Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam"

Transkript

1 Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam Gabriella Herger Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Juni 2011

2 Sammanfattning Läkemedel har flera egenskaper som gör att de kan vara problematiska när de kommer ut i naturen. Främst bland dessa är att de, till skillnad från andra föroreningar, är tillverkade för att vara biologiskt aktiva. Användningen av läkemedel i Sverige har ökat stort de senaste åren, vilket har den oundvikliga följden att större mängder släpps ut i den akvatiska miljön via avloppsreningsverken. Detta innebär att det har blivit än viktigare att undersöka hur läkemedel påverkar akvatiska organismer, och om en minskning av toxiciteten sker med tid. Tensider är en annan stor grupp föroreningar som släpps ut i mycket stor omfattning till vatten, främst genom deras användning i tvätt- och rengöringsmedel. Tensiders ytaktiva egenskaper påverkar kontaktytorna mellan vattnet och känsliga delar på organismerna såsom gälar, hud och tarm. Resultatet av tensidernas påverkan kan bli problem för växter att suga upp vatten i sina kapillärer, och nedsättning av gälarnas funktion hos fiskar. Användningen av tensider är mycket omfattande, år 2007 producerades sammanlagt över 1,5 miljoner ton bara i Västeuropa av de vanligaste tensiderna som används i tvätt- och rengöringsmedel. I avloppsreningsverken som ska rena vattnet från dessa föroreningar används aktivt slam, dvs. bakterier, som en del av processen. Syftet med denna studie var att undersöka toxiciteten hos ett urval av tensider och läkemedelssubstanser, hur dessa påverkas av avloppsvattenbakterier i laboratoriet samt om toxiciteten avtar med tiden. Sju tensider och fyra läkemedelssubstanser testades för akut toxicitet och av dessa testades fyra tensider och alla läkemedelssubstanser för avgiftning med och utan tillsats av aktivt slam. EC50-värdena för 24h visade en stor spridning mellan de olika testsubstanserna, den mest giftiga substansen (zinkpyrition) hade ett 24-h EC50 värde på 2 µg/l och den minst giftiga substansen (tensiden AG 60206) hade ett 24-h EC50-värde på cirka 2 g/l. Flera tensider uppvisade inga dos-respons-samband, vilket medförde att de inte testades för avgiftning. Dokumentation gjordes av fällningar som uppstod i höga koncentrationer av testlösningarna av paracetamol, ciprofloxacin, ibuprofen och AG 6206 med kamera samt med mikroskåp. Samtliga substanser som testades avgiftades med tiden både med och utan tillsats av aktivt slam. Ett samband kunde hittas mellan 24-h EC50-värde och slamtillsats för bägge grupperna, vilket indikerade att aktivt slam hjälper nedbrytningen av de testade substanserna. Avgiftningshastigheten skiljde sig inte åt mellan de två grupperna, men däremot inom grupperna. Vidare studier behövs för att hitta lösningar på problemet med att få dos-responskurvor för tensider och vidare studier skulle även kunna göras för att undersöka vilka nedbrytningsprodukter som orsakade fällningarna. 1

3 Summary Pharmaceuticals have several properties that can make them problematic when they are released into nature. Chief among these is that they, unlike other pollutants, are designed to be biologically active. The use of pharmaceuticals in Sweden has increased greatly in recent years, which has the inevitable consequence that larger amounts are released into the aquatic environment via sewage treatment plants. Thus it has become even more important to examine how drugs affect aquatic organisms, and if a reduction of toxicity occurs with time. Surfactants is another large group of contaminants released in large amounts to water, due primarily to their use in washing detergents and cleaners. The surfactant properties affect the interface between water and critical parts of organisms such as gills, skin and bowels. This can cause a problem for plants to imbibe water into their capillaries, and a reduction of the function of the gills in fish. The use of surfactants is very extensive; in the year 2007 a total of over 1.5 million tons of the most common surfactants used in detergents were produced in Western Europe alone. To purify water from these contaminants sewage treatment plants activated sludge, ie. bacteria, is used as a part of the process. The purpose of this study was to investigate the toxicity of a range of surfactants and pharmaceutical substances, how they are affected by sewage bacteria in the laboratory, and if toxicity decreases with time. Seven surfactants and four pharmaceuticals were tested for acute toxicity and of these four surfactants and all pharmaceuticals were tested for detoxification with and without the addition of activated sludge. EC50 values for 24 h showed a large spread between the different test compounds, the most toxic substance (zinc pyrithione) having a 24-h EC50 value of 2 mg / l and the least toxic compound (surfactant AG ) having a 24-h EC50 value of about 2 g / l. Several surfactants showed no dose-response relationship, which meant that they were not tested for detoxification. Precipitation that occurred in high concentrations of test solutions of paracetamol, ciprofloxacin, ibuprofen, and AG 6206 was documented using camera and a microscope. All tested substances showed detoxification with time, both with and without the addition of activated sludge. A relationship was found between 24-h EC50 value and sludge addition for both groups, indicating that activated sludge aids in the degradation of the tested substances. The detoxification rate did not differ between the two groups, but did so within the groups. Further studies are needed to find solutions to the problem of obtaining dose-response curves for surfactants, and further studies could also be done to investigate what degradation products caused the precipitation. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...2 Innehållsförteckning Inledning Läkemedelssubstanser och deras användning samt effekt på miljön Tensiders användning och effekt på miljön Reningsverk med aktivt slam Problemställning Syfte Material och metod Testade ämnen Testorganism Bestämning av akut toxicitet Biotisk och abiotisk avgiftning Dokumentation av fällningar Statistisk analys Resultat Akut toxicitet Biotisk och abiotisk avgiftning Dokumentation av fällningar Variansanalys Diskussion Akut toxicitet Biotisk och abiotisk avgiftning Slutsatser...31 Tackord...32 Referenser

5 1 Inledning 1.1 Läkemedelssubstanser och deras användning samt effekt på miljön Läkemedel skiljer sig från många andra föroreningar på flera sätt, bland annat genom deras kemiskt komplexa strukturer, samt det faktum att de introduceras till miljön efter att först ha genomgått mänsklig metabolism (Fatta-Kassinos et al., 2011). Läkemedel framställs för att uppnå en biologisk effekt, och för att vara tillräckligt kemiskt stabila för att kunna passera magsäcken (Naturvårdsverket, 2008). Förekomsten av föroreningar från läkemedel i den akvatiska miljön har det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet. Följaktligen har forskningen inom detta område varit både omfattande och bred, vilket har medfört att många frågor har blivit besvarade. Dock kvarstår fortfarande många obesvarade frågor och det finns ett stort utrymme kvar för en utveckling av en mer gedigen förståelse av konsekvenserna av utsläpp av läkemedel till miljön (Fatta-Kassinos et al., 2011). Den totala läkemedelsförsäljningen per invånare har ökat med 22 % mellan åren 2003 och 2011 (Läkemedelsindustriföreningen (LIF), 2011). I Sverige används idag cirka 1200 (siffra från år 2007) olika substanser (Gunnarsson & Wennmalm, 2009) i över olika preparat (LIF, 2011). Paracetamol är en av de tre receptföreskrivna läkemedelssubstanser som används av flest personer, fler än var tionde svensk hämtade ut receptförskrivet paracetamol år Ungefär lika många personer hämtade ut receptföreskrivet läkemedel tillhörande gruppen NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel), till vilken ibuprofen hör. Till detta kommer försäljningen av receptfria läkemedel, som 2010 uppgick till 338 miljoner kronor för paracetamol, som var den näst största receptfria läkemedelssubstansen, och 180 miljoner för ibuprofen som var den tredje största. Sifforna för den receptfria försäljningen gäller endast det som expedierats på apotek, ej övriga försäljningsställen (Socialstyrelsen, 2011). I en rapport om läkemedel i miljön från Apoteket AB (Gunnarsson & Wennmalm, 2009), pekas gruppen fluorokinoloner (till vilken ciprofloxacin hör) ut som en av de läkemedelsgrupper som bör ges särskild uppmärksamhet på grund av att de ger verkan i låga koncentrationer, är långlivade samt har tydliga biologiska effekter. En norsk miljöriskbedömning av elva läkemedelssubstanser (Grung et al., 2008) erhöll en PEC/PNEC-kvot * på 1401 för ciprofloxacin. Även ibuprofen och paracetamol ingick i undersökningen. För dessa två läkemedelssubstanser erhölls PEC/PNEC-kvoter på 0,50 respektive 0,70. Zinkpyrition är främst känt som den aktiva ingrediensen i mjällschampon men används även som konserveringsmedel i kosmetika samt som tillsats i båtbottenfärger (Svenska Naturskyddsföreningen, 2004) och till behandling av psoriasis (Crutchfield et al., 1997). Zinkpyrition är mycket giftigt för vattenlevande organismer (Svenska Naturskyddsföreningen, 2004). LC50-värden för fisk har legat mellan 2,6 och 34 µg/l i tester och för Daphnia magna har EC50-värdet befunnits vara mellan 3,6 och 34 µg/l (Fitzpatrick et al., 2001). Utöver utsläpp av metaboliserade läkemedelssubstanser via avloppsresningsverk tillkommer de problem som finns med större utsläpp av läkemedel från fabriker. I Indien uppmättes i ett reningsverk som tog emot avloppsvatten från ett flertal läkemedelstillverkare en koncentration av cipro- * Predicted Environmental Concentration/Predicted No Effect Concentration. Används som en indikator för risk. En riskkvot över 1 indikerar risk för miljöpåverkan. 4

6 floxacin som var cirka en miljon gånger högre än den i svenska reningsverk (Gunnarsson & Wennholm, 2009). Listan med prioriterade ämnen inom Vattendirektivet kommer att utökas med läkemedel, bland andra Ibuprofen (Cirkulation, 2010). Den nya listan beräknas träda i kraft i juli 2011 (Europeiska Kommissionen, 2010). Ibuprofen har blivit uppmärksammat eftersom toxicitetstester på olika alger, kräftdjur och fiskar har visat på både akuta och kroniska negativa effekter (Entec, 2011). Vid ansökan om att få ett nytt läkemedel godkänt inom EU krävs sedan år 1995 en miljöriskbedömning. År 2004 tog Läkemedelsindustriföreningen ett initiativ till miljöklassificering av läkemedel, med målet att information om miljöpåverkan för alla aktiva ämnen skulle finnas tillgängliga 2011 (LIF, 2007). Detta mål har ej uppnåtts, då information om miljöpåverkan fortfarande saknas på Fass för 38 % av substanserna (LIF, 2011), en siffra som inkluderar ibuprofen och ciprofloxacin. Det saknas således fortfarande, trots den intensiva forskning som bedrivits, information om miljöriskerna med läkemedel. 1.2 Tensiders användning och effekt på miljön Tensider i tvätt- och rengöringsmedel samt i andra produkter (exempelvis i färg och som emulgatorer i livsmedel) används i stora volymer, och förekommer i stor utsträckning i avloppsvattnet från både hushåll och industrier. De kan därigenom ge skadliga effekter på vattenlevande djur och växter. Toxiciteten hos tensider beror på att deras ytaktiva egenskaper påverkar kontaktytorna mellan vattnet och känsliga delar på organismerna såsom gälar, hud och tarm. Cellmembranen i dessa vävnader påverkas både genom ändrad ytspänning och ändrad genomsläpplighet för tensiderna och andra ämnen. Efter att de tagit sig in genom exempelvis gälarna kan tensiderna även påverka de inre organen (Swedmark, 1986). Resultatet av tensidernas påverkan kan bli problem för växter att suga upp vatten i sina kapillärer, och nedsättning av gälarnas funktion hos fiskar (Akzo Nobel, 2000). Den påverkan som ett ämne har på miljön är beroende av dess nedbrytbarhet, dess toxicitet och dess bioackumulering. Nedbrytbarheten är oftast god för moderna tensider, toxiciteten ligger vanligen kring ett LC50-värde på mg/l och bioackumulering sker inte i någon större omfattning. Tensiders nedbrytbarhet är främst beroende av längden och formen av den hydrofoba delen av tensiden - en lång och grenad kolkedja är betydligt mer svårnedbrytbar än en kort och ogrenad. Nedbrytningen påverkas även av temperatur, syrehalt och bakteriehalt (Swedmark, 1986). Exempel på svårnedbrytbara tensider är katjontensider och tensider som innehåller aromatgrupper, på grund av att de är giftiga för bakterier (som annars hade kunnat assistera nedbrytningen). Katjontensider är giftiga även för andra organismer (Akzo Nobel, 2000). De kan binda till viktiga makromolekyler som peptider, enzymer och DNA och förändra peptiders och proteiners biologiska funktion genom att poypeptidkedjans vikning och ytladdning ändras. Katjontensiders antibakteriella verkan sker främst genom att skada bakteriernas innermembran (Ivankovic & Hrenovic, 2010). Andra exempel på svårnedbrytbara tensider är de nonjonaktiva tensidtyperna alkylfenoletoxylater och sekundära alkoholetoxylater (Swedmark, 1986). Nonjontensider verkar antibakteriellt genom att de binder till diverse proteiner och till fosfolipidmembran och på detta vis ökar genomsläppligheten hos membran, vilket innebär ett ökat utflöde av mindre förningar och slutligen celldöd genom förlust av joner eller aminosyror (Ivankovic & Hrenovic, 2010). Anjoniska tensider påverkar enzymaktivitet genom att binda till enzymproteinet. De kan dock även ha en positiv effekt på miljön genom att de hjälper nedbrytningen av andra föroreningar som exempelvis pesticider (Bragadin et al., 1996). Amfolytiska tensider är vanligen lättnedbrytbara och ej skadliga (Akzo Nobel, 2000). Den biologiska nedbrytningen är den huvudsakliga nedbrytningstypen ute i naturen, och även en viktig del av nedbrytningen i avloppsreningsverk. Mikroorganismerna använder antingen tensiderna som substrat för energi och näring eller co-metaboliserar dem (Ying, 2005). En studie av den biologiska nedbrytningen av kvartära ammoniumtensider och betydelsen av kolkedjans längd för dessa har bekräftat att en längre kedja gav långsammare nedbrytning. Man observerade vidare att ned- 5

7 brytningen av dessa ämnen i kustvatten sammanföll med en ökad densitet av bakterieplankton vilket indikerar att tensiderna används som tillväxtsubstrat (García et al., 2001). Anledningen till att oro finns för tensiders ekotoxicitet är att de som sagt används i väldigt stora mängder. I Västeuropa producerades år 2007 sammanlagt över 1,5 miljoner ton av de vanligaste tensiderna som används i tvätt- och rengöringsmedel (Europeiska Kommissionen, 2009). Den största delen av tensiderna bryts ned i avloppsreningsverk, men en viss mängd kommer att passera dessa och hamna i vatten, sediment eller mark. Ett annat möjligt problem är ansamling av tensider i slammet i reningsverken (Holt et al., 1995), vilket kan störa funktionen hos bakterierna i slammet och med dem hela reningsprocessen genom nedbrytning (Ivankovic & Hrenovic, 2010). En genomgång av tillgänglig forskning 2009 angående tensiders toxicitet för markbundna organismer visade att detta har studerats i mindre omfattning, men att det inte verkar vara ett stort problem (Liwarska-Bizukojc, 2009). Fokus för forskningen bör alltså ligga på toxiciteten för vattenlevande organismer. 1.3 Reningsverk med aktivt slam Avloppsreningsverk i Sverige idag är konstruerade för att ta emot vatten av hushållskaraktär, och rena detta vatten från toalettpapper, fosfor, kväve, partiklar och lättnedbrytbart organiskt material. Trots att läkemedelsrester och andra farliga ämnen släpps ut till avloppsreningsverken har avloppsreningsverken inte anpassats till att behandla dessa substanser. I dagsläget pågår dock allt mer forskning i laboratorie- och pilotskala för utveckling av nya metoder. Vidare utvärdering av existerande metoder behövs dock för att kunna jämföra dessa och utveckla effektiva tekniker som reducerar läkemedelssubstanserna med rimlig resursförbrukning och till en rimlig kostnad. Avloppsreningsverk med utbyggd kväverening har dock redan bättre reduktion av även andra ämnen förutom kväve, vilket till stor del beror på den höga slamåldern (Naturvårdsverket, 2008). Värt att notera är att i stort sett inga svårnedbrytbara ämnen försvinner i reningsverket, de går alla antingen till atmosfären om de är flyktiga eller till slammet eller recipienten. Två huvuddelar kan urskiljas i ett avloppsreningsverk: en del för avloppsvatten och en del för slam. Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Slammet stabiliseras vanligen med rötning. Vattnet uppehåller sig 4-5 timmar i ett enklare verk, och uppemot ett dygn för verk med utbyggd kväverening. För avloppsreningsverk med utbyggd kväverening är även uppehållstiden för bakterierna i aktivslamsteget längre - de har en uppehållstid på dygn, jämfört med 2 4 dygn för verk utan kväverening (Naturvårdsverket, 2008). Reningen i ett avloppsreningsverk sker i flera steg som på olika sätt tar hand om ämnena i vattnet. Den största delen av reningen sker genom sedimentering, där man avskiljer så mycket som möjligt i partikelform i flera steg: försedimentering, mellansedimentering och slutsedimentering. Det separerade materialet är det som benämns slam. I det efterföljande biologiska reningssteget reduceras huvudsakligen lättnedbrytbara lösta ämnen. Lösta organiska ämnen binds i vissa fall till partiklar och följer med slammet. På vissa stora avloppsreningsverk finns ett sista steg där det renade vattnet filtreras genom en sandbädd innan det släpps ut. Detta filter ger en ytterligare avskiljning av partikar, och därmed av partikelbundna ämnen (Naturvårdsverket, 2008). Det vanligaste sättet att utföra det biologiska reningssteget är den kontinuerliga aktivslamprocessen. Denna process bygger på att flockar, som huvudsakligen består av bakterier, hålls svävande med luft. Den kontinuerliga inblåsningen av luft tillgodoser också avloppsvattnets syrebehov. Bakterierna bryter ner organiskt material med hjälp av syret i luften och bildar vatten och koldioxid samtidigt som 6

8 ny biomassa byggs upp. Reningsgraden är mellan 90 och 95 procent reduktion av BOD 7 (Naturvårdsverket, 2008). Vid Ryaverket i Göteborg där man har utbyggd kväverening utförs aktivslamprocessen i två steg, en luftad (aerob zon) och en oluftad (anoxzon). I anoxzonen sker denitrifikation när vattnet blandas med vatten från biobäddar och aktivt slam från eftersedimenteringen. I biobäddarna har nitrifikation skett, vilket innebär att det vattnet nu innehåller kväve i nitratform. Eftersom processen i anoxzonen är anaerob tvingas bakterierna i slammet att använda nitraterna för att bryta ner organiskt material, vilket innebär att nitratet omvandlas till kvävgas som avgår till atmosfären. I den aeroba zonen blåser man in luft i vattnet för att ge bakterierna de bästa förutsättningarna för en effektiv nedbrytning av det resterande organiska materialet (Gryaab, 2011). Nya metoder för att förbättra reningen av läkemedel i avloppsreningsverken har, som nämndes tidigare, studerats i relativt stor omfattning de senaste åren, och det finns flera möjliga metoder. I en genomgång av den befintliga forskningen rörande hantering av antiinflammatoriska och febernedsättande läkemedel fann Ziylan och Ince (2011) att de mest effektiva metoderna för nedbrytning var behandling med klor och ozon. Vidare behandling för att uppnå total nedbrytning är möjlig med avancerade oxidationsprocesser, men dessa behöver studeras i större omfattning innan de kan komma att användas. De mest effektiva av dessa är kombinationer som sonolys/sonokatalys och fotolys och foto-fenton processer (Ziylan & Ince, 2011). Det har också visats att nedbrytningen av svårnedbrytbara tensider i avloppsreningsverk kan förbättras genom ozonering och avancerad oxidation med kombinationer av ozon, väteperoxid, ultraviolett strålning och järnsalter (Ikehata & El- Din, 2004). Nedbrytning med hjälp av aktivt slam har tidigare studerats bland annat för tvättmedel och mjukmedel (Pettersson et al., 2000), för krom (Wu et al., 2010) samt för nitrobensen (Ji et al., 2010). I tidigare studier (Pettersson et al., 2000) har man simulerat ett reningsverk ur toxikologisk aspekt genom att tillsätta bakterier från avloppsreningsverk till testlösningar med tvättmedel eller läkemedel. Detta är vad som har gjorts i denna studie med testlösningar av läkemedelssubstanser och tensider. Ett flertal examensarbeten som behandlat toxicitet hos olika typer av produkter och substanser har genomförts vid Göteborgs Universitet. Ett exempel är De Souzas (2008) arbete om nedbrytning av receptfria läkemedel med och utan tillsats av aktivt slam, vilket detta arbete bygger vidare på genom att undersöka andra fabrikat av substanserna paracetamol och ibuprofen, samt att även inkludera den receptbelagda antibiotikan ciprofloxacin. Även zinkpyrition och tensider har behandlats i tidigare examensarbeten (Boll, 2011; Pettersson, 1996; Hult, 2010), men då som delar av innehållet i schampon respektive tvättmedel. Detta arbete bygger vidare på dessa genom att testa de rena substanserna. 1.4 Problemställning Tensider och läkemedel är två grupper av ämnen som används i stora mängder i dagens samhälle. Det är också två grupper som är relativt väl undersökta, men kunskapsluckor existerar ännu. För att nya metoder för rening av avloppsvatten ska kunna utvecklas är det viktigt att kunskapen utvidgas om nedbrytning av olika ämnen och de skillnader som finns mellan dem, vilket denna studie ämnar bidra till. 7

9 Tensiderna valdes i samarbete med Dr. Natalija Gorochovceva på Akzo Nobel, för att få ett urval av olika typer av tensider. Bland de testade tensiderna finns en högre andel med högre toxicitet än vad som är representativt för de tensider som tillverkas och används idag, detta för att tydligare kunna studera avgiftningen. Läkemedlen valdes med stöd av artikeln Weitere Massnahnmen gegen Mikrovereinigungen (Schärer, 2010). 1.5 Syfte Uppgiften syftar till att undersöka toxiciteten hos ett urval av tensider och läkemedelssubstanser, hur dessa påverkas av avloppsvattenbakterier i laboratoriet samt om toxiciteten avtar med tiden. 2 Material och metod 2.1 Testade ämnen Testet utfördes på fyra läkemedelssubstanser och sju tensider. Läkemedelssubstanserna var paracetamol (Panodil, GlaxoSmithKline), ibuprofen (Burana, Orion Corp), ciprofloxacin (Hexal) och zinkpyrition (Sigma-Aldrich Chemie Gmbh) och tensiderna var ARQUAD T-50 HFP, AG 6202, OMA 4, AMPHOLAK YJH-40, ETHYLAN 1005, AG 6206 och BEROL 522, samtliga från Akzo Nobel, Stenungssund. Närmare beskrivningar av ämnena finns i tabell 1 för läkemedel och tabell 2 för tensider. 8

10 Tabell 1. Testade läkemedelssubstanser (Schelin, 2010; Bayer HealthCare Pharmaceuticals Inc., (2011); Leviso, 2009; FASS 2011a, 2011b; PharmWeb, 2011; Nationalencyklopedin, 2011; PubMedHealth, 2010; Kastelein, 2007; Crutchfield et al., 1997; Kemikalieinspektionen, 2011). Läkemedelsubstans (produktnamn och tillverkare) Ciprofloxacin (Ciprofloxacin, Hexal) 1-cyclopropyl- 6- fluoro- 4-oxo- 7- piperazin- 1-ylquinoline- 3-carboxylic acid Ibuprofen (Burana, Orion Corp) p- Isobutylhydratropasyra Paracetamol (Panodil, GlaxoSmithKline) N-Acetyl-p-aminofenol Zinkpyrition bis(2-pyridylthio)zinc 1,1'-dioxide Sigma-Aldrich Chemie Gmbh CAS-nr: EINECS-nr: Strukturformel HN C H 3 HO F N CH 3 N + O- S - NH 2+ Zn O S - O - Beskrivning OH OH Tillhör antibiotikagruppen kinoloner O Bredspektrumantibiotika som verkar genom inhibition av N enzymerna DNA gyras och topoisomeras, som är nödvändiga för bakteriernas DNA-replikation. CH 3 Antiinflammatoriskt läkemedel OH med smärtstillande och febernedsättande effekt Tillhör gruppen NSAID (ickesteroida antiinflammatoriska O och smärtstillande läkemedel) Hämmar enzymgruppen cyklooxygenas (COX), vilket ger minskad bildning av prostaglandiner (påverkar feber, smärta och inflammation) CH 3 Febernedsättande (genom påverkan av värmereglerande centra i det centrala nervsystemet) Smärtstillande (detaljerad mekanism ej känd men antas ha koppling till molekylens förmåga att oskadliggöra fria OH- Och O-radikaler) Svamp- och bakteriedödande Används i mjällschampon samt för behandling av psoriasis. N + 9

11 Tabell 2 Testade tensider (Akzo Nobel, 2000, 2009, 2010a, 2010b, 2010c, 2010d, 2010e, 2010f, 2010g, 2010h; Natalija Gorochovceva, e-post) Varunamn och aktiv substans Kemisk struktur Beskrivning AG 6202 R Nonjonisk C8 Alkyl glucoside O O OH tensid CAS Nr h EC50 för EINECS Nr D. magna HO OH >100,1 mg/l R = C OH 8 AG 6206 C6 Alkyl glucoside CAS Nr EINECS Nr Ampholak YJH-40 Sodium capryliminodipropionate CAS Nr EINECS Nr R O HO R = C 6 O O OH OH OH Na + O - N CH 3 CH 3 Nonjonisk tensid 48-h EC50 för D. magna >100 mg/l Amfotär tensid 48-h LC50 för D. magna >100mg/l Arquad T-50 HFP Tallowtrimethylammoniumchloride CAS Nr EINECS Nr Berol 522 Decylphosphoric acid, potassium salt CAS Nr EINECS Nr Ethylan 1005 Propylheptanol ethoxylate CAS Nr R O - Na + CH 3 N + CH 3 CH 3 Cl - R= tallow (talg) K + O - O P HO O R O R= C 10 O OH n CH 3 Katjonisk tensid baserad på talg Kvartär ammoniumförening 48-h EC50 för D. magna 0,01-0,1 mg/l 1 Anjonisk tensid 48-h EC50 för D. magna 15 mg/l Nonjonisk tensid 48-h EC50 för D. magna 10,1-100mg/l OMA 4 Alkyl monoethanolamide ethoxylate CAS Nr O R NH R = oleyl O OH 4 Nonjonisk tensid 48-h EC50 för Daphnia magna 3,7 mg/l 10

12 2.2 Testorganism Daphnia magna är ett kräftdjur som kan bli maximalt 5mm (Anderson, 1944). Det är en vanlig testorganism för toxicitetstester av flera anledningar: de kan hittas i många olika miljöer, de har en kort livscykel och det är relativt enkelt att hålla en kultur levande i ett laboratorium (Persoone et al., 2009). 2.3 Bestämning av akut toxicitet Den akuta toxiciteten bestämdes enligt standarden ISO 6341 (ISO, 1989). Substanserna testades vid koncentrationer plus ett referensprov (SRW, standard reference water), och två replikat användes. Den högsta koncentrationen späddes tills den lägsta koncentrationen nåddes genom en halvering av koncentrationen i varje steg. Alla lösningar hölls under omrörning med magnetomrörare under spädningen. Koncentrationerna som användes visas i tabell 3 nedan. Koncentrationerna valdes utifrån tidigare uppmätta EC50-värden via litteratur (läkemedel) eller produktdatablad (tensider). Tabell 3. Testade substanser och koncentrationer. Substans Koncentrationer Ciprofloxacin ,5 0,75 0,38 0,19 (mg/l) Ibuprofen (mg/l) ,5 6,25 3,13 1,56 0,78 0,39 0,20 Paracetamol ,5 31,3 15,6 7,81 3,91 1,95 0,98 0,49 (mg/l) 0 Zincpyrithion ,5 0,25 0,13 (µg/l) AG 6202 (mg/l) ,5 6,25 3,13 1,56 AG 6206 (g/l) ,5 1,25 0,63 0,31 0,16 0,078 0,039 0,02 AMPHOLAK ,5 6,25 3,13 1,56 YJH-40 (mg/l) ARQUAD T-50 HFP 3,71 1,86 0,93 0,46 0,23 0,12 0,058 0,029 0,015 0,0073 0,0036 (mg/l) BEROL 522 (mg/l) ,5 3,75 1,88 0,94 0,47 0,24 ETHYLAN ,5 1,25 0,63 0,31 0,16 0,078 0,039 0,02 (g/l) OMA 4 (mg/l) ,5 0,25 0,13 0,063 Till samtliga prover användes Petri-skålar med 10cm diameter (se figur 1) med 50 ml testlösning och 10 st vattenloppor (Daphnia magna, h gamla). Antalet immobiliserade vattenloppor räknades efter 24 och 48 h för att bestämma varje substans EC50-värde, den Figur 1. Petriskålar med testlösningarna av ciprofloxacin, ibuprofen och paracetamol. 11

13 koncentration vid vilken 50 % av testorganismerna blir immobiliserade. EC50-värdena räknades ut med den så kallade Moving average-metoden. Innan teststart samt vid varje nytt testtillfälle gjordes en koncentrationsserie av av kaliumdikromat (K 2 Cr 2 O 7 ) för att kontrollera testorganismernas känslighet. 2.4 Biotisk och abiotisk avgiftning För att bestämma hur toxiciteten påverkas av aktivt slam bereddes samtidigt en koncentrationsserie där 20 µl aktiv slamlösning tillsattes varje prov, och undersökningen fortsattes efter det akuta toxicitetstestet så att en ny mätning gjordes med en veckas mellanrum under fyra veckor. Nya vattenloppor tillsattes varje vecka samtliga prover och nytt slam tillsattes de biotiska koncentrationsserierna, vartefter räkning av immobiliserade vattenloppor skedde efter 24 och 48 h. EC50-värdena räknades ut med Moving average-metoden. I de fall då avgiftningen inneburit att EC50-värdet låg över den högsta koncentrationen uppskattades värdet som 2x den högsta koncentrationen. Efter räkningen efter 48 h sögs daphnierna upp med Pasteur-pipett. På detta vis kunde effektiviteten av den biotiska respektive den abiotiska avgiftningen jämföras med avseende på skillnad i avgiftningshastighet. Det aktiva slammet anskaffades från Ryaverket i Göteborg dagen för teststarten, och därefter hämtades nytt slam inför varje ny vecka. 2.5 Dokumentation av fällningar Eftersom tidigare studier av nedbrytning av paracetamol visat en färgförändring till brunt följt av bildandet av en mörk massa (Eldridge et al., 2007; De Souza, 2008), observerades lösningarna med paracetamol noggrant för att upptäcka förändringar och kunna dokumentera dessa. När fällningar uppstod även i lösningar med ciprofloxacin, ibuprofen och AG6206 dokumenterades även dessa. Kamerabilder togs fortlöpande under testperioden med en Sony Cyber-shot DSCW35 och mikroskåpbilder med 10x och 40x förstoring togs efter testperiodens slut med Motic Digital Microscope DM Statistisk analys EC50-värden beräknades enligt Peltier and Weber (1985). Variansanalys utfördes för 24-h och 48-h EC50 med avseende på tid samt tillsats av aktivt slam. Spearmans korrelationstest utfördes för att utvärdera samband mellan EC50-värden mot tid och slamtillsats för varje substans. Variansanalys och korrelationstest gjordes med hjälp av programmet Crunch (version 4, Crunch, Software Corp., Oakland, CA, USA). 3 Resultat Kontroll av känsligheten hos daphnierna utfördes med kaliumdikromattester som gjordes parallellt med övriga toxicitetstest varje vecka under testperioden. Enligt Svensk Standard SS-EN ISO 6241: ska 24-h EC50 för kaliumdikromat vara 0,6-1,7 mg/l. Resultaten av de utförda testerna gav reslutat med medelvärde på 0,68 ± 0,2 mg/l och median på 0,62 mg/l. I bilaga 1 finns EC50-värden från alla testomgångar bifogade. Immobilitet i kontrollerna var i medel 9,4 % för 24 h och 32 % för 48 h. Detta innebär att endast 24-htesten är giltiga enligt ISO 6341 (1989). 3.1 Akut toxicitet Den akuta toxiciteten skiljde sig stort mellan de olika testsubstanserna från zinkpyrition som var den mest giftiga till AG6206 som var den minst giftiga. En sammanställning av EC50-värdena för alla testade ämnen finns i tabell 4, och visas grafiskt i figurerna 2-4. En fullständig tabell finns som bilaga 12

14 2. Resultaten från testerna av ciprofloxacin, AG6202 och Ampholak YJH-40 visade inga tydliga dosrespons-samband, vilket hade följden att inga EC50-värden kunde bestämmas för dessa. Resultatet för OMA-4 var även det något otydligt, men en uppskattning kunde göras. Även för Ethylan 1005 fick en grov uppskattning göras eftersom immobiliteten var 100 % i alla testkoncentrationer utom den lägsta, där den var 70 %. Figur 2. Akut toxicitet för Daphnia magna. Jämförelse mellan samtliga testade substanser. Figur 3. Akut toxicitet för Daphnia magna. Jämförelse mellan testade läkemedelssubstanser. 13

15 Figur 4. Akut toxicitet för Daphnia magna. Jämförelse mellan testade tensider. Tabell 4. Akut toxicitet för Daphnia magna utan tillsats av aktivt slam vid teststart. Substans 24-h EC50 (mg/l) 48-h EC50 (mg/l) Ciprofloxacin - - * Ibuprofen 5,70 4,24 Paracetamol 2,04 <0,49 Zinkpyrition 0,0023 0,0005 AG * - * AG AMPHOLAK YJH-40 - * - * ARQUAD T-50 HFP 0,01 0,035 BEROL 522 1,90 0,87 ETHYLAN 1005 ca 7 ca 4 OMA 4 ca 16 ca Biotisk och abiotisk avgiftning Resultaten från mätningarna av förändringar i toxiciteten varierade mellan de olika testsubstanserna. För de flesta substanserna minskade toxiciteten mätt med 24-h EC50 relativt tydligt med tid, men det var svårare att se trender i värdena för 48-h EC50. Kurvor för samtliga läkemedelssubstanser och tensider visar i figurerna Tabeller över samtliga EC50-värden för alla veckor finns i Bilaga 3. Resultaten av Spearmans korrelationstest för varje testsubstans visas i tabellerna Resultaten har klassats som statistiskt signifikanta för P < 0,05 (α har satts till 0,05). I tabell 5 visas en enkel sammanfattning av korrelationer mellan EC50-värden och tid respektive slamtillsats. Alla substanser visade en korrelation mellan 24-h EC50 och tid, men endast ett fåtal visade ett samband mellan slamtillsats och EC50-värde. Inga tydliga dos-respons-samband uppvisades 14

16 Tabell 5. Sammanfattning av resultat av Spearmans korrelationstest för samtliga testade substanser. Korrelationer mellan 24-h och 48-h EC50-värden och tid samt slamtillsats. Ibuprofen Paracetamol Zinkpyrition AG 6206 Arquad T-50 HFP Berol h 48-h 24-h 48-h 24-h 48-h 24-h 48-h 24-h 48-h 24-h 48-h Vecka Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Slam Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja För AG 6202 och Ampholak YJH-40 avbröts testerna efter det första akuta toxicitetstestet på grund av bristen på ett dos-respons-samband. Ciprofloxacin och OMA 4 testades bägge i fyra veckor, men uppvisade aldrig något tydligt dos-respons-samband, vilket innebär att några EC50-värden inte kan redovisas för dem. Den totala immobiliteten i samtliga testkoncentrationer minskade dock relativt tydligt för bägge, bortsett från 48-h räkningen den sista veckan, vilket visas i tabeller 6 och 7 nedan. Resultaten för OMA 4 visade för samtliga veckor och replikat en markant högre immobilitet i koncentrationen 1 mg/l än i alla andra koncentrationer (medelvärde 7,8 jämfört med 2,1 för samtliga). Tabell 6. Total immobilitet i alla testade koncentrationer av Ciprofloxacin för Daphnia magna under 4 veckor. Totalt antal immobila Daphnia magna Vecka 24 h 24h med slam 48 h 48h med slam Minskning 57 % 56 % 10 % 9 % Tabell 7. Total immobilitet i alla testade koncentrationer av OMA 4 för Daphnia magna under 4 veckor Totalt antal immobila Daphnia magna Vecka 24 h 24h med slam 48 h 48h med slam Minskning 63 % 75 % 51 % 53 % 15

17 3.2.1 Ibuprofen Figur 5. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för ibuprofen. Figur 6. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för ibuprofen. Figur 7. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för ibuprofen Figur 8. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för ibuprofen I tabell 8 visas att Spearmans korrelationstest indikerar att för ibuprofen existerar en korrelation mellan 24-h EC50 och tid, 24-h EC50 och 48-h EC50 samt mellan 48-h EC50 och tid. 16

18 Tabell 8. Spearmans korrelationstest för ibuprofen. Variabel 1 Variabel 2 Korrelationskoefficient P-värde 24-h EC50 Vecka 0,9487 0, h EC50 Slam -0,1088 0, h EC50 48-h EC50 0,8375 0, h EC50 Vecka 0,9048 0, h EC50 Slam -0,0543 0, Paracetamol Figur 9. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för paracetamol Figur 10. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för paracetamol Figur 11. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för paracetamol Figur 12. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för paracetamol 17

19 I tabell 9 visas att Spearmans korrelationstest indikerar att för paracetamol existerar en positiv korrelation mellan 24-h EC50 och tid, och att en negativ korrelation existerar mellan 24-h EC50 och tillsats av slam. Eftersom tillsats av slam gavs värdet 1 och ingen tillsats av slam gavs värdet 2 i analysprogrammet innebär detta att tillsats av slam gav högre EC50, och således hjälpte avgiftningen. En positiv korrelation fanns mellan 24-h EC50 och 48-h EC50 samt mellan 48-h EC50 och tid. Tabell 9. Spearmans korrelationstest för Paracetamol. Variabel 1 Variabel 2 Korrelationskoefficient P-värde 24-h EC50 Vecka 0,6437 0, h EC50 Slam -0,5295 0, h EC50 48-h EC50 0,8566 0, h EC50 Vecka 0,7642 0, h EC50 Slam -0,1448 0, Zinkpyrition Figur 13. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för zinkpyrition Figur 14. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för zinkpyrition 18

20 Figur 15. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för zinkpyrition Figur 16. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för zinkpyrition I tabell 10 visas att Spearmans korrelationstest indikerar att för zinkpyrition existerar korrelation mellan 24-h EC50 och tid samt mellan 24-h EC50 och 48-h EC50. Tabell 10. Spearmans korrelationstest för Zinkpyrition. Variabel 1 Variabel 2 Korrelationskoefficient P-värde 24-h EC50 Vecka 0,8635 0, h EC50 Slam -0,2720 0, h EC50 48-h EC50 0,5182 0, h EC50 Vecka 0,4456 0, h EC50 Slam 0,1092 0, AG 6206 Figur 17. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för AG 6206 Figur 18. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för AG

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna - Skillnad mellan mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam

Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna - Skillnad mellan mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna - Skillnad mellan mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam Kajsa Boll Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten Magnus Breitholtz Docent i tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet Materialet i presentationen

Läs mer

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab

Läs mer

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1 Inspirationsföreläsning KEMA00 Om nyttan av att kunna kemi när man arbetar med miljöfrågor 9/16/2010 1 Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap med inriktning mot analytisk kemi 9/16/2010 2 Min forskning

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam -En respirometrisk analys där en spädningsserie har använts för att bestämma hämningen på biologiska reningssteg i avloppsreningsverk Sammanfattning Det är vanligt

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 1(9) Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslöv kommuns allmänna avloppsanläggningar Gäller från 2009-04-01 2(9) Krav

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kävlinge kommuns allmänna avloppsanläggning enligt punkt 16 ABVA Gäller från och

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten Bakgrund: Aqua-Q är ett svenskt Cleantech SME från Stockholm och deltar i olika tillkämpade forskningsprojekt, finansierade genom EU bidrag. Bolaget

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005 Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting Örebro 2 september 2005 läkemedel och miljö Varför bekymra sig om detta? Läkemedel primärt designade för att påverka

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Giftfria båtbottenfärger visar sig vara giftiga

Giftfria båtbottenfärger visar sig vara giftiga Giftfria båtbottenfärger visar sig vara giftiga För att minska spridningen av gifter i det kustnära ekosystemet infördes förbjud mot att sälja båtbottenfärger med gifter som bekämpningsmedel för användning

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Utfärdat: 2003-07-22 Versionsnummer: 2 Omarbetad: 2006-01-06 Sida: 1 1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Säkerhetsdatablad. Utfärdat: 2003-07-22 Versionsnummer: 2 Omarbetad: 2006-01-06 Sida: 1 1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Utfärdat: 2003-07-22 Versionsnummer: 2 Omarbetad: 2006-01-06 Sida: 1 1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Användningsområde: Rengöringsmedel Leverantör: MOAB Produkter AB Postadress: Box 73,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten

Läkemedel i avloppsvatten Läkemedel i avloppsvatten - Vad kan läkare göra för att minska halterna? Sofia Schultz 2013 Miljö- och hälsoskydd Examensarbete för masterexamen 30 hp Lunds universitet Läkemedel i avloppsvatten - Vad

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr Förekomst av läkemedelsrester i dricksvatten, vattenmiljö och slam En litteratursammanställning av utsläpp av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, slam från avloppsreningsverk samt i våtmarker i Sverige

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 MR-CH01 D99272R1-2011-12-20 - DB98-29971A(1) 1(14) Med reservation för ändring Innehåll Tr å d l ö s f j ä r r k o n t r o l l - Kn

Läs mer

Kort om säkerhet INDURITORE PER THIOVER

Kort om säkerhet INDURITORE PER THIOVER Kort om säkerhet för 3/9/2007, revision 3 1. IDENTIFIKATION AV PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Kommersiellt namn: Kommersiell kod: 4051 Typ av produkt och användning: Two component insulating glass sealant. Industrial

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB Läkemedelsrester i avloppsvatten Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB Bakgrund 1 000-1 200 aktiva substanser ingår i läkemedel på den svenska marknaden Drygt 3% används inom slutenvården Ca 2 % används

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Utfärdat: 2004-03-14 Versionsnummer: 1 Omarbetad: - Sida: 1

Säkerhetsdatablad. Utfärdat: 2004-03-14 Versionsnummer: 1 Omarbetad: - Sida: 1 Utfärdat: 20040314 Versionsnummer: 1 Omarbetad: Sida: 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Användningsområde/Funktion: Stabiliseringsvätska för borrhål Leverantör: Gruv Entreprenad Anläggning Welltech

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER NAMN, LÄKEMEDELSFORM, DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS STYRKA, DJURSLAG, ADMINISTRERINGSSÄTT, SÖKANDE I MEDLEMSSTATERNA

BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER NAMN, LÄKEMEDELSFORM, DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS STYRKA, DJURSLAG, ADMINISTRERINGSSÄTT, SÖKANDE I MEDLEMSSTATERNA BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER NAMN, LÄKEMEDELSFORM, DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS STYRKA, DJURSLAG, ADMINISTRERINGSSÄTT, SÖKANDE I MEDLEMSSTATERNA 1/10 Medlemsstat Sökande Läkemedlets namn Läkemedelsform

Läs mer

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 Behandling av lakvatten Själv blandar jag

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1. Namnet på produkten och företaget

SÄKERHETSDATABLAD. 1. Namnet på produkten och företaget Utgåva 2, 2011-01-10 Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget 1.1 Produktidentifiering. är avsedd för brandsläckning av bränder klass A, B, C och E med vattenbaserad skumhinna. 1.2 Företagsinformation.

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Varuinformationsblad

Varuinformationsblad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Identitetsuppgifter Produktnamn: X-100 Concentrate Datum 10.09.2009 Produkttyp Preparering Användning av ämnet eller preparatet Rengöringsmedel Företagsinformation

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten: Beräkningsrutiner för reduktion i avloppsreningsverk

Läkemedelsrester i avloppsvatten: Beräkningsrutiner för reduktion i avloppsreningsverk Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Läkemedelsrester i avloppsvatten: Beräkningsrutiner för reduktion i avloppsreningsverk Examensarbete av Staffan Lindberg December 2008

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Energieffektiv vattenrening

Energieffektiv vattenrening Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla

Läs mer

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karin Jönsson *, Svetlana Öfverström**, Jes la Cour Jansen* * Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik vid

Läs mer