MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FRED & KONFLIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FRED & KONFLIKT"
  • Siv Ek
  • för 2 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FRED & KONFLIKT en skriftserie från Fonden för mänskliga rättigheter DEL 1 Rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet En tematisk skrift om tillgång till rättvisa, fred och säkerhet samt internationell straffrätt

2 Denna skrift är framtagen av Fonden för mänskliga rättigheter med finansiering från Folke Bernadotteakademin. För idéer och innehåll i denna skrift ansvarar respektive författare. Texterna uttrycker inte nödvändigtvis Fonden för mänskliga rättigheters ståndpunkter eller position. REDAKTÖR Olle Mårsäter FÖRFATTARE Linnea Gerstner, Per Larsson, Olle Mårsäter, Kjell-Åke Nordquist PROJEKTLEDARE Per Bjälkander FORM zie TRYCK Centrum Tryck Avesta, september 2007 ISBN Fonden för mänskliga rättigheter Materialet får citeras och mångfaldigas med uppgivande av källa. Ytterligare exemplar av detta material kan rekvireras mot fraktkostnad från Fonden för mänskliga rättigheter, Finns även att ladda ner som pdf på KONTAKT: Fonden för mänskliga rättigheter ,

3 Rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet En tematisk skrift om tillgång till rättvisa, fred och säkerhet samt internationell straffrätt

4

5 03 Sammanfattning I TAKT MED ATT den internationella rättsordningen utvecklats har det nationella rättssamhället kommit att regleras eller påverkas av internationella normer. Detta gäller särskilt olika rättsstatsfrågor och regleringar rörande individens skydd i förhållande till den nationella makten. Inom det internationella rättssamhället återfinns sådana normer främst inom området mänskliga rättigheter, men det finns även andra mer eller mindre direkta kopplingar till det nationella rättssamhället och stärkandet av rättsstaten. Denna tematiska skrift diskuterar det nationella och det internationella rättssamhällets möjligheter att samverka för fred och säkerhet. Ursprungstexter för denna skrift presenterades och diskuterades vid tre seminarier som Fonden för mänskliga rättigheter anordnade under vinter på temat Rättssamhället. Inledningsvis gör Olle Mårsäter en grundläggande översikt av centrala begrepp och debatter rörande rättssamhället. I avslutningskapitlet summerar han olika argument om rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet. Per Larsson behandlar tillgång till rättvisa ur ett nationellt och internationellt perspektiv och berör frågor om tillgång till rättegång och rättsmedel samt rättshjälp vid sidan av public interest litigation och alternativa tvistlösningar. Kjell-Åke Nordquist diskuterar möjligheterna att genom det internationella rättssamhället verka för fred och säkerhet. Även olika former av fredsprocesser och möjligheterna att arbeta för olika typer av övergångsordningar efter konflikter tas upp tillsammans med hithörande juridiska och moraliska spörsmål. Linnea Gerstner behandlar betydelsen av internationellt straffansvar för stärkandet av fred och säkerhet, och diskuterar detta utifrån möjligheterna och svårig-

6 04 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET heterna att utkräva straffansvar för individer, vilka utför handlingar som utgör internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Särskilt belyses utvecklingen under de senaste decennierna med ad-hoc tribunaler och inrättandet av den permanenta internationella brottmålsdomstolen. En gemensam slutsats som kan dras utifrån de tre bidragen är att den utveckling som skett på det internationella planet innebär stora möjligheter att värna och stärka det nationella rättssamhället. En förutsättning är dock här att stater samarbetar och är mottagliga för de insatser som görs från det internationella rättssamhället.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 05 Sammanfattning 3 Författarpresentation 7 Förkortningar 8 Förord 9 1 DET NATIONELLA OCH DET INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Inledning Om begreppet rättssamhället Det nationella rättssamhället Det internationella rättssamhället Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället Det internationella systemet för mänskliga rättigheter Rätten till rättvis rättegång som exempel på samspelet mellan det internationella och nationella rättssamhället inom området mänskliga rättigheter Fred, säkerhet och det internationella rättssamhället Skriftens tre bidrag 21 Fotnoter & litteratur 22 2 TILLGÅNG TILL RÄTTVISA Inledning Access to Justice En kort historik Tillgång till rättegång och rättsmedel Allmän rättshjälp Public interest Ligation (PIL) Alternativ tvistlösning (Alternative Dispute Resolution, ADR) Avslutning 37 Fotnoter & litteratur 38 3 FRED OCH SÖKERHET OCH DET INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Inledning Fredsprocesser idag Att förhindra att konflikt och kränkningar sker Olika typer av övergångsordningar med eller utan rättvisa Rättsordningens betydelse för fred och säkerhet Juridiska och moraliska dilemman i fredsprocesser Rättsordningars samspel för fred och säkerhet 51 Fotnoter & litteratur 56

8 06 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET 4 BETYDELSEN AV INTERNATIONELLT STRAFFANSVAR FÖR FRÄMJANDE AV FRED OCH SÄKERHET Inledning Vad är internationell straffrätt? Samband mellan internationell straffrätt och fred och säkerhet En kort historisk översikt Den internationella straffrättens början Den senaste utvecklingen Internationell straffrättsprocess internationella brottsmålsdomstolen Domstolens organ Processförutsättningar Substantiell internationell straffrätt de internationella kärnbrotten Folkmord Brott mot mänskligheten Krigsförbrytelser Allmänna straffrättsliga principer Skuldrekvisitet Ansvarsformer Ansvarsfrihetsgrunder Slutord 72 Fotnoter & litteratur 75 5 AVSLUTNING Rättssamhällets betydelse i fred och konflikt Rättssamhället i fredstid Rättssamhället under och efter konflikt Slutord 82 Fotnoter & litteratur 86

9 07 Författarpresentation Olle Mårsäter är universitetslektor vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Han har bedrivit forskning om bl a mänskliga rättigheter med inriktning på de internationella kraven på rätten till domstolsprövning och inom traktaträtt. Han undervisar i bl a folkrätt, mänskliga rättigheter och om internationella organisationer. Han har tidigare tjänstgjort bl a som folkrättsjurist vid Svenska Röda korset och har haft olika uppdrag inom Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen. Per Larsson är jurist och slavist. Sedan början av 1990-talet har han varit engagerad i utvecklingen av demokrati i Östeuropa och Centralasien. I fokus har mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättssamhället stått. För närvarande arbetar Per för Nordiska ministerrådet med demokratistöd till Vitryssland samt för UNDP med rättsreform och demokratisk samhällsstyrning i Turkmenistan och Ukraina. Per Larsson har tidigare varit anställd på UNDP, OSSE, Kvinnoforum och Nordiska ministerrådet. Sedan 2004 undervisar även Per vid Stockholms universitet på magisterkursen»rule of Law, Legal Reform and International Organisations«. Kjell-Åke Nordquist är docent och lektor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Han har bedrivit forskning om fredsavtal, autonomier och humanitära interventioner, och har dessutom åren medlat mellan grupper i Östtimor i samband med landets självständighetsprocess bistod han Sveriges ambassad i Colombia med insatser i olika processer mot fred och försoning där. Linnea Gerstner är doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet. Linnea har tidigare bl a arbetat för Krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien, Försvarshögskolan och Svenska FN-förbundet.

10 08 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET FÖRKORTNINGAR ADR AU ECCC EKMR FN ICC ICTR ICTY IMT OAS OSS OSSE PIL PILI RF SCSL UNMIK UNTAET Alternative Dispute Resolution (Alternativ tvistlösning) Afrikanska unionen Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodja, (Specialdomstolen för Kambodja) Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Förenta Nationerna International Criminal Court (Internationella brottmålsdomstolen) International Criminal Tribunal for Rwanda (Internationella krigsförbrytartribunalen för Rwanda) International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, (Internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien) Internationella militära tribunaler Organization of American States Oberoende staters samvälde Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Public Interest Litigation (ung.»processande om allmänna intressen«) Access to Justice in Eastern Europe Regeringsformen Special Court for Sierra Leone (Specialdomstolen för Sierra Leone) United Nations Mission in Kosovo United Nations Transitional Authority for East Timor

11 FÖRORD 09 Förord ALDRIG I MÄNNISKANS HISTORIA har vi varit så väl underrättade som nu om vad som sker av gott eller ont även i de mest avlägsna trakter av vår värld och aldrig har det funnits så många överenskommelser mellan jordens stater om mänskliga rättigheter och fred. Praktiskt taget alla väpnade konflikter i vår tid har på det ena eller andra sättet sitt upphov i att mänskliga rättigheter kränkts och i ofred hotas de alltid. Rättigheterna och freden förutsätter varandra. Mycket återstår innan de blivit verklighet överallt. Många är besvikna på de mellanstatliga jätteorganisationerna som FN och EU, deras»handlingsförlamning«och misslyckanden. Man måste dock betänka att de aldrig kan bli bättre än sina medlemmar, i praktiken staternas regeringar och att exempelvis FNs hela årsbudget bara är en liten bråkdel av vad en enda stormakt under ett år spenderar på vapen och rustning. Ändå bedrivs ett intensivt arbete för de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, fred och säkerhet, en internationell rättsordning för att ingripa mot våld och övergrepp och bestraffa de skyldiga. Rättssamhälle, humanitära interventioner, folkmord, internationella domstolar, systematiska våldtäkter, rättsordningen i övergångsskedet mellan våld och fred, staternas ansvar är bland de viktiga begrepp som kunnigt beskrivs och diskuteras av författarna till denna skrift. Samtidigt ges besked om hur långt vi hunnit och var vi befinner oss i dessa för mänskligheten avgörande strävanden. Peter Nobel

12 10 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET

13 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET 11 OLLE MÅRSÄTER 1 Det nationella och internationella rättssamhället 1.1 Inledning I DENNA SKRIFT diskuteras olika aspekter av rättssamhället, såväl ur ett nationellt som ur ett internationellt perspektiv, med betoning på det senare. Skriftens bidrag presenterades och diskuterades vid tre seminarier som Fonden för mänskliga rättigheter anordnade under vintern rörande tillgång till rättvisa (eng. access to justice), fred och säkerhet genom det internationella rättssamhället, samt betydelsen av internationellt straffansvar för främjande av fred och säkerhet. Seminarierna har ingått i ett projekt om begreppet rättssamhället. Tonvikten i projektet har varit de internationella kraven på stater att upprätthålla ett rättssamhälle, samt de möjligheter som finns på det internationella planet för att främja fred och säkerhet. Valet av inriktning i de olika bidragen har bestämts av att de utgör centrala och aktuella aspekter inte endast av begreppet rättssamhället internationellt och nationellt, utan också av Fonden för mänskliga rättigheters prioriteringar och arbetsområden i konfliktdrabbade områden som Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Haiti och Uganda. Fondens syfte med projektet har framförallt varit att beskriva och diskutera internationella regelverk och institutioner och reda ut vissa centra begrepp inom relevanta områden. Aktuella folkrättsliga och säkerhetspolitiska frågor har medvetet utelämnats i brist på plats. Avsikten är att skriften skall ge användbar bak-

14 12 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET grundsfakta och inspirera till reflektion kring aktuella frågor och debatter inom skriftens tema. 1.2 Om begreppet rättssamhället ETT RÄTTSSAMHÄLLE kan definieras som ett samhälle som bygger på lag och rätt 1, vilket inbegriper trygghet, lag och ordning. 2 Begreppet rättssamhälle kan dock inte klart avgränsas, det är ett alltför vittomfattande begrepp där fler aspekter innefattas än relationen mellan den offentliga makten och individen. Exempelvis kan olika förhållanden som rör individer inbördes ingå i begreppet. 3 Ett till rättssamhället nära kopplat begrepp är rättsstaten. 4 Begreppen bör dock skiljas åt, då rättsstaten avser individens skydd mot den offentliga makten genom rättsordningen. Att staten som aktör skall tillförsäkra detta skydd har föranlett Frändberg att mynta begreppet rättsstatens paradox, då det nyss nämnda innebär att staten utifrån rättsordningen skall skydda individen mot staten själv. 5 Skyddet avser med andra ord individens skydd mot övergrepp i statens utövande av makt. Det behöver dock inte vara ett skydd mot ett aktivt handlande från statens sida, utan övergreppen kan även komma av passivitet, t ex i statens underlåtenhet att tillhandahålla rättvisa. 6 Begreppet rättsstaten är med andra ord mer avgränsat än begreppet rättssamhället då det senare omfattar även andra aspekter än skyddet för individer gentemot den offentliga makten. Begreppet rättssamhället omsluter dock de principer som innefattas i begreppet rättsstaten. Med anledning av att ordet rättssamhälle ofta används i den offentliga debatten kommer det att vid sidan av begreppet rättsstaten användas i denna skrift. Diskussionen avgränsas dock genom att fokusera på de inslag som är gemensamma för både rättssamhället och rättsstaten.»ett rättssamhälle kan definieras som ett samhälle som bygger på lag och rätt, vilket inbegriper trygghet, lag och ordning.

15 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Det nationella rättssamhället SOM REDAN FRAMGÅTT är det svårt att konkret definiera vilka element som skall ingå i ett rättssamhälle, särskilt som dessa skiljer sig från land till land. Om den fortsatta diskussionen begränsas till de kriterier som ingår i en rättsstat skiljer sig även dessa från land till land, bl a med anledning av att staterna har olika konstitutionella traditioner. Tar man Sverige som exempel för att illustrera olika rättsstatliga element, är utgångspunkten lämpligen den Svenska Regeringsformen (RF). Riksdagen avsåg vid tillkomsten av RF att det ur denna skulle framgå att Sverige är en rättsstat, men kunde dock, pga att begreppet rättsstat är omdiskuterat, endast enas om ett antal kriterier som är utmärkande för rättstater. 7 Det kan med andra ord argumenteras för ytterligare rättsstatselement utöver de som återfinns i RF. Avsikten är inte att här göra en grundläggande genomgång av nationella aspekter av rättssamhället, då det är den internationella aspekten som står i fokus i denna skrift. Genomgången utgörs därför av en kort sammanfattning av de kriterier som Fredrik Sterzel identifierat som rättstatliga inslag i Regeringsformen. 8 Inledningsvis i Regeringsformen återfinns tre grundläggande principer som är centrala i rättsstaten. Legalitetsprincipen (RF 1:1) innebär att den offentliga makten skall utövas under lagarna, dvs principen om maktutövningens lagbundenhet. I RF 1:9 återfinns egalitetsprincipen, vilken innebär att domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall beakta allas likhet inför lagen, samt objektivitetsprincipen, som anknyter till den föregående principen och uttalar att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet skall iaktta saklighet och opartiskhet. En central del i rättstaten, och med Sterzels ord det mest centrala i RF ur ett rättsstatsperspektiv, är skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. I Regeringsformen återfinns detta skydd i 2 kap. Ett för Sverige specifikt inslag i rättsstaten är också offentlighetsprincipen (2 kap Tryckfrihetsförordningen), som värnar om insyn och öppenhet i den offentliga förvaltningen. För att förhindra missbruk av lagar och felaktigheter vid utarbetandet av lagar återfinns strikta regleringar om lagars tillkomst och demokratiska garantier (RF 8 kap.). Ett annat rättstatsinslag vad gäller lagstiftning är regleringarna rörande ändring av grundlag. Den procedur som återfinns i den svenska Regeringsformen innebär att en ändring av en grundlag är svårare och mer tidskrävande än om det skulle gälla en vanlig lag. Ytterligare element i rättstaten är hur domstolarna och rättskipningen är organiserade. I RF återfinns de relevanta regleringarna i 11 kap. Här framgår bl a annat att domstolars rättskipningsuppgifter, deras organisation samt hur rättegången

16 14 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET skall gå till skall regleras genom lag (RF 11:4). I detta sammanhang bör noteras kravet på domstolarnas oberoende som är reglerat i RF 11:2. Detta krav innebär att ingen myndighet får bestämma eller påverka hur en domstol dömer i det enskilda fallet eller hur den skall tillämpa lag. Ytterligare ett centralt inslag i den Svenska rättstaten är kontrollmakten som regleras i 12 kap RF. Här stadgas om möjligheten för konstitutionsutskottet att granska regeringens ledamöter i sina tjänsteuppdrag, samt hur förvaltningen kan granskas av riksdagens ombudsmän. Som framgår ovan måste ett antal kriterier vara uppfyllda för att man skall kunna karakterisera en stat som en rättsstat. Warnling-Nerep, Lagerqvist Veloz Roca och Reichel har sammanfattat rättsstatskriterierna i följande punkter 9 vilka kan utgöra en sammanfattning av de element som åtminstone skall ingå i en rättstat: FEM RÄTTSSTATSKRITERIER Den offentliga makten skall utövas under lagarna (legalitetsprincipen, RF 1:1). Det skall finnas konstitutionella garantier mot maktmissbruk (kontrollmakten, RF 12 kap). Det skall finnas ett skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna (RF 1:2 och 2 kap). Det skall finnas garantier för likhet inför lagen och ett objektivt beslutsfattande (egalitetsprincipen, RF 1:9 2 st), samt regleringar rörande domstolar och rättskipning i 11 kap. Det skall finnas garantier för domstolarnas oberoende gentemot de politiska organen (regleringarna rörande domstolar och rättskipning i 11 kap). Ett antal grundläggande principer och kriterier som kan hänföras till mänskliga fri- och rättigheter samt rättssäkerhet ingår med andra ord i rättsstatsbegreppet. 10 Utifrån detta kan grundläggande mänskliga rättigheter (MR) utkristalliseras som ett av mest centrala områdena för den följande studien. Förutom i Regeringsformens 2 kap regleras skyddet för grundläggande fri- och rättigheter i de internationella konventioner på MR-området som Sverige ingått. Dessa konventioner är folkrättsliga instrument, dvs instrument som upprättats genom mellanstatliga avtal, och kan därför hänföras till normer som regleras inom det internationella rättssamhället.

17 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Det internationella rättssamhället DET INTERNATIONELLA rättssamhället har en annan struktur än det nationella. Det senare består av relationen mellan individer och staten (ett vertikalt rättsförhållande), medan det internationella rättssamhället består av relationer mellan suveräna stater (ett horisontellt rättsförhållande). Det internationella rättssamhället skulle kunna karakteriseras som ett forum där stater interagerar och överenskommer om grundläggande folkrättsliga principer att följa. Även enskilda organisationer (non-governmental organisations, NGOs) spelar här en viss roll på det informella planet eftersom dessa kan påverka stater och internationella mellanstatliga organisationer att anta nya folkrättsliga instrument. 11 Det internationella rättssamhället reglerar dock inte endast rent mellanstatliga intressen, utan sträcker sig även in på de inomstatliga förhållandena, t ex genom konventioner rörande mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Dessa konventioners övervakningskommittéer och domstolar utgör grundpelare i det internationella rättssamhället (se vidare avsnitt 1.5 nedan). 12 Detta samarbete sker i allt större omfattning inom internationella organisationer (t ex FN, Europarådet, OSSE, OAS och AU), varför dessa har fått en allt större betydelse för staternas samarbete, men även för övervakning av att staterna fullgör sina förpliktelser. Flera mellanstatliga organisationer har som uttalat syfte att stärka rättsstaten. 13 I sammanhanget kan även nämnas att organisationerna sinsemellan samarbetar och samordnar sina verksamheter. Detta samarbete innebär att det sker en utveckling på regional basis som även får effekter inom andra organisationer och regioner. På detta sätt komplementerar och förstärker organisationerna varandra. 14 Förenklat skulle kunna sägas att det internationella rättssamhället omfattar alla områden där stater INTERNATIONELL SEDVANERÄTT har överenskommit hur de skall handla i vissa situationer, eller där ett visst handlingsmönster föruttraktar som juridiskt bindande. är sedvänja som staterna be- Sedvanerätten består av två sätts genom sedvanerätt. Det kan här röra sig om element,dels statspraxis (usus), hur stater skall agera vid tvister om t ex territoriella dels en rättsövertygelse om att gränser, hur import eller export mellan stater regleras denna praxis är korrekt (opinio eller hur fri- och rättigheter skall garanteras individer på staternas territorier. Beroende på vilka juris). frågor som regleras är rättighetsbärarna i det internationella rättssamhället således antingen stater eller individer. 15 I denna skrift ligger fokus rörande det internationella rättssamhället på frågor där det internationella och nationella rättsamhället samverkar på områden där individer är rättighetsbärare och där dessa, genom det internationella rättssamhället, ges ett

18 16 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET ytterligare skydd för sina rättigheter gentemot den offentliga (nationella) makten. Det område som klarast ger individer rättigheter, vilka också förstärker det nationella rättssamhället, är de mänskliga rättigheterna, men flera andra områden inom folkrätten samverkar mer eller mindre direkt med det nationella rättssamhället och rättsstaten. Det senare gäller t ex det internationella arbetet rörande fred och säkerhet. 16 Även om kopplingen till det nationella rättssamhället inte här är lika påtaglig som i fallet med nationella och internationella regleringar rörande fri- och rättigheter, stöder och möjliggör de internationella regleringarna att det nationella rättssamhället bibehålls eller skapas (t ex då en stat återuppbyggs»för att rättsstaten och dess skydd för mänskliga rättigheter skall kunna existera förutsätts fred och säkerhet. Upprätthållandet av rättsstaten och värnandet av de mänskliga rättigheterna skapar i sin tur förutsättningar för att stater skall kunna existera under fredliga förhållanden. efter konflikt). Detsamma gäller inom flera andra folkrättsliga områden, t ex internationell miljörätt där mellanstatliga överenskommelser söker garantera ett visst miljöskydd som i längden även gynnar individer, trots att dessa inte är rättighetsbärare i första rummet. Det finns en nära koppling mellan fred och säkerhet å ena sidan och mänskliga rättigheter å den andra, då de båda områdena är ömsesidigt beroende av varandra. För att rättsstaten och dess skydd för mänskliga rättigheter skall kunna existera förutsätts fred och säkerhet. Upprätthållandet av rättsstaten och värnandet av de mänskliga rättigheterna skapar i sin tur förutsättningar för att stater skall kunna existera under fredliga förhållanden. Den internationella utvecklingen rörande staters samarbete genom tillkomsten av mellanstatliga organisationer, samt det faktum att stater har ingått i mellanstatliga överenskommelser som direkt eller indirekt tillämpas i det nationella rättssamhället, har medfört att rättsstaten kommit att internationaliseras. Resultatet har blivit att individer numera garanteras skydd inte bara genom nationella rättsordningar utan även genom internationella överenskommelser 17. Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället får med andra ord en ökad betydelse i takt med att det internationella mellanstatliga samarbetet utvecklas.

19 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället DET FÖREGÅENDE visar på svårigheterna att ge en helhetsbild av de områden inom det internationella rättssamhället som är av relevans för det nationella rättssamhället och rättsstaten (jfr den inledande diskussionen om begreppen rättssamhälle och rättsstat). I det följande kommer därför tonvikt att läggas på det internationella skyddet av mänskliga rättigheter samt regleringarna rörande fred och säkerhet, vilka utgör centrala delar i denna samverkan mellan det internationella och nationella rättssamhället Det internationella systemet för mänskliga rättigheter På MR-området återfinns ett stort antal konventioner både på det globala och det regionala planet. Konventionerna har genomgående ett mycket stort antal parter och på det globala planet är deltagandet närmast universellt. 18 Det faktum att antalet MR-traktater har ökat och att traktaterna har ett stort antal anslutna parter innebär att det internationella rättssamhället på MR-området har fått en ökad legitimitet med möjlighet att påverka de nationella rättssamhällena. Ökningen av antalet MR-traktater har också inneburit att antalet internationella organ för övervakning av traktaten ökat. Inom flera folkrättsliga områden återfinns övervakningsorgan, men utvecklingen har särskilt gällt området mänskliga rättigheter. Här har dessa organ inte endast rollen att övervaka och granska staternas efterföljande av konventionerna (t ex FN:s olika kommittéer för övervakning av FN:s olika MR-konventioner), utan de har i vissa fall även fått kompetens att döma i mål mellan individer och stater om konventionskränkningar (t ex Europadomstolen för mänskliga rättigheter). 19 De internationella övervakningsorganen har med andra ord fått en allt större betydelse för uttolkningen av konventionernas regler och möjligheten att övervaka hur konventionsparterna implementerar dessa. Satt i relation till det nationella rättssamhället innebär detta att det sedan mitten av 1900-talet, då den internationella kodifieringen av mänskliga rättigheter inleddes, har skett en förskjutning från staterna till det internationella rättssamhällets övervakningsorgan vad gäller rollen som uttolkare av och yttersta garant för mänskliga fri- och rättigheter. Detta skulle kunna karakteriseras som en centralisering av uttolkning och övervakning till internationella övervakningsorgan av ett tidigare till staterna decentraliserat område. 20

20 18 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET Rätten till rättvis rättegång som exempel på samspelet mellan det internationella och nationella rättssamhället inom området mänskliga rättigheter De grundläggande nationella regleringarna rörande fri- och rättigheter samt de internationella konventionerna på MR-området utgör med andra ord centrala delar i rättssamhället. Genom sitt innehåll och det internationella övervakningsmaskineri som utvecklats har de internationella instrumenten kommit att spela en allt större roll för att garantera grundläggande värden i rättsstaten. Som ett exempel på en princip, som är av största relevans för rättsstaten och omkring vilken det utvecklats en mycket omfattande praxis i internationella övervakningsorgan, kan rätten till en rättvis domstolsprövning nämnas. Principen garanteras i ett flertal internationella instrument både på det globala och regionala planet. 21 På det europeiska planet garanteras rätten till en rättvis domstolsprövning i artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna 22 (i det följande EKMR eller Europakonventionen). Europakonventionens övervakningsorgan, Europadomstolen, hade fram till april 2007 behandlat ca fall, varav ca på något sätt berört artikel 6 och frågor rörande domstolsprövning. 23 Artikel 6 kan därmed konstateras vara en av de mest centrala artiklarna i EKMR och visar även på hur central roll domstolsprocesserna har i rättsstaten. De internationella regleringarna om rätten till domstolsprövning utmärks av att de direkt reglerar den centrala funktion som domstolarna har för att upprätthålla rättsstaten. De rör specifikt rätten till domstolsprövning och de rättssäkerhetsgarantier som måste uppfyllas. Bindande stadganden om förvaltningsmyndigheter och domstolars övriga funktioner i rättstaten saknas dock i stor utsträckning inom folkrätten. Det finns dock olika deklarationer, rekommendationer och resolutioner som saknar juridisk bindande verkan. 24 Genom att domstolarnas organisation och arbetssätt kommit att behandlas i praxis under MR-instrument under andra delen av 1900-talet, har diskussionen om domstolarnas roll i samhället kommit att lyftas upp på ett internationellt plan. Möjligen kan man numera säga att denna betydelsefulla kontrollfunktion i rättsstaten kommit att mer och mer förstärkas av dynamiken i internationella övervakningsorgan, i varje fall under de regionala konventionerna där en omfattande praxis rörande domstolarnas funktion i rättsstaten återfinns. Genom sin praxis har de internationella övervakningsorganen sålunda förändrat och förstärkt domstolarnas roll i många stater. På det Europeiska planet har Europakonventionens artikel 6 påverkat (och fortsätter att påverka) utvecklingen av de nationell lagstiftning. Ett konkret exempel är här hur Sverige efter ett antal fällande domar i Europadomstolen nödgats förändra de nationella regleringarna rörande rätten till domstolsprövning. Tidigare har det i Sverige inte

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

STAYAC finns inte längre!

STAYAC finns inte längre! STAYAC finns inte längre! Bilaga 4 SLLs/HSFs/BDOs hanterande av STAYAC-ärendet är att se som en summarisk process av Kafka-modell med för brott anklagad (STAYAC/Stefan Blomberg) och med HSFs företrädande

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155 Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter En introduktion Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga

Läs mer

Överklagan av beslut fattat av Förvaltningsrätten Linköping, 17 april 2015, målnummer: 2544-15

Överklagan av beslut fattat av Förvaltningsrätten Linköping, 17 april 2015, målnummer: 2544-15 SVERIGES DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSRÄTTEN LINKÖPING BOX 406 581 04 LINKÖPING PRÖVNINGSTILLSTÅND FÖR KAMMARRÄTT KAMMARRRÄTTEN JÖNKÖPING BOX 2203 550 03 JÖNKÖPING DATUM: 2015-04-20 Förnamn Efternamn Personnummer

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010 PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1, 3 och 4.......s. 2 Förvaltningsrätt grupp 2.s. 3 Förvaltningsrätt grupp 5....s. 4 Förvaltningsrätt grupp 6.s. 5 EU-rätt grupp 7 och 10......s. 6 Folkrätt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:811 av Robert Hannah och Said Abdu (FP) Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Mänskliga rättigheter. en introduktion

Mänskliga rättigheter. en introduktion Mänskliga rättigheter en introduktion 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över betänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72)

Svenska Röda Korsets yttrande över betänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) 1 Stockholm 2015-11-03 UD2015/1023/NIS Till: Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Johan.matz@gov.se, ud-nis@gov.se Svenska Röda Korsets yttrande över betänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Läs mer

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation Promemoria 2017-05-02 Ju2017/03958/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ämnesråd Marie Skåninger 08-405 35 82 076-140 84 59 marie.skaninger@regeringskansliet.se Uppdrag att överväga ett särskilt

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

mot rasism lärarmaterial

mot rasism lärarmaterial mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2014

Stockholm den 12 februari 2014 R-2013/2026 Stockholm den 12 februari 2014 Till Justitiedepartementet Ju2013/4950/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 oktober 2007 Ö 4869-06 PARTER 1. CD Ombud: Advokat PB 2. Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ), 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten. Rättsliga principer för socialt arbete Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin 1 Författningar Grundlag Riksdag Lag Riksdag Förordning Regeringen

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Folkrätten i svensk säkerhets politik Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska

Läs mer

The Consistency and Compatibility of Transactional Resolutions of Antitrust Proceedings with the Due Process and Fundamental Rights of the Parties

The Consistency and Compatibility of Transactional Resolutions of Antitrust Proceedings with the Due Process and Fundamental Rights of the Parties QUESTION A The Consistency and Compatibility of Transactional Resolutions of Antitrust Proceedings with the Due Process and Fundamental Rights of the Parties Helene Andersson Agenda Bakgrund Effektivitetshänsyn

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 mars 2011 SÖKANDE Trossamfundet Jehovas vittnen, 878500-4071 Ombud: Jur.kand. Majeed Alnashi Aequitas Juridik Box 5 732 21 Arboga KLANDRAT

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

På kongressen i Karlstad 2015 så antogs två punkter i handlingsprogrammet [1] om FN.

På kongressen i Karlstad 2015 så antogs två punkter i handlingsprogrammet [1] om FN. RAPPORT VÄRLDSPARLAMENT Hur skulle ett nytt världssamfund se ut? Hanna Linnea Karlsson, utrikespoltisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet Ludwig Mannius, ordförande i LUF:s utrikespolitiska arbetsgrupp

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2015-09- 21 4329-15-80 Aktbilaga ) Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Ju.L5@regeringskans1iet.se Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling

ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling arkitektur konflikt naturtyp ekosystem tidsdjup rörelsemönster minnen ruralt fysiska strukturer ekologiska samband estetik arena hydrologi implementering produktion vyer landskaps känsla riktning hållbart

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln?

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Paul Beijer Enheten för Nedrustning och ickespridning Bakgrundsteckning väpnat våld och konflikt Den internationella handeln med vapen FNs insatser

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 12 november 2002 PE 324.159/1-12 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12 Förslag till yttrande (PE 324.159) Béatrice Patrie Grönbok om straffrättsligt

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Grunder, omständigheter och utveckling av talan

Grunder, omständigheter och utveckling av talan Stockholm den 16 juni 2015 Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 Box 2290 103 17 Stockholm Enbart per e-post Mål nr P 2270-15, Tyresö kommun m.fl../. Anna-Karin Lundberg m.fl., angående detaljplan för

Läs mer

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet

Läs mer

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten

Läs mer