MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FRED & KONFLIKT

Transkript

1 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FRED & KONFLIKT en skriftserie från Fonden för mänskliga rättigheter DEL 1 Rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet En tematisk skrift om tillgång till rättvisa, fred och säkerhet samt internationell straffrätt

2 Denna skrift är framtagen av Fonden för mänskliga rättigheter med finansiering från Folke Bernadotteakademin. För idéer och innehåll i denna skrift ansvarar respektive författare. Texterna uttrycker inte nödvändigtvis Fonden för mänskliga rättigheters ståndpunkter eller position. REDAKTÖR Olle Mårsäter FÖRFATTARE Linnea Gerstner, Per Larsson, Olle Mårsäter, Kjell-Åke Nordquist PROJEKTLEDARE Per Bjälkander FORM zie TRYCK Centrum Tryck Avesta, september 2007 ISBN Fonden för mänskliga rättigheter Materialet får citeras och mångfaldigas med uppgivande av källa. Ytterligare exemplar av detta material kan rekvireras mot fraktkostnad från Fonden för mänskliga rättigheter, info@humanrights.se. Finns även att ladda ner som pdf på KONTAKT: Fonden för mänskliga rättigheter , info@humanrights.se

3 Rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet En tematisk skrift om tillgång till rättvisa, fred och säkerhet samt internationell straffrätt

4

5 03 Sammanfattning I TAKT MED ATT den internationella rättsordningen utvecklats har det nationella rättssamhället kommit att regleras eller påverkas av internationella normer. Detta gäller särskilt olika rättsstatsfrågor och regleringar rörande individens skydd i förhållande till den nationella makten. Inom det internationella rättssamhället återfinns sådana normer främst inom området mänskliga rättigheter, men det finns även andra mer eller mindre direkta kopplingar till det nationella rättssamhället och stärkandet av rättsstaten. Denna tematiska skrift diskuterar det nationella och det internationella rättssamhällets möjligheter att samverka för fred och säkerhet. Ursprungstexter för denna skrift presenterades och diskuterades vid tre seminarier som Fonden för mänskliga rättigheter anordnade under vinter på temat Rättssamhället. Inledningsvis gör Olle Mårsäter en grundläggande översikt av centrala begrepp och debatter rörande rättssamhället. I avslutningskapitlet summerar han olika argument om rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet. Per Larsson behandlar tillgång till rättvisa ur ett nationellt och internationellt perspektiv och berör frågor om tillgång till rättegång och rättsmedel samt rättshjälp vid sidan av public interest litigation och alternativa tvistlösningar. Kjell-Åke Nordquist diskuterar möjligheterna att genom det internationella rättssamhället verka för fred och säkerhet. Även olika former av fredsprocesser och möjligheterna att arbeta för olika typer av övergångsordningar efter konflikter tas upp tillsammans med hithörande juridiska och moraliska spörsmål. Linnea Gerstner behandlar betydelsen av internationellt straffansvar för stärkandet av fred och säkerhet, och diskuterar detta utifrån möjligheterna och svårig-

6 04 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET heterna att utkräva straffansvar för individer, vilka utför handlingar som utgör internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Särskilt belyses utvecklingen under de senaste decennierna med ad-hoc tribunaler och inrättandet av den permanenta internationella brottmålsdomstolen. En gemensam slutsats som kan dras utifrån de tre bidragen är att den utveckling som skett på det internationella planet innebär stora möjligheter att värna och stärka det nationella rättssamhället. En förutsättning är dock här att stater samarbetar och är mottagliga för de insatser som görs från det internationella rättssamhället.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 05 Sammanfattning 3 Författarpresentation 7 Förkortningar 8 Förord 9 1 DET NATIONELLA OCH DET INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Inledning Om begreppet rättssamhället Det nationella rättssamhället Det internationella rättssamhället Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället Det internationella systemet för mänskliga rättigheter Rätten till rättvis rättegång som exempel på samspelet mellan det internationella och nationella rättssamhället inom området mänskliga rättigheter Fred, säkerhet och det internationella rättssamhället Skriftens tre bidrag 21 Fotnoter & litteratur 22 2 TILLGÅNG TILL RÄTTVISA Inledning Access to Justice En kort historik Tillgång till rättegång och rättsmedel Allmän rättshjälp Public interest Ligation (PIL) Alternativ tvistlösning (Alternative Dispute Resolution, ADR) Avslutning 37 Fotnoter & litteratur 38 3 FRED OCH SÖKERHET OCH DET INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Inledning Fredsprocesser idag Att förhindra att konflikt och kränkningar sker Olika typer av övergångsordningar med eller utan rättvisa Rättsordningens betydelse för fred och säkerhet Juridiska och moraliska dilemman i fredsprocesser Rättsordningars samspel för fred och säkerhet 51 Fotnoter & litteratur 56

8 06 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET 4 BETYDELSEN AV INTERNATIONELLT STRAFFANSVAR FÖR FRÄMJANDE AV FRED OCH SÄKERHET Inledning Vad är internationell straffrätt? Samband mellan internationell straffrätt och fred och säkerhet En kort historisk översikt Den internationella straffrättens början Den senaste utvecklingen Internationell straffrättsprocess internationella brottsmålsdomstolen Domstolens organ Processförutsättningar Substantiell internationell straffrätt de internationella kärnbrotten Folkmord Brott mot mänskligheten Krigsförbrytelser Allmänna straffrättsliga principer Skuldrekvisitet Ansvarsformer Ansvarsfrihetsgrunder Slutord 72 Fotnoter & litteratur 75 5 AVSLUTNING Rättssamhällets betydelse i fred och konflikt Rättssamhället i fredstid Rättssamhället under och efter konflikt Slutord 82 Fotnoter & litteratur 86

9 07 Författarpresentation Olle Mårsäter är universitetslektor vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Han har bedrivit forskning om bl a mänskliga rättigheter med inriktning på de internationella kraven på rätten till domstolsprövning och inom traktaträtt. Han undervisar i bl a folkrätt, mänskliga rättigheter och om internationella organisationer. Han har tidigare tjänstgjort bl a som folkrättsjurist vid Svenska Röda korset och har haft olika uppdrag inom Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen. Per Larsson är jurist och slavist. Sedan början av 1990-talet har han varit engagerad i utvecklingen av demokrati i Östeuropa och Centralasien. I fokus har mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättssamhället stått. För närvarande arbetar Per för Nordiska ministerrådet med demokratistöd till Vitryssland samt för UNDP med rättsreform och demokratisk samhällsstyrning i Turkmenistan och Ukraina. Per Larsson har tidigare varit anställd på UNDP, OSSE, Kvinnoforum och Nordiska ministerrådet. Sedan 2004 undervisar även Per vid Stockholms universitet på magisterkursen»rule of Law, Legal Reform and International Organisations«. Kjell-Åke Nordquist är docent och lektor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Han har bedrivit forskning om fredsavtal, autonomier och humanitära interventioner, och har dessutom åren medlat mellan grupper i Östtimor i samband med landets självständighetsprocess bistod han Sveriges ambassad i Colombia med insatser i olika processer mot fred och försoning där. Linnea Gerstner är doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet. Linnea har tidigare bl a arbetat för Krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien, Försvarshögskolan och Svenska FN-förbundet.

10 08 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET FÖRKORTNINGAR ADR AU ECCC EKMR FN ICC ICTR ICTY IMT OAS OSS OSSE PIL PILI RF SCSL UNMIK UNTAET Alternative Dispute Resolution (Alternativ tvistlösning) Afrikanska unionen Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodja, (Specialdomstolen för Kambodja) Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Förenta Nationerna International Criminal Court (Internationella brottmålsdomstolen) International Criminal Tribunal for Rwanda (Internationella krigsförbrytartribunalen för Rwanda) International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, (Internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien) Internationella militära tribunaler Organization of American States Oberoende staters samvälde Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Public Interest Litigation (ung.»processande om allmänna intressen«) Access to Justice in Eastern Europe Regeringsformen Special Court for Sierra Leone (Specialdomstolen för Sierra Leone) United Nations Mission in Kosovo United Nations Transitional Authority for East Timor

11 FÖRORD 09 Förord ALDRIG I MÄNNISKANS HISTORIA har vi varit så väl underrättade som nu om vad som sker av gott eller ont även i de mest avlägsna trakter av vår värld och aldrig har det funnits så många överenskommelser mellan jordens stater om mänskliga rättigheter och fred. Praktiskt taget alla väpnade konflikter i vår tid har på det ena eller andra sättet sitt upphov i att mänskliga rättigheter kränkts och i ofred hotas de alltid. Rättigheterna och freden förutsätter varandra. Mycket återstår innan de blivit verklighet överallt. Många är besvikna på de mellanstatliga jätteorganisationerna som FN och EU, deras»handlingsförlamning«och misslyckanden. Man måste dock betänka att de aldrig kan bli bättre än sina medlemmar, i praktiken staternas regeringar och att exempelvis FNs hela årsbudget bara är en liten bråkdel av vad en enda stormakt under ett år spenderar på vapen och rustning. Ändå bedrivs ett intensivt arbete för de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, fred och säkerhet, en internationell rättsordning för att ingripa mot våld och övergrepp och bestraffa de skyldiga. Rättssamhälle, humanitära interventioner, folkmord, internationella domstolar, systematiska våldtäkter, rättsordningen i övergångsskedet mellan våld och fred, staternas ansvar är bland de viktiga begrepp som kunnigt beskrivs och diskuteras av författarna till denna skrift. Samtidigt ges besked om hur långt vi hunnit och var vi befinner oss i dessa för mänskligheten avgörande strävanden. Peter Nobel

12 10 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET

13 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET 11 OLLE MÅRSÄTER 1 Det nationella och internationella rättssamhället 1.1 Inledning I DENNA SKRIFT diskuteras olika aspekter av rättssamhället, såväl ur ett nationellt som ur ett internationellt perspektiv, med betoning på det senare. Skriftens bidrag presenterades och diskuterades vid tre seminarier som Fonden för mänskliga rättigheter anordnade under vintern rörande tillgång till rättvisa (eng. access to justice), fred och säkerhet genom det internationella rättssamhället, samt betydelsen av internationellt straffansvar för främjande av fred och säkerhet. Seminarierna har ingått i ett projekt om begreppet rättssamhället. Tonvikten i projektet har varit de internationella kraven på stater att upprätthålla ett rättssamhälle, samt de möjligheter som finns på det internationella planet för att främja fred och säkerhet. Valet av inriktning i de olika bidragen har bestämts av att de utgör centrala och aktuella aspekter inte endast av begreppet rättssamhället internationellt och nationellt, utan också av Fonden för mänskliga rättigheters prioriteringar och arbetsområden i konfliktdrabbade områden som Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Haiti och Uganda. Fondens syfte med projektet har framförallt varit att beskriva och diskutera internationella regelverk och institutioner och reda ut vissa centra begrepp inom relevanta områden. Aktuella folkrättsliga och säkerhetspolitiska frågor har medvetet utelämnats i brist på plats. Avsikten är att skriften skall ge användbar bak-

14 12 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET grundsfakta och inspirera till reflektion kring aktuella frågor och debatter inom skriftens tema. 1.2 Om begreppet rättssamhället ETT RÄTTSSAMHÄLLE kan definieras som ett samhälle som bygger på lag och rätt 1, vilket inbegriper trygghet, lag och ordning. 2 Begreppet rättssamhälle kan dock inte klart avgränsas, det är ett alltför vittomfattande begrepp där fler aspekter innefattas än relationen mellan den offentliga makten och individen. Exempelvis kan olika förhållanden som rör individer inbördes ingå i begreppet. 3 Ett till rättssamhället nära kopplat begrepp är rättsstaten. 4 Begreppen bör dock skiljas åt, då rättsstaten avser individens skydd mot den offentliga makten genom rättsordningen. Att staten som aktör skall tillförsäkra detta skydd har föranlett Frändberg att mynta begreppet rättsstatens paradox, då det nyss nämnda innebär att staten utifrån rättsordningen skall skydda individen mot staten själv. 5 Skyddet avser med andra ord individens skydd mot övergrepp i statens utövande av makt. Det behöver dock inte vara ett skydd mot ett aktivt handlande från statens sida, utan övergreppen kan även komma av passivitet, t ex i statens underlåtenhet att tillhandahålla rättvisa. 6 Begreppet rättsstaten är med andra ord mer avgränsat än begreppet rättssamhället då det senare omfattar även andra aspekter än skyddet för individer gentemot den offentliga makten. Begreppet rättssamhället omsluter dock de principer som innefattas i begreppet rättsstaten. Med anledning av att ordet rättssamhälle ofta används i den offentliga debatten kommer det att vid sidan av begreppet rättsstaten användas i denna skrift. Diskussionen avgränsas dock genom att fokusera på de inslag som är gemensamma för både rättssamhället och rättsstaten.»ett rättssamhälle kan definieras som ett samhälle som bygger på lag och rätt, vilket inbegriper trygghet, lag och ordning.

15 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Det nationella rättssamhället SOM REDAN FRAMGÅTT är det svårt att konkret definiera vilka element som skall ingå i ett rättssamhälle, särskilt som dessa skiljer sig från land till land. Om den fortsatta diskussionen begränsas till de kriterier som ingår i en rättsstat skiljer sig även dessa från land till land, bl a med anledning av att staterna har olika konstitutionella traditioner. Tar man Sverige som exempel för att illustrera olika rättsstatliga element, är utgångspunkten lämpligen den Svenska Regeringsformen (RF). Riksdagen avsåg vid tillkomsten av RF att det ur denna skulle framgå att Sverige är en rättsstat, men kunde dock, pga att begreppet rättsstat är omdiskuterat, endast enas om ett antal kriterier som är utmärkande för rättstater. 7 Det kan med andra ord argumenteras för ytterligare rättsstatselement utöver de som återfinns i RF. Avsikten är inte att här göra en grundläggande genomgång av nationella aspekter av rättssamhället, då det är den internationella aspekten som står i fokus i denna skrift. Genomgången utgörs därför av en kort sammanfattning av de kriterier som Fredrik Sterzel identifierat som rättstatliga inslag i Regeringsformen. 8 Inledningsvis i Regeringsformen återfinns tre grundläggande principer som är centrala i rättsstaten. Legalitetsprincipen (RF 1:1) innebär att den offentliga makten skall utövas under lagarna, dvs principen om maktutövningens lagbundenhet. I RF 1:9 återfinns egalitetsprincipen, vilken innebär att domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall beakta allas likhet inför lagen, samt objektivitetsprincipen, som anknyter till den föregående principen och uttalar att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet skall iaktta saklighet och opartiskhet. En central del i rättstaten, och med Sterzels ord det mest centrala i RF ur ett rättsstatsperspektiv, är skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. I Regeringsformen återfinns detta skydd i 2 kap. Ett för Sverige specifikt inslag i rättsstaten är också offentlighetsprincipen (2 kap Tryckfrihetsförordningen), som värnar om insyn och öppenhet i den offentliga förvaltningen. För att förhindra missbruk av lagar och felaktigheter vid utarbetandet av lagar återfinns strikta regleringar om lagars tillkomst och demokratiska garantier (RF 8 kap.). Ett annat rättstatsinslag vad gäller lagstiftning är regleringarna rörande ändring av grundlag. Den procedur som återfinns i den svenska Regeringsformen innebär att en ändring av en grundlag är svårare och mer tidskrävande än om det skulle gälla en vanlig lag. Ytterligare element i rättstaten är hur domstolarna och rättskipningen är organiserade. I RF återfinns de relevanta regleringarna i 11 kap. Här framgår bl a annat att domstolars rättskipningsuppgifter, deras organisation samt hur rättegången

16 14 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET skall gå till skall regleras genom lag (RF 11:4). I detta sammanhang bör noteras kravet på domstolarnas oberoende som är reglerat i RF 11:2. Detta krav innebär att ingen myndighet får bestämma eller påverka hur en domstol dömer i det enskilda fallet eller hur den skall tillämpa lag. Ytterligare ett centralt inslag i den Svenska rättstaten är kontrollmakten som regleras i 12 kap RF. Här stadgas om möjligheten för konstitutionsutskottet att granska regeringens ledamöter i sina tjänsteuppdrag, samt hur förvaltningen kan granskas av riksdagens ombudsmän. Som framgår ovan måste ett antal kriterier vara uppfyllda för att man skall kunna karakterisera en stat som en rättsstat. Warnling-Nerep, Lagerqvist Veloz Roca och Reichel har sammanfattat rättsstatskriterierna i följande punkter 9 vilka kan utgöra en sammanfattning av de element som åtminstone skall ingå i en rättstat: FEM RÄTTSSTATSKRITERIER Den offentliga makten skall utövas under lagarna (legalitetsprincipen, RF 1:1). Det skall finnas konstitutionella garantier mot maktmissbruk (kontrollmakten, RF 12 kap). Det skall finnas ett skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna (RF 1:2 och 2 kap). Det skall finnas garantier för likhet inför lagen och ett objektivt beslutsfattande (egalitetsprincipen, RF 1:9 2 st), samt regleringar rörande domstolar och rättskipning i 11 kap. Det skall finnas garantier för domstolarnas oberoende gentemot de politiska organen (regleringarna rörande domstolar och rättskipning i 11 kap). Ett antal grundläggande principer och kriterier som kan hänföras till mänskliga fri- och rättigheter samt rättssäkerhet ingår med andra ord i rättsstatsbegreppet. 10 Utifrån detta kan grundläggande mänskliga rättigheter (MR) utkristalliseras som ett av mest centrala områdena för den följande studien. Förutom i Regeringsformens 2 kap regleras skyddet för grundläggande fri- och rättigheter i de internationella konventioner på MR-området som Sverige ingått. Dessa konventioner är folkrättsliga instrument, dvs instrument som upprättats genom mellanstatliga avtal, och kan därför hänföras till normer som regleras inom det internationella rättssamhället.

17 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Det internationella rättssamhället DET INTERNATIONELLA rättssamhället har en annan struktur än det nationella. Det senare består av relationen mellan individer och staten (ett vertikalt rättsförhållande), medan det internationella rättssamhället består av relationer mellan suveräna stater (ett horisontellt rättsförhållande). Det internationella rättssamhället skulle kunna karakteriseras som ett forum där stater interagerar och överenskommer om grundläggande folkrättsliga principer att följa. Även enskilda organisationer (non-governmental organisations, NGOs) spelar här en viss roll på det informella planet eftersom dessa kan påverka stater och internationella mellanstatliga organisationer att anta nya folkrättsliga instrument. 11 Det internationella rättssamhället reglerar dock inte endast rent mellanstatliga intressen, utan sträcker sig även in på de inomstatliga förhållandena, t ex genom konventioner rörande mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Dessa konventioners övervakningskommittéer och domstolar utgör grundpelare i det internationella rättssamhället (se vidare avsnitt 1.5 nedan). 12 Detta samarbete sker i allt större omfattning inom internationella organisationer (t ex FN, Europarådet, OSSE, OAS och AU), varför dessa har fått en allt större betydelse för staternas samarbete, men även för övervakning av att staterna fullgör sina förpliktelser. Flera mellanstatliga organisationer har som uttalat syfte att stärka rättsstaten. 13 I sammanhanget kan även nämnas att organisationerna sinsemellan samarbetar och samordnar sina verksamheter. Detta samarbete innebär att det sker en utveckling på regional basis som även får effekter inom andra organisationer och regioner. På detta sätt komplementerar och förstärker organisationerna varandra. 14 Förenklat skulle kunna sägas att det internationella rättssamhället omfattar alla områden där stater INTERNATIONELL SEDVANERÄTT har överenskommit hur de skall handla i vissa situationer, eller där ett visst handlingsmönster föruttraktar som juridiskt bindande. är sedvänja som staterna be- Sedvanerätten består av två sätts genom sedvanerätt. Det kan här röra sig om element,dels statspraxis (usus), hur stater skall agera vid tvister om t ex territoriella dels en rättsövertygelse om att gränser, hur import eller export mellan stater regleras denna praxis är korrekt (opinio eller hur fri- och rättigheter skall garanteras individer på staternas territorier. Beroende på vilka juris). frågor som regleras är rättighetsbärarna i det internationella rättssamhället således antingen stater eller individer. 15 I denna skrift ligger fokus rörande det internationella rättssamhället på frågor där det internationella och nationella rättsamhället samverkar på områden där individer är rättighetsbärare och där dessa, genom det internationella rättssamhället, ges ett

18 16 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET ytterligare skydd för sina rättigheter gentemot den offentliga (nationella) makten. Det område som klarast ger individer rättigheter, vilka också förstärker det nationella rättssamhället, är de mänskliga rättigheterna, men flera andra områden inom folkrätten samverkar mer eller mindre direkt med det nationella rättssamhället och rättsstaten. Det senare gäller t ex det internationella arbetet rörande fred och säkerhet. 16 Även om kopplingen till det nationella rättssamhället inte här är lika påtaglig som i fallet med nationella och internationella regleringar rörande fri- och rättigheter, stöder och möjliggör de internationella regleringarna att det nationella rättssamhället bibehålls eller skapas (t ex då en stat återuppbyggs»för att rättsstaten och dess skydd för mänskliga rättigheter skall kunna existera förutsätts fred och säkerhet. Upprätthållandet av rättsstaten och värnandet av de mänskliga rättigheterna skapar i sin tur förutsättningar för att stater skall kunna existera under fredliga förhållanden. efter konflikt). Detsamma gäller inom flera andra folkrättsliga områden, t ex internationell miljörätt där mellanstatliga överenskommelser söker garantera ett visst miljöskydd som i längden även gynnar individer, trots att dessa inte är rättighetsbärare i första rummet. Det finns en nära koppling mellan fred och säkerhet å ena sidan och mänskliga rättigheter å den andra, då de båda områdena är ömsesidigt beroende av varandra. För att rättsstaten och dess skydd för mänskliga rättigheter skall kunna existera förutsätts fred och säkerhet. Upprätthållandet av rättsstaten och värnandet av de mänskliga rättigheterna skapar i sin tur förutsättningar för att stater skall kunna existera under fredliga förhållanden. Den internationella utvecklingen rörande staters samarbete genom tillkomsten av mellanstatliga organisationer, samt det faktum att stater har ingått i mellanstatliga överenskommelser som direkt eller indirekt tillämpas i det nationella rättssamhället, har medfört att rättsstaten kommit att internationaliseras. Resultatet har blivit att individer numera garanteras skydd inte bara genom nationella rättsordningar utan även genom internationella överenskommelser 17. Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället får med andra ord en ökad betydelse i takt med att det internationella mellanstatliga samarbetet utvecklas.

19 DET NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA RÄTTSSAMHÄLLET Samspelet mellan det internationella och det nationella rättssamhället DET FÖREGÅENDE visar på svårigheterna att ge en helhetsbild av de områden inom det internationella rättssamhället som är av relevans för det nationella rättssamhället och rättsstaten (jfr den inledande diskussionen om begreppen rättssamhälle och rättsstat). I det följande kommer därför tonvikt att läggas på det internationella skyddet av mänskliga rättigheter samt regleringarna rörande fred och säkerhet, vilka utgör centrala delar i denna samverkan mellan det internationella och nationella rättssamhället Det internationella systemet för mänskliga rättigheter På MR-området återfinns ett stort antal konventioner både på det globala och det regionala planet. Konventionerna har genomgående ett mycket stort antal parter och på det globala planet är deltagandet närmast universellt. 18 Det faktum att antalet MR-traktater har ökat och att traktaterna har ett stort antal anslutna parter innebär att det internationella rättssamhället på MR-området har fått en ökad legitimitet med möjlighet att påverka de nationella rättssamhällena. Ökningen av antalet MR-traktater har också inneburit att antalet internationella organ för övervakning av traktaten ökat. Inom flera folkrättsliga områden återfinns övervakningsorgan, men utvecklingen har särskilt gällt området mänskliga rättigheter. Här har dessa organ inte endast rollen att övervaka och granska staternas efterföljande av konventionerna (t ex FN:s olika kommittéer för övervakning av FN:s olika MR-konventioner), utan de har i vissa fall även fått kompetens att döma i mål mellan individer och stater om konventionskränkningar (t ex Europadomstolen för mänskliga rättigheter). 19 De internationella övervakningsorganen har med andra ord fått en allt större betydelse för uttolkningen av konventionernas regler och möjligheten att övervaka hur konventionsparterna implementerar dessa. Satt i relation till det nationella rättssamhället innebär detta att det sedan mitten av 1900-talet, då den internationella kodifieringen av mänskliga rättigheter inleddes, har skett en förskjutning från staterna till det internationella rättssamhällets övervakningsorgan vad gäller rollen som uttolkare av och yttersta garant för mänskliga fri- och rättigheter. Detta skulle kunna karakteriseras som en centralisering av uttolkning och övervakning till internationella övervakningsorgan av ett tidigare till staterna decentraliserat område. 20

20 18 RÄTTSSAMHÄLLETS BETYDELSE FÖR FRED OCH SÄKERHET Rätten till rättvis rättegång som exempel på samspelet mellan det internationella och nationella rättssamhället inom området mänskliga rättigheter De grundläggande nationella regleringarna rörande fri- och rättigheter samt de internationella konventionerna på MR-området utgör med andra ord centrala delar i rättssamhället. Genom sitt innehåll och det internationella övervakningsmaskineri som utvecklats har de internationella instrumenten kommit att spela en allt större roll för att garantera grundläggande värden i rättsstaten. Som ett exempel på en princip, som är av största relevans för rättsstaten och omkring vilken det utvecklats en mycket omfattande praxis i internationella övervakningsorgan, kan rätten till en rättvis domstolsprövning nämnas. Principen garanteras i ett flertal internationella instrument både på det globala och regionala planet. 21 På det europeiska planet garanteras rätten till en rättvis domstolsprövning i artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna 22 (i det följande EKMR eller Europakonventionen). Europakonventionens övervakningsorgan, Europadomstolen, hade fram till april 2007 behandlat ca fall, varav ca på något sätt berört artikel 6 och frågor rörande domstolsprövning. 23 Artikel 6 kan därmed konstateras vara en av de mest centrala artiklarna i EKMR och visar även på hur central roll domstolsprocesserna har i rättsstaten. De internationella regleringarna om rätten till domstolsprövning utmärks av att de direkt reglerar den centrala funktion som domstolarna har för att upprätthålla rättsstaten. De rör specifikt rätten till domstolsprövning och de rättssäkerhetsgarantier som måste uppfyllas. Bindande stadganden om förvaltningsmyndigheter och domstolars övriga funktioner i rättstaten saknas dock i stor utsträckning inom folkrätten. Det finns dock olika deklarationer, rekommendationer och resolutioner som saknar juridisk bindande verkan. 24 Genom att domstolarnas organisation och arbetssätt kommit att behandlas i praxis under MR-instrument under andra delen av 1900-talet, har diskussionen om domstolarnas roll i samhället kommit att lyftas upp på ett internationellt plan. Möjligen kan man numera säga att denna betydelsefulla kontrollfunktion i rättsstaten kommit att mer och mer förstärkas av dynamiken i internationella övervakningsorgan, i varje fall under de regionala konventionerna där en omfattande praxis rörande domstolarnas funktion i rättsstaten återfinns. Genom sin praxis har de internationella övervakningsorganen sålunda förändrat och förstärkt domstolarnas roll i många stater. På det Europeiska planet har Europakonventionens artikel 6 påverkat (och fortsätter att påverka) utvecklingen av de nationell lagstiftning. Ett konkret exempel är här hur Sverige efter ett antal fällande domar i Europadomstolen nödgats förändra de nationella regleringarna rörande rätten till domstolsprövning. Tidigare har det i Sverige inte