Minskar probiotika uppkomsten av atopisk dermatit?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minskar probiotika uppkomsten av atopisk dermatit?"

Transkript

1 Minskar probiotika uppkomsten av atopisk dermatit? Maria Berg, ST-läkare Vallentuna Husläkargrupp April 2013 Klinisk handledare: Kristina Allerstrand, Specialist i Allmänmedicin, Vallentuna Husläkargrupp, Vetenskaplig handledare: Rune Lindqvist, Specialist i Allmänmedicin, PhD, CeFam,

2 SAMMANFATTNING Bakgrund Atopisk dermatit (AD) är en av de vanligaste hudsjukdomarna hos barn, och är en prediktor för framtida utveckling av allergiskt utlöst astma och rinit. En förändrad mikrobiell stimulering i industrialiserade länder kan vara en viktig faktor i den ökade förekomsten av allergi och AD. Ett flertal studier har gjorts för att se om probiotika skulle kunna användas som primärprevention mot AD. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka den senaste publicerade litteraturen för att se om det finns stöd för att probiotika under graviditet och/eller spädbarnsålder kan minska uppkomsten av atopisk dermatit. Metod En litteratursökning i PubMed gjordes för artiklar publicerade mellan och Artiklarna granskades med hjälp av SBUs granskningsmall för bedömning av relevans, och bedömdes därefter vidare med hjälp av SBUs mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier (GRADE). Resultat Fyra randomiserade kontrollerade studier inkluderades i litteraturstudien. En studie med hög evidensstyrka visade positiv effekt på utvecklingen av AD, två studier med hög evidensstyrka visade ingen effekt. En studie med medelhög evidens visade positiv effekt. Studierna skiljde sig åt vad gäller tidpunkt för supplementering av probiotika, och även vilka probiotiska bakteriestammar som ingick i studierna. Slutsats Utifrån de fyra inkluderade artiklarna kan ingen säker effekt av probiotika under graviditet och/eller spädbarnstid ses på uppkomsten av AD. Stöd saknas för att några generella rekommendationer om supplementering av probiotika i syfte att minska uppkomsten av AD ska kunna ges. MeSH-termer Probiotics, Atopic dermatitis, Infant, Pregnancy 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 3 Bakgrund 4 Syfte och frågeställning 6 Metod 6 Etiska överväganden 9 Resultat 9 Diskussion 12 Slutsats 14 Förkortningslista 14 Referenser 15 Artikelmatris 18 Bilagor Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans 19 Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier 20 3

4 BAKGRUND Atopisk dermatit (AD) är en inflammatorisk hudsjukdom med kroniskt återkommande förlopp, och kännetecknas av torr hud och klåda. AD förekommer i alla åldersgrupper, men är vanligast före fem års ålder [1]. I den svenska BAMSE-studien (Barn, Allergi, Miljö i Stockholm), fann man att 25 % av nästan 4000 undersökta barn hade AD före två års ålder [2]. Det är således en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Orsaken till AD är en kombination av gener, miljö, defekt hudbarriär och immunologiska mekanismer. Det finns två former av AD, en som är associerad med IgE-medierad sensibilisering (70-80 % av patienterna), och en form utan IgE-medierad sensibilisering (20-30 % av patienterna) [3]. Förhöjda IgE-nivåer har tidigare visats korrelera med risken att senare i livet utveckla astma [4]. Följder av atopisk dermatit Förutom att AD kan orsaka lidande i form av klåda och störd nattsömn, har studier även visat att många barn med AD har sämre självkänsla till följd av sin sjukdom [5]. AD är även en prediktor för framtida utveckling av allergiskt utlöst astma och rinit, och ingår som symtom i den så kallade atopiska triaden. Man uppskattar att ungefär hälften av de barn som har AD även kommer att utveckla astma, och två tredjedelar kommer att utveckla allergisk rinit [6]. Hygienhypotesen Allergiska sjukdomar har ökat kraftigt i industrialiserade länder under 1900-talet [2]. Man vet inte med säkerhet orsaken till den ökande incidensutvecklingen i västvärlden, men den kanske mest etablerade är den så kallade hygienhypotesen, som lanserades 1989 av David Strachan. Hypotesen går ut på att ett minskat antal infektioner tidigt i livet till följd av minskad familjestorlek, ökad hygien och ökad användning av antibiotika, är associerat med ökande förekomst av allergiska sjukdomar [7,8]. Björkstén et al visade i en studie att 20,4 % av 6-7-åringar i Sverige någon gång hade haft AD i böjveck. Motsvarande förekomst i samma åldersgrupp uppgick till 6,5-12,7 % i Estland, Lettland och Polen, och 3,2-4,0 % i Albanien och Georgien, vilket skulle kunna stödja hygienhypotesen [9]. Även senare studier har visat att i länder med lägre levnadsstandard där man utsätts för ett större antal icke-patogena mikroorganismer tenderar förekomsten av AD vara lägre [10]. En förändrad mikrobiell stimulering i industrialiserade länder kan vara en viktig faktor i den ökade förekomsten av allergi och AD. Särskilt stor betydelse kan bakteriefloran i tarmen ha. Vid födelsen är 4

5 spädbarnets tarm steril och hög hygien bidrar till att tarmkanalen koloniseras senare [2]. I en studie fann man att barn med allergisk sjukdom hade lägre förekomst av laktobaciller i sin tarmflora än icke-allergiska barn [11]. Probiotika och atopisk dermatit Med tanke på den höga prevalensen av AD, är det angeläget att hitta faktorer som skulle kunna förebygga uppkomsten av denna sjukdom. Ett flertal studier har således gjorts för att se om probiotika skulle kunna användas som primärprevention mot AD. Probiotika definieras enligt WHO som levande mikroorganismer, som när de intas i tillräcklig mängd kan ge hälsoeffekter hos värden [12]. I begreppet probiotika inkluderas ett flertal olika bakteriestammar och arter. De vanligaste är laktobaciller och bifidobakterier, men här ingår även streptokocker, clostridier, E coli Nissle 1917 och Saccaromyces boulardii [12,13]. Till skillnad från probiotika betyder prebiotika före liv, och är föda för den intestinala bakteriefloran [14]. I begreppet ingår fruktos, laktos och olika oligo- och polysackarider, som efter intag via födan kan bidra till ökat antal goda bakterier, som laktobaciller och bifidobakterier. En tidigare Cochrane rapport publicerad 2009 har i en meta-analys kommit fram till att visst stöd tycks finnas för att probiotika kan minska uppkomsten av AD. Studierna har dock visat motstridiga resultat, och författarna poängterar att det behövs ytterligare studier inom området innan man kan komma fram till en generell rekommendation [15]. Rådgivning i primärvården I Sverige förekommer probiotika som tillsats i ett flertal livsmedel, såsom mejeriprodukter, grötpulver och modersmjölkersättningar till barn, juicer, och även som kosttillskott i form av droppar och pulver. Företagen som säljer dessa produkter riktar sig till befolkningen i sin marknadsföring. Läkare och sjuksköterskor i primärvården och på barnavårdscentralen (BVC) förväntas kunna svara på frågor rörande probiotikas eventuella hälsoeffekter från patienter. Det återstår att ta reda på om det finns särskilda probiotiska stammar som kan vara bättre än andra i syftet att motverka uppkomsten av allergisk sjukdom, och även under vilken tidsperiod man i så fall bör supplementera kosten med dessa. Om nyare studier ger tydliga belägg för nyttan med probiotika, skulle denna kunskap kunna bidra till en förändrad syn på prevention av AD. 5

6 SYFTE Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka den senaste publicerade litteraturen som studerat sambandet mellan probiotika under graviditet och/eller spädbarnsålder och uppkomsten av atopisk dermatit. FRÅGESTÄLLNING Finns det sedan 2007 nytillkommen vetenskaplig evidens för att probiotika givet under graviditet och/eller under spädbarnstiden (0-2 år) kan minska risken att utveckla atopisk dermatit i familjer med hereditet för atopisk sjukdom? METOD Med hjälp av svensk MeSH togs söktermerna för probiotika och atopisk dermatit fram [16]. Sökning på dessa ord gav termerna probiotics, respektive atopic dermatitis. Söktermen för graviditet gav ordet pregnancy, och termen för spädbarn gav newborn (0-1 månad) respektive infant (1-24 månader). Dessa MeSH-termer användes sedan som sökord i databasen PubMed och kombinerades med AND eller OR enligt Tabell 1. Endast randomiserade kontrollerade studier togs med. Ovan nämnda Cochrane rapport har studerat artiklar skrivna mellan 1966 och februari Sökningen begränsades därför till att inkludera artiklar från och framåt, för att se vilka kunskaper som tillkommit efter att denna skrevs. Sökningen gjordes Urval av artiklar begränsades enligt följande inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterier 1. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) (beaktat under sökningen med hjälp av Pub Med:s filterfunktion). 2. Studier skrivna på engelska eller svenska. 3. Studier där probiotika givits under graviditet och/eller till spädbarn upp till maximalt två års ålder. 4. Både studier av IgE-associerad atopisk dermatit och icke IgE-associerad atopisk dermatit inkluderades. 5. Studier gjorda i familjer med hereditet för allergisk sjukdom (minst en förälder eller syskon med atopisk dermatit, astma, födoämnesallergi eller allergisk rinit). 6. Studier gjorda mellan till och med

7 Exklusionskriterier 1. Studier där även prebiotika givits tillsammans med probiotika som intervention. 2. Studier där probiotika givits som sekundärprevention eller som behandling mot atopisk dermatit. 3. Studier som har andra primära effektmått än insjuknande i atopisk dermatit. 4. Meta-analyser och översiktsartiklar. 5. Studier som varit finansierade av livsmedelsbolag, eller där artikelförfattare har varit anställd av ett sådant bolag. Tabell 1. Matris med endast MeSH-indexerade termer. Sökord/kombinationer Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar Probiotics (MeSH) AND atopic dermatitis (MeSH) AND (pregnancy (MeSH) OR newborn (MeSH) OR infant (MeSH)) Limits: Humans, Publications: Clinical Trial, Language: English, Swedish, Date from to Den initiala sökningen gav totalt 20 artiklar, varav tre inkluderades i studien. Därefter gjordes en utökad sökning i PubMed med även alternativa sökord som inte är MeSH-termer enligt Tabell 2. Tabell 2. Utökad matris med även icke MeSH-indexerade sökord. Sökord/kombinationer Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Inkluderade artiklar (Probiotics (MeSH) OR lactic acid bacteria OR lactobacillus OR bifidobacteria) AND (atopic dermatitis (MeSH) OR eczema) AND (pregnancy (MeSH) OR prenatal OR newborn (MeSH) OR infant (MeSH)) Limits: Humans, Publications: Clinical Trial, Language: English, Swedish, Date from to

8 Den utökade sökningen gav 40 artiklar. Av dessa exkluderades 24 på grund av andra frågeställningar. Tio artiklar exkluderades då de var finansierade av livsmedelsbolag. En artikel exkluderades då en av artikelförfattarna var anställd av det företag som tillhandahöll det specifika probiotikapreparatet i studien. Ytterligare en artikel exkluderades då den endast var en översikt (Figur 1). Totalt inkluderades fyra artiklar, inklusive de tre inkluderade från den första sökningen. 40 artiklar efter sökning i PubMed 24 artiklar exkluderade på grund av andra frågeställningar 10 artiklar exkluderade på grund av finansiering från livsmedelsbolag 1 artikel exkluderad då artikelförfattaren var anställd av ett livsmedelsbolag 4 artiklar inkluderade i studien 1 artikel exkluderad då den endast var en översikt Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen för inkluderandet av artiklar. Sökningen upprepades därefter i PubMed med verktyget Clinical Queries. Där valdes Clinical Study Categories och därefter narrow. Med denna sökning inkluderas endast randomiserade kontrollerade studier, men även ännu icke MeSH-indexerade artiklar. Denna sökning gav inga ytterligare artiklar. Resterande fyra artiklar granskades därefter utifrån SBUs granskningsmall för bedömning av relevans (Bilaga 1). Följande studerades: 1. Studiepopulation. 2. Undersökt intervention. 3. Jämförelseintervention. 4. Effektmått. 8

9 5. Studielängd. Samtliga fyra artiklar bedömdes utifrån dessa kriterier relevanta, och granskades vidare med hjälp av SBUs mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier (GRADE), enligt följande kolumner: 1. Granskning av studiens begränsningar eventuella systematiska fel (bias). 2. Bristande överensstämmelse mellan studierna. 3. Granskning av studiens överförbarhet. 4. Granskning av precision. 5. Granskning av publikationsbias. 6. Granskning av effektstorlek. 7. Granskning av dos-responssamband. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Vid sökning och urval av artiklar har artiklar inkluderats oavsett om interventionen visar på effekt av probiotika eller ej. Det finns risk att studier som inte kunnat påvisa något samband mellan probiotika och insjuknande i AD möjligen inte i samma utsträckning har blivit publicerade, vilket i så fall påverkar slutresultatet. Då artiklar som har sponsrats av livsmedelsbolag skulle kunna tänkas utgöra en bias på grund av intressekonflikt, har sådana artiklar exkluderats. Av samma skäl har artiklar där författare varit anställda av sådana bolag exkluderats. RESULTAT Totalt fyra studier inkluderades i studien. Samtliga var randomiserade, placebo-kontrollerade dubbelblinda studier. En studie var från Finland, Rautava et al [17] 2012, en var från både Australien och Finland, Boyle et al [18] 2010, en var gjord i Korea, Kim et al [19] 2009, och en var från Singapore, Soh et al [20] 2009, se separat artikelmatris. Det totala antalet mödrar/spädbarn i studierna var 856, varav 472 fick probiotika och 384 fick placebo. Urvalet av deltagare var väsentligen lika mellan studierna, med likartade inklusionsoch exklusionskriterier. Det som skiljde studierna åt var vilken typ av probiotikastam som gavs som intervention, längden på interventionen, och huruvida detta gavs till modern under graviditet och amning eller även till spädbarnet. Inga allvarliga biverkningar noterades. 9

10 Metoder och resultat i de inkluderade studierna I Rautavas studie rekryterades 241 mödrar/spädbarn, där mödrar med allergisk sjukdom och atopisk sensibilisering fick antingen (1)Lactobacillus rhamnosus och Bifidobacterium longum (LPR + BL999), (2) L paracasei och B longum (ST11 + BL999), eller (3) placebo. Detta började ges till modern två månader före beräknad förlossning, och fortsatte under de två första månaderna under amning. Det primära effektmåttet var den kumulativa incidensen av AD under barnets första två år. Sekundära effektmått var kroniskt persisterande AD och allergisk sensibilisering påvisad genom pricktest. Barnen undersöktes vid en, tre, sex, tolv och tjugofyra månader. Pricktest gjordes vid sex, tolv och tjugofyra månader. Totalt 205 (85 %) barn fullföljde studien. Totalt tio mödrar slutade amma innan barnet var två månader, men inkluderades i slutresultatet enligt intention-to-treat principen. Risken att utveckla AD under de två första åren var signifikant reducerad i de båda probiotikagrupperna. Ingen effekt sågs på utvecklingen av atopisk sensibilisering hos barnen. I Boyles studie rekryterades 250 gravida kvinnor där antingen kvinnan själv, fadern eller ett äldre syskon till fostret hade allergisk sjukdom. Hälften av kvinnorna fick Lactobacillus rhamnosus GG (LGG) från graviditetsvecka 36 fram till förlossningen, och den andra hälften fick placebopreparat under samma period. Det primära effektmåttet var den kumulativa incidensen av AD under barnets första år. Sekundära effektmått var allergisk sensibilisering, IgE-associerad AD, dermatitens svårighetsgrad och gastrointestinala och respiratoriska symtom. Barnen undersöktes vid tre, sex och tolv månader. Pricktest gjordes vid 12 månader. Tvåhundratolv (85 %) deltagare fullföljde studien. Resultaten beräknades utifrån intention-totreat. Man såg ingen minskad förekomst av AD hos de barn vars mödrar fått LGG jämfört med placebo, inte heller av IgE-associerad AD. I Kims studie rekryterades 112 gravida kvinnor där antingen kvinnan själv, fadern eller ett äldre syskon hade allergisk sjukdom. Hälften av kvinnorna fick en mix av Bifidobacterium bifidum (BGN4), Bifodobacterium lactis (AD011), och Lactobacillus acidophilus (AD031) åtta veckor före beräknad förlossning, och den andra hälften fick placebopreparat under samma period. Detta fortsatte att ges tre månader efter förlossning under amning. Spädbarnet fick samma intervention från fjärde månaden till sex månaders ålder. Det primära effektmåttet var prevalensen av AD vid tre, sex och tolv månaders ålder, samt den kumulativa incidensen av AD under barnets första år. Sekundära effektmått var allergisk sensibilisering, IgE- 10

11 associerad AD samt dermatitens svårighetsgrad. Spädbarnen undersöktes vid tre, sex och tolv månaders ålder. Vid 12 månaders ålder togs ett blodprov från spädbarnet för att mäta total IgE och specifikt IgE mot de vanligaste födoämnesallergenerna. Endast 68 (60,7 %) mödrar/spädbarn fullföljde studien. Analyserna gjordes per-protocol, det vill säga endast de som fullföljde studien ingick i slutresultatet. Ingen signifikant skillnad på förekomsten av AD sågs vid tre och sex månader. Vid 12 månader var prevalensen av AD signifikant reducerad i probiotikagruppen. Likaså var den kumulativa incidensen av AD under de första 12 månaderna signifikant reducerad i probiotikagruppen. Med tanke på det stora bortfallet i studien gjordes en analys av de spädbarn som avbröt efter minst tre månader, och således fanns med i minst en uppföljande undersökning. Av dem hade 20 % AD i probiotikagruppen och 54,5 % i placebogruppen vid den sista fullföljda undersökningen. I Sohs studie rekryterades 253 spädbarn med minst en förstagradssläkting med allergisk sjukdom att få mjölkersättning med eller utan tillsats av Bifidobacterium longum (BL999) och Lactobacillus rhamnosus (LPR) dagligen de första sex månaderna. Föräldrar som ville helamma sitt spädbarn kunde därför inte delta i studien. Det primära effektmåttet var incidensen av AD, och det sekundära effektmåttet var allergisk sensibilisering. Spädbarnen undersöktes vid ett, tre, sex och tolv månaders ålder. Blodprov togs vid 12 månaders ålder för att mäta total IgE, och pricktest gjordes likaså. Efter 12 månader var 245 (97 %) spädbarn fortfarande med i studien. Incidensen av AD mellan grupperna skiljde sig inte åt. Förekomsten av allergisk sensibilisering var likaså densamma i grupperna. Evidensstyrka av inkluderade studier Evidensstyrkan bedömdes utifrån GRADE-systemet (se Bilaga 2). Kims studie bedömdes ha måttlig evidensstyrka, Rautavas, Boyles och Sohs studie bedömdes samtliga ha hög evidensstyrka. Kims studie försvagades av det stora bortfallet under studien, och det fanns inga uppgifter om de som avbröt studien hade likartade baslinjevariabler jämfört med de som fullföljde studien. Det var ungefär lika många som fullföljde studien i de båda grupperna, 33 i probiotikagruppen, och 35 i placebogruppen. DISKUSSION 11

12 Av de tre studierna med hög studiekvalitet visade två ingen effekt av probiotika, medan den tredje studien visade positiv effekt på utvecklingen av AD. Studien med måttlig evidensstyrka visade positiv effekt av probiotika. I Boyles studie där ingen effekt kunde ses gavs probiotika endast under de fyra sista graviditetsveckorna, och inte alls postnatalt. Man gav även endast en probiotikastam. I Sohs studie gavs å andra sidan probiotika endast postnatalt till spädbarnet, vilket inte heller visade någon effekt. I Rautavas studie gavs en kombination av två olika probiotikapreparat, och detta gavs både pre- och postnatalt till modern under amning. Kims studie var upplagd på ett liknande sätt, och båda dessa visade alltså på en positiv effekt på utvecklingen av AD. De tidigare studier som gjorts och som visat positiv effekt, har samtliga givit probiotika både pre- och postnatalt [21-23]. Det verkar alltså som om den preventiva effekten av probiotika skulle vara som störst om den börjar ges redan under graviditeten. Det finns också publicerade data om att probiotiska lactobaciller ökar bifidobakteriers bindning till tarmens mukosa [24], och alltså skulle kunna ha synergistiska effekter. Detta skulle kunna förklara den positiva effekt som sågs i Rautavas och Kims studie. Förutom Sohs studie har ytterligare en studie gjorts tidigare där probiotika givits endast till spädbarnet, och denna kunde inte heller visa på någon positiv effekt vad gäller uppkomsten av AD [25]. De inkluderade studiedeltagarna skiljde sig till viss del åt avseende amning kontra tillförsel av mjölkersättning i studierna, vilket kan tänkas påverka slutresultatet. Till exempel exkluderades alla de barn till mödrar som ville helamma i Sohs studie, eftersom komjölksbaserad ersättning gavs till samtliga studiedeltagare. I Rautavas och Kims studie inkluderades istället endast de som hade intentionen att amma i minst två respektive tre månader. Om amning i sig har betydelse för uppkomsten av AD kan det ha påverkat slutresultatet i studierna. Jämförelse med en meta-analys En stor meta-analys av Pelucchi et al publicerades 2012 där studier från 2001 till oktober 2011 inkluderades [26]. Denna ingick inte i litteraturstudien då endast originalstudier inkluderades. Frågeställningen var om probiotika under graviditet och/eller spädbarnstiden kan reducera uppkomsten av AD och IgE-associerad AD under småbarnsåren. Man inkluderade 18 publikationer baserat på 14 studier och fann att probiotika minskade risken att utveckla AD med i genomsnitt 20 % (RR 0,79; 95 % CI 0,71-0,88). Motsvarande RR för IgE-associerad AD var 0,80 (95 % CI 0,66-0,96). Studierna bedömdes som genomgående homogena, och var samtliga RCT-studier. De fann inga väsentliga skillnader i effekt beroende 12

13 på när probiotika hade givits eller vilken typ av probiotika som använts som intervention. Risken att utveckla AD var något lägre om mer än en typ av probiotika användes, men skillnaden var inte statistiskt signifikant (RR 0,96; 95 % CI 0,85-1,1). Författarna till meta-analysen bedömde alltså att det inte förelåg några skillnader i resultat beroende på om probiotika givits endast till modern, till både modern och spädbarnet, eller endast till spädbarnet. Om man granskar studierna kan man dock konstatera att av de inkluderade studierna är tre utformade så att probiotika endast givits direkt till spädbarnet, och ingen av dem kunde påvisa någon statistiskt signifikant riskreduktion [20, 25, 27]. I meta-analysen har även studier inkluderats som har varit sponsrade av livsmedelsbolag, såsom Bio Gaia, Valio och Semper, som teoretiskt skulle kunna påverka utfallet i studierna. Styrkor och svagheter En styrka med denna litteraturstudie är att endast randomiserade kontrollerade studier ingått i sökningen, vilka anses ha högt bevisvärde. En annan styrka är att endast studier som inte sponsrats av livsmedelsbolag har inkluderats, vilket minskar risken för bias på grund av intressekonflikt. En svaghet med studien är att endast fyra artiklar inkluderats, vilket minskar möjligheten att dra några säkra slutsatser. Studierna har även skiljt sig åt när det gäller vilken typ av probiotikastam som givits, samt under vilken tidsperiod supplementering med probiotika skett. Kvaliteten av de inkluderade studierna har bedömts utifrån SBU:s mallar, och är en subjektiv bedömning där en annan bedömare skulle kunna komma till en annan slutsats. Framtida studier Mer forskning behövs för att visa vilken eller vilka probiotikastammar som eventuellt kan vara mer effektiv att förebygga AD, samt under vilken tidsperiod och i vilken dos dessa i så fall bör ges. Det vore även värdefullt med fortsatta studier om supplementering av flera probiotikastammar kan vara mer effektivt än endast en probiotikastam. SLUTSATS 13

14 Utifrån de fyra inkluderade artiklarna kan ingen säker effekt av probiotika under graviditet och/eller spädbarnstid ses på uppkomsten av AD. Studierna visar motstridiga resultat, och kan därför inte användas som grund för några generella rekommendationer om supplementering av probiotika i syfte att minska uppkomsten av AD. FÖRKORTNINGSLISTA LPR Lactobacillus rhamnosus BL999 Bifidobacterium longum ST11 Lactobacillus paracasei LGG Lactobacillus rhamnosus GG BGN4 Bifidobacterium bifidum AD011 Bifidobacterium lactis AD031 - Lactobacillus acidophilus REFERENSER 14

15 1. BMJ Group. Atopic dermatitis. [senast uppdaterad 2013 Jan 18]; hämtad 12 mars 2013 från 2. Bråbäck L, Åberg N. Epidemiologi. I: Foucard T, Hedlin G, Wennergren G: Allergi och astma hos barn, tredje upplagan. Södertälje: AstraZeneca. 2005: Leung D, Boguniewicz M, Howell M, Nomura I, Hamid Q. New Insights into Atopic Dermatitis. The Journal of Clinical Investigation 2004; 113(5): Burrows B, Martinez F D, Halonen M, Barbee R A, Cline M G. Association of Asthma with Serum IgE Levels and Skin-test Reactivity to Allergens. The New England Journal of Medicine 1989; 320(5): Lewis-Jones S. Quality of Life and Childhood Atopic Dermatitis: The Misery of Living with Childhood Eczema. International Journal of Clinical Practice 2006; 60(8): Jonathan M, Paller A. Atopic Dermatitis and the Atopic March. The Journal of Allergy and Clinical Immunology 2003; 112 (6): Strachan D P. Hay Fever, Hygiene, and Household Size. BMJ (Clinical Research Ed.) 1989; 299(6710): Strachan D P. Family Size, Infection and Atopy: The First Decade of the Hygiene Hypothesis. Thorax 2000; 55 (1): Björkstén B, Dumitrascu D, Foucard T, Khetsuriani N, Khaitov R, et al. Prevalence of Childhood Asthma, Rhinitis and Eczema in Scandinavia and Eastern Europe. The European Respiratory Journal: Official Journal of the European Society for Clinical Respiratory Physiology 1998; 12 (2): Flohr C, Lindsey Y. Atopic Dermatitis and the Hygiene Hypothesis Revisited. Current Problems in Dermatology 2011; 41:

16 11. Björkstén B, Naaber P, Sepp E, Mikelsaar M. The Intestinal Microflora in Allergic Estonian and Swedish 2-year-old Children. Clinical and Experimental Allergy: Journal of the British Society for Allergy and Clinical Immunology 1999; 29(3): FAO/WHO. Health and nutritional properties of probiotics in food including powder milk with live lactic acid bacteria. Report of a Joint FAO/WHO Expert Consultation on evaluation of health and nutritional properties of probiotics in food including powder milk with live lactic acid bacteria. Córdoba, Argentina; Benno P, Ernberg I, Midtvedt T, Norin E, Zachrisson K. Probiotika tarmens vänner eller fiender? Läkartidningen 2010; 107 (13-14): Benno P, Midtvedt T, Norin E, Zachrisson K. Prebiotika är föda för tarmfloran till glädje och sorg för värden. Läkartidningen 2010; 107 (13-14): Osborn D A, Sinn J K. Probiotics in Infants for Prevention of Allergic Disease and Food Hypersensitivity. Cochrane Database of Systematic Reviews (Online) 2007; Karolinska Institutet. Svensk MeSH [senast uppdaterad 2013 Jan 31]; hämtad 12 mars 2013 från: Rautava S, Kainonen E, Salminen S, Isolauri E. Maternal probiotic supplementation during pregnancy and breast-feeding reduces the risk of eczema in the infant. The Journal of Allergy and Clinical Immunology 2012; 130 (6): Boyle R J, Ismail I H, Kivivuori S, Licciardi P V, Robins-Browne R M et al. Lactobacillus GG treatment during pregnancy for the prevention of eczema: a randomized controlled trial. Allergy 2011; 66 (4): Kim JY, Kwon J H, Ahn S H, Lee SI, Han Y S et al. Effect of probiotic mix (Bifidobacterium bifidum, Bifidobacterium lactis, Lactobacillus acidophilus) in the primary prevention of eczema: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Pediatric Allergy and Immunology: Official publication of the European Society of Pediatric Allergy and Immunology 2010; 21(2):

17 20. Soh S E, Aw M, Gerez I, Chong Y S, Rauff M et al. Probiotic supplementation in the first 6 months of life in at risk Asian infants-effects on eczema and atopic sensitization at the age of 1 year. Clinical and experimental allergy: Journal of the British Society for Allergy and Clinical Immunology 2009; 39 (4): Kalliomäki M, Salminen S, Arvilommi H, Kero P, Koskinen P et al. Probiotics in primary prevention of atopic disease: a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2001; 357(9262): Abrahamsson T R, Jakobsson T, Fagerås Böttcher M, Fredrikson M, Jenmalm M C et al. Probiotics in prevention of IgE-associated eczema: a double-blind, randomized, placebocontrolled trial. The Journal of Allergy and Clinical Immunology 2007;119 (5): Kukkonen K, Savilahti E, Haahtela T, Juntunen-Backman K, Korpela R et al. Probiotics and prebiotic galacto-oligosaccharides in the prevention of allergic diseases: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. The Journal of Allergy and Clinical Immunology 2007; 119 (1): Ouwehand A C, Isolauri E, Kirjavainen P V, Tölkko S, Salminen S J. The mucus binding of Bifidobacterium lactis Bb12 is enhanced in the presence of Lactobacillus GG and Lact. Delbrueckii subsp. bulgaricus. Letters in applied microbiology 2000; 30 (1): Taylor A L, Dunstan J A, Prescott S L. Probiotic supplementation for the first 6 months of life fails to reduce the risk of atopic dermatitis and increases the risk of allergen sensitization in high-risk children: a randomized controlled trial. The Journal of Allergy and Clinical Immunology 2007; 119 (1): Pelucchi C, Chatenoud L, Turati F, Galeone C, Moja L et al. Probiotics supplementation during pregnancy or infancy for the prevention of atopic dermatitis: a meta-analysis. Epidemiology (Cambridge, Mass.) 2012; 23 (3): Rautava S, Arvilommi H, Isolauri E. Specific probiotics in enhancing maturation of IgA responses in formula-fed infants. Pediatric research 2006; 60 (2):

18 Artikelmatris Nr Författare, år, titel, tidskrift, land 1 Rautava et al (2012). Maternal probiotic supplementation during pregnancy and breastfeeding reduces the risk of eczema in the infant. American Academy of Allergy, Asthma & Immunology. Finland. Att undersöka om tillägg av två probiotiska stammar under graviditet och amning kan minska risken att utveckla AD hos spädbarnet Syfte Metod Urval Deltagare Resultat Kvalitet Dubbelblind, randomiserad placebokontrollerad studie Gravida kvinnor med atopi och historia av eller aktiv allergisk sjukdom, och intentionen att amma minst två månader. 241 kvinnor /spädbarn, placebo 78 st, LPR+BL st, ST11+ BL st. 205 kvinnor och spädbarn fullföljde studien. Risken att utveckla AD under barnets 24 första mån var signifikant reducerad hos spädbarn som fick LPR +BL999 (OR 0,17 %; 95 % CI, 0,08-0,35; p<0,001), och ST11+BL999 (OR 0,16; 95 % CI, 0,08-0,35; p<0,001) Hög 2 Boyle et al (2010). Lactobacillus GG treatment during pregnancy for the prevention of eczema: a randomized controlled trial. Allergy. UK, Australia, Finland. 3 Kim et al (2009). Effect of probiotic mix in the primary prevention of eczema: a double blind, randomized, placebocontrolled trial. Pediatric allergy and immunology. Korea. 4 Soh et al (2009). Probiotic supplementation in the first 6 months of life effects on eczema and atopic sensitization at the age of 1 year. Clinical and experimental allergy. Singapore. Att undersöka om prenatal behandling med LGG kan påverka risken att utveckla AD under barnets första 12 mån. Att studera om en mix av BGN4, AD011 och AD031 till gravida kvinnor 4-8 v före förlossning till 6 mån efter förlossning kan påverka risken att få AD under barnets första 12 mån. Att undersöka om BL999 och LPR givet till spädbarn till 6 mån ålder kan minska risken att utveckla AD under första levnadsåret. Dubbelblind randomiserad kontrolle -rad studie. Dubbelblind, randomiserad placebokontrollerad studie. Dubbelblind, placebokontrolle -rad studie. Gravida kvinnor där kvinnan själv, fadern eller ett äldre syskon till fostret hade doktorsdiagnostiserad allergisk sjukdom. Gravida kvinnor där kvinnan själv, fadern eller ett äldre syskon till fostret hade doktorsdiagnostiserad AD. Spädbarn till familjer med historia av allergisk sjukdom och positivt pricktest. Exkluderade familjer som endast ville amma. 250 kvinnor, varav 125 fick placebo och 125 fick LGG. 112 kvinnor /spädbarn, 55 fick placebo, 57 fick probiotika. 253 spädbarn, 126 fick placebo, 127 fick probiotika. 212 kvinnor fullföljde studien. Ingen skillnad i utveckling av AD sågs under barnets första 12 mån. (34 % i LGG-gruppen, 39 % i placebogruppen; RR 0,88; 95 % CI 0,63-1,22). IgE-ass AD (18 % vs 19 %, RR 0,94; CI 95 % 0,53-1,68) 68 st fullföljde studien. Prevalensen AD var signifikant lägre i probiotikagruppen (18,2 % vs 40 %; p=0,048). Kumulativa incidensen under 12 mån likaså (36,4% vs 62,9 %; p=0,029). Incidensen av AD var densamma i probiotikagruppen (22 %) som i placebogruppen (25 %); OR 0,82; CI 95 % 0,44-1,52; p=0,53. Hög Medel hög Hög 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

Kan probiotika förebygga

Kan probiotika förebygga Kan probiotika förebygga atopiskt eksem? En översikt över olika studier SAMMANFATTNING MARIA C JENMALM 1,2, CHRISTINA E WEST 2,3 OCH THOMAS R ABRAHAMSSON 4 Allergi-epidemin anses till stor del orsakas

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Kost och barnallergi - finns det ett samband? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Flöistrup H. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Probiotikabehandling vid Irritabel Bowel Syndrom (IBS) En litteraturstudie

Probiotikabehandling vid Irritabel Bowel Syndrom (IBS) En litteraturstudie Probiotikabehandling vid Irritabel Bowel Syndrom (IBS) En litteraturstudie Moutaz Al Sam, ST-läkare, Tibra medica vårdcentral Oktober 2012 Litteraturstudie Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao,

Läs mer

Probiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi och allergiska besvär

Probiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi och allergiska besvär Karolinska Intsitutet Instittionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Handledare: Ylva Sjögren Probiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi

Läs mer

Kan probiotika förebygga atopiskt eksem hos högriskbarn?

Kan probiotika förebygga atopiskt eksem hos högriskbarn? Kan probiotika förebygga atopiskt eksem hos högriskbarn? En systematisk översiktsartikel Laura Pienihäkkinen och Max Olin Examensarbete 15 hp Dietistprogrammet 180/240 hp Handledare: Heléne Bertéus Forslund

Läs mer

Kliniska studier. Pilotstudie, 1992

Kliniska studier. Pilotstudie, 1992 Kliniska studier Pilotstudie, 1992 I denna pilotstudie undersöktes den vaginala floran av 20 kvinnor som efter att ha fått diagnosen bakteriell vaginos använde tamponger innehållande LN - probiotiska mjölksyrabakterier

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01 Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom

Läs mer

Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort

Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort Yana Velentsey, ST läkare, Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken, Sunderby sjukhus Anna Sandin,

Läs mer

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation

Läs mer

Lathund till Nursing & Allied Health Source

Lathund till Nursing & Allied Health Source Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.

Läs mer

Bilaga 5. Sökstrategier

Bilaga 5. Sökstrategier Bilaga 5. Sökstrategier Relevant litteratur söktes i databaserna PubMed, Embase och Cochrane Library. Sökningen utfördes interaktivt av mindre arbetsgrupper tillsammans med en informatiker. Listor med

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska

Läs mer

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper

Läs mer

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen Kliniska studier Pilotstudie, 1992 2 kvinnor med bakteriell vaginos var inkluderade i studien. Diagnosen ställdes med hjälp av mikroskopisk undersökning och gradering av vaginalutstryk enligt Nugents poängbedömning.

Läs mer

Probiotika i små barns kost

Probiotika i små barns kost Probiotika i små barns kost Probiotics in small children`s diet Gunilla Holmén Camilla Toft Ingfeldt Omvårdnad 61-90 hp Vt 2009 Sektionen för hälsa och samhälle Box 823 301 18 Halmstad Titel Författare

Läs mer

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med

Läs mer

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning 27 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av akutpreventivmedel

Läs mer

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Mjölksyrabakterierna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-7 utgör tillsammans med D-vitamin viktiga beståndsdelar

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Lilla PubMed-lathunden

Lilla PubMed-lathunden Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen

Läs mer

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi

Läs mer

Probiotika som prevention mot antibiotika-associerad diarré hos barn - En litteraturstudie

Probiotika som prevention mot antibiotika-associerad diarré hos barn - En litteraturstudie Probiotika som prevention mot antibiotika-associerad diarré hos barn - En litteraturstudie Sara Karpsen, ST-läkare, Edsbergs vårdcentral Oktober 2011 Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal, spec. i allmänmedicin,

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Probiotika vid IBS. Enskilda probiotiska stammar vs blandprobiotika. Magdalena Blomström

Probiotika vid IBS. Enskilda probiotiska stammar vs blandprobiotika. Magdalena Blomström Probiotika vid IBS Enskilda probiotiska stammar vs blandprobiotika Magdalena Blomström Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: vt 2014 Handledare: Martin Burman Sammanfattning

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar

Läs mer

LIVSKVALITET HOS PATIENTER MED ATOPISKT EKSEM

LIVSKVALITET HOS PATIENTER MED ATOPISKT EKSEM Hälsa och samhälle LIVSKVALITET HOS PATIENTER MED ATOPISKT EKSEM KAN LIVSKVALITET HOS PATIENTER MED ATOPISKT EKSEM FÖRBÄTTRAS GENOM PATIENTUTBILDNING? EN LITTERATURSTUDIE GUNILLA ANDERSSON SUZAN LIDSTEN

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

20 ÅRS SVENSK FORSKNING PROBIOTIKA FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET

20 ÅRS SVENSK FORSKNING PROBIOTIKA FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET 20 ÅRS SVENSK FORSKNING PROBIOTIKA FÖR MAGEN OCH IMMUNFÖRSVARET Det är lika stor skillnad på olika probiotika som mellan en ko och en get det är därför det är så viktigt att välja rätt i probiotikadjungeln.

Läs mer

Kan omega-3 förebygga uppkomsten av allergi?

Kan omega-3 förebygga uppkomsten av allergi? Kan omega-3 förebygga uppkomsten av allergi? En systematisk översiktsartikel Karin Andersson och Cecilia Björertz Examensarbete 15 hp Dietistprogrammet 180/240 hp Handledare: Henriette Philipson Examinator:

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (11)

Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage

Läs mer

Nya behandlingsschema de senaste åren

Nya behandlingsschema de senaste åren Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Litteratursökning och referenshantering MATTHIAS BANK, MEDICINSKA FAKULTETEN, BIBLIOTEK & IKT

Litteratursökning och referenshantering MATTHIAS BANK, MEDICINSKA FAKULTETEN, BIBLIOTEK & IKT Litteratursökning och referenshantering MATTHIAS BANK, MEDICINSKA FAKULTETEN, BIBLIOTEK & IKT 2017-01-26 Dagens upplägg Databassök Övning PubMed Repetition PubMed Strukturera frågeställningen Embase Web

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Läs mer

2010-01-16. Matallergi. Födoämnesreaktioner. Vanligaste symptom vid matallergi 4 års ålder. Specifik utredning

2010-01-16. Matallergi. Födoämnesreaktioner. Vanligaste symptom vid matallergi 4 års ålder. Specifik utredning Incidens Prevalens Mjölk Ägg Soja Fisk Röd mat Jordnöt Nöt Frugt Grönsaker Kött 21-1-16 Matallergi -mest hos barn Matallergi Søren Wille Överläkare BFK Helsingborgs Lasarett Vad är matallergi? Villka besvär?

Läs mer

D vitamin roll vid kronisk urtikaria avseende patogen, prognos och behandling

D vitamin roll vid kronisk urtikaria avseende patogen, prognos och behandling D vitamin roll vid kronisk urtikaria avseende patogen, prognos och behandling Författare: Farah Hussain ST läkare Närhälsan Älvängen vårdcentral Rapport 2018:07 Rapport 2018:07 FoU i VGR: https://www.researchweb.org/is/vgr/project/edit/247331

Läs mer

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson.

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Det är en bok om näringslära kan man säga, men mer specifikt hur vi ska äta för att gynna tarmens goda bakterier som i sin

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0 Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 29 mars och 12 april intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas

Läs mer

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning Bröstmjölk - Modersmjölksersättning Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning NNR 2012 Dubbelblind? Minskar risk för (grade 1) Mag- och tarminfektioner Akuta

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot fetma

Förebyggande åtgärder mot fetma Sammanfattning och slutsatser Förebyggande åtgärder mot fetma En systematisk litteraturöversikt November 2004 Uppdatering av kapitlen om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport Fetma problem och åtgärder,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Mitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS

Mitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS Mitt barn har astma Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS Hypoallergen? Traditionell allergidiagnostik Molekylär allergidiagnostik Baseras

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat)

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) EMA/743948/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) VI.2 Sektionerna av den offentliga sammanfattningen Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Cerdelga,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med Kolik Litteratursökning och Mjölkfri kost Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med 19 och 20 oktober Cecilia Hedström Leg dietist Fänkål pepparmintsthe Choklad Dillolja Apelsin När jag är frisk,

Läs mer