EU-toppmötet i Göteborg KAMEDO-rapport 83

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU-toppmötet i Göteborg 2001. KAMEDO-rapport 83"

Transkript

1 EU-toppmötet i Göteborg 2001 KAMEDO-rapport 83 1

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material kan ge underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser. Katastrofmedicinska organisationskommittén, KAMEDO, har funnits sedan Den startade sin verksamhet inom ramen för Försvarsmedicinska forskningsdelegationen. År 1974 överfördes KAMEDO till Försvarets forskningsanstalt (FOA). Sedan 1988 är KAMEDO knuten till Socialstyrelsen. KAMEDO:s huvudsakliga uppgift är att skicka sakkunniga observatörer till platser runtom i världen som drabbats av stora olyckor eller katastrofer. Observatörerna sänds ut med kort varsel för att samla in relevant information genom att kontakta läkare och andra berörda personer. Den information de samlar in används endast i vetenskapligt syfte. Det är främst de medicinska, psykologiska, organisatoriska och sociala aspekterna på katastrofer som studeras. Resultaten publiceras i KAMEDO-rapporter som finns förtecknade på Socialstyrelsens webbplats Fr.o.m. nummer 73 finns rapporten utlagd i sin helhet, för tidigare rapporter endast en sammanfattning. Fr.o.m. rapport 34 översätts sammanfattningen till engelska och fr.o.m. rapport 55 publiceras denna översättning endast på webbplatsen. De allmänna riktlinjerna för KAMEDO:s verksamhet fastställs av en kommitté som sammanträder två till tre gånger per år. Det löpande arbetet sköts huvudsakligen av de två vetenskapliga sekreterarna som är knutna till KAMEDO på konsultbasis. KAMEDO:s ordförande är professor Bertil Hamberger, Karolinska Institutet, Stockholm. De två sekreterarna är Louis Riddez, överläkare vid kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och Helge Brändström, överläkare, anestesi- och intensivvårdskliniken, Akutoch katastrofmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Övriga medlemmar är representanter från Akademiska sjukhuset i Uppsala, Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum i Västra Götalandsregionen, Försvarshögskolan (Crismart), Högkvarteret vid Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Stockholms brandförsvar och Stockholms läns landsting. ISBN: Artikelnr: Omslag och sättning: FGO Form Gunnel Olausson, AB Omslagsfoto: Pressens bild Tryck: Bergslagens Grafiska, Lindesberg, september 2004

3 Förord Denna KAMEDO-rapport har tagits fram med anledning av oroligheterna och upploppen i samband med EU:s rådsmöte i Göteborg den juni Rapporten belyser: hälso- och sjukvårdens planering inför rådsmötet arbetet under tiden för rådsmötet. I fokus för studien står ledning, samverkan och stabsarbete. Rapportens syfte är att vara vägledande vid planeringen inför liknande stora evenemang i framtiden. Ett stort antal intervjuer har genomförts med personer från hälso- och sjukvården, polisen, ambulanssjukvården och SOS Alarm i Västra Götalandsregionen. Dessa har också delgivit skriftligt underlag i form av dagböcker och rapporter. Rapporten har skrivits av Eva Fellenius och Håkan Lindberg. Vid tiden för studien var Eva Fellenius avdelningschef för Centrala Avdelningen för Katastrofmedicinsk planering i Stockholm läns landsting och Håkan Lindberg ställföreträdande avdelningschef vid samma enhet. De svarar också för den ena av rapportens två bilagor, Bilaga 1. Där beskrivs kortfattat EU:s extra rådsmöte i Stockholm i mars Bilaga 2 har skrivits av Annika Hedelin och Per Örtenwall, beredskapschef respektive beredskapsöverläkare i Västra Götalandsregionen. I denna bilaga presenteras den belgiska beredskapsorganisationen och hur man i Belgien planerade och utförde EU-möten under Vissa jämförelser görs med den svenska organisationen. Per Kulling Enhetschef Enheten för krisberedskap 3

4 Författare till rapporten och bilaga 1 Eva Fellenius, vid tiden för studien avdelningschef för Centrala Avdelningen för Katastrofmedicinsk planering i Stockholm läns landsting. Håkan Lindberg, vid tiden för studien ställföreträdande avdelningschef för Centrala Avdelningen för Katastrofmedicinsk planering i Stockholm läns landsting. Författare till bilaga 2 Annika Hedelin, Beredskapschef i Västra Götalandsregionen Per Örtenwall, Beredskapsöverläkare i Västra Götalandsregionen Redaktör Louis Riddez, vetenskaplig sekreterare i KAMEDO

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Planeringen inför stora, riskfyllda evenemang...10 Västra Götalandsregionen...12 Ledning och samverkan...17 Hotbild och händelseutveckling...19 Skadepanorama...21 Sjukvårdens insatser...22 Ledning och stabsarbete...28 Diskussion...31 Referenser...33 Bilaga 1 Erfarenheter från EU:s extra rådsmöte i Stockholm mars Bilaga 2 Sjukvårdens beredskap i Belgien under EU-möten Förteckning över KAMEDO-rapporter...41

6

7 Sammanfattning Första halvåret 2001 stod Sverige för ordförandeskapet i det s.k. ministerrådet, EU:s högsta beslutande organ. Ordförandelandet svarar även för de möten som hålls i Europeiska rådet där regeringschefer, vissa statschefer och kommissionens ordförande träffas. Ett sådant ordinarie rådsmöte hölls i Göteborg juni Till det ordinarie rådsmötet anslöt USA:s president George W Bush för att träffa Europas stats- och regeringschefer. Mötesdagarna bevakades av uppskattningsvis journalister. Enligt polisens hotbildsanalys fanns det risk för opinionsyttringar i form av demonstrationer och konfrontationer mellan polis och demonstranter. Farhågorna besannades tyvärr. En summering efter EU-toppmötet visar att 143 personer med skador relaterade till rådsmötet hade tagits om hand av hälso- och sjukvården, varav 86 på akutsjukhus. De flesta skadade, 94 procent, hade lindriga skador och behandlades polikliniskt. Polisen och Beredskapsenheten i Västra Götalandsregionen hade påbörjat sin planering inför rådsmötet redan ett år innan det skulle äga rum. I början av juni 2001 utarbetade Beredskapsenheten en plan för hälso- och sjukvårdens beredskap som skickades ut till berörda enheter i regionen. Med ledning av detta inriktningsdokument förstärktes beredskapen på akutmottagningarna i Göteborg. Dessutom förbereddes katastrofledningsgrupperna för att snabbt kunna inta stabsläge. Ambulanssjukvården förstärktes med en tiotal ambulanser under perioden juni Redan den 11 juni, innan det ordinarie EU-mötet hade börjat, uppstod en konflikt mellan polis och demonstranter. Konflikten uppstod trots att man hade försökt inleda en dialog. De efterföljande dagarna gjordes husrannsakan och personer greps för misstänkt förberedelse till grov misshandel och sabotage. Trots omfattande avspärrningar uppkom den 14 juni våldsamma upplopp som fortsatte de efterföljande dagarna. Under de värsta oroligheterna ställdes den prehospitala akutsjukvården inför stora problem eftersom scenarierna hela tiden förändrades och så även det geografiska läget. Det förekom flera skadeplatser samtidigt. Detta medförde svårigheter när det gällde ledning och samverkan. Stundtals var Göteborg en delad stad och det var omöjligt för utryckningsfordon att ta sig från den ena sidan av staden till den andra. Regionala medicinska katastrofledning hade det strategiska samordnings- och ledningsansvaret och grupperade sig under mötesdagarna i 7

8 sjukvårdens stabsrum på Gårda brandstation. Dit rapporterade dagligen akutsjukhus och primärvård om det aktuella läget avseende resurser och omhändertagna skadade. Samverkanspersonal kunde av olika skäl inte beredas plats i polisens stabsrum. De snabba förloppen medförde att sjukvården fick svårigheter att organisera en effektiv prehospital ledningsorganisation i de olika skadeområdena. För att bättre kunna överblicka de aktuella platser där det fanns risk för skador på människor fick ett samverkansbefäl med erfarenhet från både ambulanssjukvård och räddningstjänst följa med i polisens ledningsbil. Samverkansbefälet kunde lämna värdefulla lägesrapporter till både sjukvårdens och räddningstjänstens strategiska ledningsgrupper. I samband med skottlossningen den 15 juni utlöstes katastrofläge under cirka en timme på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Beslutet fattades av bakjouren på kirurgkliniken på SU/Sahlgrenska med ledning av den information som gavs från Regional medicinsk katastrofledning. Katastroflarm utlöstes även på SU/Östra och SU/Mölndal av oklar anledning. Hälso- och sjukvården hade en genomtänkt strategi för att täcka behovet av att delge information om skadade. Belastningen på Sahlgrenska Universitetssjukhusets pressjour blev dock stundtals mycket stor. Observatörernas slutsatser Det är viktigt att redan i planeringsfasen etablera en god samverkan mellan hälso- och sjukvård, polis, kommunal räddningstjänst och andra aktörer. I den plan som görs inför ett evenemang bör ingå beskrivning av grundfakta, ledningsförhållanden, förstärkningar och principer för fördelning av skadade ger värdefull vägledning för berörda enheter inom hälso- och sjukvården. Den dagliga inventering av akutsjukhusens resurser som Regional medicinsk katastrofledning genomförde gav en bild av resursläget och var värdefull för det strategiska ledningsarbetet. Samverkanspersoner från sjukvården och räddningstjänsten bör beredas plats i polisens stab. I samband med upplopp eller kravalliknande situationer kan det vara svårt för räddningstjänst och sjukvård att agera säkert i närhet av en skadeplats. Ett samverkansbefäl i polisens ledningsbil kan då förse sjukvård och räddningstjänst med värdefull information. 8

9 Det var vid flera tillfällen oklart om det pågick en eller flera polisinsatser och Göteborg var stundtals en delad stad. Sjukvården hade därför problem med att skapa en prehospital ledningsorganisation. Det belyser behovet av att ha en strategisk ledning för samordning av sjukvårdsinsatserna och en fungerande samverkan mellan polis, räddningstjänst och sjukvård. När pressjouren på Sahlgrenska Universitetssjukhuset blev alltför belastad borde katastrofledningsgruppen på sjukhuset ha övertagit ansvaret för informationen till media. Ambulanssjukvården i Storgöteborg kommunicerar idag både med SOS Alarm och kommunala räddningstjänstens ledningscentral. I framtiden bör enbart en tydlig kommunikationsväg skapas, förslagsvis till SOS Alarm. Inom Västra Götalandsregionen finns det olika uppfattningar om hur det strategiska ledningsarbetet ska organiseras. Roller och ansvarsfördelning mellan Regional medicinsk katastrofledning och Sahlgrenska sjukhusets Centrala katastrofkommitté bör förtydligas. En tydlig stabsinstruktion och ett tillräckligt stort stabsutrymme möjliggör ett effektivt stabsarbete. Nuvarande stabsutrymme för Regional medicinsk katastrofledning är för litet. 9

10 Planeringen inför stora, riskfyllda evenemang Första halvåret 2001 stod Sverige för ordförandeskapet i det s.k. ministerrådet, Europeiska unionens råd, som är EU:s högsta beslutande organ. Inom ramen för ordförandeskapet svarade Sverige även för de s.k. toppmöten som hålls i Europeiska rådet. Då träffas regeringschefer, vissa statschefer och kommissionens ordförande. Under Sveriges ordförandeskap genomfördes två toppmöten: ett extra rådsmöte i Stockholm mars 2001 ett ordinarie rådsmöte i Göteborg juni. Till det ordinarie rådsmötet anslöt USA:s president George W Bush. Den delegation, inklusive bevakning från media, som följde presidentens besök bestod av personer. Rysslands president Putin besökte Stockholm under rådsmötet i mars. Medias intresse för evenemangen var stort. Toppmötet i Göteborg bevakades av uppskattningsvis journalister från TV-stationer och andra media. Publika arrangemang Arrangören har det yttersta ansvaret för hur ett möte genomförs. I ansvaret ligger bl.a. att arrangören ska se till att arrangemanget inte medför någon fara för publiken. I planeringen inför ett evenemang är flera myndigheter inblandade. Polisen beviljar tillstånd och ställer villkor för genomförandet så att ordning och säkerhet upprätthålls. Räddningstjänsten inspekterar lokaler, kommunen bedömer miljö- och hälsorisker samt eventuella behov av hjälp från socialtjänsten. Hälso- och sjukvården saknar idag lagstöd för att tvinga en arrangör att planera och bekosta en sjukvårdsberedskap. Att inblandade samhällsorgan och arrangör samverkar på ett tidigt stadium är en viktig förutsättning för en god sjukvårdsberedskap vid stora evenemang. Ett samarbete mellan sjukvården och polisen kan vara värdefull t.ex. vid bedömningar av risker och vilka krav på sjukvårdsberedskap som bör ställas inför tillståndsgivning. Sjukvårdens medverkan vid ett evenemang kan betyda allt ifrån personal som kan ge första hjälpen till kvalificerade sjuksköterskor och läkare. 10

11 Det kan gå till på vitt skilda sätt i Sverige i dag när ett landsting informeras och involveras i planeringen av ett arrangemang. Som regel ska arrangören utarbeta en organisationsplan där det framgår vad som ska göras och vem som ska göra vad. Det ska alltid finnas en ansvarig person från arrangörshåll på plats. Oavsett arrangemangets storlek ska det alltid vara dokumenterat vilka kontaktvägar som ska gälla t.ex. för att nå landstingets sjukvård. Offentliga tillställningar Tillvägagångssättet vid tillståndsgivning, riskanalys, planering och genomförande av offentliga tillställningar, t.ex. statsbesök och större möten, är detsamma som vid planeringen av publika arrangemang. Polisen är ofta sammanhållande myndighet i planeringen men denna uppgift kan också åläggas arrangören. Vid varje arrangemang bör landstinget utarbeta en organisationsplan som bl.a. beskriver sjukvårdens bemanning där kompetens, tider och lokalisering framgår. Vägar och rutiner för samband, dvs. hur man kommunicerar; ska anges. Transportvägar med angivna brytpunkter och eventuella omlastningsplatser ska finnas med. Kopplingen mellan sjukvårdsberedskapen och landstingets katastrofmedicinska plan måste vara tydlig. 11

12 Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen bildades 1999 och omfattar 49 kommuner med sammanlagt cirka 1,5 miljoner invånare. Det är ungefär 30 mil från norr till söder och lika långt från öst till väst. Regionfullmäktige fungerar som regionens riksdag och Regionstyrelsen som dess regering. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen har ett strategiskt och övergripande ansvar för hälso- och sjukvården i regionen. Styrelsens kansli leds av en hälso- och sjukvårdsdirektör. SOS Alarm och ambulanssjukvården SOS Alarm i Göteborg och Falköping larmar och dirigerar regionens ambulanser och akutbilar. SOS Alarm ansvarar också för larmet till räddningstjänsten som därefter leds och dirigeras av sin egen ledningscentral. Inom hela Västra Götalandsregionen finns 56 dygnsambulanser och 21 ambulanser som endast är tillgängliga dagtid. Ambulanssjukvården i Storgöteborg drivs på entreprenad av räddningstjänsten och innefattar 12 dygnsambulanser, fem s.k. dagambulanser, två olycksfallsambulanser (OLA-ambulanser) och en båt. Utöver OLA-ambulanserna i Göteborg finns en akutbil i Uddevalla och en vid Norra Älvsborgs länssjukhus. Dessutom finns cirka 25 obemannade reservfordon i regionen som kan användas vid stora olyckor och katastrofer. I juni 2001 hade regionen ingen egen ambulanshelikopterverksamhet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset kunde dock vid behov bemanna försvarets räddningshelikopter på Säve flygplats med sjukvårdspersonal. Akutsjukvården I regionen finns 12 akutsjukhus varav några är sammanslagna till större organisatoriska enheter (bild 1): Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) som består av SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal, SU/Östra samt Drottning Silvias barnsjukhus NU-sjukvården med akutsjukhusen Uddevalla sjukhus och Norra Älvsborgs länssjukhus 12

13 Bild 1. Akutsjukhus i Västra Götalandsregionen under EU-toppmötet (rödmarkerade). Skaraborgs sjukhus med akutsjukhusen i Skövde och Lidköping Södra Älvsborgs sjukhus med lasaretten i Borås och Skene Kungälvs sjukhus Alingsås lasarett. Regional medicinsk katastrofplan Den regionala medicinska katastrofplanen från juni 2000 är en s.k. ramplan som på ett övergripande sätt reglerar regionens katastrofberedskap. Liksom i de flesta landsting finns en s.k. Regional medicinsk katastrofkommitté och lokala medicinska katastrofkommittéer på akutsjukhusen. Regionala beredskapsenheten har det samordnade ansvaret för regionens katastrofberedskap och ansvarar för att utarbeta regionala planverk. Katastrofplanen definierar en särskild händelse som en situation som hotar att inträffa eller som har inträffat där ledningen bedömer att ome- 13

14 delbart tillgängliga hälso- och sjukvårdsresurser är otillräckliga för de insatser som krävs. Akutsjukhus och primärvård ska utarbeta lokala medicinska katastrofplaner med utgångspunkt från den regionala planen. Akutsjukhusen beslutar själva vilken av de tre beredskapsgraderna stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge som sjukhuset ska inta för att klara en uppkommen situation. Regional ledning Enligt den regionala medicinska katastrofplanen innehåller normativ ledning beslut om vilka åtaganden hälso- och sjukvården har vid olika händelser. Strategisk ledning innehåller beslut om ramar och inriktning för sjukvårdsinsatsen. Operativ ledning innebär att leda insats inom tilldelad ram. Om en händelse endast berör ett sjukhus i regionen leds arbetet av det sjukhusets lokala katastrofledning. Berörs mer än ett sjukhus leds och samordnas arbetet av Regional medicinsk katastrofledning vars arbete förläggs till en förberedd lokal på Gårda räddningsstation i Göteborg. Bland Regional medicinsk katastroflednings uppgifter kan nämnas att: Göra resursinventeringar inom regionens sjukvård och vid behov hos närliggande sjukvårdshuvudmän. Samordna och vid behov leda verksamheten inom sjukvården. Tillse att sjukvårdsresurserna utnyttjas effektivt. Stödja sjukvårdens operativa ledning i skadeområdet och inom sjukhusen. Tillse att samband upprättas mellan skadeområdet, Regional medicinsk katastrofledning och akutsjukhusen. Informera inom egen organisation och till andra myndigheter och organisationer samt massmedia. Bedöma sjuktransportkapaciteten i regionen. Samverkanspersoner från Regional medicinsk katastrofledning kan vid behov skickas till andra myndigheters staber, t.ex. polisens stab, kommunala räddningstjänstens staber, Sjöräddningscentralen (MRCC) eller Flygräddningscentralen (ARCC). Enligt planen ska en samverkansperson från Sahlgrenska Universitetssjukhuset ingå i Regional medicinsk katastrofledning. Regional medicinsk katastrofledning kan inta tre beredskapsgrader, grön, gul och röd. Beslut om vilken beredskapsgrad som ska intas fattas 14

15 initialt av regionens Tjänsteman i beredskap. Utöver Tjänsteman i beredskap finns Regional beredskapsläkare i beredskap dygnet runt. Dels ska han/hon vara chef i Regional medicinsk katastrofledning och fatta alla övergripande beslut. Beredskapsläkaren utgör den högsta medicinska kompetensen i Regional medicinsk katastrofledning. I uppdraget ingår ansvar för kontakt med skadeområdets medicinska ledning och fördelning av skadade till olika sjukvårdsinrättningar. Ledning vid akutsjukhus och i skadeområdet Vid katastroflarm tar en lokal katastrofledare det initiala ledningsansvaret på sjukhuset och samordnar och leder arbetet på akutmottagningen. En katastrofledningsgrupp övertar ansvaret så snart den bildats. Samtliga akutsjukhus ska ha en grupp för psykologisk/psykiatrisk katastrofledning som ska vara integrerad med den övriga katastrofmedicinska verksamheten. Ledningsorganisationen i skadeområde följer Socialstyrelsens nationella principer. Utbildade ledningsläkare finns på samtliga akutsjukhus och kan larmas vid stora olyckor och katastrofer där räddningsinsatsen beräknas bli långvarig. Tolv akutsjukhus ska kunna skicka ut en sjukvårdsgrupp dygnet runt. Drygt trettio vårdcentraler ska kunna skicka ut sjukvårdsgrupp under kontorstid. 15

16 Katastrofplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset En ny lokal katastrofplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset färdigställdes och övades i nära anslutning till EU-toppmötet. Planen omfattar en gemensam del för hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset och åtgärdslistor för vardera SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal och SU/Östra (bild 2). Den så kallade Centrala katastrofkommittén på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska alltid larmas om något sjukhus inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset utlöst beredskapshöjande åtgärder. Regional medicinsk katastrofledning: staben vid Gårda brandstation Centrala ledningsgruppen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Katastrofledningsgruppen SU/Sahlgrenska Katastrofledningsgruppen SU/Östra Katastrofledningsgruppen SU/Mölndal Bild 2. Katastrofledningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 16

17 Ledning och samverkan Det finns stora likheter men också väsentliga skillnader mellan hälso- och sjukvård, polis och kommunal räddningstjänst vad gäller sättet att leda en insats. Samverkansklimatet i Västra Götaland är gott och ledande personer inom respektive organisation känner varandra väl. Här följer en jämförelse mellan de viktigaste samverkansparternas sätt att leda en insats. Tre huvudaktörer Polisen Länspolismästaren är ytterst ansvarig för polisarbetet under ett evenemang. I detta ansvar ingår ett normativt ledningsansvar och att utfärda länsorder. Polisens bakre ledning utgörs av en kommenderingschef som understöds av en ledningsstab. Samma ledningsstab utgör också stöd åt polisinsatschefen/cheferna. Kommenderingschefen som har ett normativt och strategiskt ledningsansvar utfärdar en kommenderingsorder och fattar alla viktiga beslut under insatsen. En polisinsatschef har ett operativt ledningsansvar och leder en polisinsats ute på fältet. Kommunal räddningstjänst Operativ ledning av en räddningsinsats utövas i skadeområdet av en räddningsledare (RL). En skadeplatschef samordnar insatsen mellan olika sektorer. Sektorchefer ansvarar för insatsen inom respektive sektor. Sjukvården I Sverige har alla landsting en likartad organisation för ledning av en sjukvårdsinsats i ett skadeområde. Enligt den regionala medicinska katastrofplanen för Västra Götalandsregionen innehåller normativ ledning beslut om vilka åtaganden hälso- och sjukvården har vid olika händelser. Strategisk ledning innehåller beslut om ramar och inriktning för sjukvårdsinsatsen. Operativ ledning innebär att leda en insats inom en tilldelad ram. En medicinskt ledningsansvarig, oftast en ledningsläkare, har det operativa ledningsansvaret i skadeområdet. Västra Götalandsregionen har dels en grupp med s.k. Regionala beredskapsläkare och dels en grupp 17

18 med utbildade ledningsläkare. Operativt ledningsansvariga ledningsläkare kan tas från någon av grupperna. När en händelse endast berör ett sjukhus i regionen leds arbetet av det sjukhusets lokala katastrofledning. Berörs mer än ett sjukhus leds och samordnas arbetet av Regional medicinsk katastrofledning. Två nya beredskapsfunktioner Sedan två år tillbaka har Västra Götalandsregionen en organisation med Tjänsteman i beredskap och Regional beredskapsläkare. Båda funktionerna larmas av SOS Alarm vid hot, olyckor eller tillbud där antalet inblandade kan uppskattas till mer än fem personer eller där mer än ett sjukhus primärt engageras. Kommentar: Det finns olika uppfattningar i Västra Götalandsregionen om vilken roll och vilket ansvar Regional medicinsk katastrofledning ska ha. Enligt den regionala medicinska katastrofplanen leds och samordnas insatsen av Regional medicinsk katastrofledning om mer än ett av regionens sjukhus engageras. Övriga händelser leds och samordnas av lokal katastrofledning på berört sjukhus. Det finns även viss oklarhet när det gäller ansvars- och rollfördelning mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (som är en organisation m.fl. sjukhuskroppar) och Regional medicinsk katastrofledning. 18

19 Hotbild och händelseutveckling Hotbilden inför EU-mötet Polisen och SÄPO följde kontinuerligt hotbilden som förändrades ju närmare mötet man kom. Sjukvården, representerad av den regionala beredskapsenheten, fick fortlöpande ta del av polisens hot- och riskbedömningar. Det krävdes för att kunna göra egna bedömningar och dimensionera sjukvårdens beredskap. De våldsamma demonstrationer som förekom vid EU-toppmötet i Nice i december 2000 förändrade polisens bedömning av hotbilden. Det extra toppmötet i Stockholm följdes noga (se bilaga 1). Det man mest befarade var demonstrationer med konfrontationer mellan demonstranter och polis. Dessutom ingick i hotbilden risken för bränder och inträngningsaktioner mot Svenska Mässan. Under våren 2001 bedömde polisen risken för störande eller våldsamma opinionsyttringar som förhöjd (nivå 3 på en skala mellan 1 och 5) eller hög (nivå 4). Risken för internationell terrorism bedömdes som låg (nivå 2). Händelseutvecklingen Måndagen 11 juni En dialog inleds mellan polisen och Göteborgs ickevåldsnätverk angående det tältläger som arrangerats som en protest mot EU-toppmötet. Demonstranter beslutar sig för att inte lämna platsen frivilligt. Vid en polisinsats omhändertas 39 personer som enbart gör passivt motstånd. Tisdagen den 12 juni Vid en husrannsakan grips fem danska medborgare misstänkta för förberedelse till grovt sabotage och förberedelse till grov misshandel. Man påträffar också smörsyra och ett antal hemmagjorda s.k. slang-bomber. Tillslag görs mot aktivisters sambandscentral. Onsdagen 13 juni Statsministern möter företrädare för olika opinionsgrupper. 19

20 Torsdagen den 14 juni President Bush besöker Göteborg där det gjorts omfattande avspärrningar. Hvitfeldtska gymnasiet som under mötet upplåtits för boende spärras av och en husrannsakan genomförs. I samband med våldsamt upplopp grips 459 personer och 11 personer omhändertas med stöd av 13 polislagen. Fredagen den 15 juni President Bush lämnar Göteborg. Polisen har stora svårigheter att hålla radiokontakt med varandra. Det förekommer upplopp med omfattande skadegörelse på Kungsportsavenyn och Götaplatsen. Personal från räddningstjänsten attackeras i samband med en insats på Avenyn. Bombhot förekommer (misstänkt bomb visar sig vara en attrapp) mot affärskomplexet Nordstan. Ett stort antal EU-eskorter till Landvetter genomförs under dagen. Avspärrningar med hjälp av containrar sätts upp vilket begränsade utryckningsfordons möjligheter att ta sig fram. Upplopp sker i området Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken och det blir skottlossning. En person blir skjuten. Lördagen den 16 juni Polisinsatser görs vid Järntorget och mot Schillerska gymnasiet. Söndagen den 17 juni Vid en inventering av skadade poliser framkommer att fyra poliser tagits in på sjukhus. En av dem togs in på SU/Sahlgrenska för skallskada, två på SU/Mölndal för utmattning och en på Kungälvs lasarett för blödande magsår. Avspärrningar avvecklas i centrala Göteborg. 20

21 Skadepanorama Sjukhusen och primärvården rapporterade flera gånger dagligen till Regional medicinsk katastrofledning om de patienter som hade tagits om hand för skador i samband med EU-mötet. Det totala antalet skadade uppgick till 143. Av dessa omhändertogs 86 på sjukhus och 31 av primärvården. En primärvårdsläkare som undersökte skadade poliser i samband med oroligheterna tog hand om 26 personer. Bland de skadade som togs om hand var 53 poliser. Majoriteten av de skadade, 94 procent, hade lindriga skador och behandlades polikliniskt. Tabell 1. Fördelning av skadade på olika vårdinrättningar Vårdinrättning Antal SU/Sahlgrenska 47 SU/Östra 13 SU/Mölndal 24 Kungälvs sjukhus 2 Primärvården 31 Övrigt (poliser) 26 Summa 143 Utöver dessa 143 skadade omhändertog läkare och sjuksköterskor från Pharmacias företagshälsovård ett 100-tal patienter inom mässområdet. Ett tiotal omhändertaganden bedömdes ha med oroligheterna att göra. 21

22 Sjukvårdens insatser Planeringsfasen Polisen och Beredskapsenheten i Västra Götaland inledde planeringssamarbetet cirka ett år innan toppmötet. Det stod tidigt klart att sjukvården behövde öka sin beredskap för att kunna möta den hot- och riskbild som växte fram inför toppmötet. Beredskapsenheten fick i uppdrag av regionledningen att bedöma behovet av förstärkningar inom sjukvården samt att samordna sjukvårdens förberedelser. Kontakter togs med akutsjukhusen, ambulanssjukvården, primärvården och hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli. Bland de externa parter som man samverkade med ingick polisen, kommunala räddningstjänsten, kommunen, SOS Alarm och SÄPO. Beredskapsenheten förberedde en stab lokaliserad till sjukvårdens eget stabsrum på Gårda brandstation. Funktionerna Tjänsteman i beredskap och Regional beredskapsläkare dubblerades under stora delar av toppmötet. Alla enheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset hade genom larm- och stabsövningar tränat den nya medicinska katastrofplanen som blev klar några månader innan EU-mötet. På sjukhuset hade man också installerat en intern bildkommunikation mellan de olika grupper som ansvarade för katastrofledning. Tekniken kom dock att användas sparsamt. Planering för besök av president Bush President Bushs besök krävde särskild planering. Samarbetet med amerikanska myndigheter under planeringsfasen fungerade bra. Representanter från Secret Service var i Göteborg och besökte bl.a. SU/Sahlgrenska. Några särskilda krav på operationsresurser, blod eller intensivvårdsplatser ställdes inte. Däremot ställdes krav på särskilda, direkta telefonlinjer från SU/Sahlgrenska. På UD:s uppdrag upphandlades en extra ambulans till mässområdet och en extra ambulans för president Bushs besök. Dessutom hade amerikanerna ytterligare en egen ambulans som fanns med under hela besöket. Den ambulansen hade särskild utrustning för NBC-skydd och sanering. 22

23 Akutsjukhusen Beredskapsenheten utarbetade ett inriktningsdokument för hälso- och sjukvårdens beredskap som skickades ut till berörda enheter i början av juni Efter den hotbilds- och riskanalys som gjordes förstärkte Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus sina akutmottagningar. Dessutom förbereddes medlemmarna i katastrofledningsgrupperna för att snabbt kunna infinna sig på staben. Den 15 juni intogs stabsläge klockan på samtliga enheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, dvs. Sahlgrenska Universitetssjukhusets centrala katastrofledningsgrupp, SU/Sahlgrenska, SU/Östra och SU/Mölndal. Strax efter klockan får centrala katastrofledningsgruppen rapport från staben vid Gårda att hotbilden har ökat under kvällen. Enligt polisen är det nu lugnet före stormen. Klockan återgår Sahlgrenska Universitetssjukhusets centrala katastrofledning och SU/Sahlgrenska till normalläge medan SU/Östra och SU/Mölndal kvarstår i stabsläge ytterligare en tid. I samband med skottlossningen senare på kvällen gick SU/Sahlgrenska, efter beslut av bakjouren på kirurgkliniken, upp i katastrofläge strax efter klockan Beslutet fattades med ledning av den information denne fick från staben vid Gårda. Vid detta tillfälle hade sjukhuset normal beredskap och kirurgbakjouren agerade i enlighet med katastrofplanen. Viss kritik har riktats mot beslutet, framför allt för den kostnad på drygt en miljon kronor som beslutet medförde. SU/Mölndal och SU/ Östra följde SU/Sahlgrenska och utlöste också katastrofläge. Det är oklart hur kommunikationsvägarna till SU/Östra och SU/Mölndal har sett ut och på vilka grunder beslut om katastrofläge där fattades. Cirka klockan beslutade man att avbryta katastrofläget på samtliga sjukhus och övergå till förstärkningsläge. Övriga akutsjukhus i Västra Götaland förbereddes för att kunna ta emot medelsvårt och lindrigt skadade vid ett större skadeutfall samt för att ta emot eventuella överflyttningar från Göteborgssjukhusen. Den Regionala medicinska katastrofledningen genomförde dagligen mellan den juni en resursinventering på samtliga akutsjukhus. Enligt uppgjord plan skulle varje akutsjukhus och berörd vårdcentral dagligen rapportera om det antal skadade som omhändertagits. Kommentar: Det beslut om katastrofläge som fattades av bakjouren på SU/Sahlgrenska bör ställas i relation till sjukhusets agerande i samband med diskotekbranden vid Backaplan. Då utlöstes däremot inte katastrofläge vilket senare har kritiserats. Det finns inom svensk akutsjukvård en oskriven grundregel att det vid osäkerhet är bättre att ut- 23

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus Upprättare: Sten Berglund Granskare: Per Forsman Fastställare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(9) Fastställandedatum 2011-10-25 Giltigt t.o.m. Tills vidare Plan för den psykologisk-/psykiatriska

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(9) Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(9) Syfte Syftet

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Akutsjukvård. Från n nödnummer n till akutmottagning. 3 Hp Samverkan - Ledarskap 24 maj 2011 Polismyndigheten Mikael TörnblomT Ambulanssjukvård Peter Borovszky Räddningstjänsten nsten Martin Larsson Mål

Läs mer

Lisebergsolyckan Rainbow den 15 juli 2008

Lisebergsolyckan Rainbow den 15 juli 2008 Lisebergsolyckan Rainbow den 15 juli 2008 Rapport från regional katastrofmedicinsk ledning Bild: Lars-Erik Hedin, teknikchef, Liseberg AB Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum September 2008 Tjänsteställe,

Läs mer

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Gävle Sjukhus

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Gävle Sjukhus Upprättare: Charlotte Agnevik Jonsson Granskare: Per Forsman Fastställare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(9) Fastställandedatum 2011-10-12 Giltigt t.o.m. Tills vidare Plan för den psykologisk-/psykiatriska

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Version 2 giltig from 2008-01-15 1

Version 2 giltig from 2008-01-15 1 Version 2 giltig from 2008-01-15 1 Förord Landstinget Kronoberg har ett ansvar som sjukvårdshuvudman att kunna hantera allvarliga händelser som ställer krav på våra sjukvårdsresurser. Denna plan beskriver

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting

REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting Ytterligare exemplar kan beställas från: REK, Box 22 550, 104 22 Stockholm, tel 08-737 34 02, fax 08-737 29 98 E-post: barbro.finneid@sll.se

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Innehåll Regional katastrofplan

Innehåll Regional katastrofplan Innehåll Regional katastrofplan 1. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5 1.2.1 Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5 1.2.2 Olika myndigheters

Läs mer

Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen

Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Tryck: PKMC 2 Innehåll Förord... 4 Västra Götaland - länet och regionen...5 Risker och hot...6 Många

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland DNR NSC 2014-52 Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland Enheten för Prehospital vård 2014-02-01 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsmål... 3 1.1 Samordnad vårdkedja... 3 1.2 Övergripande mål... 3 Patientfokuserad

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US.

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US. Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US. Datum/ klockan Chef särskild sjukvårdsledning US Namn: Är sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig.

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Plan för POSOM. Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer i Oxelösunds kommun

Plan för POSOM. Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer i Oxelösunds kommun Bilaga 2 Plan för POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer i Oxelösunds kommun Denna plan avser kriser eller extraordinära händelser som inte kan hanteras inom befintlig

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse.

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset En gatusmart väg till ökad förståelse. 2 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt

Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt Läkare anestesi och intensivvård Katastrofmedicinsk grundutbildning (exempelvis Katastrofmedicinsk dag) PHTLS- eller ATLS-kurs Specifik

Läs mer

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01 Vid stabsläge larmas anestesibakjouren enbart vid behov VID LARM: Åtgärd Klockan/ signatur 1. Ta emot rapport från primärjour anestesi om aktuell händelse och nuvarande situation på kliniken. 2. Jourtid

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE Utarbetad av: Lina Miller, presschef Region Skåne Fastställd av: Rolf Ohrlander, chef RMKL Datum: 2009-12-18 Kriskommunikationsplan för RMKL

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Katastrofplan Lokaler / Utrustning Sjukhusfysikerns dagliga arbete Sjukhusfysikerns roll vid katastrofläge Kontaminerade patienter till AS kan även komma från:

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Arbetsformer/ansvar Livräddande insatser Personanering (räddningstjönst) Het zon Särskild skyddsutrustning Varm zon Skyddsutrustning

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Mark Boustedt, tf presschef Granskad av Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef Reviderad den 2012-02-06 Version Dnr Kriskommunikationsplan kommunikationsinsatser

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 1 (5) HSN 1301-0051 Handläggare: Nils Edsmalm Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-06-17 P 19 Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling

Läs mer

Minnesanteckningar Dialogforum 2015-04-08

Minnesanteckningar Dialogforum 2015-04-08 Minnesanteckningar Dialogforum 2015-04-08 Närvarande: Helena Kryssman Vårdvalsenheten Katarina Orrbeck Vårdvalsenheten Stefan Bengtsson Vårdvalsenheten Margareta Berzén Vårdvalsenheten Viveka Arvidson

Läs mer

Spårvagnsolyckan i Göteborg den 12 mars 1992

Spårvagnsolyckan i Göteborg den 12 mars 1992 SoS-rapport 1994:2 Spårvagnsolyckan i Göteborg den 12 mars 1992 Kamedo-rapport 62 Omslag: Fhebe Hjälm Omslagsfoto: Jacky Leissner/Bildservice Katastrofmedicinska organisationskommitten, KAMEDO, som organisatoriskt

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Stockholm den 28 januari 2013. Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm

Stockholm den 28 januari 2013. Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm Stockholm den 28 januari 2013 Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm Anmälan mot Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Landstinget

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Samverkan och ledning vid räddningsinsats. Policydokument för Skåne län 2006

Samverkan och ledning vid räddningsinsats. Policydokument för Skåne län 2006 Samverkan och ledning vid räddningsinsats Policydokument för Skåne län 2006 Innehåll 1. Förord...1 2. Uppgifter enligt lagstiftning...2 2.1 Kommunala räddningstjänsten...2 2.2 Sjukvården...2 2.3 Polisen...4

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

e-post regiongotland@gotland.se tfn 0498-26 90 00 (vxl)

e-post regiongotland@gotland.se tfn 0498-26 90 00 (vxl) e-post regiongotland@gotland.se tfn 0498-26 90 00 (vxl) Gotlands läge Statistik Deltagare/besökare 2007 5000 2014 ca 30000 Evenemang 2001 52 2014 3513 Arrangörer 2005 ca 120 2014 1459 Ackr journalister

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med personalutskottet 15 januari 2013 Plats: Blå salongen, residenset, Vänersborg Tid: Kl.

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer