MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FRED & KONFLIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FRED & KONFLIKT"
  • Siv Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FRED & KONFLIKT en skriftserie från Fonden för mänskliga rättigheter DEL 1 Rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet En tematisk skrift om tillgång till rättvisa, fred och säkerhet samt internationell straffrätt

2 Denna skrift är framtagen av Fonden för mänskliga rättigheter med finansiering från Folke Bernadotteakademin. För idéer och innehåll i denna skrift ansvarar respektive författare. Texterna uttrycker inte nödvändigtvis Fonden för mänskliga rättigheters ståndpunkter eller position. REDAKTÖR Olle Mårsäter FÖRFATTARE Linnea Gerstner, Per Larsson, Olle Mårsäter, Kjell-Åke Nordquist PROJEKTLEDARE Per Bjälkander FORM zie TRYCK Centrum Tryck Avesta, september 2007 ISBN Fonden för mänskliga rättigheter Materialet får citeras och mångfaldigas med uppgivande av källa. Ytterligare exemplar av detta material kan rekvireras mot fraktkostnad från Fonden för mänskliga rättigheter, Finns även att ladda ner som pdf på KONTAKT: Fonden för mänskliga rättigheter ,

3 Rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet En tematisk skrift om tillgång till rättvisa, fred och säkerhet samt internationell straffrätt

4

5 03 Sammanfattning I TAKT MED ATT den internationella rättsordningen utvecklats har det nationella rättssamhället kommit att regleras eller påverkas av internationella normer. Detta gäller särskilt olika rättsstatsfrågor och regleringar rörande individens skydd i förhållande till den nationella makten. Inom det internationella rättssamhället återfinns sådana normer främst inom området mänskliga rättigheter, men det finns även andra mer eller mindre direkta kopplingar till det nationella rättssamhället och stärkandet av rättsstaten. Denna tematiska skrift diskuterar det nationella och det internationella rättssamhällets möjligheter att samverka för fred och säkerhet. Ursprungstexter för denna skrift presenterades och diskuterades vid tre seminarier som Fonden för mänskliga rättigheter anordnade under vinter på temat Rättssamhället. Inledningsvis gör Olle Mårsäter en grundläggande översikt av centrala begrepp och debatter rörande rättssamhället. I avslutningskapitlet summerar han olika argument om rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet. Per Larsson behandlar tillgång till rättvisa ur ett nationellt och internationellt perspektiv och berör frågor om tillgång till rättegång och rättsmedel samt rättshjälp vid sidan av public interest litigation och alternativa tvistlösningar. Kjell-Åke Nordquist diskuterar möjligheterna att genom det internationella rättssamhället verka för fred och säkerhet. Även olika former av fredsprocesser och möjligheterna att arbeta för olika typer av övergångsordningar efter konflikter tas upp tillsammans med hithörande juridiska och moraliska spörsmål. Linnea Gerstner behandlar betydelsen av internationellt straffansvar för stärkandet av fred och säkerhet, och diskuterar detta utifrån möjligheterna och svårig-

6 04 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET heterna att utkräva straffansvar för individer, vilka utför handlingar som utgör internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Särskilt belyses utvecklingen under de senaste decennierna med ad-hoc tribunaler och inrättandet av den permanenta internationella brottmålsdomstolen. En gemensam slutsats som kan dras utifrån de tre bidragen är att den utveckling som skett på det internationella planet innebär stora möjligheter att värna och stärka det nationella rättssamhället. En förutsättning är dock här att stater samarbetar och är mottagliga för de insatser som görs från det internationella rättssamhället.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 05 Sammanfattning 3 Författarpresentation 7 Förkortningar 8 Förord 9 1 DET NATIONELLA OCH DET INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Inledning Om begreppet rättssamhället Det nationella rättssamhället Det internationella rättssamhället Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället Det internationella systemet för mänskliga rättigheter Rätten till rättvis rättegång som exempel på samspelet mellan det internationella och nationella rättssamhället inom området mänskliga rättigheter Fred, säkerhet och det internationella rättssamhället Skriftens tre bidrag 21 Fotnoter & litteratur 22 2 TILLGÅNG TILL RÄTTVISA Inledning Access to Justice En kort historik Tillgång till rättegång och rättsmedel Allmän rättshjälp Public interest Ligation (PIL) Alternativ tvistlösning (Alternative Dispute Resolution, ADR) Avslutning 37 Fotnoter & litteratur 38 3 FRED OCH SÖKERHET OCH DET INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Inledning Fredsprocesser idag Att förhindra att konflikt och kränkningar sker Olika typer av övergångsordningar med eller utan rättvisa Rättsordningens betydelse för fred och säkerhet Juridiska och moraliska dilemman i fredsprocesser Rättsordningars samspel för fred och säkerhet 51 Fotnoter & litteratur 56

8 06 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET 4 BETYDELSEN AV INTERNATIONELLT STRAFFANSVAR FÖR FRÄMJANDE AV FRED OCH SÄKERHET Inledning Vad är internationell straffrätt? Samband mellan internationell straffrätt och fred och säkerhet En kort historisk översikt Den internationella straffrättens början Den senaste utvecklingen Internationell straffrättsprocess internationella brottsmålsdomstolen Domstolens organ Processförutsättningar Substantiell internationell straffrätt de internationella kärnbrotten Folkmord Brott mot mänskligheten Krigsförbrytelser Allmänna straffrättsliga principer Skuldrekvisitet Ansvarsformer Ansvarsfrihetsgrunder Slutord 72 Fotnoter & litteratur 75 5 AVSLUTNING Rättssamhällets betydelse i fred och konflikt Rättssamhället i fredstid Rättssamhället under och efter konflikt Slutord 82 Fotnoter & litteratur 86

9 07 Författarpresentation Olle Mårsäter är universitetslektor vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Han har bedrivit forskning om bl a mänskliga rättigheter med inriktning på de internationella kraven på rätten till domstolsprövning och inom traktaträtt. Han undervisar i bl a folkrätt, mänskliga rättigheter och om internationella organisationer. Han har tidigare tjänstgjort bl a som folkrättsjurist vid Svenska Röda korset och har haft olika uppdrag inom Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen. Per Larsson är jurist och slavist. Sedan början av 1990-talet har han varit engagerad i utvecklingen av demokrati i Östeuropa och Centralasien. I fokus har mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättssamhället stått. För närvarande arbetar Per för Nordiska ministerrådet med demokratistöd till Vitryssland samt för UNDP med rättsreform och demokratisk samhällsstyrning i Turkmenistan och Ukraina. Per Larsson har tidigare varit anställd på UNDP, OSSE, Kvinnoforum och Nordiska ministerrådet. Sedan 2004 undervisar även Per vid Stockholms universitet på magisterkursen»rule of Law, Legal Reform and International Organisations«. Kjell-Åke Nordquist är docent och lektor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Han har bedrivit forskning om fredsavtal, autonomier och humanitära interventioner, och har dessutom åren medlat mellan grupper i Östtimor i samband med landets självständighetsprocess bistod han Sveriges ambassad i Colombia med insatser i olika processer mot fred och försoning där. Linnea Gerstner är doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet. Linnea har tidigare bl a arbetat för Krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien, Försvarshögskolan och Svenska FN-förbundet.

10 08 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET FÖRKORTNINGAR ADR AU ECCC EKMR FN ICC ICTR ICTY IMT OAS OSS OSSE PIL PILI RF SCSL UNMIK UNTAET Alternative Dispute Resolution (Alternativ tvistlösning) Afrikanska unionen Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodja, (Specialdomstolen för Kambodja) Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Förenta Nationerna International Criminal Court (Internationella brottmålsdomstolen) International Criminal Tribunal for Rwanda (Internationella krigsförbrytartribunalen för Rwanda) International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, (Internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien) Internationella militära tribunaler Organization of American States Oberoende staters samvälde Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Public Interest Litigation (ung.»processande om allmänna intressen«) Access to Justice in Eastern Europe Regeringsformen Special Court for Sierra Leone (Specialdomstolen för Sierra Leone) United Nations Mission in Kosovo United Nations Transitional Authority for East Timor

11 FÖRORD 09 Förord ALDRIG I MÄNNISKANS HISTORIA har vi varit så väl underrättade som nu om vad som sker av gott eller ont även i de mest avlägsna trakter av vår värld och aldrig har det funnits så många överenskommelser mellan jordens stater om mänskliga rättigheter och fred. Praktiskt taget alla väpnade konflikter i vår tid har på det ena eller andra sättet sitt upphov i att mänskliga rättigheter kränkts och i ofred hotas de alltid. Rättigheterna och freden förutsätter varandra. Mycket återstår innan de blivit verklighet överallt. Många är besvikna på de mellanstatliga jätteorganisationerna som FN och EU, deras»handlingsförlamning«och misslyckanden. Man måste dock betänka att de aldrig kan bli bättre än sina medlemmar, i praktiken staternas regeringar och att exempelvis FNs hela årsbudget bara är en liten bråkdel av vad en enda stormakt under ett år spenderar på vapen och rustning. Ändå bedrivs ett intensivt arbete för de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, fred och säkerhet, en internationell rättsordning för att ingripa mot våld och övergrepp och bestraffa de skyldiga. Rättssamhälle, humanitära interventioner, folkmord, internationella domstolar, systematiska våldtäkter, rättsordningen i övergångsskedet mellan våld och fred, staternas ansvar är bland de viktiga begrepp som kunnigt beskrivs och diskuteras av författarna till denna skrift. Samtidigt ges besked om hur långt vi hunnit och var vi befinner oss i dessa för mänskligheten avgörande strävanden. Peter Nobel

12 10 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET

13 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET 11 OLLE MÅRSÄTER 1 Det nationella och internationella rättssamhället 1.1 Inledning I DENNA SKRIFT diskuteras olika aspekter av rättssamhället, såväl ur ett nationellt som ur ett internationellt perspektiv, med betoning på det senare. Skriftens bidrag presenterades och diskuterades vid tre seminarier som Fonden för mänskliga rättigheter anordnade under vintern rörande tillgång till rättvisa (eng. access to justice), fred och säkerhet genom det internationella rättssamhället, samt betydelsen av internationellt straffansvar för främjande av fred och säkerhet. Seminarierna har ingått i ett projekt om begreppet rättssamhället. Tonvikten i projektet har varit de internationella kraven på stater att upprätthålla ett rättssamhälle, samt de möjligheter som finns på det internationella planet för att främja fred och säkerhet. Valet av inriktning i de olika bidragen har bestämts av att de utgör centrala och aktuella aspekter inte endast av begreppet rättssamhället internationellt och nationellt, utan också av Fonden för mänskliga rättigheters prioriteringar och arbetsområden i konfliktdrabbade områden som Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Haiti och Uganda. Fondens syfte med projektet har framförallt varit att beskriva och diskutera internationella regelverk och institutioner och reda ut vissa centra begrepp inom relevanta områden. Aktuella folkrättsliga och säkerhetspolitiska frågor har medvetet utelämnats i brist på plats. Avsikten är att skriften skall ge användbar bak-

14 12 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET grundsfakta och inspirera till reflektion kring aktuella frågor och debatter inom skriftens tema. 1.2 Om begreppet rättssamhället ETT RÄTTSSAMHÄLLE kan definieras som ett samhälle som bygger på lag och rätt 1, vilket inbegriper trygghet, lag och ordning. 2 Begreppet rättssamhälle kan dock inte klart avgränsas, det är ett alltför vittomfattande begrepp där fler aspekter innefattas än relationen mellan den offentliga makten och individen. Exempelvis kan olika förhållanden som rör individer inbördes ingå i begreppet. 3 Ett till rättssamhället nära kopplat begrepp är rättsstaten. 4 Begreppen bör dock skiljas åt, då rättsstaten avser individens skydd mot den offentliga makten genom rättsordningen. Att staten som aktör skall tillförsäkra detta skydd har föranlett Frändberg att mynta begreppet rättsstatens paradox, då det nyss nämnda innebär att staten utifrån rättsordningen skall skydda individen mot staten själv. 5 Skyddet avser med andra ord individens skydd mot övergrepp i statens utövande av makt. Det behöver dock inte vara ett skydd mot ett aktivt handlande från statens sida, utan övergreppen kan även komma av passivitet, t ex i statens underlåtenhet att tillhandahålla rättvisa. 6 Begreppet rättsstaten är med andra ord mer avgränsat än begreppet rättssamhället då det senare omfattar även andra aspekter än skyddet för individer gentemot den offentliga makten. Begreppet rättssamhället omsluter dock de principer som innefattas i begreppet rättsstaten. Med anledning av att ordet rättssamhälle ofta används i den offentliga debatten kommer det att vid sidan av begreppet rättsstaten användas i denna skrift. Diskussionen avgränsas dock genom att fokusera på de inslag som är gemensamma för både rättssamhället och rättsstaten.»ett rättssamhälle kan definieras som ett samhälle som bygger på lag och rätt, vilket inbegriper trygghet, lag och ordning.

15 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Det nationella rättssamhället SOM REDAN FRAMGÅTT är det svårt att konkret definiera vilka element som skall ingå i ett rättssamhälle, särskilt som dessa skiljer sig från land till land. Om den fortsatta diskussionen begränsas till de kriterier som ingår i en rättsstat skiljer sig även dessa från land till land, bl a med anledning av att staterna har olika konstitutionella traditioner. Tar man Sverige som exempel för att illustrera olika rättsstatliga element, är utgångspunkten lämpligen den Svenska Regeringsformen (RF). Riksdagen avsåg vid tillkomsten av RF att det ur denna skulle framgå att Sverige är en rättsstat, men kunde dock, pga att begreppet rättsstat är omdiskuterat, endast enas om ett antal kriterier som är utmärkande för rättstater. 7 Det kan med andra ord argumenteras för ytterligare rättsstatselement utöver de som återfinns i RF. Avsikten är inte att här göra en grundläggande genomgång av nationella aspekter av rättssamhället, då det är den internationella aspekten som står i fokus i denna skrift. Genomgången utgörs därför av en kort sammanfattning av de kriterier som Fredrik Sterzel identifierat som rättstatliga inslag i Regeringsformen. 8 Inledningsvis i Regeringsformen återfinns tre grundläggande principer som är centrala i rättsstaten. Legalitetsprincipen (RF 1:1) innebär att den offentliga makten skall utövas under lagarna, dvs principen om maktutövningens lagbundenhet. I RF 1:9 återfinns egalitetsprincipen, vilken innebär att domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall beakta allas likhet inför lagen, samt objektivitetsprincipen, som anknyter till den föregående principen och uttalar att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet skall iaktta saklighet och opartiskhet. En central del i rättstaten, och med Sterzels ord det mest centrala i RF ur ett rättsstatsperspektiv, är skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. I Regeringsformen återfinns detta skydd i 2 kap. Ett för Sverige specifikt inslag i rättsstaten är också offentlighetsprincipen (2 kap Tryckfrihetsförordningen), som värnar om insyn och öppenhet i den offentliga förvaltningen. För att förhindra missbruk av lagar och felaktigheter vid utarbetandet av lagar återfinns strikta regleringar om lagars tillkomst och demokratiska garantier (RF 8 kap.). Ett annat rättstatsinslag vad gäller lagstiftning är regleringarna rörande ändring av grundlag. Den procedur som återfinns i den svenska Regeringsformen innebär att en ändring av en grundlag är svårare och mer tidskrävande än om det skulle gälla en vanlig lag. Ytterligare element i rättstaten är hur domstolarna och rättskipningen är organiserade. I RF återfinns de relevanta regleringarna i 11 kap. Här framgår bl a annat att domstolars rättskipningsuppgifter, deras organisation samt hur rättegången

16 14 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET skall gå till skall regleras genom lag (RF 11:4). I detta sammanhang bör noteras kravet på domstolarnas oberoende som är reglerat i RF 11:2. Detta krav innebär att ingen myndighet får bestämma eller påverka hur en domstol dömer i det enskilda fallet eller hur den skall tillämpa lag. Ytterligare ett centralt inslag i den Svenska rättstaten är kontrollmakten som regleras i 12 kap RF. Här stadgas om möjligheten för konstitutionsutskottet att granska regeringens ledamöter i sina tjänsteuppdrag, samt hur förvaltningen kan granskas av riksdagens ombudsmän. Som framgår ovan måste ett antal kriterier vara uppfyllda för att man skall kunna karakterisera en stat som en rättsstat. Warnling-Nerep, Lagerqvist Veloz Roca och Reichel har sammanfattat rättsstatskriterierna i följande punkter 9 vilka kan utgöra en sammanfattning av de element som åtminstone skall ingå i en rättstat: FEM RÄTTSSTATSKRITERIER Den offentliga makten skall utövas under lagarna (legalitetsprincipen, RF 1:1). Det skall finnas konstitutionella garantier mot maktmissbruk (kontrollmakten, RF 12 kap). Det skall finnas ett skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna (RF 1:2 och 2 kap). Det skall finnas garantier för likhet inför lagen och ett objektivt beslutsfattande (egalitetsprincipen, RF 1:9 2 st), samt regleringar rörande domstolar och rättskipning i 11 kap. Det skall finnas garantier för domstolarnas oberoende gentemot de politiska organen (regleringarna rörande domstolar och rättskipning i 11 kap). Ett antal grundläggande principer och kriterier som kan hänföras till mänskliga fri- och rättigheter samt rättssäkerhet ingår med andra ord i rättsstatsbegreppet. 10 Utifrån detta kan grundläggande mänskliga rättigheter (MR) utkristalliseras som ett av mest centrala områdena för den följande studien. Förutom i Regeringsformens 2 kap regleras skyddet för grundläggande fri- och rättigheter i de internationella konventioner på MR-området som Sverige ingått. Dessa konventioner är folkrättsliga instrument, dvs instrument som upprättats genom mellanstatliga avtal, och kan därför hänföras till normer som regleras inom det internationella rättssamhället.

17 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Det internationella rättssamhället DET INTERNATIONELLA rättssamhället har en annan struktur än det nationella. Det senare består av relationen mellan individer och staten (ett vertikalt rättsförhållande), medan det internationella rättssamhället består av relationer mellan suveräna stater (ett horisontellt rättsförhållande). Det internationella rättssamhället skulle kunna karakteriseras som ett forum där stater interagerar och överenskommer om grundläggande folkrättsliga principer att följa. Även enskilda organisationer (non-governmental organisations, NGOs) spelar här en viss roll på det informella planet eftersom dessa kan påverka stater och internationella mellanstatliga organisationer att anta nya folkrättsliga instrument. 11 Det internationella rättssamhället reglerar dock inte endast rent mellanstatliga intressen, utan sträcker sig även in på de inomstatliga förhållandena, t ex genom konventioner rörande mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Dessa konventioners övervakningskommittéer och domstolar utgör grundpelare i det internationella rättssamhället (se vidare avsnitt 1.5 nedan). 12 Detta samarbete sker i allt större omfattning inom internationella organisationer (t ex FN, Europarådet, OSSE, OAS och AU), varför dessa har fått en allt större betydelse för staternas samarbete, men även för övervakning av att staterna fullgör sina förpliktelser. Flera mellanstatliga organisationer har som uttalat syfte att stärka rättsstaten. 13 I sammanhanget kan även nämnas att organisationerna sinsemellan samarbetar och samordnar sina verksamheter. Detta samarbete innebär att det sker en utveckling på regional basis som även får effekter inom andra organisationer och regioner. På detta sätt komplementerar och förstärker organisationerna varandra. 14 Förenklat skulle kunna sägas att det internationella rättssamhället omfattar alla områden där stater INTERNATIONELL SEDVANERÄTT har överenskommit hur de skall handla i vissa situationer, eller där ett visst handlingsmönster föruttraktar som juridiskt bindande. är sedvänja som staterna be- Sedvanerätten består av två sätts genom sedvanerätt. Det kan här röra sig om element,dels statspraxis (usus), hur stater skall agera vid tvister om t ex territoriella dels en rättsövertygelse om att gränser, hur import eller export mellan stater regleras denna praxis är korrekt (opinio eller hur fri- och rättigheter skall garanteras individer på staternas territorier. Beroende på vilka juris). frågor som regleras är rättighetsbärarna i det internationella rättssamhället således antingen stater eller individer. 15 I denna skrift ligger fokus rörande det internationella rättssamhället på frågor där det internationella och nationella rättsamhället samverkar på områden där individer är rättighetsbärare och där dessa, genom det internationella rättssamhället, ges ett

18 16 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET ytterligare skydd för sina rättigheter gentemot den offentliga (nationella) makten. Det område som klarast ger individer rättigheter, vilka också förstärker det nationella rättssamhället, är de mänskliga rättigheterna, men flera andra områden inom folkrätten samverkar mer eller mindre direkt med det nationella rättssamhället och rättsstaten. Det senare gäller t ex det internationella arbetet rörande fred och säkerhet. 16 Även om kopplingen till det nationella rättssamhället inte här är lika påtaglig som i fallet med nationella och internationella regleringar rörande fri- och rättigheter, stöder och möjliggör de internationella regleringarna att det nationella rättssamhället bibehålls eller skapas (t ex då en stat återuppbyggs»för att rättsstaten och dess skydd för mänskliga rättigheter skall kunna existera förutsätts fred och säkerhet. Upprätthållandet av rättsstaten och värnandet av de mänskliga rättigheterna skapar i sin tur förutsättningar för att stater skall kunna existera under fredliga förhållanden. efter konflikt). Detsamma gäller inom flera andra folkrättsliga områden, t ex internationell miljörätt där mellanstatliga överenskommelser söker garantera ett visst miljöskydd som i längden även gynnar individer, trots att dessa inte är rättighetsbärare i första rummet. Det finns en nära koppling mellan fred och säkerhet å ena sidan och mänskliga rättigheter å den andra, då de båda områdena är ömsesidigt beroende av varandra. För att rättsstaten och dess skydd för mänskliga rättigheter skall kunna existera förutsätts fred och säkerhet. Upprätthållandet av rättsstaten och värnandet av de mänskliga rättigheterna skapar i sin tur förutsättningar för att stater skall kunna existera under fredliga förhållanden. Den internationella utvecklingen rörande staters samarbete genom tillkomsten av mellanstatliga organisationer, samt det faktum att stater har ingått i mellanstatliga överenskommelser som direkt eller indirekt tillämpas i det nationella rättssamhället, har medfört att rättsstaten kommit att internationaliseras. Resultatet har blivit att individer numera garanteras skydd inte bara genom nationella rättsordningar utan även genom internationella överenskommelser 17. Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället får med andra ord en ökad betydelse i takt med att det internationella mellanstatliga samarbetet utvecklas.

19 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället DET FÖREGÅENDE visar på svårigheterna att ge en helhetsbild av de områden inom det internationella rättssamhället som är av relevans för det nationella rättssamhället och rättsstaten (jfr den inledande diskussionen om begreppen rättssamhälle och rättsstat). I det följande kommer därför tonvikt att läggas på det internationella skyddet av mänskliga rättigheter samt regleringarna rörande fred och säkerhet, vilka utgör centrala delar i denna samverkan mellan det internationella och nationella rättssamhället Det internationella systemet för mänskliga rättigheter På MR-området återfinns ett stort antal konventioner både på det globala och det regionala planet. Konventionerna har genomgående ett mycket stort antal parter och på det globala planet är deltagandet närmast universellt. 18 Det faktum att antalet MR-traktater har ökat och att traktaterna har ett stort antal anslutna parter innebär att det internationella rättssamhället på MR-området har fått en ökad legitimitet med möjlighet att påverka de nationella rättssamhällena. Ökningen av antalet MR-traktater har också inneburit att antalet internationella organ för övervakning av traktaten ökat. Inom flera folkrättsliga områden återfinns övervakningsorgan, men utvecklingen har särskilt gällt området mänskliga rättigheter. Här har dessa organ inte endast rollen att övervaka och granska staternas efterföljande av konventionerna (t ex FN:s olika kommittéer för övervakning av FN:s olika MR-konventioner), utan de har i vissa fall även fått kompetens att döma i mål mellan individer och stater om konventionskränkningar (t ex Europadomstolen för mänskliga rättigheter). 19 De internationella övervakningsorganen har med andra ord fått en allt större betydelse för uttolkningen av konventionernas regler och möjligheten att övervaka hur konventionsparterna implementerar dessa. Satt i relation till det nationella rättssamhället innebär detta att det sedan mitten av 1900-talet, då den internationella kodifieringen av mänskliga rättigheter inleddes, har skett en förskjutning från staterna till det internationella rättssamhällets övervakningsorgan vad gäller rollen som uttolkare av och yttersta garant för mänskliga fri- och rättigheter. Detta skulle kunna karakteriseras som en centralisering av uttolkning och övervakning till internationella övervakningsorgan av ett tidigare till staterna decentraliserat område. 20

20 18 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET Rätten till rättvis rättegång som exempel på samspelet mellan det internationella och nationella rättssamhället inom området mänskliga rättigheter De grundläggande nationella regleringarna rörande fri- och rättigheter samt de internationella konventionerna på MR-området utgör med andra ord centrala delar i rättssamhället. Genom sitt innehåll och det internationella övervakningsmaskineri som utvecklats har de internationella instrumenten kommit att spela en allt större roll för att garantera grundläggande värden i rättsstaten. Som ett exempel på en princip, som är av största relevans för rättsstaten och omkring vilken det utvecklats en mycket omfattande praxis i internationella övervakningsorgan, kan rätten till en rättvis domstolsprövning nämnas. Principen garanteras i ett flertal internationella instrument både på det globala och regionala planet. 21 På det europeiska planet garanteras rätten till en rättvis domstolsprövning i artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna 22 (i det följande EKMR eller Europakonventionen). Europakonventionens övervakningsorgan, Europadomstolen, hade fram till april 2007 behandlat ca fall, varav ca på något sätt berört artikel 6 och frågor rörande domstolsprövning. 23 Artikel 6 kan därmed konstateras vara en av de mest centrala artiklarna i EKMR och visar även på hur central roll domstolsprocesserna har i rättsstaten. De internationella regleringarna om rätten till domstolsprövning utmärks av att de direkt reglerar den centrala funktion som domstolarna har för att upprätthålla rättsstaten. De rör specifikt rätten till domstolsprövning och de rättssäkerhetsgarantier som måste uppfyllas. Bindande stadganden om förvaltningsmyndigheter och domstolars övriga funktioner i rättstaten saknas dock i stor utsträckning inom folkrätten. Det finns dock olika deklarationer, rekommendationer och resolutioner som saknar juridisk bindande verkan. 24 Genom att domstolarnas organisation och arbetssätt kommit att behandlas i praxis under MR-instrument under andra delen av 1900-talet, har diskussionen om domstolarnas roll i samhället kommit att lyftas upp på ett internationellt plan. Möjligen kan man numera säga att denna betydelsefulla kontrollfunktion i rättsstaten kommit att mer och mer förstärkas av dynamiken i internationella övervakningsorgan, i varje fall under de regionala konventionerna där en omfattande praxis rörande domstolarnas funktion i rättsstaten återfinns. Genom sin praxis har de internationella övervakningsorganen sålunda förändrat och förstärkt domstolarnas roll i många stater. På det Europeiska planet har Europakonventionens artikel 6 påverkat (och fortsätter att påverka) utvecklingen av de nationell lagstiftning. Ett konkret exempel är här hur Sverige efter ett antal fällande domar i Europadomstolen nödgats förändra de nationella regleringarna rörande rätten till domstolsprövning. Tidigare har det i Sverige inte

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Mänskliga rättigheter. en introduktion

Mänskliga rättigheter. en introduktion Mänskliga rättigheter en introduktion 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

A. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet.

A. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet. Sammanfattning Skyldigheten att skydda Huvudprinciper 1. Grundförutsättningar A. I begreppet statssuveränitet ligger en skyldighet, nämligen den att det först och främst åligger staten själv att skydda

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74

Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Stockholm 2014-02-03 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Sammanfattning Svenska Röda

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas " dedicated since 1952 to the primacy, coherence and implementation of international law and

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 8.7.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om Ecuadors

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut

Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Box 16050 103 21 Stockholm Besöksadress: Jakobs Torg 3 Tel: 08 555 100 50, Fax: 08 566 316 50, E-mail:arbitration@chamber.se

Läs mer

Sociala rättigheter FN-konventionen och de nordiska länderna

Sociala rättigheter FN-konventionen och de nordiska länderna Sociala rättigheter FN-konventionen och de nordiska länderna Sektionsmöte Referatskrivare: Förvaltningsrättsfiskal Mikaela Neijd Debattledaren, direktören för Danska Institutet för Mänskliga Rättigheter,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

En oreglerad kärna av statsfunktionen

En oreglerad kärna av statsfunktionen En oreglerad kärna av statsfunktionen Av jur. stud. TORMOD OTTER JOHANSSON 1 Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Foto: Scanpix/Viggo Rivad Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Skr. 2007/08:109

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer