Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 - objektsbeskrivningar

Transkript

1 Grönstruktur - biologisk mångfald och attraktiva utemiljöer i Lycksele stad, Del 2 - objektsbeskrivningar 1 Anders Granér 2005

2 Innehåll Objektsbeskrivningar Intresseaspekter Om naturvärdesbedömning (närnaturvärde och naturvärde) Skogliga miljöer och blandmiljöer Bocksliden Bratten Djupskolavan Gammplatsen Glasberget Grävetjärnsberget Karlstorp Korpberget Lasarettet Mårkan och Aggavaudden Prästholmarna Tannbergsområdet Tannbergsstugeskogen Ängsmarker Karonsboängen Lasarettsängen Natt och dag ängen Ängen vid Norräng Vattenmiljöer Emmausbäcken Rusele Skrabbtjärn Sågavan - Hawaiiudden Vattenområden i V:a Lycksele Övriga områden mindre objekt Fäbodvallen Södra Mårkan - Tallbo Kolonilotten Nydala Anders Jacksholmen Killingholmen Bångberget Lyckstjärn Forsdala/Nydalaravinerna Kyrkparken Norra Kyrkogården Djurparksområdet Stora Grönområdet mellan Furuvik och Norrmalm Järnvägsstråket 2

3 Objektsbeskrivningar De större naturmiljöerna med högre värden redovisas med en naturvärdesbedömning medan en del mindre objekt redovisas med en kortfattad textbeskrivning och i många fall utan naturvärdesbedömning. Under varje objektsbeskrivning finns förslag till utveckling av områdets grönstruktur och förslagen redovisas i prioritetsordning och/eller kronologisk ordning i de fall då olika insatser kan vara beroende av varandra. Korpberget innanför hotellet. 3

4 Intresseaspekter Enligt Naturvårdsverkets rapport Planera för natur bör det anges vilka olika intresseaspekter som finns för redovisade värdefulla naturområden. Intresseaspekterna är ingen egentlig värdering av olika områden men indikerar bredden av områdens olika värden. Vissa områden har ett sämre informationsunderlag vilket kan betyda att intresseaspekter finns som inte är kända. Kunskap eller information om intresseaspekterna landskapsbild, kulturmiljö och i viss mån geovetenskap är betydligt sämre än för de biologiska intresseaspekterna. Intresseaspekterna redovisas enligt följande: Bi=Biologi hög biologisk mångfald av strukturer/naturmiljöer eller arter, hög grad av naturlighet. Underklasser till Biologi är N=Naturtyp (Naturtypen/miljön viktigast ej särskilda arter) Z=zoologi (zoologiskt intressant miljö eller värdefull miljö för speciella arter) B=botanik (botaniskt intressant miljö eller värdefull miljö för speciella arter) G=Geovetenskap dokumenterat intressanta geovetenskapliga bildningar mm. L=Landskapsbild ett estetiskt tilltalande område (delvis subjektiv bedömning) F=Friluftsliv område tillgängliggjort för besökare, F!= ej tillgängliggjort men har potential för framtiden. K=Kulturmiljö dokumenterat höga kulturella värden Intresseaspekterna redovisas för varje presenterat område i objektskatalogen. För många områden är kunskapen för låg för att kunna redovisa alla intresseaspekter på ett relevant vis. Om naturvärdesbedömning (närnaturvärde och naturvärde) Vid bedömningen av närnaturvärdet har inte enbart naturvärdet varit vägledande utan variabler som rekreationsvärde, läge, tillgänglighet, utvecklingspotential och besökspotential har också vägts in i bedömningen. Kombinationsmiljöer, dvs områden som består av flera olika naturmiljöer har generellt getts högre naturvärde än mindre variationsrika områden. Likaså förstärks värdet för det enskilda området om flera värdefulla områden ligger samlat nära varandra. Redovisade naturområden har bedömts enligt två olika värderingsramar. Först enligt ett nationellt system med beskrivning i Naturvårdsverkets rapport 4911, planera för natur. Enligt den naturvärdesklassningen indelas naturvärdet i fyra värdeklasser enligt följande: Klass I Klass II Klass III Klass IV högsta naturvärde eller nationellt värdefullt område mycket högt naturvärde eller regionalt värdefullt område högt naturvärde eller kommunalt värdefullt område ordinärt naturvärde och/eller lokalt värdefullt kan vara lokalt värdefullt i sig eller i kombination med t ex höga rekreationsvärden. I kombination med ovan beskrivna storskaliga klassning har ytterligare en bedömning av närnaturvärdet för de lokala grönområdena genomförts. Denna klassning har gjorts enligt följande: Klass A högsta närnaturvärde kan motsvara alla klasser I-IV enligt naturvärdesbedömningen. 4

5 Klass B Klass C högt närnaturvärde motsvarar som högst klass III-IV enligt naturvärdesbedömningen. ordinärt närnaturvärde motsvarar områden i högst klass IV enligt naturvärdesbedömningen.. Klassningen i närnaturvärde har som syfte att värdera de beskrivna grönområdena var för sig och för att kunna göra en värdering dem emellan. Det skapar ett bättre beslutsunderlag för planering av framtida satsningar, prioriteringar och utveckling för olika områden. Nedan följer en presentation av de större närnaturobjekten i Lycksele med omgivningar. Juninatt 5

6 Skogliga miljöer och blandmiljöer Bocksliden - slalombacken Bockstjärnen med Bocksliden i bakgrunden , Inventerare: Anders Granér Intresseaspekter Bi (N, B),G, L, F Landskap Området ligger en dryg mil sydost om Lycksele centrum på östra/norra sidan av Umeälven. Omgivningarna är mycket kuperade och i närområdet finns flera branta talldominerade berg som Trollberget, Tjäderbergen och Vinberget. I de djupa dalarna mellan bergen finns djupa klarvattensjöar. Den branta topografin gör att förhållandevis stora arealer opåverkad gammal skog finns kvar. Några mindre områden är avsatta som naturreservat där Lilltjäderbergets domänreservat är det största. I de brantaste delarna som är tekniska impediment finns opåverkad hällmarkstallskog. 6

7 Områdesbeskrivning Naturskogen vid Bocksliden kan delas in i två delområden som sitter ihop geografiskt. Den östra delen ligger mycket vackert ovanför Bocksmyrtjärnen. De nedre delarna av delområdet är nästan lodräta medan de övre är något mindre branta. Skogen är mycket gammal och vildväxt. Det västra delområdet är mer påverkat genom nedfarterna i slalombacken. Å andra sidan kan man säga att slalombacken är vackert inramad av gammal naturskogsartad tallskog. Väster om slalombacken nere vid vägen ligger en lite tjärn. Skogen närmast tjärnen och upp till vägen är produktivare och fuktigare. Ett litet bäckstråk går genom detta område och skogen har här en % graninblandning. Denna del är också mycket gammal och mycket lite påverkad. Skogen kring slalombacken består nästan till 100 % av grov högrest gammal tallskog. Större delen av skogen i området är mellan år, men det finns ännu äldre tallar. Lilla tjärnen nedanför slalombacken Nedre delen av slalombacken Arter: skinnlav, violmussling, taigaskinn, rynkskinn, rosenticka, lunglav, stuplav, dvärgbägarlav, tallticka, kötticka. Friluftsliv - besökspotential Området är välfrekventerat av besökare till slalombacken. Slalombacken har flera nerfarter, snökanon och skidskola hålls där varje år. Det är den enda backen som ligger helt nära Lycksele. Under senare år har området kring slalombacken utvecklats av turistföretagaren Kent Larsen. I området ligger Björngrottan och vid slalombacken finns också aktiviteter som rutschbanor och fyrhjulingskörning nedför backen sommartid. Strax norr om slalombacken finns Lyckseles gokartbana. Nedanför slalombacken vid väg E:12 ligger Lapplandsportens vandrarhem, stugor och konferensanläggning. Här erbjuds diverse aktiviteter av robinsonkaraktär med vildmarksinriktning. Ett uppkört skidspår går mellan Furuvik och Bocksliden (ca 1 mil långt). Naturvärdesbedömning Bocksliden är ett av Lyckseles finaste relativt stadsnära naturområden och av högsta klass (klass A) ur närnatursynpunkt. Skogen har i stora delar högsta naturvärde (stor nyckelbiotop) men arealen är liten varför området som helhet bedöms till klass II. 7

8 Rekommendationer Skötselförslag (besöksfrekvens o framtida besökspotential) Området borde först skyddas som ett naturreservat i kommunal regi för att kunna utveckla området och besöksmöjligheterna utan att vara beroende av markägarens framtida planer. Området ska inte skyddas i första hand för naturens egen skull, utan tanken är att området ska fungera som ett öppet och lättillgängligt område för information om naturen. Om besöksfrekvensen är hög och förväntas kunna öka ligger området strategiskt till för att utveckla och nyttja den fina skogen för naturstudier och information. En vandringsstig/äventyrsstig vore realistiskt att anlägga. I anslutning till denna stig kunde enkel naturinformation presenteras på skyltar eller som stationer längs stigen med kopplad information som kan nås via t ex PDF-blad på Internet. Området borde vara potentiellt intressant som utflyktsmål för skolklasser i Lycksele då kombinationen med andra aktiviteter finns i näromgivningarna. Naturväde Närnaturvärde Klass A Naturvärde Klass II. Övrigt I norra delen av den öppna marken vid gården Bocksliden ligger en av Västerbottens läns rikaste höstlåsbräkenlokaler. Vid Karonsbo på vägen mellan Lycksele samhälle och Bocksliden finns en av Lycksele kommuns artrikaste ängsmarker med bla växter som skavfräken, nordlåsbräken, rödkämpar, gulmåra, vårfingerört, liljekonvalj, ängsskallra, lämmelstarr och många fler. 8

9 Bratten och Noforsberget Grånåns nedre del innan utfödet i Örån vid Bratten. Båda sidor omges av urskogsartad naturskog , , m fl besök. Inventerare: Anders Granér Intresseaspekter Bi (N, Z, B),G, L, F, K Landskap Bratten ligger vackert i Öreälvens dalgång ca 18 km SV om Lycksele centrum vid sammanflödet av Granån, Örån och Bäverbäcken. Granån rinner mot norr vid sammanflödet medan de andra två vattendragen rinner åt söder. Sammanflödesområdet utgörs av låglänta näringsrika översvämningsområden och raningsmarker som bildar ett för regionen speciellt och ovanligt naturområde. Kant i kant med sammanflödesområdet vid nedre delen av Granån vid Noforsen växer gammal naturskogsartad barrblandskog som sträcker sig vidare söderut upp på Noforsberget. Områdesbeskrivning Brattens sammanflödesområde har en mycket fin mosaik av olika naturtyper där vissa är mer naturliga medan andra är mer kulturbetingade. I området finns fasta ängsmarker, 9

10 strandängar, våtmarker, rinnande vatten, småtjärnar, sumpskogar, raningsmarker, avor, korvsjöar, myrslåtterängar, yngre till medelålders lövskogar och ett mindre parti med äldre barrskog. Området karaktäriseras av näringsrika gräs- och högörtssamhällen där nordisk stormhatt, grenrör och rörflen är karaktärsarter. Stora arealer består av igenväxande marker med yngre lövskog av björk och asp. Dessa skogsområden har tidigare varit betesmarker. Inne i området går flera armar av tidigare åfåror och sidofåror som Granån och Örån haft. Sammanflödet Örån Bäverbäcken i norra delen av våtmarksområdet Vilt- och naturstigen är skyltad och illustrerad. 10

11 Nedanför byn Bratten vid sammanflödesområdet finns sedan 1984 en jakt- och viltvårdsstig med utförlig information. Stigen sträcker sig genom huvuddelen av de många olika naturmiljöer som finns. Längs stigen finns ett stort antal informationsskyltar som informerar om jakt och viltvård men nästan lika mycket information handlar om naturvård. Informationen är mycket illustrativ med bra texter och fina akvarellillustrationer. Det finns också många fysiska exempel kring jakt och naturvård som t ex olika fällor och bon av olika fåglar. Information längs jaktstigen diskuteras här. Områdets vattenmiljöer regleras passivt med ett vattenintag från Granån. Vid hög vattenföring i Granån leds vatten in via ett rör och en gammal sidofåra in till de gamla å- fårorna och tjärnarna i området. De vegetationsrika vatten- och våtmarksområdena är värdefulla fågelområden. Ett stort antal våtmarksfåglar och tättingar förekommer inom området. Många olika däggdjur förekommer inom det rika och produktiva området och dess omgivningar. Noforsberget presenteras i slutet av detta dokument som en egen redovisning (referat) från den inventering som Länsstyrelsen genomförde i området i början av september Friluftsliv Brattenområdet har genom åren haft besök av de flesta av länets jaktvårdskretsar och studiecirklar med utbildningar om jakt och viltvård. Nära bron över Öreälven ligger vid Öreälvens strand en liten camping som är ganska välnyttjad under turist- och bärsäsongen på sommarhalvåret. Viltvårdsstigen och informationsskyltarna är slitna och byn Bratten har sökt och fått anslag från de lokala naturvårdspengarna för att rusta upp stigen, skyltarna och utöka informationen i området med inriktning mot naturinmiljöinformation. I upprustningsprojektet ingår ett flertal delar och b. la kommer två fågeltorn att byggas och sättas upp, nya broar byggs, en dragfärja ut till en ö i Öreälven kommer att anläggas, slåtter återupptas i vissa delar mm. 11

12 Naturvärdesbedömning Det beskrivna området med Noforsberget (värderat till klass I i sig) inräknat är mycket fint med en utsökt kombination av många olika och speciella naturtyper inom ett begränsat område. De olika naturtyperna tillsammans förstärker värdet av området som helhet. Kombinationen med så många olika naturtyper, såväl naturliga som mer kulturbetingade, har med all sannolikhet mycket få motsvarigheter i Västerbotten om än någon. Redan Brattenområdet utan Noforsberget har höga naturvärden. Möjligheten att leda in mer vatten i området ökar områdets naturvärden ytterligare. De olika vattenmiljöerna i området och de organismer som är knutna till dessa gynnas avsevärt tack vare denna möjlighet. Det gäller såväl vegetationen i området som fåglar och insektsliv. Rekommendationer, utveckling, skötselförslag och besöksfrekvens. För att skydda områdets höga och mångformiga naturvärden i kombination med höga frllufts- och rekreationsvärden borde området avsättas som naturreservat. Noforsberget har så höga värden att det i sig motiverar en avsättning som naturreservat i Länsttyrelsen/Naturvårdsverkets regi, medan Bratten inte riktigt når upp till så höga naturvärden. Reservatsbildningen kunde förslagsvis genomföras gemensamt mellan Lycksele kommun och Länsstyrelsen i Västerbotten. En reservatsbildning lägger grunden för att kunna satsa vidare på området med fokus på naturinformation och att utöka besöksnäringen. Området har stora förutsättningar att bli ett än mer attraktivt och välbesökt område. Det borde kunna bli ett potentiellt mycket intressant utflyktsmål för skolklasser i Lycksele såväl sommartid som vintertid. Området är mycket viltrikt och perfekt för t ex. spårstudier vintertid. Området borde vara intressant för en bred allmänhet, för turister m fl. Pågående naturvårdsprojekt i området enligt beskrivning ovan skapar förutsättningar för att öka besöksfrekvensen. Nedan följer några kompletterande förslag till att göra området biologiskt värdefullare, mer attraktivt och besöksvänligt. En naturstig (rundslinga) anläggs från parkeringsplatsen vid Brattenområdet via Noforsen i Granån och upp på Noforsberget. En gammal stig finns på berget och den bör kunna nyttjas till del. Längs stigen föreslås följande: - Information om naturvärden i gammal skog och likaså om vegetationen i området produceras för uppsättning längs stigen och/eller som informationsblad på pdf att kunna ta med sig vid besök. Det senare är en betydligt billigare metod. Bladet kan ha numrerade punkter (1, 2, 3 ) med överensstämmande informationspunkter ute i skogen längs stigen. - Grillplats med vindskydd byggs vid toppen av berget och en grillplats anläggs nere vid forsen. - Några rastbänkar sätts lämpligen upp längs stigen. En långsiktig skötselplan med ambitionen att öka naturvärdet och den biologiska mångfalden i området borde vara ett mål. Att upprätta en skötselplan för området ställer ganska stora krav eftersom det finns en stor blandning av natur- och kulturpräglade miljöer och vattenmiljöer med helt skilda utvecklings- och skötselkrav. I de beskogade naturmiljöerna exempelvis bör de äldre barrdominerade skogsmiljöerna få utvecklas fritt medan lövskogsmiljöer till del sköts för att skapa äldre lövskogs och löv-och barrblandskogar. Vissa av de yngre lövskogsmiljöerna kan lämnas för fri utveckling. 12

13 Bete i lämpliga delar av området borde återupptas. När besöksområdet är iordningställt och upprustat bör information om området finnas i Lycksele vid en eller flera strategiska informationsplatser som t ex Gammplatsen, hotell Lappland och Ansia bad och camping. Det skulle öka besöksfrekvensen. Information om området vid campingplatsen på södra sidan väg 365 skulle ge fler besökare. Organiserade guidade turer i området under sommaren via byn Bratten och/eller någon naturguide skulle vara möjligt om området marknadsförs på rätt sätt. Naturvädesbedömning och besöksvärde Bratten har högsta värde ur närnatur- och kulturhistorisk synpunkt. Det är och kan bli ett än mer värdefullt informationsområde för skolor, allmänhet, turister och i samband med utbildningsverksamhet för jakt och viltvård. Området har stor potential att i framtiden utveckla än högre naturvärden om de olika naturmiljöerna tillåts att utvecklas optimalt. Naturvärde Närnaturvärde klass A Naturvärde klass I för Noforsberget och klass II för Brattendeltat Övrigt Brattenområdet har ett högt kulturellt värde med olika brukningsmetoder med bete och slåtter som bedrivits i området. Gamla laga skifteskartor finns över området vilket gör att man kan gå tillbaka för att se hur olika delar av odlingsmarken har nyttjats och för att eventuellt återskapa eller återinföra tidigare skötsel och brukningsmetoder. Noforsberget Texten kommer från Länsstyrelsens inventering av området Skogen på Noforsbergets nordsluttning består av gammal fullskiktad och urskogsartad tallskog med allmänt rikligt med åriga tallar, samt enstaka uppemot 500 åriga tallar. Ett brandljud förekommer allmänt på de äldre tallarna, två på de äldsta tallarna. Längre ner i sluttningen ökar graninslaget, och nere vid Granån förekommer det allmänt med åriga granar. Många av granarna är rätt klena och senvuxna. Lövinslaget är måttligt allmänt, av främst björk, men enstaka aspar och sälgar förekommer även. Norr om Granån är skogen helt grandominerad, rätt skiktad, år med inslag av 150- åringar samt en hel del löv, bl a en del grov asp. Mängden död ved i området varierar, men är ofta rätt måttligt. Nere ved Granån förekommer dock en del grova granlågor, och bitvis förekommer det även allmänt med grova hårda tallågor inne i tallskogen. Närmast Noforsen i Granån är skogen påverkad av forsdimma. Gamla avverkningstubbar förekommer allmänt i hela objektet. I områdets sydöstra del ligger ett mindre tallkärr som är bevuxet med senvuxna gammeltallar samt en del björk. Naturvärdesbedömning av Noforsberget - Länstyrelsen: Trots att området är genomhugget av gamla tiders dimensionsavverkningar har skogen i stort behållit sin urskogskaraktär och det förekommer allmänt med gamla mycket gamla tallar och granar, mängden död ved är dock oftast måttlig. Skogen runt ån har även höga naturvärden för att den är påverkad av forsdimma och bl a utgör en mycket bra lokal för den sällsynta lilla sotlaven. Hela objektet består av fina värdekärnor som är klart skyddsvärda. Eventuellt skulle området kunna knytas samman med en liknade tallnaturskog som finns på Orrmyrberget på Sveaskogs marker några hundra meter öster om objektet. Mellanliggande områden består av hälmarksimpediment, ungskogar och lite myrar. Klass 1. 13

14 Granån har ett naturligt lopp i nedre delen men den har rensats från de största blocken i samband med flottningen. Arter Noforsbergets urskogsartade naturskog - liten sotlav, fläckporing, dvärgbägarlav, knottrig blåslav, rosenticka, doftticka, rynkskinn, gammelgranskål, läderlappslav, sidensvans, lunglav, skinnlav, stuplav, liten spiklav, vedskivlav, kolflarnlav, citronticka, knärot, slåtterfibbla, tjäder Referenser Naturvårdsverket Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar Västerbotten och Jämtlands län. Naturvårdsverket Rapport

15 Den sällsynta Slåtterfibblan växer på strandbrinken av Granån i den nedre delen nära landsvägen 15

16 Djupskolavan Svart Aronia har vackra färger på hösten och producerar stora svarta bär som fåglar gillar. Allmän beskrivning Djupskolavan inklusive de två bäckraviner (Skolparken och Djupskolparken) som sträcker sig västerut i en gaffellik förgrening är Lyckseles finaste centrala grönområde. Djupskolavan kan ses som en blandning av finpark och naturpark med flera olika naturmiljöer. Området domineras av vatten i form av de två tillrinnande bäckarna som bildar en ava i nedre östra delen. Avan eller tjärnen bildar centrum i parken. Hela vattenmiljön är nedskuren i en mindre ravin där omgivande marker sluttar mer eller mindre starkt ner mot vattnet. Hela parken har en estetiskt tilltalande inramning med en blandning av naturlig vegetation i form av äldre tallskog med fin undervegetation av olika buskar och örter med arter som röda vinbär, liljekonvalj och tibast m fl. I trädskiktet finns också gott om björk, asp och en del rönn. Den västra delen av området runt de båda bäckarmarna har mestadels naturlig vegetation medan den södra, centrala och östra delen har mer parkartad mark. I denna del förekommer mer planterade buskar och klippta gräsytor med blomsterplanteringar sommartid. I själva avan finns ett permanent fågelliv av vilda fåglar i form av främst gräsänder, knipa, vigg och enstaka andra arter. Friluftsliv - besökspotential Djupskolavan är säkerligen Lyckseles mest besökta parkartade grönområde. Det är fint, ligger centralt och är mycket lättillgängligt både till fots, med cykel och rullstol. Flera trappor leder ner från de delvis branta sidorna och bord och bänkar finns runt vattnet. Området är som en liten grön oas mitt i staden. Parken ger också ett trevligt välkomnande till besökande som ska in till centrum. För de boende i Lycksele och för besökare till staden är området idag det allra värdefullaste parkområdet. Det ligger mitt i blickpunkten och passeras av nästan av alla som ska från och till centrum. Området har under senare år tillgängliggjorts betydligt. Den yttre delen av Djupskolavan (mellan bron och väg E12) ger däremot ett betydligt tråkigare intryck och upplevs mest som ett avsnört bihang till den övriga delen. 16

17 Naturvärdesbedömning Som ett parkliknande grönområde i liten skala har Djupskolavan ett högt närnaturvärde och området är trots sin litenhet ganska mångformigt och artrikt. Det har en intressant topografi med flera olika naturmiljöer. Vegetationen är varierad med ett naturligt fältskikt i bäckravinerna och längs norra slänten. Detta kombinerat med en ganska varierad planterad vegetation i form av blommor och buskar ger bra biologiska förutsättningar. I större skala är området begränsat i storlek, delvis isolerat av vägar och har därför inte särskilt höga naturvärden biologiskt sett (Klass IV). Närnaturvärde klass B Rekommendationer Skötselförslag Det är mycket positivt om de delar av skogen som har naturlig vegetation får bestå. Båda men särskilt den sydliga bäckravinen har en helt naturlig undervegetation som borde få utvecklas så att en uppkomst av äldre löv- och barrträd gynnas. Särskilt positivt är det om lövträd som asp och rönn gynnas. Väster om själva avan ligger ett ganska stort öppet område med klippta gräsytor och enstaka spridda buskgrupper. I denna del kunde följande genomföras för att öka den biologiska mångfalden och göra området mer inbjudande: - Delar av de klippta gräsytorna omvandlas till ängsmark som slås vid ett tillfälle efter blomningen på sommaren. Det slagna höet tas tillvara. Ängsmarken bör slås med slåtterbalk eller för hand med lie. - Ytterligare buskgrupper planteras i de klippta gräsytorna öster om Bäckaborg och på insidan av nedre delen av djupskolparken. Detsamma gäller den yttre delen av Djupskolavan mot väg E 12. Denna del gör ett mycket kalt och tråkigt intryck vilket förstör lite av totalintrycket. En del björkar finns men undervegetation saknas nästan helt. Området runt Tjärhovet gör likaså ett mycket kalt intryck och skulle behöva bli grönare för att bli mer inbjudande. Plantering av fler buskar och träd rekommenderas i dessa delar. Undevegetationen är naturlig med gräs, örter och buskar på den norra sidan av Djupskolavan. Här gynnas den biologislka mångfalden på bästa sätt inne i staden 17

18 Gammplatsen Tjärnen nära älven på Gammplatsens ostsida. Intresseaspekter Bi (N, Z, B),G, L, F, K Flera besök under maj, juni och juli november 2005 Inventerare: Anders Granér Landskap Gammplatsen ligger uppströms Lycksele centrum på västra sidan av Umeälven. Området är en lågt liggande halvö som består av en kombinerat kulturpräglad och naturpräglad gammal talldominerad skog. De lägst liggande naturskogspräglade norra delarna översvämmas vid extrema högflöden i Umeälven vilket har skapat en mycket speciell naturtyp som karaktäriseras av en mycket gammal talldominerad näringsrik översvämningsskog som är svagt sumpskogsartad. Områdesbeskrivning Hela södra och västra delen av Gammplatsen är kulturpräglad med gammal bebyggelse, öppna fd betesmarker och gles välskött gammal tallskog. I den kulturpräglade delen finns massor av mycket gamla tallar som ger ett inbjudande och fascinerande intryck. Många träd är mellan 200 och 400 år. I de södra och centrala delarna finns vattenmiljöer 18

19 i form av två tjärnar, en bäck och några mindre sammanhängande våtmarker. Norra delen består av mkt fin urskogsartad naturskog med tall- och lövblandskog på näringsrik ibland översvämmad mark. Översvämningar var betydligt mer frekventa innan Umeälvens reglering och sker mycket sällsynt nu mer. Markskiktet domineras av växter som revlummer, klotyrola, liljekonvalj, ekorrbär, midsommarblomster, vitmåra, skogsstjärna och blåtåtel. Mindre vanliga, näringsgynnade arter som ormbär och knärot förekommer också. Marken är mossrik med många olika arter och näringskrävande arter som kranshakmossa och palmmossa förekommer allmänt. Visa delar av skogen är helt opåverkad i modern tid och andelen stående död ved är påtaglig. Liggande död ved förekommer ganska frekvent i de centrala delarna men riktigt grova lågor är sällsynta. Inslaget av björk är stort i den naturskogsartade delen med ca 10 % av andelen träd. Fläckvis finns också gamla aspar med moss- och lavdraperade stambaser. Huvuddelen av skogen (tallarna) är år gamla men det förekommer äldre tallar med åldrar upp till minst 600 år. Många tallnaturskogar i regionen (inlandet) innehåller betydligt mer sparsamt med död ved till skillnad från denna skog. Arter: Under besök i maj juni noterades bl a följande fågelarter på Gammplatsen och i vattnen runt halvön: gråhakedopping 2-3 par varav 1-2 par häckande, sjöorre rastande i älven och ett flertal olika andarter som vigg, knipa, gräsand och bläsand m fl Av tättingar noterades lite ovanligare arter som grönsångare och härmsångare med en sjungande hanne av respektive art. Naturskogsområdet på Gammplatsen är rikt på vedlevande arter som vedsvampar, olika lavar och mossor. Dessa växtgrupper är inte undersökta närmare men t ex. en inventering av knappnålslavar borde kunna ge flera intressanta fynd. På gamla aspar förekommer skinnlav rikligt och gelelaven stiftgelélav har hittats. På gamla stående och döende tallar förekommer tallticka sparsamt. Gammal tallticka Skinnlav på gammal asp Friluftsliv - besökspotential Området är ett av Lyckseles mest välfrekventerade (troligen det mest besökta). Kombinationen av intressanta kulturmiljöer med museum m fl spännande aktiviteter och det fina naturskogsreservatet gör området mycket intressant. De kulturella delarna är betydligt mer utvecklade och åskådliggjorda än naturmiljöerna. En liten naturstig med informationsskyltar finns genom reservatet. Informationen är bra men informationen skulle kunna utvecklas och likaså uppskyltningen för att göra reklam för naturstigen. Stigen skulle också kunna utökas. 19

20 Gammplatsen är lättillgängligt med cykel, till fots och med bil. Tyvärr saknas cykelväg mellan centrum och Gammplatsen längs älven, vilket om det funnes med stor sannolikhet skulle öka besöksfrekvensen än mer. Naturvärdesbedömning Gammplatsen är Lycksele stads finaste kombinerade närnatur- och kulturområde. Den naturskyddade skogen på Gammplatsen består av en mycket speciell naturtyp som är ovanlig i Västerbottens län och kanske i landet som helhet. Näringsrika, gamla opåverkade talldominerade översvämmningsskogar är mycket ovanliga. Rekommendationer och skötselförslag Området ligger bra till och är ett viktigt utflyktsmål för skolklasser, Lyckselebor i övrigt och många turister. Kombinationen med olika aktiviteter på Gammplatsen gör området mycket värdefullt. Den höga besöksfrekvensen gör att området ligger strategiskt till för en vidare information om närnaturen i Lycksele och om regionens andra värdefulla naturområden och annan friluftsinformation. Några lämpliga delar av de klippta gräsmattorna borde skötas mer extensivt genom att anlägga änsvegetation för att berika områdets djurliv och besöksupplevelsen visuellt genom blommande växter, mer fjärilar och andra insekter, fåglar mm. Större delen av den parkartade gamla tallskogen saknar helt undervegetation. I vissa delar skulle det gå att låta undervegetation av småplantor få komma upp. Rönn saknas nästan helt inom området och ett ökat inslag i vissa delar av den parkartade tallskogen skulle ge ett lummigt intryck och så småningom skapa bär och mer fåglar inom området. Lövrik undervegetation berikar generellt naturvärdet och skapar underlag för ett rikare fågelliv m.m En skötsel mot att generellt få ett lite större inslag av äldre lövträd (rönn, björk och asp) inom området skulle vara positivt. Till höger om ingången till skogsmuseet finns exempel på ett sådant fint parti med äldre lövträd (björkar) insprängda mellan de gamla tallarna. Fårbete har tidigare hållits på västra delen ut till nordvästra udden av Gammplatsen. Detta borde återupptas för att behålla den parkartade och något mer lövdominerade skogen i denna del öppen. Det skulle berika besöksupplevelsen samt medföra att tråkiga underröjningar kan undvikas. Underröjningar har genomförts under de senaste åren. Parkeringsplatsen vid entrén till Gammplatsen ger ett trist och naket intryck. Den stora och kala ytan saknar helt gröna strukturer och ger därför besökaren ett motbjudande intryck till vad som väntar inne på Gammplatsen. Parkeringsplatsen skulle kunna göras inbjudande genom att plantera buskgrupper eller träd på ett sätt som upplevelsemässigt delar upp parkeringen i lite mindre enheter utan att egentligen minska på parkeringsytan. Lämpliga växter att välja är t ex rönn, blåtry, måbär eller aronia. Blåtry blir tidigt grön på våren och de andra tre är mycket värdefulla bärproducenter för fåglar. Ett större gemensamt projekt med cykelbro cykelväg runt Lyckseles norra delar som berör Gammplatsen presenteras närmare under särskilt kapitel i denna rapport. 20

21 Naturväde Närnaturvärde - Klass A Naturvärde - Klass II. Den ringa storleken gör att området ur naturvärdesperspektiv bara bedöms till klass II, men miljön i sig är mycket unik och skyddsvärd. Gammal tallskog med rik undervegetation i längs ostsidan Den näringskrävande palmmossan är vanlig i Gammplatsens naturreservat 21

22 Glasberget Intresseaspekter F Allmän beskrivning Glasberget är ett tallskogsdominerat berg nära Lycksele centrum beläget mellan lasarettsskogen och Djupskolavan. Tallskogen är ganska gammal år men nästan helt utan högre naturvärden. Skogen är enskiktad och utan undervegetation. Den är ännu ej tillräckligt gammal för att bilda högre naturvärden. Död ved saknas helt både som stående såväl som liggande träd. Berget är brant och mycket tydligt markerat i terrängen. På västsidan finns hällar och en liten lodbrant/bergstup. Uppe på toppen finns ett f d vattentorn som numer nyttjas som bostadshus. Tidigare låg ett fik i vattentornet. En liten parkeringsplats finns nedanför vattentornet. Öster om Vattentornet finns en liten intressant ängsmark i ordentligt sluttande terräng som i den nedersta delen är beklädd med unga till medelålders aspar. Friluftsliv - besökspotential Skogen är ganska begränsat i storlek men säkert väl nyttjad för korta promenader och särskilt kanske för att rasta hundar. Skogen är gles men ändå så tät att utsikten ner mot stan är begränsad. Högstadiet. Finnbacksskolan nyttjar Glasberget som en av sina skolskogar. Naturvärdesbedömning Området har inga höga naturvärden idag men skogen är äldre och i kombination med de andra naturmiljöerna klippbrant och ängsmarken med aspdungen gör att området på sikt blir allt värdefullare. Glasberget erbjuder en viktig grönyta för de boende i närområdet och nyttjas som skolskog. Rekommendationer Skötselförslag Delar av skogen borde lämnas utan skötsel för att låta undervegetation komma upp. Lämpligt delområde för detta kan vara de norra delarna mot centrum där ingen stig går. Det känns onödigt att hela området ska ha en parkartad skog. Undervegetation av tex rönn och asp kommer att berika området biologiskt. Dessa arter kommer att börja växa spontant och etablera sig såvida inte älgar förekommer i området. Ängsmarken öster om parkeringen har potential att bli finare genom skötsel och på sikt skapa en näringsfattigare och artrikare ängsmiljö. Den bör slås med lie eller om det är möjligt med slåtterbalk och därefter ta till vara höet efter slåtter. De första åren bör höet tas direkt efter slåtter för att undvika att näringen återgår till marken. Om artantalet är begränsat går det bra att komplettera och så in nya arter. Den lilla ängsmarken är plan i den övre delen för att sedan luta ordentligt. I det plana partiet skulle några fikabord och möjligen en grillplats berika området. Naturvärde Närnaturvärde klass C Naturvärde klass IV 22

23 Grävetjärnsberget Inventerare: Anders Granér Intresseaspekter Bi (N, Z, B),G, L, F Landskap Grävetjärnsberget är en markerad urbergsrygg som ligger ca 7 km NV om Lycksele centrum på östra/norra sidan av Umeälven. Omgivningarna är kuperade och berget omgärdas av våtmarker. Berget är brant och har formen av en uppochnervänd båt med ganska flat köl. Alla sidorna är mycket branta och särskilt brant är västsidan. Sydväst om berget ligger Grivetjärnen som via en bäck avvattnar området österut mot Lycksträsket och Lycksabäcken. Höjden på berget varierar mellan 250 och 330 meter över havet. Områdesbeskrivning På Grävetjärnsberget finns en tallskog på torr och mager mark som övergår i impediment mot toppen av berget. Tallarna har en god åldersspridning med den dominerande generationen kring 200 år men det finns många träd som är mellan år gamla. Det är gott om färska vindfällen och även stående döda träd varav en del har bohål. Det finns även ett visst inslag av äldre lågor. Området är tidigare tydligt påverkat av brand och gott om brandspår förekommer. Plockhuggning och vedtäkt har förekommit främst i de nedre delarna. De magraste delarna mot toppen och i de brantaste delarna är skogen mycket lite påverkad och genuin. 23

24 Grevetjärnsberget från myren i öster. Västbranten mot tjärnen 24

25 Skogen nära toppen är mycket gammal men död ved på marken saknas för det mesta i lättillgängliga delar. Tallstocksticka vill ha torr gammal tallved Arter: tallstocksticka, dvärgbägarlav, tallticka, skinnlav, lunglav, tjäder Friluftsliv - besökspotential Området ligger inom Lyckans friluftsområde som är ett av statliga Sveaskogs skogliga rekreationsområden. En väl utmärkt stig går genom området. Stigen går i en del rakt över det branta berget. För att öka tillgängligheten har trappor och ledstänger anlagts i 25

26 branta partier och spänger har lagts ut över fuktiga myrområden. Det finns även bänkar, vindskydd och grillplats uppe på berget. Naturvärdesbedömning Ett större område med delvis urskogsartad tallnaturskog med mycket högt värde särskilt för arter beroende av gamla tallar och död tallved. Här finns även stora rekreationsvärden knutna till befintliga anläggningar och närheten till Lycksele tätort. Rekommendationer och skötsel Om nyttjandegraden är hög eller förväntas kunna öka ligger området strategiskt till för att utvecklas och nyttjas för naturstudier och information. I anslutning till befintlig naturstig kunde enkel naturinformation presenteras på skyltar eller som stationer längs stigen med kopplad information som kan nås via t ex PDF-blad på Internet. Området borde vara potentiellt intressant som utflyktsmål för skolklasser och friluftsintresserade människor i Lycksele. Området skulle kunna nyttjas och utvecklas i samverkan mellan Lycksele kommun, Sveaskog och t ex Friluftsfrämjandet. Grävetjärnsberget bedöms som ett betydligt mer utvecklingsbart område i jämförelse med t ex södra Tannberget med den nyligen nedbrunna stugan. Vid Grävetjärnsberget finns helt andra naturmiljömässiga förutsättningar. Naturväde Närnaturvärde klass A Naturvärde klass I Övrigt Området kommer att undantas från skogsbruk och lämnas för fri utveckling enligt en överenskommelse från juni 2005 mellan markägaren statliga Sveaskog och Länsstyrelsen i Västerbotten. 26

27 Karlstorp Inventerare: Anders Granér Intresseaspekter Bi (N) Landskap Området ligger mellan Grivetjärnberget och Aggavaudden ca 5 km NNV Lyckele centrum. Området präglas av sandig moränmark från den stora isälv som en gång drog fram genom detta område. Öster om området ligger Lycksabäckens dalgång. Området är nästan helt dominerat av tallskog. Områdesbeskrivning Skogsområdet söder om Karlstorp är ca 20 hektar stort och består av gammal årig tallskog men inslag av gran i de fuktigare partierna. Terrängen är småkuperad med små åskullar, fuktsvackor, våtmarker och en liten tjärn. Skogen är påverkad av dimensionsavverkningar men den har inte kalavverkats. Skogen har brunnit och på de äldsta träden och högstubbarna finns brandljud. Skogen är som mest genuin i den 27

28 sydöstra delen där andelen död ved är högre och där saknas spår av dimensionshuggningar. Tyvärr saknas generellt grova liggande lågor i hela området medan stående döda träd förekommer ganska frekvent särskilt i den sydöstra delen. Arter Skogen har inte inventerats närmare på arter men vid fältbesöket noterades tallticka och spår av tretåig hackspett. Naturvärdesbedömning, bedömning av skolskog Karltorpsområdet har en fin o ganska opåverkad naturskogasartad talldominerad skog med höga naturvärden. Skogen är delvis påverkad genom plockhuggning och vedtäkt och arealen är relativt liten varför naturvärdet inte ligger i den allra högsta klassen. En mindre del i sydost, några hektar, har särskilt högt värde och denna del kan klassas som nyckelbiotop. Karlstorpsskogen skulle vara mycket lämplig som skolskog. Skogen är öppen och marken kuperad och skulle därför lämpa sig bra för att anlägga en äventyrsbana i. Flera andra naturmiljöer finns helt nära. Ii öster och sydost finns vattenmiljöer i form av Lycksträsket och Lycksabäcken. Friluftsliv - besökspotential Området är med all säkerhet mycket lite besökt. Det ligger i ett landskapsavsnitt med flera andra fina skogsområden som bl a. Mårkan, Aggavaudden och Grivetjärnsberget. Karlstorpsskogen är förhållandevis liten och antalet naturmiljöer mer begränsat än i flera av de andra områdena. Karlstorpsområdet bedöms därför som mindre intressant att satsa på för att öka tillgängligheten för allmänheten. Satsningar för att tillgängliggöra fina naturområden lämpar sig bättre i de andra närliggande områdena som nämnts ovan. Naturväde Närnaturvärde klass B Naturvärde klass II. 28

29 Korpberget Korberget från Hawaiiudden Inventerare: Anders Granér Intresseaspekter Bi (N) L, F Landskap Korpberget ligger direkt bakom hotell Lappland och bildar en utskjutande klippstrand mitt i Umeälven. Berget utgörs av en urbergsklippa klädd med gammal hällmarkstallskog. Korpbergets nästan lodräta västsida skapar en vacker fond mot Lycksele centrum och har ett symboliskt värde som porten till Lycksele. Områdesbeskrivning Området består av gammal vacker, mager och gles hällmarkstallskog. Skogen är omkring 200 år gammal över hela berget utom i ett mindre parti längst i norr ner mot Umeälven. Där är skogen avverkad för ca år sedan. Skogen har inte så höga naturvärden trots den höga åldern pga. att området är ganska hårt påverkat genom 29

30 vedtäkt. Därför saknas liggande och stående död ved i stort sett helt på berget. Både på väst och östsidan är berget mycket brant och i de brantaste delarna är skogen mer opåverkad. Friluftsliv Området är mycket välfrekventerat av besökare från hotellet och även av lokala besökare från Lycksele. Korpberget är lättillgängligt via cykelvägar från alla delar av Lycksele. Sommartid finns många turister vid Ansia camping som besöker området. Uppe på berget finns en stuga? och ett flertal mer eller mindre permanenta grillplatser. Nedanför på ostsidan ligger Sågavan en liten ava av Umeälven med ett lokalt men mycket intressant fågelliv som är mycket lättillgängligt. Naturvärdesbedömning Korpberget är ett mycket värdefullt närnatur och rekreationsområde i Lycksele. Störst värde har Korpberget som frilufts- och rekreationsområde medan naturvärdet i sig är begränsat. Kombinationen av det fina läget, den fina skogen och det höga friluftsvärdet gör Korpberget bedöms ha högsta närnaturvärde. Naturvärdet är trots den gamla tallskogen inte så högt då arealen är begränsad och död ved i alla former saknas i stort sett helt. Utveckling och skötsel Korpberget och dess utseende utgör en välkänd och positiv företeelse för Lycksele. Att skogen på berget kommer lämnas orörd i framtiden förutsätts vara en självklarhet. Inget formellt skydd av området i form av naturreservat borde därför vara nödvändigt. Området ligger strategiskt till och borde kunna tillgängliggöras än mer genom att utveckla möjligheterna för besökare. Nedan följer några förslag: 1. Flera permanenta grillplatser med bord och bänkar bör kunna sättas upp. 2. Ett utsiktstorn uppe på toppen skulle ge möjlighet att njuta av hela Lycksele stad och omgivningar. 3. Området är brant och delvis svårtillgängligt och därför skulle fler trappor och spänger i brantare delar kunna underlätta för äldre eller rörelsehindrade besökare. Naturvärde Närnaturvärde klass A Naturvärde klass III 30

31 Lasarettetsområdet Här kring dammen kan grönmiljön göras attraktivare med blomrabatter, buskar och naturlig äng. Området utgör ett av Lyckseles största centrala grönområden som sträcker sig från Glastjärn i norr ner till Brännbergsvägen. Runt Lycksele lasarett finns en stor variation av olika naturmiljöer. Särskilt fin är tallskogen på berget söder om lasarettet. Skogen är parkartad och växer på ganska näringsfattigt underlag. Den är gammal upp mot 200 år. Söder om skogen finns i slänten ner mot Brännbergsvägen en mycket fin och relativt stor ängsmark med naturligt ogödslad vegetation till största delen. Där finns alla vanliga ängsarter som prästkrage, liten blåklocka, ängsskallra, nysört, grässtjärnblomma, lämmelstarr, stormåra, smörblomma, häckvicker och många fler. Direkt väster om lasarettet finns en liten tjärn som har potential att bli ett fint tillskott i landskapsbilden. Idag är den ganska ful och misskött, bland annat är den dämd i utloppet och dikad vid inloppet. Vegetationen runt tjärnen är kal och ganska ogästvänlig. Ovanför dammen ligger en fuktig lövträdsdominerad sänka som delvis är sank. En större del av detta område har troligen varit våtmark tidigare men är nu kraftigt urdikat varför inväxten av buskar och träd har ökat påtagligt. Längst i norr ligger Glastjärn, en liten ganska naturlig tjärn men tät medelålders lövrik barrskog runt om. Genom det stora grönområdet går flera cykelvägar och söder om lasarettet runt dammen och upp på berget finns flera strövstigar. Runt dammen finns en asfalterad stig och längs den bänkar med bord. Dammområdet är troligen den mest besökta utemiljön närmast sjukhuset. 31

32 Naturvärdesbedömning Området har idag inget särskilt högt naturvärde kopplat till biologisk mångfald och artrikedom. Däremot har området en hög biotopvariation och är förhållandevis stort, vilket gör det till en av de värdefullaste grönytorna i Lycksele. Området har potential att bli ett av de finaste och biologiskt rikaste områdena i framtiden med rätt skötselinsats. Närnaturvärdet är relativt högt redan idag. Friluftsliv - besökspotential Lasarettsområdet är inte särskilt välfrekventerat mer än för passage via cykelvägar. De parkbänkar och den lilla grillplats med halvtak som finns vid dammen är troligen ganska lite nyttjade. Potentialen borde vara stor med många patienter och personal på lasarettet liksom för befolkningen i Lycksele om detta område gjordes attraktivare för besökare. Rekommendationer och förslag 1. Restaurera och skapa en trivsam miljö runt dammen. Plantera blommor och snygga upp omgivningarna runt dammen. Buskgrupper skulle öka variationen på vegetationen och förhöja upplevelsen på bekostnad av en del av de klippta gräsytorna. Bra buskar att använda är t ex Svarta aronier som dels är mycket värdefulla för fåglar på hösten och som har mycket vackra och färggranna bland på hösten innan lövfällningen. Ett naturligt flöde bör återskapas för vattnet till och från dammen. Detaljförslag för utformning av området bör utarbetas. Från våtmarken ovanför lasarettsdammen dräneras vattnet i ett dräneringsrör. Den befintliga rastplatsen vid lasarettsdammen kan göras trevligare. Djurparksbäcken mynnar i lasarettsdammen och har bildat ett litet delta vid inloppet. Ängen i kanten av lasarettsskogen skulle utgöra en fin glänta för en rast- och fikaplats. 32

33 Vattnet i bäcken från Djurparken är ganska näringsrikt. Detta kan nyttjas genom att anpassa vattenvegetationen med planteringar av näringskrävande arter. En hel del sediment förs ut i dammen via bäcken. Orsaken till detta bör utredas och eventuellt måste dammen rensas från sediment innan dammiljön åtgärdas. 2. Den gamla tallskogen är fin men saknar helt död ved på marken. Området bör berikas både biologiskt genom att låta döda liggande träd ligga kvar i skogen i framtiden. De stående döda träd som bildas lämnas också kvar. I vissa delar kan undervegetation tillåtas komma upp i form av småtallar och olika lövträd. Vissa delar sköts mer som parkmark utan att särskilt mycket undervegetation tillåts komma upp. 3. För det dikade fuktiga området väster om tjärnen kan mycket göras för att skapa ett biologiskt rikare område och göra det attraktivare för besökare. Även här bör ett detaljerat förslag till utformning utarbetas. Här kommer några förslag på vad som kan göras inom detta område. - Delar av området har varit ängsmark förut och håller nu håller på att växa igen med lövbuskage. En del av dessa igenväxande ängsmarker kan återskapas till blomsteräng ex den nedre delen närmast tjärnen. - Skapa högstammig lövskog inom de delar som har de äldsta lövträden idag (främst glasbjörk och en mindre del asp) Plantera in rönn i området. Rönnar är dels vackra och dels mycket värdefulla för fåglar. - Lägga igen de diken som finns. - Behålla de finaste delarna av den buskvegetation som är under uppväxande. 4. En stig kan anläggas genom området med passage genom de olika biotoperna som finns (äng, våtmark, lövbuskmarker, lövskog, bäck) och som naturligt kopplar ihop med den befintliga stigen genom den gamla tallskogen. Alla gamla och nya stigsystem bör vara rullstolsanpassade. 5. Enkla informationsskyltar med koppling till de olika naturmiljöerna längs stigen skulle öka intresset för att nyttja området mer frekvent. 6. Den stora ängen söder om tallskogen och ner mot Brännbergsvägen slås som tidigare på sensommaren och höet omhändertas. I den övre delen mellan ängen och tallskogen kunde fikabord med stolar sättas upp liksom några bäckar. 7. Längs den färdiga strövstigen runt hela området sätts ett antal vilobänkar eller vilstolar upp på lämpliga platser och lämpliga avstånd från varandra. Bänkar, och stolar bör vara handikappsanpassade. Naturvärde Närnaturvärde klass B med utvecklingspotential till klass A Naturvärde klass IV 33

34 Mårkan och Aggavaudden Areal ca 25 ha Inventeringsdatum: Markägare: Kyrkan Inventerare: Anders Granér Intresseaspekter Bi (N),G, L, F! Landskap Området ligger några kilometer uppströms Lycksele centrum längs Umeälvens östra sida. Skogen är belägen på norra delen av Mårkan vid Aggavan mitt emot det stora grustaget vid Umeälvens västra sida. Områdesbeskrivning Skogen består av en (400) gammal genuin och nästan opåverkad tallnaturskog. Skogen är fläckvis dimensionshuggen långt tillbaka i tiden, men i stora delar av området syns inga spår av skogsbruk. Skogen är i dessa delar urskogsartad och naturligt flerskiktad. Det finns gott om gamla brandspår på både levande och döda träd. Området är rikt på liggande men framförallt på stående döda träd. Området består av två 34

35 höjdryggar med en mellanliggande smal våtmarksravin. Höjdryggarna är fattiga och lågproduktiva. Några mindre fläckar är av impedimentskaraktär. Granar förekommer bara i våtmarksravinen och på ostsidorna av höjdryggarna. Västbranten mot Umeälven är bitvis mycket brant med en lodvägg och längst i nordväst med branta hällar. På dessa hällar växer en gammat restbestånd av Fjällnejlika direkt i renlavsmattan. Marken präglas av grovblockig morän och domineras av lingon. I ravinen och längs östsluttningarna är vegetationen frodigare. Norr och öster om området finns ytterligare partier med gammal talldominerad naturskog. Delen vid Aggavaudden är likvärdig i ålder men produktivare. Delen öster om Aggavan kan vara något yngre och är dessutom mer påverkad av dimensionshuggningar och vedtäkt. Andelen död ved är också betydligt lägre i denna del. Aggavaudden utgör utloppsområdet för Lycksabäcken och områdets totalvärde förstärks av vattenmiljöerna och att delar av skogen översvämmas periodvis. Ett gammalt brandljud med flera övervallningar (flera olika bränder). Gamla magra träd på grovblockig morän. Arter Tallticka, granticka, ullticka, rosenticka, fjällnejlika Friluftsliv - besökspotential Området är troligen mycket lite besökt annat än möjligen för bärplockning. En bilväg går ända fram till en stuga som ligger på västsidan av området. Området ligger så nära centralorten att det skulle kunna bli ett lämpligt utflyktsmål för skolorna i Lycksele. Vid Aggavaudden finns en liten vandringsstig med bro över Lycksabäcken. Fritidsfiske bedrivs i utloppsområdet. Naturvärdesbedömning, Nordvästra delen av Mårkan är Lyckseles finaste tätortsnära naturskogsområde. Skogen är i vissa delar till synes helt opåverkad. Rekommendationer Skötselförslag Området borde skyddas som ett naturreservat i kommunal regi för att kunna utvecklas och nyttjas för besök och som informationsplats om oexploaterad natur och naturområden. De framtida besöksmöjligheterna måste kunna säkerställas utan att vara 35