PALLIATIV VÅRD RELATERAT TILL TUMÖRSJUKDOMAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PALLIATIV VÅRD RELATERAT TILL TUMÖRSJUKDOMAR"

Transkript

1 PALLIATIV VÅRD RELATERAT TILL TUMÖRSJUKDOMAR -En personalhandbok Sammanställt av: Anders Birr Elsebet Borg Christine Karlsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD Bakgrund och syfte LIVSKVALITET Livskvalitet KOMMUNIKATION Kommunikation NÄRSTÅENDE Närstående EXISTENTIELL/ANDLIG SMÄRTA Existentiell/andlig smärta PSYKISK SMÄRTA Oro/ångest SOCIAL SMÄRTA Social smärta FYSISK SMÄRTA Läkemedelsbehandling Spinal administrering av läkemedel med kvarliggande kateter Blockader Bisfosfonater SENSORISK STIMULERING Sensorisk stimulering: Akupunktur Sensorisk stimulering: TENS Sensorisk stimulering: Taktil massage PALLIATIVA BEHANDLINGSMETODER Strålbehandling Cytostatikabehandling Radioaktiva isotoper Hormonell behandling Operativ behandling NATURLÄKEMEDEL/ ALTERNATIVA BEHANDLINGSMETODER Naturläkemedel/alternativa behandlingmetoder NUTRITION Kost Vätska Symtom från munhåla och svalg Anorexi och kakexi SYMTOM FRÅN MAG-TARMKANALEN Illamående Obstipation Subileus och ileus Diarré Hicka Ascites ANDNINGSVÄGARNA Andningsvägarna

3 15. HUD OCH SLEMHINNOR Klåda Sår/trycksår LYMFÖDEM Lymfödem FATIGUE Fatigue SÖMN Sömn FÖRVIRRINGSTILLSTÅND Förvirringstillstånd ANEMI Anemi FEBER Feber SEX OCH SAMLEVNAD Sex och samlevnad AKUTA SITUATIONER Hyperkalcemi Kompression av medulla eller cauda equina vid kotmetastaser Vena cava superior - syndrom ÖVRIGA SYMTOM Blödningar vid svår cancersjukdom Trombocytopeni Icterus Fistlar Hjärnödem Urinvägsobstruktion Njursvikt ANTIDOTER Antidoter REHABILITERING Fysisk aktivitet Avspänning KROPPENS FÖRBEREDELSE INFÖR DÖDEN Kroppens förberedelse inför mötet med döden UTVÄRDERING Utvärdering

4 4 1. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD BAKGRUND, SYFTE OCH METOD.

5 Bakgrund och syfte I regeringspropositionen 1996/97:60 om prioriteringar inom hälso- och sjukvården föreslås att patientens rättighet till symtomlindring skärps. Socialdepartementets prioriteringsutredning där palliativ vård och vård i livets slutskede är under prioritering 1 och lyder: Flertalet av oss i Sverige kommer att dö den långsamma döden. Behovet av palliativ vård är redan stort och blir sannolikt större i framtiden med en ökad andel åldringar i befolkningen. Att ge människor ett värdigt avsked från livet bör vara en av de högst prioriterade uppgifterna inom vården. Eftersom kommuner och landsting delar på ansvaret för vården i livets slutskede ställs stora krav på deras samarbete. I WHO s rapport 1990: Cancer Pain Relief and Palliative Care visar även den på vikten av aktiv symtomlindring. I SOS-rapporten 1994:4 konstateras att kunskap om behandling av smärta vid cancer och i livets slutskede, s k palliativ vård, behöver spridas och fördjupas. I Döden angår oss alla värdig vård vid livets slut SOU 2001:6, som är ett slutbetänkande och en SOU rapport, framgår också vikten av en värdig död samt ett väl omhändertagande av de närstående. I regeringens direktiv ges en kommitté ett uppdrag att lämna förslag till hurvida man kan förbättra livskvaliten för dem som är svårt sjuka och döende. Ett delbetänkande - Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut (SOU 2000:6) var färdigt i januari 2001 och innehöll ett stort antal testförslag. Det utsändes på informell remiss. Förslagen fick ett brett och bekräftande gensvar från 120 remissinstanser och från de ca 2000 människor kommittén mötte vid de sju regionala konferenser, som anordnades under våren. Med bl.a. remissynpunkterna som värdefull grund lämnar nu kommittén sitt slutliga förslag till utveckling av vården i livets slutskede (SOU 2001:6). Kommitténs huvudförslag är att alla patienter oavsett diagnos i livets slutskede skall tillförsäkras en palliativ vård på lika villkor över hela landet. Den palliativa vården syftar till att vid sidan av de rent medicinska insatserna trygga de döendes behov av god omvårdnad, trygghet och omtanke. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD.

6 6 Definition av palliativ vård enligt WHO: En aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag vid den tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när målet för behandlingen inte längre är att förlänga livet. Målet för palliativ vård är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienten och de närstående. Palliativ vård skall tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Den skall också kunna ge anhöriga stöd i sorgearbetet. Intresset för palliativ vård har ökat och stora framsteg har gjorts inom området under de senaste åren. Medvetenhet om betydelsen av kunskap för omhändertagande och symtomlindring av patienter med en obotlig sjukdom finns hos alla som arbetar med dessa patienter. Palliativ vård innebär alltid behandling. Det finns inga symtom som vi inte kan försöka göra något åt. I behandlingen av palliativa patienter, bör vi ta hänsyn till de fyra dimensionerna i människosynen: den fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga för att få helheten och ett multidiciplinärt arbete och synsätt är därför viktigt. Undertecknade har genom gemensamt intresse studerat smärtlindring och palliativ vård med inriktning mot cancer. Vi hoppas att sammanställningen skall komma våra patienter till godo och det går därför bra att kopiera och sprida materialet. Kontakta oss gärna vid eventuella frågor. Metod Genom litteraturstudier och artikelsökningar har vi sammanställt arbetet. All text är skriven från referenser med hänvisningar inom parentes. Vår strävan har varit att referenserna skall vara av så sent datum som möjligt. För att underlätta förståelsen för behandlingen har vi först skrivit en bakgrund. I arbetet har vi ej tagit med några speciella omvårdnadsaspekter vad gäller barn och cancer, då vi själva har väldigt liten erfarenhet av detta. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD.

7 7 Ett stort tack till alla er som varit oss till stor hjälp Eva Nitelius, Katarina Sjövall, Märta Danielsson, Mats Helfer, SSK Lasarettet Trelleborg, Anja Greiff, Erik Ohlsson, Ronnie Olsson, Jesper Persson, Joakim Bendel, Jan Arlebrink, Marie Lundberg, Kristina Landgren, Jerzy Klefter, Else Marie Robertsson, Gustav Tallroth, Anders Evander, Birgitta Björk, Carina Gustavsson, Lena Sandin, Gunilla Roos, Katja och Ulrica Borg, Berith Persson, Sven Lagerholm, Britten Klöfver Ståhl, Inger Larsson, Rolf Sjuve, Tryggve Karlsson, Ann-Marie Lundahl, Helen Carlsson, Paula Löwenadler, Irene Axman Andersson m.fl. Via internetadressen kan du ladda ner materialet i pdf-format. Här kommer även eventuella uppdateringar att publiceras. Observera! Läkemedelnamn som nämns i följande kapitel kan vi inte garantera följer rekommenderad läkemedelslista som är aktuell just där Du är verksam. Vi ber Er ha överseende med att länkar till internet i dokumentet inte kan garanteras vara aktuella. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD.

8 8 Elsebet Borg, Leg. Sjuksköterska, Utredningssekreterare, Primärvården Skåne Sydost, Ystad e-post: Christine Karlsson, Specialist sjuksköterska inom onkologi med inriktning mot palliativ vård, Palliativa enheten, område medicin Lasarettet Trelleborg Tel: e-post: Anders Birr, specialist i allmän onkologi, diplomerad i palliativ medicin, Palliativa enheten, sjukhusansluten hemsjukvård (SAH), Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Tel: e-post: Andra upplagan Trelleborg, Ystad och Lund (adresser uppdaterade ) Du betyder något därför att Du är DU Du betyder något till det sista ögonblicket i ditt liv, och vi skall göra allt vi kan för att inte bara hjälpa dig att dö i frid utan även leva tills du dör. Dame Cicely Saunders St. Christophers`s Hospice London, 1961 BAKGRUND, SYFTE OCH METOD.

9 9 2. LIVSKVALITET LIVSKVALITET.

10 10 3. LIVSKVALITET LIVSKVALITET.

11 11 Palliativ vård Livskvalitet Syftet med palliativ vård är att göra livet så bra som möjligt för den svårt sjuke patienten som har passerat brytpunkten för behandlingsinriktning. Med palliativ vård menas att utifrån den situation den sjuke befinner sig i, när kurativ behandling inte längre är meningsfull, vidta de åtgärder som är möjliga i syfte att stärka individens autonomi (1). Målet vid palliativ behandling är att lindra smärtsamma symtom. Den viktigaste resultatindikatorn bör därför vara patientens egna rapporterade upplevelser av symtom, funktionsnivå, både socialt och fysiskt och hans subjektiva välbefinnande. Dessa parametrar kallas ofta livskvalitetsmått (2, 3). Definition av livskvalitet Psykosocial definition Livskvalitet är inte en specifik känsla som t.ex. smärta eller hunger, utan en helhetsupplevelse, en syntes av behagligt och obehagligt, glädje och nedstämdhet, av goda och dåliga känslor (2). Hälsorelaterad livskvalitet WHO-definitionen av hälsa lyder: Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välmående och inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. Inom onkologin har det varit vanligt att ta hänsyn till följande dimensioner: - fysisk kapacitet (aktivitet) - fysiska symtom (smärta, andnöd) - behandlingsrelaterade förhållanden - hopp och planer inför framtiden - sexualitet (kroppsuppfattning) - socialt välbefinnande - psykisk stress - existentiella förhållanden - familjeförhållanden LIVSKVALITET.

12 12 - arbetsmässiga förhållanden (2, 3) Varje enskild dimensions betydelse beror på patientens diagnos, behandling, ålder, sjukdomsstadium och en rad andra faktorer (2, 3). Bedömning av livskvalitet är en självklar del av kliniskt beslutsfattande i palliativ vård. Resultatet av en sådan bedömning måste vara vägledande för de åtgärder som kan bli aktuella för patienten. Studier har visat att patient och vårdpersonal ofta har olika uppfattningar vad gäller värdering av hur stor chans för bot/symtomlindring som bör föreligga för att t.ex. en intensiv biverkningsbelastad behandling skall vara motiverad. Det måste alltid vara patientens uppfattning och värdering av den egna livskvaliteten som vårdinsatserna ska vägas emot (3, 4, 5). En snabb utveckling av nya metoder pågår idag, eftersom det finns ett stort behov av att kunna använda livskvalitetsmått (3, 6, 7). Referenser 1. Arlebrink J. Grundläggande vårdetik. Lund: Studentlitteratur Kaasa S, Wist E et al. Palliativ strålbehandling. Lund: Studentlitteratur Kaasa S (red.). Palliativ behandling och vård. Lund: Studentlitteratur Beck-Friis, B & Strang, P. Palliativ medicin. Stockholm: Almqvist & Wiksell Medicin Liber utbildning, 2:a upplagan, Doyle, D, Hanks, G & McDonald, N. The Oxford textbook of Palliative Medicine. 2:a upplagan. Oxford: University Press, Ternestedt, B-M, Livet pågår! Om vård av döende. FoU 53, Vårdförbundet. Stockholm: AB Grafiska Gruppen, Hansen, H, P, Tishelman, C (red.). Komplekst og varieret. En antologi om svensk-dansk psykosocial onkologi. Lund: Studentlitteratur, 1997 LIVSKVALITET.

13 LIVSKVALITET. 13

14 14 4. KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION.

15 Kommunikation Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid. Det kan framkalla glädje till livets slut Det kan väcka obehag livet ut. Ja, det påverkar livet på jorden. Så slarva inte med orden! Alf Henriksson Bakgrund Den cancersjuke patienten - såväl som andra patienter - har behov av information om sin sjukdom för att kunna fatta beslut som angår hennes liv, så att hennes handlingar har möjlighet att bli ändamålspräglade och så att hon blir bättre skickad att dra nytta av hjälpen från vårdpersonal, familj och vänner (1, 2). Kommunikation har en central plats i allt sjukvårdsarbete och är i själva verket det redskap som vi använder allra mest i patientarbetet. När en människa drabbas av en livshotande sjukdom blir detta tydligare än annars. Vare sig samtalet avser att få eller ge information till patienten eller att ge emotionellt stöd, gör situationens allvar att patienterna är särskilt beroende av hur samtalet genomförs. Såväl positiva som negativa upplevelser hos patienten av vårt beteende förstärks av den emotionella laddningen. Det krävs lite extra både av kunskap och av känslighet för att kommunicera med dessa patienter på ett sätt som gagnar dem bäst. Relativt enkla insikter kan åstadkomma stora förändringar i vårt sätt att föra ett samtal, om vi är beredda att ta dessa insikter på allvar (3). Behandling Det är inte alltid de ord vi uttalar som är det viktigaste. Våra känslor och vårt kroppsspråk kan förmedla den största delen av kommunikationen. Den information som ges via den icke verbala kommunikationen är svår att dölja. Om vi t.ex. själva är rädda för döden, känner patienten detta. Om vi egentligen inte bryr oss om patienten eller helst vill slippa prata om cancer och död, läcker denna information ut till patienten utan att vi kan göra något åt det. Om det inte är samstämmighet mellan den verbala och den nonverbala kommunikationen, kan den verbala lätt bli åsidosatt (1, 2, 3). KOMMUNIKATION.

16 16 Före samtalet: tänk efter innan du sätter dig med patienten, vad hon befinner sig i för situation - hur ser patientens allmänna situation ut? - Förberedd dig själv fysiskt och mentalt för samtalet - Sätt dig ner i jämnhöjd med patienten - Visa att du har tid till samtalet, berätta hur lång tid ni har till samtalet - Patienten bör ej påverkas av något som stör t.ex. smärta, bäcken, dropp som krånglar etc (3, 4). Ställ öppna frågor Vilket syfte du än har med samtalet avgörs svaren du får av ditt sätt att ställa frågan. Med öppna frågor menas att patienten ges möjlighet att styra svaret och ges tillfälla att berätta hur hon verkligen har det. En öppen fråga kan låta: - Vad vill du helst prata om? - Hur har du det? - Hur har du haft det sedan förra gången vi talades vid? - Vad tycker du är svårast just nu? (3, 4) Begränsa inte en öppen fråga - ett vanligt fel - genom att snabbt lägga till en tilläggsfråga, som till exempel: - Hur har du det? Mår du fortfarande illa? - Vad tycker du är svårast just nu? Illamåendet? Här kommer patienten alltid att besvara den sista frågan först och har du otur får du aldrig veta vad som egentligen är patientens bekymmer. Lyssna Var uppmärksam från början av samtalet, då det oftast är under de första minuterna och i patientens första meningar som viktig information kommer fram. Respektera tystnad Pauser i samtal är en tillgång och inte ett problem. Både patienten och lyssnaren får tid att tänka efter. Om du själv alltid bryter tystnaden berövar du patienten möjligheten att välja vilken fortsättning samtalet skall ta (3, 4). KOMMUNIKATION.

17 17 Uppmuntra frågor Ge utrymme i samtalet för frågor både genom att respektera tystnad samt uppmana patienten att ställa frågor och besvara frågorna på ett sådant sätt att patienten känner sig trygg i samtalet. Svara ärligt Det betyder mycket för patienten att du svarar ärligt - även då du inte vet svaren på frågorna som ställs. Låtsas du att du känner till svaret kommer ditt kroppsspråk, tonfall etc. att avslöja dig och patienten hamnar i en besvärlig situation. Om du en gång har svarat oärligt, kan du mista patientens förtroende. Språket Du måste kunna variera ditt eget språk beroende på vilken person du samtalar med. Känner du inte till patienten sedan tidigare bör du känna dig för de första minuterna för att hitta rätt språk att mötas på (3, 4). Sammanfatta vad Ni talat om i några korta ord, det ger patienten och dig själv möjlighet att kontrollera om du uppfattat rätt. Var öppen för vad en bra kommunikation kan ge dig och patienten. Genom att iaktta andra och dig själv, lär du dig att utvecklas i samtalsmetodik (4). Referenser 1. Kaasa S, Wist E et al. Palliativ strålbehandling. Lund: Studentlitteratur Suresh K, Joishy MD, FACP. Palliative medicine secrets. Philadelphia: Medical Publishers Birgegård G, Glimelius B, Vård av cancersjuka. Lund: Studentlitteratur. 2:a upplagan Faulkner A. Det professionella samtalet. Liber utbildning Lästips! Bolund C. Att följas åt till döden men inte tala om den - kan vi förstå tystnadens värde? Socialmedicinsk tidskrift 1999; nr 3: Kaasa S (red.). Palliativ behandling och vård. Lund: Studentlitteratur KOMMUNIKATION.

18 18 Salomon B. Sam-tal. Liten handbok. 2:a upplagan. Arlöv: Liber Utbildning AB Birgegård G, Strang P. Cancerbeskedet En handbok för läkare, Wyeth Lederle Nordiska AB KOMMUNIKATION.

19 KOMMUNIKATION. 19

20 20 5. NÄRSTÅENDE NÄRSTÅENDE.

21 21 Bakgrund Närstående Närstående är en viktig del i den palliativa vården eftersom de står närmast patienten och kan även vara till stor hjälp i patientens vård. Resurser måste därför finnas för att kunna stötta de närstående när behov finns. Vi får inte glömma bort att också de närstående befinner sig i kris och kanske är i behov av att samtala med någon. Personalen är van att vara nära en döende, men för de närstående kan det vara första gången (1). Även personal kan ha blivit närstående, även om den akuta sjukdomstiden kanske varit kort skapas ibland särskilda band till vissa patienter (2). De närstående kan vara upprörda, inte bara över sjukdomen utan också över konfrontationen med den egna döden (1). Grundtilliten till livets oändlighet har blivit rubbad och de blir uppfyllda av existentiella frågor, se kapitel existentiell/andlig smärta (1). Närstående kan vara rädda, oroliga och bekymrade för hur de skall orka och kunna klara sig. De sörjer och pressen blir ofta för stor. Utrymme bör finnas för de närstående, så de kan få ge utlopp för sin oro, sina känslor och besvikelser (1). Vi bör tänka på SoS-rapport 1992: Anhöriga ger idag mer än dubbelt så mycket hjälp och stöd till sjuka, gamla och handikappade som vad den offentliga sektorn ger (1). Barn är också närstående och små barn vet inte vad döden innebär, men de är lyhörda för oron i familjen. Barn är rädda för det okända, för de vuxnas hemligheter och för att bli lämnade utanför (1). Om den sjuka föräldern vill och orkar är det bra om han/hon berättar själv eller tillsammans med den friska föräldern eller någon annan vuxen. Annars får den friska föräldern ta på sig den uppgiften. Ibland passar det bäst att be någon annan vuxen som barnen känner och litar på (2) Litteratur om barns sorg, se under lästips i detta kapitel. Behandling Ge den närstående små uppgifter, vilket gör att han/hon känner sig betydelsefull och faktiskt kan göra något för att hjälpa sin svårt sjuke närstående. Till de närstående som vill vårda sina svårt sjuka närstående i hemmet finns det en handbok ( Handbok för anhöriga att vårda svårt sjuka och döende i hemmet ) som kan beställas via Palliativa Rådgivningsteamet, Primärvården Luleå. Som vårdpersonal är det viktigt att orka lyssna, försöka höra vad som sägs bakom orden, försöka diskutera och förstå, se kapitel om kommunikation (1). Erbjud de närstående att tala med exempelvis kurator, präst o s v. Informera fortlöpande närstående, om medicinering och behandling, om sjukdom och förlopp, var gärna ett steg före (1, 3, 4). Närstående behöver också få kunskap om hur NÄRSTÅENDE.

22 22 de bäst finns till hands och hur de kan hjälpa till i omsorgen om den döende efter förmåga och vilja. De närstående behöver också få känna delaktighet utifrån sin egen närståenderoll. Därmed tillåts de att hjälpa till i omvårdnaden av den döende. De närstående behöver också få stöd för sin egen del, även om man utåt sett verkar stark så är behovet av stöd från andra stort. Ofta har den närstående inte bara sig själv och den döende att orka med. Hon/han skall även orka ge stöd åt andra, exempelvis barn och andra som står den döende nära. Stödet till den närstående kan t e x vara omsorg om dennes fysiska och psykiska välbefinnande och hjälp med praktiska ting (3, 4, 5). Om vi anpassar stödet efter krisens krav underlättas sorge- och förändrings - utvecklingen. Motsatsen innebär istället risk för negativ krisutveckling och sämre återhämtning i sorgen (1, 5). Exempel där insatserna av stöd är mest väsentliga - i direkt anslutning till dödsfallet - vid nya förluster - dagarna närmast efter dödsfallet - efter några veckor - efter drygt ett år Vid livets slutskede kan artikeln Kroppens förberedelser inför mötet med döden vara till hjälp vid informering, se under kapitel med samma titel eller broschyren Livets sista tid - några ord om hur vår kropp förbereder sig för att avsluta livet, författare Ulla Söderström. Referenser 1. Beck-Friis, B & Strang, P. Palliativ medicin. Stockholm: Almqvist & Wiksell Medicin Liber utbildning, 2:a upplagan, Cancerfonden. Vad säger jag till barnen? Om att hjälpa barn genom en förälders cancersjukdom. Stockholm: Grafisk Press AB SOU 2001:6. Döden angår oss alla- värdig vård vid livets slut: Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB Birgegård, G, Glimelius, B. Vård av cancersjuka. Lund: Studentlitteratur, 2:a upplagan Suresh, K, Joishy, MD, FACP. Palliative medicine secrets. Philadelphia: Medical Publishers NÄRSTÅENDE.

23 23 Lästips! Kaasa S (red.). Palliativ behandling och vård. Lund: Studentlitteratur Andershed, Birgitta: De anhörigas roll I livets slutskede. Stockholm: Socialstyrelsen, rapport Champbell-Chiru, Tora. Sorg, smärta, liv och lycka präglade den sista tiden. Att vara anhörig ger dyrköpt livsvisdom. Läkartidningen, sid , volym 96, nr 9, 1999 Einhorn, S. En liten bok om cancer. Stockholm: Grafisk Press AB, 1994 Forsberg-Svensson, P. Cancer adenoidcystisk cancer gl. submandibularis sin sånt händer bara andra. Malmö: Snogeholms utbildning Glaser, P. Robson. Månpocket Höglin, R. Evelina skall minna om mig - Ylva blev mor när sjukdomen tog paus. Värnamo: Cancerfondens förslagsverksamhet Reberg, A. Mitt möte med de gåtfulla antroposoferna. Stockholm: Wahlström & Widstrand Dyregrov, A, Hordvik, E. Barns sorg. Några råd till familj och vänner. Stockholm: Rädda barnen A parent s Guide: Helping children Understand. North Central Florida Hospice, Inc Reoch, R. Inför döden. En handbok för den döende och de anhöriga. Köping: Ljungbergs sätteri Ternestedt, B-M, Livet pågår! Om vård av döende. FoU 53, Vårdförbundet. Stockholm: AB Grafiska Gruppen, 1998 NÄRSTÅENDE.

24 24 6. EXISTENTIELL/ANDLIG SMÄRTA EXISTENTIELL/ANDLIG SMÄRTA.

25 25 Bakgrund Existentiell/andlig smärta Ingen som drabbas av en svår sjukdom undgår att ställa grundläggande livsfrågor efter att ha kommit till insikt om att hela ens jag hotas av utplåning (1). Inför döden blir ofta de stora livsfrågorna om livets mening och mål aktuella, inte bara för patienten och de anhöriga utan även för vårdpersonal och läkare (2). Exempel på frågor som blir allt viktigare när livet hotas - Varför föddes jag och varför skall jag dö? Vad lever jag för? Vad är meningen med mitt liv? (1, 3, 4) - Vad har jag gjort för att bli sjuk? Jag har levt sunt och skött mig under alla år! - Varför skall just jag drabbas? - Varför finns det ingen rättvisa? (1) - Finns det något bortom döden? - Kommer jag att ställas till svars för hur jag tog vara på livet? Ibland känns svaren självklara, ingen vet, men ibland väcker frågorna oro, ångest och smärta, den kanske kan kallas för andlig smärta (3, 5). Skuldkänslor och brist på framtidshopp är inga ovanliga tankar hos den svårt sjuka (6). I vårt land råder religionsfrihet, som inte bara innebär en frihet från religion utan samtidigt en frihet till religion (2). Religion och religiösa erfarenheter uppfattas i allmänhet inte som centrala i vård- och omsorgssammanhang. Vårdpersonalen är inte alltid medveten om dess betydelse och roll för helheten i vården (5). Vissa människor har bara andlighet, andra har både andlighet och religion och vissa har bara religion (7). Andlighet - Kärnan av vad det innebär att vara människa. Den djupaste relationen mellan mig själv, andra och Gud, vad som är viktigt vid slutet. - Vi möter människor som de är (7). EXISTENTIELL/ANDLIG SMÄRTA.

26 26 Religiositet - Yttre uttryck för trossystem (exempel på en livssyn, som är kollektiv och traditionsrik) och beskrivning av det andliga (existentiella). Religion är kläderna vi sätter på det andliga (7, 8). - Vi bemöter människor efter vilka vi tycker de borde vara. - Det är viktigt att vi är öppna inför varje människas livsinställning. Att fråga efter om någon är kristen, muslim, buddist är att se efter den religiösa klädnaden (7). - Religion kan förneka andligheten, vilket innebär att religiösa människor kan dö arga, de kan ha varit upptagna med formerna och inte på allvar tagit ställning till de andliga frågorna (3). - Religiösa människor behöver lika mycket andlig vård som andra (3). - I Sverige är det idag 17 % av befolkningen som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Här är det inte den institutionella sidan av religion och livssyn som är viktigast, utan individens egen livssyn. För individen blir religion en institution, tradition eller en gemenskap där man hämtar impulser till utformningen av sin egen livssyn (8). Ett vanligt intryck hos dem som arbetar med döende cancerpatienter är att de existentiella frågorna kan finnas hos alla och att de kan ha ett ganska likartat innehåll. Det som skiljer är språket och uttrycket (3). Behandling Gör en analys genom att fråga: Vad funderar du över?, Vad tänker du på? (3, 9). Var inte rädd för att ställa frågor, såsom Vad bekymrar dig mest just nu?, Jag märker att du är bekymrad, är det något vi kan tala om?, Ställ öppna frågor och vänta lugnt på svar (10). (Se kapitlet om kommunikation). Bland svaren, som har med ångest att göra, kan det dyka upp tankar av existentiell natur. Be patienten berätta och försök själv vara tyst (3). Det är viktigt att lyssna. Det är inte angeläget att leta efter svar på alla frågorna, det viktiga är att dela frågan, då är vi åtminstone två som saknar svar (3). Det är viktigt att respektera patientens integritet och att utomstående håller en viss distans till patientens personliga och privata förhållanden. Men med respekt och omdöme kan vi hjälpa patienten (2). Det är sällan fel att erbjuda patienten kontakt med någon från kyrkan (3). Sjukhuskyrkans personal har ofta hög kompetens och stor erfarenhet av EXISTENTIELL/ANDLIG SMÄRTA.

27 27 själavård i dödens närhet (2). Ett adekvat bemötande av patientens existentiella och andliga smärta i livets slutskede kan vara allt ifrån ett aktivt lyssnande till patientens livshistoria till en mer själavårdsmässig eller ett bistånd i patientens tros- och livsåskådning (2). Referenser 1. Arlebrink J. Grundläggande vårdetik - teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Beck-Friis, B & Strang, P. Palliativ medicin. Stockholm: Almqvist & Wiksell Medicin Liber utbildning, 2:a upplagan, Eckerdal G, Det finns inga hopplösa fall, Om vård i livets slut, Mölndals Sjukhus. 4:e upplagan Birgegård G, Glimelius B. Vård av cancersjuka. Lund: Studentlitteratur, 2:a upplagan DeMarinis V, Tvärkulturell vård i livets slutskede. Lund: Studentlitteratur Killander, E. Modig, G, Nilsson, G. Tro på patienten - Vägledning i läkemedelsbehandling av cancersmärta. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur, Lunn, L, Senior Chaplin, St Christopher s hospice. Spirituell care and support. Seminarie Hospice and palliativ care in Great Britain april, Kaasa S (red.). Palliativ behandling och vård. Lund: Studentlitteratur Suresh K, Joishy MD, FACP. Palliative medicine secrets. Philadelphia: Medical Publishers Doyle, D, Hanks, G & McDonald, N. The Oxford textbook of Palliative Medicine. 2:a upplagan. Oxford: University Press, 1997 EXISTENTIELL/ANDLIG SMÄRTA.

28 28 Lästips! Brattberg G, VIA DOLOROSA Om existentiell smärta och kristen tro. ISBN nummer Gunilla Brattberg ger ut boken på eget förlag. Johansson, B-L. Andligt liv handlar om relationer! Gatljus nr 4 sid 11-13, 1995 Stifoss-Hanssen, H. Åndlige/eksistensielle behov. Hva betyr begrepene, og hvilke metoder kan brukes til å beskrive og undersøke slike behov? Omsorg nr 4, sid 8-12, 1994 Frost, T. Åndlig omsorg-et anliggende for helsevesenet? Omsorg nr Wikström, O. I livets slutskede: Dödsångest. Socialstyrelsen, rapport, Stockholm, Respekt och hänsyn, ceremonier knutna till dödstillfället och olika trossamfund. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet, Stockholm Einhorn S, Svårt sjuka patienters andliga behov försummas i vården, Läkartidningen, 1999; 96 (19): Foxglove T, Tyas B, Using music as a spiritual tool in palliative care. European journal of palliative care, 2000; 7 (2): Strang, P, Adelbratt, S. Andlighet kan göra lidandet menigsfullt och hanterbart. Existentiella frågor aktualiseras i palliativ vård. Läkartidningen, 2000; 96 (24): Strang, S. Spiritual/existential issues in pallaitive care. With special reference to patients with brain tumours and their spouses. Akademisk avhandling. Göteborg University. Institute of Selected Clinical Sciences. Department of Oncology. Göteborg 24 maj 2002 Ågren Bolmsjö, I. Existential Issues in Palliative Care. Akademisk avhandling. Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet, Lund. 3 maj 2002 EXISTENTIELL/ANDLIG SMÄRTA.

PALLIATIV VÅRD RELATERAT TILL TUMÖRSJUKDOMAR

PALLIATIV VÅRD RELATERAT TILL TUMÖRSJUKDOMAR PALLIATIV VÅRD RELATERAT TILL TUMÖRSJUKDOMAR -En personalhandbok Sammanställt av: Anders Birr Elsebet Borg Christine Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD... 4 1. 1. Bakgrund och syfte...

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta 120419 DÖDENS MYSTERIUM DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer