Myndigheters pensionsinformation på webben publicisternas tankar, uppfattningar och idéer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheters pensionsinformation på webben publicisternas tankar, uppfattningar och idéer"

Transkript

1 Myndigheters pensionsinformation på webben publicisternas tankar, uppfattningar och idéer CARL STÅNGBERG Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05010

2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Myndigheters pensionsinformation på webben publicisternas tankar, uppfattningar och idéer CARL STÅNGBERG TRITA-NA-E05010 Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2005 Handledare på Nada var Mats B. Andersson Examinator var Nils Enlund

3 Sammanfattning I detta examensarbete utreds hur webbpublicister resonerar kring sina webbplatser. Medan många studier inriktar sig på hur användarna uppfattar webben, ger denna en inblick i producenternas perspektiv. Mer precist studeras hur olika myndigheter med ansvar att informera om olika delar av pensionen har valt att organisera arbetet och hur de ser på det. Historien och organisationen bakom varje webbplats utreds, liksom de svårigheter och möjligheter som publicisterna uppfattar är behäftade med mediet och sina respektive informationsuppdrag. Utredningen har skett genom intervjuer med personer med ansvar för webbplatserna. Dessutom har ett litteraturstudium bedrivits, där det ingått såväl pedagogisk teori och nytt forskningsarbete, som flertalet rapporter från Statskontoret och andra statliga aktörer. Det är en komplex bild av informationen om pensionen som framträder. För några av myndigheterna är arbetsgången invecklad och ansvaret för en webbplats kan vara uppdelat på flera av dem. När det gäller organisationen hos studieobjekten finns det inte många likheter; alla har unika förutsättningar och har därför valt olika lösningar. Bland de gemensamma drag som noteras kan nämnas att många haft bråttom när webbplatserna skulle bli till anammandet av ett användarperspektiv i synen på dem de ekonomiska fördelarna, trots att de inte ses som viktiga svårigheten att sålla bland informationen som ska distribueras användandet av vidareinformatörer som kompletterar webben Den viktigaste slutsatsen som dras är att myndigheterna skulle vinna mycket på att samarbeta mer. Visserligen finns det samverkansprojekt och alla förefaller positiva till dem, men de tar lång tid att genomföra och verkar svåra att bedriva. För medborgaren skulle det vara enklare med en enda webbplats att gå till för att få all tänkbar information om sin pension och pensionssystemet. Att döma av det minskande antalet webbplatser eventuellt tre i framtiden mot de tidigare fem kan det också vara mot detta som utvecklingen är på väg.

4 Pension information on the web the ideas and opinions among web producers in Swedish government administration Abstract This master thesis investigates how web producers reflect on their work. Whereas user studies are more common, the aim of this producer study is to get insight in the opposite perspective. More specifically the investigation focuses on Swedish authorities that are responsible to inform on the pension; how they have chosen to organize the work and what they think about it. The history and organization behind every web site is investigated, as well as the opportunities and difficulties that the web publicists find to be afflicted with the medium and their respective information assignments. The study is based on interviews with people responsible for the web sites. In addition a literary study including pedagogic theory, previous research and several governmental reports has been pursued. The situation with pension information on the web appears to be complex. For some of the web sites the responsibility is shared between several authorities, which makes the sequence of work somewhat complicated. When it comes to the organization at the different study objects, it varies considerably. Since the conditions at each one of them are unique, they have all found their own solutions. There are however some patterns that become apparent among the publicists: many of them have had limited time when creating the sites they have all come far in adopting the user s perspective the economic gain although considered a secondary advantage the difficulties to choose what to distribute on the web the use of outside sources to forward the information, as a complement to the web The main conclusion of the study is that the authorities could gain significantly by cooperating more. At this point there are a few such projects and the participants are all positive, but the work seems slow and difficult to carry out. For the citizens it would facilitate if there were only one web site to go to when looking for pension information and the pension system. And judging from the decreasing amount of web sites possibly three in the near future compared to five earlier that is something that may become a reality later on.

5 1 INLEDNING BAKGRUND FORSKNINGSOMRÅDE SYFTE AVGRÄNSNINGAR TEORI TÄNKANDET FÅR HJÄLP HJÄLPEN ÄNDRAR FÖRUTSÄTTNINGARNA DISTRIBUERAT TÄNKANDE INTERNET SOM HJÄLPMEDEL PERSON PLUS WEBB INTERNETS UTBREDNING OFFENTLIGA SEKTORNS WEBBPLATSER KLYFTORNA PÅ INTERNET TIMMARSMYNDIGHETEN DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET KUNSKAPEN OM PENSIONSSYSTEMET METOD KVALITATIV STUDIE LITTERATUR INTERVJUER STYRDOKUMENT RESULTAT ÖVERSIKTSBILDER DEN NYA ANALYS OCH SLUTSATSER EN KOMPLEX BILD ORGANISATION BRÅDSKA TELEFONSERVICE VIDAREINFORMATÖRER ETT GEMENSAMT PERSPEKTIV TILLGÄNGLIGHETEN EKONOMISKA FÖRDELAR ATT SÅLLA TJÄNSTER SAMARBETE FRAMTIDEN DISKUSSION KONKURRENS WEBBENS LÄMPLIGHET UNDERSÖKNINGSTEKNISKA MOTGÅNGAR EFTERORD TAPPET I TOAN TACK LITTERATURLISTA...78

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund I dagens informationssamhälle finns ett enormt utbud av kunskap att tillgodogöra sig. Från det att vi vaknar tills vi går och lägger oss kan vi ta del av mängder av information från alla håll. Det har blivit allt vanligare att söka denna med hjälp av Internet. Webben förväntas numera finnas till hands och ge svar på de mest skiftande frågor; vardagliga såväl som fackmässiga. För många som vill bekanta sig med ett nytt ämne är webben det medium som prioriteras. Ett stort antal webbplatser är organiserade för att stå till tjänst med uppgifter inom ett specifikt ämne. Det kan gälla så skiftande områden som sjukvård, hälsa, nöje, mat, turism eller egentligen vad som helst. Webben tillhandahåller sådan kunskap som tidigare varit mer svårtillgänglig och erbjuder nya möjligheter för människor att lösa problem och få reda på saker. Något som inte intresserar särskilt många, men som berör nästan alla, är pensionen. Många faktorer påverkar pensionen och sedan 1999 har Sverige ett nytt pensionssystem. Från den statliga sidan finns främst fyra aktörer som agerar inom detta: Riksförsäkringsverket 1 Försäkringskassorna Premiepensionsmyndigheten Sjunde AP-fonden De har alla webbplatser där de utifrån sina respektive perspektiv informerar om verksamheten och i varierande grad om pensionssystemet i stort. En fristående informationssajt, har också erbjudits allmänheten. Dessutom har ett samarbete mellan staten och de privata fondbolagen nu mynnat ut i en egen portal. För gemene man kan det vara krångligt att sätta sig in i varifrån pengarna till pensionen tas, hur de fördelas, vem som förvaltar dem och hur mycket pengar det rör sig om för tillfället för just denne gemene man. För myndigheterna är det därför viktigt att informera om detta och deras webbplatser utgör i allt större utsträckning en betydande del av informationsförmedlingen. 1 Riksförsäkringsverket slås vid årsskiftet ihop med Försäkringskassorna och bildar den nya myndigheten Försäkringskassan. 1

7 1.2 Forskningsområde Detta examensarbete ingår i ett större projekt som studerar hur webbresurser utformas i syfte att fungera som informella läromedel och kunskapsstöd. Projektet inriktar sig på webbplatser som definieras av att: innehållet är väl definierat innehållet är väl täckt publicisten ansvarar för innehållet publicisten har auktoritet på ämnesområdet Denna typ av webbplats brukar ha som syfte att svara på direkta informations- och kunskapsönskemål. En sådan webbplats kan skötas av exempelvis en organisation, ett företag eller en myndighet. Till skillnad mot många andra projekt som studerar pedagogisk användning av informationsteknik är detta fokuserat på ett ickeinstitutionaliserat lärande. Det är vanlig webbanvändning som åsyftas, främst ur sändarens perspektiv. För detta specifika examensarbete är temat alltså pensioner och den information på webben som statliga myndigheter sprider. Samtliga undersökta webbplatser uppfyller de uppsatta kriterierna och utredningen lämpar sig därför väl som bidrag till det större forskningsprojektet. 1.3 Syfte Examensarbetets syfte är att utreda publicisters tankar bakom olika kunskapsstödjande webbplatser. Det är också att kartlägga hur den samlade informationen från myndigheter angående pensionen är strukturerad på webben. När de olika webbplatserna definierats sker en utredning av var och en av dessa om hur tankarna bakom dem har varit och är. Meningen är att ta reda på historien och organisationen bakom webbplatserna, hur de ansvariga ser på användarna och det relativt nya mediet, samt vilka möjligheter och svårigheter som finns. Varje webbplats unika förutsättningar undersöks. Jämförelser mellan de olika aktörerna kommer sedan att göras för att se om eventuella mönster framträder och annars vilka skillnader som kan ses. Grundtanken är alltså att sprida ljus över frågan om hur publicister resonerar när det gäller informationsförmedling över webben i allmänhet och om pensioner i synnerhet. 1.4 Avgränsningar Utredningen kommer inte annat än mycket kort att behandla några andra delar av pensionen än de som härrör från staten. Inskränkningar har således gjorts till inkomstpensionen och premiepensionen. Detta för att arbetets omfattning skall vara rimlig. Vidare är syftet inte att utfärda rekommendationer till publicisterna eller göra värderingar av hur webbplatserna är utformade. 2

8 2 Teori 2.1 Tänkandet får hjälp Till skillnad från tidigare mänskliga samhällen har dagens en mängd tekniskt komplicerade system som invånarna kan använda sig av. Medan hon tidigare klarade sig bra utan dem, kan den moderna människan idag nyttja många tekniska hjälpmedel i sin vardag. Dessa är delar av den kultur som vi tillhör. Det kan röra sig om instrument för mätning, vägning och liknande, olika former av informations- och kommunikationsteknologi, fortskaffningsmedel och annat. Om detta skriver Roger Säljö i boken Lärande i praktiken (2000). Tillsammans med den uppsättning av idéer, värderingar och andra resurser som vi skaffar oss genom vår interaktion med omvärlden, formas den kultur vi lever i. Denna är alltså både immateriell och materiell och det finns ett samspel mellan dessa dimensioner, på så sätt att utvecklingen av materiella resurser går hand i hand med utvecklingen av nya idéer och intellektuella kunskaper. Enligt Säljö behöver vi inte titta länge i vår egen bostad eller på vår arbetsplats för att se hur viktiga olika former av fysiska redskap har blivit för diverse problemlösning eller aktivitetsutövande. Där finns bilar, telefoner, kopieringsapparater, bandspelare, radio- och tvapparater, datorer; sådana saker som skapats för att vi ska kunna förflytta oss, kommunicera, ta emot och sprida information, respektive skriva och bevara texter. Redskapen har på ett dramatiskt sätt omvandlat våra referensramar och mentala föreställningsvärldar. Det är möjligt att argumentera mot att dessa skulle vara en del av oss själva. Det kan hävdas att det går en skarp gräns mellan individens kropp och kognitiva funktioner å ena sidan, och de skapade föremålen å den andra; att tekniken finns utanför vårt eget tänkande. Men då bortser man från det faktum att vårt agerande i många situationer är intimt sammanflätade med olika former av redskap. Tänkande, lärande och begreppsanvändning kan betraktas som delar av mänskliga verksamheter, snarare än som enskilda enheter. För att förtydliga väljer Säljö exempel som pennan och fickkalendern två verktyg som han använder dagligen. Med dem kan han anteckna sådant som minnet inte ska behöva hantera. Det kan röra sig om kommande födelsedagar, telefonnummer eller saker som måste göras. Utan denna resurs skulle hans planering av veckan bli omöjlig; den tid och energi som skulle krävas för att i det egna minnet memorera allting, skulle han uppleva som minst sagt belastande. Frustrerad skulle han göra fler misstag, på grund av glömska och sammanblandningar. Med hjälp av kalendern kan han alltså utföra fler uppgifter som individ, än han skulle klara av på egen hand. Han menar att genom samspelet med denna teknik, integrerad i människans vardag, blir det möjligt att ha kontroll över en större mängd information. Kalendern tjänar som tänkandets och minnets protes vi tänker i symbios med kalendern. Mening, innebörd och betydelse går mellan användaren och artefakten vid läsandet och 3

9 skrivandet. På så sätt kan vi lägga undan meningsfulla tankar, för att återuppta dem vid ett senare tillfälle. Ett annat exempel som tas upp är miniräknaren. Denna modernare form av teknik är billig och enkel, men kan dramatiskt öka vår förmåga att lösa en rad tankeproblem. Med ett fåtal knapptryckningar hanteras uppgifter som skulle vara näst intill omöjliga att utföra i huvudet. På några sekunder ges ett svar, som hade tagit många minuter att komma fram till med den tidigare nämnda pennan och kalendern. Om det dessutom finns ett litet minne till räknaren, kan man där lagra sina portkoder och bankomatkoder; telefonnummer och bankkontonummer. Allt kan registreras i apparaten och vara tillgängligt närhelst man behöver informationen. Människans förmåga har alltså utökats med hjälp av olika verktyg. Säljö menar till och med att den inte längre endast kan ses som summan av egenskaperna hos det mänskliga intellektet. Genom historien har allt fler mänskliga funktioner och kompetenser flyttats ut i fysiska redskap. Pennan, kalendern och miniräknaren tänker inte på egen hand, det är inte i apparaten som tänkandet finns. Tänkandet finns heller inte enbart i användarens huvud. Det är i samspelet som uppgifterna klaras av och för detta behöver vi både intellektuella och fysiska redskap. 2.2 Hjälpen ändrar förutsättningarna Alla dessa hjälpmedel som finns omkring oss utgör en viktig del av vår vardag och vår gemensamma kultur. De är förlängningar av vår egen kropp och våra sinnen, människan har byggt in sina kunskaper och insikter i tekniker. En konsekvens av denna utveckling blir att behovet av kunskaper och färdigheter blir annorlunda när tekniken förändras. Till exempel ställer ett mekaniserat jordbruk helt andra krav på bonden än det tidigare bondesamhället. Traktorer och skördetröskor beter sig inte på samma sätt som oxar och andra dragdjur gjorde och själva produktionsmetoderna är förändrade. För piloten på en jumbojet råder helt andra förutsättningar idag än det gjorde för bara ett tjugotal år sedan, eftersom instrument och dylikt moderniserats väsentligt (Säljö 1999). För det samhälle som använder sig av tekniker som papper och penna och där böcker och texter används för att dokumentera och analysera, blir lärande och kommunikation något helt annat än i ett samhälle där man inte använder sig av sådana resurser. Om man inte använder sig av texter eller motsvarande teknik för att dokumentera, måste man som sagt memorera all den information som man vill hålla vid liv. En historisk tillbakablick ger vid handen att synen på denna förmåga har förändrats över tiden. En romare som under antiken kunde återge tusentals verser av olika berömda berättelser utantill, eventuellt även baklänges, blev berömd i hela riket och fick visa upp sina konster i högtidliga sammanhang. Även bland de gamla grekerna kunde de duktigaste ur huvudet ordagrant citera tusentals verser ur Iliaden och Odyssén. Men när möjligheten finns att skriva ner samma texter, försvinner behovet av denna typ av prestationer. Idag skulle vi 4

10 knappast se utantillkunskaper som lika eftertraktade och att lagra sådana stora informationsmassor i sin hjärna, vore snarast att betrakta som ett gigantiskt slöseri med tid. När det är möjligt att läsa, skriva och göra anteckningar ändras förutsättningarna för lärandet och tillgodogörandet av information. Texten är ett mycket bättre sätt att lagra information än det ganska skröpliga mänskliga minnet är. Texter består över tid, de kan spridas över hela världen och läsas hur många gånger som helst. Med tillgång till texter uppstår en ny arbetsfördelning mellan vårt tänkande och handlande. Eftersom vi vet om att vi inte behöver ha allt i huvudet, kan vi agera efter vetskapen att vi kan ha det på papperet istället. Skepticismen mot artefakter av denna typ verkar alltid ha funnits. Den store tänkaren Platon var emot böcker och hela den alfabetiska skriften. Han uppfattade dem som ett hot mot allt sunt lärande. Uppfattningen var att de lata och bortskämda ungdomarna fuskade genom att läsa Odyssén istället för att lära sig den utantill, som han och alla före honom varit tvungna att göra. Utan övning skulle hjärnans utveckling riskera att gå tillbaka, liksom hela den kultur man levde i. När griffeltavlan kom till folkskolan under 1800-talet, protesterades det mot att eleverna inte skulle lära sig huvudräkning i samma omfattning. Utan den intensiva mentala gymnastik som tragglande av huvudräkning ger, kunde man aldrig lära sig räkna, menade många. För bara några decennier sedan kom miniräknaren och möttes av samma typ av skepsis. Men nu var det just räknandet med papper och penna (jfr griffeltavlan) som försvarades och argumentationen byggde på att det var just detta förfarande som var det riktiga och ursprungliga; man måste kunna ställa upp det på papper med minnessiffror och allt för att kunna påstå att man verkligen kan multiplicera. Som framgår av Säljös text har det alltså genom historien alltid funnits ett motstånd mot nytänkande och nya sätt att utföra aktiviteter som har med problemlösning att göra. Även idag verkar det råda en viss tveksamhet när det gäller att använda exempelvis Internet för att ta reda på saker eller uträtta ärenden. Åtminstone inom vissa grupper; andra har anammat den nya tekniken. 2.3 Distribuerat tänkande En artikel som redovisar liknande tankar som Säljös, är Person-plus: a distributed view of thinking and learning (Perkins 1993). Denna handlar också om hur individens egna förmågor stöds av olika hjälpmedel och betraktas som ett system. Perkins kallar detta personplus-perspektivet, vilket syftar på att systemets sammanlagda förmåga bestäms av individens plus artefakterna i omgivningen. Personplus-perspektivet kan sättas i relation till sin motsats, personsolo-perspektivet, som då utgörs av samma individ utan resurser. Han framför också en egen hypotes, som han kallar hypotesen om likvärdig åtkomst (equivalent access hypothesis), vilken innebär att tänkande och inlärning är beroende endast av olika tillgänglighetskarakteristika hos den relevanta kunskapen. Exempel på 5

11 sådana karakteristika är vilken typ av kunskap som är representerad, hur den är representerad samt hur lätt den kan plockas fram. Det handlar alltså inte om huruvida kunskapen finns i personen eller i omgivningen. Som exempel tas en student med välstrukturerade anteckningar från en historiekurs. Själva antecknandet har hjälpt honom att bearbeta materialet och på så sätt strukturera även tankarna och minnet. Men när anteckningsblocket fylls med noteringar, skapas kunskap även där. Den normala ståndpunkten är att blocket ensamt inte kan räknas som en behållare av vad studenten har lärt sig, trots att det har utgjort stor hjälp och representerar en betydande kognitiv investering i form av en välorganiserad minnesbank. Men det är möjligt med ett annat alternativ; att se individen och anteckningarna som ett helt system. Systemet har lärt sig mycket om historiska händelser och kunskapen finns nu dels bland anteckningarna, dels i studentens hjärna. Under kursens gång har blocket fungerat som ett kladdpapper för tankarna, men också som en förvaringsplats för slutsatser. Synsättet får ytterligare komplexitet ur perspektivet att studenten kan lämna ifrån sig sina anteckningar till en kamrat. Givet att kamraten förstår dem, kan kunskapen föras vidare oberoende av vem som fört anteckningarna. 2.4 Internet som hjälpmedel Att se en internetuppkopplad dator som ett sådant hjälpmedel som tagits upp här, är något som görs i rapport nummer 50 från CID, Centre for User Oriented IT Design, på KTH (Andersson 1999). Även om resonemangen utgår från ett skolperspektiv och har sin utgångspunkt i lärande och utbildning, finns det intressanta aspekter att ta upp. Internet ses här ha tre goda egenskaper tillgång till stora mängder information som kan nås oberoende av plats och oberoende av tid Bristerna hos Internet har sagts vara att det är svårt att hitta önskad information och att det uppstår problem med källkritik. I rapporten avfärdas detta med argumentationen att trovärdigheten hos informationen inte beror på medieformen, utan källan. Distributionsformen är oväsentlig och det är inte Internet i sig som är opålitligt. Att informationen ges via webben istället för via tv, radio eller tryckt text bör inte ha avgörande betydelse. Det är de asynkrona uttrycksformerna hos Internet som betraktas som de mest intressanta med mediet. Dessa är de som inte är beroende av att två eller flera personer är aktiva vid samma tidpunkt och uppfyller alltså alla tre av ovanstående kriterier. De synkrona systemen (som chatt och videokonferenssystem) beskrivs som substitut för något som redan finns och ofta är bättre, det vill säga fysiska möten. Ett typiskt asynkront kommunikationsmedium är webben och där finns något som i rapporten definieras som lärdomäner : platser där innehållet är väl definierat och täckt och där publicisten ansvarar för innehållet och har auktoritet på ämnesområdet. Ett exempel på en 6

12 sådan, är W3C:s webbplats. Konsortiet utarbetar internationella standarder och rekommendationer gällande Internetteknik. Trots att webbplatsen inte har något uttryckt pedagogiskt uppdrag, utan mer ska fungera som informationskanal för organisationen, finns där egenskaper som utgör grunden till en långsiktig kunskapsbyggnad hos användaren. I rapporten beskrivs innehållet som just väldefinierat (det framgår tydligt vad som finns), väl täckt (med såväl bredd som djup) och aktuellt. Dessutom förväntas det vara korrekt, eftersom auktoriteten W3C står bakom. W3C tar tillvara på Internetmediets tre särskiljande positiva egenskaper samtidigt som de nämnda problemen undviks. Källan är ju den som besitter mest trovärdighet inom ämnesområdet. Att hitta information skulle kunna vara ett problem, men det mesta av intresse inom ämnet är samlat på denna plats, vilket gör det enkelt för en användare att hitta vad som önskas. Rapporten går vidare med att problematisera den traditionella utbildningens roll i ett samhälle som har resurser som ovanstående. Den gängse föreställningen om utbildning i någon sorts förebyggande syfte ter sig alltmer opraktisk i takt med kunskapsexplosionen. Webbplatsen står till förfogande på ett lättillgängligt sätt och kan användas både som stöd i en pågående aktivitet och för utveckling av kunskap hos användaren. Den tjänar på så vis som både informationsstöd och läromedel. En användare med ett visst kunskapsbehov kan välja mellan att antingen lära sig vad som krävs för att slippa återvända till platsen i samma ärende, eller hämta exakt den information som krävs för ögonblicket, med vetskap om att resursen finns kvar för framtida behov. Det uppstår härmed en gråzon mellan genuin kunskap och bruket av den erbjudna resursen. Om man kan vidareutveckla dessa system med lättillgänglig information, uppstår frågan om det är möjligt för människor att avstå kunskap. Den kunskap som ändå enkelt kan erhållas i de situationer där den behövs, kan betraktas som onödig att belasta sin hjärna med när den inte behövs. Detta väcker i sin tur frågor som vilken typ av kunskap detta kan röra sig om, hur detta påverkar vår kunskapssyn, hur lärandet förändras och hur informationsmängderna lämpligen organiseras. Något som också nämns, är det som kallas den proximala utvecklingszonen. Med detta menas fenomenet att barn kan uppfattas ha olika mognadsnivåer beroende på vilken miljö de befinner sig i. Medan det kan verka vara på ett visst stadium när det rör sig på egen hand, kan barnet upplevas mycket mer moget i ett socialt sammanhang. I interaktionen med föräldrar eller kamrater får det ett stöd som förskjuter den uppvisade mognadsnivån uppåt. Och eftersom den naturliga miljön knappast är i avskildhet är det relevant att ta hänsyn även till uppgifter som kan klaras av med visst stöd. Två barn som uppfattas ha en lika hög mognadsnivå i ensamhet kan skilja sig åt med avseende på hur omgivningen bedömer dem i en viss social miljö. 7

13 Det är möjligt att se en parallell till dagens tillgång till direktuppkopplade informationstjänster, som barnets tillgång till en social miljö. Här uppstår också en proximal utvecklingszon, där ett större antal uppgifter kan utföras med hjälp av de tekniska hjälpmedlen. Tidigare har webbresurser varit uteslutna i en människas leverne, men den tekniska utvecklingen gör att de får ett allt större inslag. Referenserna till webben dyker upp på fler och fler platser och från webben finns hänvisningar till den fysiska världen. I takt med att världarna vävs samman blir det svårare att avgöra vad som är verklig kunskap och i rapporten diskuteras också vilka konsekvenser det bör få för test och kunskapsprov i skolan. Det är möjligt att ifrågasätta om det är relevant att under själva provet ta bort en resurs som finns tillgänglig överallt annars i samhället. I rapporten finns alltså en rad olika aspekter på detta med webben som en tillgång för människors kunskapsbildning. Trots att texten skrevs för ett antal år sedan, finns frågorna kvar utan att några entydiga svar har kunnat ges. I mångt och mycket beskriver den situationen som den ser ut även idag, fem år senare. 2.5 Person plus webb I en uppsats från 2003, Person plus webb några exempel från vardagen (Andersson 2003), beskrivs en undersökning där studenter mellan 20 och 26 år via dagboksanteckningar har fått redogöra för sin webbanvändning under en vecka och sedan intervjuats. Utgångspunkten ligger i de ovan redovisade teorierna om att verktyg kan stödja och i viss mån ersätta en användares kunskap. Med hjälp av olika webbresurser är det möjligt att stärka sin förmåga och agera på ett sätt som motsvarar en person med viss kunskap (sid 1). Det visar sig att det bland studenterna är mycket populärt att använda webben för sådan kunskap som är relativt enkel till sin karaktär, men besvärlig att ha i huvudet. Som exempel nämns studenternas skolscheman, som finns tillgängliga via datorn och därför inte behöver memoreras. Även att skriva ut schemat upplevs som onödigt och skulle resultera i ett fysiskt föremål som kan förloras. Med en omedelbar tillgång till webben kan sådana fysiska föremål väljas bort. Slutsatsen dras, att graden av tillgänglighet är betydelsefull för hur webben används och att god tillgänglighet tycks leda till en lägre mental tröskel för att utnyttja informationsresursen. Ju närmre webben är, desto oftare använder man den. En annan form av distribuerad kognition som nämns men inte vidare kommenteras, är att låta andra i klassen hålla reda på när och var föreläsningarna kommer att hållas för att sedan själv bara följa med strömmen under dagen. Även denna metod visar att det finns en strävan efter att slippa lagra information i sitt eget huvud när bekvämare sätt är möjliga. Att webben kan användas som uppslagsverk, exemplifieras av en student som undrar över hur syrabetsad furu kan tänkas se ut. Med hjälp av sökmotorn Google kan bilder på denna typ av behandlat trä snabbt ge svar på frågan. Förmodligen hade det utan Internet varit 8

14 såväl svårt som tidsödande att ta reda på informationen; ett traditionellt uppslagsverk har varken samma omfattning eller sökmöjligheter. Just Google nämns flertalet gånger i intervjuerna i undersökningen och förefaller vara ett mycket vanligt instrument i de mest skiftande aktiviteter på webben. En annan roll som nätet kan sägas ha, är som referens eller kontrollinstrument. Inställningen som ofta uppvisas är att det är så självklart att använda webben för att undersöka uppgifter, att det inte behöver sägas. Både vid chattande och vanligt telefonerande utgår båda parter från att webben är tillgänglig. När man säger att något ska kontrolleras, finns det inga andra förespeglingar än att det är via webben som kontrollen ska ske. I ett telefonsamtal kan det bli uppenbart, då uppmärksamheten i konversationen drabbas när någonting samtidigt ska kontrolleras, men även annars ses det som fullt naturligt att det är från webben som kunskapen kommer. Studenterna har en pragmatisk inställning och de söker instrumentell nytta med sin webbanvändning (sid 5). Målet är att leverera ett gott resultat och sättet spelar mindre roll. Noteras bör, vilket också görs i uppsatsen, att undersökningen baseras på nästan extremt erfarna och initierade webbanvändare. De har redan fullt ut tagit till sig webben och låtit den få stort inflytande över sitt beteende när det gäller många vardagliga sysslor. De har god åtkomst till Internet via bredbandsuppkoppling hemifrån och i skolan, genom sina respektive utbildningsval har de visat intresse för medier och de uppfattar sig själva som användare av webben i normal eller högre utsträckning i jämförelse med sina jämnåriga. En avsikt med undersökningen är just att studera denna sorts grupp, för att iaktta sådant som skulle kunna vara intressant för andra grupper. I diskussionen konstateras att sättet att förhålla sig till webben och beteendet som man utvecklar, är av autodidakt karaktär. Det finns ingen som hjälper till, utan man är utlämnad till sig själv för att skapa metoder att bäst lösa de uppgifter man har; man surfar ensam och lär sig på egen hand. Av detta dras slutsatsen att användarstudier är viktiga för att sprida kunskap om förhållningssätt till webben. Kunskapen skulle kunna utnyttjas av utbildningssamordnare och kunskapsförmedlare med traditionell kunskapssyn, som kan lära av de möjligheter som studenter redan upptäckt. En konsekvens av detta kunde bli en förändrad inställning till kunskapskontroll, där prestationer från en student utan hjälp av webben i allmänhet varit premierade. 2.6 Internets utbredning Internet får som sagt ett allt större utrymme i människors vardag. Detta har flera orsaker. Två kan vara statens satsning på bredband och den skattesubvention för hemdatorer som gjort att ett stort antal människor nu har tillgång till en egen dator med uppkoppling mot Internet. Ännu viktigare är kanske att priser har gått ned och att det på olika sätt blivit enklare att koppla upp sig. Förmånliga avtal där 9

15 lägenhetsinnehavare får bredbandsanslutningen inräknad i hyran är en sådan förenkling som har varit bidragande. Enligt Statistiska Centralbyrån hade över 70 procent av Sveriges befolkning i åldern år tillgång till dator med Internet i hemmet år 2002 (Statistiska centralbyrån 2003). Ökningen av datorer har varit stor under de senaste åren: 1994 hade 23 procent av alla i åldern tillgång till en dator i hemmet och åtta år senare var siffran alltså så hög som 70 procent (diagram 1). Diagram 1. Personer i ålder år som har tillgång till dator i hemmet efter kön och totalt. I en enkätundersökning som Post- och Telestyrelsen (PTS) låtit göra hösten 2003 (PTS 2003) är det till och med nästan 80 procent som säger att deras hushåll använder sig av dator i hemmet och ytterligare 4 procent planerar att börja göra det. Under denna period har allt fler med tillgång till dator i hemmet också fått tillgång till Internet var den siffran 85 procent (dvs. 85 procent av dem med dator hade tillgång till Internet) och att ha en dator kan alltså nästan betraktas som synonymt med att kunna surfa på nätet. Det är också vanligare att surfandet sker hemma än utanför hemmet (på arbetsplatsen, i skolan, på bibliotek eller någon annanstans). Statistiken visar dock på en viss könsskillnad och en tydlig åldersskillnad, på så vis att äldre inte har tagit till sig den nya tekniken på samma sätt som de yngre. Exempelvis hade bara 40 procent av kvinnorna över 55 år använt Internet under de tre första månaderna 2003 och var tredje i samma grupp har aldrig använt en dator. I 10

16 åldersgruppen har däremot över 95 procent använt sig av Internet och nästan samtliga har använt en dator under samma tid. Av detta kan slutsatsen dras, att användningen i framtiden kommer att bli ännu vanligare, då mycket talar för att de unga fortsätter med eller ökar sin användning av dator och Internet. Denna företeelse är alltså inte någonting som är på utdöende, vilket den äldre befolkningen per definition är. En måhända krass slutsats, men som återfinns redan inledningsvis i rapporten Digitala klyftor (Regeringskansliet 2003a). Denna rapport presenteras mer ingående under rubriken Klyftorna på Internet. 2.7 Offentliga sektorns webbplatser Det tredje största användningsområdet, efter e-postande och att söka information om varor och tjänster, är att hämta information på myndigheters webbsidor. Just denna aktivitet utreds i en rapport från Statskontoret (Statskontoret 2003a). Frågor som tas upp är antalet besökare med tillhörande bakgrundsdata, hur nöjda de är och hur de använder webbplatserna, samt vilka förändringar de anser vara mest angelägna. Undersökningen har berört hela den offentliga sektorn: webbplatser hos såväl statliga myndigheter som landsting och kommuner. Under augusti-oktober hade dessa webbplatser 3,3 miljoner unika besök, vilket motsvarar 69 procent av alla aktiva Internetanvändare 2. Så många som sju av tio har alltså under perioden besökt en av dessa webbplatser. Antalet besök här ökar i högre grad än besök på Internet i övrigt, men könsfördelningen bland besökarna är annars likadan (det vill säga med en manlig majoritet). Det finns heller inga könsskillnader när det gäller själva aktiviteterna som utförs. En genomsnittlig besöksfrekvens hos de statliga myndigheterna är 1 gång per månad, att jämföra med webbplatser i allmänhet, som besöks varannan dag. En observation som görs är att Internetanvändningen är jämnt fördelad över veckan, med endast en tydlig nedgång på lördagen. Det är alltså numera möjligt att tillgodose ett behov hos befolkningen (av olika tjänster eller information eller vad det må vara) på sådan tid som kontor vanligtvis är stängda. Faktiskt når besöken sin topp vid sextiden på kvällen. I rapporten framgår inte om det surfande som sker från arbetsplatsen verkligen berör arbetsuppgifterna, eller om det är ärenden av privat natur som blir utförda. Dock konstateras att jobbsurfandet utgör ett tillskott på endast 20 procent till den totala aktiviteten på den offentliga sektorns webbplatser. Precis som tidigare undersökningar visat, är det alltså till störst del hemifrån som befolkningen använder sig av Internet. 2 Med unika besökare avses här individer. Varje besökare/individ räknas bara en gång under mätperioden. En snarlik något färskare statistik från nov 2003-jan 2004, visar att 3,5 miljoner unika besök då registrerades, vilket motsvarade 64 % av alla aktiva Internetanvändare (Statskontoret 2004a). Den är dock inte kompletterad med samma sofistikerade analys som finns i den refererade rapporten. 11

17 Den populäraste aktiviteten på den offentliga sektorns webbplatser är att utnyttja informationstjänster, som att beräkna skatt, leta jobb eller få en väderprognos. Denna aktivitet är vanligare än att söka kontaktuppgifter, söka informationsmaterial, utföra ärenden eller framföra klagomål. Över lag är besökarna nöjda med webbplatserna och speciellt de som utfört ärenden och använt de mer avancerade tjänsterna. Det är också de flitigast återkommande besökarna som är de nöjdaste. Störst missnöje råder, kanske föga förvånande, bland dem som använt tjänsten framföra synpunkter till myndigheten. Undersökningen visar att dessa besökare har ett lågt förtroende för den offentliga sektorn. Med antagandet att det är övervägande negativa uppfattningar som ska framföras, ligger det i sakens natur att missnöjet kan spilla över även på tjänsten som sådan. Det är även möjligt att just denna typ av aktivitet lämpar sig särskilt illa för webben; en synpunkt vill man ha omedelbar respons på och gärna enbart positiv. Idag har myndigheter svårt att erbjuda sådan, särskilt av sistnämnd karaktär, vilket gör det omöjligt att tillfredsställa behovet. Aktiviteten söka informationsmaterial definieras i enkäten som att leta efter rapporter, verksamhetsbeskrivningar och fattade beslut. Detta är något som de som bäst känner till myndigheten i fråga ägnar sig åt. Statskontoret konstaterar att de personer som söker informationsmaterial redan har god kännedom om verksamheten de vet vad de söker och var de ska leta. Däremot är unga inte lika intresserade av detta. Endast en tredjedel av de unga Internetanvändarna säger sig ha sökt informationsmaterial på den offentliga sektorns webbplatser. Eftersom över hälften i samma grupp har utnyttjat informationstjänsterna, är det möjligt att unga människor har ett förändrat behov jämfört med tidigare generationer. Att snabbt och enkelt få specifik information, förefaller viktigare än djupare insikt om en eventuellt större problemställning. Just att spara tid är viktigt och i en annan rapport från Statskontoret (2003b:22) hänvisas till en studie som EU-kommisionen utfört (Survey on quality and usage of public e-services, Top of The Web, November 2003). Där framgår att 84 procent av dem som utnyttjar e-tjänster upplever att de är tidsparande (se diagram 2). Den snabbare servicen än hos traditionella kanaler uppskattas av 39 procent. Siffrorna är inte definierade per land och urvalet är inte helt representativt, men EUkommisionen anser ändå att undersökningen ger en god bild av hur användare i Europa upplever e-tjänster. 12

18 Diagram 2. Medborgarnas upplevda fördelar med e-tjänster, november En slutsats som dras i rapporten (Statskontoret 2003a), är att myndigheter bör satsa på att göra det lättare för besökare att följa sina egna ärenden i handläggningsprocessen. Detta är nämligen det genomgående mest angelägna området för framtida satsningar, enligt enkätens svar. Denna önskan är särskilt tydlig bland de internetvana. Statskontoret förmodar att den också blir alltmer utbredd i takt med att Internetvanan ökar hos befolkningen, och i takt med att de mest internetvana, främst unga människor, får ökade myndighetskontakter (t.ex. startar ett företag eller bildar familj) (2003a:39). Önskemålet om större insyn i hanteringen stöds dessutom av resultaten från Statskontorets medborgarundersökningar, där det visat sig att det största missnöjet berört den information medborgarna fått under ärendets gång. Något som inte är lika viktigt för besökarna att förbättra, är möjligheten att utföra ärenden via webben. Detta beror på att de i allmänhet är nöjda med denna möjlighet och inte finner någon anledning att lägga resurser på att förbättra den. Samtidigt är det inte så vanligt att besökarna verkligen utför ärenden på webbplatserna. Det innebär att den kategori tjänster på myndigheternas webbplatser som är minst utvecklad även är den som röner mest uppskattning. I rapporten dras slutsatsen därför att fler ärenden med framgång skulle kunna utföras via Internet. Slutligen konstateras att överskådligheten är mycket viktig och att informationen ska vara lättfunnen och lättförståelig för alla, även för icke-akademiker och personer med låg kännedom om hur förvaltningen fungerar och är organiserad. Istället för att utforma webbplatsen utifrån den egna verksamheten, bör man anta besökarens perspektiv. Med utgångspunkt i medborgarens kunskaper och intressen kan informationen struktureras på ett sätt som gör att den bättre går fram. Det är personer med lägre utbildning som efterfrågar webbplatsförbättringar som gör det lättare att snabbt hitta översiktlig information. Samtidigt vill de flesta övriga istället ha mer detaljerad 13

19 information, vilket visar att det finns olika behov som ska tillfredsställas. Det är därför inte helt enkelt att utforma en webbplats för alla. 2.8 Klyftorna på Internet Som redan nämnts ett flertal gånger, finns det skillnader mellan olika gruppers tillgång till datorer och Internet. Detta analyseras i en promemoria från Statskontoret (2003b:24ff), där många olika undersökningar sammanställs för att skapa en helhetsbild över den offentliga sektorns IT-utveckling. Ordet IT blir föremål för diskussion och valet görs att med begreppet mena tillgången och användningen av Internet. Vidare diskuteras svårigheten med att jämföra olika utredningar från många olika aktörer med varierande intressen och uppdrag och studien ska ses med detta i åtanke. Samtliga hittills refererade statistiska utredningar är för övrigt på något sätt refererade även i denna mer sammanfattande promemoria. Något som kan nämnas är att det, som redan tidigare framgått, finns en tendens att likställa datoranvändning och Internetanvändning. Eftersom en så hög andel av dem med datorer förfaller vara uppkopplade kan detta låta göra sig, även om vissa studier väljer att hålla isär begreppen. Det är dock möjligt att ha tillgång till Internet och dator utanför hemmet utan att för den sakens skull äga en egen anslutning, vilket ytterligare bidrar till komplexiteten. Ansatsen är tydlig och klargörs tidigt. I och med att användningen av Internet ökat och att Internet därmed har blivit allt mer vanlig som informationskälla och mötesplats mellan medborgare, företag och offentlig sektor har frågan om s.k. digitala klyftor kommit upp. Offentlig sektor ska vara tillgänglig för alla oberoende av ålder, kön, bostadsort, yrke, utbildning, härkomst, inkomst o. dyl. Det innebär att det är viktigt att undersöka vilka grupper (som medborgare och företag) som har en sämre tillgång till Internet och som därmed inte får ta del av offentlig sektors e-tjänster. (2003b:24) En undersökning från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), som inriktat sig på skillnader mellan olika grupper år 2000 och 2003, visar att skillnaderna mellan svenskar och invandrare under denna period har ökat på samtliga tre områden: IT-tillgång, IT-kompetens och ITanvändning (ITPS 2003). Främst det sista området visar tydligt att svenskar använder sig allt mer av Internet, medan invandrare inte alls i samma utsträckning tar del av det. Den största skillnaden finns dock fortfarande mellan åldersgrupperna år och år, där de yngre har en mycket, mycket större IT-användning. Möjligen är invandrarproblematiken allvarligare, då den inte på samma sätt löser sig av sig själv med tiden. 14

20 Justitiedepartementet låter i en rapport från 2003 (Regeringskansliet 2003a) utreda de olika hinder som finns för att använda Internet. Detta i grupperna funktionshindrade äldre kvinnor lågutbildade och låginkomsttagare landsbygdsbefolkning samt invandrare och svenska minoriteter. De tre mest avgörande faktorerna för om man använder Internet konstateras vara utbildning, om man har arbete och om man har tillgång till bredband. Varken kön, föräldrarnas inkomst eller något annat väger tyngre. Arbete är i detta sammanhang positivt på flera sätt. Det leder i sig till aktivitet vid datorn, vilket gör att man både lär sig tekniken och lär sig hitta på webben. Men arbetet skapar också sociala nätverk, vilket främjar social användning. Modellen nedan sammanfattar faktorerna som påverkar användning av Internet. Användningen ses här endast som kvantitativ mer tid vid datorn anses bättre. Om tiden med datorspel bör ingå som en positiv faktor ifrågasätts kraftigt i rapporten. Figur 1. Orsaker till Internetanvändning (Regeringskansliet 2003a:2) Huvudorsaken till att personer över 65 år inte använder Internet är att de inte introducerats till det under yrkeslivet och naturligtvis inte under skoltiden. Eftersom många av dessa var pensionärer redan före Internets utbredning, kommer åldersklyftan att minska i takt med att de nya pensionärerna är vana surfare och fortsätter att nyttja det även efter pensioneringen. Man slutar inte att använda Internet bara för att man blir pensionär. Något som skulle kunna vara negativt vid pensioneringen, är att de ekonomiska förutsättningarna blir sämre. Kanske kan utrustningen då inte uppgraderas på ett sådant sätt att användningen kan fortsätta i samma utsträckning. Om det sociala livet blir mindre, är detta också en faktor som kan inverka negativt. När det 15

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 I takt med att internet blivit en del av våra liv så har våra jobb blivit alltmer mobila. Många arbetsuppgifter är idag inte beroende av

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14)

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Sammanställning av myndigheternas undersökningar Bilaga 3. 1) Kön Innehåller bland annat frågor om erfarenheter/upplevelser av besök på servicekontor: och 2) Ålder

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster.

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Dygnet runt Anna G Tufvesson/Mira 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Varför e-tjänster? Ny informationsteknik gör det enklare för medborgare och företag att ta del av samhällets

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer