Landstingets pensionärsråd 48-58

Transkript

1 Protokoll Sammanträdesdatum Landstingets pensionärsråd Tid Fredagen den 12 december 2003, kl 10:00 12:00 Plats Närvarande ledamöter ersättare övriga Hotell Halland, Kungsbacka Mats Eriksson, ordförande Dan Skantz Bertil Bergquist, PRO Sven Hägerborg, SPF Margareta Saul, SPRF Gustav Carlsson, SKPF Sven Ek, PRO Toini Jönsson, SPF Kurt Eklund, SPRF Magnus Tenfält, verksamhetschef, Vårdcentralen Oskarström Roger Orlinge, verksamhetsutvecklare, Närsjukvården i Kungsbacka Birgit Fransson, vice ordförande i KPR, Kungsbacka Lena Parmlöv, sekreterare 48 Sammanträdets öppnande Mats Eriksson öppnade mötet med att hälsa alla välkomna. 49 Val av justeringsman Att tillsammans med ordföranden justera protokollet utsågs Kurt Eklund. 50 Osteoperos Riktlinjer för bentäthetsmätning Magnus Tenfält, verksamhetschef och distriktsläkare i allmänmedicin på Vårdcentralen i Oskarström hade inbjudits för att informera om osteoperos (benskörhet). Han har ett uppdrag som primärvårdsöverläkare och arbetar halvtid som distriktsläkare. Han är ute och håller föredrag och är radiodoktor på Radio Halland kring hälsofrågor. 1 (7)

2 Magnus berättade att benskörhet är vår tids ättestupa. Benskörhetsfrakturer ställer till med stora problem och kan i många fall medföra att äldre människor tappar sin autonomi (självständighet) och en nedåtgående spiral startar. Vår kropp förändras hela tiden och det sker en ständig ombyggnad. Medellivslängden för röda blodkroppar är 4 månader och huden 6 månader och därefter byts cellerna ut. Skelettet byggs om hela tiden genom att benvävnad bryts ned och ombildas. Kalcium måste tillföras hela tiden för att skelettet skall behålla sin styrka. Fram till 25 års ålder byggs skelettet upp och därefter sker en ständig nedbrytning med 1 procent per år och är man kvinna och i klimakteriet ökar nedbrytningen till 3 procent per år. Det betyder oerhört mycket hur man har byggt upp sin kropp till 25 års ålder. Många ungdomar i dag rör för lite på sig och har för dålig fysik. Detta kan innebära en galopperande benskörhet i framtiden. Att använda östrogen som förebyggande mot benskörhet är ännu inte helt utrett. Man vet idag att en behandling under högst 6 år inte ökar risken för cancer, men WHO och Socialstyrelsen rekommenderar endast östrogen vid svåra klimakteriebesvär för kvinnor över 50 år, men inte mot benskörhet. Ämnet är inte slutdiskuterat ännu. Benskörhetsfrakturer uppträder av ett yttre våld som är litet. Om man trillar på ex en mattkant i hemmet och bryter lårbenshalsen eller tar emot med handleden och den går av då har man benskörhet. I Sverige har vi benskörhetsfrakturer per år och i Halland drygt och 600 höftfrakturer per år. Huvuddelen är benskörhetsfrakturer och kotfrakturer. Detta medför mycket lidande och stora kostnader. Försiktigt beräknat kostar detta ca 90 miljoner kronor per år i Halland. Två stora riskfaktorer är låg fysisk aktivitet (stillasittande inaktivt liv) och tobaksrökning. Under 90-talet drogs gymnastik- och idrottsundervisningen ner. Idag har man börjat tänka om och lagt in detta på schemat igen, vilket är oerhört viktigt. Det är viktigt att vår kost innehåller kalk. Kvinnor får för lågt kalkintag om kosten inte innehåller mjölk och ost. För vuxna kvinnor rekommenderas kosttillskott av kalk (gäller ej män). 50 procent av våra svenska kvinnor löper risk att få benskörhet medan endast 25 procent av männen. Den medicinska behandlingen är bra. För bensvaghet rekommenderas extra kalk och D-vitamin tillsammans. När man konstaterat benskörhet och fraktur med röntgen och med den speciella undersökningsmetoden för bentäthetsmätning DEXA och ställt diagnosen behandlar man med bifosfonaten Fosamax som hämmar benresorption. Vid svår smärta ex vid hoptryckta kotor i ryggen hjälper Fosamax och efter några månaders behandling slipper man smärta. 2 (7)

3 Magnus avslutade med en sammanfattning om benskörhet: 1. Samhällsproblem som får stora konsekvenser. 2. Hotsenarie med kraftig ökning i framtiden inaktiva ungdomar. 3. Dramatisk ökning tredubblats på 25 år. 4. Ingen lösning med ortopedkliniker måste ändra livsstilen angående våra motionsvanor från ungdomar - till vuxna - till de äldre. 5. Livsstilsfaktorer som rökning ej folks ensak längre - vid rökstopp blir det vinst både för samhället och individen. 6. Förebygga fysisk aktivitet, sluta röka och kalktillskott till alla vuxna kvinnor. 51 Närsjukvården i Kungsbacka Roger Orlinge, verksamhetsutvecklare hade inbjudits för att informera om Närsjukvården i Kungsbacka. Sedan årsskiftet 2003 är ansvaret för all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård i Kungsbacka samlat i en gemensam organisation, Närsjukvården Kungsbacka (NSK). Detta innebär ett nytt sätt att organisera den nära hälso- och sjukvården för, i första hand, invånarna i Kungsbacka. Närsjukvårdsnämnden (NSN) har sedan årsskiftet bedrivit ett intensivt arbete med att kartlägga förutsättningar och utmaningar förknippade med sitt uppdrag. Vision, verksamhetsidé och övergripande mål har formulerats och presenterats. Nämnden ser det som naturligt att invånarna i Kungsbacka på sikt ska kunna få merparten av sin basala sjukvård tillgodosedd på hemmaplan i den mån vården inte kräver akutsjukhusets resurser och är ändamålsenlig att erbjuda lokalt. Roger berättade om verksamhetsidé, visioner och mål. Se bilaga 1. Gustav Carlsson undrade hur läkarvården fungerar på servicehus och äldreboende och fick svaret att det finns ett lokalt samverkansavtal mellan Kungsbacka kommun och Närsjukvården med god självförsörjning, väl fungerande samverkan och effektiva vårdprocesser. Bertil Bergquist hade synpunkter angående inrättandet av Närsjukvården att nämndplanen och målen var bra. Han tycker att Kungsbacka kommun har en bra sjukvård som innefattar det mesta vad gäller trygghet, men att tillgängligheten var mindre bra och menar att det finns goda resurser och det gäller att komma åt dem. Mats Eriksson konstaterar att Kungsbacka primärvård har sämst tillgänglighet och att verksamheten skall ses över ytterligare. 3 (7)

4 Gustav Carlsson undrar över läkarvården i södra Halland ex Hishult. Dan Skantz berättade att det finns ett system där resurserna fördelas som bygger på befolkning, åldrar osv och där man har fått extra för glesbygd och tycker att här finns fördelningsmodeller som är ganska bra. En utvärdering bör göras där man ser över vad som kan vara nära medborgarna i morgon som de inte har idag ex organspecialister som finns på sjukhuset. Toini Jönsson frågade Roger Har ni folket med er nu? Ja, svarade han det finns en professionell förväntan att få mer och vara med mer. Befolkningens behov - ej professionens - får styra. 52 Vad är på gång i Kungsbacka inom äldreboendet? Birgit Fransson, vice ordförande KPR, Kungsbacka hade inbjudits för att informera om byggnationen inom äldreboendet i Kungsbacka. Birgit berättade att utbyggnaden av servicehuset 1:19 skall bli 30 servicelägenheter (totalt seniorboende). 14 platser från demenssjukvården i Kungsbacka avd 2 och 3 skall flyttas ned för permanent vård på Ekhagas nya utbyggnad. Lingården ev skall utbyggnaden av äldreboendet rivas. Pensionärsboendet på Borgmästaregatan är för hårt trafikerad. Man bygger vidare med serviceboende bakom Lindälvsskolan. Budgeten är i balans och KPR känner att det blivit en nytändning och att det händer en hel del sedan Pia Rehnman blev förvaltningschef och samarbetet med Marianne Kierkemann har förstärkts. Toini Jönsson undrade över biståndsbeviljandefrågan Har ni börjat köpa service utan biståndsbeviljande? Man har ju rätt till en viss summa pengar per månad. Birgit svarade att Riksbyggen enbart tar över driften. Beviljarhjälp med städning kostar 300 kronor per timma. I övrigt hade det inte diskuterats så mycket. Sven Hägerborg undrade över seniorboendets mellanformer - Vad har ni för premisser? Birgit svarade att insatsen för en bostadsrätt på ex 2 rum/kök kostar ca 1,4 1,5 miljoner kronor. Har man sin egen lägenhet söker man bistånd genom kommunen baserat på sin inkomst. 4 (7)

5 Birgit berättade om Onsala Kyrkby ett exemplariskt seniorboende där man hjälper och stöttar varandra. Gustav Carlsson undrade över personalen på servicehusen och Birgit berättade att man inom hemvården håller på att vidareutbilda till sjuksköterskor. 53 Föregående mötes protokoll Toini Jönsson undrade om det gjorts en sammanställning över äldrepsykiatrin. Hon vill veta hur man har lyckats inventera klientelet, hur många psykiskt sjuka det finns i kommunerna och om man har lyckats att hitta dem. Har den Nationella Handlingsplanen tillgodosett behovet för äldre som finns ute i verksamheten. Lena Parmlöv har pratat med Gunilla Köhler, sjuksköterska, VoS Psykiatrin i Halland och hon sade att om frågorna preciseras går det bra att ringa till henne för information. Tfn Mål & Budget Mats Eriksson berättade att Landstingsfullmäktige stod helt eniga bakom budgeten. Sveriges Pensionärers Intresseparti avstod helt från att delta i beslutet. Vänsterpartiet ville ändra på ett enda ord Stark ekonomi till Stabil ekonomi. Sven Hägerborg frågade om diagnosrelaterad grupp på sid 100 i landstingsfullmäktiges handlingar (novembermötet) under rubriken Budget 2004 och ekonomisk plan för Dan Skantz svarade att den öppna specialistsjukvården har olika vikter i DRG-poäng och att sjukhusen får ersättning efter DRG. Mats berättade att man har satt igång med olika hälso- och sjukvårdsprogram vilket startade med Smärta och nästa kommer att handla om Hjärta. I Sverige finns ett antal vårdprogram bl a astma, diabetes och astma och KOL. Prioriteringsarbetet är hur vår struktur ska se ut vi ska inte stänga hus utan bygga om begränsningen är 2 akutsjukhus. Gustav Carlsson frågade vad en magnetröntgen kostar och hur mycket folk vet om den han önskar mer information om detta. Birgit Fransson undrade Är det kostnaden som avgör om man får magnetröntgen eller ej? Dan menade att vissa saker inte kan finnas eller utföras överallt. När det gäller cancersjukdomar är man väldigt bestämda över att kvaliten måste få en mer avgö- 5 (7)

6 rande roll i framtiden. Magnetröntgen är inte lika med röntgen, den har inte den strålningen och är mycket dyrare än röntgen, men har läkaren bedömt så då ska man få magnetröntgen. Följande frågor från Sven Hägerborg togs med i protokollet för bevakning till temadagen som återkommer år Hur prioriterar Landstinget Halland vården idag? 2. Hur stämmer det med HSL och exempelvis riksdagsbeslut från 1997, vilket bland annat säger att landsting och kommuner skall ge vård med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. De skall ge den som har det största behovet av hälso- och sjukvård företräde till vården, med hänsyn tagen också till kostnadseffektivitet? 3. Är Landstinget Halland berett att initiera en bred debatt om den framtida prioriteringen med medverkan av bland annat intresseorganisationer, allt i syfte att få en sådan prioritering så väl förankrad som möjligt? 55 Sammanträdesdagar år 2004 Följande sammanträdesdagar fastställdes för år 2004: Beredningsgruppens möte kl 09:00 10:00 Ort Pensionärsrådets möte kl 09:30 12:00 30 januari Halmstad 20 februari 26 mars Varberg 23 april 28 maj Hylte 11 juni 20 augusti Falkenberg 10 september 19 november Laholm 10 december Preliminärt fastställdes en temadag fredagen den 29 oktober på Katrinebergs Folkhögskola. 56 Övriga frågor Beslutades att ta upp följande frågor från Margareta Saul till protokollet för att tas upp på ett senare möte: Stämmer det att 700 personer står i kö (i länet) för urologiundersökning? Har akutintaget på Länssjukhuset i Halmstad övernattning för anförvanter vart vänder man sig - kan personalen uppge detta? 6 (7)

7 Margareta Saul ville passa på att berätta om sin lyckade ögonoperation. Hon var mycket imponerad av professionellt bemötande och snabb behandling på Länssjukhuset i Halmstad. 57 Nästa möte Nästa möte med Pensionärsrådet fredagen den 20 februari Mötets avslutning Mats Eriksson tackade alla för det fina arbete de gör ute i pensionärsorganisationerna och lyssnar av sina medlemmar vilket är av oerhört värde för politikerna. Han önskade alla en God Jul och Ett Gott Nytt År. Bertil Bergquist tackade på pensionärsrådets vägnar för gott samarbete och önskade en God Jul och Gott Nytt År. Slutligen tackade ordföranden alla som deltagit i sammanträdet. Vid protokollet Lena Parmlöv Justerat Justerat Mats Eriksson Ordförande Kurt Eklund SPRF 7 (7)