Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden"

Transkript

1 Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden

2 In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt Livsmedelsindustri / Levnedsmiddelsindustri 6 Kemisk industri 7 Verkstadsindustri / Jern og metallindustri 8 Maskinindustri 9 IT-verksamhet / IT-virksomhed 1 Byggverksamhet / Byggevirksomhed 11 Upplevelseindustri/Oplevelsesbranche 12 Detaljhandel / Detailhandel 13 Handel med motorfordon / Handel med motorkøretøjer 14 Konsultverksamhet / Forretningsservice Åkerier / Vognmandsforretninger 16 I fokus: Arbetsmarknad 17 Statistiksidan 21 Intressenter Dagbladet Børsen Martin Christensen, , Lunds kommun Peter Sörbom , Malmö stad Tommy Wegbratt , Region Christian Lindell, , Sparbanken Finn Christina Elwing, , Øresundskomiteen Mikael Stamming , Projektansvarig & kooordinator Rolf Lindroth, tfn , Det ekonomiska klimatet i Öresundsregionen allt svalare Det är nu femtonde gången som Öresundsbarometern ges ut. Ursprungligen var avsikten att begränsa utgivningen till en femårsperiod. Vi har dock fortsatt att publicera Öresundsbarometern en gång om året. Undersökningens resultatredovisning kompletteras med annat statistiskt material och artiklar om Öresundsregionens utveckling. Årets publikation har temat Med arbetsmarknaden i fokus Den internationella konjunkturnedgången och finanskrisen under hösten har satt tydliga sr även i den dynamiska Öresundsregionen. Den tidigare starka högkonjunkturen har under hösten ersatts av ett mer normalt konjunkturläge båda sidorna av sundet. Konsultbranschen i och tillverkningsindustrin den danska sidan är dock fortfarande starka ljuspunkter i den ekonomiska bilden. Förväntningsbilden inför våren är splittrad. Antydningar finns att näringslivet i Öresundregionen går mot sämre tider, dock utan att den riktiga lågkonjunkturen därmed behöver ha fått fäste i regionen till våren. Vi har valt att i år sätta fokus den framtida arbetsmarknaden. Finns det avgörande demografiska skillnader som gör att den framtida arbetsmarknaden kommer att utvecklas olika den svenska och danska sidan om Öresund? Kommer den lågkonjunktur som vi nu ser framför oss att leda till protektionism, och därmed medföra att den positiva integrationsutvecklingen över Öresund avstannar? Detta är några frågor man kan ställa sig. Vi kan i år glädja oss åt att vi fått tre nya intressenter till Öresundsbarometern: Lunds kommun, Malmö stad och Øresundskomiteen. Vi hoppas att årets Öresundsbarometer är intressant och givande för våra läsare. Dagbladet Børsen Leif Beck Fallesen Lunds kommun Peter Sörbom Malmö stad Björn Bergman Region Hans Hanecke Sparbanken Finn Lars-Erik Skjutare Öresundskomiteen Mikael Stamming Produktion Statistiska centralbyrån Bo Sandén, tfn , Greens Analyseinstitut Frederik Olesen , Fler exemplar av rapporten kan rekvireras direkt från någon av ovan - stående kontaktpersoner. En pdf-fil för skärmvisning kan hämtas hem från På webbsidan publiceras även följande information: tidigare undersökningar i pdf-format OH-bilder i pdf med resultat från barometern enkätfrågorna undersöknings metodik en mer detaljerad redovisning av integrationen. Omslagsbild: Alstom

3 Ko n j u n k t u r e n Dybe krisetegn i Øresundsregionen Den økonomiske afkøling i Øresundsregionen er langt dybere og mere alvorlig end et hurtigt blik dette års Øresundsbarometer umiddelbart peger. Afslutningen 28 er helt enestående ved den voldsomme forandring af det økonomiske klima, som fortsætter med at sende de økonomiske vækstskøn stadig længere ned. Såvel valutafonden IMF som de rige landes økonomiske samarbejdsorganisationen OECD har i efteråret udsendt nedslående økonomiske prognoser, som cementer et fundamentalt skifte i de økonomiske udsigter. IMF valgte sågar blot en måned efter offentliggørelsen af sin første globale prognose at foretage en markant nedjustering af sine økonomiske vækstskøn. Konsensus blandt økonomerne er i dag, at der er udsigt til negative vækstrater i USA, euroområdet og Japan i 29. Den globale økonomiske nedtur vil for både den svenske og danske økonomi også indebære en meget stor sandsynlighed for negative økonomiske vækstrater i 29, og det kommer Øresundsregionen også til at mærke. Forståelsen af konjunkturomslaget vil gradvis blive tydeligere i de kommende måneder og kvartaler i takt med, at afmatningen begynder at kunne aflæses i de økonomiske nøgletal. En række af de økonomiske nøgletal, som kan belyse, hvad der skete i den svenske og danske økonomi under markedsuroen i efteråret 28, vil imidlertid først blive offentliggjort i starten af 29. Der er forhånd ikke lagt op til positive overraskelser. Øresundsregionen vil med sin størrelse og erhvervssammensætning både opleve den tilstundende økonomiske krise direkte og visse områder være mere modstandsdygtig end mange andre regioner. En stærk position inden for medicinalindustrien og de videnintensive serviceerhverv, herunder rådgivning, advokater og revisorer, er eksempler, hvor modstandskraften blandt andet findes. Den nuværende fortsat forholdsvis høje aktivitet i servicesektoren er en væsentlig forskel i forhold til lavkonjunkturen Dengang betød den bristede IT-boble, at videnservice var først til at mærke nedturen, som herefter bredte sig til andre dele af økonomien. Svækkelsen af Øresundsregionens økonomi er imidlertid allerede til at få øje. Usikker vej forude Bilsalget er under pres, og det er et af de mest markante krisetegn, som Øresundsbarometeret afslører. Et vigende bilsalg afspejler både den høje oliepris tidligere året, men er også et pejlemærke for forbrugernes underliggende tillid. Endelig så er bilen en af de ting, som de fleste forbrugere skal låne til, og appetitten store forbrugslån er et af de oplagte ofre for finanskrisen. Også i byggesektoren er der klare tegn en økonomisk afmatning, og ikke mindst den danske side af Øresund er presset byggesektoren voksende efter en langvarig økonomisk højkonjunktur. Den danske side af Øresund forbliver dog ankeret for den økonomiske udvikling i Øresundsregionen i 29. Det skaber et håb om, at den danske hovedstad trods alt kan blive en stabiliserende faktor for Øresundsregionen. Det skyldes foruden erhvervssammensætningen i Storkøbenhavn, hvor industri spiller en mindre fremtrædende rolle, at der er mange offentlige job i København. Boligmarkedet omkring København kommer desuden til at nyde godt af det forventede rentefald i de kommende måneder. Dermed kan nedgangen i økonomien omkring Øresund komme til at virke mindre markant end i mange andre dele af den svenske og danske økonomi. Det er der ikke kun fordele ved, for hvis nedturen bliver så hård, som de fleste frygter, er der mulighed for, at den økonomiske afmatning kommer til at trække ud i Øresundsregionen, så vendingen tidligst indtræffer tidligst i 211 frem for i løbet af 21. Thomas Bernt Henriksen økonomisk redaktør, cand. Polit. 1

4 Ko n j u n k t u r e n Öresundskonjunkturen i ett 1-årsperspektiv Konjunkturutvecklingen i Öresunds regionen, under den drygt tioåriga period Öresundsbarometern tagits fram, ger ett intressant intryck. Utmärkande är främst det cykliska förlopp näringslivet vid båda sidorna av sundet uppvisat sedan slutet av 199-talet. Två tydliga konjunkturtoppar har kunnat registreras, en kortare och inte alltför hög under år 2 och en betydligt starkare och mer utdragen i tiden under åren Däremellan finns en inte alltför djup konjunktursvacka åren Konjunkturen fastställs här med måttet, Konjunkturindex, som tas fram varje höst i Öresundsbarometern. Samtliga företag får där svara frågan om konjunkturen är bra, tillfredsställande eller dålig. Netto andelen av de företag som uppger bra respektive dålig konjunktur bildar Konjunkturindex, som alltså kan variera Konjunkturindex för respektive Avser läget under hösten varje år förutom prognosen 29 nettotal Våren 9 mellan +1 och -1. En förklaring till att toppen inte blev så hög år 2 var de besvärliga förutsättningar det danska näringslivet hade i slutet av förra millenniet, med försvagad internationell konkurrenskraft grund av höga lönekostnader, en arbetsmarknadskonflikt som lamslog näringslivet våren 1998 samt en ekonomisk åtstramning som sattes in vid samma tidpunkt. Ett annat utmärkande drag i utvecklingen är att näringslivet den danska sidan av sundet ligger i en tidigare konjunkturfas än och så sätt är ledande som indikator. Prognosen inför våren ger en liknade lutning kurvan för som före vändningen år 23. Problemet för företagen denna gång är att finanskrisen nu tycks lägga hinder i vägen för en snabbare återhämtning. Fångar Øresundsregionen de nya tillväxtkrafterna efter krisen? Onekligen gör den finansiella krisen livet besvärligt för många ekonomiska aktörer. Den ekonomiska nedgången verkar nu även ha nått andra delar av ekonomin än de snävt definierade finansbranscherna. Kanske är detta en naturlig konsekvens av det kapitalistiska systemets logik, men förvåningen var uppenbarligen stor när nedgången knackade dörren. Fast det finns en yrkeskår som inte alls var speciellt förvånad. Vad gäller ekonomiska förlopp har nämligen ekonomhistorikerna sett det mesta. Vissa av deras långsiktiga teorier säger att kriser, som till exempel den gående finanskrisen, bara är normala inslag i det kapitalistiska systemets utveckling. Kriserna är till och med nödvändiga för att städa ut gamla och dåligt fungerande produktionsstrukturer. Detta är, om man så vill, krisens glada budskap. Så länge det ekonomiska systemets grundvalar inte kollapsar fullständigt, pekar erfarenheten att kriser breder plats för nya tillväxtkrafter. Långsiktiga ekonomiska tillväxtförlopp, av vilka kriserna då är normala inslag, har också regionala konsekvenser. Regioner har nämligen, beroende sin näringslivsstruktur, mycket varierande förmåga att hantera ekonomiska kriser. På regional nivå gäller det därför nu att även lyfta blicken bort från kortsiktiga konjunkturprognoser, som i bland kan vara bedrägliga i sin mekanistiska exakthet. För framtiden finns det ännu intressantare frågor att ställa. Vilka regioner kommer att vara ledande den dagen krisen ger vika och de nya tillväxtkrafterna ska finna regionala baser? Journalisten Jane Jacobs pekade redan i slutet 196-talet urbana centras inneboende kraft till förnyelse. Den ekonomiska diversifieringen i staden ger unika möjligheter att skapa nya framgångsrika arbetsdelningsprocesser. Eller att skapa framgångsrika nya kombinationer, för att tala med ekonomen Joseph Schumpeter. Kanske kan en urbant integrerad Øresundsregion vara en sådan miljö, där de nya tillväxtkrafterna kommer att få fäste? Där den ekonomiska mångfalden gör att nytt arbete kan läggas till det gamla, som Jacobs kanske hade uttryckt det, och där den nya näringslivsstukturen som måste konsolideras i nästa utvecklingsfas tidigt kan utvecklas. Då krävs inte bara omdömesgill politisk planering, utan även att man låter den kreativitet som det kapitalistiska systemets utveckling till syvene och sist bygger få utvecklas. Det är där den svåra balansen i ekonomin ligger. Mellan det planerade och det oväntade. Lästips: Samtidigt läggs då ett nytt perspektiv till den ständigt gående diskussionen om integrationen över Øresund. Nog är de traditionella argumenten för regionförstoring säkert fortfarande viktiga. Men en integrerad urban Øresundsregion får en näringslivsmässig bredd som tidigare varit förbehållet få regioner i Skandinavien. Spelrummet för nya oväntade kombinationer ökar. Under tiden gäller det att övervintra och blicka framåt, och att så gott det går lägga grunden till framgång i nästa tillväxtfas. För framtida välstånd måste den evolutionära ekonomin få ha sin gång. I det lyckliga fall man lyckas att gå den svåra balansgången mellan det planerade och det oväntade, kanske en ekonomiskt diversifierad Øresundsregion kan vara med tåget tidigt i nästa uppgångsfas. Martin Svensson Henning Doktorand Inst. för kultur geografi och ekonomisk geografi i Lund Lennart Schön (26): Tankar om cykler, SNS förlag. Jane Jacobs (1969): The Economy of Cities, Vintage. Karl-Johan Lundquist och Lars-Olof Olander (27): Omvandlingens geografi, Region och Malmö Stad. 2

5 Br a n s c h - o c h n ä r i n g s l i v sk o n j u n k t u r e n Tillverkningsindustri, totalt/fremstillingsindustri i alt Branschkonjunkturen hösten 28 Sverige Öresundsregionen + + Övriga Danmark livsmedelsindustri /Levnedsmiddelsindustri kemisk industri /kemi/lægemiddelsindustri verkstadsindustri /Fabriksindustri maskinindustri /maskinindustri industri för möbler, leksaker, sportartiklar m.m. industri før møbler, legetøy, sportsartikler m.m IT-verksamhet /Informationsteknologi, IT-virksomhed Byggsektorn, totalt /Byggevirksomhed + Åkerier /Vognmandsforretninger Handel med motorfordon /Handel med motorkøretøjer Detaljhandel /Detailhandel Uppdragsverksamhet /Viderservice Upplevelsebransch/Oplevelsebranche Medicinteknik /Medicinteknik stark stærk ++ + bättre än normalt bedre en normal normal normal sämre än normalt dårligere en normal svag dårlig Värderingen av branscherna i diagrammet är baserad företagens egna bedömningar och grundat det Konjunkturindex som tas fram i undersökningen. En prick med ++ avser högkonjunktur och motsvarar ett Konjunkturindex över ca 3/4, + avser en stark konjunktur mellan normal- och högkonjunktur, en vit prick avser en normalkonjunktur med Konjunkturindex mellan och +, avser en svag konjunktur mellan normal- och lågkonjunktur samt en lågkonjunktur med ett Konjunkturindex sämre än ca 3/ 4. Uppgifterna för Sverige är uppskattade från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Öresundsbarometern avser företag i svenska sidan samt Öresund och Huvudstadsområdet danska sidan, vilket motsvarar det som tidigare var Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun, Köpenhamns amt, Frederiksborgs amt, samt Roskilde amt. Splittrad branschkonjunktur Branschkonjunkturen är nu betydligt mer dämpad och splittrad jämfört med för ett år sedan. I Öresundsregionen är konjunkturen relativt homogen för många branscher som livsmedelsindustri, ITverksamhet, byggsektorn, handeln med motorfordon, detaljhandel och upplevelseindustri. Störst är avvikelserna mellan och för de två största branscherna: uppdragsverksamheten har Konjunkturindex +4 i och -19 i medan tillverkningsindustrin har Konjunkturindex -9 i och +29 i. 3

6 n ä r i n g s l i v sk o n j u n k t u r e n sammanfattning Konjunkturindex för Öresundsregionen Byggevirksomhed Øresundsreg. tot Levnedsmiddelsindustri Vognmandsforretn. Handel m. motorkøretøjer Lågkonjunktur Konjunkturindex hösten 28 för och Högkonjunktur Maskinindustri Opplevelsebranch Industri totalt Efteråret 27 Efteråret 28 Kemi/ lægemiddelindustri Detailhandel Opdragsvirksomhed IT-virksomhed Fabriksindustri Elektronikindustri Konjunkturindex kan anta värden mellan 1 och + 1. Gäller för samtliga stapeldiagram Åkerier Hoved / Hoved tot Livsmedelsindustri Byggverksamhet Bilhandel Högkonjunktur Maskinindustri Upplevelsebransch Lågkonjunktur Industri totalt Kemi/ läkem.- industri Detaljhandel Uppdragsverksamhet IT-verksamhet Verkstadsindustri Elektronikindustri -8 Konjunkturindex kan anta värden mellan 1 och + 1. Gäller för samtliga stapeldiagram. Svalare ekonomiskt klimat i Öresundsregionen men produktionen och sysselsättningen fortsätter öka Redan för ett år sedan kunde det konstateras att den absoluta konjunkturtoppen var passerad i Öresundsregionen. Sedan dess har det ekonomiska klimatet svalnat ytterligare betydligt. Högkonjunkturen som sträckt sig över en period av tre år under 2 endast i och under åren 26 och 27 båda sidor av sundet är passerad för denna gång. En tydlig avmattning märktes redan förra hösten den danska sidan med en dämpad efterfrågan hög nivå inom industrin, byggsektorn och bilhandeln. I däremot fanns vid den tidpunkten få tecken avmattning inom viktiga branscher. I år har nedgången i konjunkturen varit betydligt kraftigare i hela regionen. I som legat i en senare konjunkturfas än ända sedan i början av decenniet har avmattningen varit allra snabbat. Där är läget under hösten bara något bättre än i. Konjunkturindex för Öresundsregionen, som är en sammanfattning av företagens bedömningar av det ekonomiska läget och som kan variera mellan -1 och +1, står under hösten i +2. Det motsvarar en normalkonjunktur och är en nedgång från +38 förra hösten och +49 hösten 26. Fortsatt positivt och utmärkande i barometern är den fortfarande starka industrikonjunkturen i Hovedstadsområdet och en bestående högkonjunktur för konsultbranschen i. Både produktionen och sysselsättningen ökar i en måttlig omfattning under andra halvåret i år i regionen som helhet, men pessimismen om konjunkturen inför våren är mer utbredd än tidigare. Det innebär att planerna för det närmaste halvåret visar en endast svag ökning av produktionen och sysselsättningen, en förväntad uppgång som helt och hållet är baserad utvecklingen i Hovedstadsområdet. Positiv vækst i Den opbremsning i konjunkturen, der fandt sted i Hovedstadsområdet i løbet af efteråret 27, er fortsat i år og er nu blevet betydeligt kraftigere. Højkonjunkturen er nu blevet erstattet af et økonomisk klima, der kan betragtes som ganske normalt. Konjunkturindekset for, en sammenfatning af virksomhedernes vurderinger af den økonomiske situation, og som teoretisk kan variere mellem -1 og +1, er i løbet af efteråret, hvilket er en kraftig nedgang for andet år i træk fra +47 i efteråret 26 og +34 i efteråret 27. Den økonomiske vækst i erhvervslivet er stadig positiv, selv om stigningstakten er faldet en hel del. I andet halvår i år tror 38 procent af virksomhederne, at de vil øge deres produktion, mens 26 procent tror en mindsk ning. Men variationen mellem brancherne er stor. Afmatningen er nu betydelig i de fleste brancher, men industrien har gode konjunkturvurderinger og fortsat ekspansiv udvikling. Til foråret forudses en vis yderligere afmatning i konjunkturen med samme lave vækst i produktionen i det første halvår af 29 som i efteråret. Efter en uforandret beskæftigelse i løbet af efteråret peger planerne svagt opad til foråret. Konsulterna bär upp konjunkturen i Efter en stark högkonjunktur i under två års tid, 26 och 27, har uppgången i den ekonomiska aktiviteten bromsat in kraftigt i år. Det stora försprånget i fjol till Hovedstadområdet har under hösten krympt ihop till en liten marginal. För de flesta huvudbranscher i är läget under hösten ganska normalt, med två viktiga undantag. För handeln med motorfordon har högkonjunkturen övergått till lågkonjunktur rekordfart medan högkonjunkturen dröjt sig kvar i konsultbranschen, som har det bästa läget av samtliga branscher i Öresundsregionen. Konjunkturindex för, som teoretiskt kan variera mellan -1 och +1, står under hösten i +, vilket är ett kraftigt fall från index + år 26 och +47 år 27. Den ekonomiska tillväxten i näringslivet är sedan årsskiftet i starkt avtagande. Efter en kraftig uppbromsning av aktiviteten under första halvåret ökar den totala produktionen inom näringslivet endast svagt andra halvåret i år. Pessimismen om konjunkturen inför våren breder ut sig och företagens förväntningar pekar en måttlig minskning av såväl produktionen som sysselsättningen inom näringslivet det närmaste halvåret. 4

7 Industrin +13 Betydligt bättre i Konjunkturindex för tillverkningsindustrin i hela Öresundsregionen har för hösten beräknats till +13, vilket är en måttlig nedgång från de +28 som noterades i fjol. Den huvudsakliga orsaken till att index inte sjunkit mer är den förvånansvärt starka konjunkturbild som präglar Hovedstadssregionen. Där är konjunkturläget oförändrat mellan 27 och 28 och en ganska markant förstärkning bred front väntas under första halvåret 29. Den enda industribransch som avviker ett tagligt sätt från de övriga är livsmedelsindustrin, men även här ser utvecklingen ganska så bra ut. På den skånska sidan av Sundet Ordreindgang 7 Stigende ordretilgang og produktion Den stærke konjunktur for industrien viser endnu ikke tegn afmatning. Konjunkturindekset for efteråret 28 er blevet beregnet til +29, hvilket stort set er det samme høje niveau som i fjor. Den eneste branche, der afviger markant i nedadgående retning, er fødevareindustrien med konjunkturindekset +9, men selv dette må betragtes som en god konjunktur, og lidt bedre end i fjor. Ordretilgangen er ligesom produk Aktuellt läge Eksport Hjemme Prognos Orderingång Öresundsregionen totalt Export 1 Hemma har industrikonjunkturen däremot bromsat upp ordentligt i år och sdomarna inför kommande vår är inte särskilt optimistiskt hållna. Konjunkturen försvagas i För det kommande halvåret är bilden något splittrad. Som redan nämnts tionen steget betydeligt det seneste halvår. Både eksport- og hjemmemarkedet har vist stor styrke. Kapacitetsudnyttelsen for den totale fremstillingsindustri ligger endnu et ganske højt niveau. 4 procent af industrivirksomhederne kørte fuld styrke i oktober. For virksomheder i maskinindustrien var andelen hele 9 procent. Fortsat lyst konjunkturbillede Det meget lyse konjunkturbillede vil ifølge de nuværende vurderinger holde også i det kommende halvår. Virksomheder inden for alle brancher taler om fortsat gode tider, med stigende efterspørgsel og endnu højere produktionsniveau. Mere end 4 procent af industrivirksomhederne tror stigende ordretilgang, og en endnu større andel regner med at kunne øge produktionen. Et resultat af dette bliver, at den gode beskæftigelsesudvikling fastholdes. Efterspørsel ansatte, procent Fortsatt hög fart industrin i Hovedstadsområdet Hösten 28 ser farten ut att även fortsättningsvis bli hög i Köpenhamnsregionen med stark efterfrågan och stigande produktion, medan bedömningarna av den kommande konjunkturutvecklingen avseende är betydligt försiktigare. Efterfrågan sjunker markant i vissa branscher, som Uppgången stannar av Uppgången för den skånska industrin bromsades upp under våren 28. Orderingången, speciellt från exportmarknaden, stagnerade och produktionen steg i mycket måttlig omfattning. Under hösten ser det ut som om försvagningen accentueras, med en klar nedgång av orderingången i synnerhet från hemmamarknaden. Konjunkturindex för den totala tillverkningsindustrin sjönk för innevarande höst till -9, att jämföra med +32 förra hösten. Den kemiska industrin uppvisade en något mer ogynnsam bild än industrin i övrigt och konjunkturindex för den branschen har beräknats till -22. Orderstockarna har minskat och det är hela 2 procent av företagen i tillverkningsindustrin som har uttryckt missnöje med orderstocken. Svagare hemmamarknad Inför våren 29 råder en viss pes Orderingång Våren 29/Hösten 28 maskin- och verkstadsindustrin. En följd av detta blir också att sysselsättningsutvecklingen kommer att bli ganska ogynnsam med minskat antal anställda, till skillnad från i Köpenhamnsområdet där den hittillsvarande goda arbetsmarknadssituationen ser ut att kunna bestå även under början av nästa år. simism bland industriföretagen i. Orderingången viker och det gäller speciellt hemmamarknaden. Den svagare konjunkturen verkar nu också nå maskinindustrin och verkstäderna som räknar med ganska kraftigt vikande efterfrågan. En tredjedel av industriföretagen planerar för en lägre produktionsnivå under våren 29. Den minskande aktiviteten ser också ut att leda till att den hittillsvarande ganska gynnsamma sysselsättningsutvecklingen kommer att brytas Export Hemma Efteråret Foråret 29/Efteråret Våren 29/Hösten Hösten 28

8 Fortsat normalkonjunktur Øresundsregionens fødevareindustri kommer med samme vurdering af konjunktursituationen som forrige efterår, og konjunkturindekset er +8, en normalkonjunktur. I modsætning til de øvrige industribrancher er konjunkturvurderingen den samme begge sider af broen, men gennemgående mærkes alligevel en lidt større optimisme hos de danske virksomheder end hos de skånske. I første halvår steg ordretilgangen i moderat takt, uden nogen større forskel mellem eksport- og hjemmemarkedet. Samtidig steg produktionen kraftigt, hvilket har presset virksomhedernes vurdering af ordrebeholdningen Ordreindgang En vis konjunkturforbedring en for s fødevareindustri er blevet lidt ringere siden forrige efterår, men det drejer sig stadig om en normal konjunktur. Konjunkturindekset var +9, hvilket er en af de dårligere industriindeks den danske side af broen, men niveau med konjunktursituationen inden for den skånske fødevareindustri. Produktionen er derimod fortsat med at stige meget kraftigt i andet halvår. Efterspørgslen stiger stadig Enhetlig konjunkturbild i regionen Eksport Hjemme Ordreindgang Øresundsregionen totalt Eksport Hjemme i forhold til produktionsniveauet, og i dag ser virksomhederne ordrebeholdningen som lidt for lille. Trods produktionsstigningen er manglen arbejdskraft fortsat meget begrænset. i et roligere tempo end produktionen, men både eksport- og hjemmemarkedet vokser i en god takt. Selv om ordretilgangen vokser, er ordrestoksbedømmelsen uforandret, hvilket er koblet til produktionsstigningen. Siden foråret er antallet af ansatte steget moderat, men har ikke virket manglen i større udstrækning, så den er fortsat ganske lille. Den vigtigste ekspansionshindring er stadig efterspørgselssituationen selv om det er mindsket lidt i omfang. Efterspørgslen tiltager Fødevareindustrien tror en yderligere konjunkturforbedring frem til foråret. Produktionen ventes fortsæt at stige meget kraftigt i første halvår og efterspørgselssiden ser det ud at både eksport- og hjemmemarkedet vil satse ekstra meget. Virksomhederne ser dermed et behov for at forøge nyansættelserne i de kommende måneder. Efterspørsel ansatte, procent 3 Levnedsmiddelsindustri Efteråret 28 Livsmedelsindustrin står emot Med ett konjunkturindex +7 har livsmedelsindustrin det högsta industriindexet den skånska sidan av bron. Då indexet endast uppgick till +19 förra hösten är det även den skånska industribransch som har stått emot nedgången bäst. Exportefterfrågan har ökat både under första och andra halvåret om än svagt. Däremot har den svaga ökningen hemmamarknaden under första halvåret stannat av under andra halvåret. Detta har inte ännu slagit igenom i produktionen som ökade kraftigt under första halvåret och som under andra halvåret ser ut att öka hyggligt. Därmed har det redan dåliga orderstocksomdömet försämrats ytterligare. Produktionsökningen till trots har kapacitetsutnyttjandet sjunkit och maskiner och anläggningar har blivit ett marginellt problem för en fortsatt expansion, istället har efterfrågeläget tagit över 4 Aktuellt läge Efterspørsel ansatte, procent Orderingång 4 Export 3 Foråret 29/Efteråret 28 Hjemmemarkedet gang I første halvdel af 29 regner virksomhederne med en fortsat moderat efterspørgselsstigning fra eksportmarkedet, hvorimod efterspørgslen hjemmemarkedet ser ud til at komme i gang og stige ganske kraftigt. Den tidligere kraftige produktionsstigning ventes at tilpasse sig stigningstakten for efterspørgsel og derfor afmattes lidt. Endnu ses ingen tegn øget behov, selv om produktionsniveauet fortsætter med at stige, og frem til foråret ser styrken ud at forblive uforandret. som det främsta hindret. Samtidigt uppger var femte företag att de inte ser några expansionshinder alls. Personalminskningar till våren Till våren väntas en viss konjunkturförbättring. Den internationella efterfrågeökningen ser ut att stanna av under första halvåret, men istället ser hemmamarknaden ut att öka måttligt. Den avmattade efterfrågan börjar då slå igenom i produktionen där ökningen verkar stanna av, dessutom väntas neddragningar till våren Prognos Hemma Efteråret Foråret 29/Efteråret Våren 29/Hösten Hösten 28 6

9 Starkt båda sidor av Sundet Liksom fallet är för flertalet andra industribranscher så ser utvecklingen för kemiindustrin betydligt bättre ut i än i. Medan det senaste året har inneburit en ganska kraftig försvagning av konjunkturen den svenska sidan av Sundet så har bilden av den danska utvecklingen varit oförändrat stark. Orderingång och produktionsnivå har till och med ökat en del sedan i fjol. Detta har bland annat medfört att en ganska stor del av kemibranschen i Köpenhamnsområdet fortfarande anger att det råder brist. Konjunkturindex för kemiindustrin för hela Öresundsområdet har för innevarande höst beräknats till +17, vilket är svagare Fortsat højkonjunktur Den stærke konjunktur for kemivirksomhederne ser ud til at holde, og situationen adskiller sig dermed en del fra den i. I løbet af året stiger ordretilgangen yderligere. Det er især hjemmemarkedet, der har vist sig fortsat stærkt, mens eksportmarkedet styrkes i moderat omfang. Halvdelen af kemivirksomhederne regner med en øget produktion i andet halvår sammenlignet med første halvår af 28. Konjunkturindekset for efteråret er blevet beregnet til Ordreindgang 6 Eksport Kemisk industri +17 Aktuellt läge Hjemme Orderingång Öresundsregionen totalt Export Hemma än för ett år sedan men det är alltså främst en återspegling av den svagare skånska utvecklingen. Fortsatt uppgång De bedömningar som nu görs av företagen tyder att konjunkturen i Köpenhamnsregionen kommer att förstärkas ytterligare under det stærkt +36, dvs. samme notering som for et år siden. Produktionsopgangen er blevet fulgt af en begrænset vækst. Manglen arbejdskraft er blevet mere udpræget det seneste halvår dette kan specielt mærkes i forhold til ingeniører. Lidt over en fjerdedel af virksomhederne mener, at manglen arbejdskraft udgør en hindring for ekspansion af virksomheden. Eksporten forøger farten Der er store forventninger til, at det gode konjunkturbillede vil holde i begyndelsen af procent af virksomhederne regner med bedre eller uforandret konjunktur. I det kommende forår ser eksportordretilgangen ud til at få ny fart, mens hjemmemarkedet fortsætter opad i samme høje takt som tidligere. Et resultat af den stærke efterspørgsel er et endnu højere produktionsniveau. 4 procent af kemivirksomhederne tror en stigende produktion. 3 Prognos Efterspørsel ansatte, procent Utlandsbeställningarna fortsätter att öka för kemiföretagen Hösten 28 kommande halvåret. Det är omkring hälften av företagen som räknar med högre produktionsnivå jämfört med innevarande höst. De svenska företagen kalkylerar däremot med att den snabba konjunkturförsämring som skett det senaste året kommer att avstanna och att produktions nivån därmed kommer att vara ganska Mindre orderstockar För ett år sedan rådde fortfarande en god stämning bland kemiföretagen i, som förväntade sig en fortsatt ökning av orderingången och därmed följande relativt starka produktionstillväxt i början av 28. Utvecklingen har dock inte blivit riktigt så bra som man då trodde. Efterfrågan minskade i stället något under våren 28 och det ser heller inte ut att kunna bli någon vändning upt under innevarande höst. Orderstockarna har krympt och företagens missnöje med orderläget har ökat markant. Konjunkturindex för branschen har för september beräknats till -22, vilket är en mycket kraftig försämring sedan i fjol. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit det senaste året. 2 procent av kemiföretagen körde för fullt i september. Tre fjärdedelar ser nu efterfrågeläget som ett hinder för expansion Orderingång 7 Export 6 Våren 29/Hösten 28 oförändrad under kommande halvår. Nuvarande bedömningar tyder vidare att det blir en måttlig nedgång i antalet anställda i medan det i Köpenhamnsområdet ser ut att bli en gynnsammare utveckling. Det kan bli fråga om en mindre ökning av n. Oförändrad produktionsnivå Bedömningarna inför våren 29 tyder en viss ytterligare försvagning av konjunkturbilden. Företagen tror dock en ganska stabil efterfrågan, med oförändrad orderingång från exportmarknaden och endast en svag minskning av den inhemska efterfrågan. Produktionen tycks bli i stort sett oförändrad jämfört med innevarande höst. Sysselsättningen i branschen har under 28 visat en tendens att vara något vikande. Så ser ut att bli fallet även framöver Hemma Efteråret Foråret 29/Efteråret Våren 29/Hösten Hösten 28 7

10 Overraskende styrke Værkstedsvirksomhederne i gør en uventet stærk bedømmelse af konjunktursituationen. Bedømmelsen er stort set den samme som i fjor og med et konjunkturindeks +36 er branchen grænsen til en højkonjunktur. Sammenlignet med det første halvår er både efterspørgslen, især fra hjemmemarkedet, og måske først og fremmest produktionsniveauet steget kraftigt i andet halvår. Kapacitetsudnyttelsen er dermed fortsat høj. Ordreindgang 7 6 Eksport Stor mangel i værkstederne Hjemme Ordreindgang Øresundsregionen totalt Eksport Hjemme Hovedstad holder konjunkturen oppe Konjunkturindekset for Øresundsregionens værkstedsindustri er faldet væsentligt siden sidste efterår, fra +38 til +18, hvilket alligevel har indebåret en konjunktursituation, der er lidt bedre end normalt. Ligesom for hele fremstillingsindustrien er billedet dog lidt blandet med en højkonjunktur i og en normalkonjunktur i. Denne forskel findes inden for alle aspekter, og selv ordretilgangen har udviklet sig i forskellige retninger i de to regioner. Den danske værksteds industri mærker en kraftigt stigende efterspørgsel, mens den tilsvarende skånske oplever et moderat fald. Generelt i hele regionen er der en svagt stigende ordretilgang i andet halvår. Produktionen fortsætter med at stige, dog i langsommere takt end tidligere. Virksomhedernes vurdering af ordrebeholdningen i forhold til produktionsniveauet er dermed blevet presset betydeligt Ordrestoksbedømmelsen er stadig bedre end normalt, selv om den er blevet en smule forringet af det høje produktionsniveau. Nyansættelserne er fortsat siden foråret og selv om stigningstakten er aftaget, steg antallet af ansatte kraftigt. Manglen er dermed fortsat høj, først og fremmest faglærte. Den vigtigste ekspansionsforhindring er også netop manglen arbejdskraft. Samtidig ser en relativ høj andel efterspørgselssituationen som den vigtigste hindring. Stor optimisme før foråret Frem til foråret ventes en kraftig forbedring af konjunktursituationen. Med hensyn til det første halvår regner virksomhederne med en fortsat kraftig stigning i efterspørgslen, først og fremmest fra eksportmarkedet. Produktionsstigningen ser ud til at fortsætte med at stige meget kraftigt, og nyansættelserne ventes endog at tiltage lidt. Efterspørsel ansatte, procent Efteråret 28 ned, og ordrebøgerne anses nu for at være lidt for tynde. Alligevel oplever virksomhederne mangel både faglærte og funktionærer. Eksportefterspørgslen stiger I første halvår ventes stigningstakten eksportefterspørgslen at Inhemska efterfrågan faller Sedan förra hösten har den skånska verkstadsindustrin upplevt en kraftig försämring av konjunkturläget. Den då rådande högkonjunkturen har nu omvandlats till en normalkonjunktur och konjunkturindex har minskat från +44 till -1. Så sent som under första halvåret såg det fortfarande bra ut med ökande efterfrågan och produktion, men under andra halvåret har både efterfrågan framförallt från hemmamarknaden och produktionen vänt till en minskning. Den negativa effekten orderstocksomdömet är tydlig och i nuläget bedöms orderböckerna som avsevärt tunnare än normalt. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit något, men ligger ändå relativt högt. Personalstyrkan är dock fortfarande intakt även om nyanställningarna helt har stannat av och bristen arbetskraft har minskat klart. Det tydligaste tecknet konjunkturnedgången 4 Værkstedsindustri +21 Aktuellt läge Foråret 29/Efteråret 28 tiltage lidt, mens den indenlandske efterspørgsel ventes fortsat at stige svagt. Dermed regner virksomhederne også med, at produktionen vil fortsætte med at stige moderat og til foråret ventes en moderat stigning i antallet af ansatte. Orderingång Export Prognos Efterspørsel ansatte, procent är dock synen expansionshindren, där efterfrågeläget är helt dominerande efter att i fjol ha legat jämnt med maskinkapaciteten. Personalneddragningar till våren Fram till våren väntas en kraftig konjunkturförsämring då både efterfrågan och produktionen ser ut att fortsätta att minska i oförändrad takt under första halvåret. Därmed räknar företagen med att tvingas börja dra ner antalet anställda, men minskningen väntas bli måttlig Hemma Efteråret 28 Foråret 29/Efteråret 28 Våren 29/Hösten 28 - Hösten 28 8

11 Fortfarande bättre än normalt t för öresundsregionens maskinindustri har försämrats klart under det senaste året, men tack vare att högkonjunkturen i har hållit i sig är läget ändå betydligt bättre än normalt. Konjunkturindex har sjunkit från +49 till +26, där värden från +4 och upt ses som högkonjunktur och värden i intervallet ± ses som en normalkonjunktur. Orderingången har dock stagnerat under andra halvåret och exportmarknaden har den till och med minskat svagt. Fortfarande ökar dock produktionen något och orderstockarna bedöms numera som normala i förhållande till produktionsnivån. Detta innebär en kraftig försämring jämfört med Højkonjunkturen fortsætter Højkonjunkturen fra forrige efterår er holdt ved, og konjunkturindekset for s maskinindustri er nu +4, det højeste industriindeks i Øresundsregionen. Den internationale efterspørgsel udvikler sig ganske vist fortsat svagt i andet halvår, men samtidig har ordretilgangen hjemmemarkedet udviklet sig lige så stærkt som i første halvår. Dette har drevet produktionsniveauet yderligere op. Trods dette er såvel ordrestoksbedømmelsen som kapacitetsudnyttelse Ordreindgang Maskinindustrin Eksport Aktuellt läge Hjemme Efteråret 28 Orderingång Öresundsregionen totalt Export Hemma för ett år sedan då stocken sågs som avsevärt större än normalt. Arbetskraftsbristen ligger ungefär samma nivå som i fjol för både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän, i båda fallen är det runt en tredjedel av företagen uppger sig märka av en brist. mindsket en smule sammenlignet med foråret, men i begge tilfælde er situationen alligevel klart bedre end normalt. Siden foråret er styrken steget i moderat takt, og manglen ligger endnu et relativt højt niveau, hvilket ses i, at det også er den vigtigste hindring for ekspansion. Et yderligere tegn den stærke konjunktursituation er, at efterspørgselssituationen ses som et marginalt problem. Eksporten henter sig Optimismen over for foråret er stor, og halvdelen af virksomhederne tror en forbedring af konjunktursituationen. Eksportefterspørgslen ventes at komme i gang i det første halvår samtidig med at den kraftige stigning hjemmemarkedet menes at kunne fortsætte. Med sådanne positive forventninger er det ikke mærkeligt, at virksomhederne regner med særdeles kraftige stigninger Prognos Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret 28 9 Stort behov av nya maskiner hos danska företag Hösten 28 Från hög- till normalkonjunktur Konjunkturindex för den skånska maskinindustrin ligger fortfarande plus, men nedgången från +9 till +6 sedan förra hösten innebär ändå en omfattande försämring. Efterfrågan ökade något under första halvåret, men andra halvåret har inneburit en tvär vändning nedåt framförallt hemmamarknaden. Produktionen har följt samma mönster även om andra halvårets minskning har varit svag. Orderstocksomdömet har därmed försämrats kraftigt och orderböckerna ses nu som alldeles för tunna. Kapacitetsutnyttjandet har minskat, men ligger fortfarande ganska högt. Personalstyrkan har trots allt hållits intakt, men ändå har arbetskraftsbristen minskat något ett tecken ett minskat anställningsbehov. Företagen ser dessutom inte heller längre arbetskraftstillgången, eller maskiner och anläggningar, som några expansionshinder utan Våren 29/Hösten Våren 29/Hösten 28 Nyanställningar fram till våren Under första halvåret 29 räknar företagen med en viss ljusning då exportorderingången ser ut att vända upt och tillsammans med orderingången från hemmamarknaden öka måttligt. stakten i produktionen väntas därmed tillta och ser ut att kunna öka hyggligt under nästa halvårsperiod. Fram till våren räknar branschen dessutom med att omfattande nyanställningar. efterfrågeläget är nu det helt dominerande hindret. Personalstyrkan intakt t ser ut att försämras kraftigt den närmaste tiden. Nedgången i efterfrågan ser visserligen ut att stanna av under första halvåret, men hemmamarknaden väntas ändå minska väsentligt. Produktionen beräknas dock bara minska i måttlig takt och företagen visar fortfarande inga planer att dra ner n som väntas vara oförändrat fram till våren. Orderingång Hösten 28 Export Hemma

12 De gode tider er forbi men stadig mangel arbejdskraft Køligere økonomisk klima I er det økonomiske klima blevet betydeligt kølet ned inden for information og kommunikationsteknologi (IKTbranhen) i indeværende år. Virksomhederne arbejder dermed i efteråret for første gang i flere år i en mere normal konjunktursituation. Blandt virksomhederne er der lige så mange, der mener, at situationen er god, som at den er dårlig. Den mere dæmpede efterspørgsel virksomhedernes serviceydelser i ef Aktivitet og ansatte 8 Aktivitet Efteråret 28 Ansatte Aktivitet og ansatte Aktivitet Ansatte Normal konjunktursituation I Øresundsregionen ser de rigtigt gode tider og perioden med den hurtigste ekspansion for IT-virksomhederne nu ud til at være forbi for denne gang. Det ses ganske tydeligt i virksomhedernes vurderinger, som er blevet mere og mere tilbageholdende totalt set, selv om billedet er noget varieret. Konjunkturindekset for hele IT-branchen er faldet til -6 fra +31 forrige efterår, hvilket betegner en normal konjunktursituation. For efteråret er situationen dog ganske splittet mellem forskellige virksomheder. Datakonsulenterne i rapporterer i efteråret om en fortsat kraftig ekspansion og mærker stadig en tydelig effekt af højkonjunkturen. For den skånske IT-industri er ordrebøgerne derimod gabende tomme og nogen større forbedring kan heller ikke forudses efter årsskiftet. På den danske side af sundet er stemningen inden for IKT-sektoren dalet successivt de seneste to år til et ganske normalt niveau i efteråret. For teråret kan aflæses i en stagnerende omsætning, men billedet er splittet. Fire ud af ti virksomheder angiver, at omsætningen vil stige i andet halvår og lige så mange beregner, at den vil falde. Trods afdæmpningen er antallet af ansatte i IKT-branchen betydeligt flere end i foråret. Det hænger sammen med det tidligere store underskud branchekompetent, og en kraftig vækst i virksomhederne i det første halvår. Personalemanglen fortsætter Den nedgang, som branchen oplevede i efteråret, tror man vil være kortvarig. Allerede efter årsskiftet tror virksomhederne en lysning. Ikke så meget i den almindelige konjunktur, men både omsætning og antal ansatte ventes at stige betydeligt i det kommende halvår. Over halvdelen af virksomhederne har stadig mangel branchekompetent Øresundsregionen totalt Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret Efteråret 28 virksomhederne den danske side og for datakonsulenterne i er indtjeningen stadig ret god, en ud af fire mener, at indtjeningen er dårlig. Splittet forventningsbillede Til foråret er forventningsbilledet dæmpet og stadig splittet. De danske virksomheder og datakonsulenterne Tudelad konjunkturbild Sedan utvecklingen för IT-verksamheten vände upt i slutet 24 har omsättningskurvan pekat brant upt. Efter den expansionen under 27 fortsatte omsättningen att öka rejält även under första halvåret i år, men i lugnare takt. Under hösten är det åter full fart framåt med två av tre företag som redovisar ökad omsättning. IT-industrins order ökar kraftigt under hösten från både hemma- och exportmarkanden, men företagen antyder ändå att ett omslag i efterfrågan är väg och avger sämre konjunkturomdömen i oktober än i våras. För datakonsulterna är konjunkturomdömena bättre utan att därför nå upp till de extrema värdena i fjol höst. IT-industrin behöver fylla orderböckerna för att hålla igång de snabbt snurrande hjulen i verkstäderna, men företagen vågar bara tro oförändrad efterfrågan nästa halvår IT-virksomhed - Våren 29/Hösten 28 Aktuellt läge Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret 28 i tør godt tro en uforandret konjunktur, mens IT-industrien den svenske side frygter en yderligere tilbagegang. Både beskæftigelsen og omsætningen beregnes alligevel at stige en smule totalt set, det nærmeste halvår. Expansion för datakonsulter Hos datakonsulterna däremot vilar ingen ledsamhet. Företagen är inställda en massiv ökning av efterfrågan datatjänster efter årsskiftet och planerar att utöka styrkan kraftig till våren. Det kan bli svårt att uppnå det målet med tanke att sex av tio företag redan i dag har svårt att få tag i rätt typ av arbetskraft. Vidare beräknas lönsamheten som nu är hyggligt bra stärkas ytterligare det närmaste halvåret för datakonsulterna. Aktivitet och sysselsättning 7 6 Aktivitet Hösten 28 Prognos Anställda

13 Byggekonjunkturen for nedadgående Allerede i fjor kunne man ane, at konjunkturen inden for byggebranchen i nærmede sig toppen af kurven. Udviklingen i indeværende år kan ses som en bekræftelse dette. Ordretilgangen er faldet lidt i løbet af året, og byggeriet er kun steget marginalt. Utilfredsheden med ordrebeholdningen er steget betydeligt. Andelen af virksomheder, der har angivet en stor udnyttelse af produktionsresurserne, er faldet til 11 procent sammenlignet Byggeri og ansatte Byggeri Byggevirksomhed Aktuellt läge Byggande Anställda Byggeriet har passeret toppen Allerede sidste efterår var der ganske tydelige tegn, at den stærke konjunktur inden for byggebranchen nærmede sig et vendepunkt. Det ses nu meget tydeligt, at en afmatning er begyndt at gøre sig gældende, og den kan tydeligt mærkes begge sider af Sundet. Konjunkturindekset for byggebranchen for efteråret er blevet beregnet til +4, hvilket er en ganske kraftig forringelse i forhold til noteringen forrige efterår, der lød +44. Billedet af den rådende konjunktursituation må siges at være ganske ensartet i og i Københavnsområdet. Den stærke vækst inden for byggeriet stopper op i år, og flader ud omtrent samme niveau som i fjor. Kapacitetsudnyttelsen er faldet ganske kraftigt, og manglen, der tidligere var meget markant i branchen, er lettet betydeligt. Adgangen til faglært er nu meget god. Bedst i begyndelsen af 29 i Københavnsområdet Næste år ser for øjeblikket betydeligt Efteråret 28 Ansatte med 28 procent i fjor. Konjunkturindekset for efteråret er blevet beregnet til +, en meget klar nedgang fra de +31, der blev noteret for et år siden. Den mangel, som var betragtelig for et par år siden, og som lettede en hel del allerede forrige efterår, er i ret stor udstrækning ophørt og har ikke længere så stor betydning. Uforandret beskæftigelse Virksomhederne regner med, at konjunktursituation vil være forholdsvis uændret i det kommende halvår. Byggeriet ser ud at udvikles relativt svagt, men nedgangen vil ske i relativ moderat takt. Lidt over en fjerdedel af byggevirksomhederne regner med et lavere niveau for byggeriet, mens procent tror en stigning. Beskæftigelsen forandres ikke i nogen større udstrækning, men antallet af ansatte vil holde sig omtrent uforandret sammenlignet med indeværende halvår Prognos Øresundsregionen totalt Byggande och sysselsättning Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret Hösten 28 bedre ud i Københavnsområdet end i. Byggeriet fortsætter med at ligge næsten samme høje niveau som i øjeblikket, og der ser heller ikke ud til at blive nogle større forandringer i beskæftigelsessituationen. I kan man derimod regne med, at aktiviteten falder en hel del i det kommende forår, og der Inbromsning för byggandet Under våren 28 var det fortfarande god fart byggandet i. Fortsättningen av året har däremot inte varit riktigt lika bra utan expansionen har dämpats en del och byggandet ligger under hösten kvar samma nivå som i våras. Orderstockarna har krympt och kapacitetsutnyttjandet minskat mycket tagligt. Byggföretagens bedömning av det rådande konjunkturläget har också blivit avsevärt mer pessimistisk än tidigare. Konjunkturindex för branschen har rasat från de mycket höga +73 som noterades i fjol till +3, som ändå kan betraktas som normalkonjunktur, under innevarande höst. Den tidigare mycket märkbara bristen arbetskraft har i stor utsträckning upphört. Sysselsättningen minskar Inför 29 så sr byggföretagen att konjunkturbilden kommer att mörk Byggekonjunkturerne forværres hurtigt Våren 29/Hösten Våren 29/Hösten 28 vil ifølge de nuværende vurderinger blive tale om en betydelig reduktion i beskæftigelsen. Mere end halv delen af byggevirksomhederne skærer ned byggeriet i første halvdel af 29 og en næsten lige så stor andel regner med at reducere antallet af ansatte. na. Hälften av företagen räknar med vikande byggkonjunktur medan andelen som räknar med bättre tider är mycket liten. Andelen företag som angett efterfrågeläget som hinder för fortsatt expansion av verksamheten var 4 procent, att jämföra med endast 3 procent för ett år sedan. Detta medför att stagnationen i byggandet kommer att övergå i en minskning. 3 procent av företagen gör denna bedömning. Den hittills mycket gynnsamma sysselsättningsutvecklingen kommer att brytas. Byggande och sysselsättning 7 6 Byggande Hösten 28 Anställda

14 Minskad efterfrågan upplevelser i Öresundsregionen Omsättningen minskar Även upplevelsebranschen i Öresundsregionen känner av det bistrare ekonomiska klimatet. Under våren märktes ingen större skillnad mot tidigare, både omsättningen och antalet anställda fortsatte då att öka även om en viss dämpning kunde noteras i ökningstakten. Efter sommaren har en tydligare scenförändring ägt rum. Hushåll och företag tycks inte vara beredda att lägga lika mycket pengar olika typer av upplevelser när tiderna blir sämre. Konjunkturindex för upplevelsebranschen, som kan variera mellan -1 och +1, står under hösten i +12, jämfört med +29 förra hösten. Det innebär att högkonjunkturen definitivt är över och att läget nu är mer normalt. Under Tilfredsstillende konjunktur Sidste efterår var oplevelsesbranchen i en af de brancher, der stadig havde højkonjunktur, og før foråret 28 regnede branchen med fortsat god vækst i efterspørgslen efter virksomhedernes serviceydelser. I løbet af sommeren er der siden sket en tydelig afdæmpning i det økonomiske klima. Den tidligere stærke højkonjunktur har fået karakter af en mere normal konjunktur. Efterspørgslen efter forskellige oplevelser er dog blevet dæmpet betydeligt, således Aktivitet og ansatte 2 Salgsomsætning Ansatte Öresundsregionen totalt Salgsomsætning og ansatte Salgsomsætning 6 Ansatte andra halvåret i år sker också en taglig minskning i omsättningen i branschen, samtidigt som antalet anställda minskat något sedan i våras. Utan att vara alltför bra är ändå lönsamheten tillfredsställande i branschen och ungefär samma nivå som för ett år sedan. at omsætningen forventes at mindskes en hel del i andet halvår i år, kun 23 procent rapporterer om en vækst, mens mere end hver anden virksomhed indskrænker deres virksomhed dette efterår. Det betyder endvidere at beskæftigelsen, der begyndte at stagnere forrige efterår, har været stort set uforandret siden foråret. Indtjeningen når ikke helt op forårets niveau. Dæmpede forventninger Til foråret er forventningerne fortsat dæmpede med en mindsket omsætning i virksomhedernes budgetter for det første halvår i 29 og af samme omfang som nu i efteråret. Konjunkturen ventes at blive stort set uforandret, men virksomhederne har alligevel behov for at foretage visse nyrekrutteringer pga. et opdæmmet behov - det kommende halvår, 7 ud af 1 virksomheder mangler branchekompetent og 4 ud af 1 andet. Efterspørsel ansatte, procent Efteråret 28 Omsättningen stagnerar Upplevelseindustrin i som knyter an till aktiviteter inom fritid, nöjen, kultur m.m. hade förra hösten tappat lite av det tidigare höga tempot samtidigt som företagens ekonomiska tillförsikt dämpats en hel del. Det fanns ändå vissa förhoppningar inför våren i år om att kunna hålla verksamheten en oförändrad nivå. Företagen var rätt ute i sina prognoser, helt enligt förväntningarna var omsättningen en knappt oförändrad nivå under första halvåret i år. Den lilla återhämtning företagen rapporterar om under hösten tar bara igen tappet i omsättningen tidigare i år. I det nya läget för branschen då kunderna drar ner efterfrågan upplevelser har branschen snabbt anpassat sin kostym och dragit ner n, som minskat i 43 procent av företagen sedan i våras mot endast 7 procent som utökat n. Därmed har Upplevelseindustri +12 Aktuellt läge Foråret 29/Efteråret 28 Akut brist den danska sidan Inför våren hoppas företagen ett oförändrat konjunkturläge, men minskningen av efterfrågan företagens tjänster väntas hålla i sig så att omsättningen fortsätter att minska i samma omfattning första halvåret 29. Samtidigt pekar företagens planer fram till våren svagt nedåt. Men bristen branschkompetent är ändå besvärande den danska sidan där sju av tio företag har brist denna yrkeskategori. också lönsamheten förbättrats något och är nu tillfredsställande. Neddragningar väntar Konjunkturen som nu är i ett normalläge väntas i bästa fall bli oförändrad till våren, men en fortsatt stagnerande efterfrågan är att vänta. Minst lika stora neddragningar som i år planeras av företagen inför våren. 8 av 1 företag anser att efterfrågan är hinder för expansion och den tidigare upplevda bristen har nu reducerats till ett minimum. Omsättning och anställda 2 Omsättning Anställda 7 Prognos Efterspørsel ansatte, procent Efteråret 28 Foråret 29/Efteråret 28 Våren 29/Hösten 28 Hösten 28 12

15 Normalkonjunktur råder Under det senaste året har detaljhandelskonjunkturen försämrats och kon junkturindex har sjunkit från +23 till +1. Trots försämringen har detaljhandeln än så länge inte drabbats i någon större utsträckning av den allmänna ekonomiska oron och konjunkturindex visar att det ändå råder en bra normalkonjunktur. Skillnaderna i konjunkturbedömningarna mellan de danska och de skånska företagen är små. Försäljningen ger däremot en tydlig bild av att förutsättningarna för handlarna har ändrats sedan början av året. Efter en mycket stark utveckling under första halvåret har försäljningsökningen i stort sett stannat av under Omsætningen udvikles svagt Detailhandlen er tydeligt begyndt at mærke hjemmenes stadigt fastere greb om tegnebøgerne og konjunktursituationen er klart blevet forringet efter at den forrige efterår lå i nærheden af en højkonjunktur. Konjunkturindekset er faldet fra +32 til +1, hvilket alligevel betyder en herskende normal konjunktur. Omsætningsstigningen er næsten helt ophørt i andet halvår, men trods dette har de handlende set et vist behov for nyansættelse siden i Salgsomsætning og ansatte 9 Salgsomsætning 6 3 Detaljhandel Aktuellt läge Ansatte Öresundsregionen totalt Försäljningsvolym Anställda andra halvåret. Antalet anställda har sedan i våras ändå ökat om än bara svagt, men bristen arbetskraft har upphört sedan förra året. Till skillnad från konjunkturbedömningen är dock bedömningen av sysselsättningsutvecklingen något avvikande mellan den danska och den skånska foråret. Andet halvår plejer ellers, af sæsonmæssige grunde, at være det stærkeste halvår. Nyansættelserne mærkes desuden i rentabilitetsvurderingen, som er blevet lidt forringet. Vurderingen ligger alligevel et normalt niveau. Nyansættelserne har derimod ikke ført til større mangel, hvilket ellers er normalt, i stedet er manglen mindsket og er nu næsten uden betydning. Dette tyder at behovet er blevet tilfredsstillet i. Rentabiliteten uforandret Til foråret forventes en yderligere forringelse af konjunktursituationen, men den ser ud til at blive moderat. Første halvårs omsætning forud siges at blive liggende et uforandret niveau og frem til foråret ventes rentabiliteten at gøre det samme. En uforandret situation gælder også for antallet at ansatte, hvilket antydes af at manglen aftog trods nyansættelser siden i foråret. 1 Prognos Försäljningsvolym och anställda Efterspørsel ansatte, procent De boende i Öresundsregionen håller hårdare i plånböckerna Hösten 28 sidan, där de skånska företagen är lite mer pessimistiska. Då nyanställningarna har varit blygsamma har inte lönsamheten pressats nämnvärt och den ses fortfarande som normal. Handeln mot strömmen Detaljhandeln i sticker ut i jämförelse med övriga skånska branscher då handeln är enda bransch där konjunkturindex har ökat. en är dock begränsad, konjunkturindex har stigit från -2 till +9. Försäljningen ökade hyggligt under första halvåret, men ökningen tycks ha stannat av under andra halvåret, detta trots att andra halvåret vanligtvis är det starkare. Det återstår att se om julhandeln kan slå nya rekord för att rädda upp halvåret. Antalet anställda har minskat svagt sedan i våras medan lönsamheten fortfarande bedömas som normal. Även om konjunkturläget är väg att försämras är pessimismen uppblandad med optimism. Synen expansionshinder, som brukar ge signaler lite längre sikt visar att hälften av handlarna ser efterfrågeläget som det främsta expansionshindret, men lika många ser inga hinder alls. 2 1 Våren 29/Hösten 28 Små neddragningar till våren Under första halvåret 29 tror handlarna en fortsatt oförändrad försäljningsnivå, men fram till våren räknar de med att tvingas till de första försiktiga neddragningarna. Nedgången kommer ikapp Till våren ser den allmänna konjunkturnedgången ut att komma ikapp handlarna som väntar sig en måttlig konjunkturförsämring. Den svagare efterfrågan börjar då också slå mot försäljningen där en betydande minskning ss under första halvåret. Den mest negativa förväntningen rör dock antalet anställda och företagen räknar med mycket kraftiga neddragningar, men lönsamheten ser ändå ut att sjunka svagt. Försäljningsvolym och anställda 1 Försäljningsvolym Anställda 1 Efteråret Foråret 29/Efteråret Våren 29/Hösten Hösten 28 13

16 Hård opbremsning for bilerne Højkonjunkturen for handlen med motorkøretøjer i Øresundsregionen er nu blot et minde. Siden konjunkturen var toppen i 2 er det økonomiske klima gået tilbage år for år. Det, som familierne og virksomhederne har nedprioriteret i deres budgetter, er indkøb af nye personbiler. Sidste år var udviklingen meget ujævn i regionen. Mens bilsalget styrtdykkede den danske side, blomstrede handlen stadig i helt frem til sidste årsskifte. I år har der derimod været helt stop i bilsalget i samtidig med at faldet er fortsat i. Et konjunkturindeks kan variere mellem +1 og -1, og at det i efteråret var -74 for bilhandlen i Lavkonjunkturen fordybet I modsætning til den fortsat positive bilhandel i forrige efterår var bilhandlen den danske side af sundet inde i en tydelig konjunkturafmatning. Måske lidt for optimistisk regnede man alligevel med en vis stigning i salget efter årsskiftet. Udviklingen er dog blevet betydeligt dårligere end forudset. Salget af personbiler styrtdykker i andet halvår i år, og konjunkturen er gået helt i bund. Konjunkturindeks varierer teoretisk mellem +1 og -1 og i Salgsomsætning og ansatte 3 Salgsomsætning Kraftig opbremsning for personbilerne Ansatte Øresundsregionen totalt Salgsomsætning og ansatte Salgsomsætning Ansatte Øresundsregionen vidner om en dyb lavkonjunktur i hele regionen. Dårlig indtjening En stor majoritet af regionens automobilforhandlere rapporter om faldende bilsalg i andet halvår i år. Desuden er beskæftigelsen i branchen faldet kraftigt siden foråret for tre ud efteråret var det -74 mod -3 for et år siden. To ud af tre virksomheder klager over dårlig indtjening og kun en lille andel af branchen angiver, at den er god. For at gøre noget ved de pressede marginaler har mange virksomheder valgt at skære ned styrken siden foråret har tre ud af fire autoforhandlere indskrænket deres samtidig med at kun en lille andel har gennemført nyansættelser. Nedgangen bremses op Den pressede situation ses også ved, at ingen virksomheder i dag har mangel, mens hver anden virksomhed manglede arbejdskraft for et år siden. Også i det kommende forår har automobilhandlen ikke opgivet håbet helt, men regner med at kunne holde salget et uforandret lavt niveau det næste halvår. Derimod forudses det, at konjunkturen forværres yderligere frem til midten af marts. Efterspørsel ansatte, procent Handel m motorkøretøjer Efteråret 28 Botten ur konjunkturen Den hårt pressade ekonomin för de skånska hushållen i år har fått ett snabbt genomslag i bilhandeln. Bilhandeln den svenska sidan, som i fjol till skillnad från det mycket svaga läget i Köpenhamnsområdet hade ett lysande år, har mindre än ett år gått från hög- till lågkonjunktur. Försäljningen av bilar har efter årsskiftet sjunkit som en sten. Förväntningarna inför våren i år var ganska optimistiskt ställda, men i stället för en hygglig tillväxt i omsättningen har försäljningen rasat under första halvåret. Utvecklingen ser om möjligt ännu sämre ut under hösten då nästa samtliga bilhandlare upplever en minskad försäljning. Ingen ljusning i sikte Dessvärre ser handlare heller inget ljus i tunneln. Visserligen verkar styrkan i nedgången bromsa upp då varannan handlare hoppas 8 Aktuellt läge Foråret 29/Efteråret 28 af fire virksomheder den danske side og for fire ud af ti virksomheder i. Alligevel angiver tre ud af fire virksomheder i hele regionen, at indtjeningen er dårlig. I modsætning til tidligere, hvor manglen arbejdskraft hæmmede udviklingen i branchen, angiver ingen af virksomhederne længere at der er mangel. I tror en stor majoritet af automobilforhandlerne en forværret lavkonjunktur til foråret, mens forventningerne den danske side peger en uforandret svag situation. oförändrad försäljning första halvåret 29, men knappt något företag vågar tro en positiv vändning och ökad omsättning. Nio av tio uppger att för liten efterfrågan är främsta hinder för expansion. För stora varulager har bidragit till att pressa lönsamheten hårt. Tre av fyra handlare klagar över dålig lönsamhet medan ingen anser den vara bra, en dramatisk vändning ett år. Åtta av tio företag planerar att minska sin fram till åren. Trots detta förutses en ytterligare försämring av lönsamheten. Försäljningsvolym och anställda 6 Försäljningsvolym Anställda Prognos Efterspørsel ansatte, procent Efteråret Foråret 29/Efteråret Våren 29/Hösten Hösten 28 14

17 Kraftig konjunkturforringelse Selv om industrien fortsat ser stærk ud, har s konsulentvirksomheder oplevet en dramatisk tilbagegang siden forrige efterår. Konjunkturindekset for konsulentvirksomheden er faldet fra +49 til -19. Med andre ord er konjunktursituationen nu lidt dårligere end normalt. Omsætningen er ganske vist ikke blevet forringet i det indeværende halvår, men den kraftige forbedring fra det første halvår er helt ophørt. Desuden er rentabili 3 Konsultverksamhet -2 Salgsomsætning og ansatte 9 Salgsomsætning Aktuellt läge Fakturering Anställda Från hög- till normalkonjunktur De flesta branscher har upplevt en betydande konjunkturförsämring sedan förra hösten, så också den tidigare så starka konsultverksamheten. Konjunkturindex har rasat från +7 till -2 och högkonjunkturen är med andra ord definitivt över. Konsulternas konjunkturläge kan ändå betecknas som en normalkonjunktur. Branschen utmärker sig som en av de få där optimismen är klart större den skånska sidan. Faktureringen utvecklades starkt under första halvåret medan ökningen har dämpats under andra halvåret. Utan ett mycket starkt halvår för de skånska konsulterna hade ökningen stannat av helt. Personalstyrkan har ökat i måttlig takt sedan i våras, vilket har pressat lönsamheten något även om den fortfarande bedöms som något bättre än normalt. Trots det försämrade konjunkturläget är bristen branschkompetent mycket stor, behovet tycks med andra ord vara svårt att tillfredsställa. Ansatte tetsvurderingen blevet betydeligt forringet det seneste år og ligger nu et normalt niveau. Rentabilitetforringelsen er sket selv om de tidligere omfattende nyansættelser helt er ophørt i de seneste måneder. Dette har samtidig ført til, at manglen branchekompetent er blevet dæmpet betydeligt, selv om der stadig er lidt over 4 procent af virksomhederne, der oplever mangel. Uforandret styrke Konsulenterne ser også mørkt udviklingen i den nærmeste tid konjunktursituationen ser ud til at fortsætte med væsentlige forringelser frem til foråret. Omsætningen virker dog til at holde sig et uforandret niveau i første halvår, og der ses stadig ingen planer om reduktioner. I stedet ser virksomhederne en mulighed for en moderat forbedring af rentabiliteten frem til foråret. 2 Prognos Öresundsregionen totalt Fakturering och anställda Efterspørsel ansatte, procent Hösten 28 Faktureringen stannar av Företagen är försiktiga i sina bedömningar av nästa halvår faktureringen väntas vara oförändrad under första halvåret. Dessutom ser nyanställningarna ut att stanna av helt fram till våren. Med tanke att Fortsatt starkt för konsulterna Det ser fortsatt starkt ut för de skånska konsulterna och trots ett kraftigt fall ligger konjunkturindex +4. Mellan raderna går det dock att läsa att konsultföretagen väntar sig en dämpande effekt från nedgången inom industrin. Faktureringsökningen under första halvåret blev betydligt måttligare än väntat, men tycks ha tagit ny fart under andra halvåret. Trots att första halvåret inte blev så starkt som väntat har antalet anställda ändå fortsatt att öka synnerligen kraftigt sedan i våras. De omfattande nyanställningarn till trots har lönsamheten inte försämrats utan ligger fortfarande högre än normalt. Nyrekryteringarna har dessutom hållit kvar bristen branschkompetent en mycket hög nivå. Företagen tycks dock vara medvetna om att sämre tider väntar och trots bristen 2 Mer konsultjobb i 2 1 Våren 29 / Hösten 28 faktureringen inte ännu har börjat minska och att bristen fortfarande är hög tyder det att företagen helt enkelt inte tror sig kunna hitta rätt. har efterfrågeläget tagit över som det främsta expansionshindret. Efterfrågan mattas av Konsulterna räknar med ett i stort sett oförändrat konjunkturläge till våren, men sett till hela första halvåret väntas faktureringen sjunka måttligt. Personalökningarna ser ut att dämpas betydligt, men beräknas trots det att öka måttligt samtidigt som lönsamhetsnivån behålls. Med andra ord tycks företagen, trots en minskad efterfrågan, ha en relativt stor stock av inneliggande uppdrag. Fakturering och anställda 1 Fakturering Anställda Efteråret 28 Foråret 29/Efteråret 28 Våren 29/Hösten 28 Hösten 28

18 Konjunkturen vender nedad I den første del af 28 så det stadig temmelig lyst ud for vognmandsbranchen i Øresundsregionen. Med tiden er der dog sket en meget klar forringelse af konjunktursituation, og virksomhederne er begyndt se stadig mere pessimistisk den aktuelle situation. Konjunkturindekset for efteråret er blevet beregnet til -17, hvilket er en kraftig nedgang siden i fjor, hvor indekset blev målt til +8. Bag forringelsen ligger en nedgang begge sider af Sundet. Nedgangen har været mest tydelig den danske side, som dog for et år siden havde en stærkere konjunktur end, og det giver sig blandt andet udtryk i en kraftigt forringet indtjening. Personalemanglen, der Dårligere indtjening Konjunkturen for vognmandsbranchen har også været ret god i en stor del af 28. Nu ser det dog ud som om den stadigt svagere almindelige konjunktur vil slå igennem og virke transportbehovene i betydeligt større udstrækning end hidtil. Konjunkturindekset for branchen for efteråret er blevet beregnet til -23, hvilket er betydeligt dårligere end den værdi +63, der blev målt for et år siden. Afmatningen har også virket beskæftigelsen inden for Transportomsætning Transportomsætning Ansatte i fjor var meget udpræget først og fremmest i, er nu lettet betydeligt og ses ikke som et stort problem. Ganske uforandret beskæftigelse Den almindelige afmatning i økonomien bliver stadig mere udpræget, Transportomsætning og ansatte chauffører i Efteråret 28 Ansatte branchen, hvor der er sket et kraftigt fald i det seneste halvår halvdelen af virksomhederne har mindsket t. Samtidig er indtjeningen blevet mere anstrengt og lidt over en fjerdedel mener nu, at indtjeningen er dårlig. Lavere transportbehov Den mangel, som lidt over en tredjedel rapporterede i fjor, er lettet betydeligt, og kun 16 procent af vognmændene mener, at der er mangel chauffører i indeværende efterår. Når det gælder udsigterne for kommende halvår, er det virksomhedernes vurdering, at konjunkturbilledet vil blive forringet. 46 procent regner med en konjunkturnedgang i begyndelsen af 29. En omtrent lige så stor andel regner også med en lavere omsætning for deres virksomhed end i indeværende halvår. Halvdelen af vognmændene kalkulerer med en indtjening, der bliver endnu lavere end den nuværende. 7 2 Øresundsregionen totalt Transportomsætning og ansatte Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret Vognmandsforretninger Efteråret 28 Bilden mörknar Även under första halvåret 28 var det goda tider för åkeribranschen i. Faktureringen steg jämfört med andra halvåret i fjol. en var till och med något större än förväntat. Under senare delen av 28 har dock situationen förändrats och det har skett en klar avmattning för åkeriföretagen. Konjunkturindex för branschen, som i fjol uppmättes till +48, har för hösten beräknats till -3. Detta kan betraktas som normalkonjunktur, men innebär ändå en klar försämring sedan förra hösten. Lönsamheten anses även under innevarande höst vara ganska normal, om än något sämre än för ett år sedan. I fjol var bristen branschkompetent ett mycket tagligt problem för åkerierna, men svårigheterna för företagen att rekrytera har nu avtagit och tillgången arbetskraft betraktas inte som något större hinder för att expandera verksamheten Våren 29/Hösten 28 Aktuellt läge Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret 28 og konjunkturbilledet ser stadig mindre lyst ud for vognmændene, der regner med, at transportbehovene i begyndelsen af 29 vil blive mindre end i øjeblikket. De danske og de svenske vognmænd er helt enige i denne vurdering. De skånske vognmænd regner dog med en lidt langsommere nedgang i konjunkturen og er også mere optimistiske end deres danske kolleger med hensyn til mulighederne for at opretholde indtjeningen et tilfredsstillende niveau. I øjeblikket ser det ikke ud som om beskæftigelsen i branchen vil blive virket i større udstrækning i det kommende halvår. Fortsatt försvagning Sdomarna när det gäller transportbehoven under kommande vår är förhållandevis pessimistiska. Närmare 4 procent av åkeriföretagen räknar med att konjunkturen kommer att svalna ytterligare i början av 29. Man räknar dock för närvarande inte med att detta ska verka lönsamheten negativt i någon större utsträckning. Sysselsättningen i branschen, som tidigare har varit ganska brant stigande, ser ut att bli ungefär oförändrad under nästa år. Transportvolym och anställda 7 6 Transportvolym Hösten 28 Prognos Anställda

19 I f o k u s : Ar b e t s m a r k n a d När ett plus ett blir mer än två Arbetsmarknadsutsikterna i närtiden ser inte ljusa ut. För Öresundsregionens del innebär detta att en period av mycket gynnsam utveckling av såväl sysselsättning som arbetsmarknadsintegration bryts eller dämpas. Sett i ett längre tidsperspektiv -1 års sikt - finns det dock anledning att vara betydligt mer optimistisk. På lång sikt är utvecklingen av arbetsutbudet och dettas kvalitet avgörande för hur sysselsättning och tillväxt kommer att utvecklas. Öresundsregionen framstår då som en potentiell vinnare med relativt sett bättre utgångsläge än resten av sina respektive länder Utbildningsnivå 26 för sysselsatta respektive arbetslösa i åldern år Individer med okänd utbildningsnivå är exkluderade Procent,37,46,17 Sysselsatta DK Universitet Gymnasium Grundskola,12,7,32 Sysselsatta SE Olika förutsättningar de två sidorna av Öresund I botten ligger befolkningsutvecklingen. För både Danmark och Sverige är en central fråga inför framtiden hur arbetsutbudet per invånare över livstiden skall kunna öka för att kompensera för en åldrande befolkning. Lyckas man inte med detta blir det stora svårigheter att upprätthålla välfärdssystemen i de två länderna ungefär nuvarande nivåer. 1 Prognoser visar att förutsättningarna,8,27, Arbetslösa DK,27,,19 Arbetslösa SE Källa: Örestat. 1 Rörande Danmark se Välfärdskommissionens analyser och rapporter tagligt olika ut de två sidorna av Öresund, med en relativt gynnsam befolkningsutveckling (antals- och åldersmässigt) den svenska sidan och motsatsen den danska. Redan här finns en potential. Med hjälp av en integrerad arbetsmarknad kan blikationer/velfaerdskommissionen/28/ Rapporter%2fra%2Velfaerdskommissionen.aspx och rörande Sverige se Fler i arbete: Grunden för framtidens välfärd, Finansdepartmenetet, Ds 28:36 se/content/1/c6/1/9/74/33dd33b8.pdf dessa skillnader i befolkningsutveckling vändas till en regional styrka. Men befolkning är inte allt. Hur många av och hur mycket befolkningen i arbetsför ålder vill och kan arbeta är väl så viktigt. Även vad gäller detta finns det i dagsläget tagliga skillnader mellan de två sidorna av sundet. Här kan vi bara visa några av dessa skillnader, med fokus ungdomar och äldre. Även här menar vi att skillnaderna utgör en potential som kan vändas till en styrka. Ungdomar mot högre sysselsättning och bättre humankapital För Öresundsregionens ungdomar (16 29 år) skiljer sig både sysselsättnings- och arbetslöshetstal tagligt mellan de båda delarbetsmarknaderna. På den danska sidan försörjer sig ca 7 procent via marknadsarbete, medan motsvarande siffra för svenska ungdomar är drygt procent. Detta har varit den rådande bilden sedan ett antal år. Arbetslöshetsnivån för de danska ungdomarna har under de senaste 1 åren pendlat omkring fem procent, medan motsvarande siffra för de svenska är närmare tio procent. Även om en del av sysselsättningsskillnaderna beror att svenska ungdomar utbildar sig mer, så pekar siffrorna ändå att vi i har lärdomar att hämta från Danmark. Dagens unga (varav det alltså finns relativt sett många den svenska sidan) kommer om 1 år att utgöra kärnan arbetsmarknaden och hur deras arbetsutbud tas tillvara framöver är av väsentlig vikt för både den sydsvenska regionala arbetsmarknaden och för Öresundsregionens långsiktiga utveckling. En andra markant skillnad mellan dagens danska och svenska ungdomar finns i utbildningsnivån. Unga svenskar har en i 17

20 i f o k u s : Ar b e t s m a r k n a d genomsnitt högre formell utbildning och detta gäller såväl för sysselsatta som arbetslösa (diagram 1). Svenska ungdomar bör därför också besitta en potential för relativt hög produktivitet i arbetslivet, vare sig de i framtiden arbetar den svenska eller den danska sidan. Det innebär också att det idag finns ett outnyttjat arbetsutbud den svenska sidan i form av en arbetslöshetsreserv med relativt sett hög formell humankapitalnivå. Även detta utgör en potentiell tillgång som om den kan mobiliseras kommer att ge ett positivt bidrag till hela regionens utveckling. Högre utbildningsnivå bland svenska ungdomar Samtidigt som den formella utbildningsnivån är högre bland svenska ungdomar, så har man i Danmark varit bättre vad gäller att skapa incitament och möjligheter för ungdomar att lära upp sig och skaffa sig relevanta kunskaper via andra vägar än genom ren formell utbildning. Exempelvis har man i Danmark ett lärlingssystem som har del i framgången vad gäller ungdomars sysselsättning. Danska studenter jobbar också i hög grad vid sidan av sina studier, och det tycks jämfört med Sverige finnas ett bättre utvecklat system för praktikarbeten och liknande av relativt kvalificerat slag. Detta kan i sin tur ha en positiv effekt övergången från utbildning till arbetsliv och vara ett skäl till att arbetslöshetsgraden är lägre för högutbildade danska ungdomar än för motsvarande svenska. Vad gäller att förbättra kontakterna med och minska trösklarna till arbetslivet förefaller vi den svenska sidan ha åtskilligt att lära av danskarna och detta tycks gälla för ungdomsgrupper med olika utbildningsnivå. Samtidigt har dock Danmark en stor utmaning i att öka den genomsnittliga utbildningsnivån för att trygga regionens framtida ekonomiska tillväxt och utveckling. På båda sidorna av sundet gäller att kvaliteten i utbildningen från förskola till universitet utgör en nyckelfaktor för framtiden. Äldre incitament och möjligheter att stanna kvar i arbetslivet När man vänder blicken mot Öresundsregionens äldre befolkning (6 64 år) framträder en likartad bild som den för ungdomar fast en spegelbild eftersom andelen förvärvsaktiva bland de äldre är högst den svenska sidan. Under 26 var drygt 6 procent av åldersgruppen 6 64 år den svenska sidan sysselsatta jämfört med ca. 4 procent den danska. En av Danmarks största utmaningar för att möta den framtida befolkningsutvecklingen och öka antalet arbetade timmar i ekonomin består alltså i att öka arbetsutbudet bland de äldre. Här ligger Sverige i nuläget bättre till och det kan finnas lärdomar och inspiration för danskarna att hämta. I Sverige har det reformerade pensionssystemet och jobbskatteavdraget (inklusive ett större sådant avdrag för dem över 6 år) skapat relativt starka drivkrafter för äldre att stanna kvar längre arbetsmarknaden. Även danskarna har gjort förändringar avsedda att öka den faktiska pensionsåldern, men mindre långtgående sådana än de svenska. En viktig orsak till den låga sysselsättningsgraden bland äldre i Danmark är det s.k. efterlöne-systemet och detta har visat sig politiskt svårt att helt avskaffa. Men det är uppenbart att det skulle ha stor betydelse för arbetskraftstillgången och utvecklingen i Öresundsregionen om man den danska sidan framöver lyckas nå upp till åtminstone den nivå de äldres arbetsutbud som redan idag uppnåtts i Sverige. För båda länderna gäller att en viktig lärdom från de senaste decennierna (kartoffelkuren under 198-talet för Danmarks del och den ekonomiska krisen under 199-talet för Sveriges del) är att det sikt är väldigt kostsamt att möta en kraftig nedgång i arbetskraftsefterfrågan med att låta äldre arbetskraft lämna arbetsmarknaden. Det tenderar att bli irreversibelt och är något som definitivt måste undvikas i samband med den nu väntade nedgången för att säkra en positiv utveckling i regionen lite längre sikt. Dansk-svensk aritmetik? Även om arbetsmarknadsläget kort sikt ser dystert ut är vår bedömning således att utsikterna för regionen längre sikt är goda. Då blir nämligen arbetsutbudet och dess kvalitet av avgörande vikt. Här finns det potentialer av olika slag att ta tillvara, samtidigt som det finns styrkor och bestpractice de olika sidorna av sundet som innebär möjligheter att lära av varandra. Dvs. de skillnader som finns i utgångsläget kan, om vi är skickliga och arbetar för det, vändas till en gemensam fördel. Om man båda sidor av sundet lyckas undanröja sina respektive svagheter och vidareutveckla och lära ut sina respektive styrkor samtidigt som den integration av delarbetsmarknaderna som fått en kraftig skjuts av senare års högkonjunktur fortsätter så finns det stora möjligheter att regionen kan utmana matematikens lagar och bevisa att ett och ett faktiskt ibland blir mer än två. Persson, Inga Professor Nationalekonomiska institutionen Lunds universitet Wallette, Mårten Forskare/studievägledare (tjl) Nationalekonomiska institutionen Lunds universitet 18

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion Nr 8 november 21 Sammanfattning Öresundsregionen 1 Öresundsregionen en översikt 2 Näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt _ 4 Branschanalyser Livsmedelsindustri

Läs mer

Nr 12 november 2005 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Det nya Danmark

Nr 12 november 2005 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Det nya Danmark Nr 12 november 2 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Det nya Danmark INNEHÅLL Sammanfattning Öresundsregionen 1 Konjunkturbetraktelser 3 Öresundsregionen en översikt 4 Näringslivskonjunkturen Tillverkningsindustri

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Nr 11 oktober 2004 ØRESUNDS- BAROMETERN

Nr 11 oktober 2004 ØRESUNDS- BAROMETERN Nr 11 oktober ØRESUNDS- BAROMETERN Sammanfattning Öresundsregionen 1 Konjunkturbetraktelser 3 Öresundsregionen en översikt Näringslivskonjunkturen Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Konjunkturbarometer. Norrland. Hösten 2001

Konjunkturbarometer. Norrland. Hösten 2001 Konjunkturbarometer Norrland Hösten 21 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Branschanalyser Tillverkningsindustri 4 Trävaruindustri 5 Massa- och pappersindustri 6 Verkstadsindustri 7 Byggnadsindustri 8 Industriinvesteringar

Läs mer

Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Konjunkturbarometer. för Västra Götaland Konjunkturbarometer för Västra Götaland Hösten 212 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri... 5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

VÅREN OCH HÖSTEN 2011. Konjunkturbarometer. för. Västra Götaland

VÅREN OCH HÖSTEN 2011. Konjunkturbarometer. för. Västra Götaland Konjunkturbarometer för Västra VÅREN OCH HÖSTEN 2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri.....5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Konjunkturbarometer Norrland

Konjunkturbarometer Norrland Hösten 27 Konjunkturbarometer Norrland Låg Hög +5 Min Max Topplån för företag Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Branschanalyser Tillverkningsindustri 4 Massa- och pappersindustri 5 Verkstadsindustri 6

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Norrlandsfondens Konjunkturbarometer

Norrlandsfondens Konjunkturbarometer PROGNOS VÅREN 2 HÖSTEN 212 Norrlandsfondens Konjunkturbarometer HÖST 212 Topplån för företag Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Branschanalyser Tillverkningsindustri 4 Massa-_och_pappersindustri 5 Verkstadsindustri

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 28 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare. Sidan 5 Optimism om industrins export. Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster

Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare. Sidan 5 Optimism om industrins export. Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster Konjunktur och bostadsmarknad 1 november 211 Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare Sidan 5 Optimism om industrins export Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster Sidan 9 Inbromsning i byggsektorn Sidan

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen VÄRMLANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 212 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen ÖREBRO LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

EXPORTCHEFSINDEX - EMI EXPORTCHEFSINDEX - EMI Andra kvartalet 14 14-05-15 BUSINESS SWEDEN 15 MAJ 14 EXPORTCHEFSINDEX MÄTNINGEN MAJ 14 EMI konstrueras av svaren på sju frågor där tre handlar om nuläget och fyra är framåtblickande.

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen UPPSALA LÄN Juni 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Unionens Bolagsindikator SEPTEMBER 2015 2 Sammanfattning av Bolagsindikatorn september

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER Riksbankens Företagsundersökning SVAGARE KRONA STÖDJER INDUSTRIN OCH GER HÖGRE PRISER Maj 2015 Riksbankens företagsundersökning i maj 2015 1 Riksbankens företagsundersökning i maj visar att konjunkturen

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2010

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2010 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 21 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JUNI 21 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Stor-Malmö Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 2011

Stor-Malmö Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 2011 Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 211 Sidan 2 Mycket stark konjunktur i Malmö Sidan 4 Försiktig optimism i industrin Sidan 5 Bilhandel och privata tjänster i topp Sidan 8 Optimistiska förväntningar

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas chefsbarometer alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet...

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Verkstadsbarometern 2015 Utmaningar och möjligheter i en av Sveriges viktigaste branscher

Verkstadsbarometern 2015 Utmaningar och möjligheter i en av Sveriges viktigaste branscher Verkstadsbarometern 2015 Utmaningar och möjligheter i en av Sveriges viktigaste branscher Q3 2015 Verkstadsbarometern en undersökning av Sveriges största verkstadsföretag och deras syn på nuläget och de

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Danmark föregångsland inför nya utmaningar

Danmark föregångsland inför nya utmaningar 1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄSTERNORRLANDS LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 15 25 AUGUSTI 15 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN 25 AUGUSTI 15 EXPORTCHEFSINDEX AUGUSTI 15 Exportchefsindex (Export Managers Index, EMI) konstrueras av svaren

Läs mer

Riksbankens företagsintervjuer

Riksbankens företagsintervjuer Riksbankens företagsintervjuer DECEMBER 2009 2 RIKSBANKENS FÖRETAGSINTERVJUER Riksbankens företagsintervjuer i december 2009 VI ÄR LÅNGSAMT PÅ VÄG ÅT RÄTT HÅLL, MEN FRÅN VÄLDIGT LÅGA NIVÅER Riksbankens

Läs mer

Ekonomiska utsikter i Norden 2007

Ekonomiska utsikter i Norden 2007 Ekonomiska utsikter i Norden 27 Nordiska konjunkturgruppens redogörelse hösten 26 1 1. NORDEN... 3 1.1 DEN EKONOMISKA POLITIKEN... 3 1.2 DEN INTERNATIONELLA UTVECKLINGEN... 3 1.3 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Hallands LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Jämtlands LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm 985010000048 ECOLOGICO Basmönster tröja och kofta barn, dam, herr/sweater og trøje til børn, dame, herre Vid garnbyte: tänk på att garnåtgång och stickor kan Rundstickor/Rundpind: 5 och 6 mm, 40, 60, 80

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 2009

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 2009 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 26 AUGUSTI 29 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer