KRAV PÅ SKOGSBILVÄGAR

Transkript

1 KRAV PÅ SKOGSBILVÄGAR

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Krav på vägarnas och upplagsplatsernas beskaffenhet 4 Allmänt 4 Krav på godkänd bilväg 4 Tillgänglighet (bärighet) 4 Framkomlighet 5 Motlut och backar 6 Stickväg 6 Vändmöjlighet 6 Svängmöjlighet 8 Godkänd väg 9 Vinterunderhåll 10 Krav på upplagsplatser 10 Ajourhållning av skogsbilvägnätets status i NVDB 11 Blankett - Anmälan vägstandard 12 Så mäter man en kurva Anteckningar 15

3 Inledning Denna instruktion innehåller krav på skogsbilvägar för att underlätta virkestransporter. Om instruktionens minimikrav inte är uppfyllda utfärdas mätningsvägran/transportvägran såvida inte avvikelserna är avtalade mellan parterna. Innehållet har anpassats för att de olika vägföreteelserna även ska motsvara den Nationella VägDataBasens (NVDB) standard. NVDB är en databas som skall innehålla data om Sveriges alla vägar och vilken följer en gemensam svensk standard. Vägverket är huvudman för NVDB och skogsnäringen kommer att leverera vägdata från skogsbilvägnätet. Skogsnäringens datainsamling är uppdelad på tre regioner: SVDB Syd, Mitt respektive Nord där SVDB står för Skogens VägDataBas. I södra Sverige är VMF Syd (SVDB Syd) ansvarig för inläggning av vägdata i NVDB för skogsbilvägnätet. I avsnittet Ajourhållning av skogsbilvägnätets status i NVDB finns anvisningar för hur ajourhållningen ska hanteras i fält. 3

4 Krav på vägarnas och upplagsplatsernas beskaffenhet Allmänt Virke som ska mätas vid bilväg eller transporteras för mätning vid mätstation eller annan fast mätplats skall, om inte annat överenskommits, läggas upp vid bilväg där nedanstående krav uppfylls. I NVDB bedöms vägarna med företeelsen Funktionell vägklass efter deras betydelse för transporter. Det finns tre alternativ för skogsbilvägar: Huvudväg En väg kan anses som huvudväg om den har avsevärd betydelse för vidaretransporterna. Ett kännetecken på en huvudväg är att den har årligt återkommande underhåll. Vägen ingår ofta i en vägsamfällighet eller liknande. Normalväg Normalvägarna har löpande underhåll och leder oftast till bebyggelse. Normalvägarna kan ha ett flertal anslutna nollvägar och kan vara av genomfartskaraktär. Nollväg Nollvägar är placerade i de yttre förgreningarna av ett vägsystem eller som korta länkar i anslutning till övriga vägar. Nollvägar har normalt inget löpande underhåll men iordningställs vid behov. Tillgänglighet (bärighet) Krav på godkänd bilväg Godkänd bilväg inklusive broar och trummor skall minst ha sådan bärighet att den är farbar med tung lastbil med full last året om, utom vid tjällossning eller långa regnperioder. Vägar där bärigheten begränsats till 6/10 ton godkänns ej för virkesleveranser. Vägens tillgänglighet klassas i NVDB efter när på året (och efter väderleksförhållanden) ett fordon med vikt enligt BK1 (axel-/boggitryck 10/18 ton samt bruttovikt 60 ton) kan nyttja vägen enligt följande. Tillgänglighetsklass A Last- och personbilstrafik hela året om B Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning. Personbilstrafik hela året. C Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning och ihållande regnperioder. Personbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning. D Lastbilstrafik i huvudsak under vinterhalvåret. Personbilstrafik även sommartid. 4

5 Framkomlighet Med framkomlighet för vissa fordonskombinationer menas i skogliga termer linjeföringen, hur vägen är dragen i terrängen, kurvornas radie, vägbredd och breddökning i kurvorna. Framkomlighetsklasserna (0-3) nedan innebär att aktuella vägtekniska förutsättningar ger tillfredsställande framkomlighet för olika fordonskombinationer. Framkomlighetsklass 0 Innebär att dragbil med trailer kan använda vägen 1 Innebär att lastbil med släp kan använda vägen 2 Innebär att lastbil med förkortat släp kan använda vägen 3 Innebär att kortare fordon än lastbil med förkortat släp kan använda vägen Generella regler för framkomlighet Körbanans bredd bör vara 3,5 meter. Där vägen är rak, ligger nära markplanet, har god bärighet och inte lutar i sidled får körbanebredden gå ner till 2,8 m. Körbanans bredd mäts mellan kanterna på den yta, som är körbar med lastbil. Vägbredd ner till 2,6 m kan godkännas för enbart lastbil om framkomligheten i övrigt är mycket god. Vägbanan skall vara jämn. Kantstenar och dylikt som kan skada bildäck eller hindra snöplogning får inte förekomma. För att undvika skador på fordon och utrustning får grenar och dylikt inte inkräkta på utrymmet upp till 4,5 m över vägbanan. Vid starkströmsledningar gäller även säkerhetsavstånd. Växande träd, grenverk, stolpar eller andra hinder får på raksträcka inte finnas närmare vägmitt än 2 m. 5

6 I kurvor skall körbanan vara breddökad. Breddökningen ska finnas genom hela kurvan och skall utspetsas 10 m åt vardera hållet. Minsta tillåtna körbanebredd vid olika kurvradier framgår av följande tabell (en hjälptabell för kurvradiebestämning finns på sidan 13). Kurvradie i körbanans innnerkant Trailer Körbanebredd i meter Lastbil med släp Lastbil med förkortat släp Lastbil 150 3,4 3,2 3,0 2, ,6 3,4 3,2 2,9 50 4,5 4,0 3,5 3,0 25 6,0 5,0 4,2 3,3 10 8,0 7,0 5,4 3,8 I kurva ska det vara fritt från hinder 0,5 m utanför minsta körbanebredd enligt tabellen ovan. För att uppfylla kravet på Trailer får ej radien på vertikalkurvan (backkrön) vara <100 m. Motlut och backar Backar som hindrar framkomligheten med fullastad bil får ej förekomma. Längre backar bör normalt inte ha större lutning än 8%, korta backar 12%. Acceptabel stigning är i det enskilda fallet beroende av underlaget och markgreppet. Vägar med större lutning än ovan angivna men som i övrigt uppfyller kraven på Godkänd skogsbilväg registreras som Brant backe (B2) och lagras som en egen företeelse inom SVDB Syd. Brant backe ingår inte i NVDB:s grunddatabas. Stickväg Med stickväg avses anslutningsväg av maximalt 50 meters längd utan vändplats. Generella minimikrav på vägstandard gäller. Vändmöjlighet Möjlighet till rundkörning eller vändning skall finnas inom ett avstånd av högst 2 km från upplagsplats. Lutningen på vändplatsen får inte i någon riktning överstiga 5%. Nedan visas exempel på olika vändplatser med minimimått angivna för olika vändmöjlighetsklasser. I NVDB registreras dessutom typ av vändmöjlighet. Vändmöjlighetsklass 1 Innebär att dragbil med trailer/lastbil med släp kan vända 2 Innebär att lastbil med förkortat släp kan vända 3 Innebär att kortare fordon än lastbil med förkortat släp kan svänga Typ av vändmöjlighet 1 Vändficka 2 Vändslinga 3 Vändplan 4 Okänt 6

7 Lastbil med släp och Dragbil med trailer Vändplan R=13 m Vändslinga 22,5 m R=22m 4,5m 3,5m Vändficka 10 m 5 m 4,5 m 20 m 5 m 4 m 10 m 10 m 4 m 20 m 20 m 35 m vid vändficka i vägslut Lastbil med förkortat släp Vändplan R=11 m 4,5m Vändslinga Vändficka 17 m R=14m 3,5m 10m 4 m 5,5 m 20m 5 m 4m 9 m 9 m 4m 20 m 20 m 30 m vid vändficka i vägslut Minimimått för vändslinga B R B R B R Lastbil med släp ,5 22 Lastbil med förkortat släp ,5 14 B = Vägbredd R = Radie till vägbanans innerkant Vändfickans djup ska vara minst 30 meter. För klassen lastbil med förkortat släp tillåts dock vändfickans djup att vara ned till 25 meter förutsatt att det är fritt från träd och stora stenar i vändfickans förlängning. Vändfickans djup ska i vägslut vara 35 meter (lastbil med släp) resp. 30 meter (lastbil med förkortat släp). För vändficka gäller att måttet 5 meter (lastbil med släp) resp. 4 meter (lastbil med förkortat släp) kan vara 0,3 meter mindre för varje meter som vändfickans bredd överstiger 4 meter. 7

8 Svängmöjlighet Svängmöjlighet visar möjligheten att svänga i en korsning med avseende på olika fordonskombinationer. Klassning av svängmöjlighet sker enligt NVDB separat för sväng åt höger resp. sväng åt vänster från mindre väg (sekundärväg) till större anslutande väg (primärväg). Svängmöjlighetsklass 1 Innebär att dragbil med trailer/lastbil med släp kan vända 2 Innebär att lastbil med förkortat släp kan svänga 3 Innebär att kortare fordon än lastbil med förkortat släp kan svänga Anslutning för lastbil med släp och dragbil med trailer Primärväg 4 m 3,5 m Sekundärväg 5 m 25 m 7 m 17 m 10 m 6,5 m Skissen visar på anslutning med 70 nygraders anslutningsvinkel. 10 graders förändrad anslutningsvinkel medför 2mökat krav i innersväng och 1m minskat krav i yttersväng. Exempel: I 80 nygraders vinkel blir måtten 8mistället för 7moch 17 m blir 15 m. 3,5 m 20 m 20 m 10 m Anslutning för lastbil med förkortat släp 3,5 m 4 m 10 m För annan anslutningsvinkel, se förklaringen i föregående skiss. 25 m 4 m 6 m 16 m 6,5 m 3,5 m 20 m 20 m 10 m Vägbreddsmåttet 5 meter (lastbil med släp) resp. 4 meter (lastbil med förkortat släp) på den mindre vägen kan vara 0,3 meter mindre för varje meter som anslutande (större) väg överstiger 4 meters bredd. 8

9 Godkänd väg För att en skogsbilväg ska vara godkänd för virkestransporter utan begränsningar fordras att framkomlighet och vändmöjlighet motsvarar minst klassen lastbil med förkortat släp. Svängmöjlighet motsvarande lastbil med förkortat släp ska finnas i minst en riktning ut på större väg, vilket förutsätter att det är möjligt att vända inom ett avstånd av högst 2 km från upplagsplats till andra färdriktningen. Bärigheten ska motsvara kraven i avsnittet om Tillgänglighet. I NVDB registreras även företeelserna Slitlager, Vägbredd och förekomst av Vägbom. 9

10 Vinterunderhåll Leverantören ansvarar för att hålla vägen plogad då virket skall avhämtas eller mätas. I syfte att undvika onödiga plogningskostnader skall befraktaren anmäla tidpunkt för avforsling. Leverantören bör kontaktas två dygn innan transport är aktuell. Krav på upplagsplatser Upplagsplats skall där så är möjligt iordningställas på plan eller måttligt lutande fast och torr mark. Upplagsplatsen skall vara tillräckligt stor så att travarna av olika sortiment kan hållas isär. (Travarna av de olika sortimenten görs så stora som möjligt.) Upplagsplats skall vara väl röjd från träd, grenar, buskar, stenar och liknande som kan hindra mätning och lastning. Även kojor, servicevagnar, maskiner, bilar och liknande ska placeras så att de inte hindar mätning, vändning med lastbil och lastning. Den del av upplagsplats som krävs för uppställning och framförande av fordon ska ha bärighet motsvarande kraven i avsnittet Tillgänglighet. 10

11 Ajourhållning av skogsbilvägnätets status i NVDB Det finns ett stort behov av en rikstäckande databas över vägnätet och den kommer att ha ett brett användningsområde. Vägdatabasen kommer framåt sett att kunna utnyttjas för bl.a. transportplanering, avståndsberäkning och navigering i bilar. För att säkra kvaliteten i dessa funktioner är det av stor vikt att aktuella och korrekta vägdata finns i databasen Ajourhållning av vägdatabasen sker genom att man hos VMF Syd begär besiktning av nya vägar och vägar som ändrar status via blanketten Anmälan vägstandard skogsbrukets vägdatabas kompletterat med karta med koordinater. Även en transportör kan vid förändrad status på en sedan tidigare klassad väg utnyttja blanketten för att anmäla förändringar på skogsbilvägnätet. Om en tidigare godkänd väg har försämrats så kryssas Felklassad i som Orsak till ändrad vägklass. Blanketten med begäran om besiktning skickas till: VMF Syd Box JÖNKÖPING Fax info@vmfsyd.se En förrättningsman från VMF Syd klassar därefter vägen och noterar ett antal vägtekniska uppgifter, se den nedre delen av Anmälan vägstandard skogsbrukets vägdatabas. Kostnaden för en vägbesiktning debiteras beställaren om vägen vid besiktningen inte uppfyller kravet på Godkänd väg. Anmäls en tidigare Godkänd väg som försämrad så tas dock ingen avgift för besiktning. 11

12 ANMÄLAN VÄGSTANDARD - SKOGSBRUKETS VÄGDATABAS Administrativa uppgifter (fylls i av väghållaren) Väghållarens/anmälarens namn Telefon Ange koordinater för väganslutning (karta eller GPS) Ange koordinater för vägslut (GPS) Datum för anmälan: Vägen lokaliseras med bifogad karta Vägens namn: Orsak till ändrad vägklass Ny väg Felklassad Förbättrad väg Förbättrad vändplan/väganslutning Förvaltningsform Väghållartyp Statlig Föreningsförvaltning Kommunal Delägarförvaltning Enskild Överenskommelseväg Enskilt ägande Vägtekniska uppgifter (fylls i av förrättningsmannen) Framkomlighet 0 Trailer Funktionell vägklass 7 Huvudväg 1 Lastbil med släp 8 Normalväg 2 Lastbil med förkortat släp 9 Nollväg 3 Kortare fordon än lastbil med släp Slitlager Grus Belagd (oljegrus, asfalt) Tillgänglighet A Last- och personbilstrafik hela året B Lastbilstrafik hela året utom vid tjällossning. Personbilstrafik hela året C D:o utom även ihållande regnperioder. D:o utom tjällossning. D Lastbilstrafik i huvudsak vinterhalvåret. Personbilstrafik även sommartid. Svängmöjlighet Högersväng Vänstersväng 1 Lastbil med släp 1 Lastbil med släp 2 Lastbil med förkortat släp 2 Lastbil med förkortat släp 3 Kortare fordon än lastbil med släp 3 Kortare fordon än lastbil med släp Vägbredd 3,0 m 3,5 m 4,0 m 4,5 m 5,0 m Typ Vändmöjlighet 1 Lastbil med släp 1 Vändficka 2 Lastbil med förkortat släp 2 Vändslinga 3 Kortare fordon än lastbil med släp 3 Vändplan 4 Annat Övrigt Vägbom Avstånd till väganslutning meter Brant backe (B2) Godkänd: Förrättare (VMF): Datum: Underkänd: 12

13 Så mäter man en kurva 1. Uppsök brytpunkten. (Markera med en käpp eller genom att sparka ett märke i mossan. 2. Mät brytningsvinkeln. Tag hjälp av en kompass eller av solen på nästa sida. Pilen på solen skall peka längs vägen, varefter brytningsvinkeln kan läsas av på den linje som pekar längs vägens fortsättning efter kurvan. 3. Mät kurvavståndet. 4. Läs av kurvradien. Vinkel Kurvavstånd mot radie, m nygrader Exempel: Om brytningsvinkeln är 60 nygrader och kurvavståndet 6 meter så avläses i tabellen ovan kurvradie 50 m. Därefter går man till tabellen på sidan 8 och läser av den körbanebredd som fordras. 13