Stora Forskarpriset. Pris för forskare under 45

Transkript

1 Cancerepidemiologisk forskning gav Jonas Årets mottagare av Svensk Kirurgisk Förenings Stora Forskarpris på kr är docent Jonas Manjer, Malmö. Forskningen bedrivs främst utifrån bröstcancer och dess olika epidemiologiska aspekter. Mottagaren av priset lyfter också fram styrkan av ett multidisciplinärt arbetssätt och vikten av det öppna forskningsklimatet. JONAS MANJER Malmö I maj blev jag uppringd av ordföranden i Svensk Kirurgisk Förenings kommitté för klinisk forskning, Ulf Gunnarsson. Glad och hedrad fick jag veta att jag blivit utsedd till årets mottagare av Svensk Kirurgisk Förenings stora forskarpris Ytterligare hedrad blev jag då jag fick reda på vilka som nominerats från övriga regioner; Oliver Gimm (Linköping), Oskar Hemmingsson (Umeå), Tomas Lorant (Uppsala), Anna Martling (Stockholm) och Ville Wallenius (Göteborg). En smålänning i Skåne Efter gymnasium i Vetlanda, fabriksarbete och olika vikariat som högstadielärare började jag läsa medicin i Lund De sista årens kliniska tjänstgöring som kandidat gjorde jag i Malmö och då jag kom till kirurgen föll bitarna på plats. Detta har ofta fått mig att tänka på hur stor betydelse det kollegiala bemötandet och den handledning vi ger kandidaterna har för valet av specialitet. Då läkarexamen var klar ville jag passa på att bättra på min dåliga danska och sökte så jobb i Köpenhamn. Efter något år i Danmark skulle dock annat komma mellan mig och den kliniska karriären. Pris för forskare under 45 Stora forskarpriset delas sedan 2004 årligen ut av Svensk Kirurgisk Förening, i samverkan med Johnson&Johnson. Förutom äran får mottagaren kr. Det är sjukvårdsregionerna som nominerar sina främsta forskare och kandidaterna skall vara under 45 år. Jonas Manjer nominerades av Malmö-Lund regionen. Samhällsmedicin och forskning Läkarutbildningen för inte så länge sedan innehöll mycket begränsade inslag av enskilda arbeten och vetenskapligt resonerande. Termin 10 var det dags för kursen i samhällsmedicin och entusiasmen bland studenterna var redan på förhand måttlig. En eftermiddag presenterade sig en välklädd man som kirurg och professor i epidemiologi: Lars Janzon. Hans föreläsningar blev en entusiastisk färd genom vetenskapsteori, studiedesign och kritisk granskning. Någon månad senare bestämde jag tid med Lars Janzon för att komma in i denna värld ytterligare, efter något år började jag sedan forska på heltid och 2001 disputerade jag med en epidemiologisk avhandling om rökning i förhållande till bröstcancer. Vetenskapsteoretiskt var detta arbete en fin illustration till vikten av att falsifiera sina teorier eller enklare uttryckt jag fann inget samband. Till kirurgen i Malmö Redan som doktorand kom jag i kontakt med professor Anders Borgström på kirurgen i Malmö och hans grupp kring pankreasforskning. Anders var själv i grunden experimentell forskare, men han hade en stor insikt i epidemiologins möjligheter. Hans doktorander skulle i sina avhandlingar idealiskt ha med minst ett experimentellt arbete, ett epidemiologiskt och ett kliniskt. Detta gav Anders doktorander en unikt stark forskarutbildning vilket många av 186 SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

2 Stora Forskarpriset 2012 dem fortsatt att bygga på efter disputationen. Anders gick tyvärr bort allt för tidigt men hans anda lever kvar och inom forskargruppen för kirurgi har de senaste åren flera doktorander disputerat inom pankreasområdet. Nu med handledning av Sara Regnér, Henrik Thorlacius och undertecknad. Min egen forskning har dock allt mer kommit att domineras av ett annat område. Bröstcancer i Malmö En av de första randomiserade mammografistudierna i världen drevs i Malmö och en stark bröstradiologisk enhet har byggts upp med ett stort vetenskapligt engagemang. Ett annat profilområde har varit bröstpatologi, speciellt med utveckling av cytologin. Tidigare bröstcancerforskning vid kirurgen har resulterat i en närmast komplett databas med kliniska data för alla bröstcancerpatienter sedan 1960 och sedan ett par år tillbaka erbjuds alla kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer att delta i en prospektiv insamling av tumörmaterial och blodprover. Sammantaget ger detta goda möjligheter till klinisk och epidemiologisk forskning. Varje år diagnostiseras och behandlas cirka 350 kvinnor med bröstcancer i Malmö. Våren 2012 invigdes ett nytt Bröstcentrum vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Här samlas nu radiologi, patologi, bröstkirurgisk mottagning, bröstsköterskor och paramedicinare i samma lokaler. Sedan några år tillbaka delar också bröstteamet och plastikkirurgen på samma operationsavdelning och vårdavdelning vilket visat sig vara en stor styrka. Plastikkirurgen i Malmö utför huvuddelen av alla bröstrekonstruktioner i södra sjukvårdsregionen. Ett profilområde, under ledning av docent Anita Ringberg, har varit profylaktiska operationer av kvinnor med en ärftligt förhöjd risk för bröstcancer och en avhandling presenterade nyligen resultat från de Fig 1. Årlig åldersstandardiserad bröstcancermortalitet/ i Malmö. första tio åren. Sedan många år drivs dessutom en gemensam onkoplastisk mottagning av kirurgen och plastikkirurgen. En nyantagen doktorand, Michael Rose, har nu också börjar analysera effekterna av ett onkoplastiskt arbetssätt. Personligen har jag allt mer kommit att intressera mig för just dessa områden och nu kompletterar jag min utbildning för att bli dubbelspecialist i kirurgi och plastikkirurgi. Kirurgisk forskning i Malmö Forskningen vid kirurgen och plastikkirurgen i Malmö samlas inom en 4 Högsta 4 Lägsta * Hamnen SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

3 gemensam forskargrupp med professor Bengt Jeppsson som forskargruppens ledare och med ytterligare två professorer. Henrik Thorlacius inom kirurgi och Henry Svensson inom plastikkirurgi. I min egen grupp finns nu sex doktorander och jag är bihandledare till ytterligare fyra. Bengt Jeppsson har under de senaste 15 åren byggt upp en mycket stimulerande och tillåtande forskningsmiljö. Ett tydligt mål har varit att låta oss ungdomar få pröva vingarna. Doktorander skall bli docenter som skall bli handledare och självständiga forskare. Bengts roll för oss andra är mycket rollen som mentor och den som krattar manegen genom att ge kloka råd, sörja för administrativt stöd, ordna med forskningsmedel och att själv ta en stor del av undervisningen. Allt detta ger oss möjlighet att driva egna och självständiga forskningslinjer. Epidemiologisk forskning Min egen forskning har främst bestått i studier av bröstcancer men också av pankreassjukdomar. För att illustrera epidemiologens arbetssätt skulle jag nu vilja gå tillbaka till början och visa en bild ur min första avhandlingsartikel (fig 1). Detta är den enklaste av analyser - att undersöka hur en sjukdom fördelar sig geografiskt. I Malmö skiljer sig bröstcancermortaliteten kraftigt åt mellan olika stadsdelar. Utmaningen blir att undersöka om detta beror på en ökad sjuklighet i vissa områden, och vad som i så fall ökar risken, eller om det beror på dålig överlevnad efter diagnos, och vad som då försämrar prognosen. Aktuella projekt: Epidemiologi och tumörbiologi På senare år har mitt intresse alltmer kommit att handla om metabola och hormonella faktorer i förhållande till risk och prognos för bröstcancer. En viktig linje har varit att kombinera epidemiologi med tumörbiologi. Epidemiologiska studier har ofta nöjt sig med att analysera sjuk/frisk som utfall, men man har alltmer kommit att inse att bröstcancer är en biologiskt mycket heterogen sjukdom med olika former som troligen har olika riskfaktorer. På detta sätt har vi kunnat visa att till exemepel hormon substitution i klimakteriet ökar risken för bröstcancer men att detta främst är relaterat till förhållandevis snälla tumörer. Signe Borgquist visade vidare i sin avhandling 2008 att övervikt har samma effekt. Salma Butt studerade i sin avhandling 2011 olika reproduktiva faktorer och fann att tidigare amning (en faktor med en viss skyddande effekt mot sjukdomen) ökade risken för mer aggressiva tumörer. Ett genomgående drag i dessa studier har varit att faktorer som ökar riken då ökar risken för relativt snällare tumörer, och faktorer med skyddande effekt ökar risken för mer aggressiva former. Den biologiska bakgrunden är ännu oklar men liknande fynd har rapporterats av flera andra grupper. Våra studier sker i nära samarbete med onkolog Signe Borgquist och professor Karin Jirström på patologen i Lund. De använder sig av de möjligheter den så kallade tissue microarray (TMA) tekniken innebär. Genom att förbereda set med mycket små bitar från många olika tumörer kan man snabbt och ekonomiskt undersöka ett stort antal tumörmarkörer (fig 2). Inom Malmö Kost Cancer Studien har vi nu en prospektiv kohort med kvinnor där fått bröstcancer under uppföljningen och där historiskt tumörmaterial finns från cirka 800 kvinnor. Färdigkonstruerade TMA underlättar här betydligt den tumörbiologiska klassificeringen. Metabola faktorer och cancer Vi deltar sedan flera år i ett europeiskt samarbete Metabolic Factors and Cancer där vi i en kohort med individer analyserar metabola faktorer i förhållande till cancerrisk. Dorthe Johansen visade i sin avhandling 2010 ett tydligt samband mellan högt faste-glukos respektive övervikt och en ökad risk för pankreas cancer. Åsa Olsson har redan publicerat flera studier om övervikt och bröstcancer, se nedan, och vi har nyligen tillsammans med Karin Jirström och doktoranderna Jenny Brändstedt och Sackarias Wangefjord påbörjat studier om kolorektalcancer. Vitamin D och cancer Intresset har ökat kraftigt de senaste åren vad gäller möjligheten av vitamin D som en skyddande faktor för många olika sjukdomar men få studier har mätt serumnivåer före diagnos. Martin Almquist studerade detta i förhållande till bröstcancer i sin avhandling 2009 men fann endast en svagt, icke-signifikant, skyddande effekt. I en parallell studie på prostatacancer har vi tillsammans med professor Johan Malm vid klinisk kemi i Malmö och doktorand Johan Brändstedt sett ett bimodalt samband med en ökad risk för män med relativt låga respektive höga vitamin D nivåer. Sannolikt är sambandet mellan vitamin D och cancer mer komplicerat än bara en eventuellt skyddande effekt. Doktoranderna Leila Shirazi Fig 2. Tissue microarray (TMA) tekniken; små bitar från många tumörer får plats på ett objektglas. Reproducerad med tillåtelse från K Jirström. 188 SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

4 CI= CI= CI= undermåliga och storleken på materialet begränsat. Själv har jag efter 15 år inte tagit del av någon epidemiologisk studie utan tydliga svagheter, detta inkluderar även mina egna analyser. Det är dock just detta som är epidemiologins stora utmaning och skönhet - att så bra det är möjligt göra systematiska och kritiska observationer av en förrädisk verklighet. kvartil 1 (referens) och Linnea Larsson går nu vidare med analyser av vitamin D i förhållande till olika former av bröstcancer och i förhållande till långtidsöverlevnad. Thyroidea och bröstcancer Sedan många decennier har man observerat ett samband mellan sjukdomar i thyroidea och bröstcancer men dessa studier ha närmast uteslutande varit tvärsnittstudier. Vi har varit först med att undersöka prediagnostiska T3 nivåer i förhållande till risk för bröstcancer och speciellt bland postmenopausala kvinnor såg vi en markant ökad risk med ett tydligt dos-respons förhållande, (fig 3) 1. Senare har vi analyserat fritt T4 i ett större material och även där funnit en ökad bröstcancerrisk 2. Doktoranderna Ada Tosovic och Jasmin Brandt har nu påbörjat analyser av thyroideahormon i förhållande till risken för olika former av bröstcancer och här är speciellt hormonreceptorstatus av intresse eftersom tidigare experimentell forskning har visat hur thyroideahormon kan påverkar dessa receptorer. kvartil 1 kvartil 2 kvartil 3 Fig 3. Bröstcancerrisk i T3-kvartiler bland postmenopausala kvinnor. Justerat hazard ratio med ett konfidensintervall på 95 procent. samband helt försvinner bland kvinnor som har bjudits in till screening. I en utveckling av detta projekt har vi kunna visa att screeningupptäckt är en oberoende prognostisk faktor vid bröstcancer 3. Tillsammans med Sophia Zackrisson på röntgen i Malmö går vi nu vidare med undersökningar av mammografisk brösttäthet (fig 4). Det är känt sedan tidigare att hög brösttäthet ökar risken för bröstcancer kanske tre fyra gånger och vi har nu funnit att även överlevnaden är försämrad hos kvinnor med täta bröst 4. Bekräftande studier behövs, men möjligheten att kunna använda upptäcktssätt och brösttäthet vid bedömning av återfallsrisk kan komma att förfina valet av adjuvant terapi. Epidemiologins raison d'être Epidemiologisk metodik används för att observera en verklighet som kan vara extremt yvig. Materialet kan vara starkt selekterat, mätmetoderna oprecisa, registerdata kan vara Malmöbor i frysarna En viktig del av min verksamhet är driften av de populationsbaserade kohorter och biobanker som finns i Malmö: Malmö förebyggande Medicin ( deltagare) och Malmö Kost Cancer Studien ( deltagare). Undersökningarna började rekrytera deltagare på 70-talet och förutom blodprover svarade alla deltagare på ett frågeformulär om hälsa, livsstil och socioekonomi. Jag är ordförande i ledningsgruppen och leder det dagliga arbetet där vi nu har fem teknisk-administrativa medarbetare. Vi har nu mer än en halv miljon alikvoter i frysarna med prospektivt insamlat serum, plasma och DNA. En uttalad policy är att detta skall vara en öppen tillgång för forskarvärlden och vi gör årligen ett hundratal uttag till olika studier vilket är en stimulerande och allmänbildande! del av mitt arbete. Framtid Vi har nu en väldefinierad prospektiv kohort med kvinnor där fått bröstcancer och där det finns tumörvävnad från drygt 800 fall. Detta utgör ett lättillgängligt Diagnos, screening och överlevnad Vi har i flera arbeten undersökt determinanter för tumörstorlek och axillmetastasering. Doktorand Shabaz Majid har i sitt första arbete visat på den låga validiteten av kliniska undersökningen vad gäller axillmetastasering och tumörstorlek. Doktorand Åsa Olsson disputerar i oktober 2012 på en avhandling där hon rapporterar att övervikt ökar risken för stora tumörer och axillmetastaser vid diagnos samt ger en sämre överlevnad. Hennes studier visar dock att dessa Fig 4. Fettrikt bröst (låg täthet) till vänster och bröst med hög täthet till höger. SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

5 material för framtida studier av nya markörer för indelning av biologiskt intressanta undergrupper av sjukdomen, samt för studie av potentiella prognostiska markörer. En utvidgning av exponeringsdata är analysen av så kallade genetiska polymorfismer. Vi har just påbörjat analysen av en uppsättning med drygt 1 miljon så kallade SNPar bland våra fall och bland cirka kontroller och detta kommer på allvar att ge oss möjlighet att undersöka interaktion mellan arv och miljö i förhållande till risken för bröstcancer. Tack vare entusiastiska doktorander, post-docs, övriga medarbetare och kollegor inom andra vetenskapliga områden ser jag ljust på framtiden och jag vill på detta sätt tacka dem för gott och roligt samarbete. Referenser 1. Tosovic A, Bondeson AG, Bondeson L, Ericsson UB, Malm J, Manjer J. Prospectively measured triiodothyronine levels are positively associated with breast cancer risk in postmenopausal women. Breast Cancer Res. 2010;12(3):R Tosovic A, Becker C, Bondeson AG, Bondeson L, Ericsson UB, Malm J, Manjer J. Prospectively measured thyroid hormones and thyroid peroxidase antibodies in relation to breast cancer risk. Int J Cancer Feb 9. [Epub ahead of print] 3. Olsson Å, Borgquist S, Butt S, Zackrisson S, Landberg G, Manjer J. Tumourrelated factors and prognosis in breast cancer detected by screening. Br J Surg. 2012;99: Olsson Å, Sartor H, Borgquist S, Zackrisson S, Manjer J. Breast density and mode of detection in relation to breast cancer specific survival. A cohort study. Submitted with revisions. 190 SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR