Lokalt handlingsprogram för kvinnofrid

Transkript

1 = KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING Lokalt handlingsprogram för kvinnofrid Box , Stockholm. Besöksadress S:t Eriksgatan 47 A Telefon Fax

2 2

3 3 Innehållsförteckning 1. Inledning Stockholms stads program för kvinnofrid Stadsdelsförvaltningen som arbetsgivare 5 2. Särskilt utsatta grupper Äldre- och funktionshindrade Unga kvinnor/flickor i strängt patriarkala familjer Kvinnor med missbruksproblematik 7 3. Insatser för barnen Anmälningsskyldighet Barnens behov av stöd 9 4. Insatser för männen 9 5. Den rättsliga processen Information om personskydd Övrigt Stödåtgärder inom stadsdelen Externa stödåtgärder Deltagare i stadsdelens lokala samverkansgrupp 20 Bilaga nr 1: Riskbedömning Bilaga nr 2: Värn för äldre och funktionshindrade Bilaga nr 3: Resursgruppen

4 4 1. Inledning Socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden ska härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation, (5 kap.11 Socialtjänstlagen). Kvinnomisshandel är ett brott som lyder under allmänt åtal. Med kvinnomisshandel avses här en kvinna som utsatts för våld eller hot från en man som hon känner och har eller har haft en nära relation till. Kvinnomisshandel är ett allvarligt samhällsproblem. Det förekommer även att män blir misshandlade av kvinnor och att våld förekommer i samkönade relationer. Handlingsprogrammet gäller även i dessa situationer. Många kvinnor som utsätts för våld har barn. Det är viktigt att uppmärksamma att barn som lever i familjer där det förekommer hot och våld far mycket illa. Personer som utsätts för våld är inte alltid benägna att söka hjälp och vet kanske inte heller vart de kan vända sig. De befinner sig dessutom ofta i en hotsituation. För många kvinnor som är hotade eller våldsutsatta, är det också ett stort steg att söka hjälp. Det kan vara känslor av skam, skuld eller rädsla för repressalier som gör det svårt för kvinnor att våga berätta hur det är. När en våldsutsatt kvinna väl söker hjälp är det viktigt att hon får ett bra bemötande, för att hon ska våga och orka med att förändra sin situation. 1.2 Stockholms stads program för kvinnofrid Myndighetssamverkan i kvinnofridsfrågor har pågått sedan 1996 i Stockholms län, inom ramen för operation Kvinnofrid. I september 1999, fattade kommunfullmäktige beslut om Stockholms stads handlingsprogram för Operation Kvinnofrid. Syftet var att ge stadsdelsnämnderna i uppdrag att skapa en bättre organisation för sina insatser i frågor om mäns våld mot kvinnor och deras barn samt att utveckla stödinsatser för dessa grupper. Stor vikt lades vid personalutbildningar i kvinnofridsfrågor och betydelsen av lokala samverkansgrupper. Även kvinnors trygghet i utomhusmiljöer uppmärksammades. Kommunfullmäktige gav i budgetbeslut för år 2005 socialtjänstnämnden i uppdrag att revidera stadens handlingsprogram för Operation Kvinnofrid. Vidare uppmanades stadsdelsnämnderna i samband med

5 5 kommunfullmäktiges budgetbeslut för åren 2004 och 2005 att ta fram lokala handlingsplaner i kvinnofridsfrågor. I detta lokala handlingsprogram ges vägledning gällande våld mot kvinnor - våld i nära relationer, information om vilket skydd kvinnor och barn kan få, vilka stöd- och hjälpinsatser som finns, samt information om rättsligt stöd och skydd. Här finns också adresser och telefonnummer till tillgängliga resurser. 1.3 Stadsdelsförvaltningen som arbetsgivare Stadens arbete med jämställdhet och integration är viktiga verktyg för att motverka mäns fysiska, psykiska och sexuella våld mot kvinnor och barn. Det personalpolitiska och fackliga samarbetet ska verka för att det finns kunskap och metoder på arbetsplatserna för att stödja och skydda anställda som har utsatts för kvinnofridsbrott och våld i sina nära relationer. Enligt stadens jämställdhetspolicy ska jämställdhetsarbetet bedrivas på tre nivåer: i personalpolitiken, i stadens verksamheter och i ett omvärldsperspektiv. Arbetet med jämställdhet ska genomsyra alla politikområden och alla verksamheter (Stockholm stads program för kvinnofrid, sid åtta). Det är viktigt att vara vaksam i de fall där anställda visar symtom eller tecken på att ha varit utsatta för våld i sina nära relationer, för att kunna erbjuda stöd och hjälp. Den anställde ska då hänvisas till socialtjänsten i den stadsdel eller kommun den bor i. Förvaltningens resursgrupp kan hjälpa till med information om vilka kontakter som ska tas utifrån den anställdes situation.

6 6 2. Särskilt utsatta grupper 2.1 Äldre- och funktionshindrade Äldre- och funktionshindrade kvinnor är en grupp som är utsatta för hot och våld och där mörkertalet är stort. Det kan t ex handla om att man är ensamstående med vuxet barn som har sociala eller psykiska problem. Det kan vara konflikter mellan äldre och anhöriga. Det kan även handla om äldre par där den ena parten sviktar mentalt eller att man känner sig ensam och isolerad. Förövaren kan vara make, maka, barn eller vän. Det kan också vara en medpatient eller vårdpersonal. Personal inom hemtjänsten har här en mycket viktig funktion att snabbt upptäcka signaler om att allt inte står rätt till. Berörd personal ska vidare kunna prata med kvinnan/mannen och ge information om vart de vänder sig om de blivit utsatta för hot eller våld. Om det kommer till någon personals kännedom om att en äldre eller funktionshindrad person blivit utsatt för våld, ska den anställde snarast ta kontakt med sin chef. Inom förvaltningen finns även en arbetsgrupp (resurspersoner) bestående av personal från Individ- och familj, samt Äldre- och funktionshindrade, som man kan ta kontakt med. Arbetsguppen har utarbetat skriften,värn för äldre och funktionshindrade, som kortfattat beskriver problemet samt informerar om viktiga telefonnummer (se bilaga 2). Har kvinnan barn under 18 år tas kontakt med Familjeenheten inom Individ- och familj. Det är också viktigt att den ansvarige biståndshandläggaren inom Äldre- och funktionshindrade får kännedom om vad som inträffat. Alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med funktionshindrade, oavsett funktionshindrets art, måste vara uppmärksamma på tecken som kan visa att personen inte behandlas väl. Övergrepp ska anmälas enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 24a ). Våldsutsatta funktionshindrade kvinnor ska erbjudas skyddat boende med utbildad personal och som är anpassat till funktionshindrade kvinnors behov. Bl a Alla Kvinnors Hus har en handikappanpassad lägenhet (i en ickehandikappanpassad miljö). De har även en dövjour.

7 7 2.2 Unga kvinnor/flickor i strängt patriarkala familjer En annan grupp där det kan förekomma våld utgörs av unga kvinnor/flickor i strängt patriarkala familjer. Socialtjänsten har huvudansvaret för att unga kvinnor/flickor får rätt insats. Kravet ökar på kompetens och kunskap hos Socialtjänstens personal. Även pojkar kan vara utsatta för hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap eller könsstympning. Vad gäller de unga kvinnorna/flickorna i strängt patriarkala familjer har deras situation de senaste åren särskilt uppmärksammats inom Socialtjänsten. Hur många unga kvinnor/flickor som lever under dessa förhållanden med hot, hot om våld, tvång och dödshot i sina familjer är svårt att säga. I det fall den unga är under 18 år, kontaktas Familjeenhetens ungdomsgrupp. Om personen är över 18 år, kontaktas Mottagningen vid Försörjningsstödsenheten. I Socialtjänstnämndens regi finns ett skyddat boende för flickor (13-20 år) på institutionen Kruton. Ett stöd- och rådgivningscenter är knutet till Kruton. Det utgör även en resurs och kunskapsbank för stadsdelsnämnder i frågor kring hedersrelaterat liv och våld. 2.3 Kvinnor med missbruksproblematik Kvinnor med missbruksproblem, inte minst hemlösa kvinnor med missbruksproblem, befinner sig en situation med ökad risk för att utsättas för våld och andra övergrepp. Genom sitt missbruk kan kvinnor bli beroende och utnyttjade av män. Orsakssambandet kan också vara det omvända där en våldsutsatt kvinna missbrukar för att döva ångesten som orsakas av det våld och de övergrepp som hon utsätts för. Enligt Stockholm stads program för kvinnofrid ska stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden ansvara för att erbjuda kvinnor behandling för sitt missbruk, samt boende i en miljö med enbart kvinnor. De kan vända sig till Vuxenenheten som tar ställning till akut boende. Rehabiliteringen ska också omfatta bearbetning av det våld som kvinnorna utsatts för. Personalen ska ha kunskap om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Gifta par och samboende, där båda söker hjälp, rekommenderas att inte ha en gemensam handläggare. För närvarande kan socialtjänstnämnden erbjuda kvinnor med missbruk skyddade platser på Hvilan. Har kvinnan barn är det Familjeenheten som ordnar skyddat boende för kvinnan och barnet/barnen och därefter kommer barnens situation att utredas. Kvinnan remitteras sedan till Vuxenenheten

8 8 för vidare utredning och bedömning av eventuellt annat boende, samt stöd och hjälp för att komma tillrätta med sitt missbruk. 3. Insatser för barnen 3.1 Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldigheten regleras i SoL 14 kap.1 Anmälan om missförhållanden som rör barn under 18 år. För allmänheten gäller att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Det räcker med misstanke om att ett barn far illa och är i behov av hjälp. Den som anmäler behöver inte själv bevisa missförhållandena. Anmälningsskyldigheten omfattar samtliga som i sin verksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar på ett sådant sätt att de kan få indikationer på att barnet far illa. Det har ingen betydelse om man arbetar i offentlig eller privat verksamhet. Anmälningsplikten gäller alltså alla som arbetar inom socialtjänst, barnomsorg, skola, kyrklig verksamhet för barn och ungdomar, hälso- och sjukvård eller tandvård. Man är även skyldig att lämna samtliga uppgifter som kan ha betydelse för utredningen av ett barns skydd. Varje arbetsplats såsom förskola och skola bör ha rutiner för hur en anmälan ska göras och vem som ska underteckna den. Det behöver inte vara specificerat vad som har hänt, eller vad man ska ha fått veta för att göra en anmälan. Det enda som anges är att anmälan ska göras när det finns anledning att misstänka att barnet behöver skydd. Barnet kan ha varit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld eller hot. Även att ha bevittnat våld mot någon närstående, kan vara skäl för ingripande. Anmälan bör göras skriftligt för anställda i yrkesverksamhet. Vad gäller allmänheten och i ett akut skede, kan anmälan lämnas muntligt. Frågor om detta kan ställas till Familjeenheten. Där finns alltid en jourhavande socialsekreterare tillgänglig vid akuta situationer.

9 9 3.2 Barnens behov av stöd Enligt Socialtjänstlagens (5 kap.11 ) så kallad brottsofferlag anges att: Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Enligt lagen har barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person, rätt till brottskadeersättning från staten. Barn och ungdomar far illa av att se någon närstående oftast mamman utsättas för hot och våld. Barnen är ofta närvarande vid tillfället då mamman utsätts. Barnet blir dubbelt drabbat, dels av att bevittna våldet, men också för att det då inte finns någon förälder som kan ge barnet tröst. Vi måste uppmärksamma barnen och göra vad vi kan för att de ska få adekvat hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Det är viktigt att barnen och deras situation hamnar i fokus då de annars lätt drunknar i den övriga problematik som finns mellan föräldrarna i form av konflikt och våld. På Familjeenheten träffar man alltid alla barn och det förekommer barnsamtal. Handläggarna har genomgått utbildningen att samtala med barn utan att styra dem. De enheter som barnet kan behöva insatser från är BUP Bågen, Rädda barnen och BUP. Alla Kvinnors Hus arbetar också specifikt med barns problematik. 4. Insatser för männen När det gäller män som gjort sig skyldiga till våld mot kvinnor, erbjuds mannen en egen kontakt inom Socialtjänsten, där han möts av förståelse för att han befinner sig i kris, blir lyssnad till utan att bli fördömd, även om hans handlingar inte kan accepteras. Mannen bör också motiveras att söka hjälp för sitt våldsbeteende och informeras om de möjligheter till stödåtgärder som finns, såsom Manscentrum och Mansjouren. Det är av stor vikt att mannen får hjälp att förändra sitt beteende annars kommer han sannolikt att fortsätta utsätta kvinnor för våld. Har mannen dessutom barn, är det även för hans fortsatta relation till barnen viktigt, att han får insikt om sitt beteende och tar ansvar för sitt handlade och dess konsekvenser.

10 10 5. Den rättsliga processen Polisanmälan Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. För privatpersoner innebär det att vem som helst som känner till förhållandena kan polisanmäla. Utifrån nya bestämmelser i Sekretesslagen fr.o.m , gäller att socialtjänsten ska kunna polisanmäla misstanke om brott där straffet ger minst ett års fängelse eller vid försök till brott, där straffet ger minst två års fängelse. Straffet för grov misshandel är stadgat till lägst ett års fängelse. Även uppgift om försök, förberedelse och stämpling till könsstympningsbrott mot barn under 18 år, samt underlåtenhet att avslöja sådant brott får lämnas till polis eller åklagare, utan hinder av sekretess. Polisanmälan kan göras av kvinnan, men även av anhöriga, granne eller polisman. Ibland skrivs anmälan när polisen kallats till bostaden. Kvinnan behöver vid anmälningstillfället inte säga mer än i korthet vad det gäller, vid senare förhör kan hon berätta mera. Hon kan ha någon med sig vid detta förhör, en vän, socialsekreteraren eller en kontakt från kvinnojouren. Även tidigare misshandelstillfällen kan anmälas. Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år, misshandel fem år och ringa misshandel två år. Citypolisens familjevåldsgrupp Polismyndigheten i Stockholms län har en särskild grupp som arbetar med familjevåld. Barncentrum Barncentrum är beläget på Kungsholmen, där alla resurser kring ett våldutsatt barn/barn som bevittnat våld samlas för samråd, förhör eller läkarundersökning av barnet. Gripande I samband med en anmälan gör polisen en bedömning av det inträffade. Finns det misstanke om brott, kan polisen gripa den misstänkte. Anhållan Polisen startar en förundersökning där bl a förhör med kvinnan, eventuella vittnen samt mannen ingår, för att åklagaren skall kunna fatta beslut om mannen ska anhållas för misshandel. Häktning Åklagaren har tre dygn på sig från gripandet att göra framställan till Tingsrätten om att mannen ska begäras häktad. Häktning sker om man bedömer det sannolikt: att mannen är skyldig, att det finns risk för fortsatt

11 11 misshandel, att han avviker eller försvårar utredningen. Häktningsförhandling ska ske senast fyra dagar efter gripandet. Åtal Om förundersökning med förhör, tekniska undersökningar, rättsintyg, foton mm, visar att det finns tillräckligt med material för att påstå att mannen har begått ett brott, beslutar åklagaren att väcka åtal och lämnar en stämningsansökan till Tingsrätten. I annat fall avskrivs ärendet. Misshandel faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagaren kan föra ärendet vidare även om kvinnan inte önskar medverka. Då krävs det att övrig bevisning är tillräcklig. Rättegången Under huvudförhandlingen i Tingsrätten har mannen (den tilltalade) en försvarsadvokat. Sedan 1988 har kvinnan (målsägande) rätt att begära ett målsägandebiträde, en jurist/advokat. Det sker framförallt vid grov eller upprepad misshandel. Även i skadeståndsfrågorna biträder målsägandebiträdet kvinnan. Om kvinnan inte får något målsägandebiträde för åklagaren hennes talan. Förundersökning och rättegång kan vara mycket påfrestande för kvinnan, så hon behöver allt stöd hon kan få. Kvinnan har därför möjlighet att ha med sig en stödperson. Stödperson fungerar som personligt stöd för kvinnan under förundersökningen och rättegången och kan även hjälpa kvinnan med myndighetskontakter såsom sjukvård, försäkringsbolag etc. Kvinnan bestämmer själv om hon har behov av stödperson och vem det ska vara. Som stödperson kan någon från socialtjänsten, kvinnojouren eller någon närstående förordnas. Stödpersonen har inga juridiska befogenheter och måste godkännas av domstolen. Kvinnan kan ha både målsägandebiträde och stödperson. Stödpersonen får dock ingen ersättning. Om det anses nödvändigt för att ett barns rätt ska kunna tas till vara, kan åklagaren ibland utse en särskild företrädare för barnet. Påföljd Blir domen fällande kan mannen dömas till fängelse för kvinnofridskränkning (lägst 6 månader och högst sex år), skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, överlämnas till rättspsykiatrisk vård eller en kombination av villkorlig dom och kontraktsvård. Därutöver kan han dömas att betala skadestånd till kvinnan för t ex vårdkostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och men, samt kränkning. I vissa fall kan kvinnan istället få skadestånd från sin hemförsäkring eller från Brottsoffermyndigheten.

12 12 6. Information om personskydd Man ansöker om personskydd hos skattemyndigheten. Det finns tre olika skydd att få: Spärrmarkering En markering i olika register så att särskild sekretessprövning sker. Innan man lämnar ut uppgifter, måste man undersöka om personen i fråga inte kommer att lida men, av att uppgifterna lämnas ut. Kvarskrivning Man står kvar som boende på sin första adress. Med kvarskrivning måste man flytta och inte uppge sin nya adress. All post kommer att levereras till en post restante adress. Post restante adressen bör vara på annan ort än där man bor, det blir då svårare att spåra upp personen. Det kommer att läggas ett stort ansvar på den person som begär kvarskrivning, man måste ordna med allt själv, t ex daghemsplats och skola. Enligt folkbokföringen tillhör man en annan kommun, vilket innebär att problem kan uppstå, t ex att man inte vet vem som ska betala daghemsplatsen. Identitetsbyte Identitetsbyte innebär att man byter personnummer och ens gamla identitet raderas ut i registren. Detta är väldigt svårt att få igenom. Man ansöker hos Rikspolisstyrelsen om identitetsbyte, med hjälp av skattemyndigheten. 7. Övrigt Besöksförbud Åklagare beslutar om besöksförbud efter ansökan från kvinnan. Beslutet gäller högst ett år i taget. I detta ingår alla kontakter med kvinnan i hemmet, men kan utvidgas till att gälla även andra platser, såsom arbetsplatsen och via telefon. Rådgivning Kvinnan har rätt till rådgivning hos en advokat till reducerad kostnad under högst en timme. För ytterligare besök hos advokat kan kostnaderna delvis täckas av hemförsäkring. Kvinnan har rätt till råd och stöd hos socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11.

13 13 Målsägarbiträde Domstolen beslutar om kvinnan skall få målsägarbiträde som domstolen betalar. Kvinnan kan också på egen bekostnad anlita ett biträde. Kostnader för detta kan delvis täckas av vissa hemförsäkringar. Trygghetspaket Ring brottsofferstödet, stationsbefäl eller jourrotelns utredare hos polisen för information angående trygghetspaket. Paketet innehåller bandspelare till telefonen i hemmet, trygghetstelefon med förprogrammerat nummer ansluten till telefonjacket, akustiskt larm. Detta förutsätter att det finns ett telefonabonnemang. 8. Stödåtgärder inom stadsdelsförvaltningen Inom stadsdelen finns flera enheter som erbjuder hjälp och samtalsstöd till kvinnan och som kan ge vidare information om vart hon kan vända sig. Familjenheten Familjeenheten har ansvar för kvinnor med barn upp till 18 år. De ansvarar för att utreda och vid behov ge stöd till barn i utsatta situationer. Enheten kan erbjuda hjälp i form av skyddat boende, samt ge stöd till föräldrarna för deras egen del. Enheten kan också förmedla kontakt med familjrätten och familjebehandlarna. De erbjuder stöd till familjer med barn och samarbetssamtal. Tel: Försörjningsstödsenheten Försörjningsstödsenheten har ansvar för kvinnor utan barn. Enheten erbjuder kvinnan kontakt och stöd, samt ekonomiskt bistånd efter behovsprövning. Tel: Vuxenenheten Vuxenenheten ansvar för kvinnor med missbruksproblem utan barn. Tel: , jourtel: Ungdomsmottagningen Mottagningen utgör ett samarbete mellan förvaltningarna på Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm. Norrtullsgatan 10. Tel: för tidsbeställning.

14 14 9. Externa stödåtgärder Nedan presenteras kontaktuppgifter till instanser som på olika sätt ger stöd och hjälp till personer som har utsatts för sexuellt våld. Vissa av dessa verksamheter förekommer i flera olika kategorier. Krismottagning Krismottagning finns på kvartersakuterna för Kungsholmen/Essingen. Tel: Svenska Kyrkan Kungsholmens församling Tel: S:t Görans församling Tel: Essinge församling Tel: Stödcentrum för unga brottsoffer och medling Bergsgatan 48. Tel: Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon för den som upplevt hot och våld Tel: Socialjouren i Stockholms Stad Socialjouren hjälper kvinnan i den akuta situationen. Kan följa med till sjukhus om läkarundersökning behövs omedelbart. Hjälper kvinnan med polisanmälan. Om det finns barn, ser jouren till att de är trygga. Brännkyrkogatan 123, Stockholm Tel: Akutmottagningen för våldtagna kvinnor, AVK Akutmottagning för våldtagna finns på Södersjukhuset som ligger på Södermalm. Nattetid når man mottagningen via akutintaget. Dagtid går man via huvudentrén. Fråga i receptionen efter AVK. Tel: (växeln). För vem? Alla kvinnor som våldtagits har möjlighet att få hjälp på AVK. Kvinnan kan söka sig dit upp till en månad efter övergreppet. De som varit utsatta tidigare, tas inte emot på AVK, men kan få hjälp att slussas vidare. Hur komma i kontakt med AVK? Kvinnan kan söka sig dit själv, med anhörig, polis eller socialtjänst. Kvinnan kan själv ringa och beställa tid. Kostnad: gratis.

15 15 Vad kan AVK erbjuda? Samtal med kurator/psykolog, läkarbesök samt provtagning. Tel: Alla Kvinnors Hus På Alla Kvinnors Hus, Kvinnojouren, erbjuds flera former av stöd. Kvinnan kontaktar själv kvinnojouren för att få råd och hjälp. Tel: tel- och besöksmottagning kl alla dagar i veckan. Tjejjour Tel: , Svartensgatan 3, Stockholm, T-bana Slussen, uppgång Götgatan. Kriscentrum för kvinnor Kriscentrum erbjuder råd och stöd, samt skyddat boende. Tel: jour dygnet runt. Brottsofferjouren, City Högbergsgatan 59 b, Stockholm. Tel: S:t Görans sjukhus Tel: Polisen City Tel: (dygnet runt) Citypolisens familjevåldsgrupp Tel: , , Barncentrum Kungsholmstorg 13 a, Tel: eller 024 SKR:s kvinnojour på nätet. Med bl a mailjour för den som utsätts för våld. Drivs av Sveriges kvinnojourers riksförbund. Stödorganisationer Föreningen Tjejzonen, Tjejjour Tel: onsdagar E-post: info@tjejzonen.com samt egen hemsida tjejzonen.com Föreningen SCI Stödcentrum mot incest Flintbacken 4, Stockholm Tel: E-post: sci.stockholm@roks.se samt SCI:s hemsida Anhörigföreningen (ATSUB) Box , Stockholm Tel: HOPP, föreningen mot sexuella övergrepp HOPP Stockholm arbetar både med kvinnor och män som har utsatts för olika former av övergrepp och med deras anhöriga. För kvinnor från 18

16 16 år och uppåt som lever med funktionshinder efter sexuella övergrepp driver man FIA-projektet. Jourtelefon Brottsofferjourer Brottsofferjouren är en ideell organisation som ger kostnadsfritt stöd åt brottsoffer och vittnen. Närmaste jour kan sökas på Brottsofferjourernas nationella telefoncentral tel: (9-16) kopplar vidare till den lokala brottsofferjouren. RFSL:s brottsofferjour för HBT-personer RFSL:s brottsofferjour är en nationell jour för homo- bi- och transpersoner som har utsatts för hot, våld, kränkningar, trakasserier eller hatbrott. Man kan ringa eller mejla jouren från hela landet och får sedan hjälp att etablera de kontakter man kan behöva i sitt närområde. Vid behov finns möjlighet till tolkhjälp. Tel: Särskilt för homosexuella, bisexuella och transpersoner Gynekologmottagning för homo- och bisexuella personer. Tel: Psykhälsan Tel: RFSLs brottsofferjour Tel: Information på flera språk Terrafem Terrafem har en rikstäckande jourtelefon för flickor och kvinnor med utländsk härkomst. Verksamheten erbjuder stöd och hjälp via både besök och telefonsamtal på cirka 40 olika språk. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Dessutom driver Terrafem två skyddade boenden för unga kvinnor mellan 18 och 26 år. Box 891, Stockholm, Besöksadress: Kungsholmsgatan 8 Nationell jourtelefon på 41 olika språk: mån-fre Tel: fax Kvinnors Nätverk Kvinnors Nätverk erbjuder rådgivning på persiska till vuxna våldsutsatta kvinnor. De har också en speciell mottagning för ungdomar som lever under förtryck, hot och våld från familjen/släkten. Box 2242, Stockholm Tel: fax: Systerjouren Somaya På systerjouren Somaya finns både kvinno- och tjejjour. Jouren erbjuder stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp med t ex myndighetskontakter, översättningar och genom att följa med till polis och rättegångar. Hjälp erbjuds på många olika språk Box 7009, Kista Tel: fax E-post: kvinnojour@somaya.se se även

17 17 Frågor om hälso- och sjukvården Den som har frågor om hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting eller behöver råd, kan dygnet runt fråga en sjuksköterska på Vårdguiden. För råd på arabiska, ring: För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring: Brottsofferinformation på flera språk På Brottsoffermyndighetens hemsida finns information på flera olika språk. Barn och ungdomar BRIS Barnens rätt i samhället. Karlavägen 117, Stockholm bris@algonet.se Tel: barnens hjälptelefon upp till 18 år. Vuxentelefon - om barn BUP Bågen För barn som bevittnat våld i familjen BUP Bågen erbjuder behandling för barn och ungdomar upp till 20 år som bevittnat våld mellan de vuxna i familjen oftast mamman som misshandlas. Har hela Stockholms län som upptagningsområde. Erbjuder gruppbehandling, konsultation, kristerapi och metodutveckling. Tideliusgatan 22, 2 tr, Stockholm Grindhuset, Rosenlund vid Ringvägen 69. Tel: BUP specialmottagning för barn och unga som är finsktalande, döva, hörselskadade eller funktionshindrade. Tel: Kruton Tel: (dygnet runt) Kruton tar emot flickor i åldrarna år med behov av skyddat boende till följd av våld eller hot om våld från närstående. Kruton tar emot dygnet runt, akut eller planerat, och placeringen kan ske både enligt SoL och LVU. Stödcentrum för unga brottsoffer. Hit kan både tjejer och killar (upp till 18 år) som har utsatts för sexuellt våld vända sig. Man arbetar inte med familjevåld, d v s om förövaren är en familjemedlem eller släkting. Verksamheten erbjuder stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp vid kontakt med polis, åklagare och försäkringsbolag m m. Stödcentrum city Tel: Pojkmottagningen, Rädda Barnen Tel: Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris Tel:

18 18 Stödcentrum mot incest Jourtelefon: Tjejjour på nätet: Männen Mansjouren Ideell stödorganisation för män. Har både enskilda stödsamtal, telefonjour och gruppverksamhet. Hornsgatan 135, Stockholm Tel: Manscentrum Arbetar med män i kris. Götgatan 83 d, Stockholm, Tel: , , Rikskriscentra för män Om män, våld och jämställdhet. Verktygslådan Verktygslådan är länkarnas program för män som använder våld, upplagt som en kurs, enligt amerikansk modell. De har även kurs för kvinnor, Nyckelknippan och som kvinnan kan delta i parallellt med mannen. Kontaktperson: Lars Naumberg. Tel: Hedersrelaterat förtryck Elektra (både för killar och tjejer) Tel: Kvinnors Nätverk se tidigare tel: mellan 9 22 RFSL:s brottsofferjour För homosexuella, bisexuella och transpersoner som utsätts för hedersrelaterat förtryck. Tel: Rädda barnens krismottagning (både för killar och tjejer) Tel: Stöd- och rådgivningscenter- för flickor/unga kvinnor med utländsk härkomst. Sök på Tel: Terrafem (se tidigare) Tel:

19 19 Systra Mi Mötesplats för tjejer mellan 13 och 25 år som utsatts för hedersrelaterat våld. Erbjuder bl a middagar, aktiviteter, läxhjälp och praktisk hjälp. Systra Mi samarbetar med LINNA mottagningen som hjälper till med akuta insatser som skyddat boende, riskbedömning och psykologhjälp. Systra Mi Tel: , LINNA mottagningen Stöd och skydd till tjejer och killar utsatta för hedersrelaterat våld, hot och förtryck. Box Täby Tel: Systerjouren Somayas tjejjour e-post: tjejjouren.somaya.nu Jourtelefon: Advokater För tips om advokater att vända sig till, kontakta någon av de ideella kvinnojourerna eller Kriscentrum för kvinnor. Brottsofferportalen Här kan man få information om rättsprocessen, skadestånd, brottsskadeersättning m m.

20 Deltagare i stadsdelens lokala samverkansgrupp Susanna Wahlberg, chef Individ och familjeomsorg susanna.wahlberg@kungsholmen.stockholm.se Gunilla Carlsson, Äldre och funktionshindrade gunilla.carlsson@kungsholmen.stockholm.se Anna Maria Crabo, Funktionshindrade anna.maria@crabo.kungsholmen.stockholm.se Annika Billing-Thorslund, Äldre och funktionshindrade annika.billing.thorslund@kungsholmen.stockholm.se Maria Landin, Familj, barn och ungdom maria.landin@kungsholmen.stockholm.se Karin Zetterberg, Familj, barn och ungdom karin.zetterberg@kungsholmen.stockholm.se Tina Bergbäck, Vuxenenheten tina.bergback@kungsholmen.stockholm.se Katja Eriksson, Vuxenenheten katja.eriksson@kungsholmen.stockholm.se Ann Jogstam, Försörjningsstöd ann.jogstam@ostermalm.stockholm.se Inger Thurfjell, Socialpsykiatriska enheten inger.thurfjell@kungsholmen.stockholm.se Monika Forslund, Förskoleenheten Fridhem monika.forslund@kungsholmen.stockholm.se Camilla Ekstrand, Kungsholmens närpolisområde camilla.ekstrand@polisen.se Eva Gunnarsson, Brottsofferjouren info@stockholmsinnerstad-lidingo.boj.se