent, hade lindriga skador och behandlades polikliniskt. Tabell 1. Fördelning av skadade på olika vårdinrättningar Vårdinrättning Antal SU/Sahlgrenska 47 SU/Östra 13 SU/Mölndal 24 Kungälvs sjukhus 2 Primärvården 31 Övrigt (poliser) 26 Summa 143 Utöver dessa 143 skadade omhändertog läkare och sjuksköterskor från Pharmacias företagshälsovård ett 100-tal patienter inom mässområdet. Ett tiotal omhändertaganden bedömdes ha med oroligheterna att göra. 21

22 Sjukvårdens insatser Planeringsfasen Polisen och Beredskapsenheten i Västra Götaland inledde planeringssamarbetet cirka ett år innan toppmötet. Det stod tidigt klart att sjukvården behövde öka sin beredskap för att kunna möta den hot- och riskbild som växte fram inför toppmötet. Beredskapsenheten fick i uppdrag av regionledningen att bedöma behovet av förstärkningar inom sjukvården samt att samordna sjukvårdens förberedelser. Kontakter togs med akutsjukhusen, ambulanssjukvården, primärvården och hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli. Bland de externa parter som man samverkade med ingick polisen, kommunala räddningstjänsten, kommunen, SOS Alarm och SÄPO. Beredskapsenheten förberedde en stab lokaliserad till sjukvårdens eget stabsrum på Gårda brandstation. Funktionerna Tjänsteman i beredskap och Regional beredskapsläkare dubblerades under stora delar av toppmötet. Alla enheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset hade genom larm- och stabsövningar tränat den nya medicinska katastrofplanen som blev klar några månader innan EU-mötet. På sjukhuset hade man också installerat en intern bildkommunikation mellan de olika grupper som ansvarade för katastrofledning. Tekniken kom dock att användas sparsamt. Planering för besök av president Bush President Bushs besök krävde särskild planering. Samarbetet med amerikanska myndigheter under planeringsfasen fungerade bra. Representanter från Secret Service var i Göteborg och besökte bl.a. SU/Sahlgrenska. Några särskilda krav på operationsresurser, blod eller intensivvårdsplatser ställdes inte. Däremot ställdes krav på särskilda, direkta telefonlinjer från SU/Sahlgrenska. På UD:s uppdrag upphandlades en extra ambulans till mässområdet och en extra ambulans för president Bushs besök. Dessutom hade amerikanerna ytterligare en egen ambulans som fanns med under hela besöket. Den ambulansen hade särskild utrustning för NBC-skydd och sanering. 22

23 Akutsjukhusen Beredskapsenheten utarbetade ett inriktningsdokument för hälso- och sjukvårdens beredskap som skickades ut till berörda enheter i början av juni Efter den hotbilds- och riskanalys som gjordes förstärkte Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus sina akutmottagningar. Dessutom förbereddes medlemmarna i katastrofledningsgrupperna för att snabbt kunna infinna sig på staben. Den 15 juni intogs stabsläge klockan på samtliga enheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, dvs. Sahlgrenska Universitetssjukhusets centrala katastrofledningsgrupp, SU/Sahlgrenska, SU/Östra och SU/Mölndal. Strax efter klockan får centrala katastrofledningsgruppen rapport från staben vid Gårda att hotbilden har ökat under kvällen. Enligt polisen är det nu lugnet före stormen. Klockan återgår Sahlgrenska Universitetssjukhusets centrala katastrofledning och SU/Sahlgrenska till normalläge medan SU/Östra och SU/Mölndal kvarstår i stabsläge ytterligare en tid. I samband med skottlossningen senare på kvällen gick SU/Sahlgrenska, efter beslut av bakjouren på kirurgkliniken, upp i katastrofläge strax efter klockan Beslutet fattades med ledning av den information denne fick från staben vid Gårda. Vid detta tillfälle hade sjukhuset normal beredskap och kirurgbakjouren agerade i enlighet med katastrofplanen. Viss kritik har riktats mot beslutet, framför allt för den kostnad på drygt en miljon kronor som beslutet medförde. SU/Mölndal och SU/ Östra följde SU/Sahlgrenska och utlöste också katastrofläge. Det är oklart hur kommunikationsvägarna till SU/Östra och SU/Mölndal har sett ut och på vilka grunder beslut om katastrofläge där fattades. Cirka klockan beslutade man att avbryta katastrofläget på samtliga sjukhus och övergå till förstärkningsläge. Övriga akutsjukhus i Västra Götaland förbereddes för att kunna ta emot medelsvårt och lindrigt skadade vid ett större skadeutfall samt för att ta emot eventuella överflyttningar från Göteborgssjukhusen. Den Regionala medicinska katastrofledningen genomförde dagligen mellan den juni en resursinventering på samtliga akutsjukhus. Enligt uppgjord plan skulle varje akutsjukhus och berörd vårdcentral dagligen rapportera om det antal skadade som omhändertagits. Kommentar: Det beslut om katastrofläge som fattades av bakjouren på SU/Sahlgrenska bör ställas i relation till sjukhusets agerande i samband med diskotekbranden vid Backaplan. Då utlöstes däremot inte katastrofläge vilket senare har kritiserats. Det finns inom svensk akutsjukvård en oskriven grundregel att det vid osäkerhet är bättre att ut- 23

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(20) Övergripande regional katastrofplan a ens termer och begrepp Bilaga B akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård ARCC ATLS bil bemannad med

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

EpC/Klassifikationer och terminologi 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner

EpC/Klassifikationer och terminologi 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner EpC/Klassifikationer och 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastrofer och begreppsdefinitioner definition kommentar synonym akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård bil bemannad

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse Sidan 1 av 10 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund Riskbilder och beredskapsnivåer Syfte mål Ledning och samordning av Region Skånes resurser samt

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Katastrofmedicin. B. Pålsson -13

Katastrofmedicin. B. Pålsson -13 Katastrofmedicin B. Pålsson -13 Katastrofmedicin Katastrof? Olyckans art (naturkatastrof, trafik, kemi, kärnenergi, epidemi, krig/terrorism etc) Geografi (land, stad/terräng, avstånd etc) Tidpunkt (årstid,

Läs mer

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten,

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av

Läs mer

Instagramkravallerna - Göteborg

Instagramkravallerna - Göteborg Instagramkravallerna - Göteborg Mats Kihlgren Beredskapschef Västra Götalandsregionen 2014-03-19 Mats Kihlgren Beredskapschef Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum - Göteborg Skandinavisk Akuttmedisin

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

Haveriövning ARN 08 Utvärdering

Haveriövning ARN 08 Utvärdering Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap RAPPORT 1 (6) 2009-03-23 Rapporten har utarbetats av Roger Bolling Haveriövning ARN 08 Utvärdering Regionala Enheten

Läs mer

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Särskild sjukvårdsledning, LiM Chef

Särskild sjukvårdsledning, LiM Chef 1(7) Särskild sjukvårdsledning, LiM Chef Kontaktas av: - Vid stabsläge: Ledningsansvarig sjuksköterska akutmottagning - Vid förstärknings- eller katastrofläge: Via växeln genom Rapid Reach Ledningsplats:

Läs mer

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok

Läs mer

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus Upprättare: Sten Berglund Granskare: Per Forsman Fastställare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(9) Fastställandedatum 2011-10-25 Giltigt t.o.m. Tills vidare Plan för den psykologisk-/psykiatriska

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2002 Regionala beredskapsenheten, Västra Götalandsregionen Andra upplagan Tryck Prinfo/Linderoths,

Läs mer

Redovisning CBRNE-övning

Redovisning CBRNE-övning www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting

Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap BILAGA 3 1 (8) Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting 1. Inledning Enligt Inriktning för

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Reformerad räddningstjänstlagstiftning

Yttrande avseende betänkandet Reformerad räddningstjänstlagstiftning Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsroteln att: Mårten Wallenström Yttrande avseende betänkandet Reformerad räddningstjänstlagstiftning (SOU 2002:10) Hälso- och sjukvårdsroteln har i skrivelse

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

KATASTROF- PLAN. Landstinget Sörmland

KATASTROF- PLAN. Landstinget Sörmland KATASTROF- PLAN Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Produktion: Magdalena Lindelöw 2 Innehåll Regional katastrofplan Förord...6 1. Lagar och riktlinjer...7 2. Hotbild och risker...8 2.1 Olika typer

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Gävle Sjukhus

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Gävle Sjukhus Upprättare: Charlotte Agnevik Jonsson Granskare: Per Forsman Fastställare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(9) Fastställandedatum 2011-10-12 Giltigt t.o.m. Tills vidare Plan för den psykologisk-/psykiatriska

Läs mer

Kommunal krisledningsplan

Kommunal krisledningsplan Kommunal krisledningsplan vid extraordinära händelser i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-30, 119 Kommunal krisledning Denna plan äger tillämpning för kommunens ledning vid extraordinära

Läs mer

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20 OLYCKSORSAKSUTREDNING 1 (5) 20111-06-10 Tomas Fransson, 0221 670111 tomas.fransson@vmkfb.se DNR: 2011-70:1 Bussolycka Fredag 2011-06-10 Gräsnäs trafikplats E18/E20 n:\vmkf\rt\rt-utredningar\olycksorsaksutredningar\utredningar

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075 Kmc_ra_06_075 006-11-13 Landstinget Sörmland Enheten för kris- och katastrofberedskap Att: Thorbjörn Olsson Utvärdering av regional sjukvårdsledning vid samverkansövning Mårten Nyköping 06-11-09 Samverkansövning

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(9) Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(9) Syfte Syftet

Läs mer

Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik Universitetssjukhuset i Linköping (US)

Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik Universitetssjukhuset i Linköping (US) 1 (6) Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik i Linköping (US) Den 10 december 2008 övades 9 personer ur US lokala sjukvårdsledning vid allvarlig händelse. Övningen arrangerades

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Lisebergsolyckan Rainbow den 15 juli 2008

Lisebergsolyckan Rainbow den 15 juli 2008 Lisebergsolyckan Rainbow den 15 juli 2008 Rapport från regional katastrofmedicinsk ledning Bild: Lars-Erik Hedin, teknikchef, Liseberg AB Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum September 2008 Tjänsteställe,

Läs mer

Version 2 giltig from 2008-01-15 1

Version 2 giltig from 2008-01-15 1 Version 2 giltig from 2008-01-15 1 Förord Landstinget Kronoberg har ett ansvar som sjukvårdshuvudman att kunna hantera allvarliga händelser som ställer krav på våra sjukvårdsresurser. Denna plan beskriver

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Akutsjukvård. Från n nödnummer n till akutmottagning. 3 Hp Samverkan - Ledarskap 24 maj 2011 Polismyndigheten Mikael TörnblomT Ambulanssjukvård Peter Borovszky Räddningstjänsten nsten Martin Larsson Mål

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag.

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag. BESLUT 2016-04-22 Dnr 8.5-35689/2015-18 1(5) Avdelning öst Niklas Haglund niklas.haglund@ivo.se Vårdgivare Samariten Ambulans AB Hälso- och sjukvårdspersonal Leg. Sjuksköterskan NN Ärendet Tillsyn av Samariten

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting

REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting Ytterligare exemplar kan beställas från: REK, Box 22 550, 104 22 Stockholm, tel 08-737 34 02, fax 08-737 29 98 E-post: barbro.finneid@sll.se

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Innehåll Regional katastrofplan

Innehåll Regional katastrofplan Innehåll Regional katastrofplan 1. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5 1.2.1 Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5 1.2.2 Olika myndigheters

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268

BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Torbjörn Pettersson 2010-03-01 Dnr: LiÖ 2010-268 Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut om samverkansavtal mellan Landstinget Östergötland och Kommunförbundet Räddningstjänsten

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 Revidering antagen av kommunstyrelsen 2012-12-04 290

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Polisens Beredskapsorganisation. Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst

Polisens Beredskapsorganisation. Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst Polisens Beredskapsorganisation Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst 1 Utryckningsorganisation Polisområde Halland Regionledning Gemensamma funktioner Lokalpolisområde Kungsbacka Regionledningscentral

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011 Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Rev 2011-10-26 2012-01-11 Britt Knutas Bilaga 4 - Landstinget Dalarnas förmåga

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket

Läs mer

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US.

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US. Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US. Datum/ klockan Chef särskild sjukvårdsledning US Namn: Är sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig.

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01 Vid stabsläge larmas anestesibakjouren enbart vid behov VID LARM: Åtgärd Klockan/ signatur 1. Ta emot rapport från primärjour anestesi om aktuell händelse och nuvarande situation på kliniken. 2. Jourtid

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor

Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Simuleringsmodellen. ett analysverktyg för katastrofmedicinsk planering

Simuleringsmodellen. ett analysverktyg för katastrofmedicinsk planering Simuleringsmodellen ett analysverktyg för katastrofmedicinsk planering Simuleringsmodellen ett analysverktyg Syftet med att utveckla simuleringsmodellen är att skapa ett gemensamt verktyg för landstingen

Läs mer

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Ju större folksamling, desto större är risken för olyckor

Ju större folksamling, desto större är risken för olyckor Ju större folksamling, desto större är risken för olyckor Hur god är vår katastrofmedicinska beredskap, och vem skall betala den? Trängsel i stora folksamlingar kan döda. Det finns det många exempel på

Läs mer

Dokumentnamn: Kirurgkliniken, Traumajour. Giltig fr.o.m. 2011-05-01

Dokumentnamn: Kirurgkliniken, Traumajour. Giltig fr.o.m. 2011-05-01 Kirurgens traumajour US (s. 97140) kontaktas av ledningsansvarig sjuksköterska(ls) på akutmottagningen. Benämningen Ledningsansvarig traumajour (medicinsk ansvarig) aktiveras i samband med alla beredskapslägen

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7)

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-04-17 LS 1303-0325 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-04- 23 00025 Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en

Läs mer