TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151"

Transkript

1 TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151

2 Dokumenttitel: TRVÖK DokumentID: TDOK 2012:1151 Dokumenttyp: Anläggningsstyrning övergripande krav Version: 2.0 Utgivningsdatum: ( ) Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Riggert Andersson Uppdragsansvarig: Riggert Andersson Distributör: Trafikverket, Borlänge, telefon:

3 Förord Dessa övergripande krav för planläggning av vägar och järnvägar har tagits fram av Trafikverket inför införandet av en förändrad lagstiftning den 1 jan 2013 (väglag 1971:948) och lag om byggande av järnväg 1995:1649). Syftet med lagändringarna är både att effektivisera planläggningen och att korta ner ledtiderna med bibehållen kvalitet. Lagstiftaren har lagt stor vikt vid att betona de olika aktörernas ansvar för att i nära samverkan planlägga vägar och järnvägar. Samrådsarbetet ska vara ett arbete som startar tidigt i processen och som genomsyrar hela planläggningen. Kraven utgår från lagstiftningen, men vissa komplement har gjorts för att anpassa förhållandena till Trafikverkets verksamhet. Detta innebär att kraven endast gäller fullt ut när Trafikverket ska bygga en väg eller järnväg. I tillämpliga delar är kraven också tillämpbara för andra infrastrukturbyggare. Detta förhållande framgår normalt i kravtexten. Kraven på planläggningsprocessen beskrivs utifrån fem (5) typfall. Dessa typfall ska ses som exempel på tillvägagångssätt och variationer på dessa typfall förekommer, vilket också ska framgå i en särskild planläggningsbeskrivning. Denna version av övergripande krav kommer att följas upp med en formell remissförfrågan till berörda myndigheter och organisationer efter det att kraven har tillämpats under en period. Dokumentet kommer därefter att ses över. Synpunkter på dokumentet kan också lämnas underhand till Trafikverket. Dokumentet har tagits fram av en projektgrupp i Trafikverket. Samråd under framtagningen har skett med en referensgrupp bestående av representanter för berörda myndigheter och organisationer. Till dokumentet hör webbaserade stöd och hjälpmedel samt två utbildningspaket, en introduktion och en fördjupad utbildning. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida. Riggert Anderson Projektledare 3

4 Beslut om TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar är ett trafikverksdokument som innehåller Trafikverkets krav för hur den fysiska planläggningen ska bedrivas. TRVÖK ska användas från och med Avsteg från dessa krav kan medges av chefen för Samhälle. Dokumentet finns tillgängligt på Trafikverkets hemsida. 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Begrepp och förkortningar Grundläggande principer i planläggningsprocessen Ändamål Projektmål Planeringsförutsättningar Analys Planläggningsprocessen Förutsättningar Övergripande mål Lagstiftning Lag om byggande av järnväg Väglagen Gemensam planläggning av vägar och järnvägar Miljöbalken Plan- och bygglagen Lag om kulturminnen m.m Vägsäkerhetslag Samordning med kommunal planering Aktörer i planläggningsprocessen Länsstyrelsen Kommunen Statliga myndigheter Regioner Kollektivtrafikmyndigheter Planläggningstyper Planläggningsbeskrivning Utan formell plan (planläggningstyp 1) Inte betydande miljöpåverkan (planläggningstyp 2) Betydande miljöpåverkan (planläggningstyp 3) Alternativa lokaliseringar (planläggningstyp 4) Tillåtlighetsprövning (planläggningstyp 5) Bedömning av betydande miljöpåverkan Utredning och val av lokaliseringsalternativ Tillåtlighetsprövning Projekt som bör prövas Underlaget för tillåtlighetsprövning Tillåtlighetsprocessen Utformning av plandokument Kungörande och granskning av plan Fastställelse av plan Begäran om fastställelse av plan Fastställelseprövning

6 2.8.3 Fastställelsebeslutets giltighetstid Övriga tillstånd m.m Upphävande av fastställelsebeslut Överklagande Avvikelse från plan Redovisning Vägplan och järnvägsplan Utan formell plan (planläggningstyp 1) Samråd i planläggningsprocessen Samråd inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Samråd vid utformning av lokaliseringsalternativ Samråd vid planutformning och MKB Miljö Omgivningspåverkan vid planläggningstyp Samrådsunderlag vid planläggningstyp Miljöbeskrivning i projekt utan betydande miljöpåverkan Miljökonsekvensbeskrivning Arbetet med miljökonsekvensbeskrivning Redovisning av miljökonsekvensbeskrivning Referenslitteratur Bilaga 1 Konsekvensbeskrivning vägprojekt Bilaga 2 Underlag för ställningstagande ej byggande av väg/järnväg Bilaga 3 Anvisning: Miljö i planläggningsprocessen Bilaga 4 Redovisning på plankarta Plankarta Markanspråk Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Verksamheter/åtgärder som undantas från förbud enligt Miljöbalken Åtgärder som undantas från krav på bygglov Särskilda beslut som tas i samband med fastställelse av vägplan eller järnvägsplan Övriga beteckningar på plankartan Illustrationskarta Ändringslogg

7 1 Inledning Föreliggande dokument är indelat i fyra huvudavsnitt. Det första avsnittet innehåller begreppsförklaringar och grundläggande principer för planläggning. I avsnitt två finns hela planläggningsprocessen beskriven. Först beskrivs övergripande mål för samhällsutvecklingen och den lagstiftning som ska tillämpas. Därefter beskrivs krav på planläggningsprocessen utifrån fem typfall. Dessa typfall ska ses som exempel på tillvägagångssätt. Variationer på dessa typfall förekommer. Under vissa avsnitt finns figurer i form av. Dessa figurer symboliserar aktiviteter som återfinns i beskrivningen av planläggningsprocessen. Sifferangivelse i figuren refererar till planläggningstyp. Beskrivning av de fem typfallen samt stöd och hjälpmedel för att tillämpa dessa finns i Trafikverkets projektportal Investera. Beskrivningen av typfallen hänvisar till mer precisa krav för planläggningsprocessens aktiviteter. Dessa krav återfinns längre fram i samma avsnitt i den ordning som aktiviteterna sker i processen. Avsnitt tre utgör en mer fullödig beskrivning av hur samråd ska hanteras. Avsnitt fyra i sin tur beskriver hur miljöfrågorna ska handhas under hela planläggningsprocessen och är en sammanfattning av dokumentet Anvisning Miljö i planläggningsprocessen. Detta dokument återfinns som bilaga 3 till TRVÖK. Inför införandet av ny lagstiftning har två utbildningspaket tagits fram, en introduktion och en fördjupad utbildning. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida. 1.1 Syfte Övergripande krav tillämpas internt i Trafikverket. Beteckningen Övergripande syftar på dokumentets status, inte på den detaljeringsgrad som kraven kan ha. Krav som framgår av detta dokument anger förutsättningar för arbetet i planläggningen av vägar och järnvägar. Kraven kan åberopas vid upphandling av konsultuppdrag. Utöver dessa krav finns handböcker enligt avsnitt Begrepp och förkortningar Betydande miljöpåverkan Byggande av järnväg Byggande av väg Detaljplan Fastställelsehandling Länsstyrelsen beslutar om ett projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Med byggande av järnväg avses att anlägga en ny järnväg och att bygga om en järnväg. Med byggande av väg avses att anlägga en ny väg och att bygga om en väg. Fysisk plan med rättsverkan som regleras enligt planoch bygglagen (PBL). Status för väg- eller järnvägsplan inför begäran om och under tiden för fastställelseprövning samt när planen har blivit fastställd. 7

8 Fyrstegsprincipen Fysisk planering enligt PBL Fysisk planering enligt väglagen och lag om byggande av järnväg Granskning Granskningshandling Järnvägsmark Järnvägsplan Korridor Kungörande Kungörelse Lokaliseringsalternativ Miljöbeskrivning Förhållningssätt vid utveckling och analys av åtgärder som påverkar transportbehov: 1. Tänk om - åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt. 2. Optimera - åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Bygg om - begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Bygg nytt - nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Flera steg kan kombineras. Planering av hur mark- och vattenområden ska användas för olika verksamheter (bostäder, infrastruktur, friluftsliv, industri, naturområden m.m.) Lokalisering och utformning av respektive trafikanläggning så att ändamålet med anläggningen uppnås med minsta möjliga intrång och beaktande av övriga samhällsintressen. Formellt förfarande enligt väglagen och lag om byggande av järnväg för att samla in synpunkter från sakägare, allmänhet, organisationer m.fl. på en vägeller järnvägsplan. Status för väg- eller järnvägsplan inför kungörande av väg- och järnvägsplan och under tiden för granskning. Begrepp enligt lag om byggande av järnväg som avser mark för järnvägsspår, banvall med tillhörande diken, slänter samt underhålls-, skydds- och säkerhetszoner. Fysisk plan med rättsverkan som regleras enligt lag om byggande av järnväg. Ett område inom vilket en framtida järnvägs- eller vägåtgärd med anläggningsdelar samt nya allmänna anslutnings- och parallellvägar med delar inryms. Korridorens bredd kan variera utmed sträckningen och är beroende av hur säkert det går att definiera anläggningens läge i terrängen. Formellt förfarande för att offentliggöra att granskning av väg- eller järnvägsplan genomförs. Offentligt meddelande. Alternativ korridor för sträckningen av järnväg eller väg. Beskrivning av den förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön av ett väg- eller järnvägsprojekt som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Normalt utgör den en del av planbeskrivningen 8

9 MKB PBL Planläggning Planläggningsbeskrivning Planläggningsprocess Planläggningstyp Projekt Projektmål Riksintresse Samråd Samrådshandling Samrådsprocess Miljökonsekvensbeskrivning. Ett lagstadgat dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och på miljön, i den mening begreppet används i 1 kap 1 miljöbalken. Plan- och bygglagen. PBL innehåller bestämmelser om kommunernas planläggning av mark och vatten och om byggande. Arbetet med att ta fram vägplan eller järnvägsplan (även detaljplan). Beskrivning som för det specifika projektet anger hur den lagstadgade planläggningsprocessen med olika moment och samrådsaktiviteter kommer att genomföras. Den fysiska planeringen av transportinfrastruktur som sker i en sammanhållen process enligt väglagen och lag om byggande av järnväg. Beskrivning av planläggningsprocessen för väg och järnväg i ett antal vanligt förekommande typfall som stöd för hur projektet handläggs. Kombinationer av planläggningstyper kan förekomma. Ett i tid och rum avgränsat uppdrag med fysiska åtgärder. Kan avse såväl investerings- som underhållsprojekt. Med projekt avses här i regel vägoch järnvägsbyggnadsprojekt. Mål för väg- eller järnvägsanläggningens funktion i färdigställt skick. Geografiska områden av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Områdena kan vara viktiga av olika skäl och ha olika bevarandevärden. Trafikverket har pekat ut vägar och järnvägar av riksintresse enligt miljöbalkens hushållningsbestämmelser. I kommunal planering enligt PBL beaktar kommunen dessa statliga anspråk och länsstyrelsen bevakar att riksintressena tillgodoses. De muntliga och skriftliga kontakter som sker med myndigheter, sakägare och allmänhet. Status för väg- eller järnvägsplan efter begäran om beslut om betydande miljöpåverkan och under tiden fram till att planen ska kungöras och granskas. En fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen fram till kungörande och granskning. 9

10 Samrådsredogörelse Samrådsunderlag Spåranläggning TDOK TRVÖK Utformningsalternativ Väganordning Väghållningsmyndighet Vägområde Vägplan Vägrätt Åtgärd Åtgärdsbeskrivning Åtgärdvalsstudie Ändamål Redogörelse för vilka samrådskontakter som tagits, vilka synpunkter som inkommit och vilka åtgärder som de inkomna synpunkterna inneburit. Benämning på status för väg- eller järnvägsplan under planläggningens tidiga faser till och med länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Spår och övriga fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift och brukande, signal- och säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken. Trafikverksdokument. Styrande dokument ingående i Trafikverkets regelverk för anläggningsstyrning som anger övergripande krav med betydelse för transportsystemets funktion och samhällsnytta. Olika utformningar av väg- eller järnvägsanläggning i sig och inom en terrängkorridor. Väganordning är det som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande, t.ex. vägbana, vägtrumma, diken, räcken, vägmärken m.m. Den till Trafikverket hörande regionala förvaltning som regeringen bestämmer är väghållare för statliga allmänna vägar. Vägområdet utgörs av den mark eller det utrymme som tagits i anspråk för väganordning. Fysisk plan med rättsverkan som regleras enligt väglagen. Rätt för den som avser att bygga en allmän väg att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. Anger vad som ska utföras såväl till innehåll och geografisk omfattning som till processmässig hantering. I den ekonomiska planeringen använt begrepp för att beskriva bakgrund, syfte, funktion och omfattning med planerade investeringsåtgärder. En förberedande studie som innebär en förutsättningslös transportslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen. Vad som ska uppnås i projektet avseende vilka behov som ska tillgodoses och vilka problem som ska lösas. 10

11 Översiktsplan Översiktsplanen är en plantyp enligt PBL. Översiktsplan anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela kommunen. Översiktsplanen har inte någon rättsverkan för enskilda. Kommunen är huvudman för översiktsplanen. 1.3 Grundläggande principer i planläggningsprocessen Alla investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg eller järnväg i den mening som anges i väglagen och lagen om byggande av järnväg ska följa den formella planläggningsprocessen. Med byggande av väg eller järnväg menas att anlägga en ny väg eller järnväg och att bygga om en väg eller järnväg. I begreppet ombyggnad ligger att det ska röra sig om åtgärder som syftar till att permanent förändra väg- eller järnvägsanläggningen och dess standard. Ombyggnad för tillfälliga förändringar räknas inte som byggande av väg eller järnväg i lagarnas mening. Detsamma gäller för rena drift- och underhållsåtgärder som syftar till att vidmakthålla eller återskapa anläggningens standard och funktion. En liten okomplicerad åtgärd på en befintlig väg eller järnväg anses därutöver inte vara byggande av väg eller järnväg om åtgärden medför endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen har medgett att mark eller annat utrymme fås tas i anspråk. Sådana åtgärder kan alltså utföras utan formell planläggning. Planläggningen av vägar och järnvägar är en process där förslaget till lokalisering och utformning ska läggas fast successivt. När planläggningsprocessen startar ska syftet vara att utreda och definiera var vägen eller järnvägen ska lokaliseras och hur den ska utformas. Viktiga utgångspunkter för det arbetet är åtgärdsvalsstudier eller motsvarande. Samrådet i inledningsfasen av denna formella process ska handla om att inhämta kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. Sträckning och utformning av vägen eller järnvägen ska klarläggas längre fram i processen som innehåller löpande samrådsaktiviteter och läggs slutligen fast i en rättsverkande plan. Planläggningen ska inledningsvis inriktas på att ta fram, bearbeta och analysera underlag samt fördjupa och komplettera de översiktliga utgångspunkterna och förutsättningarna för planläggningen. Det kan handla om underlag om landskapets karaktär och värden, miljöförhållanden, geologi, tätortsstruktur, befolkningsutveckling, resande och transporter etc. Arbetet ska i detta inledande skede syfta till att ytterligare precisera de förutsättningar och hinder av olika slag i det berörda området som kan påverka möjligheterna att dra fram vägen eller järnvägen. Samrådet i det tidiga skedet med framförallt allmänheten ska inledas innan det finns alternativa korridorer, sträckningar eller liknande. Syftet med en väg- eller järnvägsplan är till slut att reglera lokalisering och utformning av väg- respektive järnvägsanläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens eller järnvägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för väg- eller järnvägsändamålet. Om en väg- eller järnvägsplan medför att mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk med tvång, ska planen utformas så att de fördelar som kan uppnås med den 11

12 överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. Planen ska omfatta en funktionell enhet. Planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väg- eller järnvägsanläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter. I en väg- eller järnvägsplan regleras bland annat följande mark eller rättigheter som ska tas i anspråk permanent, mark eller rättigheter som ska tas i anspråk tillfälligt samt hur länge de ska tas i anspråk, anläggningens utformning och lokalisering och åtgärder till skydd för störningar från vägen eller järnvägen. Vid planläggning av väg och järnväg och prövning av ärenden om byggande av väg eller järnväg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg och järnväg ska hänsyn tas till såväl enskilda intressen som till allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. Om det under planläggningsarbetet visar sig att väsentliga förutsättningar förändras, vilka påverkar projektets genomförbarhet av exempelvis miljömässiga, tekniska eller ekonomiska skäl, så kan arbetet avbrytas. Utfört arbete, genomförda samråd m.m. ska i så fall dokumenteras tillsammans med motiven till att arbetet avbryts. Förberedande studier Planläggningen av vägar och järnvägar ska föregås av förberedande studier med syfte att göra analyser och prioriteringar av förslag till åtgärder i transportsystemet utifrån den s.k. fyrstegsprincipen. Sådana förberedande studier bör göras i en form som i första hand har en principiell karaktär och inte så stark inriktning mot utformning av konkreta fysiska åtgärder. En förberedande studie ska behandla vilka typer av åtgärder, oavsett transportslag, som är möjliga att vidta för att lösa ett transportbehov. Syftet med en förberedande studie är således att ge underlag för att bestämma vad som ska göras för att lösa transportbehovet. Det är först om den förberedande studien leder fram till att lösningen är en konkret vägeller järnvägsbyggnadsåtgärd som planläggningen ska starta. Planläggningen handlar sedan om att klara ut hur väg- eller järnvägsbyggnadsåtgärden ska genomföras. Trafikverket har valt att ge de förberedande studierna benämningen åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för konstaterade eller framtida brister. En åtgärdsvalsstudie genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, t.ex. kommuner, och innebär ett steg innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som underlag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som tas in i kommande åtgärdsplaner/program med tilldelning av statlig finansiering. Främst 12

13 handlar detta om Nationell plan för transportsystemet och motsvarande planer på länsnivå. En funktionsutredning kan vara ett alternativ till en åtgärdsvalsstudie om det bedöms som troligt att tänkbara åtgärder handlar om den befintliga anläggningens funktion, drift- och trafiksituation, tillförlitlighet, omfattning, standard, tekniska tillstånd etc. Om det däremot bedöms finnas tänkbara åtgärder inom flertalet av fyrstegsprincipens olika steg bör en åtgärdsvalsstudie genomföras. Syftet med funktionsutredningen är normalt att inom befintlig anläggning förbättra anläggningens funktion för att svara upp mot nya eller utökade kundönskemål. Funktionsutredningen skiljer sig från den s.k. underhållsbehovsanalysen som syftar till att klargöra åtgärdsbehov för att vidmakthålla anläggningens funktion. Planläggning enligt väglagen och lag om byggande av järnväg För alla väg- och järnvägsprojekt finns ett flertal olika förutsättningar och begränsningar som måste beaktas i planläggningsprocessen. Utöver krav från lagstiftningen finns olika typer av övergripande mål, strategier och krav på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Syftet med planläggningsprocessen är att projektet ska få en lokalisering och utformning som svarar mot ändamålet samt bidrar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. I planläggningsprocessen ska miljöfrågor hanteras systematiskt och transparent med stöd av användbara metoder och miljökompetens. I projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan genomförs en miljökonsekvensbeskrivning. I projekt som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan används andra metoder i samma syfte. Planläggningen ska även omfatta metoder som säkerställer att beslutade miljökrav, skyddsåtgärder och försiktighetsmått blir genomförda i byggskedet. Planläggningen inleds med att ändamålet med projektet beskrivs och projektmål utarbetas. Planeringsförutsättningar ska klarläggas och funktionsanalys genomföras med områdesavgränsning. Insamling ska göras av fakta om kvaliteter, funktioner, brister och problem som finns i området. Genomgång ska göras av befintligt transportsystem och analys av vad som kan och bör uppnås. Inledningsvis ska också en planläggningsbeskrivning tas fram. Under hela planläggningsprocessen ska fortlöpande samråd genomföras. Planläggningen och prövningen enligt väglagen och lag om byggande av järnväg måste avse hela det projekt som avses byggas enligt denna lagstiftning. Detta har särskilt stor betydelse när det gäller mer omfattande projekt. Planläggningen av ett väg- eller järnvägsprojekt för en lite längre sträcka kan med den sammanhållna processen redovisas som flera väg- eller järnvägsplaner. Projektet behöver då delas in i delsträckor som är praktiskt hanterbara. Eftersom varje sådan väg- eller järnvägsplan avser en del av ett större projekt måste det vid planeringen och prövningen kunna göras en bedömning av helheten. Varje delsträcka som omfattas av en plan måste kunna få en lämplig fortsättning utanför 13

14 planen. Det kan i vissa fall innebära att planredovisningen av flera nya delsträckor behöver behandlas och prövas samtidigt. I andra fall kan det vara tillräckligt att det av en redovisad plan framgår hur den aktuella delsträckan anknyter till befintlig eller blivande väg eller järnväg utanför planen Ändamål Ändamålet beskriver vad som ska uppnås i väg- och järnvägsprojektet, vilka behov och problem som ska lösas. Det ska anges på så sätt att det stödjer de nationella transportpolitiska målen och även andra relevanta lokala och regionala samhällsmål. Av formuleringen ska framgå vad projektet ska bidra till, vilka som är målgrupper, t.ex. vilka typer av resor eller transporter som projektet skapar bättre förutsättningar för. Ändamålet med projektet ska vara så tydligt formulerat att det går att bedöma vilka alternativ som tillgodoser ändamålet och därmed är relevanta. I den förberedande analysen ska man ha identifierat vilket transportbehov som byggnadsåtgärden ska tillgodose, projektets ändamål i övrigt och vilka övergripande utgångspunkter och förutsättningar i form av samhällsstruktur, miljö etc. som gäller för åtgärden. Nu handlar det om att fördjupa och precisera ändamålet. När alternativ analyseras ska man kunna bedöma om de tillgodoser ändamålet eller inte och i vilken omfattning detta sker. Beskrivningen av ändamålet är grunden och stommen för hela planläggningen det är ändamålet som är utgångspunkten för generering av alternativ och vid utvärderingen av alternativen är det gentemot ändamålet som effekterna av projektet ska bedömas Projektmål För att kunna precisera hur väg- eller järnvägsanläggningen ska utföras för att tillgodose ändamålet ska specifika projektmål definieras och dokumenteras i planhandlingarna. Utgångspunkt för projektmålen är de transportpolitiska målen samt andra relevanta regionala/lokala samhällsmål vilka bryts ned och preciseras där behov finns. En viktig utgångspunkt för målen är också den brist- och behovsanalys som framkommit i åtgärdsvalsstudien eller i en annan förberedande studie. Projektmålen ska uttryckas som kvaliteter som ska eftersträvas, inte som krav eller lösningar. Målen ska omfatta de frågor som bedöms som särskilt viktiga. Samtidigt ska de vara realistiska att nå. De kan handla både om att skapa nya kvaliteter och funktioner och bibehålla eller vidareutveckla befintliga. Projektmålen ska styra ambitionsnivån för projektet i olika avseenden och ska bidra till att ändamålet tillgodoses. Planläggningsarbetet innebär att korridorer och alternativ som kan tillgodose ändamålet formas. Därefter vidtar arbetet med att studera och jämföra alternativens eller korridorernas effekter, konsekvenser och kostnader gentemot projektets ändamål och 14

15 projektmål. Mål för ett väg- och järnvägsprojekt, projektmål, ska formuleras utifrån identifierade behov och ska så långt möjligt bidra till de transportpolitiska målen Planeringsförutsättningar De förutsättningar och begränsningar som finns för projektet ska klargöras för att tillsammans med ändamålet och projektmålen utgöra grunden när olika lösningar ska tas fram. Det geografiska område som behövs för att genomföra de olika tänkbara lösningarna ska klarläggas. En viktig förutsättning är åtgärdsvalsstudien. Faktainsamlingen ska anpassas till väg- eller järnvägsplanens omfattning och koncentreras på de problem, behov, värden och intressen som finns i området. Faktainsamlingen ska avse både befintlig väg eller järnväg och det aktuella utredningsområdet, exempelvis underlag om landskapets karaktär. Kommunala planer såsom översiktsplanen, detaljplaner och trafikplaner samt av Trafikverket eller annan huvudman tidigare genomförda studier, exempelvis åtgärdsval, utgör utgångspunkter. Behovet av inventeringar och studier av bevarandeintressen ska klargöras vid samråd med länsstyrelse och kommun. Riktlinjer för gestaltning ska upprättas. För vägar ska den trafiktekniska standarden i form av referenshastighet och separeringsgrad klarläggas utifrån önskvärd funktion. Huvudsyftet med faktainsamlingen är att dokumentera de kvaliteter och funktioner samt de brister, problem och behov som finns i området. Denna information ska sedan ligga till grund för bl.a. bedömning av vad som ska åtgärdas, vilken hänsyn som behöver tas och vilka effekterna av olika åtgärder kan bli. I dialogen med berörda intressenter ska diskuteras de kvaliteter och funktioner som finns idag samt varför det finns brister, problem och behov, för att göra bilden så tydlig som möjligt. Därmed kan också samordning ske med åtgärder som planeras av andra intressenter Analys En fördjupad och fortsatt analys ska göras, med utgångspunkt från genomförd åtgärdsvalsstudie, av hur det nuvarande transportsystemet fungerar. Analysen innebär en strukturerad genomgång av det nuvarande transportsystemet utifrån den ytterligare kunskapen från insamlad data/material, genomförda samråd och den problem- och värdebild som därigenom har identifierats med bland annat åtgärdsplaneringen som underlag. Mot bakgrund av genomgången ska göras en fördjupad problemanalys och analys av vad som verkligen kan och bör uppnås, vilka värden som påverkas av dagens transportsystem och vilka värden som bör tillskapas eller bevaras. Det kan t.ex. gälla boendemiljön samt värden och kvaliteter i landskapet. Analys ska göras av bland annat restid, kapacitet, axellast, hastighet, tillgänglighet, bärighet, säkerhet och regionalt resande samt vilken teknisk standard som krävs. I slutet av analysen ska en kontroll göras för att fastställa om det finns anledning att justera formuleringen av projektets ändamål och projektmålen. 15

16 2 Planläggningsprocessen 2.1 Förutsättningar Planläggning av väg- och järnvägsbyggande följer en process där både infrastrukturbyggaren och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen och lag om byggande av järnväg och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Processen innebär att planläggningen av vägar och järnvägar förankras bland annat i kommunernas planering och att de som berörs i olika skeden får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter. Under planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väg- eller järnvägsanläggningens lokalisering och utformning alltmer detaljerat. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. De handlingar som ska tas fram under planläggningsprocessen kommer successivt att bli mer detaljerade. För att underlätta kommunikationen och för att man ska veta var i processen man befinner sig har Trafikverket identifierat följande statusbegrepp för vägoch järnvägsplanen. Namn på planen: Vägplan eller Järnvägsplan Status samrådsunderlag Underlag tas fram, bearbetas analyseras och leder fram till länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Status samrådshandling** Planen utformas, MKB och lokaliseringsalternativ vid behov. Pågår fram till att planen ska kungöras och granskas Status granskningshandling* Planförslaget kungörs och möjliggörs för granskning Status fastställelsehandling Planen skickas för fastställelse Handlingens namn benämns vägplan eller järnvägsplan. Under processens gång har planen olika status; t.ex. i början är det en vägplan/järnvägsplan med status samrådsunderlag och i slutet av processen är det en vägplan/järnvägsplan med status fastställelsehandling. *För projekt som ska tillåtlighetsprövas tillkommer granskningshandling inför tillåtlighetsprövning. ** Samrådshandling omfattar både val av lokaliseringsalternativ och utformning av anläggningen. Handlingen ligger till grund för utformningen av planens MKB. Samrådshandlingen har således olika inriktning beroende på var i processen man befinner sig. 16

17 2.1.1 Övergripande mål På nationell nivå finns det övergripande målet för transportpolitiken som är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta övergripande mål är uppdelat i funktionsmålet: tillgänglighet och hänsynsmålet: säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Funktionsmålet respektive hänsynsmålet konkretiseras, genom bedömningar av regeringen, i form av preciseringar inom ett antal prioriterade områden. Regeringen har formulerat nationella miljökvalitetsmål som gäller tillsammans med de transportpolitiska målen. Man har också satt upp ett jämställdhetspolitiskt mål och fyra delmål som beskrivs i proposition 1993/94:147 Delad makt delat ansvar. Dessa utvecklas vidare i proposition 2008/09:35 Mål för framtidens resor och transporter och gäller även för transportplaneringen. Regeringen har vidare satt upp elva nationella folkhälsomål som beskrivs i proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Särskilt målområde 5 Miljöer och produkter gäller för transportplaneringen. Vidare har regeringen satt upp ett arkitekturpolitiskt mål, som beskrivs i proposition 1997/98:117 Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Man betonar den offentliga miljöns betydelse och pekar på trafikverkens stora ansvar att agera som föredömen inom området. De delmål som slagits fast för arkitekturpolitiken gäller också för transportsystemen. På regional nivå finns exempelvis strategier för regional utveckling eller för förbättrade kommunikationer genom samverkan med andra trafikslag. På lokal nivå anger den kommunala planeringen mål eller normer, t.ex. för luftkvalitet. Kommunernas ambitioner avseende transporter och infrastruktur beskrivs i deras översiktsplaner och andra dokument, exempelvis lokala trafikstrategier. Formuleringen av ändamål med ett projekt och av projektmålen ska ta sin utgångspunkt i de mål som på detta sätt uttryckts av samhället. De arkitekturpolitiska målen är t.ex. viktiga utgångspunkter för landskapsanalys och gestaltningsprogram. 17

18 2.1.2 Lagstiftning Följande författningar är de som i huvudsak ska tillämpas i planläggningsprocessen: Lag om byggande av järnväg (1995:1649) Förordning om byggande av järnväg (2012:708) Väglagen (1971:948) Vägförordningen (2012:707) Vägsäkerhetslag (2010:1362) Vägsäkerhetsförordningen (2010:1367) Miljöbalken (1998:808) Plan- och bygglagen(2010:900) Lag om kulturminnen m.m. (1988:950) Vägverkets föreskrifter (2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande av vägar och gator (vägregler) Lag om byggande av järnväg Lagen (1995:1649) och förordningen (2012:708) om byggande av järnväg innehåller bestämmelser om fysisk planläggning och andra förutsättningar för att bygga järnväg, ersättning när mark tas i anspråk m.m. Enligt lagen avses med byggande av järnväg att anlägga en ny järnväg och att bygga om en järnväg. Reglerna avseende järnväg gäller också för tunnelbana och spårväg. Om en tunnelbana eller en spårväg byggs med stöd av en detaljplan enligt PBL behöver dock bestämmelserna i lag om byggande av järnväg inte tillämpas. I lagen slås fast att järnvägsplan ska upprättas för åtgärder som innebär byggande av järnväg i lagens mening. Där regleras också den process som leder fram till en fastställd järnvägsplan och som således är en förutsättning för byggande av järnväg. En järnvägsplan behöver dock inte upprättas för industrispår eller hamnspår som ska anläggas uteslutande på egen fastighet. En järnvägsplan får upprättas för att stänga av en plankorsning, även om åtgärden inte är byggande av järnväg. En grundläggande utgångspunkt är att när en järnväg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med järnvägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Planläggningsprocessen syftar till att utreda och definiera var järnvägen ska lokaliseras och hur den ska utformas. Samrådet i inledningsfasen av denna lagreglerade process ska handla om att inhämta kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. Närmare sträckning och utformning av järnvägen ska klarläggas längre fram i processen som innehåller löpande samrådsaktiviteter och slutligen läggs fast i en järnvägsplan. Trafikverket har enligt lag om byggande av järnväg rätt att få tillträde till mark för förberedelse till byggande av järnväg, dvs. markundersökningar, mätningsarbeten och liknande som behövs för att planläggningsarbetet ska kunna genomföras. Lag om byggande av järnväg innehåller regler om markåtkomst för att bygga järnvägen. 18

19 Från och med att en järnvägsplan fastställts är det förbjudet att utan tillstånd av Trafikverket uppföra byggnader, göra tillbyggnader, utföra andra anläggningar eller vidta andra åtgärder som väsentligt kan försvåra järnvägsmarkens användning för järnvägsändamål. Det finns också regler om möjligheter att ta bort växtlighet som inverkar menligt på trafik- eller driftsäkerheten på en järnväg. Lagen innehåller vidare regler om vem som får överklaga olika typer av beslut enligt lag om byggande av järnväg och om vem som prövar överklagandena. Trafikverkets beslut att fastställa järnvägsplan kan överklagas till regeringen. En järnvägsplan som har fått laga kraft medför rättsverkningar av flera slag. Järnvägsplanen ger den som ska bygga järnvägen rätt att anlägga järnvägen på det sätt som har redovisats i järnvägsplanen. Endast oväsentliga avvikelser får göras från järnvägsplanen när järnvägen byggs. Det gäller både lokalisering och utformning av den egentliga järnvägsanläggningen och utförande av olika skyddsåtgärder. En järnvägsplan som har fått laga kraft ger den som ska bygga järnvägen möjlighet att ta mark eller annat utrymme i anspråk med tvång, förutsatt att järnvägen ska tillgodose ett allmänt transportbehov. Normalt tas berörd mark i anspråk genom en lantmäteriförrättning. När järnvägsplanen har fått laga kraft kan också markägaren kräva att få den mark som berörs inlöst. En järnvägsplan som har fått laga kraft ger också den som ska bygga en järnväg en tidsbegränsad nyttjanderätt om detta behov har redovisats i järnvägsplanen. Nyttjanderätten innebär rätt att använda mark eller annat utrymme i närheten av järnvägsmarken som behövs när järnvägen byggs, t.ex. för uppställningsplatser, upplagsplatser eller transportvägar. En fastighetsägare vars mark blir inlöst ska få ersättning. Ersättningsreglerna i lag om byggande av järnväg är baserade på expropriationslagens regler. Normalt träffas överenskommelse om förvärv av den mark som berörs. Ersättning betalas även för skador som har uppkommit under projekteringsarbete och för tillfällig nyttjanderätt under byggnation. I vissa undantagsfall kan en fastighetsägare få marken inlöst redan innan det finns en järnvägsplan som har fått laga kraft Väglagen Väglagen (1971:948) och vägförordningen (2012:707) innehåller regler om byggande av väg, drift av väg, vägrätt, ersättning när mark tas i anspråk m.m. Lagen gäller för allmänna vägar, dvs. riksvägar och länsvägar. I väglagen står att med väghållning avses både byggande av väg och drift av väg. Lagen definierar också vad som menas med dessa två begrepp. Vidare framgår att staten, genom Trafikverket, är väghållare för allmänna vägar. Regeringen kan förordna att en kommun istället ska vara väghållare enligt väglagen. 19

20 I lagen slås fast att vägplan ska upprättas för åtgärder som innebär byggande av väg i lagens mening. Där regleras också den planläggningsprocess som leder fram till en fastställd vägplan och som således är en förutsättning för byggande av väg. En grundläggande utgångspunkt är att när en väg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Väghållningsmyndigheten har enligt väglagen rätt att få tillträde till mark för förberedelse till byggande av väg, dvs. markundersökningar, mätningsarbeten och liknande som behövs för att planläggningen ska kunna genomföras. I lagen finns bestämmelser om hur en enskild väg kan förändras till allmän om den behövs för allmän samfärdsel, men också hur en allmän väg som har minskat i betydelse kan dras in och alltså upphöra att vara allmän. Enligt väglagen ställs krav på att en väg ska underhållas, repareras och på annat sätt hållas i ett skick som är tillfredsställande för samfärdseln. Till drift av väg hör även serviceåtgärder och förbättringsåtgärder. Begreppet vägrätt definieras i väglagen. Vägrätten är en stark nyttjanderätt som tar över markägarens rätt till marken. Vägrätt innebär också att väghållaren får ta till vara naturtillgångar, till exempel ta ut jord- och bergmassor inom vägområdet. För att vägrätt ska uppkomma krävs normalt en vägplan som har fått laga kraft, men rätten uppkommer även när en enskild väg förändras till allmän. Vid små ombyggnader och driftåtgärder, som inte medför mer än marginell ytterligare omgivningspåverkan, kan vägrätt också uppkomma med stöd av avtal. När vägrätt har uppkommit gäller den för obestämd tid. Lagstiftningen innehåller ett flertal regler om vilka tillstånd som behövs för olika åtgärder inom eller i närheten av ett vägområde. Inom vägområdet är det väghållningsmyndigheten som är tillståndsgivare och utanför vägområdet är det länsstyrelsen. Bland annat krävs tillstånd för att ansluta enskild väg till allmän och att utföra ledningsarbeten inom vägområdet. I närheten av vägområdet krävs tillstånd för att uppföra byggnader, anläggningar eller åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Regler finns även om reklam, skymmande växtlighet m.m. Lagen innehåller vidare regler om vem som får överklaga olika typer av beslut enligt väglagen och om vilken instans som prövar överklagandena. Trafikverkets beslut att fastställa vägplan prövas av regeringen. En vägplan som har fått laga kraft medför rättsverkningar av liknande slag som en järnvägsplan. Vägplanen ger väghållaren rätt att anlägga vägen på det sätt som redovisas i vägplanen. Endast oväsentliga avvikelser får göras från vägplanen när vägen byggs. En fastställd vägplan ger väghållaren möjlighet att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Vägrätten uppkommer genom att vägens sträckning märks ut på marken och vägarbetet påbörjas inom fastigheten. När vägplanen har fått laga kraft kan markägaren kräva att få den mark som berörs inlöst. 20

21 En lagakraftvunnen vägplan ger också väghållaren en tidsbegränsad nyttjanderätt om detta behov har redovisats i vägplanen. Nyttjanderätten innebär rätt att använda mark eller annat utrymme i närheten av vägområdet som behövs när vägen byggs, t.ex. för uppställningsplatser, upplagsplatser eller transportvägar. En fastighetsägare som upplåter mark med vägrätt ska få ersättning. Väglagens ersättningsregler är baserade på expropriationslagens regler. Normalt träffas avtal om vägrättsupplåtelsen och ersättning betalas som om marken förvärvades med äganderätt. Ersättning betalas även för skador som har uppkommit under projekteringsarbete och för tillfällig nyttjanderätt under tiden för byggnation. I vissa undantagsfall kan en fastighetsägare få marken inlöst redan innan det finns en vägplan som har fått laga kraft Gemensam planläggning av vägar och järnvägar Om en allmän väg behöver byggas om på grund av ett järnvägsprojekt får vägombyggnaden regleras i järnvägsplanen. Väglagens bestämmelser om hur en vägplan tas fram och fastställs ska inte tillämpas. Vid tillämpningen av övriga bestämmelser i väglagen ska järnvägsplanen, när det gäller vägen, likställas med en vägplan. På motsvarande sätt får ombyggnad av järnväg som behövs på grund av det vägprojekt som en vägplan avser regleras i vägplanen. Bestämmelserna i lagen om byggande av järnväg om hur en järnvägplan tas fram och fastställs ska inte tillämpas. Vid tillämpningen av övriga bestämmelser i lagen om byggande av järnväg ska vägplanen, när det gäller järnvägen, likställas med en järnvägsplan. En järnvägsplan och en vägplan får upprättas i ett gemensamt förfarande och fastställas genom ett beslut. Regeln är avsedd för situationer där det finns behov av att planera för väg och järnväg i samma geografiska område, ofta nära varandra. Det handlar inte om att ersätta den ena lagen med den andra. Lagen om byggande av järnväg ska i sin helhet tillämpas på järnvägen och väglagen i sin helhet på vägen. Regeln påverkar inte vilken lag som ska tillämpas utan förfarandebestämmelserna enligt respektive lag ska tillämpas. Förfarandena enligt de båda lagarna är dock desamma. Förfarandet får utmynna i ett gemensamt plandokument som innehåller både en vägplan och en järnvägsplan som fastställs av Trafikverket genom ett beslut. Det gemensamma beslutet har sin rättsliga grund i såväl väglagen som i lagen om byggande av järnväg och är överklagbart enligt båda lagarna Miljöbalken Både byggande av väg och järnväg omfattas av miljöbalkens regler, eftersom verksamheten påverkar miljön. Miljöbalken och lag om byggande av järnväg och väglagen gäller parallellt. Tillräcklig miljöhänsyn måste tas vid tillämpningen av väglagen och lag om byggande av järnväg, eftersom varken vägar eller järnvägar normalt kommer att tillståndsprövas enligt miljöbalken. Vid planläggning av väg och järnväg, och vid prövning av ärenden 21

22 om byggande av väg och järnväg, ska därför miljöbalkens allmänna hänsynsregler och hushållningsbestämmelser samt regler om miljökvalitetsnormer tillämpas. Många åtgärder som ska utföras i samband med ett väg- eller järnvägsbygge måste dessutom anmälas eller prövas separat enligt miljöbalken. Det kan gälla bortledning av vatten, byggande i vatten, deponering av överskottsmassor m.m Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen reglerar hur planläggning av mark och vatten ska göras och hur bebyggelse ska få komma till och utformas. Lagen slår fast att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt lagens regler. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Den ska ge vägledning för beslut om användningen av mark och vattenområden. Av översiktsplanen ska framgå grunddragen i användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt miljöbalken. Av planen ska också framgå hur kommunen i planläggningen avser att ta hänsyn till nationella och regionala mål samt planer och program av betydelse för hållbar utveckling. Ändring av översiktsplanen kan göras som tematiskt tillägg eller som fördjupning för avgränsade områden. Kommunen får reglera mark- och vattenområdens användning. Bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser. Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning. Av en plan ska framgå hur olika intressen har sammanvägts och hur gemensamma frågor har lösts. Den ska bland annat redovisa vilken typ av bebyggelse som får utföras och hur gator och andra allmänna platser ska utformas och användas. En detaljplan ska ha en genomförandetid på minst fem och högst femton år. Under denna tid får detaljplanen i princip inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja. Områdesbestämmelser kan användas för att reglera endast ett begränsat antal frågor inom områden som inte har detaljplan. De kan vara ett alternativ till detaljplan när det finns ett behov av att reglera befintlig bebyggelse, men ger ingen byggrätt och inte heller någon rätt för kommunen att lösa in mark. Staten, genom länsstyrelsen, ska överpröva kommunens beslut att anta detaljplaner och områdesbestämmelser om dessa inte uppfyller ett antal i PBL uppräknade krav, bland annat tillgodoseendet av riksintressen Lag om kulturminnen m.m. Lag om kulturminnen med mera är den centrala lagen för kulturmiljövården. Den lägger fast de grundläggande bestämmelserna om skydd för viktiga delar av kulturmiljön och 22

23 innehåller bland annat bestämmelser om fornlämningar. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning Vägsäkerhetslag Vägsäkerhetslagen (2010:1362) gäller vägar eller vägprojekt som ingår i TEN-Tvägnätet i Sverige. Lagen gäller dock inte vägtunnlar, vilka omfattas av lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar. Transportstyrelsen ska utöva tillsyn enligt vägsäkerhetslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, t.ex. vägsäkerhetsförordningen (2010:1367). Enligt vägsäkerhetslagen ska väghållaren för varje vägprojekt som omfattas av lagen göra en trafiksäkerhetsanalys. Trafiksäkerhetsanalysen ska bl.a. innehålla en beskrivning av den aktuella trafiksäkerhetssituationen, de trafiksäkerhetsmässiga problemen och de mål som ska uppnås med vägprojektet. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägsäkerhet (TSFS 2010:183) ska en trafiksäkerhetsanalys vara genomförd innan upprättandet av en vägplan påbörjas. Mer detaljerade anvisningar om vilka faktorer som ska beaktas finns i föreskrifterna, som förutsätts komma att uppdateras med anledning av det nu införs en ny planläggningsprocess. Enligt vägsäkerhetslagen ska väghållaren också, för varje vägprojekt som omfattas av lagen, utse en trafiksäkerhetsgranskare som ska följa planläggningen av vägprojektet och göra en trafiksäkerhetsgranskning samt upprätta granskningsrapporter. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägsäkerhet (TSFS 2010:183) ska granskningen ske i den inledande planläggningen av vägen, i fasen för vägens detaljutformning och i fasen omedelbart innan vägen tas i bruk Samordning med kommunal planering Det finns flera beröringspunkter mellan planläggningen av vägar och järnvägar och den kommunala fysiska planeringen enligt PBL. Kommunernas och regionernas översiktliga planer har en stor betydelse för Trafikverkets åtgärdsplanering. Infrastrukturbyggaren bör ta ansvar för att möjligheterna till samordning utnyttjas i de fall det är lämpligt. Det är också infrastrukturbyggaren som har huvudansvaret för att åstadkomma ett bra samarbete med berörda kommuner. För att det ska vara möjligt måste samarbetet inledas tidigt och fortgå kontinuerligt under processen. Det är i dessa sammanhang viktigt att infrastrukturbyggaren och kommunerna är lyhörda för varandras behov och synpunkter. Samordningsbestämmelserna innebär inte att infrastrukturbyggaren kan avstå från den planläggning som krävs i väglagen eller lagen om byggande av järnväg med motiv att det finns en kommunal planering. Alla lagregler ska uppfyllas, men det kan ske samordnat med den kommunala planeringen. Under planläggningsprocessen ska det oftast finnas ett yttrande från kommunen innan väg- eller järnvägsplan upprättas. Trafikverket ska i beslutet om fastställelse av en väg- eller järnvägsplan ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän 23

24 synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande översiktsplanen och i förekommande fall regionplanen. För en vägplan eller järnvägsplan som endast avser en väg eller järnväg som också har prövats eller ska prövas i en detaljplan, ska ett förenklat förfarande vara möjligt när det gäller miljökonsekvensbeskrivning, samråd, kungörande och granskning. En järnväg eller väg får inte byggas i strid med en gällande detaljplan eller områdesbestämmelse. I praktiken innebär detta att en järnvägsplan eller vägplan inte kan fastställas innan kommunen har ändrat sina planer så att de överensstämmer med det planerade projektet. Om syftet med detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras Aktörer i planläggningsprocessen Länsstyrelsen Länsstyrelsen utövar tillsyn över kommunernas planläggning enligt PBL och över miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet enligt miljöbalken. En viktig roll för länsstyrelsen är att bevaka och samordna statliga intressen. Länsstyrelsen ska ingripa i den kommunala planläggningen om riksintressen inte tillgodoses eller om detaljplanens krav enligt PBL inte uppfylls. Länsstyrelserna har också en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur. Länsstyrelserna är viktiga remissinstanser, fattar beslut om projektet ska antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner upprättade MKB. Om länsstyrelsen inte tillstyrker vägplanen eller järnvägsplanen inför fastställelsen får inte Trafikverket fastställa denna plan utan den måste överlämnas till regeringen för fastställelse Kommunen Kommunen har förutom ansvar för planering av mark och vatten ansvar för en rad frågor som berör planläggning av väg- och järnvägsprojekt. Kommunen ansvarar t.ex. för det lokala gatu- och vägnätet, tillhörande gång- och cykelvägnät och för parker och torg. Ofta har man ett ansvar för stationsmiljön och omstigningsplatser mellan kollektivtrafik, för gång- och cykeltrafik samt för den lokala kollektivtrafiken. Tillika är kommunen tillsynsmyndighet för lokala miljö- och hälsovårdsfrågor. I t.ex. projekt som berör stadsmiljö kan kommunen vara en part som delar på finansiering av både planering och byggande av väg- och järnvägsprojekt. Kommunen kan vara väghållare enligt väglagen Statliga myndigheter Centrala statliga myndigheter som har betydelse för planläggningsarbetet är framförallt Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Även Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket kan komma att beröras. Vilka centrala verk som är berörda får avgöras av projektets art och omfattning. 24

25 Regioner Det finns olika typer av regionala organ. I Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland finns regionala organisationer som är direktvalda. Dessa organisationer har tagit över landstingens roll och ansvarar således bland annat för sjukvården. De är också kollektivtrafikmyndigheter. I flertalet övriga län har regionala organ bildats genom representation av samtliga kommuner i länet. Här finns således landstingen kvar. Både de direkt valda och de indirekt valda organisationerna planerar i länsplaner vilka infrastrukturåtgärder som ska vidtas på det regionala väg- och järnvägsnätet. Detta innebär att regionerna avsätter pengar till de projekt som ska planläggas. De är givetvis också viktiga samrådspartners i planläggningsprocessen. Ett fåtal län har inte bildat regionala organ. Där ansvarar normalt landstingen för kollektivtrafiken och länsstyrelsen planerar infrastrukturåtgärder på det regionala väg- och järnvägsnätet Kollektivtrafikmyndigheter Sedan 1 januari 2012 finns regionala kollektivtrafikmyndigheter i varje län. Dessa ska hantera strategiska beslut och samordning med annan samhällsplanering, t.ex. infrastrukturplanering. I de län där ansvaret för kollektivtrafiken delas mellan kommunerna och landstinget kan myndigheten vara organiserad antingen i ett kommunalförbund eller i en gemensam nämnd. Kollektivtrafikmyndigheten kan således vara antingen en region, ett landsting, ett regionförbund eller ett kommunalförbund. Mer operativa uppgifter, som att upphandla kollektivtrafik, ska kunna utföras av aktiebolag och av enskilda kommuner. Kollektivtrafik får numera anordnas även av enskilda företag. Det blir då kollektivtrafikmyndighetens uppgift att handla upp den kollektivtrafik som annars inte kommer till stånd. Kollektivtrafikmyndigheterna ska bland annat upprätta strategiska kollektivtrafikförsörjningsprogram som även ska innehålla riktlinjer för den fysiska planeringen i kommuner. 2.2 Planläggningstyper Trafikverket har beskrivit fem planläggningstyper beroende på de krav som ställs i lagstiftningen för olika typer av infrastrukturprojekt och deras olika omgivningspåverkan. Planläggningstypen anger principiellt hur planläggningsprocessen kan bedrivas för respektive projekt. Planläggningstypen visar vilka processteg som måste genomgås enligt krav i lagstiftningen. Under planläggningen kan bedömningen om planläggningstyp ändras beroende på den kunskap som kommer fram om projektet, varför det måste finnas en flexibilitet i arbetet som möjliggör övergång till en annan planläggningstyp eller att projektet kan avslutas om projektet inte alls är genomförbart. Grundläggande för val av planläggningstyp är graden av påverkan på omgivningen, dvs. miljö och allmänna intressen. Om byggandet av vägen eller järnvägen ingår i en detaljplan där trafikanläggningen prövats kan ett förenklat förfarande genomföras. Det behövs ingen särskild MKB till väg- eller järnvägsplanen om åtgärden också har prövats eller ska prövas i en detaljplan 25

26 enligt PBL. Även samrådsförfarandet och granskningsförfarandet får förenklas om åtgärden har prövats eller ska prövas i en detaljplan enligt PBL Utan formell plan (planläggningstyp 1) Denna planläggningstyp avser små och okomplicerade åtgärder på en befintlig anläggning (väg eller järnväg) som endast medför marginell ytterligare påverkan på omgivningen och som inte kräver att mark tas i anspråk med tvång. Åtgärder av den typen innebär inte byggande av väg eller järnväg i lagens mening och därmed behövs ingen formell planläggningsprocess. Den frivilliga överenskommelsen om mark ger vägrätt. Krav på processen framgår av avsnitt Rutiner för samråd framgår av avsnitt 3. Inte betydande miljöpåverkan (planläggningstyp 2) Denna planläggningstyp avser sådana projekt som av länsstyrelsen inte bedöms medföra en betydande miljöpåverkan, dvs. att ingen MKB krävs. Markåtkomst fordras via planläggning och normalt finns inga alternativa lokaliseringar, men de kan förekomma. Krav på processen framgår av avsnitt Rutiner för samråd framgår av avsnitt 3. Bedömning av betydande miljöpåverkan framgår under avsnitt 2.3. Betydande miljöpåverkan (planläggningstyp 3) Denna planläggningstyp avser sådana projekt som av länsstyrelsen bedöms medföra betydande miljöpåverkan varvid MKB kommer att krävas, men där alternativa lokaliseringar inte föreligger. Krav på processen framgår av avsnitt Rutiner för samråd framgår av avsnitt 3. Bedömning av betydande miljöpåverkan framgår under avsnitt 2.3. Alternativa lokaliseringar (planläggningstyp 4) Denna planläggningstyp avser sådana projekt som bedöms ha olika lokaliseringsalternativ och av länsstyrelsen bedöms medföra betydande miljöpåverkan, vilket kräver MKB. Projektet behöver inte tillåtlighetsprövas. Krav på processen framgår av avsnitt Rutiner för samråd framgår av avsnitt 3. Bedömning av betydande miljöpåverkan framgår under avsnitt 2.3. Former för utredning och val av lokaliseringsalternativ framgår av avsnitt 2.4. Tillåtlighetsprövning (planläggningstyp 5) Denna planläggningstyp avser sådana projekt som Trafikverket bedömer att regeringen kommer att tillåtlighetspröva. Dessa projekt har också av länsstyrelsen bedömts medföra betydande miljöpåverkan och därmed krävs MKB. Vidare fordras utredning av olika lokaliserings- och utformningsalternativ inför tillåtlighetsprövningen. Trafikverket ska varje år föreslå regeringen vilka projekt som bör tillåtlighetsprövas. Regeringen beslutar sedan vilka som ska prövas. 26

27 Krav på processen framgår av avsnitt Rutiner för samråd framgår av avsnitt 3. Bedömning av betydande miljöpåverkan framgår under avsnitt 2.3. Former för utredning och val av lokaliseringsalternativ framgår av avsnitt 2.4. Kriterier för tillåtlighetsprövning framgår av kap Planläggningsprocess 1 Typ 1 Små projekt på befintlig anläggning, endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, frivillig markåtkomst, ingen väg- eller järnvägsplan Åtgärdsval/ beställning Nej Ja Plan Formell planläggning 2 Typ 2 Ej betydande miljöpåverkan, ingen MKB, inga alternativa lokaliseringar, väg- eller järnvägsplan krävs 3 Typ 3 Betydande miljöpåverkan, MKB, inga alternativa lokaliseringar, väg- eller järnvägsplan krävs 4 Typ 4 Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar, väg- eller järnvägsplan krävs 5 Typ 5 Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar, tillåtlighetsprövning, väg- eller järnvägsplan krävs Illustration av planläggningstyper Planläggningsbeskrivning Fysisk planläggning i Trafikverket inleds med att en planläggningsbeskrivning görs med en preliminär bedömning av vilken planläggningstyp projektet hör till. Denna beskrivning ska redogöra för hur man avser att genomföra planläggningen för projektet. Av planläggningsbeskrivningen ska det framgå projektets ändamål, omfattning och hur samråd ska bedrivas. I planläggningsbeskrivningen klarläggs syftet med samråd, vilka samrådsformer som planeras, när samråd är tänkt att genomföras och vilken samrådskretsen är tänkt att vara. Planläggningsbeskrivningen ska användas som stöd för styrning och genomförande av kommunikationen som sker med både interna och externa intressenter. Syftet är att redan i ett tidigt skede av planläggningsprocessen tydliggöra vad arbetet innebär och vilka ytterligare samråds- och beslutstillfällen som är att förvänta. I planläggningsbeskrivningen ska erforderlig samordning med PBL och annan lagstiftning beskrivas, t.ex. tillstånd enligt miljöbalken. Som underlag för planläggningsbeskrivningen kan också finnas avtal eller överenskommelser med kommun eller kollektivtrafikansvarig om gemensamma åtaganden under planläggningen, t.ex. gemensam MKB och gemensamma samråd. 27

28 Planläggningsbeskrivningen ska uppdateras fortlöpande under processen Utan formell plan (planläggningstyp 1) Handläggning enligt planläggningstyp 1 gäller för små och okomplicerade åtgärder på befintlig anläggning. Små och okomplicerade åtgärder kan i dessa fall undantas från begreppet byggande av väg eller järnväg. Kravet på formell fysisk planläggning gäller då inte för dessa åtgärder. Eftersom det i dessa fall inte görs någon fysisk planläggning, är det inte heller aktuellt att göra någon planläggningsbeskrivning. Undantaget gäller endast åtgärder på befintlig väg eller järnväg. Det kan således aldrig röra sig om anläggande av en ny väg eller järnväg. Härutöver krävs att två förutsättningar är uppfyllda: För det första får åtgärden inte medföra mer än marginell ytterligare påverkan på omgivningen. Utgångspunkten för bedömningen är den omgivningspåverkan som den befintliga vägen eller järnvägen redan ger upphov till. Bedömningen ska göras av den tillkommande påverkan som den aktuella åtgärden orsakar. Att åtgärden vidtas helt eller delvis utanför befintligt vägområde eller järnvägsfastighet utesluter inte att den ytterligare omgivningspåverkan kan anses marginell. Omständigheter som har betydelse vid bedömningen utgörs bl.a. av omgivningens karaktär och känslighet, t.ex. om det finns bebyggelse eller känslig miljö i närheten. Om det är fråga om en större utvidgning av området får dock påverkan normalt sett anses bli mer än marginell oberoende av hur omgivningen ser ut. Som en andra förutsättning för att undantaget ska vara tillämpligt krävs att mark inte ska behöva tas i anspråk med tvång. I bestämmelsen uttrycks detta genom att det anges att berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen ska ha medgett att mark eller utrymme får tas i anspråk. Bestämmelserna kan även tillämpas i de fall där staten eller kommunen redan äger marken. Vid frivilliga överenskommelser om markåtkomst för åtgärder som avses här uppkommer vägrätt. Som exempel på denna typ av åtgärder kan nämnas att göra smärre justeringar i längs- eller höjdled av en väg, anlägga en buss- eller rastficka eller en tryckbank, anlägga eller förlänga plattformar eller losstagning (skrotning) av berg för att utvidga tunnlar. Arbetet ska inledas med aktiviteten: 1 Utred och analysera om byggande av väg/järnväg och omgivningspåverkan Syftet med denna aktivitet är att klargöra om åtgärden utgör byggande av väg eller järnväg i lagens mening. Om åtgärden inte utgör byggande av väg eller järnväg kan den genomföras utan framtagande av en väg- eller järnvägsplan. Viktiga delar i denna aktivitet är att: identifiera möjliga åtgärder, klargöra huruvida det handlar om små och okomplicerade åtgärder på befintliga anläggningar, 28

29 bedöma omgivningens karaktär och känslighet och utreda om åtgärden endast medför en marginell ytterligare påverkan på omgivningen och utreda eventuellt behov av tillstånd, anmälan och dispenser. Resultatet av denna aktivitet ska vara ett dokument som visar att åtgärden inte utgör byggande av väg eller järnväg. I detta dokument ingår en motiverad bedömning av marginell ytterligare påverkan på omgivningen. Om åtgärderna bedöms vara byggande av väg eller järnväg ska de avföras från planläggningstyp 1 och i stället hanteras enligt planläggningstyp 2 5. Nästa aktivitet ska avse utredning och analys av markbehov: 1 Utred och analysera markåtkomstbehov I denna aktivitet ska följande genomföras utredning av om ny mark behöver tas i anspråk eller om åtgärden ryms inom befintligt vägområde eller järnvägsfastighet, klarläggande av sakägarkretsen, bedömning av möjligheter till frivillig åtkomst till mark och samråd med sakägare och vid behov med länsstyrelse och kommun. Resultatet av denna aktivitet ska vara ett dokument inklusive karta som visar om åtgärden kan genomföras inom befintligt vägområde eller järnvägsfastighet eller om markförhandling behövs. Om åtgärderna inte kan lösas med frivillig åtkomst till mark ska de i stället hanteras enligt planläggningstyp 2 5. Om avtal om markåtkomst har tecknats, alternativt att ingen ny mark behöver tas i anspråk, ska arbetet fortsätta med nedanstående aktivitet: 1 Sammanställ underlag för fortsatt projektering Sammanställning ska tas fram av det återstående underlag som fordras för den fortsatta handläggningen av projektet. Delar som ska säkerställas är bland annat att åtgärden ryms inom befintligt vägområde/järnvägsfastighet alternativt att berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen har medgett att mark eller annat utrymme får tas i anspråk, dvs. upprättat och påskrivet avtal inklusive kartbilaga, beslutade försiktighetsåtgärder och andra krav i handlingarna är inarbetade och inkomna synpunkter från samråd med kommuner, länsstyrelse och sakägare är kommenterade och sammanställda. 29

30 Dokumentationen ska visa att åtgärden inte utgör byggande av väg eller järnväg, dvs. är ett litet, okomplicerat projekt. Dokumentationen ska också innehålla en motiverad bedömning av marginell ytterligare påverkan på omgivningen, att avtal om frivillig markåtkomst är klart eller att inget ytterligare behov av ny mark föreligger samt en beskrivning som visar att åtgärden utförs på befintlig anläggning. Resultat av aktiviteten ska vara ett ställningstagande av Trafikverket att genomföra projektet utan fysisk planläggning. Utformning av underlag för ställningstagande ska göras enligt vad som framgår under avsnitt Inte betydande miljöpåverkan (planläggningstyp 2) Handläggning enligt planläggningstyp 2 gäller för sådana projekt som av länsstyrelsen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan, dvs. ingen MKB krävs. Det är heller inte aktuellt att pröva alternativa lokaliseringar. (Om flera lokaliseringar kan vara möjliga måste planläggningstyp 2 och 4 kombineras.) Även projekt som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöprövas. Av såväl väglagen som lagen om byggande av järnväg framgår att miljöbalkens allmänna hänsynsregler och övriga centrala bestämmelser ska tillämpas när en väg- eller järnvägsplan tas fram och fastställs. Processen ska inledas med att ett underlag för beslut om betydande miljöpåverkan tas fram enligt nedanstående aktivitet. 2 Ta fram, bearbeta och analysera underlag Aktiviteten innebär framtagande och bearbetning av planen med status samrådsunderlag. Där ingår att verifiera projektets ändamål och projektmål, genomföra samråd enligt avsnitt 3 och påbörja samrådsredogörelse, samla in underlag om landskapets känslighet, tålighet, utvecklingstendenser och potential samt samla in kunskap anpassat efter projektets karaktär, t.ex. via kommunal översiktsplan. Funktionsanalys, analys av behov och förutsättningar, ska beroende på projektets storlek och komplexitet, omfatta problemanalys, omfattande t.ex. trafikering, kapacitet och tillgänglighet, avgränsning av geografiskt område, miljöförutsättningar, brister och problem i landskapet, tänkbara miljöeffekter och konsekvenser, tänkbar påverkan på allmänna intressen, 30

31 generella biotopskydd som ska hanteras under processen, lagkrav för miljö och projektmål. Informationen ska sammantaget ge länsstyrelsen det underlag som behövs för prövningen avseende betydande miljöpåverkan (om projektet, miljöns känslighet, miljöeffekterna). Resultat av denna aktivitet ska vara en plan med status samrådsunderlag för begäran om beslut om betydande miljöpåverkan. Nästa aktivitet avser ansökan om att få länsstyrelsens beslut huruvida aktuellt projekt ska antas medföra betydande miljöpåverkan. 2 Begära länsstyrelsens beslut om BMP eller ej Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan avgör vilken typ av planläggning som ska tillämpas. I planläggningstyp 2 har länsstyrelsen beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om beslutet innebär att åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska projektet i stället hanteras enligt planläggningstyp 3. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Efter det att länsstyrelsen har fattat beslut om att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan fortsätter processen med utformning av planförslag. Granskningshandling upprättas och granskning genomförs. Därefter inhämtas yttranden från länsstyrelsen, kommunikation sker och fastställelseprövning genomförs. 2 Utforma planförslag Utformning ska göras av det förslag som senare avses mynna i en vägplan eller järnvägsplan. I denna aktivitet ska först samrådshandlingar tas fram. I arbetet ska ingå en miljöbeskrivning. Miljöbeskrivningen (se avsnitt 4.3) ska belysa projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön samt skyddsåtgärder. Samråd enligt avsnitt 3 ska genomföras och samrådsredogörelsen kompletteras. Resultat av aktiviteten ska vara en plan med status granskningshandling, dvs. ett färdigt planförslag enligt avsnitt med miljöbeskrivning enligt avsnitt 4.3 och i förekommande fall en trafiksäkerhetsanalys samt en slutlig samrådsredogörelse. I nästa fas i processen ska förslaget till plan kungöras och granskning ska möjliggöras. 2 Kungöra förslag till plan och möjliggöra granskning 31

32 Syftet med denna fas är att inhämta synpunkter på framtagen plan inklusive miljöbeskrivningen. Granskning ska genomföras av planen med samrådsredogörelse och miljöbeskrivningen. Resultatet ska vara en plan med granskningsutlåtande. 2 Begära länsstyrelsens yttrande Begäran om yttrande ska göras till länsstyrelsen om kungjord vägplan eller järnvägsplan. Till begäran ska bifogas planen med miljöbeskrivning, samrådsredogörelse och granskningsutlåtande. Resultat av aktiviteten ska vara länsstyrelsens yttrande över väg- eller järnvägsplanen. 2 Begära fastställelseprövning Resultat av aktiviteten ska vara en begäran om fastställelseprövning, se avsnitt Innan begäran skickas till Trafikverket ska de handlingar som tillförts ärendet efter granskning kommuniceras med de som lämnat synpunkter och andra som berörs av att handlingar tillkommit. Dessa utgörs normalt av granskningsutlåtande och länsstyrelsens yttrande. Begäran om fastställelseprövning ska skickas till Trafikverket. 2 Genomföra fastställelseprövning Trafikverket genomför en fastställelseprövning. Resultatet ska vara ett beslut Betydande miljöpåverkan (planläggningstyp 3) Planläggningstyp 3 utgörs av sådana projekt som av länsstyrelsen bedömts innebära betydande miljöpåverkan, varvid MKB kommer att krävas men ingen utredning av alternativa lokaliseringar bedöms behövas. Processen ska inledas med att ett underlag för beslut om betydande miljöpåverkan, en plan med status samrådsunderlag, tas fram enligt nedanstående aktivitet. 3 Ta fram, bearbeta och analysera underlag Aktiviteten innebär framtagande och bearbetning av planen med status samrådsunderlag. Där ingår att verifiera projektets ändamål, genomföra samråd enligt avsnitt 3 och påbörja samrådsredogörelse, samla in underlag om landskapets känslighet, tålighet, utvecklingstendenser och potential samt 32

33 samla in kunskap anpassat efter projektets karaktär, t.ex. via kommunal översiktsplan. Funktionsanalys, analys av behov och förutsättningar, ska beroende på projektets storlek och komplexitet omfatta problemanalys, omfattande t.ex. trafikering, kapacitet och tillgänglighet, avgränsning av geografiskt område, miljöförutsättningar, brister och problem i landskapet, tänkbara miljöeffekter och konsekvenser, tänkbar påverkan på allmänna intressen, generella biotopskydd som ska hanteras under processen, lagkrav för miljö och projektmål. Informationen ska sammantaget ge länsstyrelsen det underlag som behövs för prövningen avseende betydande miljöpåverkan (om projektet, miljöns känslighet, miljöeffekterna). Resultat av denna aktivitet ska vara en plan med status samrådsunderlag för begäran om beslut om betydande miljöpåverkan. Nästa aktivitet avser ansökan om att få länsstyrelsens beslut huruvida aktuellt projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 3 Begära länsstyrelsens beslut om BMP eller ej Resultatet av denna aktivitet är att länsstyrelsen beslutar att projektet kan innebära en betydande miljöpåverkan. Om beslutet innebär att det inte föreligger en betydande miljöpåverkan ska projektet i stället hanteras enligt planläggningstyp 2. Länsstyrelsens beslut kan inte överklagas. Efter det att länsstyrelsen har fattat beslut om att projektet medför en betydande miljöpåverkan fortsätter processen med utformning av planförslag och färdigställande av MKB. Granskningshandling upprättas och granskning genomförs. Därefter inhämtas yttranden från länsstyrelsen, kommunikation sker och fastställelseprövning genomförs. 3 Utforma planförslag och MKB Utformning ska göras av det förslag som senare avses mynna i en vägplan eller järnvägsplan. I denna aktivitet ska först samrådshandlingar tas fram. I arbetet ska ingå en MKB. Samråd enligt avsnitt 3.3 ska genomföras och samrådsredogörelsen 33

34 kompletteras. Resultat av aktiviteten ska vara ett långt gånget planförslag med MKB och samrådsredogörelse som är långt gångna. Härnäst ska en begäran om godkännande av MKB göras hos länsstyrelsen. 3 Begära länsstyrelsens godkännande om MKB Miljökonsekvensbeskrivningen och planförslaget med den uppdaterade samrådsredogörelsen B samt följebrev ska skickas till länsstyrelsen med begäran om godkännande. Resultat av aktiviteten är ett beslut om godkännande av MKB från länsstyrelsen. 3 Färdigställ plan med slutlig samrådsredogörelse Härnäst ska planförslag och samrådsredogörelse färdigställas genom de slutliga justeringar B och kompletteringar som kan behöva göras. Resultatet av denna aktivitet är en granskningshandling, dvs. ett färdigt planförslag enligt avsnitt med MKB enligt avsnitt 4.4 och i förekommande fall en trafiksäkerhetsanalys samt en slutlig samrådsredogörelse. I nästa fas i processen ska förslaget till plan kungöras och granskning möjliggöras. 3 Kungöra förslag till plan och möjliggöra granskning Syftet med denna fas är att inhämta synpunkter på framtagen plan inklusive MKB. Granskning B ska genomföras av såväl väg- eller järnvägsplanen inklusive samrådsredogörelsen som MKB. Resultatet ska vara en plan med granskningsutlåtande. 3 Begära länsstyrelsens yttrande Begäran B om yttrande ska göras från länsstyrelsen om kungjord vägplan eller järnvägsplan inklusive MKB. Till begäran ska bifogas en plan inklusive MKB kompletterad med samrådsredogörelse och granskningsutlåtande. Resultat av aktiviteten ska vara länsstyrelsens yttrande över väg- eller järnvägsplanen. 3 Begära fastställelseprövning B 34

35 Resultat av aktiviteten ska vara en begäran om fastställelse, se avsnitt Innan begäran om fastställelse skickas till Trafikverket ska de handlingar som tillförts ärendet efter granskning kommuniceras med de som har lämnat synpunkter och andra som berörs av att handlingar tillkommit. Dessa utgörs normalt av granskningsutlåtande och länsstyrelsens yttrande. Begäran om fastställelseprövning ska skickas till Trafikverket. 3 Genomföra fastställelseprövning Trafikverket genomför en fastställelseprövning. Resultatet ska vara ett beslut. B Alternativa lokaliseringar (planläggningstyp 4) Planläggningstyp 4 utgörs av sådana projekt som av länsstyrelsen bedömts medföra betydande miljöpåverkan och som därmed kräver MKB. Vidare fordras utredning av olika lokaliseringsalternativ, men Trafikverket bedömer att någon tillåtlighetsprövning inte blir aktuell. Arbetet innebär att korridorer och alternativ som kan tillgodose ändamålet formas. Därefter vidtar arbetet med att studera och jämföra alternativens eller korridorernas effekter, konsekvenser och kostnader gentemot projektets ändamål och projektmål. Dessa studier kan också ge anledning att avföra alternativ som inte kan uppfylla projektets ändamål eller som har en för stor miljöpåverkan. Eftersom samrådet pågår fortlöpande under arbetets gång innefattar det alltså även frågorna om att både utforma och avföra alternativ. Processen ska inledas med att ett underlag för beslut om betydande miljöpåverkan ska tas fram enligt nedanstående aktivitet. 4 Ta fram, bearbeta och analysera underlag Aktiviteten innebär framtagande och bearbetning av en plan med status samrådsunderlag. B Där ingår att verifiera projektets ändamål, genomföra samråd enligt avsnitt 3 och påbörja samrådsredogörelse, samla in underlag, t.ex. från kommunernas översiktsplaner samt samla in kunskap anpassat efter projektets karaktär, t.ex. om landskapets känslighet, tålighet, utvecklingstendenser och potential. Funktionsanalys, analys av behov och förutsättningar, ska beroende på projektets storlek och komplexitet, omfatta problemanalys, omfattande t.ex. trafikering, kapacitet och tillgänglighet, avgränsning av geografiskt område, miljöförutsättningar, brister och problem i landskapet, tänkbara miljöeffekter och konsekvenser, 35

36 tänkbar påverkan på allmänna intressen, generella biotopskydd som ska hanteras under processen, lagkrav för miljö och projektmål. Informationen ska sammantaget ge länsstyrelsen det underlag som behövs för prövningen avseende betydande miljöpåverkan (om projektet, miljöns känslighet, miljöeffekterna). Resultat av denna aktivitet ska vara en plan med status samrådsunderlag för begäran om beslut om betydande miljöpåverkan. I nästa aktivitet ska ansökan göras om att få länsstyrelsens beslut huruvida aktuellt projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 4 Begära länsstyrelsens beslut om BMP eller ej Resultatet av denna aktivitet är att länsstyrelsen beslutar att projektet innebär en betydande B miljöpåverkan. Om beslutet innebär att det inte föreligger en betydande miljöpåverkan ska projektet hanteras enligt planläggningstyp 2. MKB ersätts av en miljöbeskrivning enligt avsnitt 4.3. Länsstyrelsens beslut kan inte överklagas. Efter att länsstyrelsen har fattat beslut om att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan fortsätter processen med utformning av alternativen, varefter Trafikverket tar ställning till vilket lokaliseringsalternativ som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. Sedan fortsätter processen med utformning av planförslag och färdigställande av MKB, granskningshandling upprättas och granskning genomförs. Därefter inhämtas yttranden från länsstyrelsen, kommunikation sker och fastställelseprövning genomförs. 4 Utarbeta lokaliseringsalternativ och påbörja MKB Syftet med denna aktivitet är att utarbeta tänkbara lokaliseringsalternativ och beskriva dessa B och deras konsekvenser, bland annat utifrån miljösynpunkt. Därigenom påbörjas också processen med väg- eller järnvägsplanens MKB. Viktiga delar att säkerställa i denna aktivitet är bland annat allmänna intressen, kommunala planer, miljöbalkens krav, Natura 2000, kunskap om miljöförhållanden och landskap, trafiksäkerhetsaspekter och att förutsättningar som är betydelsefulla för val av lokaliseringsalternativ är framtagna. Se vidare avsnitt

37 Samråd enligt avsnitt 3.2 ska genomföras och samrådsredogörelsen ska uppdateras. Inför valet av lokaliseringsalternativ behövs både länsstyrelsens och kommuners sammanvägda ståndpunkter. Trafikverket behöver därför begära in yttranden från dem där de kan ge sin helhetssyn på framför allt valet av lokalisering. Yttrandet från en kommun ska vara beslutat av den politiska styrelsen eller nämnden som kommunen bestämmer. De olika alternativen ska jämföras och utvärderas likvärdigt utifrån deras konsekvenser och mot det ändamål och projektmål för projektet som har lagts fast. Bortval av alternativ ska motiveras. Resultatet av denna aktivitet ska vara en beskrivning av ett eller flera rimliga alternativ med motiv, deras effekter och konsekvenser. Innan nästa aktivitet påbörjas ska Trafikverket ha tagit ställning till vilket alternativ som ska studeras vidare. Detta ska dokumenteras i en PM. Kommun, länsstyrelse med flera ska informeras om Trafikverkets ställningstagande. Nästa aktivitet innebär utformning av planförslaget. 4 Utforma planförslag och MKB Utformning ska göras av det förslag som senare avses mynna i en vägplan eller järnvägsplan. B I denna aktivitet ska först samrådshandlingar tas fram. I arbetet ska ingå en MKB. Samråd enligt avsnitt 3.3 ska genomföras och samrådsredogörelsen kompletteras. Resultat av aktiviteten ska vara ett långt gånget planförslag med MKB och samrådsredogörelse som är långt gångna. Härnäst ska en begäran om godkännande av MKB göras hos länsstyrelsen. 4 Begära länsstyrelsens godkännande om MKB Miljökonsekvensbeskrivningen och planförslaget med den uppdaterade samrådsredogörelsen B samt följebrev ska skickas till länsstyrelsen med begäran om godkännande. Resultat av aktiviteten är ett godkännande av MKB från länsstyrelsen. 4 Färdigställ plan med slutlig samrådsredogörelse Härnäst ska planförslag och samrådsredogörelse färdigställas genom de slutliga justeringar B och kompletteringar som kan behöva göras. Resultatet av denna aktivitet är en granskningshandling, dvs. ett färdigt planförslag enligt avsnitt med MKB enligt avsnitt 4.4 och i förekommande fall en trafiksäkerhetsanalys samt en slutlig samrådsredogörelse. I nästa fas i processen ska förslaget till plan kungöras och granskning möjliggöras. 4 Kungöra förslag till plan och möjliggöra granskning B 37

38 Syftet med denna fas är att inhämta synpunkter på framtagen plan inklusive MKB. Granskning ska genomföras av såväl väg- eller järnvägsplanen inklusive samrådsredogörelse som MKB. Resultatet ska vara en plan med granskningsutlåtande. 4 Begära länsstyrelsens yttrande Begäran om yttrande ska göras från länsstyrelsen om kungjord vägplan eller järnvägsplan B inklusive MKB. Till begäran ska bifogas en plan kompletterad med samrådsredogörelse och granskningsutlåtande. Resultat av aktiviteten ska vara länsstyrelsens yttrande över väg- eller järnvägsplanen. 4 Begära fastställelseprövning Begäran om fastställelseprövning ska skickas till Trafikverket, se avsnitt Innan begäran om fastställelse skickas till Trafikverket ska de handlingar som tillförts ärendet efter B granskning kommuniceras med de som lämnat synpunkter och andra som berörs av att handlingar tillkommit. Dessa utgörs normalt av granskningsutlåtande och länsstyrelsens yttrande. Resultat av aktiviteten ska vara en begäran om fastställelse. 4 Genomföra fastställelseprövning Trafikverket genomför en fastställelseprövning som mynnar i ett beslut. B Tillåtlighetsprövning (planläggningstyp 5) Planläggningstyp 5 utgörs av sådana projekt som Trafikverket bedömer att regeringen kommer att tillåtlighetspröva. Dessa projekt har också av länsstyrelsen bedömts innebära betydande miljöpåverkan och därmed krävs MKB. Vidare fordras utredning av olika lokaliserings- och utformningsalternativ inför tillåtlighetsprövningen. När planeringen kommit så långt att infrastrukturbyggaren har tagit ställning till vilka alternativ som är rimliga och rangordnat dessa, ska ärendet överlämnas till regeringen. Processen ska inledas med att ett underlag för beslut om betydande miljöpåverkan ska tas fram enligt nedanstående aktivitet. 5 Ta fram, bearbeta och analysera underlag B 38

39 Aktiviteten innebär framtagande och bearbetning av planen med status samrådsunderlag. Där ingår att verifiera projektets ändamål, genomföra samråd enligt avsnitt 3 och påbörja samrådsredogörelse, samla in underlag, t.ex. via översiktsplaner samt samla in kunskap anpassat efter projektets karaktär, t.ex. om landskapets känslighet, tålighet, utvecklingstendenser och potential. Funktionsanalys, analys av behov och förutsättningar, ska beroende på projektets storlek och komplexitet, omfatta problemanalys, omfattande t.ex. trafikering, kapacitet och tillgänglighet, avgränsning av geografiskt område, miljöförutsättningar, brister och problem i landskapet, tänkbara miljöeffekter och konsekvenser, tänkbar påverkan på allmänna intressen, generella biotopskydd som ska hanteras under processen, lagkrav för miljö och projektmål. Informationen ska sammantaget ge länsstyrelsen det underlag som behövs för prövningen avseende betydande miljöpåverkan (om projektet, miljöns känslighet, miljöeffekterna). Resultat av denna aktivitet ska vara en plan med status samrådsunderlag för begäran om beslut om betydande miljöpåverkan. I nästa aktivitet ska ansökan göras om att få länsstyrelsens beslut huruvida aktuellt projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 5 Begära länsstyrelsens beslut om BMP eller ej Resultatet av denna aktivitet är att länsstyrelsen beslutar att projektet kan antas medföra en B betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut kan inte överklagas. Efter att länsstyrelsen har fattat beslut om att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan fortsätter processen med utformning av alternativen, varefter Trafikverket fattar beslut om att välja lokaliseringsalternativ och rangordna dem om flera alternativ är rimliga att genomföra. Därefter fortsätter processen med tillåtlighetsprövning. När regeringen har fattat beslut om alternativ vidtar arbetet med utformning av planförslag följt av kungörande och fastställelseprövning. 5 Utarbeta lokaliseringsalternativ och påbörja MKB B 39

40 Syftet med denna aktivitet är att utarbeta tänkbara lokaliseringsalternativ och rangordna dem samt fortsätta processen med väg- eller järnvägsplanens MKB. Viktiga delar att säkerställa i denna aktivitet är: allmänna intressen, kommunala planer, miljöbalkens krav, Natura 2000, kunskap om miljöförhållanden och landskap, trafiksäkerhetsaspekter, förutsättningar betydelsefulla för val av lokaliseringsalternativ och vad som omfattas av tillåtlighetsbeslut. Se vidare avsnitt 2.4. Samråd enligt avsnitt 3 ska genomföras och samrådsredogörelsen ska uppdateras. De olika alternativen ska jämföras och utvärderas likvärdigt utifrån deras konsekvenser och mot det ändamål för projektet som har lagts fast. Bortval av alternativ ska motiveras. Kvarvarande alternativ ska rangordnas. Resultatet av denna aktivitet ska vara en beskrivning av ett eller flera rimliga alternativ med motiv, deras effekter och konsekvenser samt en rangordning av alternativen. I nästa steg ska länsstyrelsen pröva om MKB för tillåtlighetsprövning kan godkännas. 5 Begära länsstyrelsens godkännande om MKB MKB ska skickas till länsstyrelsen tillsammans med samrådshandlingarna och en uppdaterad B samrådsredogörelse. Resultat av aktiviteten är länsstyrelsens godkännande av MKB. I följande aktivitet ska kungörande ske och granskningssynpunkter inhämtas på underlaget för tillåtlighetsprövning. 5 Kungöra, möjliggöra granskning och beredningsmiss Förslaget kungörs och hålls tillgängligt för granskning. Inkomna synpunkter, bl.a. B sammanvägda ståndpunkter från kommun och länsstyrelse, samt förslag på villkor sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande. Kungörelsen och granskningen ska avse väg- eller järnvägsplan med status granskningshandling för tillåtlighetsprövning inklusive MKB. Granskning och beredningsremiss ska genomföras samtidigt i ett förfarande. Resultat av aktiviteten är ett granskningsutlåtande inför tillåtlighetsprövningen. 40

41 I nästa steg ska ett underlag för tillåtlighetsprövning sammanställas. 5 Sammanställ underlag för tillåtlighetsprövning Trafikverkets yttrande till regeringen ska tas fram. Krav från remissinstanser på villkor för B tillåtligheten ska vara kommenterade i yttrandet. Resultatet av aktiviteten ska vara ett underlag för tillåtlighetsprövning som innehåller väg- eller järnvägsplan med status granskningshandling för tillåtlighetsprövning inklusive MKB, granskningsutlåtande, samrådsredogörelse och Trafikverkets yttrande. Härnäst ska ärendet överlämnas till regeringen för tillåtlighetsprövning. 5 Ärendet skickas till regeringen för tillåtlighetsprövning Trafikverket ska skicka underlaget för tillåtlighetsprövning till regeringen. Resultatet av aktiviteten B är regeringens beslut. Regeringen kan ge tillåtlighet för ett alternativ eller avslå begäran. Som nästa aktivitet ska planförslaget utformas. 5 Utforma planförslag och MKB Utformning ska göras av det förslag som senare avses mynna i en vägplan eller järnvägsplan. B I denna aktivitet ska samrådshandlingar tas fram. I arbetet ska ingå en MKB. Samråd enligt avsnitt 3 ska genomföras och samrådsredogörelsen kompletteras. Resultat av aktiviteten ska vara ett långt gånget planförslag med MKB och samrådsredogörelse som är långt gångna. Härnäst ska en begäran om godkännande av MKB göras hos länsstyrelsen. 5 Begära länsstyrelsens godkännande om MKB Miljökonsekvensbeskrivningen och planförslaget med den uppdaterade samrådsredogörelsen B samt följebrev ska skickas till länsstyrelsen med begäran om godkännande. Resultat av aktiviteten är ett godkännande av MKB från länsstyrelsen. 5 Färdigställ plan med slutlig samrådsredogörelse B 41

42 Härnäst ska planförslag och samrådsredogörelse färdigställas genom de slutliga justeringar och kompletteringar som kan behöva göras. Resultatet av denna aktivitet är en granskningshandling, dvs. ett färdigt planförslag enligt avsnitt med MKB enligt avsnitt 4.4 och i förekommande fall en trafiksäkerhetsanalys samt en slutlig samrådsredogörelse. I nästa fas i processen ska förslaget till plan kungöras och granskning möjliggöras. 5 Kungöra förslag till plan och möjliggöra granskning Syftet med denna fas är att inhämta synpunkter på framtagen plan inklusive MKB. Granskning B ska genomföras av såväl väg- eller järnvägsplanen som MKB. Resultatet ska vara en plan med granskningsutlåtande. 5 Begära länsstyrelsens yttrande Begäran om yttrande ska göras från länsstyrelsen om kungjord vägplan eller järnvägsplan B inklusive MKB. Till begäran ska bifogas en plan kompletterad med samrådsredogörelse och granskningsutlåtande samt regeringens beslut om tillåtlighet. Resultat av aktiviteten ska vara länsstyrelsens yttrande över väg- eller järnvägsplanen. 5 Begära fastställelseprövning Resultat av aktiviteten ska vara en begäran om fastställelse, se avsnitt Innan begäran B om fastställelse skickas till Trafikverket ska de handlingar som tillförts ärendet efter granskning kommuniceras med de som har lämnat synpunkter och andra som berörs av att handlingar har tillkommit. Dessa utgörs normalt av granskningsutlåtande och länsstyrelsens yttrande. Resultat av aktiviteten ska vara en begäran om fastställelse. 5 Genomföra fastställelseprövning Trafikverket B genomför en fastställelseprövning. Resultatet ska vara ett beslut. 42

43 2.3 Bedömning av betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen ska tidigt i planläggningsprocessen pröva om projektet bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Krav på underlaget för denna bedömning, dvs. plan med status samrådsunderlag framgår av avsnitt 4.2. Om en väg- eller järnvägsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en MKB tas fram tillsammans med väg- eller järnvägsplanen i det fortsatta planläggningsarbetet. Länsstyrelsens bedömning ska göras med stöd av de kriterier som anges i förordningen 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar och som i sin tur baseras på EU:s MKB-direktiv [1]. Enligt proposition 2011/12:118 är det viktigt att kriterierna för att avgöra om ett projekt kan antas ha betydande miljöpåverkan tillämpas på ett enhetligt sätt av olika länsstyrelser. För den fortsatta hanteringen av projektet är det av stor betydelse att länsstyrelsen, om den bedömer att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, motiverar beslutet. Det är viktigt att det tydligt framgår i vilka delar och i vilka avseenden som projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En sådan motivering kan bidra till att miljökonsekvensbeskrivningen får en lämplig inriktning och omfattning. 2.4 Utredning och val av lokaliseringsalternativ Utredning av alternativa lokaliseringsalternativ ska bidra till att hitta en lokalisering som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet samt utan oskälig kostnad. Olika tänkbara lokaliseringsalternativ ska utredas och prövas för att få fram vilket eller vilka som uppfyller ändamålet, är genomförbara med hänsyn till olika intressen och därför intressanta att studera vidare. Inom ett lokaliseringsalternativ kan det även behöva studeras utformningsalternativ. Detta ska normalt göras efter val eller beslut om lokaliseringsalternativ. I de fall utformningen har betydelse för val av lokaliseringsalternativ kan det genomföras parallellt. De åtgärder och anpassningar som har betydelse för att bedöma om lokaliseringsalternativet är genomförbart ska belysas. Innan en konsekvensanalys kan göras måste alternativen kompletteras med de åtgärder som behövs för att begränsa de negativa konsekvenserna av åtgärderna i de olika korridorerna. Alternativgenerering Alternativgenereringen ska resultera i de alternativa lokaliseringar som kan tillgodose ändamålet och är tekniskt och ekonomiskt genomförbara med rimliga konsekvenser i form av påverkan på miljö och samhällsstruktur. Korridorer och alternativ som kan tillgodose ändamålet ska formas utifrån samråd, studier och analyser av det insamlade materialet och förutsättningarna i området. Bortval av alternativ Antalet alternativ kan begränsas allteftersom identifiering av områden som inte är lämpliga för korridorer görs. Denna identifiering ska säkra att inget bra alternativ förbises samtidigt som det blir ett rimligt antal alternativ att studera vidare. Dessutom ska grova bedömningar göras av effekter och konsekvenser för att fastställa om ett lokaliseringsalternativ bör utredas vidare. Om ett alternativ innebär låg måluppfyllelse eller om de negativa konsekvenserna är orimligt stora ska alternativet tas bort från den fortsatta planläggningen. Orsaker till att ett alternativ valts bort ska dokumenteras. 43

44 Utgångspunkt för bortval är det ändamål och de projektmål som har tagits fram och preciserats samt de samhällsekonomiska bedömningar som har gjorts. Som underlag för bedömning av måluppfyllelse nyttjas den beskrivning av effekter och konsekvenser som tagits fram för varje alternativ. Redovisning av alternativen Alternativen ska redovisas på ett ändamålsenligt sätt. Detaljeringsgraden i redovisningen ska baseras på detaljeringsgraden i utredningarna. De olika lokaliseringsalternativen ska redovisas och beskrivas så att deras konsekvenser kan jämföras med varandra. Detta innebär att alternativen ska studeras i sådan omfattning och detaljeringsnivå att de blir jämförbara. Redovisningen ska fokusera på att beskriva alternativskiljande egenskaper och drivas så långt att det går att konstatera att alternativen är genomförbara. Redovisningen ska vara transparent genom en tydlig beskrivning av de effekter och konsekvenser som förväntas uppkomma, så att beslutsfattare och andra intressenter kan göra en egen värdering av bedömningen. Redovisning inför tillåtlighetsprövning framgår under avsnitt Samlad bedömning Lokaliseringsalternativens effekter och konsekvenser ska ligga till grund för en utvärdering av hur väl alternativen uppfyller de ändamål och projektmål som har lagts fast för projektet. Utvärderingen ska då också ges en anknytning till de transportpolitiska målen och andra samhällsmål, såsom de nationella miljökvalitetsmålen. Resultaten ska redovisas så att det av utvärderingen ger underlag för en samlad bedömning av de studerade alternativen och möjligheten att dra slutsatser om dem. Inför bedömningen behövs både länsstyrelsens och kommuners sammanvägda ståndpunkter. Trafikverket behöver därför begära in yttranden från dem där de kan ge sin helhetssyn på framför allt valet av lokalisering. Yttrandet från en kommun ska vara beslutat av den politiska styrelsen eller nämnden som kommunen bestämmer. Dokumentation Planhandlingarna ska slutligen dokumentera vilka alternativ som har studerats, vilka val som har gjorts och skälen till det. En tillbakablick på den analys enligt fyrstegsprincipen som gjordes innan den fysiska planläggningsprocessen startade ska ingå. En PM ska upprättas med bakgrund och motiv för Trafikverkets ställningstagande till vilket av de utredda alternativen som ska bli föremål för fortsatt planläggning och om vad som särskilt ska iakttas vid den fortsatta planläggningen. I denna PM ska dokumenteras vilket ändamål och vilka projektmål som gäller för projektet, vilka alternativ som studerats och motiveras vilket av dem som ska föras vidare i det fortsatta arbetet. Alla motiveringar ska vara klara och tydliga så att inte några tveksamheter uppstår till varför olika val gjorts. I PM ska även anges riktlinjer beträffande speciella frågeställningar för det fortsatta arbetet. Det är viktigt med en tydlig information om ställningstagandet, se vidare avsnitt Tillåtlighetsprövning Tillkomsten och lokaliseringen av vissa verksamheter ska tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Trafikverket ska varje år lämna förslag till 44

45 regeringen om vilka investeringsåtgärder som bör genomföras de närmaste sex åren. Då ska verket också lämna förslag till vilka projekt som regeringen bör tillåtlighetspröva. Regeringen ska sedan ta ställning till vilka av dessa projekt som ska prövas. Det formella beslutet att regeringen ska pröva ett visst ärende tas när Trafikverket har lämnat in ärendet till regeringen. Regeringen tar då alltså dels beslut om att förbehålla sig prövningen, dels beslut i själva tillåtlighetsfrågan Projekt som bör prövas Utgångspunkten i propositionen är att regeringen även i fortsättningen bör tillåtlighetspröva större väg- och järnvägsprojekt med stor påverkan på miljön och hushållningen med mark och vatten. Till de projekt som kan behöva prövas hör enligt Trafikverkets bedömning stora, komplexa projekt där det finns alternativa sträckningar eller utformningar att överväga samt flera starka och svårförenliga intressen och många motstridiga synpunkter på valet av alternativ och stora, tekniskt komplicerade projekt med betydande risker beträffande kostnader och omgivningspåverkan. Exempel på den första typen av projekt är de olika delarna av utbyggnaden av E6 i Bohuslän och Förbifart Stockholm. Ytterst är det regeringen som kan göra de svåra avvägningar som slutligen kan behöva göras i sådana projekt mellan hänsyn till miljön, kulturvärden, kostnader med flera intressen. Exempel på projekt av den andra typen är tunneln genom Hallandsås, Citybanan och Västlänken. Om sådana projekt ska genomföras är det rimligt att regeringen i ett förhållandevis tidigt skede tar ställning till dessa och tar ett övergripande ansvar för att tillåta konsekvenserna i fråga om kostnader och omgivningspåverkan. I proposition 2011/12:118 framhålls att ett projekt ska tillåtlighetsprövas i ett sammanhang. Vad som är ett projekt påverkas inte av att en väg- eller järnvägssträcka av praktiska skäl hanteras i flera olika delar och slutligen kommer att resultera i flera planer. Samtliga planerade delsträckor som gemensamt ska lösa ett transportproblem ska enligt propositionen räknas som ett projekt. Det är alltså det gemensamma ändamålet som håller samman projektet. Om ett projekt delas upp i flera ärenden vid tillåtlighetsprövningen ska ärendena överlämnas samtidigt till regeringen så att det går att bedöma hela projektet och dess direkta, indirekta och kumulativa effekter (prop. s.105). I många fall behövs ingen regeringsprövning, utan det är tillräckligt att intresseavvägningarna görs i planläggningen och avgörs vid fastställelseprövningen av väg- och järnvägsplaner. Miljöbalkens materiella bestämmelser de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap., hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. och skyldigheten att iaktta miljökvalitetsnormer i 2 kap. 7 och 5 kap. 3 miljöbalken ska tillämpas vid planläggning och prövning enligt väglagen och lag om byggande av järnväg. Regeringens tillåtlighetsprövning blir därmed aktuell dels om motsättningar mellan markanvändningsintressen inte har kunnat överbryggas i planläggningen, dels om de intressen som kan påverkas av projektet har en styrka och karaktär som gör att det är nödvändigt att regeringen gör en prövning. 45

46 2.5.2 Underlaget för tillåtlighetsprövning Ett ärende om tillåtlighetsprövning ska överlämnas till regeringen när den som avser att bygga vägen eller järnvägen har tagit ställning till vilka alternativ som är rimliga och rangordnat dessa. Med alternativ avses vanligtvis alternativa väg- eller järnvägssträckningar, men kan också avse samma sträckning om det finns väsentliga skillnader i utformningen av vägen eller järnvägen, t.ex. med eller utan tunnel. De alternativ som presenteras ska alla tillgodose vägens eller järnvägens ändamål och framstå som rimliga att genomföra vid en samlad bedömning. Att ett alternativ är tänkbart innebär inte att det med nödvändighet är rimligt. Om det endast finns ett rimligt alternativ är det endast detta som ska presenteras. Enligt regeringens bedömning (prop. 2011/12:118 s. 102) är det i många fall såväl möjligt som lämpligt att fatta ett tillåtlighetsbeslut på ett relativt översiktligt underlag. Utredningsmaterialet ska beskriva de olika alternativa sträckningar som den som vill bygga vägen eller järnvägen bedömer som rimliga att genomföra. Utredningsarbetet måste ha drivits så långt att det går att bedöma att det med hänsyn till miljöbalkens regler är tillåtet att anlägga en väg eller järnväg inklusive de tekniska åtgärder, skyddsoch säkerhetsåtgärder, skadeförebyggande åtgärder m.m. som är nödvändiga. De olika alternativens förenlighet med kommunala planer, miljökvalitetsnormer och de nationella miljökvalitetsmålen ska också framgå. Speciella frågor för det aktuella projektet ska tas upp. Hur vägen eller järnvägen ska byggas mer i detalj bör däremot normalt inte prövas i detta skede. Underlaget måste dock anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Tillåtlighetsprövning av projekt som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område ställer större krav på detaljerat underlag än vad som annars gäller. Om det inte redan finns ett Natura 2000-tillstånd, måste det finnas utredning om påverkan på området och möjligheterna att vidta relevanta och tillräckliga kompensationsåtgärder. Utredningen måste vara tillräckligt detaljerad för att regeringen ska kunna bedöma att ett Natura 2000-tillstånd kommer att kunna meddelas. En viktig del av underlaget för tillåtlighetsprövning är en MKB. När underlaget för tillåtlighetsprövningen ska sammanställas kommer normalt arbetet med att upprätta kommande MKB för väg- eller järnvägsplanen att ha bedrivits en tid och samråd pågår. Även den MKB som ska ligga till grund för tillåtlighetsprövningen kan därför upprättas utifrån den befintliga utredningen. Kraven i 6 kap. 7 miljöbalken på innehållet i en MKB ska givetvis uppfyllas. Det ligger dock i sakens natur att MKB inte kan vara lika detaljerad i detta skede som när väg- eller järnvägsplanen är färdig. Hänsyn måste tas till vilka uppgifter som är relevanta för det aktuella stadiet av tillståndsprocessen. MKB ska godkännas av berörda länsstyrelser på motsvarande sätt som gäller för den MKB som senare upprättas till väg- eller järnvägsplanen. Det är också viktigt att det av underlaget tydligt framgår vad Trafikverket anser ska omfattas av tillåtlighetsbeslutet. Terrängkorridorer ska redovisas tydligt och ha en sådan bredd att risken är minimal för att någon del av anläggningen hamnar utanför korridorgränsen. Korridoren ska dock inte göras onödigt bred för att skapa trygghet mot förändrat utförande. Kartunderlaget ska ha en sådan kvalitet och skala att det går att lokalisera bostads- och andra byggnader på berörda fastigheter i förhållande till den redovisade korridoren. I känsliga områden, t.ex. i tätorter eller i utpekade natur- och 46

47 kulturmiljöer, är det särskilt viktigt att korridoren är avgränsad till vad som maximalt behövs. I prövningen bör ingå de anordningar som räknas till väganordningar eller spåranläggningar enligt definitionerna i 2 väglagen och 1 kap. 1 i lag om byggande av järnväg. I tillåtlighetsprövningen bör däremot inte ingå anordningar som har en mer indirekt koppling till den järnväg eller väg som är föremål för tillåtlighetsprövningen, även om vägen eller järnvägen i och för sig är skälet till att de utförs. Det innebär att i prövningen normalt bör ingå vägbana eller spår och de övriga fasta anordningar som behövs för vägens eller spårens bestånd, drift eller brukande. Det är således fråga om anordningar som hör till eller har ett direkt samband med vägen eller järnvägen, exempelvis trafikplatser, utjämningsmagasin för återledning av grundvatten eller sedimentationsdammar för dagvatten. Exempel på anordningar som däremot inte bör ingå i tillåtlighetsprövningen är ombyggnad av korsande allmänna vägar, enskilda vägar i ny eller ändrad sträckning samt långa tvärsgående ledningar som avvattnar planskilda korsningar Tillåtlighetsprocessen Underlaget för tillåtlighetsprövning, inklusive MKB, ska kungöras och hållas tillgängligt för granskning på motsvarande sätt som gäller för väg- och järnvägsplan. Det innebär att allmänheten, miljöorganisationer m.fl. har möjlighet att lämna synpunkter på den rangordning som gjorts och på utredningen i övrigt. Den som avser att bygga vägen eller järnvägen ska också ansvara för beredningen av ärendet. Beredningen innefattar en omfattande remissomgång för att ge ärendet en bred belysning. Trafikverket ska dock inte ansvara för denna beredning om tillåtlighetsprövningen avser en väg eller järnväg som någon annan infrastrukturförvaltare avser att bygga. Beredningsremissen ska genomföras i samband med det granskningsförfarande som nämns ovan. Beroende på det aktuella projektet och de olika intressen som berörs kan det variera vilka remissinstanser som behöver höras. Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Boverket och Riksantikvarieämbetet ska dock alltid höras. Remissinstanserna bör normalt inbjudas till ett informationsmöte i början av remisstiden. Syftet med ett sådant möte är att underlätta deras arbete genom att gå igenom projektet och de alternativ som rangordnats tillsammans med de olika specifika frågeställningar som är aktuella i projektet. Remissinstanserna får då också möjlighet att ställa frågor om projektet. Efter remiss och granskning Efter remiss och granskning ska Trafikverket sammanställa och kommentera de synpunkter som har kommit in. Det görs i ett granskningsutlåtande som alltså ska omfatta synpunkterna som kommit in både under granskningen och via beredningsremissen. Trafikverket ska med ett eget yttrande lämna över ärendet till regeringen. Yttrandet ska redogöra för och bemöta de synpunkter som lämnats under remissen och granskningen. Eventuella krav på att regeringen ska besluta om särskilda villkor för tillåtligheten bör särskilt kommenteras. 47

48 De handlingar som lämnas till regeringen är granskningshandlingen för tillåtlighetsprövning inklusive MKB och samrådsredogörelse, sammanvägd bedömning och ställningstagande till val av alternativ med rangordning, granskningsutlåtande (med sammanställning av och kommentarer till synpunkter från granskning och beredningsremiss), övriga handlingar (länsstyrelsens godkännande av MKB, kungörelse om utställning, inkomna yttranden under granskning och remiss) och Trafikverkets yttrande, med kartor över den eller de korridorer som tillåtlighetsbegäran avser. Om regeringen ger tillåtlighet ska den kommande vägen eller järnvägen anläggas inom den korridor som anges i beslutet. Det innebär att hela den anläggning som detaljprojekteras i väg- eller järnvägsplanen ska rymmas inom korridoren. Undantag kan göras för vägar, diken m.m., d.v.s. långsträckta objekt som kan ha en sträckning vinkelrätt mot anläggningen och därför inte på ett bra sätt kan inrymmas inom en korridor. Det bör i så fall nämnas i Trafikverkets yttrande att vissa kringanläggningar kan komma att behöva lokaliseras utanför korridoren. Länsstyrelsen får medge mindre avvikelser från ett tillåtlighetsbeslut om den som upprättar plan för byggande av väg eller järnväg har särskilda skäl för sin begäran. Avvikelsen får dock inte innebära någon beaktansvärd ny miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut innebär inte att tillåtlighetsbeslutet ändras, utan endast att åtgärder får vidtas utanför den korridor som regeringen tidigare gett tillåtlighet. Beslutet kan överklagas till regeringen. När det har fått laga kraft binder det efterföljande prövningar på samma sätt som regeringens ursprungliga tillåtlighetsbeslut. 2.6 Utformning av plandokument Planläggningen i denna fas innebär att utforma och reglera de detaljer avseende vägeller järnvägsanläggningens utformning, tekniska lösningar, miljöskyddsåtgärder m.m. som behövs för att klarlägga markbehoven. Dessa frågor hanteras i den vägplan eller järnvägsplan som innebär avslutningen av processen. Med utgångspunkt från det tidigare arbetet och de uppdateringar av bakgrundsmaterialet som kan behövas genomförs den egentliga projekteringen. Projekteringen ska resultera i handlingar som redovisar hur vägen eller järnvägen ska byggas. För att kunna göra detta krävs ofta ett relativt omfattande arbete och ytterligare undersökningar. Parallellt med projekteringen pågår arbetet med MKB när sådan krävs eller i annat fall miljöbeskrivningen. Detta arbete bidrar med värdefull kunskap om landskapet och miljöförutsättningarna, hur projektet kan anpassas och utformas samt vilka möjligheter och begränsningar som finns. Att arbetet med MKB eller miljöbeskrivning är integrerat med projekteringsarbetet är en förutsättning för att åstadkomma en bra miljöanpassning, eftersom beslut om detaljlokalisering och utformning sker kontinuerligt under arbetet. Känsliga områden som t.ex. olika natur- och kulturmiljöer kan kräva en mer noggrann projektering där väg- eller järnvägsplanen detaljerat måste redovisa föreslagna lösningar. Se vidare kapitel 4. 48

49 Gestaltningsprogrammet ger vägledning för anläggningens utformning och anpassning i landskapet eller stadsmiljön. Det kan exempelvis behandla släntutformningen i olika terrängavsnitt och principen för broar och andra byggnadsverk. I tätortsnära miljö kan gestaltningsprogrammet peka på vikten av anpassning till befintlig väg- och gatumiljö. Under arbetets gång, allt eftersom kunskapen ökar, ändras och justeras vägens eller järnvägens plan- och profillinje. Det är en process som stegvis innebär allt bättre beskrivning av lösningarna. Effekter och konsekvenser analyseras, bedöms och beaktas under hand liksom kostnadseffektivitet och samhällsekonomisk nytta. När projekteringen för denna fas är klar kan väg- eller järnvägsplanen anses vara upprättad och färdig att granskas. Man ska då ha tagit hänsyn till kompletterande undersökningar och inkomna synpunkter. Det föreslagna alternativet ska ha kostnadsberäknats och bedömts utifrån stads- och landskapsbild och natur- och kulturvärden och länsstyrelsen ska ha godkänt MKB i de fall sådan krävs. Väg- eller järnvägsplanen har då status granskningshandling. Närmare beskrivning av plandokumenten ges i avsnitt Kungörande och granskning av plan Den som avser att bygga en väg eller järnväg ska svara för förfarandet med kungörande och granskning av en väg- eller järnvägsplan. Trafikverket ska alltså kungöra att förslaget till vägplan eller järnvägsplan och underlaget till den hålls tillgängligt för granskning. Om en MKB har upprättats ska denna enligt miljöbalken kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten. En MKB ska uppfylla kraven i miljöbalken och godkännas av berörda länsstyrelser innan ärendet kungörs. Om förslaget till plan enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan får kungörandet samordnas med det kungörande som ska ske i detaljplaneärendet. Kungörande Trafikverket ska genom en kungörelse informera om möjligheten till granskning. Kungörelse ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dem. Lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. reglerar vilka ortstidningar som kungörelsen ska annonseras i. Av kungörelsen ska framgå vilken vägeller järnvägsplan med underlag som hålls tillgänglig för granskning, var planen och underlaget finns tillgängligt, inom vilken tid som planen och underlaget finns tillgängligt för granskning och inom vilken tid skriftliga synpunkter kan lämnas och vart dessa ska skickas. Används kungörelsedelgivning, se nedan, ska information om detta framgå. Kontaktperson ska också alltid framgå. Är ändring av väghållningsansvar aktuellt i en vägplan ska information om detta framgå av kungörelsen. Underrättelse om granskning Underrättelse om att en väg- eller järnvägsplan hålls tillgänglig för granskning ska göras till fastighetsägare och andra som redovisats i fastighetsförteckningen, berörda kommuner, kollektivtrafikmyndigheter och regionala organ samt andra berörda myndigheter. 49

50 Underrättelsen till kända ägare till fastigheter, till delägande fastigheter i samfälligheter och kända rättighetsinnehavare där mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt ska skickas i en rekommenderad försändelse (rekommenderat brev). Övriga underrättas normalt med vanligt brev. I förhållande till samrådskretsen bör kretsen som ska underrättas om granskningen kunna snävas in. Av underrättelsen ska framgå vilken väg- eller järnvägsplan med underlag som hålls tillgänglig för granskning, var planen och underlaget finns tillgängligt, vilken tid som planen och underlaget finns tillgängligt för granskning samt inom vilken tid skriftliga synpunkter kan lämnas och vart de ska skickas samt kontaktperson. För fastighetsägare och rättighetsinnehavare som berörs av markanspråk ska underrättelsen utöver ovanstående redovisa vilken mark eller utrymme som ska tas i anspråk med vägrätt (vägplan), äganderätt eller servitutsrätt (järnvägsplan) eller tillfällig nyttjanderätt. Det ska också framgå att ägaren eller innehavaren är skyldig att upplåta marken eller utrymmet till den som avser att bygga vägen eller järnvägen mot ersättning om ett beslut att fastställa vägplanen eller järnvägsplanen får laga kraft. Kungörelsedelgivning I vissa fall får underrättelsen göras genom kungörelsedelgivning enligt delgivningslagen. Det gäller underrättelse till delägare i mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt (samfälligheter) där känd styrelse eller förvaltning saknas och det finns fler än tio delägare. Vid kungörelsedelgivning krävs att ett särskilt beslut om kungörelsedelgivning fattas innan planen kungörs. Av kungörelsen ska i dessa fall framgå att planen berör samfälligheter och att delägarna i dessa underrättas om granskningen genom kungörelsedelgivning. Ändring av väghållningsansvar Om en vägplan omfattar indragning av väg eller delar av vägområdet från allmänt underhåll ska fastighetsägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse i den saken alltid ges tillfälle att yttra sig. Länsstyrelse och kommun samt eventuellt berörda övriga myndigheter ska yttra sig över indragningen. Alla dessa berörda ska förtecknas särskilt och underrättas om granskningen med vanligt brev på motsvarande sätt som anges ovan. Om enskild väg ska förändras till allmän ska yttrande inhämtas från länsstyrelsen, berörd kommun och övriga myndigheter vilkas verksamhetsområde berörs av frågan samt andra som kan lämna upplysningar. Berörd kommun och länsstyrelsen ska yttra sig över förslag till förändring av väghållningsområde. 50

51 Om en vägplan omfattar indragning av väg från allmänt underhåll, förändring av enskild väg till allmän eller förändring av väghållningsområdet är det viktigt att detta framgår av underrättelsebrev och av kungörelsen. Kommunens yttrande i dessa frågor sker lämpligen i samband med granskningen medan länsstyrelsen yttrar sig i samband med sitt yttrande över vägplanen. Genomförande av granskning Förslaget till vägplan eller järnvägsplan och underlaget till denna ska finnas tillgängligt för granskning hos den som avser att bygga vägen eller järnvägen samt på lämplig plats i berörda kommuner. För Trafikverket innebär det att planen med underlag ska finnas tillgängligt för granskning på minst ett av Trafikverkets region- eller lokalkontor och hos de kommuner som berörs av projektet. I många fall är det lämpligt att planen med underlag även hålls tillgänglig på annan plats nära projektet, t.ex. bibliotek eller bygdegård. Granskningstiden ska vara minst tre veckor. Undantag från krav på kungörande och granskning Det finns några fall där processen vad avser kungörande och granskning kan förenklas. Om förslaget till väg- eller järnvägsplan enbart gäller ändring av planen för ett järnvägsbygge eller vägbygge som ännu inte är färdigställt behöver förslaget till vägplan eller järnvägsplan bara kungöras och granskas om ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller om markanspråk inte har medgetts skriftligen av berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare. Ett förslag till vägplan eller järnvägsplan behöver inte heller kungöras om förslaget inte är av stor vikt eller har principiell betydelse, inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och saknar intresse för allmänheten. I detta fall ska dock länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs ges tillfälle att godkänna förslaget eller att inom tre veckor granska det och lämna synpunkter. Granskningstiden får göras kortare om alla berörda är överens om det. Bearbetning efter granskning Efter granskningen ska Trafikverket, eller annan som avser att bygga vägen eller järnvägen, sammanställa och kommentera alla skriftliga granskningssynpunkter i ett granskningsutlåtande. Granskningsutlåtandet ska undertecknas av den som ansvarar för detta och bifogas väg- eller järnvägsplanen inför länsstyrelsens yttrande. Revidering av en väg- eller järnvägsplan ska vara föranledd av att planens innehåll ändras i sak, t.ex. till följd av synpunkter vid granskningen. Om förslaget till plan efter granskningen behöver ändras väsentligt eller på annat sätt som är av betydelse för allmänheten ska ett nytt kungörande- och granskningsförfarande genomföras. Vid behov ska även MKB revideras och godkännas på nytt av länsstyrelsen. Om ändringen är mindre, så att det inte krävs ett nytt kungörande- och granskningsförfarande, ska i stället de som berörs av ändringen ges möjlighet att under minst två veckor lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Inkomna synpunkter ska sammanställas och kommenteras i ett kompletterande utlåtande. 51

52 De ändringar som görs ska beskrivas i ett separat dokument. Berörda kartor och ritningar ska alltid ändras genom att nya handlingar tas fram. Av dessa ska ändringsdatum framgå. Länsstyrelsens yttrande Trafikverket, eller annan som avser att bygga väg eller järnväg, ska inhämta berörda länsstyrelsers yttranden över en vägplan eller järnvägsplan med underlag som har kungjorts och granskats. Länsstyrelsen ska inför sitt yttrande ha tillgång till granskningsutlåtandet och eventuellt separat utlåtande. Om en vägplan omfattar indragning av väg från allmänt underhåll, förändring av enskild väg till allmän eller ändring av väghållningsområde ska länsstyrelsens synpunkter på detta särskilt framgå av länsstyrelsens yttrande. Kommunikation Efter genomförd granskning, eventuella ändringar och länsstyrelsens yttrande ska s.k. kommunikation enligt förvaltningslagen ske. Det innebär att de som har lämnat synpunkter under granskningen och efter eventuella revideringar får ta del av det som tillförts ärendet efter granskningen. Kommunikationstiden är tre veckor. De handlingar som normalt kommuniceras är granskningsutlåtande och eventuellt kompletterande utlåtande efter ändringar samt länsstyrelsens yttrande över järnvägsplanen eller vägplanen. I vissa fall kan kommunikationen vara mera omfattande och andra handlingar med nya uppgifter, revideringar etc. kan behöva kommuniceras, och då även med fler än de som har lämnat synpunkter på projektet. 2.8 Fastställelse av plan En vägplan och järnvägsplan ska alltid fastställas. Vid prövning av ärenden enligt väglagen eller lag om byggande av järnväg ska 2-4 kap och 5 kap. 3 miljöbalken tillämpas. Fastställande av vägplan eller järnvägsplan ska då jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken. Detta innebär inte att fastställande av plan likställs med tillstånd enligt miljöbalken, utan handlar om hur miljöbalkens bestämmelser ska förstås vid prövningen enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg. Vägen eller järnvägen får börja byggas först sedan väg- eller järnvägsplanen har fått laga kraft Begäran om fastställelse av plan Den som har upprättat en väg- eller järnvägsplan begär fastställelse av planen hos Trafikverket. Inom Trafikverket är det verkets regionkontor som gör detta. Vid begäran 52

53 om fastställelse ska de planhandlingar och underlag som framgår av kapitel skickas in och handlingar enligt nedan bifogas. I samband med begäran om fastställelse av vägplanen ska även begäran göras om särskilt beslut om indragning av väg från allmänt underhåll, förändring av enskild väg till allmän och förändring av väghållningsområde, om vägplanen innefattar sådana åtgärder. Övriga handlingar vid fastställelse Till begäran om fastställelse ska även bifogas länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, länsstyrelsens yttrande över väg- eller järnvägsplanen samt övriga handlingar som visar att den formella handläggningen har genomförts i enlighet med väglagen respektive lagen om byggande av järnväg samt vägförordningen respektive förordning om byggande av järnväg. Nedan redovisas vilka handlingar det i regel rör sig om. Länsstyrelsens beslut avseende betydande miljöpåverkan. Yttranden från länsstyrelse och berörd kommun med sammanvägda ståndpunkter i samband med Trafikverkets val av sträckning eller alternativ. Trafikverkets ställningstagande till val av sträckning eller alternativ. Länsstyrelsens beslut att godkänna miljökonsekvensbeskrivning i de fall MKB krävs. Kungörelse och underrättelser om granskning inklusive sändlista. Kvitton på inlämnade rek eller rek-lista vid underrättelser om granskning. Inkomna synpunkter och yttranden under granskningen. Granskningsutlåtande. I förekommande fall granskningsutlåtande efter nytt kungörande- och granskningsförfarande. Beskrivning av ändringar efter granskning (enligt mall). Underrättelse till berörda om mindre ändringar efter granskning (i förekommande fall). Skriftliga godkännanden eller synpunkter från berörda angående mindre ändringar (i förekommande fall). Kompletterande utlåtande med anledning av synpunkter på mindre ändringar (i förekommande fall). Länsstyrelsens slutliga yttrande över planen. PM efter kommunikation och kommunikationsyttranden samt kommunikationsbrev och sändlista (i de fall kommunikationen genomförs av projektorganisationen). Kommunens beslut om att upphäva eller anta en ny detaljplan i de fall då planen annars skulle strida mot detaljplanen. Uppgifter om eventuellt beslutade tillstånd, dispenser m.m Fastställelseprövning Trafikverket ska pröva frågan om att fastställa en vägplan eller järnvägsplan efter samråd med berörda länsstyrelser. Om länsstyrelsen har tillstyrkt planen och om vägeller järnvägsbyggnadsprojektet har tillräcklig aktualitet ska Trafikverket pröva frågan om att fastställa planen. Om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfattning ska Trafikverket överlämna frågan om att fastställa planen till regeringen. Även om någon annan än Trafikverket ska bygga vägen eller järnvägen så ska väg- eller järnvägsplanen fastställelseprövas av Trafikverket. 53

54 Fastställelseprövningen omfattar planhandlingarna med underlag. Även innehållet i en MKB, samt resultatet av samråd och yttranden, ska beaktas när frågan om att fastställa väg- eller järnvägsplanen prövas. Om planen är bristfällig eller otydlig begär Trafikverket att den sökande ska komplettera planen innan beslut kan fattas. Fastställelseprövningen innebär en helhetsbedömning av vägens eller järnvägens samtliga konsekvenser och en prövning av hur de planmässiga avvägningarna mellan olika allmänna och enskilda intressen har gjorts. Även den formella hanteringen av vägeller järnvägsplanen granskas. Avvägningar görs mellan vägens eller järnvägens lokalisering och utformning och andra intressen, till exempel miljöfrågor. Vägen eller järnvägen ska få ett sådant läge och utförande att ändamålet vinns med minsta intrång och olägenhet och utan oskälig kostnad. Projektet ska även ha aktualitet för att väg- eller järnvägsplanen ska kunna fastställas. När en väg- eller järnvägsplan upprättats i en gemensam planhandling, prövas och fastställs planen genom ett gemensamt beslut. Beslut och underrättelse om fastställelse av plan Om väg- eller järnvägsplanen uppfyller kraven i lagstiftningen fattas beslut att fastställa den. Fastställelsebeslutet ska kungöras. I kungörelsen ska anges var beslutet hålls tillgängligt samt inom vilken tid beslutet får överklagas och vart skriftligt överklagande ska lämnas. Kungörelsen ska föras in i Post och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dem. Trafikverket ska särskilt underrätta de som berörs av markanspråk, väghållningsmyndigheten, berörda kommuner och länsstyrelser, lantmäterimyndigheten samt övriga som framställt skriftliga synpunkter i ärendet under granskningstiden eller särskilt berörs. Av underrättelsen ska det framgå inom vilken tid beslutet får överklagas och vart skriftligt överklagande ska lämnas. Om samråd har skett med en ansvarig myndighet i ett annat land enligt miljöbalken ska den myndigheten informeras. Underrättelse sker genom att fastställelsebeslutet med överklagandehänvisning skickas ut med brev Fastställelsebeslutets giltighetstid Ett beslut att fastställa en järnvägsplan upphör att gälla fem år efter det år då beslutet fick laga kraft om inte järnvägsbygget har påbörjats. För en vägplan gäller att ett beslut upphör att gälla fem år efter det år då beslutet fick laga kraft om inte vägens sträckning blivit tydligt utmärkt på marken och vägbygget har påbörjats. Om det finns synnerliga skäl får giltighetstiden förlängas med högst två år. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att en detaljplan har överklagats och målet inte har avgjorts när den ordinarie giltighetstiden för fastställelsebeslutet löper ut. Avsaknad av finansiering utgör inte ett synnerligt skäl för förlängning. Det är Trafikverket som prövar frågan om förlängning efter att ha inhämtat yttrande från länsstyrelsen. Om väg- eller järnvägsplanen har fastställts av regeringen prövar regeringen förlängningen. Ett beslut att förlänga giltighetstiden ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning 54

55 eller endera av dem. De som underrättats om fastställelsebeslutet ska även underrättas om en förlängning av giltighetstiden. Underrättelsen ska ske med brev Övriga tillstånd m.m. Efter det att järnvägsplanen eller vägplanen har fastställts och innan byggnadsarbeten påbörjas krävs normalt olika efterföljande tillstånd och dispenser enligt miljöbalken eller andra lagar. Exempel på åtgärder som kräver tillstånd är vattenverksamhet, täkter, arkeologisk undersökning och deponier. Dispenser kan gälla t.ex. dispens från artskyddsförordningen. Anmälningsärenden kan t.ex. gälla viss vattenverksamhet enligt förordning (1998:1388) om vattenverksamhet och uppläggning av massor Upphävande av fastställelsebeslut Ett beslut att fastställa en väg- eller järnvägsplan ska upphävas, helt eller delvis, om förhållandena efter beslutet har ändrats så att förutsättningarna för fastställandet av planen inte längre är uppfyllda. Har Trafikverket fastställt planen är det Trafikverket som beslutar om upphävande, i annat fall är det regeringen som beslutar. Ett beslut att upphäva en väg- eller järnvägsplan ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dem. Trafikverket ska vidare underrätta den sökande, de som berörs av markanspråk, berörda kommuner, länsstyrelser, lantmäterimyndigheter samt övriga som lämnat synpunkter eller särskilt berörs om beslut att upphäva ett beslut om fastställelse av en vägplan eller järnvägsplan. Underrättelsen sker genom att beslutet skickas ut med brev. 2.9 Överklagande Trafikverkets beslut att fastställa en järnvägs- eller vägplan får överklagas till regeringen. Tiden för överklagande är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Rätt att överklaga har den som beslutet angår, vilket regleras i förvaltningslagen. Trafikverkets beslut i fråga om fastställelse av en järnvägsplan eller vägplan får dessutom överklagas av en sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 miljöbalken. Det gäller föreningar som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, inte är vinstdrivande, har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd. Kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och regionplaneorgan har också rätt att överklaga Trafikverkets beslut. Dessutom har länsstyrelsen rätt att överklaga beslut enligt väglagen. Överklaganden ska ges in till Trafikverket som ska pröva om de kommit in i rätt tid. Ärendet ska sedan överlämnas, med yttrande från Trafikverket, till regeringen för prövning av överklagandena Avvikelse från plan När en väg eller järnväg byggs får endast oväsentliga avvikelser göras från den fastställda planen. Om en sådan avvikelse görs ska för mark eller utrymme som enligt väg- eller järnvägsplanen ska tas i anspråk för vägen eller järnvägen detta antecknas i ett tillägg till planen. Länsstyrelsen, kända ägare och kända rättighetsinnehavare till mark eller utrymme som tas i anspråk ska underrättas om tillägget. Om en avvikelse från vägeller järnvägsplanen inte kan anses vara oväsentlig måste planen ändras och ändringen 55

56 fastställas. Förfarandet för ändring av planen för ett väg- eller järnvägsbygge som inte är färdigställt kan då tillämpas Redovisning Vägplan och järnvägsplan Plankarta Av lagtexten framgår att vägplanen/järnvägsplanen ska innehålla en karta över det område som väg- eller järnvägsplanen omfattar. Kartan ska visa vägens/järnvägens sträckning och utformning samt den mark eller det utrymme och de särskilda rättigheter som behöver tas i anspråk för vägen eller järnvägen och för att bygga vägen/järnvägen. Av kartan ska framgå vilka områden som avses och på vilket sätt, och vad gäller tillfällig nyttjanderätt, under vilken tid respektive vilket område som behöver tas i anspråk. Se vidare i bilaga 4 om redovisning på plankarta. Utgångspunkten ska vara att allt som redovisas på kartan ska fastställas. Av redovisningsskäl ska man ha en bakgrundskarta så att man kan relatera till något (det kan vara lämpligt att ha den nedtonad) och så att intrånget på varje fastighet kan urskiljas. I normalfallet bör det vara tillräckligt att redovisa järnvägens eller vägens höjdsättning på plankartan. Hur tätt höjderna ska anges beror på omständigheterna, dvs. vilken detaljeringsgrad som krävs med hänsyn till omgivningspåverkan. I undantagsfall kan det vara befogat att också upprätta en profilritning som fastställs. Om en vägplan också innehåller beslut om indragning av allmän väg, förändring av enskild väg till allmän eller ändring av väghållningsområde, ska detta redovisas på plankartan om det är möjligt, trots att det är separata beslut. All överskottsinformation på plankartor och illustrationer som behövs för förståelsen av projektet, men som inte ingår i fastställelsen, ska lämpligen stå på illustrationskartor. Även illustrationsprofiler kan vara aktuella för förståelsen i vissa fall. Uppgifter i väg- eller järnvägsplanen Av lagtexten framgår att väg- eller järnvägsplanen även ska innehålla följande uppgifter. 1. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen Det som avses är skyddsåtgärder eller försiktighetsmått för driftskedet, exempelvis bullerskyddsskärmar, ekodukter, grodtunnlar, trummor som inte ska utgöra vandringshinder m.m. De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska fastställas måste preciseras och bör i de flesta fall vara möjliga att få in på kartan, (men beskrivas närmare i underlaget). 2. Verksamheter eller åtgärder som enligt bestämmelser i miljöbalken ska undantas från förbud eller skyldigheter enligt balken Detta gäller undantag från strandskyddet, det generella biotopskyddet och kap samråd. Undantag från strandskydd gäller redan (kap miljöbalken) medan det generella biotopskyddet regleras med ny kap. 7 11a miljöbalken och kap samråd med ny kap a miljöbalken. 56

57 Vad gäller strandskyddet och det generella biotopskyddet ger planbeslutet i sig rättsverkan vilket innebär att ingen separat dispens behövs. Lättnaden att inte behöva söka dispens gäller alla åtgärder som ska göras med stöd av väg- eller järnvägsplanen. Uppgifterna angående strandskydd och generellt biotopskydd som planen enligt väglagen respektive lag om byggande av järnväg ska innehålla är alltså endast en redovisning av områden med strandskydd respektive biotopsskydd finns och påverkas inom planen. Om länsstyrelsen har ställt krav på t.ex. skyddsåtgärder ska de redovisas på plankartan, se punkt 1 ovan. Frågan ska klaras ut i samrådsskedet och länsstyrelsen tillstyrkan kan sägas innefatta dispensen. Om länsstyrelsen inte tillstyrker måste vägeller järnvägsplanen överlämnas till regeringen. Av ny kap miljöbalken framgår att skyldigheten att göra en anmälan för samråd enligt kap inte gäller byggande av väg eller järnväg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd plan. 3. Åtgärder som undantas från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer, med stöd av medgivande från berörd kommun Själva bestämmelsen om undantag från krav på bygglov framgår av plan- och byggförordningen. Uppräkningen är ingen exemplifiering utan en uttömmande angivelse av vilka åtgärder bestämmelsen är tillämplig på. Detaljeringsgraden på åtgärden blir troligen beroende av vad kommunen kräver för att ge ett medgivande. Det sägs i propositionen att detaljeringsgraden inte ska förväntas vara densamma som i ett bygglovärende, dvs. kraven på detaljeringsgrad får inte ställas så högt att man krånglar till planarbetet. Detta bör klaras ut med kommunen i ett relativt tidigt skede. Om kommunen ställer alltför detaljerade krav på redovisning i planen för att gå med på detta kan det vara lika bra att inte reglera det i planen utan istället söka bygglov i efterhand. Observandum Undantagen från reglerna om strandskydd, generellt biotopskydd, 12:6 samråd och bygglov gäller enbart åtgärder som regleras enligt väglagen eller lag om byggande av järnväg och därmed är föremål för fastställelse. Det är alltså viktigt att hålla isär vad som är väg- eller järnvägsplanen och vad som är projektet (i det kanske också ingår byggnationer av enskilda vägar, enskilda bullerplank, kommunala cykelvägar m.m.). Hur (i vilken form) redovisas de uppgifter som väg- eller järnvägsplanen ska innehålla? Som angetts ovan ska de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs, och därför ska fastställas, preciseras och bör i de flesta fall vara möjliga att redovisa på kartan. Närmare beskrivning av åtgärderna återfinns i underlaget. I de fall det inte är möjligt att redovisa åtgärderna på kartan kan de i undantagsfall redovisas på en bilaga till kartan. Uppgifterna om att verksamheter undantas från regler om dispens från strandskydd, generellt biotopskydd, samråd enligt kap miljöbalken eller krav på bygglov ska i första hand redovisas på kartan. Undantagen ska normalt gälla hela planen och behöver då inte redovisas geografiskt på kartan men de ska redovisas i teckenförklaringen. I de fall det inte är möjligt eller mindre lämpligt att ange dessa uppgifter på kartan kan de 57

58 redovisas på en bilaga till kartan. Hur eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått redovisas framgår av föregående stycke. Närmare beskrivning av berörda strandskydd och biotopskydd samt påverkan på dessa framgår av planbeskrivning och MKB alternativt miljöbeskrivning. Beteckningar för redovisning på plankarta beskrivs i bilaga 4. Underlag till planen Underlaget till väg- eller järnvägsplanen ska följa med planen men vara åtskilt från planen, så att det framgår klart vad som är plan (som ska fastställas) och vad som utgör underlaget. Omfattningen av underlaget ska anpassas till behov och förutsättningar i det enskilda projektet. Av lagtexten framgår att följande underlag ska finnas en redovisning av motiven till valet av lokalisering och utformning av vägen, en sammanställning av de synpunkter som kommit fram under samrådet och uppgift om hur synpunkterna har beaktats (samrådsredogörelse), en miljökonsekvensbeskrivning eller, om projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön samt övriga uppgifter som behövs för att genomföra projektet. Av vägförordningen och förordningen om byggande av järnväg framgår att det tillsammans med planen också ska finnas en fastighetsförteckning. I förordningarna anges även hur förteckningen ska vara utformad. Underlaget sammanställs till följande handlingar: Planbeskrivning. Samrådsredogörelse. MKB (om sådan ska finnas). MKB kan även utgöra en tydligt avgränsad del av Planbeskrivningen. Miljöbeskrivning i de fall det inte krävs en MKB. Miljöbeskrivningen utgör normalt en del av planbeskrivningen. Fastighetsförteckning. Vid behov kan även följande handlingar utgöra underlag: Illustrationskarta och eventuell profil. Gestaltningsprogram. Särskilda utredningar och material som behövs för tolkning och förståelse av väg- eller järnvägsplanen. Planbeskrivning Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av motiven till valet av lokalisering och utformning av vägen eller järnvägen. Det ska också finnas en redogörelse för de alternativ som har studerats, vilka val som gjorts och skälen till det. Det ska även ingå en tillbakablick på den analys enligt fyrstegsprincipen som har gjorts innan den fysiska 58

59 planeringen startade, dvs. en kort sammanfattning av den studie som har lett fram till åtgärdsvalet. Planläggningen och prövningen ska normalt avse hela det projekt som avses fastställas. Om ett större projekt ändå måste delas upp ska det av varje plan framgå hur planen får en lämplig fortsättning och anknyter till befintlig eller blivande väg eller järnväg utanför planen. Planbeskrivningen ska normalt ha nedanstående innehåll: 1. Sammanfattning Kort beskrivning av det planerade projektet samt motiv och effekter/konsekvenser. 2. Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål. I detta avsnitt ska bland annat beskrivas nuvarande förhållanden, behov av förändringar, ändamål och projektmål, hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta, eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken, påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen, planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer samt innehålla en sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning. 3. Den planerade vägens/järnvägens lokalisering och utformning med motiv. Detta avsnitt ska innehålla: Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) En kort sammanfattning av de förberedande studier som har gjorts med beaktande av fyrstegsprincipen och av de överväganden som lett fram till åtgärdsvalet. Val av lokalisering En beskrivning av motiven till vald lokalisering. Här ska också anges vilka alternativ som studerats, vilka alternativ som valts bort och motiven för detta. Val av utformning En beskrivning av hur vägen eller järnvägen ska utformas. Här anges motiven till vald utformning, vilka alternativa utformningar som studerats, vilka alternativ som valts bort och motiven för detta. 4. Konsekvenser av förslaget Här görs en översiktlig beskrivning av hur ändamål och mål med det projekt som planen avser bedöms komma att uppnås. Endast de effekter 59

60 som är relevanta för den aktuella anläggningen tas med. Det kan exempelvis gälla: Trafiktekniska konsekvenser överensstämmelse med de transportpolitiska målen, restid/komfort, framkomlighet, kapacitet, bytespunkter med koppling till andra transportsystem och trafiksäkerhet. Miljökonsekvenser hälsa och säkerhet, natur- och kulturmiljö och hushållning med naturresurser. I detta avsnitt beskrivs också konsekvenserna av verksamheter eller åtgärder som enligt bestämmelser i miljöbalken ska undantas från förbud eller skyldigheter enligt balken, dvs. strandskydd, generellt biotopskydd och åtgärder som undantas från samråd enligt kap miljöbalken. Om en MKB finns som en särskild handling kan detta avsnitt vara översiktligt. Alternativt kan, i projekt av mindre omfattning, detta avsnitt i planbeskrivningen utgöra MKB. Läsanvisning ska i sådana fall finnas som tydligt anger vilka delar av beskrivningen som utgör MKB. Om MKB inte krävs ska detta avsnitt redovisa projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Trafikverket har valt att benämna detta miljöbeskrivning. Om miljöbeskrivningen är mer omfattande kan den behöva redovisas i ett separat dokument. Då görs i stället en översiktlig sammanfattning i detta avsnitt. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått I detta avsnitt ska redovisas vilka av de möjliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för driftskedet som föreslås i MKB eller miljöbeskrivning som faktiskt ska utföras. Dessa ska också framgå av plankartan och fastställas. I det fall någon föreslagen åtgärd inte ska utföras ska det redovisas och motiveras. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Här ska redovisas för vilka ändamål och i vilken omfattning mark tas i anspråk inom väg- eller järnvägsplanen och vad motiven är för detta. Även hur avvägning gjorts mellan fördelarna med vald utformning och nackdelarna för den som tvingas avstå mark eller rättigheter kan behöva beskrivas. Påverkan under byggnadstiden Beskrivning av förutsebar påverkan. 60

61 5. Genomförande och finansiering Formell hantering Här beskrivs omfattning och rättsverkan av fastställelsebeslut, eventuell förändring av väghållningsansvar etc. Redogörelse för vilka kommunala planer som berörs, hur dessa behöver hanteras samt status för dem. Genomförande Beskrivning av hur projektet är tänkt att genomföras i den omfattning detta är beslutat, t.ex. ifråga om organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av väg- eller järnvägsplanen. Här ska också redovisas vilka följdåtgärder som planeras genomföras i projektet men som inte fastställs. Redovisning av vilka tillstånd och dispenser som bedöms behövas för genomförandet. Finansiering Redovisning av kostnader och koppling till den nationella transportplanen samt eventuell medfinansiering. Samrådsredogörelse Under utarbetandet av väg- eller järnvägsplanen ska samråd ske med den krets av berörda och på det sätt som anges i väglagen eller lag om byggande av järnväg. Samrådet är en fortlöpande process som ska inledas tidigt och fortgå under hela planläggningsprocessen. Samrådet ska alltså sammantaget omfatta vägens eller järnvägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan. I samrådsredogörelsen ska, utöver en redogörelse för hur samrådet har genomförts, de synpunkter som har kommit fram under hela samrådet redovisas. Det ska framgå hur synpunkterna har beaktats och motiv till detta. Miljökonsekvensbeskrivning MKB ska finnas om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. MKB ska godkännas av länsstyrelsen och MKB måste därför utgöra antingen en egen handling eller en tydligt avgränsad del av planbeskrivningen. Miljöbeskrivning Miljöbeskrivning är benämningen på det underlag som ska finnas i de fall det inte krävs någon MKB. Miljöbeskrivningen ska innehålla uppgifter om projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och miljön. Normalt kan den utgöra en del av planbeskrivningen. Fastighetsförteckning I vägförordningen och förordningen om byggande av järnväg finns angivet vad som ska redovisas i fastighetsförteckningen och hur dessa uppgifter ska grupperas. 61

62 Fastighetsförteckningen ska vara aktuell. Det innebär att den ska uppdateras inför granskning och inför fastställelse. Illustrationskarta Illustrationskartan upprättas när det behövs för att underlätta förståelse och tolkning av väg- eller järnvägsplanen. På illustrationskartan redovisas åtgärder som planeras genomföras men som inte ingår i det som fastställs, exempelvis byggande av enskilda vägar. Övrigt underlag till planen I underlaget till väg- eller järnvägsplanen kan också ingå handlingar och utredningsmaterial som är viktiga för förståelsen av planen och som inte framgår av planbeskrivningen, t.ex. särskilt gestaltningsprogram och geoteknisk utredning Utan formell plan (planläggningstyp 1) Underlag för ställningstagande Underlaget för ställningstagande om fysisk planläggningsprocess krävs och ska upprättas med stöd av ett malldokument enligt bilaga 2. Av underlaget ska framgå: 1. Beskrivning av åtgärden och dess storlek och komplexitet. 2. Åtgärdens omgivningspåverkan. 3. Behov av tillstånd och dispenser. 4. Markåtkomst (inklusive karta som redovisar markbehovet). 5. Fortsatt arbete. Till underlaget ska bifogas kopior på: Eventuella samrådshandlingar med kommun, länsstyrelse, allmänhet. Eventuella miljötillstånd. Ställningstagande Ställningstagandet ska utmynna i att projektet inte innebär byggande av väg eller järnväg samt att formaliserad fysisk planläggning därför inte krävs. Detta är ett internt ställningstagande och går därför inte att överklaga. Ställningstagandet görs av den som avser att bygga vägen eller järnvägen. 3 Samråd i planläggningsprocessen Redan när det finns en avsikt att bygga en väg eller en järnväg ska samrådsprocessen inledas. Samrådet ska inledas tidigt och när alla alternativ är möjliga. Den berörda allmänheten ska ha rätt att delta i beslutsprocesser om järnvägar och vägar som kan ha betydande påverkan på miljön. Kontakterna med kommuner, myndigheter, sakägare och allmänheten ska inledas på ett tidigt stadium, när alla alternativ är öppna och deltagandet är meningsfullt. Samrådet är en fortlöpande process som pågår under hela 62

63 planläggningsprocessen fram till kungörande för granskning. Samrådet kan omfatta många olika slags formella och informella aktiviteter, t.ex. utskick av informationsmaterial, telefonkontakter, skriftliga synpunkter och personliga eller allmänna möten. Information på Trafikverkets webbplats kan komplettera övriga samrådsaktiviteter. De samråd som genomförs ska dokumenteras i protokoll, tjänsteanteckningar, minnesanteckningar och så vidare. Detta gäller såväl formella möten som informella samtal, t.ex. på telefon. Den samlade samrådsprocessen ska dokumenteras i en samrådsredogörelse. Under samrådet ska en bedömning göras av om projektet kan innebära betydande miljöpåverkan i ett annat land. Syftet med samrådet är att identifiera olika intressen som är viktiga att ta hänsyn till i planeringsarbetet, inleda en dialog med länsstyrelsen om huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samla in kunskap, skapa förståelse av situationen, platsens karaktär och problembilden, undersöka förutsättningarna för att kommunen medger undantag från bygglov respektive att länsstyrelsen accepterar att tillstånd enligt miljöbalken hanteras vid fastställelsen, ge information till berörda samt skapa möjlighet till förankring av projektet i övrig samhällsplanering och hos de som berörs av projektet. Av de två rapporterna Moderna samråd [4] och Samverkansmetoder - samråd och dialog vid trafikplanering [5] framgår mer om vad som är viktigt vid samråd och också om metoder som kan användas för att genomföra samråd. Olika metoder har analyserats för att se vilka som är lämpliga för olika skeden i projekt. Rapporterna ger förslag på i vilka sammanhang de olika metoderna kan vara lämpliga. Hur samrådet ska bedrivas i det enskilda fallet ska redovisas i planläggningsbeskrivningen, se avsnitt Det är också viktigt att samordna samrådet med kommunens samråd för översiktsplanen och detaljplaner avseende samma åtgärd. Om en åtgärd har hanterats i en detaljplan medger lagstiftningen förenklingar i MKB-, samråds- och granskningsförfarandet. I de fall det råder tveksamhet huruvida ett projekt ska anses innebära byggande av väg eller järnväg eller inte ska samråd ske med länsstyrelsen och kommunen om frågan. Den slutliga bedömningen görs av den som avser att bygga vägen eller järnvägen. Samrådets innehåll Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt planläggningsprocessen har kommit. Det är ju helt olika frågeställningar som är aktuella att samråda om i processens 63

64 inledning jämfört med i slutskedet. I förekommande fall ska samrådet även behandla avförande av alternativ, skyddsåtgärder, försiktighetsmått m.m. Samråd ska ske fortlöpande under arbetets gång. Samrådet ska anpassas efter behovet i det enskilda fallet. I inledningsfasen av den formella processen ska samrådet handla om att inhämta kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc., medan samrådet längre fram i planläggningsprocessen mera ska handla om sträckningen och utformningen av den nya vägen eller järnvägen, dess effekter och konsekvenser, miljöskyddsåtgärder etc. När planläggningsprocessen är genomförd ska samrådet sammantaget minst ha omfattat vägens eller järnvägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan. Under samrådet är det viktigt att redovisa hur planläggningen ska bedrivas och vilka samråd som ska genomföras. Detta ska redovisas i den planläggningsbeskrivning som upprättas i inledningen av planläggningsprocessen och sedan uppdateras under processens gång. Under samrådet ska länsstyrelsen fatta beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Innan länsstyrelsen får fatta beslut i frågan ska den som avser bygga vägen eller järnvägen ha tagit fram samrådsmaterial, gjort det tillgängligt samt gett de enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att yttra sig. Se vidare avsnitt och 2.3. Om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan MKB som ska upprättas tillsammans med väg- eller järnvägsplanen. Inför ställningstagandet till vilken korridor eller vilket alternativ som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet är det lämpligt att begära yttranden från berörda länsstyrelser och kommuner för att få deras sammanvägda ståndpunkter. De som deltagit i samrådet ska därefter få information om vilket ställningstagande Trafikverket tagit, motiv för detta och vad det innebär för fortsatt planläggning. Om ställningstagandet innebär att alternativ avförs från vidare utredning är det viktigt att ställningstagandet redovisas tydligt och motiveras utförligt. Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer i den kommande vägeller järnvägsplanen. För att undantag från bygglovplikten ska kunna göras bör den som avser att bygga väg eller järnväg, normalt Trafikverket, ha tagit upp denna fråga tidigt i samrådsprocessen. En förutsättning för att undantag för bygglov ska kunna göras i den kommande väg- eller järnvägsplanen är att berörd kommun har gått med på det. Verksamheter och åtgärder enligt en fastställd väg- eller järnvägsplan är undantagna från vissa förbud och skyldigheter enligt miljöbalken. Det gäller förbudet att bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada miljön inom de generella biotopskyddsområdena enligt 7 kap 11 och 11a i miljöbalken. Det gäller även strandskyddsbestämmelserna i 7 kap 15 och 16 samt skyldigheten att anmäla en verksamhet eller åtgärd för samråd enligt 12 kap 6 och 6a. I den mån den kommande väg- eller järnvägsplanen kan komma att medföra undantag från dessa förbud eller skyldigheter ska Trafikverket eller den som är planupprättare därför ta upp dessa frågor med länsstyrelsen under samrådet. 64

65 Plan med status samrådsunderlag Samrådsunderlag är statusen för den version av planen som upprättas inför länsstyrelsens beslut om huruvida projektet innebär en betydande miljöpåverkan eller inte. Underlaget för samråd ska omfatta de fakta och förutsättningar som är kända vid tillfället för samrådet. Kravet på redovisning inför begäran om länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan framgår av avsnitt 4.2 samt i bilaga 3 Anvisning Miljö i planläggningsprocessen. Plan med status samrådshandling Samrådshandling är statusen för de handlingar som visas under det fortsatta samrådet. Samrådshandlingarna utvecklas under projektets fortskridande från att tidigt omfatta en problembild och beskrivning av förutsättningar och hinder i det berörda området, till att avse förslag till lokalisering av väg eller järnväg, för att slutligen avse detaljutformningen av vägen eller järnvägen, skyddsåtgärder m.fl. frågor. Det är därför viktigt att samrådsredogörelsen refererar till vilken version (datum) av planen med status samrådshandling som synpunkter lämnats. För de projekt som undersöker alternativa korridorer finns två särskilt viktiga samrådstillfällen, nämligen samråd inför val av alternativ och inför plangranskningen. Samrådshandlingens omfattning och innehåll ska anpassas till det enskilda projektets förutsättningar samt till samrådets inriktning och hur långt planläggningsprocessen har fortskridit. Samrådshandlingarna ska redovisas så att alla berörda kan förstå innebörden och omfattningen av förslaget eller förslagen, till exempel illustrationer, miljökonsekvenser och påverkan på fastigheter. Det är viktigt att beskriva konsekvenserna av projektet. Inför val av korridor ska särskilt beskrivas konsekvenserna där förslagen skiljer sig åt. De aspekter som ska beskrivas omfattar nedanstående. Detaljeringsgraden skiljer sig åt beroende på vilken fas i processen man befinner sig i. Funktion av järnväg (godstrafik, persontrafik, tillgänglighet för näringsliv och resande m.m.) och konsekvenser för resenärer, uppdelat på kön. Trafikdata för väg (flöden, fördelning i nät och tid, fördelning mellan färdmedel, hastighet, fordonstyper, typ av transporter, t.ex. farligt gods) och konsekvenser för resenärer, uppdelat på olika trafikslag, olika åldrar och på kön. Omgivningspåverkan (naturresurser, naturmiljö, kulturmiljö, boendemiljö, klimatpåverkan, risker och sårbarhet m.m.) inklusive människors förväntade upplevelse av den planerade anläggningen (gestaltning) i det omgivande landskapet. Samhällseffekter/markanvändning (påverkan på utbyggnadsplaner för kommuner, industrier, väghållare m.fl.). 65

66 Påverkan på människors hälsa och levnadsförhållanden i övrigt, uppdelat på kön. Anläggningskostnader. Samhällsekonomisk bedömning. (Projekt som staten finansierar helt eller delvis ska alltid innefatta en samhällsekonomisk bedömning. Den sammantagna effekten ska även innehålla kombinationen med eventuellt andra typer av åtgärder (steg 1-3 i fyrstegsprincipen) enligt åtgärdsvalsbeskrivning eller annan förberedande studie.). Hur åtgärden påverkar möjligheten att åstadkomma hållbara transportsystem. Därutöver kan finnas andra aspekter som är viktiga för det aktuella projektet och det geografiska område som studeras. Det kan gälla areella näringar där ju olika typer har större eller mindre vikt i skilda delar av landet, specifika geotekniska frågeställningar, tids-, teknik- eller säkerhetsmässiga genomförandeaspekter etc. Påverkan, effekter och konsekvenser ska analyseras och beskrivas såväl för dem som använder transportsystemet eller är beroende av det och för de intressen som finns i omgivningen. Beslutsunderlaget ska handla om allmänna intressen och inte enskilda intressen. Konsekvensbeskrivningarna ska fokusera på de konsekvenser som är väsentliga och de som skiljer mellan alternativen eller på annat sätt kan bli avgörande. I arbetet med en vägplan för ett vägprojekt ingående i TEN-T-vägnätet ska ingå en trafiksäkerhetsanalys. Analysen ska innehålla en beskrivning av de överväganden som gjorts i fråga om trafiksäkerheten. Väghållaren ska för varje vägprojekt utse en trafiksäkerhetsgranskare som ska följa planläggningen av vägprojektet och göra en trafiksäkerhetsgranskning i den inledande planläggningen av vägen, i fasen för vägens detaljutformning och i fasen omedelbart innan vägen tas i bruk. För TEN-T-vägnätet bör alltså samråd kontinuerligt tas med den utsedde trafiksäkerhetsgranskaren. Om avsikten är att undantag från bygglovplikt ska göras i väg- eller järnvägsplanen ska samrådshandlingen innefatta uppgifter om vilka åtgärder som avses undantas från bygglovplikt, vilka områden som avses, var åtgärderna ska utföras och principer för hur de ska utformas. Samrådskrets Samrådskretsen i planläggningsprocessen utgörs av de enskilda som särskilt berörs. Med detta avses sakägare (fastighetsägare, innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt, förvaltare av samfälligheter och gemensamhetsanläggningar eller, om förvaltning saknas, ägarna till de i samfälligheten eller gemensamhetsanläggningen delägande fastigheterna), berörda kommuner och berörda länsstyrelser. 66

67 Om projektet berör en samebys intressen är samebyn alltid att betrakta som berörda sakägare då de har rättigheter som berörs. Om riksintresse för rennäringen berörs ska Sametinget vara med i samrådskretsen. Jakt- och fiskevårdsområden ska ingå i samrådskretsen om deras rättigheter berörs. Bostads- och hyresrättsinnehavare bör ingå i samrådskretsen om de på ett påtagligt sätt berörs av väg- eller järnvägsplanen, t.ex. om fastigheten utsätts för bullerstörningar. Om en väg- eller järnvägsplan har betydelse för kollektivtrafiken ska samråd ske även med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Det kan även vara viktigt att samråda med den som upprättar länsplanen. Om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter vilkas verksamhetsområde berörs, den allmänhet som kan antas bli berörd och de organisationer som kan antas bli berörda. Även andra länder kan beröras. I sådana fall är Naturvårdsverket samordnande myndighet. Vilka organisationer och statliga myndigheter som kan antas bli berörda får avgöras från fall till fall. Länsstyrelsen bör tillfrågas vilka organisationer och myndigheter som bör vara samrådsparter. Av väg- eller järnvägsplanens beskrivning ska framgå hur avgränsningen av samrådskretsen skett. Om det är aktuellt med indragning av väg eller delar av vägområdet från allmänt underhåll eller förändring av enskild väg till allmän ska samråd genomföras med de sakägare som berörs; kommun, länsstyrelse, övriga berörda myndigheter vilkas verksamhetsområde berörs av frågan och andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Samråd ska även ske med andra som kan lämna upplysningar i saken. Samråd med länsstyrelse och kommun ska även ske när det i väg- eller järnvägsplanen föreslås förändring av kommunens väghållningsområde. Samråd med vissa fastighetsägare Ägare till fastigheter vars mark eller utrymme kan komma att tas i anspråk för vägen eller järnvägen ska kallas till minst ett möte på den ort där vägen eller järnvägen ska byggas. Samrådsredogörelse Resultatet av samrådsprocessen ska redovisas i en samrådsredogörelse. Denna ska beskriva hur samrådsprocessen har genomförts under hela den samlade planläggningsprocessen fram till kungörande för granskning, vilka samrådsmöten som 67

68 genomförts och med vilka parter som samråd har skett. Den ska visa de synpunkter som kommit in och hur dessa beaktats samt vilka ställningstaganden som de medfört under processens gång. Samrådsredogörelsen ska kontinuerligt uppdateras under planläggningsprocessens gång. Samrådsredogörelsen är en viktig handling som ska utformas med omsorg. Den ska bifogas väg- eller järnvägsplanen när denna kungörs för granskning. Protokoll, minnesanteckningar, inkomna yttranden och upprättade handlingar utgör underlag till samrådsredogörelsen. Förenklat samrådsförfarande Samrådsförfarandet får förenklas i två situationer. En av dem avser ändring av en fastställd plan för ett väg- eller järnvägsbygge som ännu inte är färdigställt. En förutsättning är att ändringen inte kan anses medföra en betydande miljöpåverkan. I sådana fall ska samrådet kunna genomföras så enkelt som möjligt. Ägare till fastigheter som helt eller delvis kan komma att tas i anspråk ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller berörda innehavare av särskild rätt till sådana fastigheter. Samrådsförfarandet får förenklas också när väg- eller järnvägsplanen endast avser en väg eller järnväg som också har prövats eller ska prövas i en detaljplan. I sådana fall behöver samråd inte ske om vägens eller järnvägen lokalisering och utformning i detalj, förutsatt att utredningen i detaljplaneärendet är tillräcklig och aktuell för väg- eller järnvägsplanen och samråd i detaljplaneärendet sker eller har skett med alla dem som ska omfattas av samråd enligt väglagen eller lag om byggande av järnväg. Om samrådet i detaljplaneärendet är avslutat och samråd inte har skett med alla som förutsätts i väglagen eller lag om byggande av järnväg, är det tillräckligt att samråd sker med dem som inte har omfattats av samrådet. I de fall det redan finns en gällande detaljplan som omfattar vägen eller järnvägen ska Trafikverket i samråd med kommunen bedöma om detaljplanen kan utgöra underlag för planeringen. 3.1 Samråd inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan När samrådsprocessen startar ska utredning ske om var vägen eller järnvägen ska lokaliseras och hur den ska utformas. Samråd ska inledas innan det finns alternativa korridorer, sträckningar eller liknande. Samrådet i inledningsfasen av processen ska handla om att inhämta kunskap från enskilda som särskilt berörs, från berörd allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. Bedömning ska göras av om projektet kan innebära betydande miljöpåverkan i annat land. Syftet med samrådet är att identifiera olika intressen som är viktiga att ta hänsyn till i planeringsarbetet, 68

69 att inleda en dialog med länsstyrelsen om projektet utifrån relevanta aspekter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan, kunskapsinsamling, förståelse av situationen/problembilden och analys och att ge de enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att yttra sig. Samråd kan t.ex. ske i form av kontakter eller möten med länsstyrelse och kommuner, vid behov även som informationsmöte med allmänheten och information på webben. Samråd ska i normala fall ske med de enskilda som särskilt berörs (med detta avses sakägare, se ovan), berörda kommuner, berörda länsstyrelser och kollektivtrafikmyndighet. Samråden ska dokumenteras i en samrådsredogörelse. Vad gäller de enskilda som kan antas bli särskilt berörda finns dock ett formellt krav på att de ska ha fått möjlighet att yttra sig innan frågan om betydande miljöpåverkan lämnas till länsstyrelsen. Det ska ske genom att den som avser att bygga vägen eller järnvägen genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt beskriver hur och när ett yttrande ska kunna lämnas. Det ska också framgå var handlingar om projektet hålls tillgängliga. Med särskilt berörda avses i första hand närboende och inte en bredare allmänhet. 3.2 Samråd vid utformning av lokaliseringsalternativ En väl fungerande samrådsprocess är naturligtvis av stor betydelse även inför utformningen av olika lokaliseringsalternativ och vid ställningstagandet till vilken sträckning eller plats som ska väljas. Det är viktigt att den som avser att bygga en väg eller järnväg, i normalfallet Trafikverket, både får del av den kunskap som finns om det aktuella utredningsområdet och de synpunkter som finns på projektet och kan ge information till berörda intressenter. Samråd ska ske fortlöpande under arbetets gång och ska alltså innefatta frågor om bland annat utformning, miljökonsekvenser, utvärdering och avförande av alternativ. Eftersom samrådet syftar till att skapa en dialog är det särskilt viktigt att i ett tidigt skede av denna fas av arbetet ta direktkontakt med berörd länsstyrelse och kommun(er). Ett tidigt informationsutbyte skapar förutsättningar för att stämma av vilket underlag som är relevant för att olika sträckningsalternativ ska kunna beskrivas och utvärderas på ett adekvat sätt. Det ger också bättre möjligheter att bestämma rätt samrådskrets, t.ex. vilka myndigheter och organisationer som kan vara berörda. 69

70 Det löpande samrådet sker ofta med företrädare för olika enheter inom länsstyrelsen eller olika förvaltningar i en kommun. Inför valet av lokaliseringssalternativ behövs både länsstyrelsens och kommuners sammanvägda ståndpunkter. Trafikverket behöver därför begära in yttranden från dem där de kan ge sin helhetssyn på framför allt valet av lokalisering. Yttrandet från en kommun ska vara beslutat av den politiska styrelsen eller nämnden som kommunen bestämmer. I många fall förutsätter ett väg- eller järnvägsprojekt att kommunala detaljplaner ändras. Det är viktigt att så långt möjligt samordna Trafikverkets samrådsprocess med sådant planarbete och ge kommunen möjligheter att samordna sin tidsplanering med Trafikverkets projekt. Fortsatt samråd kan sedan ske genom t.ex. telefonkontakter, skriftliga synpunkter och möten. Vid regelbundna möten kan även andra myndigheter och organisationer ges tillfälle att delta. Vid större och mer komplicerade projekt kan det även vara lämpligt att bilda särskilda referensgrupper. Samråd bör också hållas med de regionala organ och länsstyrelser som ansvarar för att upprätta de ekonomiska länsplanerna och som därmed ofta finansierar eller samfinansierar projekten. Ställningstagandet till vilken korridor eller vilket alternativ som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet är avgörande för planläggningsprocessens fortsättning. Därför ska en tydlig information om detta ställningstagande och vad det innebär utgöra påtagliga inslag i samrådsprocessen under det fortsatta arbetet. Inkomna synpunkter ska tas in i samrådsredogörelsen. 3.3 Samråd vid planutformning och MKB Samråd ska ske under arbetet med den närmare utformningen av väg- eller järnvägsanläggningen och upprättandet av MKB när en sådan krävs. Syftet med samrådet är kunskapsinsamling, information och förankring och att utreda och definiera hur vägen eller järnvägen ska utformas. Samrådsform är möten med särskilt berörda och markägare, kontakter eller möten med länsstyrelse och kommuner, vid behov möte med allmänheten och information på webben. Samrådsparter är de enskilda som särskilt berörs (med detta avses sakägare, se ovan) berörda kommuner och berörda länsstyrelser. 70

71 Om en väg- eller järnvägsplan har betydelse för kollektivtrafiken ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter vilkas verksamhetsområde berörs, den allmänhet som kan antas bli berörd och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråden ska ha fokus på kunskapsinsamling, analys och förståelse/förankring. Arbetet i denna del av processen syftar till att göra väg- eller järnvägsplanen färdig för granskningsförfarandet. När granskningshandlingen ska färdigställas är det viktigt att så långt möjligt fånga upp de synpunkter som länsstyrelse och kommun(er) har på hur anläggningen slutligen bör utformas. Samråd med kommunen ska särskilt avse frågor som rör undantag från bygglovskravet om det är aktuellt i väg- eller järnvägsplanen. Kommunens samlade yttrande till väg- eller järnvägsplanen avges sedan under granskningen. Länsstyrelsen ska slutligen yttra sig över granskningshandlingen inför fastställelseprövningen. Samråd om lokalisering av en väg eller järnväg och utformning i detalj behöver inte ske om väg- eller järnvägsplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan om utredningen i detaljplaneärendet är tillräcklig och aktuell och samråd har skett med dem som omfattas av samråd enligt väglagen eller lagen om byggande av järnväg. Om samrådet i detaljplaneärendet är avslutat och samråd inte har skett med alla som krävs ska ett kompletterande samråd ske med dessa. Samrådsredogörelsen ska uppdateras. 4 Miljö Planläggning och byggande ska genomföras på ett miljöanpassat sätt och bidra till att samhällets miljömål inom områdena klimat, hälsa och landskap nås i enlighet med Trafikverkets miljöpolicy [2]. När Trafikverket ska planlägga och bygga väg eller järnväg ska åtgärden bidra till att alla projekt ska ha en systematisk hantering av miljöfrågorna så att lagkrav och ambitioner för en god miljöanpassning säkerställs. Råd om metoder för bedömning och redovisning finns i Trafikverkets anvisning Miljö i planläggningsprocessen (se bilaga 3). 71

72 4.1 Omgivningspåverkan vid planläggningstyp 1 Beslut om att en liten åtgärd på befintlig väg eller järnväg inte utgör byggande av väg eller järnväg ska grundas på ett underlag som bland annat visar att den ytterligare påverkan på omgivningen blir marginell. Omgivningspåverkan av en väg- eller järnvägsåtgärd omfattar miljöpåverkan samt annan påverkan på omgivningen. Graden av omgivningspåverkan är resultatet av en bedömning av miljöförutsättningar, åtgärdens effekter och konsekvenser samt de försiktighetsmått och anpassningar som ska genomföras. Beslutet ska omfatta resultatet av denna bedömning samt eventuella miljöprövningar. Om projektet bedöms medföra konsekvenser för ett eller flera intressen i sådan grad att skyddsåtgärder krävs ska den ytterligare påverkan på omgivningen normalt bedömas som mer än marginell, likaså om mer omfattande anpassningar och försiktighetsmått krävs. 4.2 Samrådsunderlag vid planläggningstyp 2-5 En plan med status samrådsunderlag utgör underlag för samråd samt för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget ska innehålla de uppgifter länsstyrelsen behöver för att bedöma om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Uppgifterna ska projektanpassas utifrån miljöns känslighet, projektets storlek och komplexitet. I avsnitt 4.2 i bilaga 3 Anvisning miljö beskrivs närmare vad underlaget för länsstyrelsens beslut bör innehålla kopplat till de kriterier (bilaga 2 i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivning) som utgör stöd för bedömningen. Samrådsunderlaget bygger på en inledande analys av de behov och problem som ska tillgodoses samt de förutsättningar och intressen som kan beröras av projektet. Analysen ska grundas på befintlig och aktuell kunskap. I undantagsfall kan kompletterande kunskap behöva tas fram redan i detta skede. En plan med status samrådsunderlag ska ge information om projektet, dess ändamål och projektmål. geografiskt område som berörs, arbetet med eventuell åtgärdsvalsstudie eller annan förberedande studie, förutsättningar, behov och problem som är viktiga utgångspunkter för projektet, tänkbara effekter för berörda intressen samt de uppgifter i övrigt som länsstyrelsen behöver för att bedöma om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen ska även ha tillgång till en påbörjad samrådsredogörelse inför beslutet. 72

73 4.3 Miljöbeskrivning i projekt utan betydande miljöpåverkan En väg- eller järnvägsplan för ett projekt som länsstyrelsen beslutat inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska innehålla uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Dessa uppgifter benämns miljöbeskrivning. Grundläggande moment i metodik för miljökonsekvensbeskrivning ska användas för att ta fram de uppgifter och göra de bedömningar som behövs för miljöbeskrivningen. Arbetet med miljöbeskrivningen ska bedrivas integrerat med planering och projektering och bidra till projektets miljöanpassning. Trafikverket ansvarar för att beslutade försiktighetsmått och skyddsåtgärder inarbetas i projektets handlingar inför genomförandet. Miljöbeskrivningen utgör ett underlag till väg- eller järnvägsplanen när en MKB inte tas fram. Uppgifterna kan redovisas integrerat med övriga uppgifter i underlaget för planen. Miljöbeskrivningen ska redovisa miljöförutsättningar och intressen, de anpassningar med hänsyn till miljön som genomförts under projekteringen, miljöredovisningens avgränsning och de miljöeffekter och miljökonsekvenser som kan förutses av projektet. Miljöbeskrivningen ska tillsammans med planen ge den information som behövs för att bedöma hur lagkrav om miljö tillgodoses och att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas i väg- eller järnvägsplanen är tillräckliga och att miljönyttan uppnås utan oskälig kostnad. Metod för analys av projektets miljöpåverkan och vad som ska framgå av miljöbeskrivningen framgår av avsnitt 4.3 i bilaga 3 Anvisning Miljö i planläggningsprocessen. 4.4 Miljökonsekvensbeskrivning En väg- eller järnvägsplan för ett projekt som länsstyrelsen har beslutat kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska innehålla en MKB som uppfyller kraven i 6 kap. 7 miljöbalken. Även ärenden som överlämnas till regeringen för tillåtlighetsprövning ska innehålla en MKB. MKB ska godkännas av länsstyrelsen. MKB ska vara objektiv och transparent och genomföras i enlighet med de principer och metoder som beskrivs i Trafikverkets handbok om MKB [3]. Se även avsnitt 4.4 och 5 i bilaga 3 Anvisning Miljö i planläggningsprocessen. 73

74 I planläggning med alternativa lokaliseringar (planläggningstyp 4 och 5) ska ett underlag för beslut om lokalisering sammanställas utifrån pågående arbete med MKB. I ärenden som regeringen ska tillåtlighetspröva är detta underlag ett MKB-dokument. Underlaget ska utformas så att det är användbart för en samlad bedömning av de studerade alternativen och beslut om lokalisering. Länsstyrelsen ska ges möjlighet att lämna synpunkter på miljöunderlaget för lokaliseringsbeslut i planläggningstyp 4. En miljökonsekvensbeskrivning i ett detaljplaneärende kan även ingå i en väg- eller järnvägsplan om den är aktuell och tillräcklig för det ärendet. För att vara tillräcklig ska redovisningskraven i 6 kap. 7 miljöbalken vara uppfyllda, den ha en god kvalitet både vad gäller bidrag till projektets miljöanpassning och underlag för prövning av planen och det ska gå att urskilja vilka miljöeffekter och miljökonsekvenser som förväntas uppkomma av väg- eller järnvägsprojektet samt vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs. Bedömningen om MKB är aktuell och tillräcklig för väg- eller järnvägsplanen ska göras i samråd med berörd länsstyrelse och kommun. Det är länsstyrelsen som slutligen avgör frågan i samband med att MKB godkänns Arbetet med miljökonsekvensbeskrivning En MKB ska baseras på de analyser och bedömningar som görs fortlöpande under hela planläggningen och projekteringen. Bedömningen av miljökonsekvenser relateras till ett nollalternativ (referensalternativ) som beskriver den framtida situationen utan väg- eller järnvägsprojektet. Analyserna ska omfatta hur väg- eller järnvägsanläggningen, dess byggande, trafikering och underhåll förväntas påverka följande faktorer och samspelet mellan dem: människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Arbetet med MKB ska bedrivas integrerat med planläggning och projektering och bidra till projektets miljöanpassning. Trafikverket ansvarar för att beslutade försiktighetsmått och skyddsåtgärder inarbetas i projektets handlingar inför genomförandet Redovisning av miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen ska anpassas till projektets och miljökonsekvensernas art och omfattning samt planläggningstyp. Samrådet ska bidra till avgränsningen av MKB. MKB ska utformas så att den är tydlig och lätt att läsa. Redovisningen ska spegla hela MKB-processen och hur arbetet med MKB tagits tillvara i planläggningen. MKB för en väg- eller järnvägsplan enligt planläggningstyp 4 ska redovisa underlaget för beslut om lokaliseringsalternativ. 74

75 Innan en MKB lämnas till berörda länsstyrelser för godkännande ska det kontrolleras att kvaliteten är god och att den uppfyller gällande lagkrav. Kontrollen ska säkerställa att MKB tillsammans med övriga projekthandlingar ger prövande myndighet möjlighet att bedöma valet av miljöanpassade lösningar och i vilken mån bidrag sker till de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen, vad som är viktiga förhållanden och miljökonsekvenser, vad studerade alternativ innebär med hänsyn till omgivande miljö, hur de allmänna hänsynsreglerna och bestämmelser om miljökvalitetsnormer i miljöbalken följs och lämplig markanvändning med hänsyn till bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i miljöbalken. Tillkommande eller förändrade miljökonsekvenser som är en följd av revideringar som görs efter granskningen ska beskrivas. En bedömning ska göras om förändringarna är så omfattande att MKB behöver revideras. Samråd ska då ske med länsstyrelsen om MKB behöver godkännas på nytt. Revidering av en MKB ska genomföras så att dokumentet blir tydligt och lätt att läsa. 5 Referenslitteratur Nedan listas de dokument som kan användas som referenslitteratur i planläggningsprocessen. Flera av dessa dokument refererar till de tidigare tre planeringsstegen förstudie, utredning och plan. De bedöms ändå kunna användas i den nu sammanslagna processen. Vissa av dokumenten kommer att uppdateras och andra förses med läsanvisning. Många av de uppräknade dokumenten skrevs av dåvarande Vägverket eller Banverket. Detta påverkar emellertid inte rapportens värde som referenslitteratur. Om miljö [1] EU:s MKB-direktiv; Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. [2] Trafikverkets miljöpolicy, TDOK 2010:30. [3] Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar handbok Trafikverket 2011:090. nsbeskrivning_for_vagar_och_jarnvagar_handbok_metodik.pdf Om samråd [4] Moderna samråd, TRV 2011:069 75

76 [5] Samverkansmetoder - samråd och dialog vid trafikplanering, TRV 2011:078 Handbok: Dialog med omvärlden. För dig som leder eller arbetar i ett byggprojekt ägsprojekt/dialog med omvärlden.pdf Risk, säkerhet Personsäkerhet i järnvägstunnlar. BVH Banverkets krav på personsäkerhet i järnvägstunnlar. BVK Robusthets- och säkerhetsaspekter i järnvägsplanering. BVH Riskanalys vald vägsträcka, Vägverket publikation 2005:54. Jämställdhet Jämställd samhällsplanering förslag på metod, Vägverket publikation 2009:6, slag_pa_metod.pdf Barnkonsekvenser Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser, Vägverket publikation 2003:37, Vägledning för barnkonsekvensanalys i vägplaneringen, Vägverket publikation 2005:37, barnkonsekvensanalys_i_vagplaneringen.pdf Trafik, miljö och samhällsplanering - ger fakta och exempel på studier i närsamhället, Vägverket/Skolverket , Barnen och vägplaneringen. En kunskapsöversikt, Vägverket publikation 2005:27, n_kunskapsoversikt.pdf Skolan medverkar i barnkonsekvensanalyser: genom studier i närsamhället. Vägverket publikation 2006:11, Hantering av estetik, natur och kulturmiljö Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Vägverket publikation , 76

77 Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden, Vägverket publikation 2009:161, gestaltningsprogram.pdf Att göra mål! Handledning för arbete med projektmål för natur, kulturmiljö samt friluftsliv, Vägverket publikation 2009:51, Om trafik Trafik för en attraktiv stad (TRAST). SKL och trafikverken, Utgåva 2, (fler rapporter finns) 77

78 Bilaga 1 Konsekvensbeskrivning vägprojekt Nedan ges en fylligare beskrivning över vilka slags konsekvenser utöver miljökonsekvenser som kan behöva beskrivas inför de samlade samråd som äger rum inför val av alternativ respektive och inför plangranskning. De uppräknade konsekvenserna är endast tillämpbara för vägprojekt. Konsekvenser för trafik och användargrupper Trafikkonsekvenser Bedömningar och prognoser av trafikmängderna och trafikförhållandena ska göras för nya, förändrade och befintliga vägsträckor. Förändringar av hastigheter, andel tunga fordon samt förekomsten av farligt gods på olika delar av vägnätet ska uppskattas. För gång- och cykeltrafik ska antalsräkningar, uppgifter om rörelsemönster (t.ex. för barn) och om kollektivtrafiken ligga till grund för uppskattningar av framtida mängder och fördelning i nätet. En barnkonsekvensanalys ska göras när den är relevant och ska i så fall integreras i handlingarna. Om alternativen förväntas medföra en omfördelning mellan olika färdmedel ska storleken av den effekten bedömas. Behov av trafikstyrande åtgärder ska bedömas om föreslagna åtgärder innebär att trafikanternas vägval förändras och detta inte är avsett. Tillgänglighet Förändringar av tillgänglighet till vanliga målpunkter ska beskrivas för olika grupper av berörda bland medborgare och näringsliv, bland annat barn samt för olika färdmedel. Vid förbifartsprojekt ska konsekvenserna för kollektivtrafiken belysas särskilt. Positiva och negativa konsekvenser ska bedömas för relevanta trafikanter och kundgrupper. Om vissa grupper av medborgare och näringsliv får stora förändringar eller om det är stora skillnader mellan olika alternativ ska detta redovisas i en effekt- och konsekvensprofil som visar hur tillgängligheten till viktiga målpunkter förändras för olika grupper. Transportkvalitet och trafikantupplevelse Vägytans egenskaper, bärighet, väglag och framkomligheten som har betydelse för fordonskostnader och transportkostnader ska beaktas. Andra aspekter på transportkvalitet som är viktiga och som ska belysas är regularitet, tillförlitlighet, bekvämlighet, komfort, service och trygghet. Förändringar i visuell upplevelse av väg och omgivning som kan vara viktiga med tanke på trafikanter på den nya vägen och indirekt även för trafiksäkerheten ska behandlas. Gestaltning och anpassning till omgivande miljö Utformning och anpassning till omgivande miljö behöver särskilt beskrivas om inte ett gestaltningsprogram har upprättats. Trafiksäkerhet Om trafiksäkerheten bedöms förändras av ett alternativ ska beskrivning göras om förändringar av betydelse för olika färdmedel och olika grupper av användare. Om 78

79 fotgängare berörs ska särskilt påverkan för barn, äldre och funktionshindrade uppmärksammas. Trygghetsaspekter ska bedömas tillsammans med trafiksäkerhet om dessa faktorer samverkar. I de fall som trygghetsaspekterna bedöms påverka hela lokalsamhället ska de behandlas under konsekvenser för samhället eller en liknande rubrik. För en ny väg eftersträvas alltid trafiksäker utformning, vilket innebär att positiva konsekvenser förväntas. Samtidigt finns risken att nya trafiksäkerhetsproblem skapas, vilket ska uppmärksammas. Alternativ med olika trafikteknisk standard ska belysas. Hälsoaspekter och särskilda risker för trafikanter Luftkvalitet och risker vid brand ska belysas. Användargruppers och andra berördas påverkan av det trafiken för med sig ska beaktas. Jämställdhet Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män till följd av vägprojekt, exempelvis i fråga om tillgänglighet, trygghet och transportkvalitet ska belysas. Konsekvenser för lokalsamhället och regional utveckling Effekter för det lokala samhället ska beaktas i utredningen, men samtidigt ska det regionala perspektivet behandlas. Konsekvenser ska minst belysas för7: tillgång till arbetsmarknad, utbildning och samhällsservice, näringslivsutveckling och befolkningsutveckling, jämställdhetsaspekter, barn, äldres levnadsvillkor (trygghet, god miljö), tillgänglighet till dagliga målpunkter inom tätort med kollektivtrafik eller gång- och cykeltrafik, främjande av mixad markanvändning, tätortsstruktur i regionen, övrig markanvändningsutveckling och möjlighet till godstransporter. Konsekvenser under byggskedet Konsekvenser under byggskedet för såväl trafikanter som kringboende ska belysas och förslag ges till förberedelser och kostnader samt möjligheter till att begränsa de negativa konsekvenserna. Konsekvenser för väghållare För olika alternativ ska konsekvenserna för underhåll redovisas med avseende på metodik för genomförande och arbetsmiljö. Anläggningskostnader Beräkningen av anläggningskostnader för respektive alternativ ska göras enligt Trafikverkets regelverk. 79

80 Kostnader för drift och underhåll För val av korridor ska skillnad i drift- och underhållskostnader bedömas. Ändrat väghållningsansvar En översiktlig konsekvensbedömning ska göras av i vilken omfattning andra befintliga eller nya vägar påverkas i olika alternativa korridorer eller av olika vägtyper. Förslag på ett samlat vägnät ska redovisas i form av möjligt allmänt vägnät och möjligt enskilt vägnät. 80

81 Bilaga 2 Underlag för ställningstagande ej byggande av väg/järnväg 81

82 Dokumenttyp: Beslutat av: [Fastställt av (personlista)] Dokumentdatum: DokumentID: TDOK 2012:1151 Ärendenummer: TRV 2012/85426 Projektnummer: [Projektnummer] Ert datum: [Motpartens datum] Ert ärendenummer: [Motpartens ärendeid] Version:2.0 Kopia till: Underlag för ställningstagande Ej byggande av väg/järnväg Beskrivning av åtgärd Kortfattad beskrivning av åtgärdens omfattning. Här ska åtgärdens storlek och komplexitet beskrivas. För att åtgärden ej ska räknas som byggande av väg/järnväg krävs att det är ett smärre och okomplicerat projekt samt att åtgärden utförs på en befintlig väg/järnväg. Ny väg eller järnväg får ej tillskapas utan det ska enbart vara förändringar som behövs för vägens eller järnvägens bestånd, brukande eller drift. Exempel på projekttyper som kan räknas som små och okomplicerade projekt: tryckbankar, målad 2+1 väg som inte medför barriäreffekter, busshållplats, rastfickor, enstaka trumbyten, smärre justeringar i längs- eller höjdled av väg, anläggning och förlängning av plattformar, tillfälliga åtgärder och losstagning av berg för att utvidga tunnlar. Slutsats: Projektet innebär en smärre och okomplicerad åtgärd. Åtgärden utförs på befintlig väg/järnväg. Omgivningspåverkan Motivera att åtgärden endast medför en marginell ytterligare påverkan på omgivningen (t.ex. miljö). Bedöm omgivningens karaktär och känslighet (en större utvidgning av området ska normalt anses vara mer än en marginell påverkan oberoende på hur omgivningen ser ut). Ange även om bedömningen har skett i samråd med länsstyrelse och/eller kommun. Eventuella samrådshandlingar ska bifogas. Lämna förslag till försiktighetsåtgärder och anpassningar för att tillgodose hänsynsreglerna i 2 kapitlet Miljöbalken. 82(92) TDOK 2010:27 Mall_Beslut v.2.0 (Fastställd av Trafikverket)

83 Slutsats: Projektet medför ingen/endast en marginell ytterligare påverkan på omgivningen. Behov av tillstånd och dispenser Beskriv vilka eventuella tillstånd som är nödvändiga för att genomföra åtgärden, t.ex. strandskyddsdispens och vattenverksamhet. Observera särskilt att undantag från det generella biotopskyddet enbart gäller när det finns en fastställd väg- eller järnvägsplan. Markåtkomst Behöver ytterligare mark tas i anspråk? I det fallet då ny mark behöver tas i anspråk ska skriftligt medgivande inhämtas av berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt som visar att mark eller annat utrymme får tas i anspråk. Slutsats: Ingen ny mark kommer att tas i anspråk. / Skriftliga avtal har tecknats med samtliga fastighetsägare och innehavare av särskild rätt att mark får tas i anspråk. Fortsatt arbete Beskriv viktiga frågor som framkommit i processen och som är viktigt att ta med i det fortsatta arbetet. T.ex. synpunkter som framkommit vid samråd med länsstyrelse, kommun eller allmänhet. Ställningstagande Projektet xxx innebär ej byggande av väg/järnväg. Formaliserad fysisk planläggning krävs ej. Xxxx Samhälle Trafikverket Bilagor: - Samrådshandlingar med kommun, länsstyrelse, allmänhet - Miljötillstånd 83(92) TDOK 2010:27 Mall_Beslut v.2.0 (Fastställd av Trafikverket)

84 Bilaga 3 Anvisning: Miljö i planläggningsprocessen Bilaga 3 är en separat publikation: Anvisning: Miljö i planläggningsprocessen, Trafikverket publikation 2012:225, aspx 84

85 Bilaga 4 Redovisning på plankarta Nedan redovisas bokstavsbeteckningar med text som ska användas på plankartor till vägplaner och järnvägsplaner, i kombination med färger. Den närmare betydelsen av beteckningarna och hur de är avsedda att användas framgår av kommentaren vid varje beteckning. Plankarta Bestämmelser som ska gälla i hela planen behöver inte markeras på kartan. Alla bestämmelser som ska gälla ska dock redovisas i teckenförklaringen. Markanspråk I planer med komplexa markanspråk, t ex cut-and-cover-tunnlar med 3Dfastighet, kan markanspråken behöva redovisas på flera olika kartor, exempelvis särskilda kartor för Tillfällig nyttjanderätt, Profil, Tvärsektioner. Dessa kartor ska också fastställas. Gräns för vägområde Gräns för järnvägsmark Avgränsning mellan olika typer av markanspråk 85

86 V R=0, G=63, B=127 TRANSPARENS 50 % Nytt vägområde med vägrätt Alt: Nytt vägområde inom detaljplan där kommun är huvudman för allmänna platser Nytt område färgas. Vi R=0, G=63, B=127 TRANSPARENS 70 % Nytt vägområde med inskränkt vägrätt Nytt område färgas. Ange skälet till inskränkningen, t.ex. KC-pelare, bullerskyddsvall Används även för vägar i tunnel. J/Jt R=165, G=82, B=223 TRANSPARENS 50 % Ny järnvägsmark med äganderätt Alt: Järnvägsmark med äganderätt, 3Dfastighet Finns områden med inskränkt vägrätt av olika skäl får beteckningarna olika löpnummer, exempelvis Vi1, Vi2 osv. Nytt område färgas. Nytt område färgas. Js R=165, G=82, B=223 TRANSPARENS 70 % Ny järnvägsmark med servitutsrätt Nytt område färgas. Ändamål anges, t.ex. trädsäkring, serviceväg, bullerskyddsvall Finns områden med servitutsrätt för olika ändamål får beteckningarna olika löpnummer, exempelvis Js1, Js2 osv. J, Vi/ Js, Vi R=127, G=0, B=0 TRANSPARENS 60 % Ny järnvägsmark med äganderätt alternativt servitutsrätt och nytt vägområde med inskränkt vägrätt Används där samma område behövs för både väg och järnväg. Används t ex där vägbro korsar järnväg. T R=255, G=255, B=127 TRANSPARENS 60 % Tillfällig nyttjanderätt, (ändamål) (tid) T.ex. upplag, 36 månader från byggstart Preciseras i tid och ändamål. Finns områden med olika ändamål eller olika tid får beteckningarna olika löpnummer, ex. T1, T2 osv. 86

87 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Gäller skyddsåtgärder och försiktighetsmått för driftskedet Markering eller avgränsning av skyddsåtgärd/försiktighetsmått Om det ska gälla i hela planen behöver område inte markeras på kartan. Sk Exempel Sk1 - Bullerskydd, skärm, x m eller +x m Varje skyddsåtgärd /försiktighetsmått får en Sk-beteckning med åtföljande löpnummer. Utformning kan preciseras. Skärmens höjd, alternativt plushöjd, anges. Kan kombineras med bestämmelse om undantag från bygglovplikt B beteckning (se nedan). Sk2 - Bullerskydd, vall, x m eller +x m Vallens höjd, alternativt plushöjd, anges. Sk3 - Erbjudna bullerskyddsåtgärder utanför vägområde/järnvägsmark Markera på plankartan var det gäller. Varje bullerskyddsåtgärd kan preciseras (t ex erbjudande om skydd för uteplats) och ha en särskild Sk-beteckning. (Beskriv åtgärderna i särskild bilaga till plankartan om så skulle behövas) Sk4 - Trumma som konstrueras så den inte utgör vandringshinder Alt: Alla trummor ska konstrueras så de inte utgör vandringshinder Sk

88 Verksamheter/åtgärder som undantas från förbud enligt Miljöbalken N Undantagen ska normalt gälla i hela planen och behöver då inte redovisas på kartan, men ska redovisas i teckenförklaringen. Exempel N1 - Förbuden i 7:11 2 st. MB gäller inte byggande av allmän väg/järnväg Varje typ av undantag får en N- beteckning med åtföljande löpnummer. Avser generella biotopskydd. På plankartan, eller i särskilt dokument som tillhör plankartan, och därmed också fastställs, redovisas eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas som Sk-bestämmelse (se ovan). Vilka generella biotopskydd som finns redovisas i MKB/Miljöbeskrivning N2 - Förbuden i 7:15 MB gäller inte byggande av allmän väg/järnväg Avser strandskydd. På plankartan, eller i särskilt dokument som tillhör plankartan, och därmed också fastställs, redovisas eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas som Sk-bestämmelse (se ovan). Var strandskydd gäller redovisas i MKB/Miljöbeskrivning N3 - Skyldigheten att göra anmälan för samråd enligt 12:6 MB gäller inte för de verksamheter och åtgärder som behövs för att bygga vägen/järnvägen och som fastställs och ingår i vägområde för allmän väg/järnvägsmark eller område för tillfällig nyttjanderätt Avser samtliga verksamheter och åtgärder. På plankartan, eller i särskilt dokument som tillhör plankartan, och därmed också fastställs, redovisas eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas som Sk-bestämmelse (se ovan). 88

89 Åtgärder som undantas från krav på bygglov B Exempel B1 - Bygglov krävs inte för upplag Varje typ av undantag får en B-beteckning med åtföljande löpnummer. Precisera med avgränsning på kartan endast om det behövs, t ex för att det inte gäller alla upplag B2 - Bygglov krävs inte för transformatorstationer Precisera med avgränsning på kartan endast om det behövs, t ex för att det inte gäller inom hela vägområdet/järnvägsmarken B3 - Bygglov krävs inte för. En B-beteckning för varje typ av anläggning som undantas. Precisera med avgränsning på kartan endast om det behövs, t ex för att det inte gäller inom hela vägområdet/järnvägsmarken Avgränsning av område där vissa åtgärder undantas från krav på bygglov Om det behövs, se ovan Särskilda beslut som tas i samband med fastställelse av vägplan eller järnvägsplan Indragning av väg eller område från allmänt underhåll Ingår inte i planfastställelsen men skrivs in i samma beslutsdokument. Kan redovisas på plankartan om det är lämpligt Inskränkt drift av väg Ingår inte i planfastställelsen men skrivs in i samma beslutsdokument. Kan redovisas på plankartan om det är lämpligt. 89

90 Övriga beteckningar på plankartan Ny väg, vägbanekanter, med längdmätningsstreck och höjdsättning Höjdsättning i den omfattning som behövs; minst var hundrade meter; tätare i kritiska avsnitt, t.ex. m h t omgivningspåverkan Ny järnväg, spårmitt, med längdmätningsstreck och höjdsättning Höjdsättning i den omfattning som behövs; minst var hundrade meter; tätare i kritiska avsnitt, t.ex. m h t omgivningspåverkan Illustrationskarta Föreslagna nya enskilda vägar Väganslutning till befintlig allmän väg som stängs genom särskilt beslut Vägdel/järnvägsspår som föreslås rivas 90

Rapport Planläggning av vägar och järnvägar. Version 1.0

Rapport Planläggning av vägar och järnvägar. Version 1.0 Rapport Planläggning av vägar och järnvägar Version 1.0 Dokumenttitel: Planläggning av vägar och järnvägar Version: 1.0 Diarienummer: TRV 2012/85426 Utgivningsdatum: 2014-09 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Väg eller järnväg på min mark

Väg eller järnväg på min mark Väg eller järnväg på min mark hur får jag ersättning? 2 väg eller järnväg på min mark När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka?

EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka? EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka? I den här broschyren beskriver vi vad som händer när vi planerar och bygger en allmän väg eller gör någon annan större åtgärd på vägarna samt hur du

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen!

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen! Öppet hus 18 september 2014 E16 Dala Järna - Vansbro Välkommen! 1. Mötets öppnande 2. Presentation 3. Redogörelse för planprocessen 4. Redogörelse för innehållet i en Vägplan 5. Presentation av vägförslag

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19 Umeåprojektet 2014 2 2015-01-19 Umeåprojektet är det enskilt största vägprojektet i Trafikverket Region Nord. Sedan 1980-talet har Umeå kommun och Vägverket/Trafikverket allt intensivare arbetat med att

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte. Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19

Välkommen till samrådsmöte. Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19 Välkommen till samrådsmöte Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19 Dagordning 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 4 Redogörelse för vägplanens prövning 5 Presentation

Läs mer

Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde

Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5)

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand, kl 8.00-10.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten

Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten 1 (2) SAMRÅD 2015-03-24 Dnr MSN 2014/106-214 Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten För kännedom till: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Natur- och trafiknämnden

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län SBN 2013.0111 Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län Upprättad 2014-06-10 av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga Normalt planförfarande, enligt

Läs mer

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Innehåll 1 Inledning 3 1.1.Introduktion 3 1.2 Begrepp 3 1.3 Central reglering och aktörer 5 1.4 Fyrstegsprincipen vägledande

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKR1VNING SAMRÅDSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län SAMRÅDSIIANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2(5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PIANDATA Plankarta

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 2/5 INLEDNING

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

2007-05-28. Framtidsvägen

2007-05-28. Framtidsvägen Framtidsvägen Att i praktiken tillämpa de första två stegen i fyrstegsprincipen. Ett samarbete mellan regionens största kommuner för ett hållbart vägtransportsystem. Ulf Pilerot, projektledare Hållbart

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-06-26 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad,

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av Enkelt planförfarande enl PBL 5:28 Detaljplan för del av Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. Salems kommun, Stockholms län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PG Carlsson Arkitekt AB i samarbete med Miljö- och

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420 Dokumentnummer Sida 1 (7) Handläggare/upprättad av Tyréns Granskad Tyréns Godkänd Tyréns 3445-00-010 Datum Nils-Erik Ångman Handläggare namn/sign. TrV Handling förvaltningsgranskad TrV Ketil KIndestam

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande.

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplan för Söder 1:16 CENTRALSTATIONEN Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1692/2014 Dnr planmodul: P 2014/40 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplanen har varit

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Hantering av statliga intressen vid den fysiska planeringen av vägar och järnvägar

Hantering av statliga intressen vid den fysiska planeringen av vägar och järnvägar RiR 2012:21 Bilaga 2 2012-11-21 Hantering av statliga intressen vid den fysiska planeringen av vägar och järnvägar Pm för infrastrukturprogrammets slutrapport 1 Inledning 3 1.1 Motiv 3 1.2 Syfte 3 1.3

Läs mer

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län Tillägg till detaljplan Granskningshandling Standardförfarande Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven,, Norrbottens län Tillägg till genomförandebeskrivning

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun DATUM DIARIENR 2015-04-10 1 (6) Tillägg till planbeskrivning-antagandehandling Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Tillägg till plankarta med bestämmelser Fastigheten Lodjuret

Läs mer

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck Samrådsredogörelse Datum: 2014-11-25 Diarienummer SBK: 0635/11 Handläggare Filip Siewertz 031-368 15 01 Filip.siewertz@sbk.goteborg.se Diarienummer FK: 6466/12 Handläggare Susanne Calming 0705-563783 susanne.calming@fastighet.goteborg.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-14 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-575 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag Miljö- och bygglovsnämnden förbjuder Skanska Asfalt och Betong AB, med

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät 1 2 Vilket vägnät är viktigast? Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Transportsystemet är till för att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets

Läs mer

2. Planeringsprocessen syfte med gång- och cykelvägen

2. Planeringsprocessen syfte med gång- och cykelvägen 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2014/80087 144321 Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Dokumenttitel Mötesanteckningar Mötesanteckningar från samrådsmöte på orten

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Natur- och byggnadsnämnden

Natur- och byggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 205-05-05 Rev. 205-05-20 SBN 204-232 (2) HANDLÄGGARE Jose Sterling 08 535 364 2 jose.sterling@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillägg till detaljplan för del av Balingsnäs

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Korsningen E20-rv 44

Korsningen E20-rv 44 Korsningen E20-rv 44 HANDLINGAR Planbeskrivning dat juni 2008 Planen antagen 2008-08-26 Plankarta med planbestämmelser dat juni 2008 Laga kraft 2008-09-25 Samrådsyttrande dat 2008-06-24 Genomförandetiden

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer