Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam"

Transkript

1 Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam Gabriella Herger Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Juni 2011

2 Sammanfattning Läkemedel har flera egenskaper som gör att de kan vara problematiska när de kommer ut i naturen. Främst bland dessa är att de, till skillnad från andra föroreningar, är tillverkade för att vara biologiskt aktiva. Användningen av läkemedel i Sverige har ökat stort de senaste åren, vilket har den oundvikliga följden att större mängder släpps ut i den akvatiska miljön via avloppsreningsverken. Detta innebär att det har blivit än viktigare att undersöka hur läkemedel påverkar akvatiska organismer, och om en minskning av toxiciteten sker med tid. Tensider är en annan stor grupp föroreningar som släpps ut i mycket stor omfattning till vatten, främst genom deras användning i tvätt- och rengöringsmedel. Tensiders ytaktiva egenskaper påverkar kontaktytorna mellan vattnet och känsliga delar på organismerna såsom gälar, hud och tarm. Resultatet av tensidernas påverkan kan bli problem för växter att suga upp vatten i sina kapillärer, och nedsättning av gälarnas funktion hos fiskar. Användningen av tensider är mycket omfattande, år 2007 producerades sammanlagt över 1,5 miljoner ton bara i Västeuropa av de vanligaste tensiderna som används i tvätt- och rengöringsmedel. I avloppsreningsverken som ska rena vattnet från dessa föroreningar används aktivt slam, dvs. bakterier, som en del av processen. Syftet med denna studie var att undersöka toxiciteten hos ett urval av tensider och läkemedelssubstanser, hur dessa påverkas av avloppsvattenbakterier i laboratoriet samt om toxiciteten avtar med tiden. Sju tensider och fyra läkemedelssubstanser testades för akut toxicitet och av dessa testades fyra tensider och alla läkemedelssubstanser för avgiftning med och utan tillsats av aktivt slam. EC50-värdena för 24h visade en stor spridning mellan de olika testsubstanserna, den mest giftiga substansen (zinkpyrition) hade ett 24-h EC50 värde på 2 µg/l och den minst giftiga substansen (tensiden AG 60206) hade ett 24-h EC50-värde på cirka 2 g/l. Flera tensider uppvisade inga dos-respons-samband, vilket medförde att de inte testades för avgiftning. Dokumentation gjordes av fällningar som uppstod i höga koncentrationer av testlösningarna av paracetamol, ciprofloxacin, ibuprofen och AG 6206 med kamera samt med mikroskåp. Samtliga substanser som testades avgiftades med tiden både med och utan tillsats av aktivt slam. Ett samband kunde hittas mellan 24-h EC50-värde och slamtillsats för bägge grupperna, vilket indikerade att aktivt slam hjälper nedbrytningen av de testade substanserna. Avgiftningshastigheten skiljde sig inte åt mellan de två grupperna, men däremot inom grupperna. Vidare studier behövs för att hitta lösningar på problemet med att få dos-responskurvor för tensider och vidare studier skulle även kunna göras för att undersöka vilka nedbrytningsprodukter som orsakade fällningarna. 1

3 Summary Pharmaceuticals have several properties that can make them problematic when they are released into nature. Chief among these is that they, unlike other pollutants, are designed to be biologically active. The use of pharmaceuticals in Sweden has increased greatly in recent years, which has the inevitable consequence that larger amounts are released into the aquatic environment via sewage treatment plants. Thus it has become even more important to examine how drugs affect aquatic organisms, and if a reduction of toxicity occurs with time. Surfactants is another large group of contaminants released in large amounts to water, due primarily to their use in washing detergents and cleaners. The surfactant properties affect the interface between water and critical parts of organisms such as gills, skin and bowels. This can cause a problem for plants to imbibe water into their capillaries, and a reduction of the function of the gills in fish. The use of surfactants is very extensive; in the year 2007 a total of over 1.5 million tons of the most common surfactants used in detergents were produced in Western Europe alone. To purify water from these contaminants sewage treatment plants activated sludge, ie. bacteria, is used as a part of the process. The purpose of this study was to investigate the toxicity of a range of surfactants and pharmaceutical substances, how they are affected by sewage bacteria in the laboratory, and if toxicity decreases with time. Seven surfactants and four pharmaceuticals were tested for acute toxicity and of these four surfactants and all pharmaceuticals were tested for detoxification with and without the addition of activated sludge. EC50 values for 24 h showed a large spread between the different test compounds, the most toxic substance (zinc pyrithione) having a 24-h EC50 value of 2 mg / l and the least toxic compound (surfactant AG ) having a 24-h EC50 value of about 2 g / l. Several surfactants showed no dose-response relationship, which meant that they were not tested for detoxification. Precipitation that occurred in high concentrations of test solutions of paracetamol, ciprofloxacin, ibuprofen, and AG 6206 was documented using camera and a microscope. All tested substances showed detoxification with time, both with and without the addition of activated sludge. A relationship was found between 24-h EC50 value and sludge addition for both groups, indicating that activated sludge aids in the degradation of the tested substances. The detoxification rate did not differ between the two groups, but did so within the groups. Further studies are needed to find solutions to the problem of obtaining dose-response curves for surfactants, and further studies could also be done to investigate what degradation products caused the precipitation. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...2 Innehållsförteckning Inledning Läkemedelssubstanser och deras användning samt effekt på miljön Tensiders användning och effekt på miljön Reningsverk med aktivt slam Problemställning Syfte Material och metod Testade ämnen Testorganism Bestämning av akut toxicitet Biotisk och abiotisk avgiftning Dokumentation av fällningar Statistisk analys Resultat Akut toxicitet Biotisk och abiotisk avgiftning Dokumentation av fällningar Variansanalys Diskussion Akut toxicitet Biotisk och abiotisk avgiftning Slutsatser...31 Tackord...32 Referenser

5 1 Inledning 1.1 Läkemedelssubstanser och deras användning samt effekt på miljön Läkemedel skiljer sig från många andra föroreningar på flera sätt, bland annat genom deras kemiskt komplexa strukturer, samt det faktum att de introduceras till miljön efter att först ha genomgått mänsklig metabolism (Fatta-Kassinos et al., 2011). Läkemedel framställs för att uppnå en biologisk effekt, och för att vara tillräckligt kemiskt stabila för att kunna passera magsäcken (Naturvårdsverket, 2008). Förekomsten av föroreningar från läkemedel i den akvatiska miljön har det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet. Följaktligen har forskningen inom detta område varit både omfattande och bred, vilket har medfört att många frågor har blivit besvarade. Dock kvarstår fortfarande många obesvarade frågor och det finns ett stort utrymme kvar för en utveckling av en mer gedigen förståelse av konsekvenserna av utsläpp av läkemedel till miljön (Fatta-Kassinos et al., 2011). Den totala läkemedelsförsäljningen per invånare har ökat med 22 % mellan åren 2003 och 2011 (Läkemedelsindustriföreningen (LIF), 2011). I Sverige används idag cirka 1200 (siffra från år 2007) olika substanser (Gunnarsson & Wennmalm, 2009) i över olika preparat (LIF, 2011). Paracetamol är en av de tre receptföreskrivna läkemedelssubstanser som används av flest personer, fler än var tionde svensk hämtade ut receptförskrivet paracetamol år Ungefär lika många personer hämtade ut receptföreskrivet läkemedel tillhörande gruppen NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel), till vilken ibuprofen hör. Till detta kommer försäljningen av receptfria läkemedel, som 2010 uppgick till 338 miljoner kronor för paracetamol, som var den näst största receptfria läkemedelssubstansen, och 180 miljoner för ibuprofen som var den tredje största. Sifforna för den receptfria försäljningen gäller endast det som expedierats på apotek, ej övriga försäljningsställen (Socialstyrelsen, 2011). I en rapport om läkemedel i miljön från Apoteket AB (Gunnarsson & Wennmalm, 2009), pekas gruppen fluorokinoloner (till vilken ciprofloxacin hör) ut som en av de läkemedelsgrupper som bör ges särskild uppmärksamhet på grund av att de ger verkan i låga koncentrationer, är långlivade samt har tydliga biologiska effekter. En norsk miljöriskbedömning av elva läkemedelssubstanser (Grung et al., 2008) erhöll en PEC/PNEC-kvot * på 1401 för ciprofloxacin. Även ibuprofen och paracetamol ingick i undersökningen. För dessa två läkemedelssubstanser erhölls PEC/PNEC-kvoter på 0,50 respektive 0,70. Zinkpyrition är främst känt som den aktiva ingrediensen i mjällschampon men används även som konserveringsmedel i kosmetika samt som tillsats i båtbottenfärger (Svenska Naturskyddsföreningen, 2004) och till behandling av psoriasis (Crutchfield et al., 1997). Zinkpyrition är mycket giftigt för vattenlevande organismer (Svenska Naturskyddsföreningen, 2004). LC50-värden för fisk har legat mellan 2,6 och 34 µg/l i tester och för Daphnia magna har EC50-värdet befunnits vara mellan 3,6 och 34 µg/l (Fitzpatrick et al., 2001). Utöver utsläpp av metaboliserade läkemedelssubstanser via avloppsresningsverk tillkommer de problem som finns med större utsläpp av läkemedel från fabriker. I Indien uppmättes i ett reningsverk som tog emot avloppsvatten från ett flertal läkemedelstillverkare en koncentration av cipro- * Predicted Environmental Concentration/Predicted No Effect Concentration. Används som en indikator för risk. En riskkvot över 1 indikerar risk för miljöpåverkan. 4

6 floxacin som var cirka en miljon gånger högre än den i svenska reningsverk (Gunnarsson & Wennholm, 2009). Listan med prioriterade ämnen inom Vattendirektivet kommer att utökas med läkemedel, bland andra Ibuprofen (Cirkulation, 2010). Den nya listan beräknas träda i kraft i juli 2011 (Europeiska Kommissionen, 2010). Ibuprofen har blivit uppmärksammat eftersom toxicitetstester på olika alger, kräftdjur och fiskar har visat på både akuta och kroniska negativa effekter (Entec, 2011). Vid ansökan om att få ett nytt läkemedel godkänt inom EU krävs sedan år 1995 en miljöriskbedömning. År 2004 tog Läkemedelsindustriföreningen ett initiativ till miljöklassificering av läkemedel, med målet att information om miljöpåverkan för alla aktiva ämnen skulle finnas tillgängliga 2011 (LIF, 2007). Detta mål har ej uppnåtts, då information om miljöpåverkan fortfarande saknas på Fass för 38 % av substanserna (LIF, 2011), en siffra som inkluderar ibuprofen och ciprofloxacin. Det saknas således fortfarande, trots den intensiva forskning som bedrivits, information om miljöriskerna med läkemedel. 1.2 Tensiders användning och effekt på miljön Tensider i tvätt- och rengöringsmedel samt i andra produkter (exempelvis i färg och som emulgatorer i livsmedel) används i stora volymer, och förekommer i stor utsträckning i avloppsvattnet från både hushåll och industrier. De kan därigenom ge skadliga effekter på vattenlevande djur och växter. Toxiciteten hos tensider beror på att deras ytaktiva egenskaper påverkar kontaktytorna mellan vattnet och känsliga delar på organismerna såsom gälar, hud och tarm. Cellmembranen i dessa vävnader påverkas både genom ändrad ytspänning och ändrad genomsläpplighet för tensiderna och andra ämnen. Efter att de tagit sig in genom exempelvis gälarna kan tensiderna även påverka de inre organen (Swedmark, 1986). Resultatet av tensidernas påverkan kan bli problem för växter att suga upp vatten i sina kapillärer, och nedsättning av gälarnas funktion hos fiskar (Akzo Nobel, 2000). Den påverkan som ett ämne har på miljön är beroende av dess nedbrytbarhet, dess toxicitet och dess bioackumulering. Nedbrytbarheten är oftast god för moderna tensider, toxiciteten ligger vanligen kring ett LC50-värde på mg/l och bioackumulering sker inte i någon större omfattning. Tensiders nedbrytbarhet är främst beroende av längden och formen av den hydrofoba delen av tensiden - en lång och grenad kolkedja är betydligt mer svårnedbrytbar än en kort och ogrenad. Nedbrytningen påverkas även av temperatur, syrehalt och bakteriehalt (Swedmark, 1986). Exempel på svårnedbrytbara tensider är katjontensider och tensider som innehåller aromatgrupper, på grund av att de är giftiga för bakterier (som annars hade kunnat assistera nedbrytningen). Katjontensider är giftiga även för andra organismer (Akzo Nobel, 2000). De kan binda till viktiga makromolekyler som peptider, enzymer och DNA och förändra peptiders och proteiners biologiska funktion genom att poypeptidkedjans vikning och ytladdning ändras. Katjontensiders antibakteriella verkan sker främst genom att skada bakteriernas innermembran (Ivankovic & Hrenovic, 2010). Andra exempel på svårnedbrytbara tensider är de nonjonaktiva tensidtyperna alkylfenoletoxylater och sekundära alkoholetoxylater (Swedmark, 1986). Nonjontensider verkar antibakteriellt genom att de binder till diverse proteiner och till fosfolipidmembran och på detta vis ökar genomsläppligheten hos membran, vilket innebär ett ökat utflöde av mindre förningar och slutligen celldöd genom förlust av joner eller aminosyror (Ivankovic & Hrenovic, 2010). Anjoniska tensider påverkar enzymaktivitet genom att binda till enzymproteinet. De kan dock även ha en positiv effekt på miljön genom att de hjälper nedbrytningen av andra föroreningar som exempelvis pesticider (Bragadin et al., 1996). Amfolytiska tensider är vanligen lättnedbrytbara och ej skadliga (Akzo Nobel, 2000). Den biologiska nedbrytningen är den huvudsakliga nedbrytningstypen ute i naturen, och även en viktig del av nedbrytningen i avloppsreningsverk. Mikroorganismerna använder antingen tensiderna som substrat för energi och näring eller co-metaboliserar dem (Ying, 2005). En studie av den biologiska nedbrytningen av kvartära ammoniumtensider och betydelsen av kolkedjans längd för dessa har bekräftat att en längre kedja gav långsammare nedbrytning. Man observerade vidare att ned- 5

7 brytningen av dessa ämnen i kustvatten sammanföll med en ökad densitet av bakterieplankton vilket indikerar att tensiderna används som tillväxtsubstrat (García et al., 2001). Anledningen till att oro finns för tensiders ekotoxicitet är att de som sagt används i väldigt stora mängder. I Västeuropa producerades år 2007 sammanlagt över 1,5 miljoner ton av de vanligaste tensiderna som används i tvätt- och rengöringsmedel (Europeiska Kommissionen, 2009). Den största delen av tensiderna bryts ned i avloppsreningsverk, men en viss mängd kommer att passera dessa och hamna i vatten, sediment eller mark. Ett annat möjligt problem är ansamling av tensider i slammet i reningsverken (Holt et al., 1995), vilket kan störa funktionen hos bakterierna i slammet och med dem hela reningsprocessen genom nedbrytning (Ivankovic & Hrenovic, 2010). En genomgång av tillgänglig forskning 2009 angående tensiders toxicitet för markbundna organismer visade att detta har studerats i mindre omfattning, men att det inte verkar vara ett stort problem (Liwarska-Bizukojc, 2009). Fokus för forskningen bör alltså ligga på toxiciteten för vattenlevande organismer. 1.3 Reningsverk med aktivt slam Avloppsreningsverk i Sverige idag är konstruerade för att ta emot vatten av hushållskaraktär, och rena detta vatten från toalettpapper, fosfor, kväve, partiklar och lättnedbrytbart organiskt material. Trots att läkemedelsrester och andra farliga ämnen släpps ut till avloppsreningsverken har avloppsreningsverken inte anpassats till att behandla dessa substanser. I dagsläget pågår dock allt mer forskning i laboratorie- och pilotskala för utveckling av nya metoder. Vidare utvärdering av existerande metoder behövs dock för att kunna jämföra dessa och utveckla effektiva tekniker som reducerar läkemedelssubstanserna med rimlig resursförbrukning och till en rimlig kostnad. Avloppsreningsverk med utbyggd kväverening har dock redan bättre reduktion av även andra ämnen förutom kväve, vilket till stor del beror på den höga slamåldern (Naturvårdsverket, 2008). Värt att notera är att i stort sett inga svårnedbrytbara ämnen försvinner i reningsverket, de går alla antingen till atmosfären om de är flyktiga eller till slammet eller recipienten. Två huvuddelar kan urskiljas i ett avloppsreningsverk: en del för avloppsvatten och en del för slam. Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Slammet stabiliseras vanligen med rötning. Vattnet uppehåller sig 4-5 timmar i ett enklare verk, och uppemot ett dygn för verk med utbyggd kväverening. För avloppsreningsverk med utbyggd kväverening är även uppehållstiden för bakterierna i aktivslamsteget längre - de har en uppehållstid på dygn, jämfört med 2 4 dygn för verk utan kväverening (Naturvårdsverket, 2008). Reningen i ett avloppsreningsverk sker i flera steg som på olika sätt tar hand om ämnena i vattnet. Den största delen av reningen sker genom sedimentering, där man avskiljer så mycket som möjligt i partikelform i flera steg: försedimentering, mellansedimentering och slutsedimentering. Det separerade materialet är det som benämns slam. I det efterföljande biologiska reningssteget reduceras huvudsakligen lättnedbrytbara lösta ämnen. Lösta organiska ämnen binds i vissa fall till partiklar och följer med slammet. På vissa stora avloppsreningsverk finns ett sista steg där det renade vattnet filtreras genom en sandbädd innan det släpps ut. Detta filter ger en ytterligare avskiljning av partikar, och därmed av partikelbundna ämnen (Naturvårdsverket, 2008). Det vanligaste sättet att utföra det biologiska reningssteget är den kontinuerliga aktivslamprocessen. Denna process bygger på att flockar, som huvudsakligen består av bakterier, hålls svävande med luft. Den kontinuerliga inblåsningen av luft tillgodoser också avloppsvattnets syrebehov. Bakterierna bryter ner organiskt material med hjälp av syret i luften och bildar vatten och koldioxid samtidigt som 6

8 ny biomassa byggs upp. Reningsgraden är mellan 90 och 95 procent reduktion av BOD 7 (Naturvårdsverket, 2008). Vid Ryaverket i Göteborg där man har utbyggd kväverening utförs aktivslamprocessen i två steg, en luftad (aerob zon) och en oluftad (anoxzon). I anoxzonen sker denitrifikation när vattnet blandas med vatten från biobäddar och aktivt slam från eftersedimenteringen. I biobäddarna har nitrifikation skett, vilket innebär att det vattnet nu innehåller kväve i nitratform. Eftersom processen i anoxzonen är anaerob tvingas bakterierna i slammet att använda nitraterna för att bryta ner organiskt material, vilket innebär att nitratet omvandlas till kvävgas som avgår till atmosfären. I den aeroba zonen blåser man in luft i vattnet för att ge bakterierna de bästa förutsättningarna för en effektiv nedbrytning av det resterande organiska materialet (Gryaab, 2011). Nya metoder för att förbättra reningen av läkemedel i avloppsreningsverken har, som nämndes tidigare, studerats i relativt stor omfattning de senaste åren, och det finns flera möjliga metoder. I en genomgång av den befintliga forskningen rörande hantering av antiinflammatoriska och febernedsättande läkemedel fann Ziylan och Ince (2011) att de mest effektiva metoderna för nedbrytning var behandling med klor och ozon. Vidare behandling för att uppnå total nedbrytning är möjlig med avancerade oxidationsprocesser, men dessa behöver studeras i större omfattning innan de kan komma att användas. De mest effektiva av dessa är kombinationer som sonolys/sonokatalys och fotolys och foto-fenton processer (Ziylan & Ince, 2011). Det har också visats att nedbrytningen av svårnedbrytbara tensider i avloppsreningsverk kan förbättras genom ozonering och avancerad oxidation med kombinationer av ozon, väteperoxid, ultraviolett strålning och järnsalter (Ikehata & El- Din, 2004). Nedbrytning med hjälp av aktivt slam har tidigare studerats bland annat för tvättmedel och mjukmedel (Pettersson et al., 2000), för krom (Wu et al., 2010) samt för nitrobensen (Ji et al., 2010). I tidigare studier (Pettersson et al., 2000) har man simulerat ett reningsverk ur toxikologisk aspekt genom att tillsätta bakterier från avloppsreningsverk till testlösningar med tvättmedel eller läkemedel. Detta är vad som har gjorts i denna studie med testlösningar av läkemedelssubstanser och tensider. Ett flertal examensarbeten som behandlat toxicitet hos olika typer av produkter och substanser har genomförts vid Göteborgs Universitet. Ett exempel är De Souzas (2008) arbete om nedbrytning av receptfria läkemedel med och utan tillsats av aktivt slam, vilket detta arbete bygger vidare på genom att undersöka andra fabrikat av substanserna paracetamol och ibuprofen, samt att även inkludera den receptbelagda antibiotikan ciprofloxacin. Även zinkpyrition och tensider har behandlats i tidigare examensarbeten (Boll, 2011; Pettersson, 1996; Hult, 2010), men då som delar av innehållet i schampon respektive tvättmedel. Detta arbete bygger vidare på dessa genom att testa de rena substanserna. 1.4 Problemställning Tensider och läkemedel är två grupper av ämnen som används i stora mängder i dagens samhälle. Det är också två grupper som är relativt väl undersökta, men kunskapsluckor existerar ännu. För att nya metoder för rening av avloppsvatten ska kunna utvecklas är det viktigt att kunskapen utvidgas om nedbrytning av olika ämnen och de skillnader som finns mellan dem, vilket denna studie ämnar bidra till. 7

9 Tensiderna valdes i samarbete med Dr. Natalija Gorochovceva på Akzo Nobel, för att få ett urval av olika typer av tensider. Bland de testade tensiderna finns en högre andel med högre toxicitet än vad som är representativt för de tensider som tillverkas och används idag, detta för att tydligare kunna studera avgiftningen. Läkemedlen valdes med stöd av artikeln Weitere Massnahnmen gegen Mikrovereinigungen (Schärer, 2010). 1.5 Syfte Uppgiften syftar till att undersöka toxiciteten hos ett urval av tensider och läkemedelssubstanser, hur dessa påverkas av avloppsvattenbakterier i laboratoriet samt om toxiciteten avtar med tiden. 2 Material och metod 2.1 Testade ämnen Testet utfördes på fyra läkemedelssubstanser och sju tensider. Läkemedelssubstanserna var paracetamol (Panodil, GlaxoSmithKline), ibuprofen (Burana, Orion Corp), ciprofloxacin (Hexal) och zinkpyrition (Sigma-Aldrich Chemie Gmbh) och tensiderna var ARQUAD T-50 HFP, AG 6202, OMA 4, AMPHOLAK YJH-40, ETHYLAN 1005, AG 6206 och BEROL 522, samtliga från Akzo Nobel, Stenungssund. Närmare beskrivningar av ämnena finns i tabell 1 för läkemedel och tabell 2 för tensider. 8

10 Tabell 1. Testade läkemedelssubstanser (Schelin, 2010; Bayer HealthCare Pharmaceuticals Inc., (2011); Leviso, 2009; FASS 2011a, 2011b; PharmWeb, 2011; Nationalencyklopedin, 2011; PubMedHealth, 2010; Kastelein, 2007; Crutchfield et al., 1997; Kemikalieinspektionen, 2011). Läkemedelsubstans (produktnamn och tillverkare) Ciprofloxacin (Ciprofloxacin, Hexal) 1-cyclopropyl- 6- fluoro- 4-oxo- 7- piperazin- 1-ylquinoline- 3-carboxylic acid Ibuprofen (Burana, Orion Corp) p- Isobutylhydratropasyra Paracetamol (Panodil, GlaxoSmithKline) N-Acetyl-p-aminofenol Zinkpyrition bis(2-pyridylthio)zinc 1,1'-dioxide Sigma-Aldrich Chemie Gmbh CAS-nr: EINECS-nr: Strukturformel HN C H 3 HO F N CH 3 N + O- S - NH 2+ Zn O S - O - Beskrivning OH OH Tillhör antibiotikagruppen kinoloner O Bredspektrumantibiotika som verkar genom inhibition av N enzymerna DNA gyras och topoisomeras, som är nödvändiga för bakteriernas DNA-replikation. CH 3 Antiinflammatoriskt läkemedel OH med smärtstillande och febernedsättande effekt Tillhör gruppen NSAID (ickesteroida antiinflammatoriska O och smärtstillande läkemedel) Hämmar enzymgruppen cyklooxygenas (COX), vilket ger minskad bildning av prostaglandiner (påverkar feber, smärta och inflammation) CH 3 Febernedsättande (genom påverkan av värmereglerande centra i det centrala nervsystemet) Smärtstillande (detaljerad mekanism ej känd men antas ha koppling till molekylens förmåga att oskadliggöra fria OH- Och O-radikaler) Svamp- och bakteriedödande Används i mjällschampon samt för behandling av psoriasis. N + 9

11 Tabell 2 Testade tensider (Akzo Nobel, 2000, 2009, 2010a, 2010b, 2010c, 2010d, 2010e, 2010f, 2010g, 2010h; Natalija Gorochovceva, e-post) Varunamn och aktiv substans Kemisk struktur Beskrivning AG 6202 R Nonjonisk C8 Alkyl glucoside O O OH tensid CAS Nr h EC50 för EINECS Nr D. magna HO OH >100,1 mg/l R = C OH 8 AG 6206 C6 Alkyl glucoside CAS Nr EINECS Nr Ampholak YJH-40 Sodium capryliminodipropionate CAS Nr EINECS Nr R O HO R = C 6 O O OH OH OH Na + O - N CH 3 CH 3 Nonjonisk tensid 48-h EC50 för D. magna >100 mg/l Amfotär tensid 48-h LC50 för D. magna >100mg/l Arquad T-50 HFP Tallowtrimethylammoniumchloride CAS Nr EINECS Nr Berol 522 Decylphosphoric acid, potassium salt CAS Nr EINECS Nr Ethylan 1005 Propylheptanol ethoxylate CAS Nr R O - Na + CH 3 N + CH 3 CH 3 Cl - R= tallow (talg) K + O - O P HO O R O R= C 10 O OH n CH 3 Katjonisk tensid baserad på talg Kvartär ammoniumförening 48-h EC50 för D. magna 0,01-0,1 mg/l 1 Anjonisk tensid 48-h EC50 för D. magna 15 mg/l Nonjonisk tensid 48-h EC50 för D. magna 10,1-100mg/l OMA 4 Alkyl monoethanolamide ethoxylate CAS Nr O R NH R = oleyl O OH 4 Nonjonisk tensid 48-h EC50 för Daphnia magna 3,7 mg/l 10

12 2.2 Testorganism Daphnia magna är ett kräftdjur som kan bli maximalt 5mm (Anderson, 1944). Det är en vanlig testorganism för toxicitetstester av flera anledningar: de kan hittas i många olika miljöer, de har en kort livscykel och det är relativt enkelt att hålla en kultur levande i ett laboratorium (Persoone et al., 2009). 2.3 Bestämning av akut toxicitet Den akuta toxiciteten bestämdes enligt standarden ISO 6341 (ISO, 1989). Substanserna testades vid koncentrationer plus ett referensprov (SRW, standard reference water), och två replikat användes. Den högsta koncentrationen späddes tills den lägsta koncentrationen nåddes genom en halvering av koncentrationen i varje steg. Alla lösningar hölls under omrörning med magnetomrörare under spädningen. Koncentrationerna som användes visas i tabell 3 nedan. Koncentrationerna valdes utifrån tidigare uppmätta EC50-värden via litteratur (läkemedel) eller produktdatablad (tensider). Tabell 3. Testade substanser och koncentrationer. Substans Koncentrationer Ciprofloxacin ,5 0,75 0,38 0,19 (mg/l) Ibuprofen (mg/l) ,5 6,25 3,13 1,56 0,78 0,39 0,20 Paracetamol ,5 31,3 15,6 7,81 3,91 1,95 0,98 0,49 (mg/l) 0 Zincpyrithion ,5 0,25 0,13 (µg/l) AG 6202 (mg/l) ,5 6,25 3,13 1,56 AG 6206 (g/l) ,5 1,25 0,63 0,31 0,16 0,078 0,039 0,02 AMPHOLAK ,5 6,25 3,13 1,56 YJH-40 (mg/l) ARQUAD T-50 HFP 3,71 1,86 0,93 0,46 0,23 0,12 0,058 0,029 0,015 0,0073 0,0036 (mg/l) BEROL 522 (mg/l) ,5 3,75 1,88 0,94 0,47 0,24 ETHYLAN ,5 1,25 0,63 0,31 0,16 0,078 0,039 0,02 (g/l) OMA 4 (mg/l) ,5 0,25 0,13 0,063 Till samtliga prover användes Petri-skålar med 10cm diameter (se figur 1) med 50 ml testlösning och 10 st vattenloppor (Daphnia magna, h gamla). Antalet immobiliserade vattenloppor räknades efter 24 och 48 h för att bestämma varje substans EC50-värde, den Figur 1. Petriskålar med testlösningarna av ciprofloxacin, ibuprofen och paracetamol. 11

13 koncentration vid vilken 50 % av testorganismerna blir immobiliserade. EC50-värdena räknades ut med den så kallade Moving average-metoden. Innan teststart samt vid varje nytt testtillfälle gjordes en koncentrationsserie av av kaliumdikromat (K 2 Cr 2 O 7 ) för att kontrollera testorganismernas känslighet. 2.4 Biotisk och abiotisk avgiftning För att bestämma hur toxiciteten påverkas av aktivt slam bereddes samtidigt en koncentrationsserie där 20 µl aktiv slamlösning tillsattes varje prov, och undersökningen fortsattes efter det akuta toxicitetstestet så att en ny mätning gjordes med en veckas mellanrum under fyra veckor. Nya vattenloppor tillsattes varje vecka samtliga prover och nytt slam tillsattes de biotiska koncentrationsserierna, vartefter räkning av immobiliserade vattenloppor skedde efter 24 och 48 h. EC50-värdena räknades ut med Moving average-metoden. I de fall då avgiftningen inneburit att EC50-värdet låg över den högsta koncentrationen uppskattades värdet som 2x den högsta koncentrationen. Efter räkningen efter 48 h sögs daphnierna upp med Pasteur-pipett. På detta vis kunde effektiviteten av den biotiska respektive den abiotiska avgiftningen jämföras med avseende på skillnad i avgiftningshastighet. Det aktiva slammet anskaffades från Ryaverket i Göteborg dagen för teststarten, och därefter hämtades nytt slam inför varje ny vecka. 2.5 Dokumentation av fällningar Eftersom tidigare studier av nedbrytning av paracetamol visat en färgförändring till brunt följt av bildandet av en mörk massa (Eldridge et al., 2007; De Souza, 2008), observerades lösningarna med paracetamol noggrant för att upptäcka förändringar och kunna dokumentera dessa. När fällningar uppstod även i lösningar med ciprofloxacin, ibuprofen och AG6206 dokumenterades även dessa. Kamerabilder togs fortlöpande under testperioden med en Sony Cyber-shot DSCW35 och mikroskåpbilder med 10x och 40x förstoring togs efter testperiodens slut med Motic Digital Microscope DM Statistisk analys EC50-värden beräknades enligt Peltier and Weber (1985). Variansanalys utfördes för 24-h och 48-h EC50 med avseende på tid samt tillsats av aktivt slam. Spearmans korrelationstest utfördes för att utvärdera samband mellan EC50-värden mot tid och slamtillsats för varje substans. Variansanalys och korrelationstest gjordes med hjälp av programmet Crunch (version 4, Crunch, Software Corp., Oakland, CA, USA). 3 Resultat Kontroll av känsligheten hos daphnierna utfördes med kaliumdikromattester som gjordes parallellt med övriga toxicitetstest varje vecka under testperioden. Enligt Svensk Standard SS-EN ISO 6241: ska 24-h EC50 för kaliumdikromat vara 0,6-1,7 mg/l. Resultaten av de utförda testerna gav reslutat med medelvärde på 0,68 ± 0,2 mg/l och median på 0,62 mg/l. I bilaga 1 finns EC50-värden från alla testomgångar bifogade. Immobilitet i kontrollerna var i medel 9,4 % för 24 h och 32 % för 48 h. Detta innebär att endast 24-htesten är giltiga enligt ISO 6341 (1989). 3.1 Akut toxicitet Den akuta toxiciteten skiljde sig stort mellan de olika testsubstanserna från zinkpyrition som var den mest giftiga till AG6206 som var den minst giftiga. En sammanställning av EC50-värdena för alla testade ämnen finns i tabell 4, och visas grafiskt i figurerna 2-4. En fullständig tabell finns som bilaga 12

14 2. Resultaten från testerna av ciprofloxacin, AG6202 och Ampholak YJH-40 visade inga tydliga dosrespons-samband, vilket hade följden att inga EC50-värden kunde bestämmas för dessa. Resultatet för OMA-4 var även det något otydligt, men en uppskattning kunde göras. Även för Ethylan 1005 fick en grov uppskattning göras eftersom immobiliteten var 100 % i alla testkoncentrationer utom den lägsta, där den var 70 %. Figur 2. Akut toxicitet för Daphnia magna. Jämförelse mellan samtliga testade substanser. Figur 3. Akut toxicitet för Daphnia magna. Jämförelse mellan testade läkemedelssubstanser. 13

15 Figur 4. Akut toxicitet för Daphnia magna. Jämförelse mellan testade tensider. Tabell 4. Akut toxicitet för Daphnia magna utan tillsats av aktivt slam vid teststart. Substans 24-h EC50 (mg/l) 48-h EC50 (mg/l) Ciprofloxacin - - * Ibuprofen 5,70 4,24 Paracetamol 2,04 <0,49 Zinkpyrition 0,0023 0,0005 AG * - * AG AMPHOLAK YJH-40 - * - * ARQUAD T-50 HFP 0,01 0,035 BEROL 522 1,90 0,87 ETHYLAN 1005 ca 7 ca 4 OMA 4 ca 16 ca Biotisk och abiotisk avgiftning Resultaten från mätningarna av förändringar i toxiciteten varierade mellan de olika testsubstanserna. För de flesta substanserna minskade toxiciteten mätt med 24-h EC50 relativt tydligt med tid, men det var svårare att se trender i värdena för 48-h EC50. Kurvor för samtliga läkemedelssubstanser och tensider visar i figurerna Tabeller över samtliga EC50-värden för alla veckor finns i Bilaga 3. Resultaten av Spearmans korrelationstest för varje testsubstans visas i tabellerna Resultaten har klassats som statistiskt signifikanta för P < 0,05 (α har satts till 0,05). I tabell 5 visas en enkel sammanfattning av korrelationer mellan EC50-värden och tid respektive slamtillsats. Alla substanser visade en korrelation mellan 24-h EC50 och tid, men endast ett fåtal visade ett samband mellan slamtillsats och EC50-värde. Inga tydliga dos-respons-samband uppvisades 14

16 Tabell 5. Sammanfattning av resultat av Spearmans korrelationstest för samtliga testade substanser. Korrelationer mellan 24-h och 48-h EC50-värden och tid samt slamtillsats. Ibuprofen Paracetamol Zinkpyrition AG 6206 Arquad T-50 HFP Berol h 48-h 24-h 48-h 24-h 48-h 24-h 48-h 24-h 48-h 24-h 48-h Vecka Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Slam Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja För AG 6202 och Ampholak YJH-40 avbröts testerna efter det första akuta toxicitetstestet på grund av bristen på ett dos-respons-samband. Ciprofloxacin och OMA 4 testades bägge i fyra veckor, men uppvisade aldrig något tydligt dos-respons-samband, vilket innebär att några EC50-värden inte kan redovisas för dem. Den totala immobiliteten i samtliga testkoncentrationer minskade dock relativt tydligt för bägge, bortsett från 48-h räkningen den sista veckan, vilket visas i tabeller 6 och 7 nedan. Resultaten för OMA 4 visade för samtliga veckor och replikat en markant högre immobilitet i koncentrationen 1 mg/l än i alla andra koncentrationer (medelvärde 7,8 jämfört med 2,1 för samtliga). Tabell 6. Total immobilitet i alla testade koncentrationer av Ciprofloxacin för Daphnia magna under 4 veckor. Totalt antal immobila Daphnia magna Vecka 24 h 24h med slam 48 h 48h med slam Minskning 57 % 56 % 10 % 9 % Tabell 7. Total immobilitet i alla testade koncentrationer av OMA 4 för Daphnia magna under 4 veckor Totalt antal immobila Daphnia magna Vecka 24 h 24h med slam 48 h 48h med slam Minskning 63 % 75 % 51 % 53 % 15

17 3.2.1 Ibuprofen Figur 5. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för ibuprofen. Figur 6. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för ibuprofen. Figur 7. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för ibuprofen Figur 8. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för ibuprofen I tabell 8 visas att Spearmans korrelationstest indikerar att för ibuprofen existerar en korrelation mellan 24-h EC50 och tid, 24-h EC50 och 48-h EC50 samt mellan 48-h EC50 och tid. 16

18 Tabell 8. Spearmans korrelationstest för ibuprofen. Variabel 1 Variabel 2 Korrelationskoefficient P-värde 24-h EC50 Vecka 0,9487 0, h EC50 Slam -0,1088 0, h EC50 48-h EC50 0,8375 0, h EC50 Vecka 0,9048 0, h EC50 Slam -0,0543 0, Paracetamol Figur 9. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för paracetamol Figur 10. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för paracetamol Figur 11. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för paracetamol Figur 12. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för paracetamol 17

19 I tabell 9 visas att Spearmans korrelationstest indikerar att för paracetamol existerar en positiv korrelation mellan 24-h EC50 och tid, och att en negativ korrelation existerar mellan 24-h EC50 och tillsats av slam. Eftersom tillsats av slam gavs värdet 1 och ingen tillsats av slam gavs värdet 2 i analysprogrammet innebär detta att tillsats av slam gav högre EC50, och således hjälpte avgiftningen. En positiv korrelation fanns mellan 24-h EC50 och 48-h EC50 samt mellan 48-h EC50 och tid. Tabell 9. Spearmans korrelationstest för Paracetamol. Variabel 1 Variabel 2 Korrelationskoefficient P-värde 24-h EC50 Vecka 0,6437 0, h EC50 Slam -0,5295 0, h EC50 48-h EC50 0,8566 0, h EC50 Vecka 0,7642 0, h EC50 Slam -0,1448 0, Zinkpyrition Figur 13. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för zinkpyrition Figur 14. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för zinkpyrition 18

20 Figur 15. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för zinkpyrition Figur 16. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för zinkpyrition I tabell 10 visas att Spearmans korrelationstest indikerar att för zinkpyrition existerar korrelation mellan 24-h EC50 och tid samt mellan 24-h EC50 och 48-h EC50. Tabell 10. Spearmans korrelationstest för Zinkpyrition. Variabel 1 Variabel 2 Korrelationskoefficient P-värde 24-h EC50 Vecka 0,8635 0, h EC50 Slam -0,2720 0, h EC50 48-h EC50 0,5182 0, h EC50 Vecka 0,4456 0, h EC50 Slam 0,1092 0, AG 6206 Figur 17. Utveckling av toxicitet över tid utan tillsats av aktivt slam för D. magna för AG 6206 Figur 18. Utveckling av toxicitet över tid med tillsats av aktivt slam för D. magna för AG

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Avgiftning av kemikalier via kommunala reningsverk

Avgiftning av kemikalier via kommunala reningsverk Avgiftning av kemikalier via kommunala reningsverk Hur effektivt är det? Josefin Hult Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk. Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk Eva Tennander ÅF Orientering På industriområdet Boländerna i Uppsala har två

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam

Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam Adam Holmström Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i Miljö- och hälsoskydd 30 hp Institutionen

Läs mer

Reduktion av läkemedelsrester

Reduktion av läkemedelsrester Reduktion av läkemedelsrester Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2011 Cajsa Wahlberg, Berndt Björlenius Stockholm Vatten Bakgrund 1 000-1 2000 aktiva substanser ingår i läkemedel på den svenska marknaden

Läs mer

46 pharma industry nr 4-15

46 pharma industry nr 4-15 juridik miljö Läkemedelsrester ska renas med hjälp av Det finns i dag cirka 1 200 aktiva läkemedelssubstanser på den svenska marknaden. Många av dessa substanser passerar människokroppen och hamnar i avloppsvattnet

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 1 Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 2 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 3 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 1950 1976 4 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 5 Ängsgärdet Kemiska analyser Totalhalter

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Uppdatering av den nationella miljöbedömningen. Vad är ett grönt läkemedel? eller. Mer info på: www.ansvarsblogg.se

Uppdatering av den nationella miljöbedömningen. Vad är ett grönt läkemedel? eller. Mer info på: www.ansvarsblogg.se Uppdatering av den nationella miljöbedömningen eller Vad är ett grönt läkemedel? Bengt Mattson CSR- och miljöchef Pfizer AB, samt från 1 december halvtid på LIF Handläggare CSR och Miljöfrågor Mer info

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1 Vad händer med läkemedel i reningsverket? 11/25/2011 1 Cl H N COOH COOH O COOH H COOH Cl Diclofenac Ibuprofen Ketoprofen Naproxen www.voltaren.se www.ipren.se www.zongel.se www.eox.se NSAIDs - Non steroid

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Läkemedelsrester i avloppsvatten Läkemedelsrester i avloppsvatten Cajsa Wahlberg Stockholm Vatten VA-Kem 2011, 15 september Bakgrund 1 000-1 2000 aktiva substanser ingår i läkemedel på den svenska marknaden År 2008 såldes 5,7 miljarder

Läs mer

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion Humusavskiljning med sandfilter Mattias Feldthusen Tel: +46 (0) 31 748 54 14 Mobile: +46 (0)70 420 21 56 mfeldthusen@nordicwater.com Nordic Water Products AB Sisjö Kullegata 6 421 32 Västra Frölunda Sverige

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester Sofia Johannesson Innehåll Vad är MBBR Rening av vatten från läkemedelsindustrier Pågående forskning MERMAID MERMISS MBBR (Moving

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER

EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER Tiilväxthämningstest med grönalgen Pseudokirchneriella subcapitata RAPPORT 003/08 HÄRSLÖV DEN 5 FEBRUARI 2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning..

Läs mer

Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt avloppsvatten

Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt avloppsvatten NR C 48 AUGUSTI 2014 RAPPORT Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt En innovativ metod för högre resurseffektivitet Rune Bergström, Lars Bengtsson, Uwe Fortkamp, Susanna Berg, Staffan

Läs mer

Riskanalys av Verbena schampo, balsam och skumbad

Riskanalys av Verbena schampo, balsam och skumbad Riskanalys av Verbena schampo, balsam och skumbad med fokus på den akvatiska miljön Hannah Wigner Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för biologi

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV)

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV) Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV) Läkemedelsverkets uppgifter Godkännande av kliniska prövningar

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON Utmaning - Något som kräver ansenlig ansträngning, men som ändå attraherar KARIN JÖNSSON Innehåll Olika typer av krav (när

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Hellströms Försäljnings AB, HEFAB, Box 7059, 187 11 Täby

Säkerhetsdatablad. Hellströms Försäljnings AB, HEFAB, Box 7059, 187 11 Täby Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET PRODUKTNAMN: ANVÄNDNING: LEVERANTÖR: KONTAKTPERSON Gorilla Epoxy Hardener Härdare till epoxilim Hellströms Försäljnings AB,, Box 7059,

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning (EG) 1907/2006 (REACH)

SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning (EG) 1907/2006 (REACH) ECULUBRIC E200L AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Utgivningsdatum: 2006-04-01 Revisionsdatum: 2013-09-19 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn: ECULUBRIK E200L CAS nr: 8002-13-9

Läs mer

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget

Läs mer

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Bakgrund - Sverige Förbrukas årligen 1 000 ton läkemedel Existerar

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn Tillverkarens artikelnummer Avsedd användning Gäller för artikelnummer Tillverkare/Leverantör LabService AB Förmansvägen

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Storgatan 22 749 52 GRILLBY Tel. +46 171 463150

Storgatan 22 749 52 GRILLBY Tel. +46 171 463150 Version: 20091012 Sid 1 av 5 1. Namnet på produkten och företaget Handelsnamn: Leverantör: Tillverkare: BUPI Cleaner Svenska AB Storgatan 22 749 52 GRILLBY Tel. +46 171 463150 Aktiv Kemi AB Norrgatan 4

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna - Skillnad mellan mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam

Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna - Skillnad mellan mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna - Skillnad mellan mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam Kajsa Boll Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Box 47159 100 74 Stockholm Tel: 08-549 008 88 Fax: 08-549 008 87

SÄKERHETSDATABLAD. Box 47159 100 74 Stockholm Tel: 08-549 008 88 Fax: 08-549 008 87 Lemon Clean Extra Sidan 1 av 6 Utfärdandedatum: 2005-02-07 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Leverantör: Utfärdare: Lemon Clean Extra Stundab Box 47159 100 74 Stockholm

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD RACE OILS ARTIKELNUMMER 20060, 20070, 20072, 20080, 20082, 20090, 20092, 20112, 20122, 20132, 20152, 20160, 20162

SÄKERHETSDATABLAD RACE OILS ARTIKELNUMMER 20060, 20070, 20072, 20080, 20082, 20090, 20092, 20112, 20122, 20132, 20152, 20160, 20162 SÄKERHETSDATABLAD Första utgåvan Revisionsdatum Ersätter Art. nr Utfärdat av Sida 20040609 20150601 20121126 20060, 20070, 20072, Trossa AB 1 av 8 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET PRODUKTBETECKNING

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Spot Light

SÄKERHETSDATABLAD. Spot Light Revsionsdatum: 20140321 Revision: 3 1. NAMNET PÅ ÄMNET / BLANDNING OCH BOLAGET / FÖRETAGET 1.1 Produktidentifikation Produktnamn Artikelnummer Internt id 1.2 Användningsområde Identifierade användningsområden

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avser

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avser Sida: 1 Datum för sammanställning: 17/05/2015 Revisionsnr: 1 Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: 1.2 Relevanta identifierade användningar av

Läs mer

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1 Inspirationsföreläsning KEMA00 Om nyttan av att kunna kemi när man arbetar med miljöfrågor 9/16/2010 1 Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap med inriktning mot analytisk kemi 9/16/2010 2 Min forskning

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt 1907/2006 EG bilaga II 2008-12-16 Sida 1 / 5 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Säkerhetsdatablad enligt 1907/2006 EG bilaga II 2008-12-16 Sida 1 / 5 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Sida 1 / 5 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn Leverantör Nilfisk Advance Produkttyp Golvvax Box 44045 SE-100 73 Stockholm Användningsområde Telefon Telefax

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH 1 Utblick Vad görs i Europa? Kartläggning på många håll Reningsförsök i

Läs mer

Telefonnummer vid nödsituationer

Telefonnummer vid nödsituationer Enligt KIFS 19988 SÄKERHETSDATABLAD CASCO STRONG EPOXY PROFESSIONAL(BAS) 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företag Produktnamn CASCO STRONG EPOXY Leverantör/ Tillverkare PROFESSIONAL(BAS) Produktnummer

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Barclay Gallup 360

SÄKERHETSDATABLAD Barclay Gallup 360 SÄKERHETSDATABLAD AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Produktnamn 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD enligt Förordning 31 REACH

SÄKERHETSDATABLAD enligt Förordning 31 REACH SÄKERHETSDATABLAD enligt Förordning 31 REACH SWISSINNO Myggstopplykta, 01 NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Giltig Tryckt Sista kontroll Version EU, CH 27.01.2012 11.12.2012 V12 SE 1.1

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) SÄKERHETSDATABLAD Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Reg nr 4973 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar

Läs mer

Kemiska produkter 2006

Kemiska produkter 2006 Naturskyddsföreningen Ansökan licens Bra Miljöval Kemiska produkter 00 A UPPGIFTER OM FÖRETAGET Ansökande företag Företagsnamn 00:D Organisationsnr Adress Postnr Ort Land Telefon växel Telefon kundtjänst

Läs mer

Industrirengöringsmedel

Industrirengöringsmedel Sida 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget Handelsnamn: Leverantör: Telefonnr. vid nödsituation: VIAB Högtrycksteknik AB Box 8005 Uttervägen 6 35053 Växjö Tel. 0470-74 88 80, Fax 0470-74 88 89 e-post:

Läs mer

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp Kombinera skivfilter med kemisk fällning Pille Kängsepp Hydrotech filtreringslösningar Skivfilter 1996 Trumfilter 1990 Beskrivning: Diameter (m): Sålda filter: Upp till 24 skivor Max 134.4 m 2 filterarea

Läs mer

R 1 Explosivt i torrt tillstånd Explosive when dry. R 5 Explosivt vid uppvärmning Heating may cause an explosion. R 7 Kan orsaka brand May cause fire

R 1 Explosivt i torrt tillstånd Explosive when dry. R 5 Explosivt vid uppvärmning Heating may cause an explosion. R 7 Kan orsaka brand May cause fire Utdrag ur och översättning av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Förteckningen finns även i Klassificeringlistan (KIFS 2005:5). Excerpt

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 PRIMAFRESH 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 2. FARLIGA EGENSKAPER

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 PRIMAFRESH 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 2. FARLIGA EGENSKAPER SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Namnet på ämnet eller beredningen 1.1.1 Handelsnamn 1.1.2 Produktkod T6095 1.2 Användning av ämnet eller beredningen

Läs mer

1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Johan Ericsson, tfn 08-578 930 00, johan.ericsson@kartro.se.

1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Johan Ericsson, tfn 08-578 930 00, johan.ericsson@kartro.se. 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET PRODUKTNAMN: FUEL CELL IM 90i FUEL CELL IM 250CT UTFÄRDAD: OMARBETAD: 20080916 ARTIKELNUMMER: ANVÄNDNING: Aerosoltub för t.ex. spikpistoler. LEVERANTÖR:

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Leverantör: KEMGROSSISTEN, Ellipsvägen 5, 141 75 Kungens Kurva 08-770 42 00

SÄKERHETSDATABLAD. Leverantör: KEMGROSSISTEN, Ellipsvägen 5, 141 75 Kungens Kurva 08-770 42 00 SÄKERHETSDATABLAD 1 Utfärdandedatum: 2006-12-19 Revisionsdatum: 2009-01-24 1. PRODUKTNAMN OCH FÖRETAG Produktnamn: Leverantör: KEMGROSSISTEN, Ellipsvägen 5, 141 75 Kungens Kurva 08-770 42 00 Användning:

Läs mer