Instruktionen bygger på Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rökdykning AFS 1995:1 och instruktioner vid SRV.

Transkript

1 BESLUT 1 (1) Datum: Beslut nr: :003/PC Säkerhetsinstruktion för rök och kemdykning 1. Beslut Följande instruktion gäller för rök och kemdykning inom Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen. Den träder i kraft och gäller tills vidare. 2. Bakgrund I grunden finns en författning från arbetsmiljöverket som reglerar rök- och kemdykning. Utöver denna finns ett behov av att tydliggöra åtgärder, organisation mm utifrån lokala förutsättningar. Räddningsledaren på skadeplats är ytterst ansvarig för säkerheten och situationer där rökdykning används som metod skall organiseras i enlighet med denna instruktion. 3. Handläggning Beslutande i detta ärende är Peter Carlstedt och i handläggningen har den operativa gruppen deltagit. Förslaget är behandlat i samverkan och där beslutades att kompletterande synpunkter skulle lämnas senast den 15 mars Inga ytterligare synpunkter har inkommit och säkerhetsinstruktionen fastställs därför att gälla från Handlingar Dokument Förvaring Lokalt rökdykarreglemente Höga Kusten - Ådalen\Hälsa - Miljö Säkerhet\arbetsmiljö 5. Beslutet delges ATO Samtliga chefer Allt heltidsbefäl Postadress Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Järnvägsgatan Kramfors Telefon E-post Org.nr raddningstjansten@hka.se Telefax Internet Bankgiro

2 - 1 -

3 Förord Denna instruktion syftar till att uppnå största möjliga säkerhet vid insatser med rökdykning, men också till att skapa enhetliga insatsrutiner för kårerna inom Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen. Instruktionen bygger på Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rökdykning AFS 1995:1 och instruktioner vid SRV. Övning i rökdykning inom Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen skall jämställas med rökdykning enligt AFS oberoende av vilken typ av rök som används vid övningen. Vid formell övning* kan avsteg från AFS och denna instruktion göras då det ej är att betrakta som rökdykning. * Formell övning: avser att lära ut ett exakt och riktigt handlande i en klart definierad situation. Vid tillämpad övning* skall bestämmelser i AFS och denna instruktion följas. * Tillämpad övning: den tillämpade övningen utgör ett prov dels på personalen förmåga att fatta riktiga beslut och dels på förmågan att tillämpa vad som tidigare lärts ut vid formella övningar. Instruktionen skall användas av Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen

4 Register Sida Förord 2 Register 3 Allmänna krav 4 Benämningar 5 Utrustning 8 Utbildning och fysiska krav 9 Radiosamband vid rökdykning 10 Åtgärder ansvarigt befäl 11 Rökdykarledare 12 Rökdykare 13 Pumpskötare 14 Normal riskmiljö 15 Hög riskmiljö 16 Organisation Första enhet framme 20 Förstärkande enhet framme 21 Rökdykarenhet framme 22 Utbyggt system 23 Översikt

5 Allmänna krav För att påbörja rökdykning eller praktisk rökdykarutbildning, och därmed utföra arbete som omfattas av denna instruktion, skall följande krav vara uppfyllda. Godkänd fysisk status enligt AFS. God kännedom om innehållet i AFS. God kännedom om Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalens rökdykarinstruktion. Genomfört introduktionsutbildning. Genomfört utbildning i rökdykning enligt AFS. Genomfört årliga rökövningar enl. AFS. (4 st varav 2 st med värmepåverkan) - 4 -

6 Benämningar Rökdykargrupp Rökdykarledare Består av rökdykarledare samt två rökdykare. Leder och ansvarar för rökdykarinsatsen med mask på. Vid hög riskmiljö kan RDL välja att arbeta med masken hängande för att lättare kunna kommunicera med t ex sektorchef eller insatsledare. Mask får dock endast tas av efter att assisterande rökdykarledare kommit på plats och påbörjat sitt arbete. Assisterande rökdykarledare Rökdykarkontrollant Skyddsgrupp Nödlägesgrupp Avlösningsgrupp Baspunkt Pumpskötare Säker tillgång till vatten Vid hög riskmiljö benämns förstärkande styrkas RDL Assisterande rökdykarledare. Denne övertar det praktiska arbetet från rökdykarledaren och underlättar därmed dennes arbete. Skall arbeta med mask på. Övertar ej rökdykarledarens ansvar. Assisterar rökdykarledarna med protokollförning och avlösning. Skall ha en sammanställning över samtliga insatta grupper. Övertar ej rökdykarledarens ansvar. Består av två rökdykare som svarar för att reträttvägen säkras mellan rökdykargruppen och baspunkten. Underlättar rökdykargruppens arbete med t.ex. slangdragning. Skyddsgruppen kan ledas av rökdykargruppens rökdykarledare eller av egen rökdykarledare. Består av en rökdykarledare och två rökdykare. Nödlägesgruppen skall vara tillgänglig för en snabb insats vid ett nödläge. Består av två rökdykare för avlösning (även en rökdykarledare kan ingå). Plats där rökdykarinsatsen påbörjas och avslutas, tillika uppehållsplats för rökdykarledaren. Kan flyttas under pågående insats. Ansvarar för att insatt personal har säker tillgång till vatten samt kontinuerlig vattenförsörjning. Förbereder för ventilation med befintlig utrustning. Kan efter insats påbörjats även ta över annan pumpskötares arbete (i omedelbar närhet). Slangsystemet skall vara avpassat så att rätt tryck och volymström uppfylls för det dimstrålrör som används. Det ska alltid finnas vatten framme hos rökdykarna. Backupstrålrör Skall vara ett modernt dimstrålrör med en kapacitet av minst 1200 l/min. Skall finnas tillgängligt exempelvis vid risk för stora brandgasvolymer och hög brandbelastning

7 Negativ slangdragning Avlösningsslang Återtågsluft Reservluft Ansvarigt befäl Slangdragning från baspunkt mot pump, kan bli aktuellt vid slangdragning i trapphus. Slang som medförs vid avlösning av grupper vid rökdykning. Luftmängd avsedd att användas under avlösning och återtåg. Ej att betrakta som reservluft. Mängden kan variera beroende på objektet. Luftmängd som endast skall användas vid nödläge. Ej att betrakta som återtågsluft. Kan vara t ex. räddningsledare, skadeplatschef eller sektorchef. Normal riskmiljö Exempel på normal riskmiljö: Lägenhet Villa/radhus Annan lokal med låg brandbelastning Hög riskmiljö Exempel på hög riskmiljö Långa och/eller komplicerade inträgningsvägar Hög brandbelastning Stora rumsvolymer Ansvarigt befäl i övrigt bedömer objektet som hög riskmiljö med avseende på de kritiska faktorer som kan förekomma

8 Utrustning Andningsskydd Tillsynsrutin Vid rökdykning skall användas utrustning som står nämnd i AFS 1995:1. Rökdykare och rökdykarledare skall vid arbetspassets början kontrollera följande: Luftmängd (minsta tillåtna tryck vid kontroll 270 bar) Förskruvningar Reservluftventilens funktion Radioförbindelse Rökdykarledarväskans innehåll (se nästa sida) Rökdykarlampor IR-kamera (där sådan finns) Grundutrustning o Branddräkt o Brandstövlar o Brandbälte (eller motsvarande) o Brandhjälm o Underställ o Innerhuva o Brandhandskar o Rökdykarradio o Handlampa o Andningsskydd med övertryck Personlig och gemensam skyddsutrustning skall bäras på ett sådant sätt att gällande skyddskrav uppfylls

9 Utöver grundutrustningen skall följande personer ha utrustning enligt nedan. (Uppdelningen av materialen kan variera mellan stationer beroende på tillgång till utrustning) Rökdykarledare slang med dimstrålrör (denna slang får i första skedet inte fördröja en livräddande insats) Rökdykarväska (vid insatser där protokoll behöver föras, vid mindre insatser kan det räcka att tiden noteras). Kopplad räddningsslang Rökdykare RD1: Slang med dimstrålrör. Handlampa Forceringsverktyg RD2: Kopplad revitox (kan kopplas med räddningsslang via adapter) Handlampa IR-kamera (där sådan finns). Skyddsgrupp RD1: Slang med dimstrålrör. Handlampa RD2: Kopplad revitox (kan kopplas med räddningsslang via adapter) Handlampa Nödlägesgrupp Se skyddsgruppens utrustning Avlösningsgrupp Utrustning med hänsyn till arbetsuppgift. Pumpskötare Rökdykarradio för medlyssning av radiotrafik. Rökdykarledarväska o Protokoll + pennor (typ whiteboard) o Räddningsluftslang o Revitox o Fetkrita för markering av genomsökta rum o Klocka - 8 -

10 Utbildning och fysiska krav Grundutbildning Läkarundersökning Arbetsprestationsförmåga Övningar Övrigt Utbildning enligt AFS 1995:1 dvs. minst 56 timmar. Fördelade på 22 timmar teori samt 34 timmar praktik. Intyg skall vara utfärdat av företagshälsovården om att inga hinder föreligger för arbetsuppgiften. De årliga läkarundersökningarna skall vara genomförda och icke utvisa något hinder för att utföra arbetsuppgiften. Intyg från undersökningen får inte vara äldre än ett år, vid nyanställning inte äldre än 6 månader. Prov utförs genom gång i motlut på rullband under 6 minuter. Bandets lutning mot horisontalplanet skall vara 8 och gånghastigheten 4,5 km/h. Vid nyanställning utföres testet med 8 lutning och hastigheten 5,6 km/h i 6 minuter. Den undersökte skall under testet vara iförd full larmutrustning utom andningsmask. Stövlar ersätts med gymnastikskor. Totalvikten av vid testet buren utrustning skall uppgå till 24±0,5 kg., barlastvikter kan användas. Fyra (4) stycken övningar/år varav minst två (2) med värmetillsats* skall genomföras. Övningarna anpassas till deltagarnas utbildningsnivå och varieras så att ny miljö och så långt som möjligt nya arbetsmoment övas. Förteckning av genomförda övningar skall upprättas, arbetsgivaren ansvarar för detta. I denna journal bör kunna utläsas om extra åtgärder behöver sättas in för person som inte deltagit under en längre period. Person som ej klarat arbetsprestationstestet skall ges möjlighet till träning enligt antagen handlingsplan innan nytt test genomförs. Arbetstagare skall ej ha uppvisat sådant handlande under övning eller rökdykarinsats så att lämpligheten för denna arbetsuppgift kan ifrågasättas eller att säkerheten för annan personal riskeras. * Med värmetillsats avses övning i insatscontainer eller liknande övningsanläggning

11 Radiosamband vid rökdykning Radioprinciper Vid insats skall alla i RD-gruppen ha var sin radio. Grundprincipen vid radiokommunikation vid all rökdykning är att RD förmedlar information till RDL och annan personal har medlyssning. Om rökdykarna och rökdykarledaren helt tappar kontakten med varandra skall detta hanteras som ett nödläge och insatsen avbrytas. Normal riskmiljö - All radiotrafik skall ske på kanal 1. Hög riskmiljö - Allt radiosamband vid rökdykning med samma angreppsväg sker på samma rökdykarkanal. - Vid fler angreppsvägar tilldelar insatsledare(eller annat ansvarigt befäl) lämplig kanal. - Assisterande rökdykarledare kontrollerar att all insatt personal har rätt kanal inställd. - Samband mellan RL och RDL bör ske muntligt

12 Åtgärder ansvarigt befäl Före insats Orientera sig på platsen och informera sig om eventuella särskilda risker. Bedöma läget, objektet och riskmiljö. Besluta om insatsens organisation, taktik, angreppsväg och skyddsnivå. Ge order om insatsen (förberedande order ska ges innan framkomst). Under insats Omprövar kontinuerligt sitt val av skyddsnivå (hög eller låg riskmiljö). Bedömer behovet av avlösningsgrupp samt orienterar sig om alternativa reträttvägar för rökdykarna. Informerar rökdykarledaren om händelser som påverkar insatsen (brandspridning, rasrisk samt övriga förändringar som påverkar rökdykarinsatsen). Meddelar rökdykarledaren om alternativa reträttvägar. Skall ha en radio för medlyssning av rökdykarkanalen för att snabbt kunna vidtaga åtgärder. Efter insats Informerar sig om utförd insats. Kontrollerar insatt personals fysiska - psykiska status. Genomgång efter insatsen

13 Åtgärder för rökdykarledaren Före insats Orientera sig på platsen, bör medfölja ansvarigt befäl vid OBBO (detta får inte fördröja en eventuell livräddning). Läser byggnaden/riskbedömning (studera faktorer som objektstyp, insatsplan, rumsindelning, lägenhetsstorlek, brandförlopp samt brandgaser). meddelar/kontrollerar baspunkt, uppgifter om särskilda risker. Tillser att rökdykarprotokoll förs (vid objekt som är att hänföra till små och okomplicerade kan enbart starttiden för insatsen noteras). Gör förbindelseprov med rökdykarradio. Kontrollerar rökdykarnas utrustning/klädsel. Meddelar ansvarigt befäl när insatsen påbörjats. Gör sig skyndsamt klar för omedelbar insats (mask på). Rökdykarledaren skall ha egen slang med dimstrålrör för att snabbt kunna undsätta rökdykarna vid ett nödläge samt för säkring av reträttvägen. Slangen skall vara trycksatt. Detta får dock inte fördröja en livräddande insats Under insats Informerar fortlöpande ansvarigt befäl, ej via rökdykarradion. Antecknar viktigare händelser i rökdykarprotokollet. Bedömer fortlöpande brandens förlopp från baspunkten. Vid nödläge informerar ansvarigt befäl, och omedelbart därefter undsätter rökdykarna. Svarar för betryggande samband med rökdykarna, om radioförbindelsen helt skulle brytas skall detta uppfattas som ett nödläge och insatsen avbrytas. Kontrollerar tiden för insatsen och återkallar rökdykarna när den beräknade tiden närmar sig sitt slut. Är i övrigt rökdykarna behjälplig, ex.vis med slangdragning. Rökdykarledaren får ej tas i anspråk för andra arbetsuppgifter under pågående rökdykarinsats. Efter insats Rapporterar snarast till ansvarigt befäl om utförd insats. Slutför rökdykarprotokoll. Kontrollerar rökdykarnas fysiska-psykiska status

14 Åtgärder för rökdykare Före insats Kontrollerar - personlig skyddsutrustning - tät klädsel - radioförbindelse Inhämtar information om, angreppsväg, baspunkt, uppgifter om särskilda risker (delges detta av rökdykarledaren). Gör manometerkontroll (300 bar max avvikelse -10%) och meddelar manometertryck till rökdykarledaren. Ser till att lämplig släck- och räddningsutrustning medföres. Läser byggnaden/ gör riskbedömning (studerar faktorer som objektstyp, rumsindelning, lägenhetsstorlek, brandförlopp och brandgaser), Rd 1 luftar strålröret. Under insats Rökdykarna ska rapportera fortlöpande till rökdykarledaren via radio. Arbetar parvis i omedelbar närhet av varandra. Avbryter insatsen vid omedelbar fara. Kontrollerar med jämna mellanrum manometertrycket. Avbryter insatsen om radiokontakten med rökdykarledaren bryts helt. Startar återtåg i så god tid att reservluften ej behöver användas. Vid återtåg skall brandslang och strålrör medföras. Återtåget/insatsen avslutas alltid vid baspunkten. Efter insats Rapporterar till rökdykarledare om utförd insats. Rapporterar manometertryck till rökdykarledaren. Gör sig klar för nytt uppdrag

15 Åtgärder för pumpskötare Före insats Placerar fordonet enligt order eller tillser att fordonet placeras lämpligt om sådan order uteblir. Informerar sig om särskilda risker, angreppsväg och baspunkt. Förbereder åtgärder för säkert vatten. Kontrollerar sin radioutrustning. Kopplar och trycksätter matarledning till grenrör vid baspunkt. Under insats Tillser att insatsen har säkert vatten med rätt tryck. I god tid säkrar vattenförsörjningen. Informerar ansvarigt befäl om vidtagna åtgärder. Lyssnar på rökdykarnas radiotrafik. På order av ansvarigt befäl kopplar backup strålrör till angiven plats. Kan sköta flera pumpar i omedelbar närhet. Efter insats Gör fordonet klart för ny insats. Informerar ansvarigt befäl om vidtagna åtgärder

16 Normal riskmiljö AFS 11 Räddningsledaren skall se till att de risker rökdykare utsätts för är rimliga med tanke på vad som kan uppnås med insatsen. Exempel på normal riskmiljö Lägenhet. Villa / radhus. Annan lokal med låg brandbelastning. Minsta styrka som i normal riskmiljö får utföra en rökdykarinsats självständigt, enligt AFS är: Ansvarigt befäl. Rökdykarledare. 2 st rökdykare Pumpskötare. Personal ska invänta order innan insats påbörjas (gäller vid alla insatser). Vid två-stationslarm skall förstärkande styrka alltid ha en rökdykargrupp färdig vid ankomst för att kunna lösa av insatt grupp eller för att kunna göra egen inträgning med egen angreppsväg. Vid framkomst skall RL eller annat ansvarigt befäl på plats kontaktas av förstärkande styrkas befäl för att få sin uppgift klarlagd. I de fall en tankbil finns på plats bör även en slang dras direkt till byxgrenrör

17 Hög riskmiljö AFS 11 Räddningsledaren skall se till att de risker rökdykare utsätts för är rimliga med tanke på vad som kan uppnås med insatsen. Exempel på faktorer vilket kan innebära hög riskmiljö: Lång inträgningsväg Stor rumsvolym Risk för att rökdykarnas reträttväg spärras Stora svårigheter att orientera sig Ansvarigt befäl i övrigt bedömer objektet som hög riskmiljö med avseende på de kritiska faktorer som kan förekomma Exempel på objekt där hög riskmiljö kan förekomma: o Större villa o Mindre industri och lagerlokaler o Vindar och källare o Kulvertar o Fartyg. o Djuphus. o Sjukhus. Då hög riskmiljö föreligger skall ansvarigt befäl fatta beslut om en förstärkning av insatsen med avseende på skyddsnivån. Högre skydd kan innefatta: Skyddsgrupper Nödlägesgrupper Avlösningsgrupper Rökdykarkontrollant Förstärkningsstrålrör (back-up strålrör) Annan förstärkning för ökad säkerhet Luftdepå

18 Enheter För att rökdykning i hög riskmiljö ska kunna genomföras krävs minst att följande resurser larmas inledningsvis, insatsen startas dock upp av första anländande styrka och förstärks sedan efterhand. 1 släckenhet: släckbil släckenhet: släckbil rökdykarenhet 3 Samtliga enheter har utrustning för att kunna genomföra minst två insatser, resurserna som preciseras här täcker behovet i ca. en timme vid en inträngningsväg. Uppbyggnad o Första släckenhet på plats bygger upp sin organisation som vid vanlig rökdykning (se bild sid. 20) o Förstärkande släckenhet bygger upp sin organisation som vid vanlig rökdykning parallellt med första släckenhetens och bildar skyddsgrupp (se bild sid. 21) o En korskoppling med grovslang kopplas mellan respektive grenrör, för att säkerställa vattenförsörjningen. o Rökdykarenheten bildar avlösningsgrupp och använder slang från skyddsgruppens grenrör (se bild sid. 22) o På ett av grenrören kopplas ett backup strålrör, om sådant finnes. Genomförande o Första släckenhetens rökdykare bildar tillsammans med sin rökdykarledare rökdykargrupp. Rökdykarledaren har ansvar för sina egna rökdykare, skyddsgruppen, avlösningsgruppen och benämns rökdykarledare. o Förstärkande släckenhets två rökdykare bildar skyddsgrupp. Skyddsgruppen uppehåller sig på lämplig plats mellan rökdykarna och rökdykarledaren för att säkra reträttvägen, hjälpa till med slangdragningen mm Den som normalt är rökdykarledare i denna enhet benämns assisterande rökdykarledare. Assisterande rökdykarledare har till uppgift att avlasta rökdykarledaren genom överta det praktiska arbetet från denne. o Rökdykarenheten bildar avlösningsgrupp, deras uppgift är att avlösa rökdykargruppen eller skyddsgruppen, allt enligt rökdykarledarens direktiv

19 Avlösningar o Då rökdykargruppen alternativt skyddsgruppen har ca 100 bars andningsluft kvar skall avlösningsgruppen göra inträngning. Grupperna arbetar vidare tills avlösningsgruppen kommit fram och avlöser dem. (Byter strålrör så att översta slangen kommer ut, samma slang används vid alla avlösningar). I och med avlösningen byter nu grupperna namn så att rätt benämning hela tiden följer funktionen i organisationen. o Samma rökdykarledare skall användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov av avlösning byter rökdykarledaren och assisterande rökdykarledaren uppgifter så att informationsbehovet minimeras vid avlösning. Vid ytterliggare behov av avlösning sätts avlösningsgruppens rökdykarledare in. Vid all avlösning är det mycket viktigt att ersättaren blir väl informerad om insatsen. o Den grupp som kommer ut benämns alltså avlösningsgrupp. De gör sig snarast klara med nya luftpaket, därefter får de vila och vätska upp sig tills nästa grupp skall avlösas. Utbyggnad Efter uppstarten av ovanstående bör man efter behov och resurser bygga ut systemet med: o Nödlägesgrupp o Rökdykarkontrollant mm o Fler rökdykargrupper Övrigt o Rökdykarreglementet gäller tillsammans med AFS 1995:1 o Sektorchefen har övergripande ansvar för denna inträngningsväg. o Rökdykarledaren har en nyckelroll. Han ser till att avlösningarna flyter samt håller kontakt med ansvarigt befäl. o Rökdykarledaren och den assisterande rökdykarledaren har hela tiden tryckluftsapparater på sig för att kunna göra en insats i akutläge. Assisterande rökdykarledare skall dessutom ha mask på. o Om släckbilarna är placerade i direkt närhet av varandra så kan en pumpskötare frigöras för andra arbetsuppgifter. o Om det fungerar praktiskt så kan pumpskötare och övrig personal ersätta rökdykare som gjort insats. o Samtlig personal skall utefter vilken uppgift man har komplettera sin grundutrustning med t ex. Revitox och räddningsluftslang. o För att underlätta rökdykarledarnas arbete kan en avspärrning göras runt baspunkten

20 Skyddsgrupp Säkrar reträttvägen Beredda att undsätta rökdykarna I övrigt vara rökdykarna behjälpliga Medför kopplad räddningsluftslang Kan skydda flera rökdykargrupper med samma inträngningsväg Säker tillgång till vatten Har ständig kontakt med rökdykargruppen på samma radiofrekvens. I vissa fall kan skyddsgruppen bli tvungna att reläa radiotrafiken mellan rökdykare och rökdykarledare. Rökdykarkontrollant Har passning på rökdykarkanal Inhämtar uppgifter om samtliga rökdykare och upprättar eget rökdykarprotokoll Håller ansvarigt befäl informerad om hur insatsen fortskrider samt meddelar behov av avlösning i god tid Övertar ej rökdykarledarens uppgift Får ej tas i anspråk för andra uppgifter

21 Organisation 1. Första släckenhet framme

22 2. Förstärkande släckenhet framme

23 3. Rökdykarförstärkning framme

24 4. Utbyggt system Ytterliggare resurser med nödlägesgrupp, utvilade rökdykare mm bör finnas med i ansvarigt befäls funderingar rörande insatsens behov i ett tidigt skede för att inte fördröja ev. förstärkningar

25 Översikt