Detta Karta är över Lunds Lunds stifts prästlönetillgångar

Transkript

1

2

3 1 lunds stifts prästlönetillgångar Detta Karta är över Lunds Lunds stifts prästlönetillgångar prästlönetillgångarna skog, jord och fondmedel har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Avkastningen från dessa tillgångar har genom århundraden använts i församlingarnas verksamhet. Prästlönetillgångarna äger sig själva och ska enligt lag förvaltas som självständiga förmögenheter. Rättsställningen kan närmast betraktas som stiftelseliknande. Det stora flertalet av prästlönetillgångarna härstammar från medeltiden. Prästlönetillgångarna utgörs av antingen prästlönefastigheter eller prästlönefonder. Ursprungligen betraktades all egendom som överläts till kyrkan som Guds egendom. Detta betraktelsesätt är förklaringen till att det alltid funnits behov av bestämmelser rörande rätten att företräda prästlönetillgångarna i olika sammanhang, det vill säga förvalta dessa tillgångar med en ägares alla befogenheter. I Lunds stift har stiftsfullmäktige beslutat att delegera förvaltningen av prästlönetillgångarna till en egendomsnämnd. Egendomsnämnden lyder under stiftsfullmäktige. Egendomsnämnden bestod under 2008 av nio ledamöter och sex ersättare. För den fortlöpande förvaltningen har nämnden personal från stiftets egendomsavdelning knuten till sig. Förvaltningsbestämmelserna som egendomsnämnden har att följa i sitt uppdrag finns angivna i det inomkyrkliga regelverket Kyrkoordningen och innebär bland annat följande: Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska också förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Vid förvaltningen av prästlönefastigheterna ska naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning. Om en prästlönefastighet säljs eller exproprieras, om en naturtillgång upplåts eller något annat liknande görs i fråga om fastigheten, ska ersättningen för detta tillföras stiftets prästlönefond. Fast egendom som inköps av medel ur prästlönefonden blir en prästlönefastighet. Varje år ska ett belopp motsvarande prästlönefondens värdeminskning på grund av inflationen avsättas från fondens avkastning till kapitalet. Minst halva vinsten på förvaltningen av prästlönetillgångarna delas ut till församlingarna. Detta fördelas i förhållande till respektive församlings andel, vilket betyder att församlingarna har ett berättigat intresse av att förvaltningen ger så hög avkastning som möjligt. Resterande del av vinsten delas ut till det inomkyrkliga utjämningssystemet.

4 2 lunds stifts prästlönetillgångar Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Strukturrationaliseringen av prästlönefastigheterna har fortsatt under året. Totalt har nio gårdscentra sålts, i de flesta fall till arrendatorn. Även en mindre jordbruksfastighet har avyttrats. Ett markområde om 40 hektar har sålts till Åstorps kommun för industrimark. Totalt har 81 hektar jordbruksmark försålts. Försäljningssumman för de avyttrade objekten uppgår till 30 miljoner kronor. Inköp av jordbruksfastigheter har skett om 150 hektar. Ingen skogsmark har köpts in. Inköpssumman uppgår till 21 miljoner kronor. Förvaltningsresultatet härrör från prästlönefastigheterna och prästlönefonden. Årets resultat, som inkluderar avyttring av prästlönefastigheter samt nedskrivning av bokfört värde på Kammarkollegiets aktiekonsortie, uppgår till 74,4 miljoner kronor (föregående år 152,2 miljoner kronor). Resultatet vid avyttring av prästlönefastigheter är inte utdelningsbart, utan ska tillföras prästlönefonden. Bokslutet 2008, rensat från resultat vid avyttring av prästlönefastigheter samt värdesäkringen av fonden, visar ett utdelningsbart resultat på 47,3 miljoner kronor, att jämföra med 2007 års 116,2 miljoner kronor. Nya taxeringsvärden på jordbruks- och skogsfastigheterna för 2008 har inneburit en kraftig värdeökning, som har slagit igenom i siffrorna för totalavkastningen på jord och skog. Egendomsnämnden har under året antagit nya policies för investeringar och underhåll. Stiftsfullmäktige har antagit en omarbetad miljöpolicy för jordbruket och en för skogsbruket samt ett nytt attestreglemente. Egendomsnämnden har beslutat att förädla en del fastigheter som ligger lämpligt till för exploatering med bostäder. Veidekke Bostads AB har valts som samarbetspartner för att utveckla områden i Kyrkheddinge och Hököpinge. I båda fallen ligger det beställning på detaljplaner hos kommunerna. jordbruket Jordbrukets förvaltning omfattade vid utgången av året 81 gårdsarrenden och 181 sidoarrenden med en sammanlagd areal om hektar varav hektar åker, 890 hektar bete och 630 hektar tomt och övrig mark.

5 lunds stifts prästlönetillgångar 3 Resultatet för jordbruksförvaltningen blev 29,0 miljoner att jämföra med 2007 års 27,0 miljoner. Detta beror på högre arrendeintäkter samt minskade administrationskostnader. Arrendeuppskattningar har genomförts på 8 gårdsarrenden och 59 sidoarrenden. Dessa har gett en ökning av arrendenivån i samtliga fall. Prästlönetillgångarna har under året investerat i täckdikningar på två fastigheter samt uppfört en spannmålssilo på en fastighet. En del större underhåll har genomförts på några av arrendegårdarna som byte av yttertak och ombyggnad av kök och våtutrymme. Marknadspriset på god jordbruksmark har under året fortsatt att stiga, även om en viss avmattning på priset har märkts vid slutet av året. För toppjord har marknaden betalat över kronor per hektar. Dessa markpriser har också speglat av sig i de nya taxeringsvärdena för Det har funnits en del för prästlönetillgångarna intressanta fastigheter till salu. Anbud har lagts på fyra fastigheter varav en fastighet på 200 hektar förvärvades med tillträde under Det gångna året har visat en stor variation i avräkningspriser på spannmål och oljeväxter. Priserna på produktionsmedlen har ökat kraftigt, men verkade vända ner i slutet på året. Ekonomin i sockerbetsoch oljeväxtodlingen har varit mycket bra. Detta har inneburit att det finns en optimism inom lantbruket om bättre lönsamhet i framtiden. Det finns ett fortsatt stort intresse för att arrendera mark, något som visat sig i anbudspriserna till arrendeledig jord. Miljöinformation Prästlönetillgångarnas arbete med miljöfrågor styrs av den miljöpolicy som är antagen av stiftsfullmäktige. Omställningen till förnyelsebar energi fortsätter. Utbyggnaden av våtmarker fortgår. Under året har tre nya våtmarker etablerats; Östra Torp 1:1 och Tullstorp 2:1 i Trelleborgs kommun samt Balkåkra 27:1 i Ystads kommun. Det finns dessutom ett antal våtmarker som är i planeringsstadiet. Ett antal av arrendatorerna är helt eller delvis omställda till ekologisk odling och det finns ett intresse att ställa om fler arrenden till ekologisk odling. Naturreservat finns på några av prästlönetillgångarnas jordbruksfastigheter.

6 4 lunds stifts prästlönetillgångar Förvaltningsberättelse skogen Lunds stifts skogsförvaltning omfattar vid årets slut hektar produktiv skogsmark samt 230 hektar myr och bergimpediment enligt de uppdaterade skogsbruksplanerna. Den produktiva skogsmarksarealen fördelar sig med hektar i Skåne och hektar i Blekinge. Innehavet fördelat på trädslag motsvarar 54 procent gran, 17 procent tall, 14 procent bok, 4 procent ek samt för övrig lövskog 11 procent. Innehavet är fördelat på 155 skogsskiften, vilket innebär låg medelareal per skifte. naturen kring svaneholms slott bjuder på rikedom och mångfald: våtmarker, jordbruksbygd, vitsippsbackar och milsvid utsikt. Målsättning Enligt verksamhetsplanen för 2008 var en högt prioriterad målsättning i stiftets skogsbruk att komma i fas efter de föregående årens olägenheter. Detta på grund av återkommande stormskador och insektsangrepp på de grandominerade innehaven. Främst avsågs restaurering av återstående stormskadade bestånd, återbeskogning av denna, samt ökad aktivitet för att minska det uppdämda gallringsbehovet i framförallt yngre bestånd. Väsentligt var också att avsluta uppdatering av inaktuella skogsbruksplaner. Den stora efterfrågan på skogliga biprodukter som bränsleflis, krävde större aktivitet i framförallt lövdominerade områden. För att uppnå målsättningen bedömdes att det genomsnittliga årliga virkesuttaget på skogskubikmeter måste öka med 30 procent, till skogskubikmeter. Förväntningar Efter flera års god konjunktur i skogsbranschen, fanns föraningar vid ingången av 2008 om avmattning för sågverken, medan massaindustrin fortfarande var stark. Höjda kostnader på drivmedel och underhåll för avverkningsentreprenörer, har inneburit högre kostnadsnivå för utförda arbeten, efter att i flera år legat kvar på i stort sett samma nivå. Möjligheterna till export av främst gran och barrmassaved samt grantimmer var god. Utfall Tack vare mycket gynnsamma avsättningsmöjligheter för samtliga barrsortiment, där timmer betalats med måttliga priser, medan både löv- och barrmassaved nått toppnoteringar, har avverkningsmålet på skogskubikmeter överskridits med 8 procent, främst beroende på flera ovälkomna stormfällningar under januari och februari. Total avverkning uppgår därmed till skogskubikmeter, varav 38 procent föryngringsavverkning, 48 procent gallring och 14 procent stormupparbetning. Av avverkade volymer utgör löv endast 5 procent, vilket i praktiken innebär att innevarande år härleds 95 procent av det ekonomiska utfallet i förvaltningen från gran och tall. Målsättningen avseende ökad gallring, röjning, plantering samt skogsbruksplaner har tillfredsställande infriats. Återstående stormskadade

7 lunds stifts prästlönetillgångar 5

8 6 lunds stifts prästlönetillgångar Förvaltningsberättelse områden har åtgärdats under året för att återplanteras våren Uttag av bränsleflis har under året mer än fördubblats, jämfört med tidigare år. Tidigare års insektsskador av granbarkborre har minskat och bedöms vara under kontroll. Resultat En hög avverkningsnivå samt goda avsättningsmöjligheter i kombination med industrins höga betalningsförmåga på framförallt massaved, har genererat ett årsresultat som hittills är det högsta i förvaltningens historia. Vid 2004 års bokslut reserverades 5 miljoner kronor i syfte att täcka oförutsedda kostnader efter stormen Gudrun. Dessa har återförts i årets bokslut. Detta gör att årets resultat uppgår till 23,0 miljoner kronor med en avverkning på skogskubikmeter. Jämförande resultat 2007 var drygt 16,1 miljoner kronor och skogskubikmeter. Miljöinformation Förvaltningens skogsbruk är miljömärkt enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Av förvaltningens förvaltade areal omfattar 12 procent områden med naturvårdsinriktning. På denna areal bedrivs skogsbruk enbart i syfte att höja befintliga natur- eller landskapsvärden utan ekonomiskt syfte. Länsstyrelsens naturvårdsenhet liksom Skogsstyrelsen visar kontinuerligt intresse för att formellt skydda ytterligare mark av stiftets innehav i form av naturreservat eller biotopskydd. Under året har två avtal avseende biotopskydd tecknats med Skogsstyrelsen. Totalt finns 14 biotopskyddsområden i förvaltningen. Biotopskydd är ett område med höga naturvärden som skyddas för all framtid. Äganderätten eller jakträtten påverkas inte av beslutet. Åtgärder som kan skada naturvärdena är inte tillåtna och markägaren får ersättning för det intrång i sitt brukande som följer av beslutet. I Lunds stifts prästlönetillgångar ingår fem naturreservat, fyra kyrkoreservat samt en del av Skånes enda kulturreservat, Örnanäs. Kyrkoreservat är en inom stiftet intern avsättning av mark med höga naturvärden, utan formellt skydd, där egendomsnämnden i samråd med Länsstyrelsens naturvårdsenhet ansvarar för skötseln. I kulturreservatet hävdas välbevarade spår och lämningar på en ensamgårds utveckling. Örnanäs kulturreservat invigdes den 14 oktober 2006 och ligger i nordöstra Skåne i Örkeneds församling. vindkraft Det finns ett stort intresse för att utveckla vindkraftverk på prästlönefastigheterna, både på jordbruksmark och i skogen. Ett stort antal projektörer tittar på att finna lämpliga vindlägen att bygga vindkraft på. Under året har det tecknats avtal med HS-Kraft AB på två fastigheter samt EON Vind Sverige AB på fyra fastigheter.

9 prästlönefonden Enligt 46 kapitlet paragraf 3 i Kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. I bestämmelsen sägs också att tillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. När pastoratens prästlönefonder den 1 januari 1995 upplöstes och överfördes till Lunds stifts prästlönefond uppgick fondtillgångarnas marknadsvärde till 169,8 miljoner kronor. Prästlönefonden överlämnades för förvaltning hos Kammarkollegiets fondbyrå där de är placerade i aktie- och räntekonsortium. Grundkapitalet, som består av de mottagna fondmedlen från pastoraten samt försäljningsvederlag för försålda fastigheter, minskat med kapitaluttag som gjorts vid fastighetsinköp, uppgick till 399 miljoner kronor vid årets slut. Marknadsvärdet var 377 miljoner kronor. Den finanskris som drabbade världen under hösten har inneburit en stor nedgång på börsvärdet i Kammarkollegiets aktiekonsortium. I bokslutet har därför Kammarkollegiet gjort en nedskrivning i aktiekonsortiet med 26 miljoner kronor. Därefter har det totala grundkapitalet ett orealiserat övervärde på 4 miljoner kronor (föregående år 86 miljoner). Den fortsatta nedgången på börsen under början av 2009 innebär att det finns ytterligare orealiserade förluster, men eftersom det finns balanserade vinstmedel som väl täcker nedgången, görs bara nedskrivning motsvarande bokslutsdagens värde. lunds stifts prästlönetillgångar 7

10 8 lunds stifts prästlönetillgångar Förvaltningsberättelse Prästlönefonden har under åren från 1995 till 2007 givit ett resultat på totalt 346 miljoner kronor, som delats ut enligt gällande regler. Grundkapitalet har under samma tid ökat med 229 miljoner kronor. Årets direktavkastning från fonden, som består av utdelningar och räntor, uppgick till 20,2 miljoner kronor (föregående år 17,2 miljoner). Kammarkollegiets förvaltningsavgift för året uppgick till 0,5 miljoner kronor. De grundläggande placeringsregler som styr Kammarkollegiet vid förvaltningen av aktie- och räntekonsortierna återfinns i en särskild förordning, SFS 1987:778. Kammarkollegiets fonddelegation har dessutom fastställt bestämmelser i detalj gällande denna förvaltning. Kammarkollegiet kräver av sin kapitalförvaltning att de företag som kollegiet investerar förvaltade medel i följer de internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö som finns formulerade i FN-konventioner och traktater som humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning. Kollegiet analyserar därför genom extern konsult två gånger om året de företag som ingår i kollegiets värdepappersportföljer. I analysen undersöks om företagen uppfyller sitt sociala ansvar i situationer där människor och miljö kränks eller hotas att kränkas. Under året har de stift som har Kammarkollegiet som förvaltare träffat Kammarkollegiets fonddelegation för att diskutera deras framtida etiska policy och hur denna kommer att stämma överens med Svenska kyrkans. Denna diskussion kommer att fortsätta under våren 2009 då Kammarkollegiet kommer att fastställa en ny etisk policy. Egendomsnämnden håller på att utveckla en ny kapitalplaceringspolicy som kommer att ställa krav på den framtida förvaltaren. Nämnden har fört en fortlöpande dialog med Kammarkollegiet rörande såväl de ekonomiska som etiska aspekterna av förvaltningen. Detta har varit mycket värdefullt. mål och framtida utveckling Målet för förvaltningen är en fortsatt strukturrationalisering. Syftet är att skapa mer rationella enheter av såväl skog som jordbruk. Egendomsnämnden kommer att aktivt arbeta med att förvärva rationella enheter eller markskiften, som ligger i anslutning till nu förvaltade fastigheter i de områden som är intressanta. Detta för att uppnå en effektivare förvaltning och skapa mer lönsamma enheter. Det kommer att fortsätta att utvecklas nya områden för byggnation i nordvästra Skåne tillsammans med någon partner. Optimismen inom jordbruket bör ge ökade arrendeintäkter de kommande åren. Det är viktigt att jordägaren får vara med att dela på de vinster som skapas inom jordbruket och inte bara vara med och betala när lönsamheten är dålig. Redan tidigt under 2008 fanns signaler om avmattning inom skogsbranschen, efter flera års högkonjunktur. Farhågorna accelererade

11 lunds stifts prästlönetillgångar 9 under hösten. Dessvärre är utsikterna inför 2009 mycket dystra. Det handlar inte enbart om lägre virkespriser, utan i lika hög grad om avsättningsmöjligheter för olika virkessortiment. Sågverksindustrin brottas med stora lönsamhetsproblem, som sannolikt håller i sig hela Den enskilde skogsägaren är utlämnad till att bevaka händelseutvecklingen och lugnt avvakta och försöka utnyttja positiva förändringar till sin egen fördel. Ett fortsatt engagemang i naturvårds- och miljöfrågor kommer att ge flera nya biotopskydd samt avsättning till två naturvårdsområden under En utredning om att eventuellt göra en dubbelcertifiering av förvaltningens skogsbruk har startat tillsammans med de andra stiften och Södra. Arbete med att hitta intressanta vindlägen på prästlönefastigheterna för att etablera vindkraftverk i framtiden fortsätter på nya fastigheter. Under 2009 kommer förhoppningsvis de första byggloven för vindkraftverk att bli klara. Börsutvecklingen i början av 2009 har fortsatt att vara mycket negativ, vilket har en stark påverkan på fondens utveckling. Denna utveckling innebär att marknadsvärdet på fonden fortsatt ligger under det i bokslutet nedskrivna bokförda värdet. En vändning på börsutvecklingen är svår att se för dagen. Under 2009 kommer en ny kapitalplaceringspolicy för Lunds stifts prästlönetillgångar att antas av stiftsfullmäktige. I denna kommer avsnittet om etik och miljö att sammanfalla med Svenska kyrkans policy. vinstdelning Prästlönetillgångarna är fördelade på lika stora andelar. Vid andelstilldelningen den 1 januari 1995 bestämdes varje pastorats andelar på grundval av förhållandet mellan marknadsvärdet på de tillgångar som härrörde från pastoratet och marknadsvärdet på de sammanlagda tillgångarna. Nettovinsten på förvaltningen av prästlönetillgångarna definieras som återstoden av årets resultat enligt resultaträkningen, minskad dels med värdesäkringen enligt kyrkoordningen 46 kapitlet paragraf 11, dels minskad med överskottet från försäljning av fast egendom, jämfört med det bokförda värdet. Prästlönetillgångarnas disponibla årsresultat uppgår för år 2008 till 47,3 miljoner kronor. Detta beror främst på högre vinster från skogen och jorden samt negativt resultat från prästlönefonden på grund av nedskrivningen av det bokförda värdet. Egendomsnämnden föreslår att årets resultat samt 2,7 miljoner kronor från balanserade vinstmedel delas ut. Den totala utdelningen blir 50 miljoner kronor. Den särskilda utjämningsavgiften ska betalas direkt till stiftet. Utdelningen till församlingarna kommer att ske senast den 1 juli 2009 med 250 kronor per andel. vinstdisposition, kkr Balanserad vinst från föregående år Tillkommer disponibelt årsresultat summa egendomsnämnden föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Att till församlingarna utdela Att till Stiftet utdela som särskild utjämningsavgift Att återstående medel överförs i ny räkning summa

12 10 lunds stifts prästlönetillgångar Flerårsöversikt FLERÅRSÖVERSIKT Rörelsens intäkter, mkr 124, ,8 151,1 104,6 - varav resultat vid avyttring av fastigheter, mkr 24, ,9 23,7 Årets resultat, mkr 74,4 152,2 109,4 117,6 75,5 Förslag till utdelning, mkr 50 90,0 105,0 73,0 40,0 Utdelning i kr/andel till församlingarna Balansomslutning per bokslutsdag, mkr förvaltade arealer, hektar - jordbruksmark produktiv skogsmark impediment Årsavverkning, m3sk Antal gårdsarrenden Antal sidoarrenden Antal bostadsarrenden Antal tomträtter marknadsvärden, mkr - skogsfastigheter 672,1 475,4 475,6 476,1 417,6 - jordbruksfastigheter 1 540, , , ,3 689,6 - fonden 376,7 532,6 603,8 593,8 491,4 nyckeltal vinstmarginal % - skogsfastigheter 61,4 50,6 68,6 16,6 47,9 - jordbruksfastigheter 69,1 67,8 68,2 66,9 64,8 - fonden -32,5 99,4 98,5 98,5 95,9 - totalt 45,6 81,2 81,7 67,3 70,6 direktavkastning % - skogsfastigheter 4,0 3,4 3,3 1,0 2,6 - jordbruksfastigheter 2,2 2,5 2,4 2,9 3,6 - fonden, efter värdesäkring -2,3 12,0 6,7 7,3 4,1 Direktavkastning förvaltade tillgångar 1,8 5,4 3,8 3,7 3,5 totalavkastning % - skogsfastigheter 38,3 3,4 3,2 14,1 9,9 - jordbruksfastigheter 35,0 3,4 3,4 47,5 13,0 - fonden -26,2 7,5 14,3 22,7 11,8 Totalavkastning förvaltade tillgångar 24,0 4,6 6,4 32,4 12,7 nyckeltalsdefinitioner * Vinstmarginal (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med rörelsens intäkter. * Direktavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. * Totalavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. (Marknadsvärdet för jord och skog beräknas som taxeringsvärdet x 1,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser stiften emellan.)

13 lunds stifts prästlönetillgångar 11 Finansiell information resultaträkning för kkr not rörelsens intäkter 1 Intäkter prästlönefastigheter Upplösning av reservering stormskador Intäkter prästlönefond Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter Övriga rörelseintäkter Förändring av lager summa rörelsens intäkter rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Kostnader för inhyrd personal Övriga externa kostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Nedskrivning av prästlönefond summa rörelsens kostnader rörelseresultat resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster årets resultat Prästlönefastigheter och prästlönefonder ska förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning ska kapitalisering ske enligt nedan. Årets resultat enligt resultaträkningen Värdesäkring enligt KO 46: Omföring av realisationsvinst (förlust) för fastighet i förhållande till anskaffningsvärde disponibelt för ändamålet

14 12 lunds stifts prästlönetillgångar Finansiell information balansräkning kkr tillgångar not anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefond Övriga långfristiga värdepappersinnehav summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank summa omsättningstillgångar summa tillgångar

15 lunds stifts prästlönetillgångar 13 balansräkning kkr eget kapital och skulder not eget kapital 11 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital Prästlönefondskapital Från fritt eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avgår till bundet eget kapital summa eget kapital Avsättningar 12 Säkerhetsavgifter kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Reservering stormskador Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter summa kortfristiga skulder summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

16 14 lunds stifts prästlönetillgångar Finansiell information KASSAFLÖDESANALYS kkr den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster justering av poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Ökning av avsättningar Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Övriga poster som inte ingår i kassaflödet kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet kassaflöde från förändring i rörelsekapital Minskning/ökning av varulager Minskning kortfristiga fordringar Minskning/ökning kortfristiga skulder kassaflöde från den löpande verksamheten investeringsverksamheten (driften) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 kassaflöde från investeringsverksamheten finansieringsverksamhet Ökning av långfristiga skulder 0 0 prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Förändring av finansiella anläggningstillgångar prästlönefond kassaflöde från prästlönetillgångar kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/samfällighet och kyrkofond årets kassaflöde Likvida medel vid årets början likvida medel vid årets slut specifikation av likvida medel Kassa och bank Kortfristiga placeringar belopp vid årets slut

17 lunds stifts prästlönetillgångar 15 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR redovisningsprinciper grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (kkr) om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden. intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: I den period uthyrningen avser Ränteintäkter: I enlighet med effektiv avkastning Erhållen utdelning: När rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. värderingsprinciper I samband med att bokföringsskyldighet för Prästlönetillgångarna inträdde från och med upprättades en öppningsbalans. I denna öppningsbalans bokfördes fastigheterna till det taxeringsvärde som de hade per Nyinköpta fastigheter bokförs till anskaffningsvärdet. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: Markanläggning 10 år Bostadsbyggnader 50 år Ekonomibyggnader 33 år Bilar 4 år Datautrustning 3 år Byggnadsinventarier 15 år Värdering av aktier Aktier värderas till anskaffningsvärdet. Om aktierna efter en kollektiv värdering varaktigt bedöms ha ett värde understigande anskaffningsvärdet sker nedskrivning på de aktier som ingår i portföljen. Obligationer och andra värdepapper värderas till anskaffningsvärdet och i likhet med aktierna sker nedskrivning endast efter att en kollektiv värdering utvisar ett lägre marknadsvärde än anskaffningsvärdet, samt att marknadsvärdet bedöms vara lägre än anskaffningsvärdet under en längre period. Skogsvårdsskuld Enligt skogsvårdslagen ska skogsmark som slutavverkats återbeskogas och en föryngring säkerställas. Per balansdagen har därigenom en skuld uppstått för ej utförda återbeskogningsåtgärder. Värdesäkring av prästlönefonden Enligt Kyrkoordningen 46:11 ska en årlig avsättning ske för värdesäkring av prästlönefonden. Värdesäkringen ska ske till ett belopp motsvarande fondens värdeminskning på grund av inflationen. Årets värdesäkring har gjorts med 4,0 miljoner kronor (0,9 procent).

18 16 lunds stifts prästlönetillgångar Finansiell information noter kkr not 1: information om oberoende rörelsegrenar rörelsens intäkter Skog Jord Fond summa rörelsens intäkter rörelseresultat Skog Jord Fond summa rörelsens resultat I ovanstående sammanställning ingår ej intrångsersättningar samt resultat vid avyttring av prästlönefastigheter kkr ( kkr). not 2: intäkter prästlönefastigheter intäkter skog Rotposter Leveransvirke Jakt summa intäkter skog intäkter jord Jordbruksarrenden Övriga arrenden och hyror summa intäkter jord summa intäkter prästlönefastigheter

19 lunds stifts prästlönetillgångar 17 noter kkr not 3: intäkter prästlönefond Utdelningar Realisationsresultat vid försäljning Räntor not 4: inhyrd personal Personal från stiftet har varit engagerade i verksamheten med en arbetsinsats motsvarande 11 heltidstjänster (10 heltidstjänster) not 5: arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Kvalificerade revisorer Alex Grüners Revisionsbyrå AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Övriga valda revisorer

20 18 lunds stifts prästlönetillgångar Finansiell information noter kkr not 6: prästlönefastigheter ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Korrigering av öppningsbalansräkning utgående ackumulerade anskaffningsvärden ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar byggnader Årets avskrivningar täckdiken utgående ackumulerade avskrivningar utgående redovisat värde Taxeringsvärden byggnader Taxeringsvärden mark Prästlönetillgångarna omfattas från och med år 2000 av bokföringsskyldighet. I den öppningsbalansräkning som upprättades värderades fastighetsbeståndet, med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vilket ansågs motsvara då aktuella taxeringsvärden.

21 lunds stifts prästlönetillgångar 19 noter kkr not 7: inventarier, verktyg och installationer ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar utgående ackumulerade anskaffningsvärden ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan utgående ackumulerade avskrivningar utgående redovisat värde not 8: prästlönefond Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium Andelar i Kammarkollegiets räntekonsortium Övriga värdepappersinnehav Övriga placeringar Varav kortfristig del: utdelningsbart 0 Finansiell anläggningstillgång not 9: värdepappersinnehav Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Säkerhetsavgifter placerade i Länsförsäkringars fondförvaltning not 10: förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader

22 20 lunds stifts prästlönetillgångar Finansiell information noter kkr not 11: eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Prästlöne Prästlöne Balanserade Redovisat fastighetskapital fondskapital medel årsresultat Belopp vid årets ingång Föregående års resultat Omföring av föregående års resultat Köp/försäljning fastigheter Justering fastighetskapital Årets resultat Utdelning till församling/samfällighet Särskild utjämningsavgift belopp vid årets utgång avsättning till bundet eget kapital *Reavinst/förlust fastigheter Värdesäkring totalt att överföra Reavinst/förlust fastigheter Avskrivningar detta år * Summa reavinst/avskrivningar not 12: avsättningar Säkerhetsavgift Den avgift jordbruksarrendatorerna betalar istället för att ställa säkerhet.

23 lunds stifts prästlönetillgångar 21 Egendomsnämnden not 13: upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Skogsvårdsskuld Förinbetalda intäkter Egendomsnämnden ersättare i egendomsnämnden Maj-Britt Nilsson Lennart Sarenvik Hans Banke Kristina Backe Magnus Alm Margareta Dahlgren

24 22 lunds stifts prästlönetillgångar Revisionsberättelse revisionsberättelse

25 lunds stifts prästlönetillgångar 23

26 24 lunds stifts prästlönetillgångar Församlingarnas andelar Församlingarnas andelar församling/samfällighet andelar utdelning kr Allerum Alstad Anderslöv Araslöv Asarum Asmundtorp-Tofta Barkåkra Billeberga-Sireköpinge Bjuv Bjärred Björnekulla-Västra Broby Blentarp Borrby-Östra Hoby Brunnby Bräkne-Hoby Brösarp-Tranås Burlöv Båstad Dalby Dalköpinge Degeberga Ekeby Eslöv Everödsbygden Farhult-Jonstorp Finja Fjälkinge Fridlevstad Fränninge-Vollsjö Förslöv-Grevie Gammalstorp Genarp Glimåkra församling/samfällighet andelar utdelning kr Hammarlöv Hammenhög-Stiby Helsingborg Hjärnarp-Tåstarp Hjärsås Hällaryd Hästveda Höganäs Höllviken Hörby Höör Ivetofta Jämjö Jämshög Karlshamn Karlskrona Kivik Klippan Knislinge-Gryt Kristianstad Kropp Kvidinge Kvistofta Kyrkhult Kågeröd-Röstånga Källstorp Kävlinge Lackalänga-Stävie Landskrona Listerby Ljunit Lomma Loshult

27 lunds stifts prästlönetillgångar 25 församling/samfällighet andelar utdelning kr Lund Lyckå Löberöd Löddebygden Löderup Lövestad Malmö Mjällby Munka Ljungby Mörrum Norra Mellby Norra Åkarp Nosaby Näsum Nättraby Oppmanna Osby-Visseltofta Perstorp Reslöv-Östra Karaby Ringsjö Riseberga Ronneby Rödeby S:t Staffan Saxtorp-Annelöv Simrishamn Sjöbo Skanör-Falsterbo Skivarp Skurup Skånes-Fagerhult Smedstorp Stoby församling/samfällighet andelar utdelning kr Stora Köpinge Strövelstorp Svalövsbygden Svedala Södra Sandby Sölvesborg Sövestadsbygden Teckomatorp Tomelillabygden Trelleborg Uppåkra Veberöd Vellinge-Månstorp Villie Vinslöv Vittsjö Vä-Skepparslöv Värby Väsby Västerstad Västra Bjäre Västra Karaby Västra Vram Ystad Åhus Ängelholm Örkelljunga Örkened Östra Broby Östra Ljungby summa: