Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Lisa Dahlpil (S) med Mats Einestam (FP) som ersättare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Lisa Dahlpil (S) med Mats Einestam (FP) som ersättare."

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL 1 Närvarande Ledamöterna Håkan Bergman (S) ordf, Inga-Britt Ritzman (S) vice ordf, Lisa Dahlpil (S), Martin Lind (S), Gunnel Hedström (S), Ingemar Javinder (S), Svante Gyrulf (M) 2:e vice ordf, Ulla Jonson (M), Ewa Sundkvist (KD), Torbjörn Ahlin (C) 78,79, 82-85, Mats Einestam (FP) och Jihad Menhem (V), ersättarna Kerstin Gunnarson (S) ersätter Sven-Olof Reinholdsson (S) 74-85, Kent Gustafsson (S) ersätter Ingrid Fries-Hansson (MP) 74-85, Gunnel Kask (S), Gunilla Olofsson (M) ersätter Elisabeth Sundström (M) 74-85, Lolo Lindström (M), Hanne Alvner (M), Hlödur Bjarnason (KD) och Yvonne Nilsson (FP), samt Ken Eliasson, Jan Olsson, Gustav Ekbäck och Carina Lindskog, USÖ, Hans Crona, Karlskoga lasarett, Marianne Skinnars-Bruno, Eva Carlsson och Christer Lundgren, Lindesbergs lasarett och tjänstemän från Hälsokansliet. 74 Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Lisa Dahlpil (S) med Mats Einestam (FP) som ersättare. Protokolljustering Protokolljustering sker tidigast den 28 september Inga frågor anmäls. Anmälan av frågor 76 Överläkare Ken Eliasson, Kärlkirurgiska sektionen, USÖ informerade allmänt om aortaaneurysm och hur det behandlas samt värdet av aortascreening. INFORMATION Information om aortascreening Föredragningskopior till nämndens ledamöter. Bilaga 76

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL 2 77 Sjukhusdirektör Jan Olsson, biträdande sjukhusdirektör Gustav Ekbäck och vårdutvecklingschef Carina Lindskog redogör för det pågående arbetet med att genomföra överenskommelsen med HSN för Delavstämning av överenskommelsen 2010 med USÖ 78 Sjukhusdirektör Hans Crona redogör för det pågående arbetet med att genomföra överenskommelsen med HSN för Delavstämning av överenskommelsen 2010 med Karlskoga lasarett 79 Sjukhusdirektör Marianne Skinnars-Bruno, utvecklingschef Eva Carlsson och verksamhetschef Christer Lundgren redogör för det pågående arbetet på Lindesbergs lasarett med att genomföra överenskommelsen med HSN Delavstämning av överenskommelsen 2010 med Lindesbergs lasarett 80 Enligt direktiv ska delårsbokslut samt prognos över förväntat helårsutfall upprättas efter utfallet i augusti. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar a t t med godkännande överlämna delårsbokslut och prognos till landstingsstyrelsen. ÄRENDEN Delårsbokslut samt prognos över utfall t.o.m augusti OLL1283 LS 81 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i slutet av 2008 att påbörja ett programarbete om ångest och depression. Det övergripande målet var att finna strategier för ett framtida gott omhändertagande av personer med ångest och depression inom Örebro läns landsting. Programgruppen har nu presenterat sitt arbete. I rapporten konstaterar man att förekomsten av ångest och depressioner ökar hos befolkningen och att allt fler söker hjälp hos vården. Det stora flertalet vänder sig till primärvården men endast en mindre del av dessa patienter erbjuds någon form av psykologisk behandling. Programarbete Ångest och depression 08OLL2878 LS

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL 3 81 forts Programgruppens slutsatser är bland andra att landstinget behöver utveckla det psykologiska stödet inom primärvården, att samarbetet mellan psykiatrin och primärvården behöver utvecklas ytterligare för att möta behoven samt att det behövs en tydligare ingång till vård för de som lider av psykiska problem. Programgruppens arbete visar att både behov samt nya nationella riktlinjer inom området innebär att detta område måste ges hög prioritet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar a t t i den fortsatta diskussionen om överenskommelserna för 2011 inarbeta tillämpliga delar av de förslag som finns i programarbetet Ångest och depression, samt a t t överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beaktande i den fortsatta diskussionen om budget och verksamhetsplan under kommande planperiod. 82 Beredningarna har ingen ny information att delge nämnden. ÖVRIG INFORMATION Beredningarna informerar 83 Direktören har ingen ny information till nämnden. Direktören informerar 84 Som svar på Martin Linds (S) fråga om man inte kan få alla recept utskrivna vid samma tillfälle på Haga vårdcentral, informeras efter kontakt med verksamhetschefen att man där strävar efter att samordna receptförskrivningen. Det finns undantag när det gäller beroendeframkallande mediciner. ANMÄLDA FRÅGOR Svar på anmälda frågor

4 Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL 4 85 Meddelanden enligt bilaga 85 har före sammanträdet utsänts till ledamöterna. MEDDELANDEN Bilaga 85 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar a t t lägga meddelanden till handlingarna. Vid protokollet Gunilla Fredriksson Justerat den 30 september 2010 Håkan Bergman Lisa Dahlpil Meddelande om justeringen anslaget den 30 september 2010 Betygar i tjänsten Gunilla Fredriksson Tillkännagivandet nedtages den 22 oktober 2010

5 PROTOKOLL Hälso- och sjukvårdsnämnden Bil Länsberedning Norr har överlämnat - minnesanteckningar från sammanträde den 16 juni minnesanteckningar från sammanträde den 31 augusti Länsberedning Söder har överlämnat - minnesanteckningar från sammanträde den 28 maj minnesanteckningar från sammanträde den 31 augusti Beredningen för funktionshinder har överlämnat - minnesanteckningar från sammanträde den 25 augusti Landstingsstyrelsen har överlämnat protokollsutdrag avseende - Långvarig smärta bland barn och ungdomar i Örebro län. 5. Direktören för Hälsokansliet har meddelat förändringar i - Attest- och utanordningsliggare Eva Söderblom, Leg sjukgymnast har överlämnat - Skrivelse angående avsägelse av vårdavtal gällande Behandling för att återställa funktionen i rörelse- och stödjeorganen ÖLL 06/1946. MEDDELANDEN

6 Programarbete ångest och depression 1

7 2

8 Innehållsförteckning Förord 4 Förord från ordföranden i programarbetet 5 Sammanfattning 6 Slutsatser och förslag 7 Inledning programarbete ångest och depression 8 Om själva uppdraget 8 Vårt arbetssätt och våra arbetsgrupper 8 Om de nationella riktlinjerna 9 Expertgruppens arbete 10 Depression, förekomst och aktuell kunskap 10 Ångest, förekomst och aktuell kunskap 11 Fördjupning 12 Synpunkter på de nationella riktlinjerna 15 Konsekvenser av riktlinjernas rekommendationer 17 Faktadel; praxis och forskningsrapport 18 Förtroendemannagruppens arbete 20 Information 20 Närstående 21 Bemötande 21 Diagnos/behandling 22 Väntetider 23 Förebyggande insatser 23 Sammanfattande diskussion 24 Slutsatser och förslag 26 Bilaga 1. Praxis för behandling av depression i primärvården 28 Bilaga 2. Praxis för behandling av depression vid öppenvårdspsykiatrin 29 Bilaga 3. Utbildning i psykoterapi 30 Referenser 31 3

9 Inom Örebro läns landsting har vi sedan 2001 arbetat med ett antal programarbeten. Målsättningen med programarbetena är att ta fram dels en översiktlig kunskap om olika sjukdoms och behovsgrupper, dels en gemensam plattform där vårdens aktörer d.v.s. förtroendevalda, patienter, anhöriga, vårdgivare och administratörer möts för dialog om vårdens dilemman och behov av förbättringar. I programarbetena ska en allsidig kunskap om utvalda sjukdoms och behovsgrupper byggas upp. Utgångspunkten är befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i början av 2009 att påbörja ett programarbete om ångest och depression. Ett syfte med arbetet var att beskriva och analysera behoven av insatser ur ett befolkningsperspektiv. Ett annat syfte var att identifiera nuvarande behandlingsinsatser och förebyggande åtgärder för patienter med ångest och depression. Det övergripande målet var att hitta strategier för ett framtida gott omhändertagande av personer med ångest och depression inom Örebro läns landsting. Arbetet som påbörjades under våren 2009 och avslutades våren 2010 har bedrivits i två grupper, en professionell grupp och en förtroendemannagrupp. Båda grupperna har varit utsedda av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Tillsammans har dessa grupper utifrån respektive analyser formulerat ett antal förslag som avser att leda till ett bättre omhändertagande av patienter med ångest och depression. Torgny Larsson (s) har varit ordförande i förtroendemannagruppen. Erik Sjöberg, bitr. psykiatrichef och Örjan Garpenholt, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Hälsokansliet har samordnat arbetet administrativt. Vi vill tacka alla som deltagit i programarbetet. Förhoppningen är att programarbetets slutsatser och förslag kan ge ett bidrag till hur vården av patienter med ångest och depression kan förbättras i Örebro läns landsting. Örebro Förord Håkan Bergman Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Olle Bingerud Direktör Hälsokansliet 4

10 Förord från ordföranden i programarbetet När vi nu summerar programarbetet Ångest och depression så har en expert- och politikergrupp diskuterat nästan alla samhällsområden. Hälso- och sjukvården förfogar bara över en del av många viktiga pusselbitar för att möta ökad oro, stress, ångest och depression i vårt samhälle. Tidigt i vårt arbete återkom vikten av förebyggande åtgärder ständigt. I Liv & Hälsa 2004 så konstaterades att god jordmån för psykisk hälsa är goda relationer och socialt stöd, möjlighet till avlastning när hemarbetet är betungande, sysselsättning och trivsel på jobbet samt ekonomisk trygghet. Stora internationella undersökningar som mäter befolkningens hälsa och välmående visar också att stora inkomstklyftor riskerar att öka oro, våld, sjuklighet och dödlighet hos hela befolkningen. Överraskande är också att även de rikaste mår sämre, utsätts för brott och dör i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer i högre utsträckning. Man skulle kunna säga att jämlikhet är bra för hjärtat. Stora skillnader ökar oron och minskar stabiliteten i samhällen. Läkekonsten vilar på flera fundamentala dygder: Medkänsla med den som lider, viljan att hjälpa, tilliten och hoppet att detta ska vara möjligt. Emellanåt krävs också mod och alltid det kloka omdömet. Med detta som utgångspunkt ska vårt arbete och våra förslag ses. Den psykiska hälsans omfattning Det finns inga riktigt bra svar på frågan vad ökningen av ångest och depression beror på. Allt från samhällsförändringar, bättre kunskap, behandlingsmetoder till läkemedelsindustrins landvinningar. Hur som helst så vet vi en hel del mer och Socialstyrelsens riktlinjer gör att detta arbete med ångest och depression fått sin berättigade plats som ett stort och växande samhällsproblem. En person av fem lider någon gång under livet av depression som kräver behandling. Faktum är att mellan 20 och 40 procent av invånarna i Sverige lider av någon form av psykisk ohälsa någon gång i livet. Det är mellan 1,1 och 2,3 miljoner människor. Depressioner och andra psykiska sjukdomar svarar för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Sjukdomsbördan är en kombination av antal förlorade friska år genom funktionsnedsättning och antalet förlorade år genom för tidig död. Endast hjärt/kärlsjukdomar svarar för en marginellt större andel av sjukdomsbördan i Sverige. Psykisk hälsa har blivit en klassfråga. Långa väntetider kan vara förödande i många enskilda fall. Vare sig primärvården eller psykiatrin klarar detta just nu. Därför söker sig patienterna till privata alternativ. Endast en femtedel av dessa behandlingar bekostas av landstingen. Resten betalas av arbetsgivare, försäkringsbolag eller av den enskilde själv. Skulle vi acceptera detta avseende någon annan folksjukdom? Cancer? Hjärt-/kärlsjukdomar? Reumatism? När vi trodde att förstahandsvalet avseeende behandling för depression och ångest var läkemedel, sa samhället inte att den enskilde fick bekosta dessa ur egen ficka, tvärtom var kostnaden för antidepressiva läkemedel över 1 miljard. Skulle vi acceptera att patienter tvingades ta ur egen ficka för att få den behandling för tumörsjukdomar som de behöver? Psykisk ohälsa och livskvalitet Vi talar inte här om en välfärdssjuka, där människor har för höga förväntningar om att de ska vara såväl lyckliga som lyckade. Vi talar om människor vars liv är lamslaget av depression eller ångest. Livskvaliteten halveras vid en depression. Personer med depression har en livskvalitet på samma nivå som personer som haft en allvarlig stroke. Patienter med depression uppger en negativ påverkan på sina dagliga aktiviteter, en ökad smärta och obehag, liksom oro och nedstämnhet. Många patienter med en depression slutar att fungera socialt och förlorar förmågan att arbeta. Det är ofta en tung börda för anhöriga och närstående till en person med depressionsproblematik. Det är tungt och arbetssamt att stödja en person som är sjuk, det innebär ofta en kris när en anhörig eller närstående drabbas av en psykisk sjukdom och det är svårt att se sin närstående förändra eller lida. Det handlar i många fall också om att mötet med vården är påfrestande genom att det är svårt att hitta rätt, upplevelser av att inte bli tagen på allvar och att bli skickad mellan olika vårdinstanser utan att få den hjälp man behöver. Många känner dessutom av samhällets fördomar mot psykiska sjukdomar och mot psykisk ohälsa. Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning är en realitet. Negativa attityder från andra och en negativ självbild kan, ofta i kombination, bidra till att människor upplever sig ha små chanser att utvecklas, de känner sig ovälkomna och inte delaktiga i samhället. Slutsatser I dag får 90 procent av de som drabbas av depression och ångest inte en rekommenderad behandling. Att ge dem den behandlingen skulle kosta 4,1 miljarder årligen. MEN, det skulle också medföra minskade kostnader för annan behandling, sjukskrivning, förtidspensioneringar och minskat antal läkarbesök som skulle spara cirka 11,4 miljarder årligen, alltså en kraftig besparing för samhället. Minst lika viktigt är det att på alla plan arbeta med samhällets attityder. Det är anmärkningsvärt att personer inte erbjuds rekommenderad behandling, men också att människor inte vill eller vågar söka hjälp på grund av stigmatiseringen. Det är oacceptabelt. Psykologisk kompetens på olika sätt skulle bidra till att psykisk ohälsa och psykisk sjukdom ses som det är; vanligt förekommande, ofta behandlingsbart och aldrig stigmatiserande för den enskilde. Torgny Larsson Ordförande i programarbetet Ångest och depression 5

11 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdnämnden i Örebro läns landsting beslutade i september 2008 att starta ett programarbete om ångest- och depressionssjukdomar med syfte att: beskriva och analysera behoven av insatser ur ett befolkningsperspektiv identifiera nuvarande insatser av behandling och förebyggande åtgärder. Det övergripande målet är att hitta strategier för ett gott omhändertagande av personer med ångest och depressionssjukdomar. Programarbetet har bedrivits i två arbetsgrupper, en expertgrupp och en förtroendemannagrupp. Förtroendemannagruppen har arbetat med dialoger som utförts av Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar. De Nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom som är utgivna av Socialstyrelsen 2010 har varit en viktig referens i arbetet. Socialstyrelsen anser att ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård (till exempel primärvården) och ett utbud av flera effektiva behandlingsmöjligheter genom hela vårdkedjan är centralt för att riktlinjerna som helhet ska kunna ge önskat resultat. En central rekommendation är att öka tillgången på psykologisk behandling, främst kognitiv beteendeterapi (KBT). Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i hela världen. I en internationell kartläggning som Världsbanken och WHO publicerade 1997 var det bara luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar och spädbarnssjukdomar som orsakade större ohälsoeffekter. Senare analyser antyder att depression kan vara den ledande orsaken till ohälsa, åtminstone i västländerna. Ångest hör till livet och finns mer eller mindre intensivt hos alla. Det är först när ångesten är irrationell som den kan betraktas som sjuklig. Expertgruppen ger i dokumentet en översiktlig bild av de viktigaste metoderna som används vid behandling av depression och ångest. Den psykologiska behandlingen beskrivs utförligt, men arbetet går också in på läkemedelsbehandling, sjukgymnastik, omvårdnad, rehabilitering och påverkan av livsstilen (kost, motion och sömn). Ett konstaterande i dokumentet är att riktlinjerna och rekommendationerna från Socialstyrelsen kommer att få ekonomiska konsekvenser för landstingen eftersom en satsning på kompetensförstärkning måste göras i olika delar av vården (utbildningsinsatser och sannolikt även nyrekrytering). Det övergripande målet är att bygga upp ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård och ett varierat utbud av effektiva behandlingsmetoder genom hela vårdkedjan. För att kunna erbjuda flera olika behandlingsmetoder krävs att hälso- och sjukvården får en ökad tillgång på psykologisk behandling. 6

12 Sammanfattning Grunden för beredningarnas arbete har varit att föra dialog med personer i länet som sökt för depression och ångest och som varit villiga att dela med sig av sina synpunkter och erfarenheter av sjukvården. Cirka 100 länsinvånare har kommit till tals. Dialogerna har indikerat att: informationen från vårdgivare till patient och närstående kan förbättras samarbetet med anhöriga har blivit bättre men det är viktigt att förbättringsarbetet fortsätter stöd till barn med psykiskt sjuka föräldrar kan förbättras bemötandet av patienter är inte alltid positivt. De flesta möten blir bra, men det räcker med att konstatera att några blir dåliga för att hävda att det finns utrymme för förbättringar det förekommer långa väntetider till diagnos och behandling (exempelvis neuropsykiatrisk utredning och vissa former av psykoterapi) det förebyggande och hälsofrämjande perspektivet behöver förtydligas och ges en mer framskjuten plats i vården. Slutsatser och förslag 1. Förtroendemannagruppens bedömning är att den psykologiska kompetensen i primärvården måste stärkas. Det är önskvärt att det finns någon eller några psykologer anställda i primärvården i vårt län. Dessutom behöver primärvården sjuksköterskor med specialistkompetens i psykiatri. 2. Förbättringsarbete för att öka systematiken i uppföljningen av behandling för depression och ångest bör sättas igång. Explicita krav kring detta föreslås formuleras i nästa överenskommelse mellan HSN och psykiatrin. 3. Aktiva åtgärder krävs för att införa mer gruppterapi i psykiatrin och primärvården. Detta kan vara en viktig insats för att minska köerna till psykologisk behandling och därmed ge fler patienter möjlighet till en optimal insats. 4. Sömn bör ingå som ett sökord i vårdplanen. Krav om detta bör formuleras i nästa överenskommelse mellan HSN och psykiatrin. 5. Samarbetet mellan primärvården och psykiatrin måste på ett bättre sätt uppmärksamma risken för att patienter ska komma i kläm mellan olika vårdgivare. Rutiner och riktlinjer som reglerar samverkan måste ses över så att de stödjer patientens rätt till en god vård. 6. Information till patienter och närstående om sjukdom, prognos och behandling måste systematiseras. En nära samverkan ska eftersträvas. I de fall som det inte finns rutiner bör sådana utarbetas. Frågan måste kontinuerligt hållas levande. 7. Det behövs en tydligare ingång till vård för de som lider av psykiska problem. Hur denna ingång ska tydliggöras måste framtida förbättringsarbete utvisa. 7

13 Inledning programarbete ångest och depression Sedan 2001 pågår programarbeten inom Örebro läns landsting. Målsättningen med dessa programarbeten är att ta fram översiktlig kunskap om olika sjukdoms- och behovsgrupper och att skapa en gemensam plattform där vårdens aktörer, det vill säga förtroendevalda, patienter, anhöriga, vårdgivare och administratörer, kan mötas för dialog om vårdens dilemman, utveckling och förbättring. I programmen ska en allsidig kunskap om utvalda sjukdoms- och behovsgrupper byggas upp. Om själva uppdraget Hälso- och sjukvårdnämnden i Örebro läns landsting beslutade i september 2008 att starta ett programarbete om ångest- och depressionssjukdomar för att: beskriva och analysera behoven av insatser ur ett befolkningsperspektiv identifiera nuvarande insatser avseende behandling och förebyggande åtgärder. Det övergripande målet är att hitta strategier för ett gott omhändertagande av personer med ångest- och depressionssjukdomar. Vårt arbetssätt och våra arbetsgrupper Programarbetet om ångest- och depressionssjukdomar har följt den struktur som använts tidigare inom Örebro läns landsting. Det innebär att det färdiga programmet innehåller behovsbeskrivningar och behovsanalyser, kartläggning av nuvarande resurser och insatser, omvärldsbeskrivning av området, slutsatser samt förslag till åtgärder. Programarbetet har ägt rum parallellt med att Socialstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer för ångest- och depressionssjukdomar. En del i detta arbete har varit att ta del av dessa riktlinjer och på olika sätt lämna synpunkter till Socialstyrelsen med förslag om hur riktlinjerna kan anpassas till Örebro läns landstings förutsättningar. Programarbetet har bedrivits i två arbetsgrupper, en expertgrupp och en förtroendemannagrupp. I expertgruppen ingick representanter från primärvård och psykiatri samt Hälsokansliet. Dessa har varit Görgen Göstas, ordförande, Staffan Ardesjö, Erik Sjöberg och Liisa Varg, samtliga från psykiatrin. Från primärvården deltog Sven Röstlund, Ann-Charlotte Laudon-Tegerhult, Marianne Botvalde och Ulla Wase Cavallie. Från Hälsokansliet har Örjan Garpenholt deltagit. Förtroendemannagruppen har inte helt följt tidigare programarbetens upplägg. Den har haft en styrgrupp som bestått av Torgny Larsson, ordförande, Katarina Strömgren- Sandh, Monica Thorzén-Sundberg, Britten Brohede, Ulla Jonson och Ingemar Javinder. Den har dessutom haft en referensgrupp som bestått av representanter från Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar, Sven-Olof Reinholdsson, Inga-Britt Ritzman, Lotta Lang, Linda Axäng, Bo V. Selling, Kerstin Lundqvist-Eriksson, Katarina Raneborn, Gunnar Lidén och Magdalena Scharp Sandegren. En stor del av dialogen med medborgarna om ångestoch depressionssjukdomar har skett i Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar. Processen där de förtroendevalda mött expertgruppen för att diskutera erfarenheter, dra slutsatser och tillsammans formulera de presenterade förslagen har varit en viktig del i programarbetet. 8

14 Inledning programarbete ångest och depression Om de nationella riktlinjerna Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god vård riktat till patienter med allvarliga sjukdomar, ofta långvariga och som tar stora samhällsresurser i anspråk. I riktlinjerna ingår beslutsstöd för prioriteringar, som baseras på riksdagsbeslutet om prioriteringar i hälso- och sjukvården. När programarbetet om ångest och depression påbörjades våren 2009 var Socialstyrelsen samtidigt mitt upp i ett arbete med nationella riktlinjer för depression och ångest. Riktlinjerna blev klara våren 2010 men en preliminär version fanns tillgänglig lång tid innan dess. Socialstyrelsens riktlinjearbete har i hög grad påverkat programarbetets innehåll, dess slutsatser och förslag. De nationella riktlinjerna för depression och ångest ska ge stöd i sjukvårdshuvudmännens arbete med hälso- och sjukvårdsprogram och prioriteringar och ska ses som ett betydelsefullt sjukvårdspolitiskt dokument. Det ska också ge riktning och vägledning för vård och behandling av en stor sjukdomsgrupp. I många år har personer med psykossjukdom pekats ut som den viktigaste och självklart prioriterade gruppen, medan depressioner och ångesttillstånd tilldelats jämförelsevis lite upp märksamhet och resurser, om man ställer det i relation till antalet sjuka och möjligheterna till goda behandlingsresultat. Riktlinjernas ambition är att lyfta fram depression och ångest som folksjukdomar som kan behandlas framgångsrikt och delvis förebyggas med rätt insatser. Användandet av evidensbaserade metoder inom området ska ges lika hög prioritet i primärvården som i den specialiserade psykiatrin. Riktlinjerna kan ses som ett paradigmskifte för behandlingen av depressions- och ångestsjukdomar. Den läkemedelsinriktade behandlingen får en mindre framskjuten plats till förmån för olika former av psykologisk behandling. Rekommendationerna om prioriteringar är rangordnade i en skala från ett till tio efter angelägenhetsgrad. I dokumentet anges dessutom rekommendationer om metoder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt (icke-göra) samt rekommendationer om metoder där det fortfarande saknas tillräcklig evidens för att kunna motivera ett införande i rutinsjukvården (FoU). Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård (till exempel primärvården) och ett utbud av flera effektiva behandlingsmöjligheter genom hela vårdkedjan är centrala förutsättningar för att riktlinjerna som helhet ska kunna ge önskat resultat. En central rekommendation är att öka tillgången till psykologisk behandling, främst kognitiv beteendeterapi (KBT). 9

15 Expertgruppens arbete Depression Förekomst och aktuell kunskap Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i hela världen. I en internationell kartläggning som Världsbanken och WHO publicerade 1997 var det bara luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar och spädbarnssjukdomar som orsakade större ohälsoeffekter. Senare analyser antyder att depression kan vara den ledande orsaken till ohälsa, åtminstone i västländerna. Vid en viss tidpunkt uppfyller mellan 4 och 10 procent av den vuxna befolkningen kriterierna för egentlig depression. Minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män kommer någon gång i livet att få en depression som kräver behandling. Studier talar för att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 åren och att debuten sker i lägre åldrar. Det är främst de lindriga och måttliga depressionerna som ökat. Någon vetenskapligt accepterad förklaring till dessa förändringar finns inte. Patienter med depression löper större risk att drabbas av olika kroppsliga sjukdomar. Samsjuklighet med somatiska och andra psykiatriska sjukdomar är vanligt. Det finns en ökad risk att insjukna i depression vid många kroppsliga sjukdomstillstånd. Sjukdomar som visat samband med depression är bland annat diabetes, hjärt-kärlsjukdom, stroke, vissa neurologiska tillstånd som till exempel Parkinsons sjukdom samt missbruk av alkohol och droger. Depression är här en riskfaktor för försämring i sjukdomsförlopp och för ökad dödlighet. Kända riskfaktorer: Det föreligger en ärftlighet, men omgivningsbetingade stressorer har en stor betydelse vid unipolär depression. Låg födelsevikt, tidig separation samt övergrepp och försummelse (bristande anknytning) i barndomen kan öka sårbarheten för depression i vuxen ålder. Stress och negativa livshändelser, missbruk och läkemedel kan vara utlösande faktorer. Hälsofrämjande insatser: Stödjande insatser som motverkar skadlig stress och åtgärder som ger individen en känsla av sammanhang ökar självförtroendet och kan verka hälsofrämjande. Drogförebyggande insatser kan ge goda resultat. Sjukdomsförebyggande insatser: Utbildning av personal inom barnavård, barnomsorg och skola, där utbildningen syftar till att personalen tidigt upptäcker personer i riskzon för psykisk sjukdom. Ökat socialt stöd som buffert vid traumatiska händelser. Diagnos och behandling Vid depressionsdiagnostik används två klassifikationssystem (DSM-IV och ICD-10) som är symtombeskrivande och jämförbara med varandra, med indelning i lätt, måttlig och svår depression. Terapin kan effektiviseras om depressionens svårighetsgrad registreras under behandlingens gång. Detta kan göras med olika skattningsskalor. Det finns ett stort antal läkemedel med väldokumenterad antidepressiv effekt, och det finns inga säkerställda skillnader i effekt mellan preparaten. Vid akutbehandling av lindriga och måttliga depressioner hos vuxna, är flera slags psykoterapier lika effektiva som antidepressiva läkemedel. Bästa stödet har kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) samt kognitiv psykoterapi (KPT). Vid mera djupa, psykotiska alternativt terapiresistenta depressioner är ECT (elektrokonvulsiv behandling) ett alternativ. Långtidsbiverkningar av antidepressiva läkemedel Det än i dag mest använda antidepressiva läkemedlet i hela världen är Amitriptylin (det generiska namnet, alltså den verksamma substansens namn). Det lanserades omkring 1960 och godkändes av det amerikanska läkemedelsverket (FDA, Food And Drug Administration) i april I många välgjorda studier påvisas att Amitriptylin har en något bättre effekt än något annat av de mest effektiva antidepressiva preparaten, såväl äldre som mycket nya. Amitriptylinets biverkningar är väl kända, men dess minskade användning i vårt land handlar om effektiv marknadsföring av andra och nyare preparat. Det finns världen över människor som behandlats i flera decennier med Amitriptylin utan att långtidsbiverkningar har rapporterats. De i dag så populära specifika serotoninåterupptagshämmarna (SSRI-preparaten) har möjligen långtidsbiverkningar. Men sambandet mellan långtidsbehandling och vissa biverkningar är långtifrån bevisat. En sak vet man med säkerhet: långtidsbehandling har visat sig normalisera den minskning av hippocampus volym som observerats hos deprimerade patienter. (Hippocampus är den region i hjärnan som i stor utsträckning reglerar människans känsloliv.) Vidare har det visat sig, att psykoterapi påverkar så kallade synapskopplingar på samma sätt som effektiv antidepressiv medicinering. Nybildade synapskopplingar betraktas generellt som positiva, något som till exempel den moderna strokevården bygger på. Det måste dock tilläggas att antidepressiva läkemedel kan ha effekter och biverkningar som uppträder först efter mycket långa behandlingstider. SSRI-preparaten introducerades i Sverige omkring

16 Expertgruppens arbete ECT-behandling ECT, eller så kallad elbehandling, är den mest effektiva och skonsammaste behandlingen av djupa depressioner. Den har förmodligen många gånger en livräddande effekt. Med andra ord: en utebliven ECT-behandling kan kosta liv därför att en djup depression har en dödlighet som få tumörsjukdomar kan nå. Man har i Sverige begått misstaget att inte ta notis om och heller inte informera om att ECT kan ge bestående minnespåverkan, alltså svårt nedsatt minnesfunktion i vissa fall. Man har inte heller eftersträvat att dosera styrkan av ECTbehandlingen till en mer anpassad grad för varje individ utan att tappa i antidepressiv effekt, och samtidigt minska kognitiva (minnes-) bieffekter. Unga kvinnor förefaller vara känsligare än män; lägre kramptröskel. Kanske var det därför inte en tillfällighet att samtliga redovisade fall av bestående minnesstörning i programmet Uppdrag gransknings reportage var kvinnor, de flesta dessutom unga. Effektivt omhändertagande i första linjen Det är viktigt att definiera gränssnittet mellan primärvård och psykiatri. Vid mild till måttlig depression/ångest är primärvården den mest lämpliga vårdinstansen. Vid svår depression/ångest är psykiatrin ett förstahandsval. Primärvården ska i första hand utreda, diagnostisera och behandla lätt och medelsvår psykisk ohälsa. Det är viktigt att bedöma på vilken vårdnivå behandling ska sättas in. I omhändertagandet i första linjen bör man arbeta med så kallad stegvis vård med egenvård, livsstilsrådgivning som en första nivå innan psykologisk behandling och/eller farmakologisk behandling påbörjas. Farmakologisk behandling och psykologisk behandling med eller utan kombination, utgör nästa nivå i behandlingstrappan före gränssnittet till behandling inom psykiatrin. Som stöd för bedömning av specialistvård finns i nuläget psykiatriska konsultteam vars bedömningar bidrar till att tydliggöra gränsen mot psykiatrin och har en kompetenshöjande effekt. För en effektiv behandling/rehabilitering krävs en god samverkan mellan primärvård och psykiatri. De psykiatriska konsultteamen är en betydelsefull faktor i detta sammanhang. Omvårdnad och rehabilitering Vid depression är information och psykologiskt stöd viktiga. Närstående bör om möjligt engageras i vården. Det är också viktigt att ge stöd till barn med psykiskt sjuka föräldrar. Vid läkemedelsbehandling är det viktigt med underhållsbehandling under ett halvt till ett år efter uppnådd symtomfrihet, då det annars föreligger ökad risk för återinsjuknande. Patienter med återkommande och särskilt svåra depressiva episoder rekommenderas långtidsprofylax. Majoriteten av personer med depression upptäcks och behandlas inom primärvården. Flertalet patienter med depression som behandlas inom psykiatrin följs upp och behandlas i psykiatrisk öppenvård. Det måste emellertid finnas tillgång till slutenvårdsplatser vid hög självmordsrisk, djupa depressioner samt vissa utredningar. Bedömning av framtida vårdbehov Sjukdomen har blivit allt vanligare de senaste decennierna och debutåldern har sjunkit vilket medför att vårdbehovet sannolikt kommer att öka. Samhällsekonomiska konsekvenser Ett försök att beräkna summan av direkta och indirekta kostnader i Sverige under 1997 gav siffran 12 miljarder kronor på ett år. Över tid kan man i Örebro län se en svag tendens till ökad psykofarmakakonsumtion för depressiva tillstånd (cirka 2 4 %). Kostnaderna för läkemedel visar en sjunkande tendens, vilket kan förklaras med att läkemedlen blir billigare när patenten löper ut. Ångest Förekomst och aktuell kunskap Ångest definieras som ett tillstånd som upplevs som rädsla eller spänning, beroende på om man betonar en psykisk eller kroppslig aspekt. Den uppkommer inför en förväntad fara där hotet kan komma utifrån eller inifrån. Ångesten kan vara rationell eller irrationell. Till de så kallade ångestsyndromen hör bland annat paniksyndrom och generaliserad ångest, där ångesten är irrationell. Ångest hör till livet och finns hos alla mer eller mindre intensivt. Det är först när ångesten är irrationell som den kan betraktas som sjuklig. Ångesten är irrationell om man inte förstår varför alarmsystemet är igång och den är rationell om det finns en begriplig orsak. Generaliserad ångest startar ofta redan i tonåren eller i början av vuxenlivet och drabbar ingen särskild grupp av människor. Långtidsuppföljningar av ångestpatienter visar att ångest- 11

17 tillstånden är långdragna och ofta kroniska; efter 7 9 års uppföljning var endast drygt 20 procent symtomfria. Vid många av ångestsyndromen finns en betydande överdödlighet. Vissa studier har visat att till exempel personer med panikångest har dubbelt så hög dödlighet jämfört med den övriga befolkningen. Ångestsyndrom är vanligt förekommande. Uppskattningsvis drabbas 25 % av befolkningen någon gång i livet av ångestsyndrom. Kvinnor löper högre risk än män att insjukna. Kända riskfaktorer: Generaliserat ångestsyndrom orsakas, precis som de andra ångeststörningarna, förmodligen av en kombination av sårbarhet och stress. Det finns inga klarlagda riskfaktorer för att insjukna i ångest. En vanlig uppskattning är att cirka 30 procent beror på ärftliga faktorer och 70 procent på påfrestningar och erfarenheter under livet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Det vetenskapliga underlaget är bristfälligt när det gäller hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande metoder för att förebygga ångestsyndrom. Dock finns det stöd för att lyfta fram den allsidiga kostens och den fysiska aktivitetens betydelse i sammanhanget. (Läs mer under rubriken Samband mellan ångest/depression och näringsintag.) Diagnos och behandling Ångesttillstånden diagnostiseras på basen av bestämda kriterier. Men en svårighet kvarstår: att mäta graden av ångest. Behandlingen avgörs av ångestens art och grad. Den vanligaste behandlingen består av medicinering och psykoterapi, var för sig eller i kombination. Bedömning av framtida vårdbehov Det finns ingenting som pekar på en minskning av ångeststörningarna. Därmed finns heller ingen grund att anta att det finns ett minskat framtida vårdbehov. Samhällsekonomiska konsekvenser I en beräkning som gjordes 1996, skattades samhällets kostnader för ångestsjukdomar till 18,5 miljarder kronor. Av dessa utgjorde 17 miljarder kronor indirekta kostnader (sjukskrivning och förtidspension) och 1,5 miljarder kronor direkta sjukvårdskostnader. Fördjupning Samband mellan ångest/depression och näringsintag Vår föda är en viktig faktor när det gäller att förebygga insjuknande i ångest- eller depressionstillstånd. Vetenskapliga studier visar, som man kan förvänta sig, att en väl sammansatt allsidig kost ger det bästa skyddet mot att insjukna. Den grupp som är allra mest känslig för näringsintag är gravida kvinnor. Man har visat att en diet som är fattig på Omega-3-fettsyror ökar risken för depression. Fiskolja och folsyra som tillägg till födan har var och en för sig visat sig räcka till för att behandla depression hos kvinnor i fertil ålder. Brist på folsyra och folsyrans salter, minskar kroppens svar på antidepressiv medicinering. Brist på folat, vitamin B-12, järn, zink och selen visar sig vara vanligare hos deprimerade människor än hos icke deprimerade. Deprimerade personer har en tendens till övervikt. Det visar sig att ett antal personer ur gruppen med depression har ett ökat sockersug, vilket påverkar viktutvecklingen. Inom psykiatrin har dessutom ett flertal läkemedel avsevärd påverkan på hunger och näringsintag. Den vanligaste bidragande orsaken till viktuppgång är läkemedel mot psykos (s.k. antipsykotika eller neuroleptica). Dessa andra och tredje generationens antipsykotika har stor påverkan på näringsintag och förorsakar ofta viktuppgång. Det finns även flera mediciner mot depression som har denna biverkan. Det finns ökad risk för ångest- och depressionssjukdom hos de personer som bara äter så kallad processad och färdig mat. Med detta menas hel- och halvfabrikat som bara värms upp i mikrovågsugn och liknande. Tillagningsprocesserna gör att ett flertal för kroppen viktiga mineraler och spårämnen förstörs och försvinner när maten tillverkas i fabrik. Man har även studerat människor med övervikt orsakad av ett metabolt syndrom. Detta innebär en ämnesomsättning i obalans. Denna ämnesomsättning är ofta orsakad av läkemedel. Personer med metabolt syndrom har en ökad risk för ångest och depression. Det finns således ett klart samband mellan vad vi äter och risken att drabbas av ångest- och depressionssjukdomar. En mycket viktig faktor för behandling av ångest och depression samt möjlighet att förebygga insjuknande i ångest- och depressionssjukdomar är fysisk aktivitet. Personer som motionerar och tränar har klart bättre förutsättningar att bibehålla sin hälsa. Motion och träning är en välkänd behandlingsmetod eller kompletterande behandlingsmetod när det gäller att komma tillrätta med framför allt depressioner. Motionen frigör endorfiner som stimulerar hjärnan mycket positivt. Inom både psykiatrin och primärvården har fysisk aktivitet fått en framskjuten plats bland annat genom användning av fysisk aktivitet på recept (FAR). Livsstilsfaktorer Vid både ångest och depression är det viktigt att se över personens livsstil när det gäller kost, motion och sömnvanor. Ofta äter personer med dessa sjukdomar en olämplig kost, för mycket eller för lite eller dåligt sammansatt. Personer med ångest och depression har ofta en kraftigt nersatt kondi- 12

18 Expertgruppens arbete tion. Det finns, som påpekats tidigare, ett gott vetenskapligt stöd för att motion har en positiv effekt på tillståndet vid depression och ångest. Sömnen är ofta en förbisedd faktor i planeringen av vården. Att sova tillräckligt länge och med god kvalitet är mycket betydelsefullt för hälsan i generell bemärkelse. Det finns ett tydligt samband mellan depressions- och ångesttillstånd och sömnstörning. Sjukgymnastisk behandling vid depression och ångest I Socialstyrelsens riktlinjer nämns avspänning som ett verktyg i behandling vid ångest och depression. I stället för avspänning vill vi använda ordet spänningsbalansering som ett mer adekvat utryck för det vi vill nå. Vår erfarenhet är att patienten ofta är spänd i vissa (ytliga) muskler och att det behövs ökad spänningsgrad i mer djup muskulatur för att få balans och inre stöd. Det finns flera spänningsbalanserande metoder. En behandlingsmetod för bland annat spänningsbalansering som sjukgymnaster inom primärvården och psykiatrin använder är Basal Kroppskännedom (BK). I BK får patienten möjlighet att öva och öka sin förmåga att uppfatta och förstå kroppsliga signaler. Utifrån en ökad medveten närvaro har patienten möjlighet att hitta god spänningsbalans i rörelse och vila. Det ger på sikt en ökad möjlighet att känna och respektera egna gränser och att komma i kontakt med egna resurser. Centralt i arbetet är att öva den medvetna närvaron, mindfulness. Behandlingen sker genom att sjukgymnasten visar rörelser och guidar genom både händer, ord och metaforer. Rörelseformen ger möjlighet att öva ett förhållningssätt till livet. Behandlingen kan ske individuellt, men passar mycket bra att utföras i grupp. Behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom används idag inom ett flertal områden. Det finns numera flera doktorsavhandlingar och andra vetenskapliga studier som visar att metoden har god effekt vid exempelvis långvarig smärta, stressrelaterade besvär och olika psykiska besvär som ångest, oro och nedstämdhet. (Institutet för basal kroppskännedom, IBK, hemsida Utbildningen i BK ges i fem steg. Efter det femte steget får sjukgymnasten så kallad terapeutisk kompetens i BK. I primärvårdens riktlinjer för Kompetensutveckling för distriktssjukgymnaster ingår BK steg 1 på individnivå och BK 2 på grundläggande enhetsnivå. Vi anser att fler sjukgymnaster bör beredas möjlighet att gå vidare i utbildningstrappan i BK. Inom primärvården finns för närvarande möjlighet till kontinuerlig handledning i metoden, vilket vi anser är en nödvändighet för de sjukgymnaster som använder behandlingsformen. I BK arbetar man med ett förhållningssätt som stämmer mycket bra överens med det kognitiva förhållningssättet som är verksamt i andra behandlingsmetoder (KBT). Fysisk aktivitet En grundläggande behandlingsform som alla sjukgymnaster använder för många tillstånd är träning (fysisk aktivitet) i olika former utifrån patientens förmåga och behov. FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) är ett etablerat instrument i länets sjukvård. Evidens finns för behandling med fysisk aktivitet vid depression och vissa former av ångest. I sjukgymnastens kompetens ingår att välja adekvat övningsform samt att motivera och dosera mängden träning för att nå målet med behandlingen. Regelbunden uppföljning och anpassning av träningen är också av vikt för att nå målet. Ett forskarlag på University of Essex i England har gjort en studie som visar att promenader i naturen har en mycket positiv inverkan på humöret och självkänslan. Studien innehöll en jämförelse mellan effekten av en trettio minuters promenad i naturen och i ett köpcenter. Efter en promenad på landet rapporterade 71 procent av deltagarna att de kände sig mindre stressade och nedstämda och 80 procent rapporterade en förbättrad självkänsla. Jämförelsevis upplevde endast 45 procent en minskad nedstämdhet efter en promenad i ett köpcenter och 50 procent kände sig mer spända. Vidare tyckte 44 procent i den senare gruppen att deras självkänsla faktiskt hade sjunkit. Det finns flera mycket tänkbara och samverkande förklaringar till att promenader i naturen kan ha särskilt god effekt i fråga om humöret och självkänslan. Men det skulle här föra för långt att gå in på dem. Dock ska nämnas, att ytterligare studier stärker de resultat som nämns ovan, bland annat en studie som påvisar antidepressiv effekt av trettio till fyrtio minuters daglig promenad fyra gånger i veckan. Diagnostik/bedömning/utredning Socialstyrelsen betonar i riktlinjearbetet att all behandling bör föregås av en kvalificerad bedömning/diagnostisering/ utredning av patientens psykiska problematik för att rätt insatser ska kunna sättas in. Vid val av behandling måste flera faktorer vägas in och behandlingen ska anpassas till varje persons unika situation. Man måste ta hänsyn till varje patients speciella problematik, graden och arten av samsjuklighet, hans eller hennes förutsättningar för och önskemål om typ av behandling samt behandlarens bedömning med avseende på vilken behandling eller vilka behandlingar som kan anses vara de mest adekvata i varje enskilt fall. För att adekvat diagnostik och patientsäker vård med psykologiska behandlingsmetoder ska kunna bedrivas inom såväl primärvård som psykiatri, måste den psykologiska kompetensen finnas i tillräcklig omfattning inom verksamheterna. Psykologer är den enda yrkesgrupp som genom sin grundutbildning och praktiktjänstgöring har fördjupade kunskaper i psykologisk utredning och diagnostik och därmed formell kompetens att bedriva psykologisk behandling. 13

19 Behandling med psykologiska/psykoterapeutiska metoder Socialstyrelsens riktlinjer för depressions- och ångestbehandling lyfter fram psykologisk behandling som första behandlingsalternativ vid lindriga och medelsvåra depressions- och ångesttillstånd före behandling med läkemedel. I riktlinjerna omnämns både kognitiva behandlingsmetoder (KBT) samt interpersonell psykoterapi (IPT) som lämpliga terapiformer med gott vetenskapligt stöd vid behandling av båda sjukdomstillstånden. När det gäller depressioner anger Socialstyrelsen i sina rekommendationer att dynamisk korttidsterapi, Short-Term Psychoanalytic Psychotherapy (STPP), kan användas som behandlingsmetod, men denna terapiform ges en lägre prioritet än KBT och IPT. Under de senaste åren har det publicerats forskningsresultat som ger ett gott stöd åt dynamisk korttidsterapi vid behandling av depressioner. Bland annat har man gjort en meta-analys av 23 studier, omfattande sammanlagt patienter, och funnit att dynamisk korttidsterapi ger goda resultat vid depressionsbehandling (2009, Driessen et al.). Även andra undersökningar har visat att STPP är en effektiv behandlingsmetod vid depressioner (2008, Cuijpers et al.). I takt med att resultat av vetenskapliga studier om olika behandlingsformer växer fram, är det viktigt att beslutsfattare och vårdgivare uppdaterar sina kunskaper angående framgångsrika behandlingsmetoder. Depressions- och ångesttillstånd med samtidigt missbruk och beroende (samsjuklighet) Bland patienter som söker inom hälso- och sjukvården för psykiatriska tillstånd anses cirka 20 % samtidigt ha en missbruks- eller beroendeproblematik, vanligast alkohol. Enligt befolkningsstudier har personer med alkohol-och/eller narkotikaproblem en klart ökad risk för psykiska sjukdomar och har oftare en personlighetsstörningsdiagnos än personer utan missbruksproblem/substansberoende. Mer än dubbelt så många i denna problemgrupp har i jämförelse med befolkningen i övrigt fått en psykiatrisk diagnos någon gång under livet. Om en individ har två, eller som det ofta är inom beroendevården, flera diagnoser, är det troligt att problemen förstärker varandra. Problematiken blir därigenom mer komplicerad än om det endast varit fråga om det ena eller det andra problemet(socialstyrelsen, 2007). Bland personer som söker inom missbruks- och beroendevården anges minst en tredjedel också ha en ångestsjukdom och ännu fler har en depressionsdiagnos. Dessa diagnoser förekommer inte sällan samtidigt hos samma person vilket komplicerar sjukdomsbilden ytterligare. Andelen ångest- och depressionsdiagnoser är ännu större i gruppen klienter/patienter som söker för narkotikamissbruk och/eller -beroende. Personlighetsstörningar är mycket vanliga bland missbrukare och enligt internationella studier återfinns personlighetsstörningsdiagnoser hos 40 % av de som söker vård på grund av alkoholproblem. När det gäller personer som söker för narkotikamissbruk/beroende är siffran ännu högre. 70 % av personerna i denna klient-/patientgrupp uppfyller kriterierna för en, och i många fall flera personlighetsstörningar. Personlighetsstörningsdiagnoserna är dessutom vanligt förekommande samtidigt med olika symptomdiagnoser, varav olika depressionsdiagnoser och/eller ångestsyndrom är vanligast (Socialstyrelsen, 2007). Personer med samsjuklighet i psykiska sjukdomstillstånd och missbruk/beroende enligt ovan utgör en heterogen grupp. Där ingår allt från patienter med svår psykisk sjukdom och varierande svårighetsgrad av missbruk/beroende till personer med svårt missbruk, beroende och med psykiska sjukdomstillstånd av olika slag av varierande svårighetsgrad. Individer med svåra problem kring ett eller båda tillstånden har också ofta samtidigt både somatiska sjukdomar och sociala problem (icke sällan till följd av missbruket) och är därigenom i behov av insatser även från den somatiska vården och socialtjänsten. Denna patientgrupp har således behov av vård och behandling samt andra insatser inom alla de aktuella problemområdena. (Socialpsykiatrin har en mycket viktig roll.) I de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (2007) förordar Socialstyrelsen samordnade insatser mellan olika myndigheter och samtidig behandling av både missbruk/beroende och de psykiska och/eller somatiska sjukdomstillstånden för att uppnå de bästa behandlingsresultaten. Detta anses också vara mest kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv. Det finns dock fortfarande få RCT-studier (RCT-Randomized Controlled Trial) om patienter med samtidigt missbruk eller beroende och psykiatriska tillstånd som samtidigt utvärderar behandlingsmetoder för båda tillstånden. Resultaten från studierna varierar och är än så länge för få för att man ska kunna dra några entydiga slutsatser. Det finns dock empiriskt stöd för att samordna behandlingsinsatserna och Socialstyrelsen rekommenderar att man tills vidare använder de metoder som av erfarenhet visat sig vara framgångsrika behandlingsalternativ. Även samverkan mellan olika myndigheter med olika ansvarsområden betonas starkt och anses kunna leda till bättre behandlingsresultat. Det är viktigt att behandling av psykiska problem i kombination med missbruk/beroende föregås av noggrann bedömning/utredning/diagnostisering av båda tillstånden för att adekvata insatser ska kunna sättas in. 14

20 Expertgruppens arbete Synpunkter på de nationella riktlinjerna I Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning (offentliggjorda 16 mars 2010), har Socialstyrelsen gjort genomgripande förändringar jämfört med innehållet i den preliminära versionen som offentliggjordes ett år tidigare. Förändringarna sträcker sig från diagnostik till behandling. Socialstyrelsen trycker på den patientcentrerade konsultationen (inom primärvården) respektive den diagnostiska processen (inom psykiatrin) som huvudverktyg för god och korrekt diagnos. Därutöver framhåller man att strukturerade intervjuer och frågeformulär för symtom- och funktionsskattning fungerar som hjälpmedel. Man har dessutom lagt ökad tonvikt vid kontinuitet och uppföljning. Effekten av en behandling blir bättre om det finns flera inplanerade återbesök under behandlingsperioden. Det gäller oavsett behandlingsmetod. I det avsnitt som tar upp psykologisk behandling skriver man bland annat: I det vetenskapliga underlaget redovisar Socialstyrelsen flera olika behandlingsmetoder som ofta går under namnet psykoterapi. På grund av den stora mängden psykoterapeutiska metoder, varav en del saknar forskningsstöd, har det inte gått att ta upp samtliga. Därför är det främst kognitiva och beteendeinriktade terapier (KBT), psykodynamisk psykoterapi (PDT) och interpersonell terapi (IPT) som finns redovisade. I huvuddokumentet är det för det mesta KBT som rangordnas högst vad gäller behandling, inte bara i jämförelse med andra psykoterapimetoder utan ibland också i jämförelse med läkemedel. Socialstyrelsens starka stöd för KBT och IPT har av programarbetets expertgrupp uppfattas som kontroversiellt. Ett citat hämtat ur professor Fredrik Svenaeus debattartikel i Svenska Dagbladet 16 mars 2010 ger en bra bild av komplexiteten i fråga om att bedöma utfallet av psykoterapeutisk behandling: Det viktigaste resultatet av alla studier för att belägga effekten av olika psykoterapeutiska metoder som gjorts sedan 1970-talet är faktiskt att den enskilda psykoterapeutens egenskaper och relationen mellan terapeut och klient spelar mycket större roll för resultatet än vilken metod som används. För detta finns det evidens sedan ett tiotal år tillbaka, frå gan är bara varför detta inte leder till en förändring av metodologin för att utforska vilken typ av färdigheter och kunskaper en bra psykoterapeut har. Figur 1: Denna bild visar att en mycket stor del av utfallet kan förklaras med faktorer som inte är en direkt konsekvens av behandlingen (gröna området). Den visar också hur liten del av utfallet som kan förklaras av behandlingsteknik/metod, exempelvis KBT (gula området). En annan aspekt beskrivs i figur 2. I figuren beskrivs vilken betydelse återbesök spelar för effekten av behandlingen mätt i procent. Det kan konstateras att fler återbesök markant förbättrar resultatet. Figuren ger stöd för argumentet att det är terapeuten och mötet i sig som har större effekt än den valda behandlingsmetoden. I detta avseende ställer sig expertgruppen frågande till varför Socialstyrelsen inte i större utsträckning diskuterat denna viktiga aspekt på behandlingen. Terapeutisk betydelse av uppföljningsbesök En metaanalys av studier av antidepressivas effektivitet. 6-veckors studier (HAM-D); Posternak and Zimmerman, 2007 Återbesök v. 1,2,4,6 Fördelning av hela utfallsvariationen Patienten + utomterapeutiska faktorer Terapeuten Andra gemensamma faktorer (relationen) Specifika tekniker/modaliteter Återbesök v. 1,2,3,4,6 Återbesök v. 1,2,3,4,5,6 Placebo SSRI Figur 2. För placebobehandlade patienter ger 1 extra återbesök 34 % bättre effekt, och 2 extra återbesök 70 % bättre effekt jämfört med 4 återbesök på 6 veckor. För SSRI-behandlade patienter ger 1 extra återbesök 18 % bättre effekt och 2 extra återbesök 36 % bättre effekt jämfört med 4 återbesök på 6 veckor. 15

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

samt Inger Heimersson, Socialstyrelsen och tjänstemän från Hälsokansliet samt representanter för allmänheten.

samt Inger Heimersson, Socialstyrelsen och tjänstemän från Hälsokansliet samt representanter för allmänheten. PROTOKOLL 1 Närvarande Ledamöterna Håkan Bergman (s) ordf, Inga-Britt Ritzman (s) vice ordf, Sven-Olof Reinholdsson (s), Lisa Dahlpil (s), Martin Lind (s), Gunnel Hedström (s), Svante Gyrulf (m) 2:e vice

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Närvarande ledamöterna Håkan Bergman (s) ordf, Inga-Britt Ritzman (s) vice ordf 12-13, Sven- Olof Reinholdsson (s), Lisa Dahlpil (s) 12-17, Martin Lind (s), Gunnel Hedström (s), Ingemar Javinder (s),

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Programarbete ångest och depression

Programarbete ångest och depression Programarbete ångest och depression 1 2 Innehållsförteckning Förord 4 Förord från ordföranden i programarbetet 5 Sammanfattning 6 Slutsatser och förslag 7 Inledning programarbete ångest och depression

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Martin Lind (s) med Ulla Jonson (m) som ersättare.

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Martin Lind (s) med Ulla Jonson (m) som ersättare. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2009-10-14 PROTOKOLL 1 Närvarande Ledamöterna Håkan Bergman (s) ordf, Sven-Olof Reinholdsson (s), Martin Lind (s), Gunnel Hedström (s) 89-92, Ingemar Javinder (s), Svante Gyrulf

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 1 (6)

Sammanträdesprotokoll 1 (6) Beredningen för folkhälsa.livsmiljö och kultur Sammanträdesprotokoll 1 (6) Plats och tid Mitthörnet, Landstingshuset Frösön kl 09.00-17.00 Beslutande Övriga deltagande Harriet Svaleryd (s) ordf Ulla Britt

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar

Läs mer

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Februari 2007 NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Nr:1 VILKA ÄR PROJEKTEN? Tre huvudprojekt finns; Boende, projektering och stödteam, projektledare Håkan Gille Metod och kompetensutveckling, projektledare

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Sekreterare Paragrafer 101-106

Sekreterare Paragrafer 101-106 Sammanträdets plats och tid Folkets Hus, Ramselevägen 6, Strömsund kl 10.00-10.30 Beslutande Anna Gundersson David Berglund BrittInger Håkansson Björn Karlsson Cathrine Blomqvist Mikael Abramsson Margareta

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (9) Landstingets kansli 2011-06-20 SB 3 /2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-06-27 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 20 juni 2011 kl. 09.00-12.00 Plats Närvarande ledamöter

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008

Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008 Barn och ungdomars hälsa Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008 1 2 Innehåll Barn och ungdomars hälsa 54 Verksamhetsrapport 2008 54 Inledning 54 Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd 2012-10-11. Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den

1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd 2012-10-11. Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den 1 (7) Nedtecknat av Gunilla Fredriksson Sekreterare Justerat den Ordförande 2 (7) Närvarande Ordinarie Sven-Olof Reinholdsson (S) Christina Dicksen (M) Maud Hadders (M) Britten Brohede (FP) Gunnel Forsberg

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-04-19 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 6 april 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, Landstinget

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:29 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:17 av Dag Larsson m fl (s) om åtgärder för att avhjälpa spelberoende Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Gunnel Åkesson 2010-05-11 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska

Läs mer