Skrivtid.4 timmar. **t b. Tatalpa*ng:50p. Kurskod: MC*Z6G. Kursansvarig: Maria Fernstrcim. Eatum:

Transkript

1 F* f-y,erf.e1 '/4. &, **t b L,:,*rrtr$F ]HSTITUTIOI{ETI TfiR Hfi LSSUETE}IS K&P OGH rrl EI}ISXr'I Tentamen; Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 1 Kurskod: MC*Z6G Kursansvarig: Maria Fernstrcim Eatum: *12-AT Skrivtid.4 timmar Tatalpa*ng:50p Mikrobiologi, Bp Cellen, rnetabolismen, nervsystemet och endokrinologin, 30p Sinnesffsiologi, 4p Rorelseapparaten; ben och leder, 4p Rorelseapparaten; muskler, 4p OBSI Under rubriken liirares namn pfr griina omslaget - ange istfrtlet skrivningsomrfide. Godkf,nd:6A a/a av totala podngen ViiI godkiind: 85 a/o av totala po;ingen Ange svaren ftir respektive omride pfl separata skrivningspapper. Skriv kodnummer pfl varie ark du liimnar in. Skriv endast pi ena sidan av arket. Frfrgeformulflret f&r behillas av studenten.

2 Bakteriologi och virologi Svara rdtt eller fel 1-. Bakterier med pilli kan genomgi transduktian Irp] Z. Strikta anaeroba bakterier kan ocks& fermentera (rp) 3. GramfArgning baseras p& skillnader i cellvfrggens komplexitet mellan olika bakterier Irp] 4. DNA-virus forokar sig med hjalp av vardceliens ribcsornerna Itp] 5. Bakteriofager infekterar bara grammnegativa bakterier [lp] 6. Kapsidens symmetri beskriver antal kaps*rnerer i DNA-virus [1p] 7. Beskriv tv5 skillnader rnellan bakterier och eukaryotiska celier Irp] B. Yad ir en prion? [lp]

3 Cellen, metabolism, nerssystemet och endokrinologi 1. Vira celler ser olika ut beroende pa i vilket organ de finns, vad heter en ursprungscell som kan differentiera till olika typer av celler? [1p) Z. A. Vad heter den molekyl som vara 3. A, Var sker den del av proteinsyntesen som kallas 4. Mitokondrierna Ar viktiga celiorganeller diir det bildas energirika foreningar. A Vad heter den eller de viktiga molekyler som bildas i citronsyrecykeln? B. Beskriv kort vad som hdnder i elelrtrontransportkedjan. [4p) 5. A. Vad ;ir skiilnaden mellan en nervcell och en gliacell? [1p] 6. A. For att vfira nervceller ska fungera kriivs en membranpotential, vad menas med det? B. Hur skaps en membranpotential? (2) 7. A. Det finns tre grupper av lipider varav steroler dr en, hur skiljer sig formen p6 en sterol fr5n t.ex. en triglycerid. B. Ge exempel pa ett hormon som bildas frin en sterol. C. Beskriv cellmembranertill stor del bestar av? B. Rita en enkel bild av hur ett cellmembran ser ut. [3J transkription? B. Var sker sedan sjilva translationen till t.ex. ett protein-hormon? C. Ge namn pfl det hormon som bildas i en betacell. D. Beskriv vilken effekr det har. [5p) kort vilken effekt hormonet har i kroppen. D. Beskriv ockss vad som hander om det finns for mycket av hormonet i kroppen. D. Vad kallas den regleringen? [5p)

4 B. A. Beskriv hur en nervcell skickar nervsignalen i axonet. B. Vilken roll har myelinet? (4p) EaPsr96strlt l!!ar!gs Sdqh:6..9;tr&*+di,dd& g. Fr&n hjiirnstammen styrs minga viktiga funktioner, ge exempel pi en. [1p) 10. A. N5r du inte dr stressad irvagusnerven aktiv, beskrivvagus-nervens utbredning. B. Vilken typ av nerv iir det, sympatisk eller parasympatisk? C. Vad heter signalsubstansen och receptorn i mtlorganet? [4p)

5 Sinnena Hir fiilier wfl flervalsfrigor, med ett rfltt svar (pflstflende) per frflga. Rdtt svar ger 1 poflng. 1. Vid konstant stimulering av en receptor a) adapteras receptorn och frekvensen av aktionspotentialer 6kar b) adapteras receptorn och frekvensen av aktionspotentialer minskar c) kommer frekvqnsen av aktionspotentialer att vara oforiindrad d) kommer aktionspotentialen att overg& e) adapteras +30 mv aktionspotentialen 2. Fovea centralis dr en fcirdjupning av gula fldcken, macula lutea. En skada heir innebir en forsdmrad mojlighet aj att se farger bj att se i m6rker c) att reglera ljusmdngden till retina dj att naringsforsrirja retina e) fdr linsen att ackommodera 3. Ange om fiiliande pflstflenden ta-d) ir sanna {S) eller falska G). (Z p) A. Det finns en stor mdngd stavar i retina ddr synnerven gir ut frfrn ogal B. Horsel- och balansnerven, N vestibulocochlearis [N VIIIJ fortleder aktionspotentialer till temporalloben dir horselcentra finns. C. Rorelse av trumhinnan beror pi att mellanorats ben r0r sig mot cochleans ovala fonster. D. For att uppritthfrlla balansen 5r synnerven, bflgg&ngar fsemicularkanaler) viktiga, N optikus [NII) och inner6rats

6 Rdrelseapparaten: ben och leder 1. Vad har ledvltskan for funktion i en synovilalled? [tp] Z. Hur sker nlringsforsorjningen till iedbrosket? [lpj 3. Vilka ws ledtyper finner du i armbflgen och vilka ben ingir i var och en fsvenska o latin) [2p)

7 Rri l-. relseapparaten : Muskelfysi al ogi Under en skelettmuskelkontraktion iir det tvi proteiner som interagerar. a) Vilka Ar dessa proteiner? b) For att dessa Wfl proteiner ska kunna interagera kriivs kalcium. (1p) Vad gor kalcium som 96r att proteinerna kan interagera och vartifrln kommer kalcium till denna process i skeletemuskeln? [2p) Z. Ange vilken av pilarna [a,h c, dj i figur ]- son: pekar F&; rl m. Pectoralis major [0,5p] Iil m. Rectus abdominis [o,5pj