Bilaga 2 Intygstjänst för arbetsgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 2 Intygstjänst för arbetsgivare"

Transkript

1 1 (11) 5 november Bilaga 2 Intygstjänst för arbetsgivare Rapport Intygstjänster 2013

2 2 (11) Innehåll Bilaga 2 Intygstjänst för arbetsgivare... 1 Innehåll Intygstjänst för arbetsgivare Sammanfattning resultat Nyttor med en arbetsgivartjänst Behov av tidig insats Färre heltidssjukskrivningar Bättre bedömning av arbetsförmågan Krav på arbetsgivartjänsten Intygets äkthet Processtöd Underlätta dialog Lämna uppgifter Mottagare med behov av en arbetsgivartjänst Förslag till fortsatt arbete Juridik... 11

3 3 (11) 1 Intygstjänst för arbetsgivare Under 2012 års utredningsarbete uppmärksammades arbetsgivarens betydelsefulla roll i arbetet med att förkorta ett sjukfall. Arbetsgivare har ett långtgående ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering. De har stor kunskap om arbetstagarens arbetssituation. Genom att anpassningar av arbetsmiljön kan sjukskrivning undvikas helt och återgång till arbete underlättas. Därför är det en brist att arbetsgivaren involveras så sent i sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan kontaktar i många fall arbetsgivaren först inför 90:e dagen för ett avstämningsmöte. Då har värdefull tid gått förlorad. Företagsläkare beskriver att möjligheten att få tillbaka arbetstagaren försämras om viktiga insatser dröjer. Projektet ser därför mycket positivt på Försäkringskassans arbete med att tidigt definiera de sjukfall där deras insats behövs som mest. Detta är viktigt eftersom olika arbetsgivare har olika förutsättningar att driva ett rehabiliteringarbete. Det finns därför betydande vinster med ett mer strukturerat samarbete mellan hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och arbetsgivaren, särskilt i mer komplicerade sjukfall. Inom ramen av projektet Intygstjänster 2013 har skapandet av en Intygstjänst för arbetsgivare därför utretts. Intervjuer har gjorts med arbetsgivare i både offentlig och privat sektor. Därefter har en hypotes om vilka funktioner en Intygstjänst för arbetsgivare bör innehålla utmejslats. Hypotesen har sedan testats i en enkät där 284 arbetsgivare bedömde nyttan av tjänsten. 89 procent av de svarande uppgav att de skulle ha stor eller mycket stor nytta av en sådan tjänst. I den tänkta tjänsten (i fortsättningen kallad arbetsgivartjänsten) skulle arbetsgivaren kunna se och hämta information från invånarens intyg, få processtöd för att kunna agera på rätt sätt vid givna tidpunkter för att bistå arbetstagaren i sjukskrivningsprocessen samt utgöra ett nav för dialog mellan de olika inblandade aktörerna. Fokus under 2013 har varit att utreda vilka nyttor som kan uppnås med en sådan tjänst för att få underlag för att kunna påbörja en pilotverksamhet under Sammanfattning resultat Det intervjuade arbetsgivarna visar ett stort intresse för en ökad samverkan med både Försäkringskassan och hälso- och sjukvården för att förebygga och förkorta sjukfrånvaron. Ökat informationsutbyte är en viktig del i detta. Generellt finns hos arbetsgivaren en stor medvetenhet om att tidiga insatser är väsentligt för en snabbare återgång i arbetet. Att få kontakt med Försäkringskassan tidigare än idag är ett önskemål som återkommer i projektets intervjuer och andra gjorda studier. Det gäller i synnerhet för de sjukfall där arbetsgivaren tidigt ser ett behov av gemensamma insatser. Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och Försäkringskassan upplevs som otydlig av många arbetsgivare. Det långtgående ansvaret för arbetsmiljö och rehabilitering anses svårt att uppfylla när insyn kan begränsas av arbetstagaren. Arbetsgivaren efterlyser en mer relevant arbetsförmågebedömning i samband med att läkarens sjukskrivning som tydligt kan relateras kraven på den specifika arbetsplatsen. Om det kan ske på ett enkelt sätt och ge tydliga vinster är arbetsgivaren beredd att bidra med uppgifter så att bedömningen kan förbättras. Arbetsgivarens ser även gärna att återstående arbetsförmåga beskrivs.

4 4 (11) Intervjuade arbetsgivare anser att den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra läkarintygens kvalitet vore att ge arbetsgivaren möjlighet att beskriva de arbetsuppgifter som arbetstagaren utför. Utredning har skett genom intervjuer med olika befattningshavare hos små och stora arbetsgivare i både privat och offentlig sektor samt representanter för företagshälsovården, arbetsgivarorganisationer, leverantörer av HR-system samt andra tänkbara mottagare av intygsoch inkomstuppgifter. Vidare har andra arbetsgivartjänster inventerats för att få en bild av funktionalitet och behörighetsautentisering. För att bekräfta de hypoteser som formats under intervjuarbetet skickades en enkäten till drygt personalchefer, ägare och löneadministratörer för med frågor kring funktionalitet. Även om svarfrekvensen var låg (16 procent) fick vi goda indikationer om att gjorda intervjuer var representativa för arbetsgivarkollektivet. Figur 1 Utdrag ur enkäten som besvarades av 284 arbetsgivare 1.2 Nyttor med en arbetsgivartjänst Behov av tidig insats Parallellt med projektet Intygstjänster 2013 har Försäkringskassan drivit projektet En enklare försäkringsprocess. De fynd som gjorts där överensstämmer mycket väl med de fynd som framkommit i intervjuer med arbetsgivare och företagshälsovården som skett inom ramen för vårt projekt. Grundtanken är att bemötandet ska bestämmas av de olika behov som olika invånare har och att dessa kan delas upp i tre huvudgrupper: Kort, mindre komplext. Utgör cirka hälften av alla ärenden. Invånaren är ofta åter i arbete redan innan utbetalning görs. Cirka 50 procent av sjukfallen. Längre sjukfall utan behov av insats. Okomplicerade trots att de är långvariga. Inga större insatser behövs. Invånaren förväntas blivit frisk ändå och återgå i arbete på sin gamla arbetsplats. Cirka procent.

5 5 (11) Behov av stöd. Behöver stöd och insatser för att kunna återgå. Stort behov av samordning mellan olika aktörer viktig. Cirka procent. Under 2013 har Försäkringskassan genomfört tester som visar att läkare har en mycket god förmåga att identifiera vilken av dessa grupper en patient tillhör. Genom att lägga mindre tid på de enkla fallen som drivs av invånarens eget tillfrisknande fick Försäkringskassan möjlighet att tidigt göra riktade insatser mot den sistnämnda gruppen, där behoven av stöd är som störst. Tiden till första kontakt med Försäkringskassans handläggare halverades. Intygsprojektets egen utredning visar att även arbetsgivaren har värdefull kunskap som skulle kunna bidra till att tidigt hitta de arbetstagare som behöver extra stöd. Det kan exempelvis handla om tidigare sjukdomar, dold missbruksproblematik eller komplexa moment i arbetstagarens arbetsuppgifter som försvårar möjligheterna att återgå i samma tjänst efter en viss skada. Särskilda stödinsatser kan då behövas. Figur 2 Arbetsgivaren bör ges möjlighet att delta i det elektroniska intygsarbetet Färre heltidssjukskrivningar Under senare delen av 2012 och början av 2013 genomförde Försäkringskassan testverksamhet under namnet Tidig kontakt, även den här gången i samverkan med hälso- och sjukvården. I Försäkringskassans test uppmandes läkaren att ta kontakt med arbetsgivaren redan innan en sjukskrivning blivit aktuell för att uppmärksamma arbetsgivaren på att risk för ohälsa fanns och att en dialog behövde inledas. Förutsättningen var att patienten gav sitt medgivande och samtalet skede per telefon under sjukbesöket. I två tredjedelar av fallen kunde sjukskrivning undvikas helt. Om det ändå blev nödvändigt med sjukskrivning blev den förhållandevis kort. Både patienter och arbetsgivaren var positiva. Försäkringskassans test är ett bra exempel på de vinster som kan nås genom ökad samverkan, samt den betydelse tidiga insatser har. Möjligheten att stödja en dialog med arbetsgivaren och övriga aktörer har under utredningen utkristalliserat sig som en av de stora vinsterna med en tänkt arbetsgivartjänst.

6 6 (11) Bättre bedömning av arbetsförmågan Bedömning av arbetsförmåga görs av flera aktörer i sjukskrivningsprocessen. Initialt är det arbetstagaren själv som bedömer att om sjukdomen är ett hinder för arbete. Arbetsgivaren bedömer om arbetsförmågan är nedsatt även om anpassning av arbetsplatsen görs. Försäkringskassans gör en juridisk bedömning av arbetsförmågan för att fastställa om rätt till sjukpenning föreligger. I praktiken är dock läkarens bedömning av arbetsförmågan och huruvida behov för sjukskrivning styrande för de andra redan nämnda aktörerna. Ur arbetsgivarens perspektiv är denna bedömning läkarintygets mest centrala funktion. Det får omedelbara ekonomiska konsekvenser för arbetsgivaren i form av kravet att betala sjuklön även om inget arbete har kunnat utföras. Arbetsförmåga är alltid något relativt. Det är ingenting invånaren har eller inte har utan det måste alltid ställas mot de krav som ställs för att kunna utföra ett visst arbete. I nuvarande läkarintyg (FK 7263) har beskrivningen av arbetsuppgifter en anmärkningsvärt undanskymd position, en halv rad. Det ger fel signal om uppgiftens vikt. Huvudskälet till att läkaren inte ägnar tid till att beskriva patientens arbetsuppgifter är dock troligen tidsbrist samt det faktum att läkaren inte vet mer om kraven i arbetslivet än någon annan. Läkaren är expert på människokroppen och de medicinska tillstånd som påverkar dess funktioner och eftersom det är just dessa kunskaper som är huvudskälet till att patienten gör ett sjukbesök ter det sig ganska naturligt att detta korta mötet inte ägnas åt ingående intervjuer kring den sjukes arbete, om det inte är själva orsaken till det medicinska problemet. Läkaren ska hinna undersöka, kanske ta prover, ställa diagnos och ordinera behandling. Konsekvensen blir att intyget alltför ofta innehåller en intetsägande titel istället för den beskrivning av arbetsuppgifter som krävs för en relevant bedömning. Projektets slutsats är att någon annan bör tillföra information om arbetsuppgifter. Vem ska tillföra informationen? Rimligen bör det antingen vara arbetsgivaren eller patienten, de två aktörer har kunskap om vad arbetet kräver. Idag är patienten källa till uppgift om titel som antecknas av läkaren. Arbetsgivaren kan inte påverka dessa uppgifter. Våra intervjuer visa dock att just arbetsgivaren har stor drivkraft att tillföra uppgifterna, alternativt verifiera eller nyansera arbetstagarens beskrivning. Om arbetsuppgifterna är korrekt återgivna blir den beskrivna nedsättning av funktioner relevanta för just de uppgifter som ska utföras på det specifika arbetsstället. Idag står beskriven nedsättning snarare i relation till den bild läkaren har av vad yrket innebär. Detta är en ytterst viktig distinktion i ett arbetsliv som blir allt mer specialiserat. Exempelvis kan en polis jobba antingen som utredare eller i utryckningsverksamhet, en sjuksköterska kan ge rådgivning via telefon eller göra akutinsatser på ett högspecialiserat universitetssjukhus och en geolog kan undervisa eller jobba på fältet i gruvverksamhet, för att bara ta några konkreta exempel på hur lite en titel säger om vad arbetstagaren gör på sitt jobb. Arbetsgivaren är den främsta expert på arbetsuppgifternas krav på den specifika arbetsplats eller arbetsstation där arbetsuppgifterna ska utföras, men även om arbetshinder i vissa fall kan undanröjas, något som endast arbetsgivaren har mandat och möjlighet att förändra. Eftersom arbetsgivaren även är den som har störst incitament för att en bättre beskrivning av

7 7 (11) arbetsuppgifterna sker bedömer projektet att det finns stora vinster med att läkaren får tillgång till arbetsgivarnas beskrivning. I dagens sjukskrivningsprocess beskriver arbetstagaren sina arbetsuppgifter i samband med sin ansökan om sjukpenning till Försäkringskassan. Projektet bedömer att den näst bäst är att läkaren får tillgång till den beskrivningen. Hur bör uppgifterna tillföras intygstjänsten? Information om arbetsuppgifter bör tillföras tjänsten på ett systematiskt sätt i en form som gör informationen lättillgänglig för läkaren. Det är en tämligen komplex fråga. Arbetsuppgifter är inte statiska över tid, kan inte beskrivas genom en titel eller inom ramen för en anställning. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbete. Det innebär att en arbetsgivare har möjlighet att ge arbetstagaren nya arbetsuppgifter och flytta denne mellan olika avdelningar på företaget med bara en månads varsel, förutsatt att arbetsuppgifterna hamnar inom samma kollektivavtalsområde. Det gör en schematisk arbetsbeskrivning svår. Ur systemteknisk aspekt vore ett gemensamt kodverk för alla yrken att föredra. Det finns en rad exempel Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) och Arbetsidentifikation (AID) där yrken sorteras in i olika kategorier för att möjliggöra statistiskt hantering. Försäkringskassan har i arbetet kring en fördjupad arbetsförmågeutredning (AFU) gjort ett försök att anpassa dessa klassificeringar för att bedöma arbetsförmåga inom 39 olika arbetsområden mot normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Projektet bedömer inte att detta är applicerbar för den lagstadgade prövning på individuella grunder som sjukförsäkringen kräver. Det innebär givetvis inte att kodverk är uteslutna som stöd vid intygsskrivande, men de får aldrig blir normativt, utan ses som en rekommendation. ICF (internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem) testas i samband med intygsskrivande i ett par landsting med goda resultat gällande beskrivning av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i läkarintyget. ICF kommer med största sannolikhet på sikt införlivas i Webcert, vilket gör det extra intressant att diskutera om kraven i olika arbetsuppgifter går att beskriva i termer av ICF. Fördelen med ICF är att informationen i intygen skrivs i klartext, inte lastad med medicinska uttryck som annars ofta gör intygen svårlästa för både arbetstagare och arbetsgivare. Att ICF är ett internationellt kodverk bör även öppna en möjlighet för invånare som har andra modersmål än svenska att ta del av informationen på sitt eget språk. Det framgår tydligt vilka funktioner som är nedsatta hos patienten samt graden av svårighet. Lagstiftare efterfrågar dock specifikt även en beskrivning av arbetsuppgifterna, men det är inte orimligt att titel skulle kunna accepteras om den kompletterades av ICF-termer som verifierats av arbetsgivaren. Mer utredning och tester krävs för att säkert kunna besvara den frågan. Komplexiteten i kodverket kommer att ställa stora krav på utvecklaren som ska förenkla utan att nödvändiga nyanser försvinner. Arbetsgivarna påpekar att det bör vara mycket enkelt att bidra med de uppgifter läkaren behöver. När bör uppgiften tillföras? Ovan har diskuterats en rad möjliga sätt att tillföra information om arbetsuppgifter. Flertalet arbetsgivare har i intervjuer sagt att de gärna tillför information om arbetsuppgifter, men endast om det är enkelt, ekonomiskt motiverat eller på annat sätt uppenbart gagnar företaget eller den enskilde arbetstagaren. Att kontinuerligt uppdatera olika medarbetares arbetsuppgifter för att i största allmänhet förbättra intygsprocessen ser arbetsgivaren inga vinster med. Däremot finns ett

8 8 (11) stort intresse för detta när en sjukskrivning blir långvarig (många arbetsgivare nämner gränsen 30 dagar som rimlig). För vissa företag och situationer kan det vara aktuellt redan i samband med sjukskrivningens först dag, exempelvis vid en belastningsskada i tillverkningsindustrin där arbetstagaren har högspecialiserade uppgifter och anpassningar av arbetsmiljön är möjlig. Många andra företag inleder inga rehabiliteringsåtgärder förrän efter två till fyra veckor. Projektet anser därför att tidpunkten när informationen tillförs bör därför avgöras av arbetsgivaren i första skedet. När en sjukskrivning blir längre är det rimligt att kravet på att arbetsgivaren ska göra en sådan beskrivning ökar. Exakt vid vilken tidpunkt är rimligen Försäkringskassan eller lagstiftaren bäst lämpad att avgöra. 1.3 Krav på arbetsgivartjänsten Ett minimikrav på arbetsgivartjänsten är att arbetsgivaren ska kunna läsa och ta emot intyg från Mina intyg så att den elektroniska kedjan inte bryts. Tjänsten bör även kunna ge arbetsgivaren ett processtöd som gör det lätt att göra rätt vid rätt tidpunkt. Vidare är det önskvärt att arbetsgivaren kan lämna uppgifter som kan tillföras intygen samt att tjänsten kan möjliggör dialog mellan aktörerna. Det bör även utredas vidare om en gemensam arbetsgivartjänst där uppgifter om arbetstid och inkomst kan lämnas till andra mottagare bör byggas för att öka tjänstens användbarhet. Av de knappt 300 arbetsgivare som besvarade vår enkät menade 89 procent att en tjänst med de funktioner som vi föreslog skulle ha stor eller mycket stor nytta Intygets äkthet Intygen som kan hämtas via intygstjänsten är en exakt kopia av journalinformationen. Vår enkätundersökning visar att arbetsgivaren har stor tilltro till äktheten i ett intyg som kommer från direkt från arbetstagaren (81 procent), även då den inte signerats med bläck utan bara har läkarens och vårdenhetens namn. Tilltron ökar dock med 10 procentenheter när den kommer direkt från vården. Att intyget skickas och hämtas elektroniskt har flera uppenbara fördelar för både invånaren och arbetsgivaren. Intygets äkthet garanteras. Invånaren får en ökad trygghet då bara inloggad behörig befattningshavare kan ta del av ett intyg, som i vissa fall innehåller känslig information. Detta kräver skapandet av organisationsträd med olika behörighetsnivåer hos arbetsgivaren. Motsvarande information hanteras idag av Försäkringskassan och av flera andra av våra samarbetspartners (bland annat AFA Försäkringar). Där finns värdefull erfarenhet att ta tillvarata. För de arbetsgivare som inte vill ansluta sig till en tjänst bör en möjlighet att skicka säker e-post via Skatteverkets Mina meddelanden finnas. Arbetsgivaren bör även ges möjlighet att importera intygsinformationen till sina HR- och lönesystem Processtöd Hela 92 procent av de arbetsgivare som tillfrågades i vår stora enkät menade att möjligheten att få påminnelser vid vissa viktig datum då arbetsgivaren bör agera var en funktion som skulle ha stor eller mycket stor nytta. Det är en tydlig indikation på att ett inbyggt processtöd skulle ge arbetsgivaren stor nytta. Förutom en översikt över samtliga sjukskrivna arbetstagare (som idag ofta går att få ut i listform i olika HR-system) skulle en rad olika påminnelser om vad som behöver åtgärdas i olika faser underlätta stort. Exempelvis kan påminnelsen gälla kravet att inhämta intyg

9 9 (11) från arbetstagaren vid dag åtta, att göra en sjukanmälan till Försäkringskassan vid dag 15 eller börja fundera kring ett arbetsgivarutlåtande i god tid före dag 90. En förutsättning för ett processtöd är att systemet förses med första sjukfrånvarodag. Det skulle kunna åstadkommas genom att en sjukanmälningsfunktion för invånaren, något som idag erbjuds av flera systemleverantörer. Första frånvarodag skulle även möjliggöra statistik som jämför ordinerad sjukskrivning med konsumerad, det vill säga om invånaren verkligen valt att vara begära sjukpenning i samma omfattning som den ordinerats av läkaren Underlätta dialog Samverkan mellan olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen har förutsättningar att öka om möjlighet till dialog skapas. Försäkringskassans avstämningsmöten är uppskattade av arbetsgivaren främst för att alla frågor kan dryftas i rummet när alla berörda finns närvarande. Den sekretess som omfattar ett sjukfall kan bara hävas av invånaren. Den så kallade rehabiliteringskedjan och dess innebörd beskrivs bäst av Försäkringskassans handläggare och är ett viktigt incitament för arbetagaren att vara aktiv i den mån det är möjligt. En arbetsgivartjänst skulle kunna erbjuda säker kommunikation kring känsliga ämnen, förutsatt att invånarens samtycke finns. En farhåga är att arbetstagaren kan tycka att det är svårt att neka en arbetsgivare tillgång till handlingar som man egentligen bara vill att hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ska se. Det kan vara en svår balansgång. Ett omfattande fortsatt utredningarbete krävs kring vilka uppgifter som ska kunna utbytas. Sex av de funktioner som beskrevs i vår enkät till arbetsgivarna handlade om dialog. Av dessa ansågs att kunna ge och ta emot tidiga signaler om att arbetstagaren kan behöva särskilda insatser för att återgå i arbete och enkelt komma i kontakt med arbetstagarens handläggare på Försäkringskassan vara till störst nytta. Kontakt med Försäkringskassan kring rehabiliteringsåtgärder rankades också mycket högt. Arbetsgivarna önskan att kommunicera med hälso- och sjukvården var inte riktigt lika stor, men ändå stor. Minst behov finns för kommunikation med arbetstagaren, vilket förhoppningsvis kan förstås med att den dialogen fungerar bra redan idag. Teknikföretagen, som företräde Svenskt näringsliv i dessa diskussioner, anser att den dialog som här beskrivs är mycket angelägen. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uttryckt tveksamhet till möjligheten att komma runt de stränga sekretessregler som kännetecknar sjukskrivningsområdet Lämna uppgifter I tidigare avsnitt har behovet av att arbetsgivaren beskriver arbetsuppgifter framhållits, men det finns även andra uppgifter som arbetsgivaren har som skulle medföra att intygens kvalitet ökar. Bland dessa skulle vården ha särskild nytta av att veta arbetstagarens faktiska arbetstid, i vilken omfattning företagshälsovård finns, om möjlighet till anpassning av arbetsmiljön finns samt om det kan finnas andra tillfälliga arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Många arbetsgivare säger sig vara beredda att bidra med uppgifter, men vill inte ha ytterligare en administrativ börda om inte vinsterna är uppenbara. Slutsatsen är att dessa uppgifter måste vara enkla att mata in eller i bästa fall kunna överföras direkt från HR-systemen. I takt med att ett sjukfall drar ut på tiden är arbetsgivaren beredd att lägga ner mer tid på att mata in uppgifter jämför att göra det rutinmässigt från början.

10 10 (11) Krav ställs redan idag på att arbetsgivaren ska lämna uppgifter om inkomst och arbetstid till olika mottagare, som olika myndigheter som Försäkringskassan, SCB, a-kassor och inte minst olika försäkringbolag. Inom ramen för en arbetsgivare tjänst finns en vision om en gemensam arbetsgivartjänst där all information kan lämnas på ett ställe för att slippa dubbel inmatning på flera ställen. I en sådan tjänst bör integrationer till företagens HR-system skapas för att ge möjlighet att koppla ihop dessa. 88 procent av arbetsgivarna ser en stor nytta med detta. Figur 3: Invånare ges möjlighet att skicka intyg elektroniskt till arbetsgivaren och andra mottagare via Mina intyg 1.4 Mottagare med behov av en arbetsgivartjänst Utredningen ger ingen tydlig fingervisning om vilka grupper av företag som en arbetsgivartjänst bäst skulle tjäna eller vilken befattningshavare som är den huvudsakliga målgruppen inom ett företag. Den enkät som skickades ut sorterade företagen i förhållande till storlek och bransch. De största företagen i enkäten ansåg sig ha en något större nytta av i stort sett alla de beskrivna funktionerna. Det stämmer ganska bra med fynden från våra intervjuer. De större arbetsgivarna har utarbetade rutiner kring sjukskrivning och rehabilitering, men är ändå benägna att se sjukskrivning som ett problem de vill ha fler redskap att hantera. Mindre arbetsgivare har sällan erfarenhet av längre sjukskrivningar. Intervjuerna visar att företagsledarna i de riktigt små företagen ofta har liten kunskap om rutiner och krav i samband med en sjukskrivning. De mindre företagen upplevde dock större nytta av att kunna lämna alla uppgifter på ett och samma än de stora företagen.

11 11 (11) När det gäller olika branscher var antalet svarande per bransch för litet för att kunna dra långtgående slutsatser. Handeln värderade flertalet av tjänstens funktioner något högre än andra branscher, men alla var mycket positiva. Inom byggbranschen finns ett något större behov av att kommunicera med arbetstagaren än i övriga branscher. Intervjuer med olika befattningshavare med olika funktioner inom företagen visar att stora delar av inmatning och administration troligen kommer att behöva göras av löneassistenten, medan merparten av nyttorna kommer att uppnås på HR-avdelningen och hos företagsledningen. Merparten av målgruppsarbetet återstår. 1.5 Förslag till fortsatt arbete Projektets utredning inklusive kontakter med arbetsgivarorganisationer visar att det kan finnas stora vinster med att inkludera arbetsgivarna i ett utökat informationsutbyte. Det finns även ett stort intresse av en intygtjänst för arbetsgivaren enligt de intervjuer och enkätundersökningen som projektet genomfört med arbetsgivare. Emellertid återstår att välja inriktning och nivå på den tjänst som ska byggas. Nästa års arbete föreslås bestå av: I en pilot tillsammans med Stenungsunds kommun och ett företag inom tillverkningsindustrin pröva olika funktioner i en framtida tjänst. Prioritering bör ligga på att: o bygga ett organisationsträd för att hitta lämpliga vägar för att säkerställa att inloggning och hämtning av intyg görs av behörig befattningshavare o arbetsgivaren på ett strukturerat sätt kan beskriva arbetsuppgifterna o bygga en funktion för sjukanmälan för att kunna inhämta första sjukdag och därmed möjliggöra en uppbyggnad av det processtöd i form av olika påminnelser, något som arbetsgivaren ser stort värde med. Göra juridisk analys om den dialog de olika aktörerna önskar kan möjliggöras inom ramen för gällande lagstiftning. Samarbeta med Försäkringskassan om en gemensam arbetsgivartjänst. Vem bör äga en sådan tjänst? Kanske finns här en möjlighet till samägande av tjänsten av de organisationer som har behov av den. I de fall fynden i piloten ger stöd bör en plan utformas för realisering av en arbetsgivartjänst i större skala samt i övrigt ta fram beslutsunderlag för att fastställa om en arbetsgivartjänst på nationell nivå ska utvecklas Juridik Under 2013 har frågor avseende arbetsgivarens möjlighet att elektroniskt dela med sig av information om sina arbetstagare har uppmärksammats, men djupare utredning har ännu inte påbörjats och bör därmed bli föremål för nästa års arbete. Avtal med arbetsgivare som ska anslutas till tjänsten kommer behöva upprättas under Avtal för anslutna arbetsgivare kommer att följa den mall för Partner-avtal som för närvarande upprättas med anledning av AFA Sjukförsäkringsaktiebolags anslutning till Mina intyg. Eventuellt kan det även finnas behov för initiala avtal med testanvändare av arbetsgivartjänsten.

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet

Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet 1 (13) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde,

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Tjänsteavtal för ehälsotjänst

Tjänsteavtal för ehälsotjänst Tjänsteavtal för ehälsotjänst Bilaga 2. Specifikation av Tilläggstjänster INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Kompletterande tjänster och funktioner... 3 2.1. Konsultstöd... 3 2.2. Meddelandetjänsten...

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Rutiner för arbete med rehabilitering

Rutiner för arbete med rehabilitering PERSONALENHETEN 2010-02-04 Enköpings kommun Rutiner för arbete med rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-250 00 0171-392 68 7

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar 1 Förord Sjukförsäkringen är en omdebatterad försäkring där den nuvarande regeringen har genomfört en rad reformer sedan

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Sidan 1 av 3 Nr 01/10 Stockholm 2010-01-12 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Regeringen beslutade den 3 december

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer