Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se"

Jan-Olof Martinsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Miljösamverkan Västerbotten Riskbaserad taxa Umeå 17 okt 2013 Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten

2 10.00 Välkomna Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten Riskbaserad taxa att utgå från risk- och erfarenhetsbedömning vid myndighetsutövning inom miljöbalkens område LUNCH Tove Göthner, Sveriges kommuner och landsting, SKL Riskbaserad taxa i praktiken Exempel 1: Taxa inom miljöoch hälsoskydd Exempel 2: Riskbaserad taxa inom hälsoskydd Tove Göthner, forts. Åsa Engman Ölund, Umeå kommun Katarina Frilén, Luleå kommun Workshop, diskussioner, fika Tove Göthner, Mikael Jonsson Summering, hur går vi vidare? Lisa Redin

00 LUNCH Tove Göthner, Sveriges kommuner och landsting, SKL 13.00 14.

3 Varför riskbaserad taxa? Verksamhet enl MB ska vara avgiftsfinansieras PPP Kostnadstäckning 70-80% enl SKL, rimlig proportion till kostnader VU orsakar Kommunen utformar den egna taxan

4 Taxa miljöbalkstillsyn 2011, Taxa MB 2011 Taxa MB

5 Taxa livsmedelstillsyn 2011,

6 Enkät Timavgift, tillsyn: Kostnadstäckningsgrad miljöskydd: Kostnadstäckningsgrad hälsoskydd:

7 Enkät Kod C 1.20 B B B C C C Förklaring Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock ej inhägnad. Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter osv Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än mer än kubikmeter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med osv Anläggning för tvättning av1. fler än personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår,3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än andra motordrivna fordon per kalenderår. Antal timmar som ligger till grund för den årliga tillsynsavgiften enligt fastställd grundtaxa

tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad.

8 Kod C C C C C Förklaring Enkät Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än m3 flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter gas osv Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter men högst personekvivalenter. Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton osv Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av uttjänta motordrivna fordon eller om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår. Tautering, akupunktur, piercing Skolor Förskola Bassängbad Antal timmar som ligger till grund för den årliga tillsynsavgiften enligt fastställd grundtaxa

Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton osv Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som

9 Diskussionsfrågor 1. Vilken typ av taxa har ni idag för A-, B-, C-verksamheter? Hur stor kostnadstäckningsgrad har ni (uppskattningsvis)? Hur förhåller det sig med U- verksamheter i er kommun? Tar ni ut fasta årsavgifter ut för vissa verksamheter eller debiterar ni enbart timavgift? Har ni regelbunden tillsyn (upp till vart tredje år) av U-verksamheter? 2. På vilket sätt tidsredovisar ni er verksamhet idag? Vilken kostnadstäckningsgrad har ni? 3. Ligger den grundtaxa som ni har idag i linje med de rekommendationer som finns i SKL:s modell? 4. Använder ni redan idag SKL:s modell för taxa? Vilka erfarenheter har ni utifrån införandet av modellen?

Har ni regelbunden tillsyn (upp till vart tredje år) av U-verksamheter? 2. På vilket sätt tidsredovisar ni er verksamhet idag? Vilken kostnadstäckningsgrad har ni?

10 Diskussionsfrågor 5. Om ni inte använder SKL:s modell, vilket typ av system har ni? Hur tidsredovisar ni idag? 6. Vilka kostnader ligger till grund för timavgiften inom miljöbalkens område i er kommun? Personal? Administration? Lokaler? Mm.? 7. Finns planer på att förändra taxesystemet, i sådana fall på vilket sätt? Skulle SKL:s modell kunna fungera i er kommun? Styrkor, svagheter, möjligheter, hot med SKL:s modell? 8. Finns förslag på samverkansprojekt kring att införa en gemensam modell och skapa samsyn mellan de taxor som tas ut i resp. kommun?

Finns planer på att förändra taxesystemet, i sådana fall på vilket sätt? Skulle SKL:s modell kunna fungera i er kommun?

Relevanta dokument

Bilaga 4 B-1 till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande planerad tillsyn inom miljö- och hälsoskydd

Bilaga 4 B-1 till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande planerad tillsyn inom miljö- och hälsoskydd Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet Följande förkortningar används i tabellen: KK = Klassningskod AK = Avgiftsklass, vilken är grund för årlig avgift enligt bilaga 4B-2 PN = Prövningsnivå enligt