att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande.

Transkript

1 Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Inriktningsbeslut Nydal SUN-2016/52 Beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande. Ärende Handlingar sänds ut till samhällsutvecklingsnämnden sammanträde

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Tobias Arvidsson Datum SUN-2016/ Samhällsutvecklingsnämnden Hållbarhetsprogram Nydal SUN-2016/52 Förslag till beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar att godkänna föreslaget hållbarhetsprogram som vägledande dokument för förvaltningens fortsatta arbete med stadsplanering och exploatering i området Samt att föreslå Kommunstyrelsen att godkänna föreslaget hållbarhetsprogram som vägledande dokument för förvaltningens fortsatta arbete med stadsplanering och exploatering i området Sammanfattning Målet med detta övergripande hållbarhetsprogram är att beskriva hur en stadsutveckling kan ske i Nydal på ett hållbart sätt utifrån flera aspekter. Hållbarhetsprogrammet ska beskriva vad det är som är viktigt för hållbarheten i området och varför, samt vägleda utvecklingen av den fysiska strukturen. Ekonomiska konsekvenser Inga tillkommande ekonomiska konsekvenser än vad som redovisats ovan. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Tobias Arvidsson Samhällsbyggandschef

3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Ärendet har ingen direkt påverkan på barn. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej

4 Februari 2016 Övergripande hållbarhetsprogram för planprogram Nydal, Knivsta kommun UTKAST 24 februari 2016

5 2 Beställning: Knivsta kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Version: xxxxxx Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson och Krister Sernbo Medverkande: Hillevi Eklund Foton: Ekologigruppen AB om inget annat anges Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 7058 Bild på framsidan:xxxxx

6 Innehåll Övergripande hållbarhetsprogram Inledning 4 Vision för Nydal 5 Kortfattad nulägesbeskrivning 6 Förslag på ambitionsnvå 8 SOCIAL HÅLLBARHET Identitet 11 Möten, trygghet och lokalt engagemang 13 Grönstruktur för rekreation 18 Hälsa och säkerhet 21 EKOLOGISK HÅLLBARHET Transportenergi 39 Kretslopp och miljöteknik 42 Grönstruktur för ekosystemtjänster 45 Blåstruktur för ekosystemtjänster 50 Referenser 53 Bilaga 1. Förteckning över sociotopvärden 59 EKONOMISK HÅLLBARHET Lokal ekonomi och socialt kapital 25 Social trygghet och folkhälsa 29 Långsiktig resurshushållning 32 Investeringsvilja och projektekonomi 35 3

7 Inledning Väster om Knivsta centrum planeras en ny hållbar stadsdel med, i en första fas bostäder och lokaler för ca människor. Nydal ingår som en del av en fördjupad översiktsplan som ger riktlinjer för Knivsta och Alsikes tätortsutveckling med rollen att skapa attraktiva och hållbara stadsdelar. Målet med detta övergripande hållbarhetsprogram är att beskriva hur en stadsutveckling kan ske i Nydal på ett hållbart sätt utifrån flera aspekter. Hållbarhetsprogrammet ska beskriva vad det är som är viktigt för hållbarheten i området och varför, samt styra utvecklingen av den fysiska strukturen. Med projektet kan Knivsta kommun visa på hur stadsbyggande kan bli hållbart i regionens mindre centrala lägen genom att bygga effektiv och attraktiv småstad istället för utglesning. Vad är hållbar stadsutveckling? Stadsutveckling är en komplex process som kräver en balanserad samordning av en mängd i sig helt olika faktorer. Samtidigt är det avgörande att behålla helhetssynen. Traditionellt grupperas hållbarhetsfaktorer in i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekologisk hållbarhet bär upp ekosystemens långsiktiga överlevnad och är därför grunden för all annan hållbarhet. Här har den biologiska mångfalden en stor betydelse samt de olika ekosystemtjänster som inbegriper människors tillgång till mat, vatten och andra naturresurser. Den ekologiska hållbarheten beror i stor grad av hur effektiv markanvändningen är. Dessutom är resursförbrukning, möjligheter till slutna kretslopp liksom energianvändning avgörande. Transporter spelar en stor roll inom energifrågan och vad gäller markanvändningen. Därför blir det angeläget att planera för effektiva och hållbara transporter med god tillgänglighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Social hållbarhet bär upp det utvecklande och kreativa umgänget i den mänskliga kulturen. Temat inbegriper förutsättningar för mänskliga möten, idéutbyte och lokalt engagemang. Möjligheten att kombinera familje- och yrkesliv är en viktig aspekt i den sociala hållbarheten. Trygghet och möjligheterna till en säker och hälsosam livsmiljö är viktiga, i synnerhet ur ett barnperspektiv. En diversitet av åldrar, kulturer och erfarenheter lägger grunden för en social mångfald och förståelsen för den variation som staden rymmer. Platsens sociala hållbarhet beror av tillgängligheten till grönområden för aktivitet och vila och vilka möjligheter den fysiska miljön ger för ett fysiskt aktivt liv. Ekonomisk hållbarhet bär upp stadsstrukturens förmåga att generera ett näringsliv med verksamheter och service inom stadsdelen. Här ingår dels ekonomiska möjligheter att genomföra föreslagna byggprojekt, dels den långsiktiga samhällsekonomin. En ekonomiskt hållbar stadsdel inbegriper även en lokal ekonomi med möjligheter till lokal service, verksamheter och arbetsplatser. Detta påverkas bland annat av ett utbud och en variation av lokaler, en mångfald av människor samt en kreativ och attraktiv stadsmiljö. Den absolut svåraste aspekten i samband med hållbarhetsfrågor är människan själv. Om stadsdelen i slutändan ska kunna bli hållbar krävs att den är planerad på ett sätt som underlättar en hållbar livsstil. Det finns inga enkla framgångsrecept för att lyckas med samordningen av hållbarhetens olika aspekter. Samtidigt försvåras arbetet av att planprocessen ofta delas upp i olika arbetsområden och särintressen. En svårighet ligger också i att organisera en process som ger kontinuitet från vision till inflyttning. Arbetet underlättas dock av att vi får allt bättre tillgång till forskning om och erfarenheter av hållbar stadsutveckling. 4

8 Vision för Nydal Nydalsområdet omfattar i dagsläget ett sparsamt bebyggt område väster om järnvägen i centrala Knivsta. Den av kommunfullmäktiga antagna visionen för Nydalsområdet har sin utgångspunkt i Vision 2025 för Knivsta kommun och dess fokusering på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Detta hållbarhetsprogram är ett förtydligande av visionen för Nydal och utgör ett konkret program med riktlinjer och specifika krav, med anvisningar om hur dessa kan hanteras i olika styrande dokument. Hållbarhetsprogrammet ska fungera som stöd i genomförandet av projektet. Kommunen, markägarna och andra viktiga parter ska gemensamt upprätta en organisation med kraft att genomföra projektet på lång sikt. De övergripande målen för utvecklingen av Nydalsområdet: En organisk utveckling i etapper, med utgångspunkt i närheten till perrongen och tillgång till kollektivtrafik. Nydal ska knytas till Knivsta centrum, med stationen som målpunkt. Hög grad av stadsmässig täthet och påtaglig tillgång till grönstråk och grönområden. Denna tillgång är viktigt för bland annat ekologisk och social hållbarhet och bör vara tillgängligt för alla inom och i närhet till området. Allt för att en hållbar stad ska utvecklas med goda möjligheter för människor att bo, vistas och verka i på lång sikt. Utvecklingen sker med hänsyn till både Knivstas historia och en framtid med nya krav på samhället. Variation av olika boendemöjligheter och service. Skapa förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. En stad där det offentliga rummet håller hög arkitektonisk kvalitet, mångfald och variation. Samla målpunkter och flöden av människor för att skapa möjlighet till möten och aktivitet. Gång- och cykeltrafik ska upplevas säkert, tryggt och attraktivt till och från centrum, skolor och tågstation för alla. Utgå från barns perspektiv och en mänsklig skala. Plats för lek, idrott och kultur är viktiga delar i staden. Hänsyn ska tas till hållbarhetsmål, energimål och andra strategier antagna av Knivsta kommun. Nydal ska präglas av innovativa lösningar inom energi, miljö och mobilitet. Rådighet för förnyade ställningstaganden vid olika tidpunkter ska eftersträvas. I en första fas ska bostäder och lokaler för ca 2000 människor erbjudas med början i de stationsnära lägena, längs Knivstavägen och angränsande områden samt industriområdet. I framtagandet av detaljplaneprogrammet utreds förutsättningarna för långsiktig planering gällande exploatering och infrastruktur för hela området. Kommunala styrdokument Arbetet med Nydal ska förhålla sig till bl.a. följande dokument: Översiktsplan Fördjupad översiktsplan Detaljplaneprogram Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnaden Utvecklingsprogram för centrala Knivsta Kulturmiljöprogram Knivsta tätort Energistrategi Miljöprogram Policy för full delaktighet Trafikstrategi Kommunala beslut i övrigt Övergripande hållbarhetsprogram 5

9 Kortfattad nulägesbeskrivning Läget i förhållande till Knivsta tätort Planområdet är beläget centralt i Knivsta tätort och i direkt anslutning till kollektivtrafik vad gäller buss samt Knivsta station, nära service och tekniskt infrastruktur såsom gator och va-ledningar. Detta gör området gynnsamt för exploatering. Själva området ligger väster om järnvägen, Knivsta station och Knivsta Centrum. Naturmiljö/biologisk mångfald Stora delar av området utgörs av ett vackert kulturlandskap som gränsar till strövområden både i söder och sydväst. Inom områdets gränser finns också naturmarker som används som närströvområden i centrala Knivsta. I både söder och väster omges området av landsbygd. Vattenmiljö Knivstaån går genom området och rinner ut i Garnsviken. Inom dess avrinningsområde ligger båda sjöarna Valloxen och Säbysjön. Blåstrukturen inom området har potential till att stärkas och bli en del av ett rekreativt stråk. Vattenkvaliteten i Knivstaån måste förbättras enligt gällande miljökvalitetsnormer. Kulturmiljö Kulturlandskapet i området inhyser små gårdar söder om Knivstavägen. Vid planläggning bör kulturmiljön vid Nya Tarv beaktas, likaså de många fornlämningarna på skogsplatån Hammarens randområde. Landskapsbild Det finns ingen samlad tätortsbebyggelse inom området förutom längst i öster. Ängby industriområde, den oplanerade bebyggelsen längs Knivstavägen och de små gårdarna ger ett splittrat intryck. Däremot är området rikt på naturmarker, strövområden och det vida kulturlandskapet. Rekreation Det finns en bollplan inom planområdet. I övrigt finns inga tydliga rekreativa områden förutom de naturmarkerna som används som strövområden. Hälsohuset är en viktigt rekreativ mötesplats på andra sidan järnvägen, där finns sporthall, simhall och träningslokaler. Service och mötesplatser I området finns en vårdcentral som förser hela Knivsta tätort. Annan offentlig och kommersiell service finns öster om järnvägen. Bollplanen är en viktig mötesplats inom området. Det finns flera för- och grundskolor i närområdet, vilka också utgör viktiga mötesplatsen inom kommunen. Hälsohuset är en viktigt mötesplats för många Knivstabor. Hälsa och säkerhet Järnvägen medför buller och störningar som måste tas hänsyn till vid planeringen av nya bostäder och lokaler där människor vistas. Knivsta reningsverk ligger inom planområdet och kan medföra luftutsläpp med risk för lukt inom 300 meter från reningsverket. Infrastruktur Området avgränsas av järnvägen med Knivsta station och väg Genom området går Knivstavägen som kopplar samman öster om spåret med Knivsta centrum. Bussar trafikerar området och Knivsta station befinner sig nära öster vid plangränsen. Sverigeleden, som är ett regionalt cykelstråk, går genom området. Övergången över järnvägen sker via en befintlig plankorsning. VA och avfall Knivsta reningsverk finns inom planområdet. I dagsläget sker ingen återföring av näring från avlopp till åkermark i Knivsta kommun. Avloppsslammet från Knivsta reningsverk används till deponiåterställning. Gemensamma hämtställen och fastighetsnära insamling av flertalet avfallsfraktioner eftersträvas enligt kommunens Renhållningsordning. I Knivsta finns ett värmeverk och ett distributionsnät som angränsar till området. 6

10 SWOT nuläge Styrkor Blåstruktur (Knivstaån) finns inom Nydal-området. Grönstruktur (kulturlandskap, jord- och skogsbruk) i direkt relation till Nydal-området. Stationsnära med ett centralt läge i Knivsta kommun. Påtagliga naturvärden i vissa delar av Nydal-området. Tillgång till aktiviteter och friluftsliv, såsom bollplan och Upplandsleden som går genom området har ett regionalt riksintresse. Tillgång till rekreativa områden som är utpekade i ÖP. Stark kulturmiljö (många fornlämningar, kulturlandskap, naturvärde). Närhet till samhällsservice (vårdcentral). Närhet till befintliga skolor/förskolor. Närhet till regionalt cykelstråk (Sverigeleden). Närhet till befintlig kollektivtrafik (tåg, buss). Egen identitet med betoning på småstad, kulturmiljö och naturvärden. Landskapsbilden och kulturlandskapets kvaliteter. Möjligheter Rekreationsstråk längs Knivstaån som kan stärka blåstrukturen. Använda reningsverket som en del i blåstrukturen och stärka medvetenheten om vattnet och synliggörandet av den tekniska infrastrukturen. Kulturmiljö ger potential för en varierad och unik stadsbebyggelse. Saneringar av markföroreningar i industriområdet. Förtätning ger underlag för kommersiell service som kan komplettera den befintliga servicen i Knivsta tätort och skapa ett tydligare centrum för kommunen med service och mötesplatser. Stärka gröna samband inom Knivsta kommun. En tät stadsbebyggelse och trygga stråk för ett attraktivt Knivsta. Attraktiva rekreationsområden i centralt läge i tätorten. Närodlad matproduktion på åkermark i tätorten. Varierad stadsbild som stärker Knivstas identitet. Grönstruktur för ekosystemtjänster. Grönstruktur för rekreation. Tillgänglighet för gång, cykel och kollektivtrafik som kopplar samman hela Knivsta tätort och mot Alsike. Unik skapad identitet som stärker både landskapsbilden och stadsbilden. Tekniska lösningar för förnybar, lokal och resilient energiförsörjning. Användandet av teknik som pedagogiskt visar cirkulära kretsloppslösningar inom VA och avfall. Svagheter Järnvägen är en barriär i tätorten och orsakar buller och störningar som måste tas hänsyn till vid planering av bostäder och lokaler där människor vistas. Över- och undergångar över järnvägen måste vara gena, säkra, trygga och en del av ett naturligt rörelsemönster. Få befintliga rekreativa målpunkter inom Nydal-området. Många fornlämningar som kan ha skyddszoner som måste tas hänsyn till vid planeringen kan skapa en splittrad stadsstruktur. Svag tillgänglighet och koppling till resten av Knivsta och till Alsike. Bilburen struktur med breda gator som inbjuder till höga hastigheter. Hot För få eller svårorienterbara över- och undergångar över järnvägen som inte överbryggar järnvägen som barriär. Begränsningar på grund av skyddszon runt fornlämningar kan sätta hinder vid planeringen. Uppdelningen mellan nya och gamla Knivsta. 7

11 Bygga för glest i ett centralt viktigt och strategiskt läge i Knivsta tätort. Bygga bort kulturlandskapet och naturvärden. Otydlig avgränsning mellan privata och offentliga ytor vid nybyggnation och planering. Parkeringsfrågan behöver en tydlig linje för att minska bilberoendet och ha en rimlig parkeringsnorm och där markparkering kan ifrågasättas av markeffektiva skäl. Bilburen struktur som inbjuder till höga hastigheter, ökad bilism och försämrar tillgängligheten och miljön för gående i tätorten. Bygga utan tillfredsställande dagvattenrening försämrar möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormer i Knivstaån-Lövstaån och Garnsviken. Bygga stora barriärskapande strukturer stationsnära som påverkar fortsatt utveckling i mänsklig skala negativt. Förslag på ambitionsnivå För varje hållbarhetsfaktor anges förslag på ambitionsnivå; Enastående, Klart bättre än normal standard eller Normal standard. Dessa nivåer är i förhållande till vad som idag är normalt vid stadsutveckling i en svensk kommun av Knivsta kommuns storlek. Arbetet med hållbarhetsprogrammet och dess ambitionsnivåer har bland annat arbetats fram i workshops tillsammans med tjänstepersoner inom förvaltningens projektgrupp, samt i en workshop tillsammans med politiken i KS, SUN och BMN. Förslag på ambitionsnivåer utgår från diskussioner på workshops och har i arbetet med hållbarhetsprogrammet identifierats för varje hållbarhetsfaktor. Förslagen visar på möjligheter för Nydal, vad som krävs för att uppnå föreslagna ambitionnivåer samt konsekvenser av dessa. Förslagen till ambitionsnivå är tänkt att vara ett stöd i kommunens fortsatta hållbarhetsarbete för Nydal och är en början till ett mer detaljerad hållbarhetsprogram. Förslagen ger också stöd för en diskussion om prioriteringar av de resurser man bedömer kunna satsa på projektet (såväl vad gäller organisationskapacitet som investeringar). Ambitionsnivåerna sammanfattas även i en tabell på nästa sida. Även behov av insatser och resurser sammanfattas i tabellen. Man måste se förslagen till ambitionsnivå i ljuset av projekt Nydals läge. Läget är på många sätt gynnsamt, men ska ändå inte jämföras med de projekt med hållbarhetsprofil som ligger i förstklassiga lägen, t.ex. Norra Djurgårdsstaden. Att t.ex. utveckla en livaktig lokal ekonomi i Nydal, som saknar stark genomströmning av människor genom området, blir en stor utmaning som kräver både stark organisation och investeringar. Man bör då kunna nå ett resultat som är Klart bättre än standard, men kan inte nå Enastående med hänsyn till läget. Samtidigt kommer erfarenheterna från Nydal att vara mycket värdefulla för andra hållbarhetsprojekt, eftersom förutsättningarna i Nydal har mer gemensamt med de flesta projekt än vad de har med Norra Djurgårdsstaden. 8

12 Sammanfattning av hållbarhetsförslag Övergripande hållbarhetsprogram Social hållbarhet Förslag ambitionsnivåer Behov av insatser och resurser för att nå ambitionnivåer Identitet Klart bättre än normal standard Mycket stora insatser och resurser. Möten, trygghet och lokalt engagemang Normal till klart bättre än normal standard Mycket stora insatser och resurser. Grönstruktur för rekreation Klart bättre än normal standard Normala insatser och resurser. Hälsa och säkerhet Normal standard Stora insatser och resurser. Ekonomisk hållbarhet Förslag ambitionsnivåer Behov av insatser och resurser för att nå ambitionnivåer Lokal ekonomi och socialt kapital Klart bätre än normal standard Mycket stora insatser och resurser. Social trygghet och folkhälsa Klart bättre än normal standard Stora insatser och resurser. Långsiktig resursplanering Enastående Stora insatser och resurser. Investeringvilja och projektekonomi Klart bättre än normal standard Stora insatser och resurser. Ekologisk hållbarhet Förslag ambitionsnivåer Behov av insatser och resurser för att nå ambitionnivåer Kretslopp och miljöteknik Klart bättre än normal standard Mycket stora insatser och resurser. Transportenergi Klart bättre än normal standard Stora insatser och resurser. Grönstruktur för ekosystemtjänster Klart bättre än normal standard Stora insatser och resurser. Blåstruktur för ekosystemtjänster Normal standard Normala insatser och resurser. 9

13 Hållbarhetsprogrammets bakgrund och upplägg Ett hållbarhetsprogram för Nydal ska bidra till att styra utvecklingen mot de kvaliteter som den politiskt antagna visionen uttrycker. Under arbetet med planprogrammet kommer hållbarhetsprogrammet att fungera som en plattform för konkreta avvägningar mellan olika hållbarhetsfrågor, där tydliga ambitioner och krav beskrivs. Hållbarhetsprogrammet utgår från verktyget Värderosen, vilket innebär att olika alternativa förslag enkelt kan utvärderas i det verktyget under processens gång. Processen bakom hållbarhetsprogrammet Programmet utgår från Vision för Nydal, ett dokument som antagits av kommunfullmäktige. Visionen har i sin tur tagit vara på erfarenheter från en tidig medborgardialog med kommuninnevånarna (2014). kommunens projektorganisation för Nydal har sedan utarbetat förslag till konkretiseringar av Visionen. I anslutning till utställningen Experiment Stockholm. på Färgfabriken, anordnades idé- och kunskapsseminarier kring Nydal och hållbar stadsutveckling som bearbetat flera av frågorna. Ekologigruppen har också hållit tre workshops med projektgruppen där förslag och ambitionsnivåer diskuterats. I januari 2015 genomfördes en workshop med den politiska styrgruppen där mål och ambitionsnivåer för projektets delar diskuterades. Programmets delar Programmet består av följande delar: Vision: En politiskt antagen vision för utvecklingen av stadsdelen. Prioritering: Sammanfattning av förslag till ambitionsnivå för arbetet med de olika hållbarhetsfaktorerna. Beskrivning av vad som är hållbart: Texter som förklarar vad hållbarhet är utifrån 12 olika hållbarhetsfaktorer och deras underavdelningar. Förutsättningar och möjligheter: Nydals specifika förutsättningar att utveckla hållbarhetens olika delar. Riktlinjer: Förslag till riktlinjer för att uppå hållbarhet under respektive hållbarhetsfaktor. Kravspecifikationer: Förslag till specifika krav som kan styra utvecklingen enligt plankarta och planbeskrivning, gestaltningsprogram, skötselplan, avtal, m.m. Denna del är ej påbörjad, men exempel bifogas. 10

14 200 meter N 11

15 SOCIAL HÅLLBARHET 12

16 SOCIAL HÅLLBARHET Identitet IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET När en stadsdel har en tydlig och positiv identitet underlättar det för de boende att identifiera sig med platsen och känna samhörighet med andra som bor där. En tydlig identitet kan bidra till att långsiktiga sociala strukturer/relationer skapas. En tydlig och positiv identitet kan också vara viktig för den lokala bostadsmarknaden. En plats identitet beror av dess karaktär rent geografiskt, landskapets former och naturmiljö, men också i allra högsta grad av kulturella yttringar och av de boendes vardagsliv. Både platsens historiska och nutida användning präglar landskapet och är viktiga för identitetsskapandet. Förutsättningar Kommunen och Nydalsområdet är relativt okända för utomstående. Det regionala läget är dock välbekant, med närheten till Uppsala, Stockholm, Arlanda och Mälaren. Landskapet är typiskt för södra Uppland och Mälardalen, men inte unikt. Äldre gårdar, fornlämningar och kulturlandskap knyter bakåt i historien, men dessa element är inte särskilt kända. Nydal präglas inte av någon stark samtidskultur idag. När en helt ny stadsdel skapas, med plats för flera tusen nya människor, finns förutsättningar att utveckla en unik identitet. mycket få stadsmiljö-upplevelser utanför städernas historiska kärnor. För att uppnå ambitionsnivån krävs: att stadsdelen utvecklas med stor omsorg om stadsstruktur, gaturum, allmänna platser och aktiviteter, så att det uppstår ett intressant stadsliv. att framstående och synliga lösningar utvecklas för miljöteknik och mobilitet, så att området kan bli känt för sin miljöprestanda. Konsekvenser av ambitionsnivå För att skapa en unik identitet krävs satsningar på högkvalitativ arkitektur och omsorgsfullt formgivna och omhändertagna offentliga rum. Det kräver satsningar och resurser både i planeringsskede, byggskede och driftskede. Om miljöteknik ska kunna bli en del av Nydals identitet krävs att kommunen skapar förutsättningar för innovativa lösningar samt ställer krav på exploatörer att uppnå krav. Riktlinjer Nydal ska utformas så att stadsdelen präglas av en identitet baserad på områdets landskapliga sammanhang och kulturhistoriska arv samt av det centrala läget med närheten till stationen och högkvalitativa naturområden. Stadsdelen kommer att utvecklas som en levande stadsdel och en integrerad del av tätorten, där småstadslivet är en del av identiteten. En hög hållbarhetsambition kommer att ha stor betydelse vid identitetsskapandet. Övergripande hållbarhetsprogram Möjligheter Förslag till Innehåll och ambitionsnivå: Klart bättre än standard Med en tydlig identitet går det att skapa det varumärke som behövs för att göra projektet intressant att satsa på för exploatörer och verksamhetsutövare. Genom att utveckla en stadsdel med hög variation och attraktiva gator och allmänna platser, kommer Nydal att kunna erbjuda en av En tillskapad egen identitet Stadsutvecklingen i Nydal är ett första steg i en omfattande utbyggnad av Knivsta tätort. En egen stark identitet, med sikte på småstadsmiljö, kan skapas med hjälp av arkitektur, platsbildningar och byggnadsstilar med karaktärsgemensamma drag, men hus med unik utformning. Det miljömässigt framstående boendet/stadsbyggandet ska vara en stadig grund i Nydals identitet. Nytänkande och innovation är ledord med kreativa lösningar 13

17 SOCIAL HÅLLBARHET IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET inom energi- och kretsloppsfrågor och transportsystem och livsstilsfrågor. Genom pedagogiskt och estetiskt utformad miljöteknik, exempelvis synlig energiframställning och gestaltad dagvattenhantering, ska detta kunna upplevas inom stadsdelen. Det hållbara boendet i Nydal ska vara en förebild för stadsutveckling inom kommunen och i andra kranskommuner inom regionen. Kulturhistorisk anknytning Att ta tillvara det kulturhistoriska arvet i form av strukturer, miljöer och byggnader från olika tidsperioder ger förutsättningar för att skapa en lokal identitet. Stadsdelen i Nydal ska anknyta till platsens kulturhistoria genom att lyfta fram historisk markanvändning i landskapet såsom växlingar mellan täta skogsområden och öppna marker. Strukturer, bebyggelsemönster, objekt och miljöer i det historiska gårds- och jordbrukslandskapet bevaras och lyfts fram samtidigt som de ges en naturlig funktion i stadsmiljön. Vattnet som attraktionskraft har historiskt varit avgörande för bebyggelseutvecklingen på den här platsen och så även idag. Knivstaån tillgängliggörs med hjälp av ett sammanhängande promenadstråk och skyltar som informerar om vattnets väg. Platsidentitet är även kopplat till vilka verksamheter och aktiviteter som pågår i ett område, såväl formella som informella. Pågående aktiviteter bör beaktas när nya områden planeras och ibland finns det anledning att även utveckla dessa aktiviteter ytterligare. Detta har förtydligats i och med den europeiska landskapskonventionen som lyfter synen på landskapet som ett resultat av bland annat både sin historiska och sin nutida användning. För att förankra stadsutvecklingen och dess planerade identitet på ett framgångsrikt sätt är det avgörande att ge utrymme åt verksamheter och aktiviteter som idag finns och pågår i området. Stadsdelens identitet kan även byggas upp kring vilka nya verksamheter och aktiviteter som möjliggörs i området. En del i detta kan vara att skapa mångfunktionella ytor som kan rymma flera olika funktioner och aktiviteter som inte nödvändigtvis är på förhand givna. På så sätt kan man ge utrymme för lokala kulturer/initiativ som kan bidra till att stärka platsens identitet. Anpassning till landskapet Alla platser utgörs av naturliga och kulturellt skapade landformer och strukturer med topografi och vegetation, som tillsammans skapar ett unikt landskap. Planeringen av Nydal drar fördel av dessa faktorer så att karaktäristiska och identitetsskapande landskapsbilder kan bevaras. Genom att beakta landskapets förutsättningar kommer bebyggelsen också att harmoniera bättre med sin omgivning. Utrymme för samtida och spontana kulturyttringar 14

18 SOCIAL HÅLLBARHET Möten, trygghet och lokalt engagemang Platser där människor kan mötas är en förutsättning för folkliv och kontakt mellan invånare. Möten mellan människor genererar händelser som i sin tur leder till att idéer alstras och utbyts. Genom att ge plats för möten i en stadsdel skapar man även möjligheter för lokalt förankrade aktiviteter och traditioner. Ett aktivt föreningsliv ger möjlighet för människor i området att tillhöra ett sammanhang och känna trygghet. Möten mellan människor bidrar också till en större förståelse för det som är annorlunda. I det offentliga rummet möts alla på lika villkor, oberoende av ålder, etniskt ursprung, åsikter, kultur, köpkraft, livssituation etc. Här möter man både det kända och det okända och man lär sig att manövrera bland främlingar, att respektera den anonyma, att träffas och skapa gemenskaper. En trygg stadsdel innebär en mer jämlik stadsdel där var och en kan röra sig under alla tider på dygnet utan att känna rädsla. Upplevelsen av trygghet i stadsrummet korrelerar inte nödvändigtvis med den verkliga risken att utsättas för brott. En plats upplevs ofta som trygg om den är välskött och befolkad och om den är lätt att överblicka och orientera sig på. Utformningen av bebyggelsen och gaturummen bidrar därför till att avgöra känslan av trygghet i stadsrummet. Ett lokalt engagemang i en stadsdel medför ett tydligare samband mellan området och de människor som bor där. Genom ett personligt engagemang i sitt närområde bryr man sig mer om både den fysiska miljön och de människor som bor och rör sig där. En personlig koppling till sin stadsdel gör att man vårdar sin omgivning vilket leder till trivsel, samhörighet och i längden även trygghet. Detta kan på sikt innebära att långsiktiga sociala strukturer skapas. Förutsättningar IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET Det finns få mötesplatser i Nydalsområdet idag och den befintliga stadsstukuren ger dåliga förutsättningar för flöden och integration. Området rymmer natur- och kulturmiljöer som skulle kunna utvecklas till gröna mötesplatser. Närheten till stationen ger ett attraktivt läge som har möjlighet att uppnå en täthet som ger flöden och rörelse som är en av förutsättning för ett levande stadsmiljö. Järnvägen är en stark barriär som försvårar utbytet mellan Nydal och Knivsta centrum. Nydal planeras som den yttersta stadsdelen åt väster. Förutsättningarna för en genomströmning av mäniskor genom området är små. Hästverksamheten i området bidrar med aktiviteter och kan bidra till möten. Möjligheter Förslag till Innehåll och ambitionsnivå: Normal till Klart bättre än standard Med rätt utformning, täthet, funktioner och kvalitéer har Nydal, med sitt centrala läge, möjlighet att utveckla Knivsta till en attraktiv småstad som kan bli en naturlig mötesplats för kommunen. I Nydal finns möjlighet att skapa trygga, befolkade stadsmlijöer som kan vara levande under en stor del av dygnet. Nydal kan rymma viktiga mötesplatser för kommunen, så som en stadspark, stationsnära torg, åpromenad, eller dylikt. Övergripande hållbarhetsprogram 15

19 SOCIAL HÅLLBARHET För att uppnå ambitionsnivån krävs: IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET Att det skapas en täthet i den nya stadsdelen så att det finns ett befolkningsunderlag för att skapa befolkade och levande stadsmiljöer Att entréer och lokaler vänds mot gatan och att gränsdragningarna mellan offentlig och privat mark är tydlig för att skapa trygghet i gaturummet. Att gaturummen utformas för låga hastigheter med tydliga och väl upplysta gång- och cykelstråk. Att Nydal, i den utsträckning det är möjligt med hänsyn till infrastrukturbärriärer, integreras med sina omgivande områden. Exempelvis genom ytterligare kopplingar över järnvägen. Att bebyggelsen håller en mänsklig skala och har ett finmaskigt och integrerat gatunät med tydlig gatuhierarki och orienterbarhet. Att det skapas en variation av bostäder, handel, offentliga och kommersiella verksamheter och andra aktiviteter av olika slag, exempelvis kulturaktiviteter, som kan skapa en stadsdel som är levande en stor del av dygnet. Att mötesplatserna som skapas blir attraktiva och även kan bidra till att locka besökare från andra delar av kommunen och regionen. Riktlinjer Integrerad stadsdel - människor i rörelse En förutsättning för att möten ska uppstå är att det finns människor i rörelse. För att uppnå det i Nydal krävs en viss täthet i bebyggelsen som i sin tur medger en hög andel människor i förhållande till det offentliga rummets yta. Dessutom krävs att det finns attraktiva målpunkter inom stadsdelen som lockar samt många kopplingar till omgivande områden som gynnar ett utbyte av människor. För att öka genomströmningen av människor i hela stadsdelen ska gatustrukturen vara inordnad i en sammanhängande nätstruktur och återvändsgator ska undvikas. Gaturummen ska vara tydligt offentliga och trygga. Det finns svårigheter att integrera stadsdelen med omgivande stadsdelar på grund av en stark infrastrukturbarriär. Ytterligare en övergång/ sociodukt söderut som länkar samman Nydal med östra sidan av järnvägen skulle öka möjligheterna att binda samman olika målpunkter och mötesplatser. Genom att kombinera attraktiva mötesplatser med stationsområdet blir dessa levande samtidigt som tryggheten ökar för kollektivtrafikresenärerna. Konsekvenser av ambitionsnivå Det kräver stort engagemang och resurser i planeringsskedet för att säkerställa trygga och attraktiva mötesplatser med kvalitet och funktion som placeras i strategiska lägen i stadsdelen. Projektorganisationen måste arbeta tvärsektoriellt och utveckla verktyg och styrmedel för att säkerställa kvaliteter som efterfrågas. Det krävs en omfattande dialog med byggherrar och eventuella andra markägare för att säkerställa de kvaliteter som eftersträvas. Det behövs nya typer av projektkalkyler för att fördela tidiga investeringskostnader för hållbarhet och den värdeökning som projektet väntas bidra med. Investeringar i kopplingar över järnvägen behövs sannolikt. Skötsel och underhåll av mötesplatser blir viktig för att hålla stadsdelens offentliga rum attraktiva. Blandad stad Möten sker ofta i anslutning till olika verksamheter och därför är det viktigt att det finns en blandning av bostäder och lokaler för handel och service i Nydal. Tillgång till verksamheter är av betydelse för det lokala engagemanget, men även för den sociala mångfalden. Förskolor, grundskolor och områden för idrott och lek är viktiga mötesplatser där barn och föräldrar träffas och bildar nätverk. Med lokaler och byggnader för handel och service inom stadsdelen är chansen större att de boende blandas med människor från andra områden. Samtidigt skapas en aktivitet i området som de boende kan samlas kring. Inte minst kan det finnas en social trygghet att det finns offentliga och kommersiella verksamheter i närområdet. Att barnen kan gå på förskolan i närheten av bostaden och att det finns möjlighet att handla mat i närheten av hemmet underlättar vardagen, i synnerhet för de hushåll som inte har tillgång bil. Genom en variation i utbudet av handel och service kan 16

20 SOCIAL HÅLLBARHET IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET Övergripande hållbarhetsprogram fler människor attraheras och underlag för en större mångfald skapas. En blandning av verksamheter ger dessutom bättre förutsättningar att uträtta sina ärenden lokalt, utan behov av långa transporter. För att blandningen av funktioner ska ge riktigt bra möjligheter till möten, ska den helst genomföras inom gångavstånd. Tillgång till mötesplatser med kvalitet och funktion I Nydal ska det finnas ett stort utbud av torg, gaturum, parker och andra platsbildningar där människor kan mötas. Det är viktigt att det finns en variation av mötesplatser för olika typer av aktiviteter för att på så vis kunna tilltala så många människor som möjligt. Dessutom ska dessa platser ingå i ett logiskt rörelsestråk där de utgör upplevelsesekvenser utmed vägen och attraktiva målpunkter. Mötesplatserna i Nydal ska vara utformade med höga kvaliteter vad gäller såväl utformning som funktion och upplevelse. De är både mentalt och fysiskt tillgängliga och med tydliga gränser mellan offentligt och privat råder det inga tvivel om var man får röra sig. Hela Nydal ska vara fysiskt tillgängligt med bra materialval för markbeläggning och funktionella lösningar för att ta upp nivåskillnader där man kan ta sig fram både med barnvagn och med rullstol på ett enkelt sätt. Med en god tillgång till sittplatser skapas en tillgänglig miljö som ger möjlighet att slå sig ner och samtala eller vila. I Nydal ska det finnas en stor variation av mötesplatser med olika kvaliteter och funktioner. I en hållbar stadsdel är det viktigt att det finns såväl allmänna mötesplatser, där människor med olika bakgrund kan mötas på lika villkor, som mer intima platser för gemensamma aktiviteter inom grannskapet. (Köpenhamn t.v, Örebro t.h.) I en blandad stad finns en variation av bostäder, kontor och andra typer av verksamheter. Denna blandning ger förutsättningar för möten mellan människor och bidrar till en större trygghet, social mångfald och lokalt engagemang i stadsdelen. Med verksamheter inom stadsdelen kan man också ge möjligheter att uträtta fler ärenden lokalt och på så vis minska behovet av transporter. (Vaubahn, Tyskland). Dessutom skapas platser att uppehålla sig på vilket ytterligare ökar möjligheterna till möten. Stadsdelens mötesplatser ska vara utformade med hänsyn till väder och vind och kunna erbjuda attraktiva mikroklimat. Framför allt ska mötesplatserna erbjuda en positiv sinnesupplevelse genom att vara estetiskt utformade i mänsklig skala med exempelvis vegetation, vatten och ibland även med vackra utblickar. Inom Nydal ska det finnas platser där grannskapen kan träffas för gemensamma aktiviteter. Det kan vara offentliga kvartersparker eller en gemensam yta inom bostadsrättsföreningen. Det ska även finnas en större gemensam plats, exempelvis en stadspark. Stadsparken kan etableras tidigt i utvecklingsskedet för att öka socialt och ekologiskt värde för dagens invånare och höjda markvärden för kommande exploateringar. 17

21 SOCIAL HÅLLBARHET IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET För att skapa en integrerad stadsdel med social mångfald är det värdefullt att planera för offentliga platser där olika typer av människor kan mötas på lika villkor. Möten mellan olika grupper i samhället kan underlättas genom att planera mötesplatser kring olika funktioner där intresset för funktionen kommer att locka olika människor till platsen. Det kan till exempel handla om gemensamhetsodling, utegym eller en temalekplats. Nydals gaturum och offentliga miljöer ska kännas trygga att vistas i oavsett tid på dygnet. Grunden är att det ska finnas liv och rörelse och att stadsdelen upplevs som befolkad, sedd och vårdad. Välskötta och lämpligt belysta gator, torg och parker ökar känslan av att vara sedd. För att ytterligare bidra till en ökad trygghet ska kvällsöppna verksamheter gynnas i anslutning till hållplatser för kollektivtrafik och längs med huvudstråket. I Nydal ligger entréer och fönster ut mot gatan och bidrar med människor i rörelse och ögon på gatan. Här ska det inte finnas några ytor med tveksam tillhörighet eller funktion. Parkeringsytor inom stadsdelen ska placeras i anslutning till bostadshus och utföras i en liten och överblickbar skala samtidigt som stora parkeringar som uppfattas som otrygga ska undvikas Trygga gaturum och miljöer Småskaliga gaturum, entréer mot gatan, lågt sittande fönster ger trygga gaturum. (Västra hamnen, Malmö) Med hjälp av god belysning och kvällsöppna verksamheter kan man skapa trygga gaturum under dygnets mörka timmar. (Freiburg, Tyskland) Upplysta bostadsfönster ger ögon på gatan kvällstid. (Biskopshagen, Växjö) 18

22 SOCIAL HÅLLBARHET IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET Övergripande hållbarhetsprogram I Nydal är trafikmiljön integrerad med gång-, cykel- och fordonstrafik i samma gaturum och i samma marknivå. Med låga hastigheter och ofarliga övergångsställen kan de mer utsatta trafikanterna såsom fotgängare och cyklister röra sig obehindrat i gaturummet. Även bilfria gator och rörelsestråk ska prövas. Detta får särskilt stor betydelse för barnens rörlighet i stadsdelen. Trygghet är inte bara angeläget inom stadsdelen. Det är även grundläggande med trygga och gena förbindelser mellan Nydal och Knivsta centrum och stationen. Trygga gång- och cykelstråk är nödvändiga för en hög andel gång- och cykeltrafik. Mänsklig skala och orienterbarhet Stadsdelens skala påverkar stadslivets intensitet och förutsättningar för social interaktion. Nydal ska utformas i en mänsklig skala, det vill säga en småskalig stadsstruktur som är överblickbar med hög detaljeringsgrad. Många gånger upplevs det mer meningsfullt att engagera sig i frågor om gemensamheter i en småskalig stadsdel. En mänsklig skala En småskalig kvartersindelning med en hög detaljeringsgrad sätter den gående människan i centrum och underlättar för människor att komma nära varandra. Många gånger upplevs det mer meningsfullt att engagera sig i frågor om gemensamheter i en småskalig stadsdel. (Järla sjö, Nacka) gör att man lättare känner igen människor i området och det blir därför lättare att engagera sig även i sociala sammanhang. Nydals gator, byggnader och hastigheter ska vara dimensionerade efter den gående och cyklande människans upplevelser. Arkitekten Jan Gehl har identifierat ett antal faktorer som ska testas i Nydal. Han menar att för att gångavstånd inte ska uppfattas som onödigt långa och osäkra ska byggnader i gatuplan ha en hög detaljeringsgrad och kvartersstrukturen hållas småskalig. Fasader mot huvudgatan ska variera inom ett och samma kvarter. Vidare visar han på att det ska finnas sekvenser av upplevelser längs med vägen, platser att stanna upp och vila på och gaturummet ska ha en ljudnivå som tillåter konversationer. Annat som spelar in är överblickbarheten där gatunätet ska vara utformat med en tydlig hierarki som gör det enkelt att hitta i området. Det är särskilt viktigt att det är lätt att hitta till huvudgatan. Täthet En stadsdels täthet kopplar starkt till antalet butiker, restauranger, aktiviteter och möjligheterna att möta andra människor. Kopplingen är dock inte absolut. Det finns exempel på förorter med hög täthet, men med dåligt gatunät, där det helt enkelt saknas bra rörelsestråk för människor och attraktiva lägen för verksamheter. Täthet förväxlas ofta med hushöjd. I en och samma struktur av gator och kvarter, ger höga hus naturligtvis en högre täthet. De flesta stadsdelar med höga hus ger dock dessa ett stort omland av kvartersmark och trafikytor. Därför är städer som Barcelona, med sina 6-8 våningar, tätare än många moderna kinesiska förorter med hus om 40 våningar. När höga hus placeras tätt, som t.ex. i Hong Kong, erhålls en mycket hög täthet och med den förutsättningar för ett intensivt folkliv. Samtidigt påverkas kvaliteter i bostäder, kvartersgårdar, gaturum m.m, främst för att dagsljuset får svårt att nå ner på marken eller in i bostäderna. Alla stadsutvecklingsprojekt med sikte på täthet rymmer många avvägningar mellan hushöjd och täthet å ena sidan, och å andra sidan bl.a. boendemiljö, gatumiljö, parkeringsytor, etcetera. 19

23 SOCIAL HÅLLBARHET Grönstruktur för rekreation Stadens parker och naturområden utgör en grönstruktur som är nödvändig såväl ur ett ekologiskt som ett socialt perspektiv. Grönstrukturen spelar en central roll för människors rekreation och hälsa. I parker och natur finns utrymme för många typer av aktiviteter som inte har någon annan självklar plats i staden. I de gröna miljöerna finns goda förutsättningar för sport, lek och aktivitet, både i anlagda parker och i naturområden. Här finns också goda möjligheter för avkoppling och vila. Parker och grönområden möjliggör möten och kan bidra till att förstärka de boendes känsla av tillhörighet. Forskning visar att vistelse i gröna miljöer har stor betydelse både för psykisk och fysisk hälsa, och ger exempelvis positiva effekter på vanliga folksjukdomar som stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Gröna rekreationsområden ska finnas nära människor och vara lätta att nå. För att vistelsen i ett grönområde ska kännas meningsfull och rik på upplevelser är det nödvändigt att parkerna och naturen innehåller höga rekreativa kvaliteter med en variation av karaktärer, aktiviteter och funktioner. Förutsättningar I Nydal finns uppvuxen skog med möjligheter till skogskänsla och samtidigt öppna kulturlandskap med historiskt intressanta gårdsmiljöer och fornlämningsområden. Upplandsleden passerar programområdet. Närhet till Knivstaån ger möjligheter att utveckla attraktiva promenadstråk. Den upplevda tillgängligheten till grönstrukturen är relativt låg, med få tydliga entréer till naturområden. Möjligheter IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET Förslag till Innehåll och ambitionsnivå: Klart bättre än standard Vid utvecklingen av Nydal finns goda förutsättningar att integrera bebyggelsen med skogs- och odlingslandskapet och låta dessa bli identitetsskapande kvaliteter i stadsdelen. Närheten till övrig grönstruktur och Upplandsleden är centrala värden att bygga vidare på. Med dessa som utgångspunkt finns också möjlighet att tillskapa nya rekreativa kvaliteter och funktioner, särskilt sådana kopplade till vatten eller urbana miljöer. Området har förutsättningar att kunna utveckla en stadsdel där ett hållbart och stadsmässigt boende kombineras med god tillgång grönområden med såväl ekologiska som rekreativa kvaliteter. Genom att skapa attraktiva gröna mötesplatser, exempelvis en stadspark, kan Nydal få en viktig rekreativ funktion för hela tätorten och eventuellt hela kommunen. Grönstrukturen ska vara mångfunktionell på så sätt att ytor kan fungera såväl för rekreation och biologisk mångfald som för olika typer av ekosystemtjänster. Grönstrukturen kan göras väl tillgänglig för barn i områdets skolor och förskolor. För att uppnå ambitionsnivån krävs: Att bebyggelsen värnar de befintliga rekreativa kvalitéerna. Att nya rekreativa kvaliteter och platser skapas i den bebyggda miljön och att en större grön mötesplats, exempelvis stadspark, skapas. Att ytterligare kopplingar över järnvägen skapas. Att alla boende ges närhet till bostadsnära natur, 300 meter till närnatur och 150 meter till mikropark/gröning. Att gröna stråk inom stadsdelens gröna mötesplatser och till andra stadsdelar planeras in och sköts. Att tydliga entréer skapas mot omgivande grönstruktur och Upplandsleden. Konsekvenser av ambitionsnivå Det kräver engagemang och resurser i planeringsskede, byggskede och driftskede för att säkerställa att kvalitéer i befintliga grönområden tillvaratas och att gröna kopplingar inom och mellan stadsdelar 20

24 SOCIAL HÅLLBARHET IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET Övergripande hållbarhetsprogram skapas. Funktionell och kontinuerlig skötsel av gröna mötesplatser och stråk. Investeringar i kopplingar över järnvägen. Riktlinjer 150 meter till mikropark/gröning. Dessutom ska det finnas en tillgänglig plats för aktiviteter som kan stärka gemenskapen inom området såsom större evenemang, social samvaro, bollspel och picknick. Sammanhängande grönstruktur Tillgänglighet till tätortsnära grönområde En god tillgänglighet till grönområden i närheten av bostaden underlättar vistelse och användning av grönområden. Det bostadsnära grönområdet ska vara möjligt att nå till fots från bostaden. Det är därför viktigt att minimera eventuella barriärer och säkerställa att vägen dit är attraktiv och säker. I forskningen har 300 meter visat sig vara ett gränsvärde för hur långt människor är beredda att gå till ett grönområde för att de ska besöka det ofta. Ur ett barnperspektiv är det särskilt viktigt att det är nära till parken eller naturen samt att vägen dit inte korsas av alltför många och kraftiga barriärer. Det är avgörande att planera för grönytor inom stadsdelen så att de boende har nära till tillgängliga park- och naturområden. Ambitionen är 300 meter till närnatur och Grönstrukturen består såväl av parker som av naturområden. (Söderköping) En god tillgänglighet till parker och grönområden i närheten av bostaden ökar förutsättningarna för att människor ska ta sig hit och använda platsen. (Strömparken i Norrköping) Det finns ett värde i att parker och natur hänger samman eftersom storleken på det tillgängliga grönområdet då på sätt och vis ökar. Att kunna röra sig ohindrat mellan olika grönområden gör att den lilla kvartersparken kan innebära entrén till ett mycket större rekreationsområde. Det innebär större möjligheter till en variation av aktiviteter och funktioner. Från kvartersparker i Nydal ska det löpa gröna stråk till skogsområdet, hästgården, och Upplandsleden. Om en ny koppling över järnvägen blir verklighet kan Nydals grönområden också kopplas samman med Knivsta tätort, exempelvis Valloxen, genom attraktiva rörelsestråk. 21

25 SOCIAL HÅLLBARHET IDENTITET - MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - HÄLSA OCH SÄKERHET Grönstrukturen innhåller såväl sammanhängande stråk som aktivitetsplatser och gröna mötesplatser. Variation av rekreativa kvaliteter Utöver en god tillgång till grönområden är det också nödvändigt att parker och naturområden innehåller höga rekreativa kvaliteter. Detta för att vistelsen i det gröna ska vara rik på upplevelser och kännas meningsfull. Det handlar om att utveckla olika karaktärer, aktiviteter och funktioner. I Nydal ska det finnas ett stort utbud av upplevelsevärden kopplade till naturen och vattnet. Stadsdelens parker ska erbjuda plats för lek, bollspel, odling och folkliv. I de skogsområden som finns inom och i anslutning till stadsdelen ska det bland annat finnas möjligheter till löpträning, naturlek, att ströva runt och finna ro. Med höga rekreativa kvaliteter kommer grönområdena att användas av många människor och fler kommer att må bättre. Med höga rekreativa kvaliteter ökar värdet på boendet i Nydal samtidigt som besökare utifrån kan lockas till området. Stadens parker ska erbjuda en stor variation av karaktärer, aktiviteter och upplevelser. Parker och grönområden ska fungera både som levande mötesplatser och som avkopplande rekreationsområden. (Hammarby Sjöstad, Stockholm) En blandning av aktivitetsmöjligheter ger möjligheter till rörelse. (Superkilen, Köpenhamn, t.v, Islandsbrygge, Köpenhamn, t.h.). 22