Människors otrygghet relaterad till bostadsinbrott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människors otrygghet relaterad till bostadsinbrott"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Människors otrygghet relaterad till bostadsinbrott Röster från säkerhetsbranschen, lokalpressen och försäkringsbolag Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Emma Edberg

2

3 SAMMANFATTNING Idag är otrygghet ett hett ämne inte bara inom kriminalpolitiken utan även i media, säkerhetsbranschen och bland försäkringsbolag. Jag har valt att, med fokus på otrygghet, undersöka ett brott, som trots att det är en av de mest ovanliga brottstyperna mot egendom (Brå, 2008a:8), är den som människor enligt trygghetsundersökningen 2007 (Brå, 2008a:67) oroar sig mest för, nämligen bostadsinbrott. Syftet med uppsatsen är att undersöka säkerhetsbranschens syn på bostadsinbrott och deras samarbete med försäkringsbolagen samt att undersöka hur bostadsinbrott skildras i lokalpressen med fokus på människors otrygghet. För att svara på frågeställningen; Vilken inställning har säkerhetsbranschen till bostadsinbrott och människors otrygghet och hur ser samarbetet med försäkringsbolagen ut? genomfördes intervjuer med sammanlagt sex personer från säkerhetsbransch och försäkringsbolag. För att svara på frågeställningen: Hur skildras bostadsinbrott i lokalpressen (Kristianstadsbladet) och på vilket sätt det kan bidra till otrygghet? genomfördes en granskning av tidningens artiklar publicerade mellan den 13 oktober och den 27 december Materialet från resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga av mina intervjudeltagare från säkerhetsföretagen var av uppfattningen att både bostadsinbrotten och människors otrygghet ökar och merparten nämner media som den största faktorn. De beskriver att de främst märker av den växande otryggheten genom att privatpersoner i allt större utsträckning köper bostadslarm. Alltfler säkerhetsföretag kontaktar även försäkringsbolagen för att på så vis kunna marknadsföra sig och få fler kunder. Genom att försäkringsbolagen erbjuder sina kunder t.ex. billigare hemförsäkringar eller uppkopplingskostnaden för att teckna larm hos ett speciellt säkerhetsföretag får säkerhetsföretagen inte bara nya kunder utan tjänar sannolikt även pengar på försäkringsbolagens kunder. Men att säkerhetsföretagen är vinstdrivande företag som egentligen tjänar pengar på den alltmer utbredda otryggheten, vill de inte riktigt kännas vid. I genomsnitt skrev Kristianstadsbladet 2,5 artiklar om dagen (under den period som jag undersökte) som berörde bostadsinbrott. Det som togs upp i artiklarna var till största del en beskrivning av de bostadsinbrott som begåtts men det fanns även artiklar som beskrev hur bostadsinbrotten hade ökat eller förväntades att öka. Resultatet kan ses i ljuset av kultiveringsteorin som beskriver hur vi dagligen påverkas av den ökade medieexponeringen, vilket inte bara visar sig genom de beslut vi fattar och de resonemang vi för, utan också slutligen i dagens kriminalpolitik. 2

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 INTRODUKTION 4 2 BAKGRUND & TIDIGARE FORSKNING 5 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8 4 TEORETISK RAM Kultiveringsteorin 9 5 METOD Intervjuer Deltagare Förförståelse och genomförande Analys Etiska överväganden Media Material, urval och avgränsningar Kvalitativ analys Metoddiskussion 14 6 RESULTAT Säkerhetsbranschen Varför skaffar privatpersoner larm? Varför är människor otrygga? Ökar inbrotten? Vem är kunden? Vilka är säkerhetsföretagens intressen? Hur ser dagens samarbete ut mellan säkerhetsföretag och försäkringsbolag? Media Beskrivning av inbrottet Tjuvar identifieras Offrets röst Polisens röst Förekomsten av larm Ökar inbrotten? 25 7 DISKUSSION 26 LITTERATURFÖRTECKNING 29 Bilaga 1 Bilaga 2 3

6

7 1 INTRODUKTION Regeringen har påbörjat den största satsningen i modern tid för att göra hela Sverige till ett tryggt land att leva i. Brottsligheten orsakar stora skador och leder till otrygghet för alla. [ ] För att minska brottsligheten och öka tryggheten krävs kraftfulla insatser. [ ] Människors upplevelser av otrygghet och rädsla att utsättas för brott innebär en försämrad livskvalitet för den enskilde. Regeringen förutsätter att polisen bedriver ett aktivt arbete för att genom en ökad synlighet bidra till att öka människors upplevda och faktiska trygghet. [ ] Kampen mot mängdbrottsligheten såsom stölder och inbrott måste fortsätta med oförminskad kraft för att öka tryggheten i samhället och för att motverka utvecklingen av grövre kriminalitet. (Ur budgetpropositionen 2007/08:1 sid. 19) För trettio år sedan talade man nästan aldrig i termer av risk och otrygghet, men idag är det begrepp som är kända för alla (Ericson, 2007:6). Forskningen kring otrygghet och rädsla förekom tidigt i England och USA och det var först på 1990-talet som det uppmärksammades i Sverige. Det har sedan forskats flitigt kring ämnet och sedan två år tillbaka genomförs det årligen en trygghetsundersökning utförd av Brottsförebyggande rådet. Otrygghet och rädsla för brott har också blivit en del av kriminalpolitiken och de senaste åren har det talats mycket om detta bland våra politiker, vilket tydligt framgår av ovanstående stycke ur budgetpropositionen (2007/08:1). Media belyser också otrygghet och rädslan för brott i stor utsträckning och det har blivit ett alltmer omtalat ämne de senaste åren. Forskning har visat att medias rapportering kan vara en bidragande orsak till människors känsla av otrygghet och att rädsla för brott inte bara riskerar att inverkar negativt på känslan av trygghet utan också kan få människor att förändra sina beteenden (Garland, 2001:157). I dagens samhälle har människor ett mycket större ansvar för sin egen säkerhet (Garland, 2001; Ericson, 2007:6) och det märks, inte minst, inom säkerhetsbranschen där man under 2007 sålde över bostadslarm, vilket var en ökning med 30 % jämfört med året innan (Holmborg Roos, 2008). Även försäkringsbolagen stödjer säkerhetsbranschen på så vis att man kan få rabatterad hemförsäkring om man har installerat larm (If försäkringar). Den allmänna åsikten är att bostadsinbrotten har ökat, vilket människor har hört antingen genom media eller genom någon bekant, kanske till och med ifrån ett säkerhetsföretag. Det var på så vis som jag själv började reflektera över om bostadsinbrotten verkligen hade ökat och vilka konsekvenser det hade att till exempel media gav en sådan bild, vilket ledde till att jag valde att undersöka hur bostadsinbrott skildras i lokalpressen, säkerhetsbranschens och försäkringsbolagens syn på inbrott och dess konsekvenser med fokus på människors otrygghet. 4

8 År 1975 År 1985 År 1995 År 2005 Antalet anmälda brott 2 BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING Statistiken över anmälda brott brukar kunna ge en bra bild av den faktiska omfattningen när det gäller brottstyper med hög anmälningsbenägenhet, de senaste siffrorna visar att ungefär 74 procent av alla inbrott anmäls (Brå, 2008a:9). Vid brott mot egendom görs en polisanmälan främst i syfte att kunna begära ersättning från försäkringsbolag (Brå, 2008a:74). Antalet polisanmälda bostadsinbrott var som högst i mitten av talet med närmare anmälda brott år 1984 (se figur 1). Sedan mitten av 1980-talet fram till mitten av 1990-talet har antalet anmälda bostadsinbrott generellt sett sjunkit, trots ökningar under vissa år. De senaste tio åren har dock den neråtgående trenden stannat av och under 2000-talet har antalet anmälda bostadsinbrott varierat mellan cirka och per år (Brå, 2008b:214) Antalet anmälda bostadsinbrott i Sverige Series Figur 1. Antalet anmälda bostadsinbrott i Sverige mellan åren 1975 och Källa: Brå (2007). Idag är bostadsinbrott en av de mest ovanliga brottstyperna mot egendom, och drabbar ungefär en procent av hushållen i befolkningen per år ( hushåll) (Brå, 2008a:8). Trots att bostadsinbrott är en brottstyp som det är förhållandevis liten risk att utsättas för, visar den Nationella trygghetsundersökningen (Brå, 2008a:90) att de är en källa till oro, och att bostadsinbrotten oftare upplevs som mer allvarliga och integritetskränkande än många andra stöldbrott som drabbar hushåll (Brå, 2008a:67). I trygghetsundersökningen uppger drygt hälften 1 Med bostadsinbrott avses inbrott i någons bostad. Brottet inryms under rubriken grov stöld enligt BrB 8 kap 4. Mörkertalet bedöms vara relativt lågt och oföränderligt över tid, bland annat på grund av att brottet måste polisanmälas för att den boende ska få ut försäkringspengar för det som stulits. Källa: Brå, 2007) 5

9 av de tillfrågade att de i viss utsträckning oroar sig över brottsligheten i samhället och var fjärde person i den vuxna befolkningen oroar sig i stor utsträckning. I jämförelse med 2007 års undersökning har oron över brottsligheten i samhället minskat något (Brå, 2008a:90-91). Ungefär vad sjätte tillfrågad (16 procent) person hade under det senaste året oroat sig ganska eller mycket ofta för att de skulle drabbas av inbrott i sin bostad. I Skåne var motsvarande siffra 20 procent (Brå, 2008a:97). Även andelen som oroade sig för brott var signifikant högre i Skåne, ca 31 procent i jämförelse med riksgenomsnittet som var 27 procent. Tjugotvå procent av Skånes befolkning kände sig mycket otrygga vid utomhusvistelse en sen kväll i det egna området i jämförelse med riksgenomsnittet som var 18 procent. De län som hade högst antal otrygga invånare var Stockholms, Skåne och Västmanlands län (Brå, 2008a:156-59). Invånarna i Skåne län hade även ett signifikant lägre förtroende för rättsväsendet, 48 procent i jämförelse med riksgenomsnittets 45 procent (Brå, 2008a:168). Personer som bor i Skåne verkar alltså känna sig mer otrygga än på många andra platser i landet. Brottslighet och otrygghet är samhällsproblem som får stor uppmärksamhet och det ställs allt högre krav på samhällets förmågor att motverka dessa problem. Medborgarnas utsatthet för brott, deras otrygghet samt deras erfarenheter av rättsväsendet är därför naturliga fokus för kriminalpolitiken. Ett av de övergripande målen för kriminalpolitiken är att öka människors trygghet (se prop. 2007/2008:1). Andersson (2002:176) menar att kriminalpolitikens uppgift idag egentligen inte är att minska brottsligheten utan att skydda laglydiga medborgare. I dagens samhälle anses medborgarna få ett alltmer ökat ansvar för sin egen säkerhet (Ericson, 2007:6) och Andersson (2007:120) menar att brott i dagens lokalsamhälle är den enskildes ansvar som denne delar med andra ansvarsfulla medborgare, åtminstone när det gäller vardagsbrott. Ericson (2007:4) beskriver hur alltfler medborgare engagerar sig i olika projekt för att skydda sig mot otryggheten som alltmer ses som en fara. Heber (2007:84) refererar till Carina Listerborn som även hon beskriver hur allt fler invånare engageras i det brottsförebyggande arbetet och att de också uppmuntrats att hjälpa polisen med att förebygga brott genom nattvandringar och grannsamverkan. Lokalsamhället blir därigenom ett eget samhälle, ett skyddssamhälle, och brottsligheten blir det hot som hjälper till att upprätthålla denna ordning. Trygghet i skyddssamhället är inte en rättighet som kan knytas an till behov, utan en rättighet som relaterar till förmågan att producera trygghet genom bl.a. säkerhetsdörrar, övervakningslarm, grannsamverkan och hemförsäkringar (Andersson, 2002:181). 6

10 Enligt uppgifter i DN installerades under 2007 ungefär bostadslarm i Sverige. Det var en ökning med över 30 procent jämfört med året innan och marknaden växer snabbast i de större städerna (Holmborg Roos, 2008). Idag har ungefär var sjunde person i åldern 16 till 84 år inbrottsalarm i sin bostad. Bostadslarm används nästan uteslutande av dem som bor i villor eller småhus (Brå, 2008b:220). Otrygghet och brottslighet är ett vanligt förekommande ämne även i medierna och enskilda personer intervjuas ofta för att berätta om sina upplevelser kring brott. Det är dock viktigt att tänka på att det är journalisterna som styr vilka personer som får uttala sig och hur otrygghet och brottslighet framställs i text. Eftersom majoriteten av Sveriges vuxna befolkning läser minst en dagstidning varje dag, har media stora möjligheter att påverka människors åsikter (Hadenius m.fl., 2008:347). Heber (2007:21) refererar till Beck som har visat att en av farhågorna hos befolkningen i ett risksamhälle är risken att vem som helst kan utsättas för brott. Medierna stödjer denna bild genom att skildra brott utifrån att det kan hända dig, vilket i sin tur leder till en känsla av otrygghet hos allmänheten (Heber, 2007:21). Heber (2007:22-23) refererar även till Zygmunt Bauman som menar att mediernas omfattande fokusering på brott och våld faktiskt skapar en känsla av att den egna säkerheten hela tiden hotas. Den personliga rädslan för brott tar sig uttryck som otrygghet som projiceras på okända, okontrollerbara individer som uppfattas som farliga. Farliga individer får därmed personifiera otryggheten vilket underlättar för individen att hantera den. På detta sätt kontrollerar människor sin otrygghet och skapar ordning i sina liv. Lab (2007: 123) menar att man som tidningsläsare varje dag läser artiklar gällande brott och deras tillvägagångssätt vilket Garland (2001:158) beskriver som dramatiseringar av brott som i sin tur kan bidra till att man skapar egna föreställningar om brottslighet och dess risker. Enligt allmän åsikt hos dagens kriminologer är det inte bara allmänheten som påverkas av medias falska medvetenhet kring brottsutvecklingen utan även politiker påverkas, kriminalpolitiken skulle antagligen inte se ut som den gör idag om det inte hade varit för media (Andersson, 2002:174). I Sverige läser över 80 procent av den vuxna befolkningen en dagstidning varje dag. Generellt läser befolkningen morgontidningar i mycket högre utsträckning än kvällstidningar. Ungefär 70 procent av svenskarna läser regelbundet en morgontidning och 60 procent läser den minst sex dagar i veckan (Westlund, 2006:320; Färdigh, 2007:318). Siffrorna kan jämföras med Kristianstadsbladet, där morgontidningen når ut till 64 procent av den vuxna befolkningen i utgivningsområdet (www.dagspress.se). I jämförelse med andra europeiska länder är Sverige unikt i flera avseenden, bland annat läser många dagligen en tidning, det är ungefär lika många 7

11 kvinnor som män som läser dagstidningar och lågutbildade läser en dagstidning i stor sett lika ofta som högutbildade (Hadenius m.fl., 2008:349). De lokala morgontidningarnas kännetecken är bevakningen av det som händer inom tidningarnas utgivningsområden. Det finns även några få tidningar som lägger rapporteringen på en mer nationell nivå, men för de allra flesta utgör den lokala rapporteringen kärnan i verksamheten. Det är också de lokala nyheterna som människor framförallt läser i sin morgontidning. Undersökningar visar att ungefär var tredje person läser i stort sett all lokal nyhetsrapportering i morgontidningen, medan varannan läser ganska mycket av lokalnyheterna. Totalt sett innebär det att närmare nio av tio tidningsläsare tar del av merparten av de lokala nyheterna i sin morgontidning (Andersson, 2006:335; Hadenius m.fl., 2008:346). Det ämnesområde som är det näst mest lästa är artiklar om olyckor och brott, ca 70 procent uppger att de läser nästan allt eller ganska mycket av tidningens rapportering (Strid, 2007:332). Heber (2007:81) menar att de lokala nyheterna påverkar oss i mycket större utsträckning än de som är av nationell- eller internationell karaktär och de lokala nyheterna har i större utsträckning en tendens att skrämma upp människor. Lab (2007:127) menar att det som vi har lättare att relatera till påverkar oss i större utsträckning. Han menar också att media kan påverka oss att agera brottspreventivt, bland annat genom att skaffa larm. 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats är att undersöka säkerhetsbranschens syn på bostadsinbrott och dess konsekvenser samt ta reda på hur deras samarbete med försäkringsbolagen ser ut. Jag har även för avsikt att ta reda på hur bostadsinbrott skildras i lokalpressen med fokus på människors otrygghet. De huvudsakliga frågeställningarna, som kommer att beröras i respektive delstudie, är: (a) Vilken inställning har säkerhetsbranschen till bostadsinbrott och människors otrygghet och hur ser samarbetet med försäkringsbolagen ut? (b) Hur skildras bostadsinbrott i lokalpressen (Kristianstadsbladet) och på vilket sätt kan det bidra till otrygghet? 4 TEORETISK RAM Jag har valt att använda mig av kultiveringsteorin som en teoretisk ram för förståelsen av hur media påverkar människor, i detta fallet specifikt säkerhetsbranschen och privatpersoner. 8

12 4.1 Kultiveringsteorin Kultiveringsteorin handlar om hur medias innehåll påverkas oss på lång sikt och bygger på George Gerbners studier av dels innehållet i TV-program och dels på undersökningar av olika individers bild av världen som sådan. Studierna visade bland annat att de mest aktiva TVtittarnas förståelse av verkligheten påverkas, vilket visade sig genom att de tenderade att övervärdera andelen våld och brott i samhället (McQuail, 2000: 464). Gerbner m.fl. (1978) visar i sina studier att människors verklighetsuppfattning påverkas i stor utsträckning av TV:s framställning av våld. Enligt teorin har medierna i dagens samhälle fått en allt viktigare och mer betydande roll vilket gör att de i stor utsträckning dominerar delar av vår vardag. Media uppvisar bilder av hur vårt samhälle ser ut och hur vi ska förstå vår omvärld, vilket i stor utsträckning påverkar vad vi tänker på. Media, och främst TV, producerar sällan material som erbjuder utrymme till mer än ett perspektiv på saker och ting vilket gör att vi efter ett tag accepterar detta perspektiv som sedan blir till en norm och en verklighet som vi slutligen tror på. På så vis påverkas vi av media och deras stereotypa samhällsbilder som till sist blir vår egen (McQuail, 2000: 464). Även om den här studien främst riktade sig till media i form av TV skulle den kunna var tillämpbar även på andra medieområden. Även om kultiveringsteorin både har replikerats och utvecklats av medieforskare och kriminologer (McQuail, 2000: 464), så har teorin också kritiserats. Heber (2007:171) refererar till Richard Sparks som har sammanfattat olika forskares kritik mot kultiveringsteorin. Heber lyfter fram tre av de problemområden som Sparks har identifierat; 1) Det finns andra mer betydande faktorer än TV-tittandet som avgör rädslan för brott, däribland faktorer som miljö och kön, 2) Man ska vara försiktig med att generalisera resultaten eftersom studierna främst är genomförda i USA, och slutligen, 3) Om man på TV även visar brott som klaras upp skulle rädslan förmodligen avta (Heber, 2007:171). Garland (2001:139) menar att kriminalpolitiken de senaste åren har förändrats till att vara mer beroende av allmänhetens stöd. Detta kan enligt Garland förklaras med att samhället har genomgått en social förändring och att allmänheten har fått ett ökat känslomässigt engagemang för politiken. Om man tar Garlands tankar tillsammans med kultiveringsteorins idéer, om att medias bild påverkar allmänheten, får vi en större förståelse om vad som skett inom kriminalpolitiken de senaste åren. 9

13 5 METOD För att på ett mer överskådligt sätt se vilka olika metoder jag har valt att använda mig av kommer jag att beskriva mina metoder var för sig; intervjumetod och metod för mediaundersökningen. 5.1 Intervjuer För att svara på frågeställningarna; Vilken inställning har säkerhetsbranschen till bostadsinbrott och människors otrygghet? och Hur ser samarbetet mellan försäkringsbolag och säkerhetsföretag ut och på vilket vis påverkar inbrott försäkringsbolagens verksamhet? genomomfördes intervjuer. Jag bedömde att en kvalitativ forskningsintervju var den mest lämpliga metoden att använda för att undersöka människors upplevelser och tankar. Enligt Kvale (1997:34) är syftet med kvalitativa intervjuer att: beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplever och förhåller sig till. Intervjuerna i min studie har varit inriktade på att få en inblick i säkerhetsbranschen och larmindustrin, men framförallt att få en uppfattning om hur ledande personer i säkerhetsföretagen tänker kring otrygghet och marknadsföring kring de produkter som sägs minska otryggheten. Jag har även genomfört en intervju med två skadereglerare på ett försäkringsbolag i syfte att ta reda på mer om deras samarbete med säkerhetsföretag och hur media och säkerhetsföretag påverkar just deras företag Deltagare Totalt intervjuades sex personer under loppet av tre veckor. Vid ett intervjutillfälle var två personer närvarande, så sammanlagt genomfördes fem intervjuer. Samtliga av de intervjuade var män i åldern 27 till 50. Den första intervjun genomfördes som en pilotintervju. Enligt Kvale (1997:137) ökar genomförandet av pilotintervjuer innan de egentliga intervjuerna förmågan att skapa ett tryggt och stimulerande samspel hos intervjuaren. Jag upplevde att upplägget av pilotintervjun fungerade bra vilket gav mig ökad trygghet inför nästkommande intervjuer. Jag upptäckte också att intervjuguiden fungerade bra och behövde därför inte justera den inför nästkommande intervjuer. Jag valde därför att även ta med pilotintervjun i resultatet. För att ge en så bred bild som möjligt valdes representanter från de fyra största säkerhetsföretagen i Kristianstad. Valet av intervjudeltagarna baserade sig på att det skulle vara personer som hade störst inblick i försäljningen i säkerhetsföretagen, antingen företagets vd eller försäljningschef. Intervjudeltagarna berättade även när jag kontaktade dem inför intervjun att de önskade att jag skulle intervju just dem för att förhindra att någon annan uppgav felaktig information. 10

14 Förförståelse och genomförande Jag kontaktade samtliga intervjudeltagare per telefon. Jag presenterade mig och frågade huruvida personen i fråga kunde tänka sig att ställa upp på en intervju som hade som syfte att få en ökad förståelse kring säkerhetsföretagen/ larmindustrin. Jag upplyste dem även om att deras identitet skulle förbli okänd för andra och jag bad om tillstånd att spela in intervjun. Endast en av deltagarna godkände att intervjun spelades in (intervju 1). De som avböjde angav bl. a. som skäl att de var rädda för att informationen skulle kunna användas på ett felaktigt sätt (intervju 3, 4 och 5). En intervju genomfördes som telefonintervju och spelades av den anledningen inte in (intervju 2). När det gäller de intervjuer som inte bandinspelades, fördes kontinuerliga anteckningar under hela samtalet för att kunna återge vad de intervjuade sa på ett så korrekt sätt som möjligt. Före intervjutillfällena såg jag till att ha en ganska god förförståelse både för det aktuella säkerhets- och bevakningsföretaget/försäkringsbolaget som sådant men också för hela säkerhetsindustrin. Detta gjordes genom att granska företagens hemsidor noga och jag läste även deras egna tidningar (i de fall de hade några). Jag tog också del av tidningsartiklar om säkerhetsoch bevakningsföretaget/försäkringsbolaget i fråga innan intervjutillfället. Jag ansåg att det var viktigt att komma väl förberedd till intervjun för att på bästa sätt kunna ställa relevanta följdfrågor. Det var också en av mina intervjudeltagare som sa, redan vid telefonkontakten, jag förutsätter att du är påläst om vårt företag innan du kommer till intervjun. Trots att den kvalitativa forskningsintervjun är ganska fri, underlättar det om man förbereder sig noga med reda skrivna frågor så att man inte lämnar intervjun utan att ha fått svar på frågor som svarar mot syftet (Hartman, 1998). Därför utarbetade jag en intervjuguide (bilaga 1) med mitt syfte som utgångspunkt. Intervjuguiden som användes hade 15 frågor och frågorna berörde alltifrån hur marknaden ser ut idag till frågor om varför de tror att privatpersoner köper larm. För att testa min intervjuguide genomförde jag en pilotintervju. Intervjuerna var halvstrukturerade, vilket betyder att jag hade frågor som jag skrivit i förväg men att de var öppna vilket gav intervjudeltagaren utrymme att berätta fritt. Det fanns även utrymme att ställa följdfrågor (Kvale, 1997:117, Hartman 1998:201). Intervjuguiden fungerade som en grund, men beroende på hur och vad personerna svarade så dök det upp nya frågor som även de ställdes. Eftersom jag utformade min intervjuguide till viss del efter den information som jag läst mig till, så man kan på ett sätt säga att min förförståelse formade min intervjuguide, vilket kan ses som både något positivt och något negativt. Positivt i den mening att jag visste vad jag frågade om, jag förstod när jag började läsa om det aktuella företaget att det fanns hur mycket som helst att fråga om och 11

15 kom fram till att det var bra att begränsa området en del, på så sätt fick jag svar på det jag ville veta mer om och hade funderingar kring. Negativt i den mening att jag kan ha varit för färgad av det jag läst och på så sätt gått miste om en del viktig information som jag kanske skulle kunna ha frågat om annars. Intervjuguiden med frågorna användes ofta som en vägledning för vilka typer av frågor som skulle täckas in under intervjun. Frågorna ställdes inte alltid exakt som de var formulerade i intervjuguiden och inte heller alltid i samma ordning som de var listade. Intervjupersonerna fick prata relativt fritt under intervjun och min förhoppning var att de både skulle berätta fritt och ge så utförliga och långa svar som möjligt. Många följdfrågor ställdes utifrån vad intervjupersonerna berättade och i vissa fall kunde de flesta frågeområden täckas in på det viset. Mot slutet av intervjun kontrollerades att alla ämnen/frågor hade berörts, om inte togs de bortglömda frågorna upp. Varje intervju avslutades med att jag frågade om det var något ytterligare som de ville berätta och som jag inte hade frågat om. Intervjuerna varade mellan 30 minuter och en och en halv timme med en ungefärlig genomsnittstid på 45 minuter. Intervjuerna genomfördes på olika platser. Deltagarna fick själva välja plats och tid för intervjun vilket resulterade i att fyra intervjuer genomfördes på intervjudeltagarens kontor. På grund av geografiskt avstånd genomfördes en intervju som en telefonintervju. Under de intervjuer som inte bandinspelades fördes kontinuerliga anteckningar om vad intervjupersonerna sa Analys I enlighet med Kvale (1997:155) renskrevs anteckningarna från intervjun samt transkriberades det inspelade materialet, direkt efter att intervjun hade avslutats. Texten från intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen skedde i flera steg; i ett första steg (a) genomlästes texten som helhet, därefter (b) identifierades de delar av texten som svarade på syftet och (c) sorterades texten i relation till de olika frågeområdena i intervjuguiden för att slutligen (d) kondenseras så att textmassans omfattning reducerades (jfr Kvale 1997: 171) Etiska överväganden Trots att jag vid den första telefonkontakten hade poängterat att deltagandet var frivilligt, berättade jag återigen, i enlighet med humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1999:2), vid intervjutillfället att intervjun var frivillig och att de när som helst kunde avbryta den. Enligt informationskravet (humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, 1999:1) är det även av stor vikt att upplysa om syftet med studien, vilket gjordes före intervjuns start. I en intervjustudie som denna är det också viktigt att intervjupersonerna har möjlighet att vara 12

16 anonyma i resultatredovisningen (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, 1999:4). Jag garanterade därför även att resultatet skulle presenteras så att enskilda personer inte skulle vara möjliga att identifiera. En del av mina intervjudeltagare ville ta del av min studie när den var klar, främst för att de var intresserade av resultatet, vilket jag lovade. Jag var också öppen för deltagarnas önskemål om att intervjuerna inte skulle spelas in och det var endast i ett fall som bandspelare användes. Även om tillförlitligheten i anteckningarna är lägre än om bandspelare hade använts, var det viktigare att deltagarna kunde känna sig fria att svara på de frågor jag hade. Jag informerade den person, vars intervju som spelades in, att bandet skulle raderas när det hade transkriberats. Jag informerade också samtliga deltagare om att ingen skulle få läsa det renskrivna materialet och att det skulle förvaras så att ingen obehörig skulle få tillgång till det. Materialet avkodades vid transkribering och renskrivning. 5.2 Media För att svara på frågeställningen: Hur skildras inbrott i lokalpressen (Kristianstadsbladet) och på vilket sätt kan det bidra till otrygghet? genomfördes en granskning av en lokal morgontidning Material, urval och avgränsningar Tidningen som användes för granskning var Kristianstadsbladet som är en morgontidning (liberal) som utkommer alla helgfria dagar. Anledningen till att jag valde just Kristianstadsbladet var att min intervjustudie genomfördes med säkerhetsföretag som finns representerade i Kristianstad, men också p.g.a. att det är det största morgontidningen i norra Skåne 2. Från början var tanken att undersöka artiklar under ett års tid men det visade sig vara svårt att få fram alla artiklar via deras hemsida så istället genomfördes en manuell granskning av tidningen under en mer begränsad tid. Kriteriet för att en artikel skulle inkluderas i studien var att den skulle handla om bostadsinbrott. Totalt granskades 63 tidningar under 11 veckor (från den 13 oktober 2008 till den 27 december 2008) vilket gav sammanlagt 56 artiklar som var relaterade till Kristianstad och dess närområde. Samtliga artiklar skildrar således bostadsinbrott i Kristianstadsområdet. Artiklarna redovisas i bilaga 2. Utöver de 56 artiklarna identifierades även 100 notiser 3 som var relaterade till bostadsinbrott, men dessa gav endast sparsam information och har därför inte inkluderats i resultatet. För att säkerställa att inga artiklar hade missats i den manuella granskningen, granskades samtliga tidningar två gånger. Vid den andra granskningen hittades ingen ytterligare artikel upplagor och ca läsare med en hushållsteckning på 64 procent. Källa: (2009) 3 Kortare meddelande utan författare 13

17 5.2.3 Kvalitativ analys En kvalitativ innehållsanalys användes vid analysen av det insamlade mediamaterialet. Den främsta anledningen till att jag valde det var för att jag ville försöka förstå och tolka lokalpressens beskrivningar av inbrott och försöka förstå hur de artiklarna som publicerats kan påverka människors otrygghet. Bergström och Boréus (2000:45) skriver: Kvalitativ innehållsanalys syftar [ ] på textanalyser där ingenting räknas eller mäts. De beskriver vidare att ska man finna mönster i större textmassor är innehållsanalys en mycket lämplig metod (Bergström och Boréus, 2000:46). Jag valde att enbart använda mig av de 56 artiklarna till den kvalitativa analysen, som lästes igenom ännu en gång och kategoriserades utifrån; (a) tillvägagångssätt, (b) var de genomfördes, (c) vad bytet blev, (d) om tjuvarna identifierades, (e) Offrets röst, (f) polisens röst, (g) förekomst av larm och (f) generella skrivningar om ökande inbrott. Samma artikel kunde således sorteras in i flera kategorier. 5.3 Metoddiskussion Kvale (1997:117) poängterar att en intervju skapas av intervjuaren och den intervjuade tillsammans. Jag som intervjuare påverkade alltså med all sannolikhet innehållet i intervjun. För att reducera inflytandet av denna risk användes en intervjuguide. Intervjuguiden fungerade även som ett stöd eftersom jag var ganska nervös vid intervjutillfällets början och det kändes skönt att jag ha en intervjuguide att luta mig tillbaka på. Först höll jag mig ganska så strikt till de frågor som jag hade i min intervjuguide vilket gjorde att det blev svårare att lyssna och ta till sig av det som sades men efter ett tag kände jag mig mer säker och kunde sväva ut lite mer med frågorna, ställa frågor som jag kom på under tiden och jag kände mig mer fri att ställa följdfrågor som, kan du berätta mer om det? Eller kan du förklara hur du tänker? Vid de sista intervjuerna var jag dock mycket mer säker på min intervjuguide och hade en mer öppen intervju. Kvale (1997:18) diskuterar även inflytande av makt och olika maktpositioner under en intervju. Vid min allra första intervju (pilotintervjun) kände jag från början att min intervjudeltagare hade ett maktövertag över mig, jag tror att det dels kan bero på att det var hans hemmaplan och att jag inte riktigt kände mig bekväm i början. Det ska tilläggas att jag var ganska nervös, vilket också kan ha gjort att jag uppfattade situationen som att han hade ett visst maktövertag. Att vi åldersmässigt inte skiljde oss så mycket från varandra och att jag dessutom var tjej tror jag att han kan ha känt som en aning hotande, vilket kan förklara varför han väldigt tydligt uttryckte sin maktposition i sitt arbete. Även Skrinjar (2003:110 12) menar att genus i viss mån kan skapa spänning och problematik mellan intervjudeltagaren och den som håller i intervjun. 14

18 Maktpositionen ändrades dock under intervjuns gång. Vid ett tillfälle ungefär i mitten av intervjun ifrågasatte jag, inte hans, utan företagets vinstintresse i att människor var otrygga. Det kändes som en vändpunkt i intervjun, dels gällande hans maktposition och dels hans uppfattning av mig. Han förnekade först påståendet och gick i försvarsställning, vilket jag blev uppriktigt förvånad över, trots frågan. Efter en stunds funderande och inlägg kring ämnet höll han tillslut med om mitt argument och jag kände att vi därefter var på samma nivå av makt. Han förstod att jag var relativt påläst och genuint intresserad av ämnet vilket resulterade i en ömsesidig respekt. Jag upplevde att han därefter fick ett ökat förtroende för mig, och började berätta om saker och ting som var sekretessbelagda och som absolut inte fick komma ut. Skrinjar (2003:133) tar upp att maktrelationerna kan vara oerhört komplexa i en intervjusituation och att styrkeförhållandena kan skifta under en och samma intervjusituation, därför kan man inte alltid utgå från att intervjuaren har makten över intervjudeltagaren, det är en onyanserad utgångspunkt enligt henne. Intervjusituationen utvecklades till ett ömsesidigt samtal med ömsesidig respekt. Kvale (1997:118) beskriver att det centrala för att intervjuaren ska kunna skapa en god kontakt med intervjudeltagaren är att lyssna uppmärksamt, visa intresse, förståelse, empati och respekt för den intervjuade och det han/hon berättar. Huruvida jag gjorde detta, genom att ifrågasätta intervjudeltagarens företag kan såklart diskuteras men jag kände att dessa kriterier var bärande ingredienserna under alla mina intervjuer. Man kan även diskutera giltigheten i de resultat jag har kommit fram till. Kvale (1997:217) talar om synen på kunskapen som en social konstruktion, vilket ställer höga krav på hantverkarskickligheten hos forskaren, denna skicklighet utvecklats av intervjuaren under undersökningen, med ett ständigt kontrollerande, ifrågasättande och teoretiskt tolkade av svaren, kan man som intervjuare kontrollera påståendens hållbarhet och trovärdighet (Kvale, 1997: ). Man måste alltså som forskare kritiskt kontrollera de olika tolkningar som finns, och ju fler försök till falsifiering som en tolkning har överlevt desto starkare står den sig, det är även viktigt att ifrågasätta de svar man får så att de är rätt uppfattade och därefter skapa en teori. Jag kunde till viss del kontrollera tolkningarna genom min förförståelse och de som jag inte hade möjlighet att kontrollera vid intervjutillfället kunde i stor utsträckning kontrolleras i efterhand genom att se till publicerad fakta (och på så sätt se till hur pass tillförlitligt det materialet är), däremot kan inte hans tankar kring bevakningsbranschen kontrolleras på samma sätt. Ifrågasättandet av de uppgifter som insamlades tycker jag genomfördes på ett bra sätt då svaret ofta upprepades och följdfrågor ställdes. Teoriskapandet utvecklades mer och mer under intervjun och analysen av materialet. 15

19 En annan viktig metodaspekt rör överförbarheten av resultaten av studien. Hur representativt är Kristianstad när det gäller riksgenomsnittet för bostadsinbrott? Brå beskriver situationen för Sverige som helhet på följande vis: Antalet anmälda bostadsinbrott 2007 ökade med 13 procent till närmare , jämfört med år 2006, men ligger cirka 3 procent lägre i dag än för tio år sedan. Även om man gör en jämförelse längre tillbaka i tiden är bostadsinbrotten numera på en lägre nivå (Brå, 2008c). Den statistik som publicerades 2008 visar att andelen inbrott de senaste tio åren har legat relativt stabilt, med vissa skillnader från år till år, dock inom ramen för vad som anses vara normalt (Brå, 2008b:214). Ungefär samma utveckling kan ses även i Kristianstad, som jämfört med år 2006 hade en ökning av bostadsinbrott under år Om man jämför utvecklingen under 2000-talet (figur 1 och 2) så ses ungefär samma mönster i Kristianstad som i landet som helhet, det enda som ser ut att skilja sig något är att inbrotten under 2002 var lägre i Kristianstad jämfört med år 2001 till skillnad från riket där man istället kan se en ökning mellan dessa två år. Ser man tillbaka ett par år i tiden följer Kristianstad variationen i riksgenomsnittet, men med ganska stora individuella skillnader mellan olika år, till exempel från 112 bostadsinbrott år 2003 till 221 året därpå. År 2007 var antalet anmälda bostadsinbrott i Kristianstad 208 (Brå, 2009). Den preliminära statistiken avseende år 2008 visar på en ökning för såväl Kristianstad som landet i övrigt i jämförelse med år 2007, men detta är med all sannolikhet inom ramen för de variationer som har rapporterats de senaste 10 åren. Om man studerar siffrorna närmare ser man även att det är stora variationer inom ett år. Till exempel rapporteras en ökning av bostadsinbrott i Kristianstad under första halvåret 2008 vilket sedan minskar under det sista halvåret (Brå, 2009). Vid en bedömning av överförbarheten av resultaten i denna studie är det dock viktigt att ta hänsyn till att det som skrivs i lokalpressen avser landsbygdsförhållanden, snarare än storstadsförhållanden och att även säkerhetsföretagens åsikter förmodligen påverkas av denna aspekt. Då ca 36 % av alla bostadsinbrott i Sverige åren skedde i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är rimligt att anta att diskussionen i media och inom säkerhetsföretagen skiljer sig från landsbygd och mindre städer (Brå, 2009). 16

20 Riket Figur 1. Antalet anmälda bostadsinbrott i hela landet mellan åren 2000 och Kristianstad Figur 2. Antalet anmälda bostadsinbrott i Kristianstad mellan åren 2000 och RESULTAT Resultatet inleds med en presentation av (a) säkerhetsbranschen, d.v.s. en beskrivning av ett antal säkerhetschefers erfarenhet och tankar kring; säkerhetsindustrins utveckling, bostadslarm, bostadsinbrott och den ökade otryggheten i vårt samhälle. Därefter presenteras hur säkerhetsföretag samarbetar med försäkringsbolag och hur detta samarbete kan se ut. I det sista avsnittet av resultatet presenteras (b) media d.v.s. vad lokalpressen skriver om inbrott och på vilket sätt det kan bidra till otryggheten i samhället. 17

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott!

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott! Ett tryggt Halland att leva och bo i Att förebygga inbrott! Under 2010 anmäldes omkring 20 000 bostadsinbrott i Sverige, ca 700 av dem skedde i Halland. Inbrott i bostaden står för en procent av alla anmälda

Läs mer

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland Att förebygga inbrott Bostadsinbrott är ett prioriterat brottsområde Inbrott i bostaden står för en mindre del av alla anmälda brott i Sverige. Men det är

Läs mer

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland Att förebygga inbrott Bostadsinbrott är ett prioriterat brottsområde Inbrott i bostaden står för en mindre del av alla anmälda brott i Sverige. Men det är

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

FD Praktisk filosofi, beteendevetare, samhällsvetare, etiker. Forskare och projektledare på SP (säkerhet och funktion)

FD Praktisk filosofi, beteendevetare, samhällsvetare, etiker. Forskare och projektledare på SP (säkerhet och funktion) Social hållbarhet Vem är jag? Karl Persson de Fine Licht FD Praktisk filosofi, beteendevetare, samhällsvetare, etiker. Forskare och projektledare på SP (säkerhet och funktion) Forskningsområden: stadsutveckling

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Förtroendet för revisorer

Förtroendet för revisorer Förtroendet för revisorer En undersökning om hur stort förtroendet är bland företagsledare, politiker och allmänhet Maj 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel. 08 506 112 00,

Läs mer

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] 2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser.

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011.

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011. Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 26 211. I denna redovisning används tre olika källor: - Brå:s rapport: Lokala poliser Hinder och möjligheter med lokala poliskontor - Statistik på polisanmälda

Läs mer

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:119 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Information & råd från Brottsförebyggande rådet i Hylte 1 Du ska känna dig trygg! Brottsförebyggande rådets viktigaste uppgift är att inspirera till och sprida

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Polisområde Norrbotte, Region Nord 2016-05-04 RAPPORT 2 (10) Piteå kommun Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 4 3 PROBLEMOMRÅDEN... 4 4 RESULTAT... 5 4.1 Utemiljö...

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Grannsamverkan mer än en app eller facebookgrupp

Grannsamverkan mer än en app eller facebookgrupp Nyhetsbrev 3 2015 Grannsamverkan mer än en app eller facebookgrupp Varför ska vi ha Grannsamverkan? Svaret är att vi tillsammans vill minska brottsligheten i vårt bostadsområde. Att Grannsamverkan har

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

Samverkan mot brott. Grannsamverkan

Samverkan mot brott. Grannsamverkan Grannsamverkan Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

NTU 2010. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1

NTU 2010. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1 NTU 2010 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2011:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00220 SAKEN Nordnytt, SVT1, 2012-01-12 och 01-13, kl. 19.15, inslag om Kiruna flygplats; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Har fängelset en avskräckande effekt?

Har fängelset en avskräckande effekt? Kriminologiska institutionen Har fängelset en avskräckande effekt? En kvalitativ intervjustudie med fem tidigare intagna män Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2011 Amanda

Läs mer

Till dig som. drabbats av ett bilbrott. För din egen skull läs broschyren!

Till dig som. drabbats av ett bilbrott. För din egen skull läs broschyren! Till dig som drabbats av ett bilbrott För din egen skull läs broschyren! varför händer det mig? Vid de flesta bilbrott är förhållandena liknande, och dessa brott kan därmed förutses i större utsträckning

Läs mer

Människor i samverkan

Människor i samverkan Människor i samverkan Din trygghet börjar hos dig och ingen annanstans. Den skapas i din närmiljö med dina närmaste, dina grannar och arbetskamrater. Verklig trygghet är att kunna leva tryggt i hemmet,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Brottsförebyggande arbete i Piteå Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför behövs ett planerat

Läs mer

Riktlinjer vid interna oegentligheter

Riktlinjer vid interna oegentligheter 13 februari 2009 1/7 Riktlinjer vid interna oegentligheter Syfte Då Haninge kommun inte accepterar några former av interna oegentligheter är det viktigt att alla medarbetare agerar vid misstanke om eller

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Har du tänkt resa bort över julen? Informera gärna om att du ska resa bort över julen, men gör

Läs mer

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom)

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom) Projektplan (Pensionär, Polis, Ungdom) 1 Bakgrund: Under min uppväxt har jag sett att ungdomarnas syn på polis och pensionärer ofta varit negativ. Många har haft en bild av polisen som inte alltid stämt

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 Tertial 2 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar januari 2010 Västerorts gemensamma sida 2011 är här och jullovet har avlöpt lugnt i Västerorts polismästardistrikt. Ett stort antal poliser har arbetat för att öka tryggheten

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Grannsamverkan. Samverkan mot brott

Grannsamverkan. Samverkan mot brott Grannsamverkan Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande

Handlingsplan mot våldsbejakande Handlingsplan mot våldsbejakande extremism November 2015 2 (6) Inledning Våldsbejakande extremism har blivit allt mer synligt i samhället de senaste åren och uppfattas ibland som ett hot mot vår demokrati.

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

ÖKA TRYGGHETEN! Lomma kommun och Polismyndigheten i samverkan mot bostadsinbrott

ÖKA TRYGGHETEN! Lomma kommun och Polismyndigheten i samverkan mot bostadsinbrott ÖKA TRYGGHETEN! Lomma kommun och Polismyndigheten i samverkan mot bostadsinbrott Information för dig som bor och lever i Lomma kommun, med syfte att öka säkerheten och tryggheten. Tänk efter före! Lomma

Läs mer

Tillfället gör tjuven

Tillfället gör tjuven Tillfället gör tjuven Det här är en broschyr om lägenhetsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott, vad du kan få hjälp med av andra och vad som händer om du i

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Information Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Västerortspolisen informerar: Lite råd inför sommaren Snart kommer den efterlängtade sommarledigheten. En del av oss tar dagen

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Utvärdering av grannsamverkansbilen

Utvärdering av grannsamverkansbilen Utvärdering av grannsamverkansbilen 2015 Grannsamverkansbilen i Danderyd 5 augusti 2014 startade verksamheten med grannsamverkansbil i Danderyds kommun. Det är ett projekt som drivs i samarbete mellan

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer