Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna"

Transkript

1 Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna Förslag till hur arbetsbelastningen skall mätas DV rapport 2002:1 Slutrapport Jönköping. Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: Internet:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Bakgrund och uppdraget Utgångspunkt för projektet Dagens resursfördelning/budgetering Tingrätterna Hovrätterna Arbetsbelastningen Indikatorer på resursåtgången vid tingsrätterna Mål som domstolen inte kan påverka Förtursmål Sammanträde för förberedelse m.m Särskilt uppsatta beslut Delgivning Huvudförhandling Avgörande Sammansättning Restid Syn Rättshjälp Förlikning Enskilda anspråk i brottmål Flera parter, ombud, förhörspersoner, tolkar och sakkunniga Utländsk lagstiftning Ärenden Konkurser Företagsrekonstruktioner Miljömål Fastighetsmål Sammanställning av indikatorer

3 5. Indikatorer på resursåtgången vid hovrätterna Andel mål som kräver prövningstillstånd Brottmål Förtursmål Förberedande sammanträden Preliminära frågor Huvudförhandling eller föredragning Avgörande Sammansättning Restid Syn Flera parter, ombud, förhörspersoner, tolkar och sakkunniga Rättshjälp Utländsk lagstiftning Förlikning Sammanställning av indikatorer Personalresurser Poängsystem för beräkning av vikttal Inledning Vad bör poängsättas? Poängsättningen Indelning i målgrupper Tidsredovisning/resursmätning Tidsredovisning på advokatbyråer Tidsredovisning hos åklagarna Tidsredovisning i Västmanlands tingsrätt Tidsredovisning i Nederländernas domstolar Framtida tidsredovisning i länsrätter och kammarrätter Tidsredovisning i de allmänna domstolarna Avslutande synpunkter

4 Sammanfattning Arbetsbelastningsprojektet har i denna andra del av sitt uppdrag haft till uppgift att sammanställa faktorer som är av intresse för att kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. Med arbetsbelastning avses resursåtgång. Med utgångspunkt i arbetet från den första delen av projektet har vi sökt finna lämpliga mätverktyg för domstolarnas arbetsbelastning i framtiden. Dagens kriterier för att mäta resursåtgången i domstolarna är, enligt vår uppfattning, otillräckliga för att ge en god bild av nedlagda resurser och grundar sig till största delen på antalet inkomna mål och ärenden. Målen kräver emellertid olika mycket av domstolarnas resurser och för att mäta arbetsbelastningen behövs uppgifter om den hantering eller de åtgärder som krävs för att få målen avgjorda. Den lämpligaste tidpunkten att mäta målhanteringen är då målen har avgjorts. De faktorer i målhanteringen som är mer objektivt mätbara och utgör indikatorer på resursåtgång är t.ex. förekomst av förhandling, förhandlingstidens längd, särskilda beslut, vilken typ av avgörande det är och domstolens sammansättning vid avgörandet. Idag räknas schablonartade vikttal ut för mål och ärenden vid tingsrätterna. Vikttalen beräknas utifrån den tidsredovisning som finns vid tingsrätterna: redovisningen av fördelning av personalresurser. Istället för dessa vikttal föreslår vi att ett poängsystem införs där målhanteringen poängsätts så att olika måltyper får olika vikttal. De vikttal som målen får i poängsystemet kan sedan utgöra bas i ett nytt resursfördelningssystem. För att kunna mäta arbetsbelastningen måste också den faktiskt tillgängliga resursen för målavverkning mätas. För att mäta denna resursåtgång liksom arbetet som läggs ned inom andra områden, såsom administration, data, remisser, utvecklingsarbete och utbildning, behövs en tillförlitligare tidsredovisning än som finns idag. Vi föreslår därför att ett datorstött tidsredovisningssystem införs som ska fyllas i av all personal

5 En mätning av målhanteringen och tidsredovisningen ger sammantaget goda förutsättningar att följa upp och utvärdera verksamheten vid domstolarna. Samtidigt ger dessa kunskaper ihop med uppgiften om antalet inkomna mål ett gott stöd för planering av arbetet vid domstolarna

6 1. Bakgrund och uppdraget I regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende Domstolsväsendet gav regeringen Domstolsverket (DV) i uppdrag att undersöka om mål och ärenden i domstolarna ökat i svårighet och komplexitet de senaste åren. Enligt av DV fastställda direktiv borde resultatet av den beskrivna undersökningen ge sådana inblickar i hur verksamheten har förändrats över tiden att den kan utgöra grund för ett fortsatt arbete med att finna faktorer för "avläsning" av en domstols arbetsbelastning. Projektet delades upp i två delar, en undersökning beträffande de allmänna domstolarna och en undersökning beträffande de allmänna förvaltningsdomstolarna. Denna rapport behandlar de allmänna domstolarna. I den första delen av projektet gjordes en genomgång av befintlig statistik och en begränsad tvistemålsundersökning. Arbetet redovisas beträffande de allmänna domstolarna i DV rapport 2001:5 "Arbetsbelastningen, En studie av målutvecklingen vid tingsrätter och hovrätter under 1990-talet". Arbetet i den andra delen av projektet skall enligt direktiven leda till en rapport som innehåller bl.a. en sammanställning över faktorer som är av intresse för att kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. Med arbetsbelastning avses resursåtgången som följer av hanteringen i vid bemärkelse av mål och ärenden. Vidare är det enligt direktiven angeläget att samma information skall finnas både beträffande första och andra instans och att resursåtgången därmed skall kunna följas genom domstolsinstanserna. Det har även angivits att samverkan skall ske med den projektgrupp som förbereder ett nytt verksamhetsstöd för domstolarna avseende de uppgifter som för framtiden bedöms vara av intresse för att mäta en domstols arbetsbelastning. För projektets genomförande tillsatte DV en styrgrupp och projektgrupp. Till projektgruppen knöts en referensgrupp. I styrgruppen har ekonomichefen Ann Härelind Jonzon, utvecklingschefen Birgitta Holmgren, enhetschefen Monica Dahlbom och sektionschefen Jan Lindgren ingått. Projektgruppen har bestått av lagmannen Bengt- Åke Engström som projektledare och rådmannen Cecilia Klerbro som projektsekreterare. I referensgruppen till denna del av projektet har följande personer ingått: lag

7 männen Rune Johansson och Ann-Christine Lindeblad, hovrättsrådet Ann-Christine Persson, kanslichefen Erik Ternert, chefsrådmannen Jan Öhman, administrative direktören Rolf Hellqvist, chefsadministratören Eva Sjölund samt hovrättsassessorn Anna Witte (Jusek) och administratören Gunn Svensson (ST-domstol). Sammanträde med styrgruppen har hållits vid tre tillfällen och med referensgruppen vid två tillfällen. Vidare har diskussioner förts med den projektgrupp som arbetar med motsvarande frågor för förvaltningsdomstolarna och sammanträffande har ägt rum med projektgruppen för det nya verksamhetsstödet, VERA Utgångspunkt för projektet Dagens kriterier för att mäta resursåtgången i domstolarna är otillräckliga för att ge en god bild av nedlagda resurser. Antalet inkomna mål ger till att börja med inte mycket upplysning om det arbete som läggs ned för att avgöra målen. Omfattningen av förberedelsearbete och efterarbete har vi ingen kunskap om. Målstockens sammansättning har stor betydelse för arbetsbelastningen. Vi vill kunna se förändringar av målstocken över tiden liksom regionala skillnader. Den totala resursåtgången beror av flera faktorer av vilka alla inte är objektivt mätbara. Projektet syftar till att identifiera ytterligare faktorer som bidrar till att man kan bilda sig en uppfattning om arbetsbelastningen. Med utgångspunkt i arbetet från den första delen av projektet har vi i denna andra del sökt finna lämpliga mätverktyg för domstolarnas arbetsbelastning i framtiden. De frågor vi söker besvara är hur arbetsbelastningen skall mätas och vilka mätverktyg som skall användas. I den första delen av projektet angavs att den befintliga statistiken är helt otillräcklig för att göra en bedömning av resursåtgången i domstolarna. Statistiken kan, om den kompletteras och förs på ett enhetligt sätt, ge en god bild av arbetsbelastningen på domstolarna. I rapporten behandlar vi indikatorer på resursåtgång. Dessa indikatorer kan också redovisas som statistik men vi har inte tagit ställning till vad som bör redovisas som statistik

8 För bedömningen av resursåtgången är det även av central vikt att veta vilka faktiska personalresurser som finns att tillgå för att avgöra mål. För den informationen behövs det ett bättre instrument än det som finns idag. För planeringen av verksamheten är det också nödvändigt med kunskap om tid som går åt för remissarbete, administration, data, utbildning och utvecklingsarbete. Bättre information om arbetsbelastningen och tillgängliga personalresurser ger domstolarna ett gott underlag för bedömning av framtida resursbehov och goda förutsättningar att planera verksamheten. Informationen kan därmed ligga till grund för budgetframställningen. Även om det huvudsakliga syftet med denna del av projektet är att finna indikatorer för att mäta arbetsbelastningen, bör resultatet på längre sikt kunna leda fram till en ny budgeteringsmodell för domstolarna. Mot denna bakgrund redogörs inledningsvis för dagens resursfördelning. Vidare redovisas ett tänkt poängsystem som kan ge ett annat sätt att beräkna vikttal för mål och ärenden

9 2. Dagens resursfördelning/budgetering 2.1. Tingrätterna Idag grundas tingsrätternas resursfördelning till största delen på inkomna mål och ärenden. Genomsnittet av inkomna mål/ärenden per verksamhetsgren för de två senaste åren multipliceras med vikttal och bildar s.k. poängtal. Vikttalen beräknas utifrån samtliga tingsrätters uppgifter om fördelning av personalresurser. Vikttalen beskriver vilka lönekostnader en verksamhetsgren behöver för att avgöra ett mål/ärende i relation till de andra verksamhetsgrenarna. Medel för övriga kostnader fördelas som ett pålägg på lönekostnaderna. För tingsrätterna finns dock två avvikelser, nämligen ersättning för nämndemän och kungörelsekostnader. Genomsnittet av inkomna mål/ärenden per verksamhetsgren för de två senaste åren multipliceras med vikttalet och bildar ett poängtal. Poängtalen summeras för samtliga verksamhetsgrenar för tingsrätten. Det framräknade poängtalet för tingsrätten multipliceras med ett krontal eller poängvärde. Till grund för poängvärdet ligger de disponibla medlen, d.v.s. de medel som skall ge en totalbudget för tingsrätterna. De tingsrätter som har fastighetsdomstol, miljödomstol, fastighetsråd och miljöråd får särskilda medel till detta. Vidare finns en del tillägg av olika slag som kan utgå. Vikttal som används för tingsrätterna T-mål - gemensam ansökan 0,20 0,18 - övriga 0,98 1,07 B-mål - notariemål 0,54 0,57 - brottmål exkl. notariemål 1,11 1,13 Konkursansökan 0,80 0,88 Domstolsärenden 0,15 0,14 Utsökningsmål 0,49 0,53-8 -

10 Brottmål med nämndemän har justerats med + 0,13 och konkurserna med + 0,23 för kungörelsekostnader Hovrätterna Beträffande hovrätterna finns ingen motsvarande metod för resurstilldelning som för tingsrätterna. Hovrätternas budget bestäms istället med en slags marginalmetod där utgångspunkten är föregående års budget och hänsyn tas till förändringar av olika slag

11 3. Arbetsbelastningen Projektgruppens bedömning: Målen kräver olika mycket av domstolarnas resurser. För att mäta arbetsbelastningen i domstolarna behöver hanteringen eller åtgärderna som krävs för att få målet avgjort mätas. Den lämpligaste tidpunkten för att mäta hanteringen är när målet har avgjorts eftersom vi då vet vilka resurser som krävts för att nå ett avgörande. Grundläggande för domstolarnas arbetsbelastning är mängden mål, målens svårighet och tillgängliga resurser. Vissa mål väger tyngre arbetsmässigt sett än andra. De kan t.ex. vara juridiskt mer komplicerade eller tyngre ur bevissynpunkt. Metoden för resursfördelning för tingsrätterna som används idag grundar sig på antalet inkomna mål och fördelning av personalresurserna. Härvid görs ingen åtskillnad på mål inom en kategori utan alla förutsätts ta lika stora resurser i anspråk. Emellertid hanteras målen på olika sätt och är också olika resurskrävande ur personalsynpunkt. Det är inte enbart mål av en viss typ som kan sägas vara särskilt resurskrävande utan det skiljer sig också från mål till mål inom samma kategori. Ett mål med en muntlig förhandling tar i allmänhet mer resurser i anspråk än ett mål som kan avgöras utan muntlig förhandling. Likaså är ett mål som kräver att särskilda beslut fattas under handläggningen mer arbetstyngt än mål som kan avgöras utan sådana beslut. Mer resurskrävande är vidare ett mål som avgörs i kollegial sammansättning än ett som avgörs av en notarie. Det är med andra ord hanteringen i sig, sättet som målet avgörs på och sammansättningen vid avgörandet som kräver olika mycket ur resurssynpunkt. I den första delen av projektet konstaterades att trots ett minskat antal inkommande mål under senare år har förhandlingstiderna ökat stort. Statistiken ger ingen förklaring till de längre förhandlingstiderna i form av t.ex. flera parter eller ökad användning av tolk. Det framstår istället som att det är målens komplexitet som är huvudorsaken till de längre tiderna. Det har inte varit möjligt att undersöka vilka målgrupper som ökat i komplexitet eftersom statistiken är alltför grovt indelad. Dagens resursfördel

12 ningssystem tar inte hänsyn till en ökning av målens komplexitet. Frågan är dock om det är möjligt att mäta ett måls komplexitet. Komplexitet i form av juridisk svårighet har vi inte kunnat hitta något mått på. Juridiska svårigheter baseras till stor del på en subjektiv bedömning och är därmed svårmätbara. Komplexitet i hanteringen, exempelvis ökade krav på att särskilda beslut fattas under handläggningen eller ett ökat antal vittnen, är mer objektivt mätbara faktorer. Faktiska förhållanden går att mäta medan det subjektiva inslaget inte går att mäta. Av denna anledning har vi inriktat oss på de faktiska förhållandena i målhanteringen. För att mäta arbetsbelastningen i domstolarna behöver vi således mäta målhanteringen på ett annat sätt. Den lämpligaste tidpunkten för att mäta målhanteringen blir naturligtvis när målet har avgjorts. Först då vet vi hur mycket resurser som krävts i målet för att få det avgjort. Man kan tänka sig olika sätt att mäta målhanteringen på. En möjlighet är att mäta faktiska åtgärder i varje mål (vilket skulle vara möjligt i VERA). Ett annat alternativ är att dela in målen i flera målgrupper än idag och mäta faktiska åtgärder per målgrupp. Man kan också tänka sig en kombination av de båda alternativen. En fråga som vi har ställt oss i detta sammanhang är om det är nödvändigt att dela upp målen i flera kategorier. Eftersom vi anser att det är hanteringen i sig som är olika resurskrävande och föreslår att de olika hanteringsåtgärderna ska registreras för att mätas vid avgörandet kanske den målindelning som finns idag är tillräcklig för att bedöma resursförbrukningen. En svårighet är också att hitta ett lagom stort antal målgrupper att hänföra målen till och registrera åtgärder i. En fördel med att dela in mål och ärenden i olika grupper och hänföra resursåtgången i målen inom varje grupp till de olika målgrupperna är att det därigenom är möjligt att göra antaganden om det framtida resursbehovet vid en viss domstol. För att få ett mer komplett underlag för bedömning av vilka resurser målen krävt är det nödvändigt att ta fram indikatorer på resursåtgång som visar hanteringen eller

13 åtgärderna i målen och därmed vilka resurser de tagit i anspråk. I kapitel 4 redovisas de indikatorer beträffande tingsrätterna som enligt vår mening speglar arbetsbelastningen och i kapitel 5 motsvarande uppgifter beträffande hovrätterna

14 4. Indikatorer på resursåtgången vid tingsrätterna Projektgruppens bedömning: För att mäta arbetsbelastningen vid tingsrätterna behöver en rad faktorer registreras. Faktorerna är sådana som är mer objektivt mätbara och som skiljer mål och ärenden ur hanteringssynpunkt, t.ex. förekomst av förhandling, särskilda beslut, vilken typ av avgörande det är och sammansättningen vid avgörandet. Vid genomgången av befintlig statistik, som den första delen av projektet inleddes med, konstaterades att statistiken i huvudsak är inriktad på inkomna, avgjorda, balanserade mål, genomsnittsålder och medianålder på avgjorda mål samt statistik över förhandlingstider. I resurshänseende saknas uppgifter i flera viktiga avseenden. Beträffande brottmålen skulle vi behöva veta målstockens sammansättning för att kunna göra en bättre bedömning av arbetsbelastningen. Det saknas statistik över avgjorda brottmål uppdelat i olika brottmålstyper. Det är inte tillräckligt att skikta målen i grupperna notariemål och övriga brottmål eftersom gruppen övriga brottmål innehåller alltför mångskiftande måltyper. Det saknas statistik över vad som sker i målen före och efter huvudförhandlingen. Omfattningen av det förberedande arbetet i tvistemål och inför målens avgörande behöver mätas. Det är i hanteringen av målen som resursbehovet är olika. Även tvistemålen behöver skiktas i fler målgrupper och indikatorer som pekar på ökad svårighet behöver mätas. Särskilt uppsatta beslut indikerar en viss svårighet eftersom de enklare besluten oftast fattas på handlingarna. Skillnader i registreringen leder till felaktiga och ej jämförbara statistikuppgifter. Vad gäller brottmålen är det mål med häktade och andra mål med tidsfrister (förtursmål) som utgör en ökad belastning för domstolarna. Dessa mål ökar arbetsbelastningen både på domarsidan och domstolssekreterarsidan. Historiskt sett har statistik förts över antalet mål med häktningsförhandling men inte antalet mål med ungdomar. Det

15 är en brist eftersom det i vissa ungdomsmål också finns frister att följa. En annan brist i det befintliga systemet är att det i många fall endast är de mål som inleds med en häktningsförhandling som syns i statistiken. Det synes vara ett registreringsproblem men statistiken bör spegla verkligheten och därför måste alla förtursmål registreras. VERA kommer att medföra att faktiska åtgärder i mål i framtiden mer eller mindre automatiskt kommer att registreras. Kallelser, kommunicering, beslut under handläggningen, förordnanden m.m. i målen kommer att kunna avläsas. Det är viktigt att poängtera att kraven på mer information inte ska behöva medföra att allt för många uppgifter aktivt måste läggas in. I och med dagbokföringen kommer uppgifterna finnas registrerade och vara sökbara i VERA. Förslag på indikatorer på resursåtgång som följer behöver inte nödvändigtvis spegla den officiella statistiken för domstolarna som kan föras på annat sätt Mål som domstolen inte kan påverka Enligt dagens verksamhetskrav ska domstolarna bl.a. ta fram medianålder på avgjorda mål och genomsnittsålder för avgjorda mål. Utgångspunkt för dessa beräkningar är datum då målet inkom. I brottmål är det inte ovanligt att målet inleds genom en begäran om att det skall utses en offentlig försvarare åt en misstänkt person. Domstolens enda åtgärd är att utse den offentliga försvararen. Målet kan sedan bli liggande i flera år medan brottet utreds. För domstolen medför målet inte något arbete under utredningstiden. Domstolen kan heller inte påverka tidens längd. Det är först sedan eventuellt åtal väckts som domstolen kan börja agera för att få ut målet till huvudförhandling och avgörande. Enligt vår mening ger inte en uträkning av medianålder baserad på inkommandedatum i ovan nämnda exempel en riktig bild av verkligheten. Istället för att utgå från det datum målet stämplades in bör man utgå från datumet då stämningsansökan inkom både när det gäller uträkning av medianålder och genomsnittsålder. Även när det

16 gäller de balanserade målen utgår beräkningen från inkommandedatum. Den omständigheten att ett mål är gammalt kan vara en indikation på att det är särskilt komplicerat eftersom komplicerade mål kan medföra att det krävs mer skriftväxling och fler muntliga förberedelser än normalt innan målet kan sättas ut till huvudförhandling. I flera brottmål är det dock inte så utan istället en komplicerad förundersökning som drar ut på tiden. Dessa mål har självfallet ingen inverkan på arbetsbelastningen vid tingsrätten. Däremot påverkas arbetsbelastningen så snart åtal väckts. Ett mål där domstolens arbetsinsats bestått av att utse en offentlig försvarare åt en misstänkt och målet därefter blivit liggande under en långdragen förundersökning indikerar då helt felaktigt att det är fråga om ett komplicerat mål. En bättre utgångspunkt för beräkning av målbalansen vore därför dagen då stämningsansökan inkom. Problemet förekommer inte bara i brottmål utan kan även förekomma i tvistemål. Ett exempel är en ansökan om återvinning som måste ske inom en tidsfrist. Detta kan innebära att en ansökan om återvinning inkommer tillsammans med en begäran om anstånd eftersom en utredning i återvinningsfrågan inte är klar. Ett annat exempel är mål som vilandeförklarats för att man beslutat inhämta ett förhandsavgörande från EG-domstolen. Dessa förhandsavgöranden tar ofta lång tid att få och det ligger utanför domstolens möjligheter att påverka handläggningstiden. En möjlighet att handskas med problemet vore att registrera mål som domstolen inte kan påverka som vilande eller "inaktiva". Mål som inte medför något arbete för domstolen och som domstolen inte kan påverka skulle då redovisas särskilt i statistiken och inte i målbalansen. Statistik bör dock finnas över antalet mål som är inaktiva vid respektive domstol Förtursmål Statistik förs idag över antalet mål med häktningsförhandling. Enligt uppgifter från några tingsrätter finns en felkälla i denna statistik eftersom i de fall där en häktningsframställning inkommer i ett brottmål där åtal redan har väckts, ingen kompletterande registrering sker så att det framgår att det är ett mål med häktad. Dessa mål kommer

17 med andra ord inte med i statistiken. Av den anledningen är det viktigt att registreringen i VERA sker på ett annat sätt. Exempelvis kan kompletterande registrering ske i och med att protokoll från häktningsförhandling dagbokförs. För att inte få med de som försätts på fri fot vid en häktningsförhandling i statistiken över häktade skulle modellen med en "dokumentgardin" i VERA kunna användas. Det kunde finnas en valmöjlighet mellan två olika beslut: protokoll - häktad respektive protokoll - fri fot, där valet av det första skulle medföra en registrering såsom mål med häktad. Det är inte ovanligt med flera häktningsförhandlingar i samma mål. Ju fler förhandlingar desto mer resurskrävande är målet. Antalet häktningsförhandlingar i ett och samma mål bör därför mätas. Ungdomsmål med frister är liksom mål med häktad i allmänhet mer resurskrävande än övriga brottmål. Det är därför viktigt att alla mål med frister mäts till antalet Sammanträde för förberedelse m.m. I de flesta tvistemål kallas det till ett förberedande sammanträde. Det är dock inte i alla tvistemålen som det verkligen blir ett sammanträde. Det innebär en belastning på resurserna att överhuvudtaget ha förhandling och det förekommer även i en del komplicerade mål att två förberedande förhandlingar anses nödvändiga innan målet kan tas till huvudförhandling. Det kan även vara så att parterna ändrar sin talan eller inställning på ett sätt som innebär att det krävs mer än en muntlig förberedelse före huvudförhandlingen. Det finns säkerligen oftast ett samband mellan sammanträdets längd och målets komplexitet. De flesta sammanträden understiger en och en halv timme, men det finns de som är betydligt längre. Dessa förberedande sammanträden bör registreras både till antalet och tidsmässigt. Det är inte så vanligt med förberedande förhandlingar i brottmål men om särskilda skäl föreligger får sammanträde för förberedelse hållas (45 kap. 13 rättegångsbalken) och det förekommer också i riktigt stora mål. Dessa förhandlingar är resurskrä

18 vande och utgör en extra belastning. Förhandlingarna bör därför mätas både till antalet och tidsmässigt Särskilt uppsatta beslut Vi har i den tidigare rapporten dragit slutsatsen att svåra beslut oftast kräver särskild protokollering. De antecknas således inte direkt på handlingarna eller på dagboksbladet. De tar mer resurser i anspråk än vad en stämpel "framställningen bifalles" gör. Dessa beslut bör registreras eftersom de innebär en särskild belastning och utgör en indikator på arbetsbelastning. Även antalet särskilt uppsatta beslut i ett mål bör mätas. De interimistiska besluten är vanliga i familjemål. Det är inte ovanligt att flera interimistiska beslut måste fattas under handläggningen av målet. Dessa beslut bör mätas till antalet eftersom de är en indikator på arbetsbelastning. För att det ska bli en enhetlig tillämpning av denna registrering bör de särskilda beslut som avses definieras. De skulle kunna definieras genom att när man ska skriva protokollet får beslutstyp väljas från en särskild "dokumentgardin" (t.ex. protokoll angående säkerhetsåtgärd, protokoll angående interimistiskt beslut i familjemål osv.) Delgivning Delgivningssvårigheter utgör en extra belastning på domstolarna och är kanske främst ett problem i storstäderna. Det är inte ovanligt framför allt i brottmål att det går åt en hel del tid att försöka lösa delgivningsproblem av olika slag. Främst är det kanslipersonal som får lägga ned mycket arbete på att lösa problemen men domare måste fatta beslut om kungörelsedelgivning m.m. Även stämningsmannadelgivningen innebär en belastning på domstolen. Uppdragen måste redovisas en viss tid före förhandlingen och för det behövs bevakningslistor. Det är inte ovanligt med en hel del

19 telefonsamtal från domstolens sida. Trots att det går åt mycket resurser för att lösa delgivningsproblem, leder en lösning inte till att målet blir avgjort utan bara till att det kan sättas ut till förhandling. Delgivningsproblem borde av denna anledning mätas. Mätning skulle kunna ske genom att beslut om kungörelsedelgivning eller spikning registreras men även att beslut om en inställd förhandling på grund av delgivningssvårigheter registreras. Detsamma bör gälla andra inställda huvudförhandlingar där någon person, trots delgivning, inte kommer Huvudförhandling En del mål avgörs vid huvudförhandling och en del avgörs på handlingarna. De resurser som krävs för att avgöra mål är olika stora och tar olika lång tid i anspråk. Förekomst av huvudförhandling eller inte bör därför även fortsättningsvis registreras. Även längden på förhandlingen bör registreras. Redan idag redovisas antalet förhandlingar i olika tidsintervall. Intervallen är: upp till 2,5 timmar, 2,5-5 timmar, 5-7,5 timmar, mer än 7,5 timmar och mer än 15 timmar. I internstatistiken upptas förhandlingarna i intervallen 0-10 timmar, timmar och mer än 30 timmar. När det gäller intervallet mer än 30 timmar så registreras inte hur mycket mer än 30 timmar som förhandlingen varat vilket är en brist. De riktigt stora målen är inte så många till antalet men kan pågå i flera månader och därigenom vara desto mer resurskrävande. 30 timmar motsvarar ungefär fem huvudförhandlingsdagar. För det fall den nuvarande indelningen i tidsintervall ska behållas bör antal dagar anges i intervallet över 30 timmar. Vi anser dock att indelningen i tidsintervall bör ses över. I den första delen av projektet konstaterades att förhandlingstiderna blir allt längre. Ett brottmål tar i genomsnitt 1 timme och 39 minuter, vilket är 23 minuter längre än vad målet tog år Ett tvistemål tar i genomsnitt 2 timmar och 6 minuter, vilket är 38 minuter längre än år Även om en majoritet av målen avgörs i det lägsta intervallet, högst 2,5 timmar anser vi att det finns skäl att förlänga intervallen något. Vårt förslag är följande intervall: upp

20 till 3 timmar, 3-6 timmar, 6-9 timmar, 9-12 timmar, timmar och timmar. Efter arton timmar (3 dagars förhandling) bör förhandlingstiden anges i dagar. Intervallen bör var enhetliga i båda instanserna och samma intervall bör användas också i hovrätterna. Det kan i sammanhanget inte nog understrykas nödvändigheten av att ha enhetliga sätt att registrera förhandlingstid. Det står fullständigt klart att förhandlingstiderna registreras olika. Vissa domstolar drar bort tid för lunchpauser och andra uppehåll, medan andra inte gör det. Skillnaderna blir mycket stora och i ett nytt system för mätning av arbetsbelastning är det viktigt att registreringen sker likartat varför riktlinjer för hur registrering ska göras bör utformas. När det gäller förhandlingstiden anser vi att tiden för överläggning skall ingå däri. Skälet för det är att vi anser att även föredragningstid skall mätas och att tiden för överläggning skall ingå i denna. För att statistiken ska bli likformig måste tiden för överläggning räknas in också beträffande huvudförhandlingsmålen. Om själva förhandlingstiden/föredragningstiden skall kunna redovisas separat har vi inte tagit ställning till Avgörande Ett mål avgörs genom dom eller beslut och en dom kräver oftast mer ur arbetsbelastningssynpunkt än ett beslut. Men även arbetet med en dom är olika eftersom avgörandet kanske inte innebär att målet prövas i sak utan det kan vara en tredskodom. Tredskodomen innebär mindre arbete än domen. Å andra sidan innebär en stadfästelsedom mindre arbete än en dom där målet faktiskt prövas. Vilken typ av avgörande det är bör således registreras även fortsättningsvis. Även mellandomar och deldomar bör mätas eftersom de innebär att målet prövas i flera delar eller skeden och därmed är mer resurskrävande än normalt. Samma resonemang kan föras beträffande ett beslut. Ett avskrivningsbeslut efter att talan har återkallats innebär mindre arbete än ett beslut där talan avvisats. Ur resurssynpunkt finns det av denna anledning skäl att registrera de olika typerna av avgöranden

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

PROTOKOLL 2015-03-11 Föredragning i Vänersborg

PROTOKOLL 2015-03-11 Föredragning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Föredragning i Vänersborg Aktbilaga 70 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖREDRAGANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 41 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖRARE

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Domstolsstatistik 2014

Domstolsstatistik 2014 Domstolsstatistik 2014 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2000:172 Utkom från trycket den 27 april 2000 utfärdad den 6 april 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Domstolsstatistik 2011

Domstolsstatistik 2011 Domstolsstatistik 2011 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

PROTOKOLL 2011-09-19 Föredragning i Göteborg

PROTOKOLL 2011-09-19 Föredragning i Göteborg 1 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 2 Rotel 21 2011-09-19 Föredragning i Göteborg Aktbilaga 7 Mål nr ÖÄ 3869-11 RÄTTEN Hovrättspresidenten Gunnel Wennberg samt hovrättsråden Gunnel Alenbratt och Peter

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna

Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna Förslag till hur arbetsbelastningen skall mätas DV rapport 2002:2 Slutrapport 551 81 Jönköping. Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Målenhet 1 PROTOKOLL 2011-12-19 Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 15 Mål nr K 6778-11 Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Lagmannen Gunnar Krantz samt rådmännen Cecilia Tisell

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring

Rättsskyddsförsäkring Sid 1 (6) Rättsskyddsförsäkring Med tillämpning av villkoren i övrigt gäller följande komplettering och ändring. E. Rättsskyddsförsäkring Med prisbasbelopp avses det belopp som fastställs enligt Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 27

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

BESLUT. Kritik mot en rådman för underlåten handläggning av fyra tvistemål; även fråga om hans straffrättsliga ansvar

BESLUT. Kritik mot en rådman för underlåten handläggning av fyra tvistemål; även fråga om hans straffrättsliga ansvar BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2007-02-23 Dnr 3981-2005 Sid 1 (6) Kritik mot en rådman för underlåten handläggning av fyra tvistemål; även fråga om hans straffrättsliga ansvar Anmälan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna; SFS 2014:256 Utkom från trycket den 13 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Regeringen

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg Mål nr 6078-14 Avdelning 2 Enhet 23 1 SÖKANDE Berendsen Textil Service AB, 556022-4171 Ombud: Advokat Nicklas Hansson MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö KB Box 226 201

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion; SFS 2001:984 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck utfärdad den 29 november 2001. Regeringen

Läs mer

DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna

DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna 1 Avdelning 3 DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna Mål nr T 3674-12 PARTER KÄRANDE Centrala Studiestödsnämnden, 202100-1819 Kravenheten 851 82 Sundsvall Ombud: Jur.kand. Ingemar Wangehall CSN Umeå Box 144 901

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1317-2013 Förvaltningsrätten i Uppsala Box 1853 751 48 Uppsala Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-19 Handläggning i Vänersborg

PROTOKOLL 2011-12-19 Handläggning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Målenhet 1 PROTOKOLL 2011-12-19 Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 15 Mål nr K 6779-11 Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Lagmannen Gunnar Krantz samt rådmännen Cecilia Tisell

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 juni 2013 Ö 1956-12 KLAGANDE OCH MOTPART SH Ombud: Advokat GS KLAGANDE OCH MOTPART TRS SAKEN Ansökan om vitesföreläggande enligt 26

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63)

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Datum Dnr 2001-03-05 1732-2000 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ekonomienheten Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Domstolsverket (DV)

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 19 februari 2014 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 november 2006 Ö 2372-04 KLAGANDE TE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PJ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 2003-06-26 Dnr 2818-2001 Sid 1 (5) En tingsrätts åtgärd att i ett konkursbeslut och en kungörelse om konkursbeslutet utelämna en persons namn då det

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING Gäller från 2012-01-01 1 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen inte alltid

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL SRF 1010:1 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Pajalagatan 56 162 65 Vällingby TVISTER 1. VEM FÖRSÄKRINGEN GÄLLER FÖR OCH FÖRSÄKRAD

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Anders Johansson Aftonbladet, Rättsredaktionen Blekholmsgatan 18 105 18 Stockholm

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG

RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG GJK 706:2 RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG särskilt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering

Läs mer

DOM 2015-04-09 Stockholm

DOM 2015-04-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060103 DOM 2015-04-09 Stockholm Mål nr F 7896-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-01 i mål nr F 478-14 KLAGANDE

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s Till 11 maj 2006 Regeringsrätten Klagande Göteborgs Tele & Datadistribution AB (numera upplöst) 556223-6602 c/o Ulf Wiberg Box 853 414 51 Göteborg Ombud Motpart Överklagade avgöranden Advokat Torsten Leman

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 juni 2009 Ö 3573-07 KLAGANDE Bilstugan i Malmö Aktiebolag, 556510-0442 Box 20522 200 74 Malmö Ombud: Advokat JH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö Mål nr M 2516-15 KLAGANDE Miljönämnden i Malmö Stad 205 80 Malmö MOTPART Căldăraru Gheorghe c/o Centrum för Sociala Rättigheter

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 15 september 2011 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Fredrik Schedin och jur. kand. Niklas Nebel Andersson Gustafsson Advokatbyrå KB Box 3124

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring inklusive skattemål R 1:5. Allmänt villkor - Gäller från och med 2011-07-01

Rättsskyddsförsäkring inklusive skattemål R 1:5. Allmänt villkor - Gäller från och med 2011-07-01 Rättsskyddsförsäkring inklusive skattemål R 1:5 Allmänt villkor - Gäller från och med 2011-07-01 Försäkringsgivare: Moderna Försäkringar Sveavägen 167 Box 7830 103 98 Stockholm 0200-22 23 24 www.modernaforsakringar.se

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

DOM 2014-06-11 Stockholm

DOM 2014-06-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2014-06-11 Stockholm Mål nr M 5165-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-05-05 i mål nr M 1850-14, se bilaga KLAGANDE Kristianstads

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om europabolag; SFS 2004:575 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer