FÖRSTUDIE Väg 190, gång- och cykelväg, delen Angereds Kyrkväg-Björsared

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 190, gång- och cykelväg, delen Angereds Kyrkväg-Björsared Göteborgs Stad, Västra Götalands län FÖRSLAGSHANDLING Objekt nr:

2 Beställare: Projektledare: Trafikverket Mark Rodger Konsult: Ramböll Sverige AB, Box 5343, Göteborg, Uppdragsledare: Per Åkesson Trafik: Staffan Sandberg Kulturgeografi: Karin Blomsterberg/Pia Pettersson Miljö: Lena Åsander Kartor: Åsa Westman Foton: Ramböll Sverige AB, om ej annat anges Uppdragsnr:

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Inledning Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Geografisk avgränsning Övergripande mål Vägplanerings- och projekteringsprocessen 11 2 Befintliga förhållanden Markanvändning Trafik och trafikanter Miljö Byggnadstekniska förutsättningar Förorenad mark 26 3 Funktionsanalys Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Funktionsanalys utifrån etappindelning 30 4 Projektmål Tänkbara åtgärder Nollalternativet Analys enligt fyrstegsprincipen Studerade alternativ Effekter och konsekvenser Kommunala planer Kostnader 40 6 Riskhantering Måluppfyllelse Samråd Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Källförteckning BILAGA: SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3

4 4

5 Sammanfattning Brister, problem och syfte Syftet med denna förstudie är att den ska ligga till grund för den fortsatta planeringsprocessen avseende en gång- och cykelväg längs väg 190, Gråbovägen, mellan korsningen Gråbovägen/Angereds Kyrkväg och korsningen Gråbovägen/Torvhögsvägen. Förstudien utgör också ett viktigt underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Förstudien ska redovisa problem och förutsättningar samt ge förslag till tänkbara åtgärder för att lösa den aktuella bristen i trafiksystemet. Denna förstudie är ett delobjekt i projektet 10 mil gång-och cykelväg i Västra Götaland som Trafikverket driver tillsammans med Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Syftet är att genom att bygga ut gång- och cykelvägnätet och förbättra anslutningar till kollektivtrafik öka möjligheterna att pendla till skola och arbete. Den nya gång- och cykelvägen kommer att innebära förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Byggstart planeras till år Föreslagen åtgärd För att lösa bristen för oskyddade trafikanter som rör sig längs väg 190, mellan Angereds Kyrkväg i sydväst och Torvhögsvägen i nordost föreslås en gång- och cykelväg anläggas längs södra sidan av väg 190. Gång- och cykelvägen anläggs på södra sidan om vägen: antingen genom breddning av vägområdet söderut eller genom en breddning för väg 190 norrut. Föreslagen gång- och cykelväg ansluter till Västgötaleden i den nordöstra delen av utredningsområdet. Sträckan har delats in i tre möjliga utbyggnadsetapper: Angereds Kyrkväg - Skiljebacken Skiljebacken - Björsareds genväg Björsareds genväg - Torvhögsvägen Utöver ny gång- och cykelväg föreslås de befintliga passagerna över väg 190 förbättras och i de fall det saknas passager till busshållplatser föreslås att nya anläggs. 5

6 Effekter och konsekvenser Gång- och cykelvägen innebär att tillgängligheten förbättras för gående och cyklister lokalt inom området, till Gunnilse och Olofstorp samt också till kollektivtrafiken genom att hållplatserna lättare kan nås via gång- och cykelvägen. I och med att gång- och cykeltrafiken separeras från biltrafiken blir vägmiljön både säkrare och trevligare och därmed ökar viljan att gå och cykla, vilket är positivt ur flera aspekter. Förbättrade passager över väg 190, till hållplatser och andra målpunkter, har också en positiv effekt på trafiksäkerheten. Fortsatt arbete Nästa steg i det fortsatta arbetet är att samrådshandlingen kompletteras med en samrådsredogörelse, därefter tas en förslagshandling fram. Förslagshandlingen ligger till grund för länsstyrelsens beslut om åtgärden kan medföra betydande miljöpåverkan, enligt Miljöbalken 6 kap 4. Om så är fallet kommer ett samråd med utökad samrådskrets att genomföras i nästa skede av vägplanerings- och projekteringsprocessen. Efter länsstyrelsens beslut fattar Trafikverket beslut om vilka föreslagna åtgärder som ska genomföras. Detta redovisas i en beslutshandling. 6

7 1 Bakgrund Den 1 januari 2013 trädde ny infrastrukturlagstiftning i kraft och Trafikverket övergick till en ny planeringsprocess. Ett av syftena med den nya lagen är att den fysiska planläggningen ska bli effektivare och mer situationsanpassad än den varit tidigare. Den gamla planläggningsprocessen med skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan har ersatts av en sammanhängande planeringsprocess, vägplan. Denna förstudie följer den gamla processen och kommer att slutföras med en beslutshandling och fortsätter därefter enligt den nya planeringsprocessen. 1.1 Inledning Förstudien är i huvudsak ett inventeringsskede där förutsättningar, viktiga intressen och kvaliteter inom ett område beskrivs inför den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Detta objekt ingår i projektet 10 mil gång-och cykelväg i Västra Götaland; ett projekt som Trafikverket driver tillsammans med Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Syftet är att genom att bygga ut gång- Figur 1:1 Orienteringskarta 7

8 och cykelvägnätet och förbättra anslutningar till kollektivtrafik öka möjligheterna att pendla till skola och arbete. De nya gång- och cykelvägarna kommer också att innebära förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Förstudien utreder möjligheterna att anlägga gång- och cykelväg längs väg 190, Gråbovägen, på delen Skiljebacken-Björsared. Under förstudiearbetet har samråd även skett för sträckan Angereds Kyrkväg-Skiljebacken, som har ingått i en tidigare förstudie för väg 190 där en gång- och cykelväg föreslogs mellan Angereds Kyrkväg och Skiljebacken. Detta för att få en bättre helhetssyn på behovet av gång- och cykelväg längs med väg 190. Arbetet bedrivs enligt väglagen (VL 1971:948) och följer Trafikverkets vägplanerings- och projekteringsprocess. 1.2 Brister, problem och syfte Längs väg 190 har den bristande trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter varit ett problem under lång tid. Den dominerande landsbygdskaraktären, tillsammans med det intensiva trafikflödet och avsaknad av en vägren för oskyddade trafikanter att röra sig på längs vägen, medför en osäker trafiksituation. Tillgängligheten till Västgötaleden (gång- och cykelvägen som är anlagd på en före detta banvall) på vägens norra sida är låg då all bostadsbebyggelse ligger på södra sidan om väg 190 och passagerna över vägen är få. Längs den 3,2 kilometer långa utredningssträckan saknas en intilliggande gångbana på stora delar av sträckan och endast två av de tre övergångsställena över Gråbovägen är ljusreglerade. Detta innebär begränsningar att kunna röra sig inom området och medför en låg trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, särskilt för barn och ungdomar. Förstudiens syfte är att ligga till grund för den fortsatta planeringsprocessen avseende gång- och cykelvägen och samrådshandlingen utgör ett viktigt underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan. 1.3 Aktualitet I den regionala infrastrukturplanen för för Västra Götaland omtalas en särskild satsning på utbyggnad av gång- och cykelbanor längs det statliga vägnätet. Objektet finansieras till hälften av Göteborgs Stad, till en fjärdedel av Trafikverket och till en fjärdedel av Västra Götalandsregionen inom ramen för projektet 10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland. Byggstart planeras till år

9 1.4 Tidigare utredningar och beslut En förstudie för väg 190, sträckan Bergsjövägen-Olofstorp, genomfördes år Trafikverket (dåvarande Vägverket) tog i förstudien beslut om att bland annat upprätta arbetsplan för gång- och cykelväg mellan Angereds Kyrkväg och Bingared. 1.5 Geografisk avgränsning Utredningsområdet sträcker sig längs väg 190, från Gunnilse och korsningen med Angereds Kyrkväg i väster till Björsared och korsningen med Torvhögsvägen i öster. Se figur 1:2 över utredningsområdet. Sträckan har delats in i tre möjliga utbyggnadsetapper: Angereds Kyrkväg - Skiljebacken Skiljebacken - Björsareds genväg Björsareds genväg - Torvhögsvägen Varpekärr Varpekärr Horssöcket Horssöcket Figur 1:2 Utredningsområdet. Beteckningar Beteckningar Etappindelning Etappindelning Angereds AngeredsKyrkväg Kyrkväg--Skiljebacken Skiljebacken ANGERED ANGERED BERGUMSSKÅR BERGUMSSKÅR Geråsen Geråsen ANGERED ANGERED Skiljebacken Skiljebacken--Björsareds Björsaredsgenväg genväg Bur Bur Krokryd Krokryd Enerkullsdalen Enerkullsdalen Björsareds Björsaredsgenväg genväg--torvhögsvägen Torvhögsvägen Hälbo Hälbo KROKRYD KROKRYD Torvhög Torvhög TORVHÖG TORVHÖG Högåsen Högåsen Fluget Fluget Gunsered Gunsered Hunddalen Hunddalen Björred Björred Björsared Björsared BJÖRSARED BJÖRSARED Bingared Bingared KNIPARED KNIPARED Annered Annered Gustegården Gustegården Hinnarås Hinnarås Tyrsjön Tyrsjön BJÖRSARED BJÖRSARED Tyrsjön Tyrsjön m m KNIPARED KNIPARED 00 KNIPARED KNIPARED Lugnet Lugnet Hulten Hulten Hedås Hedås BJÖRSARED BJÖRSARED Hanstorp Hanstorp o BJÖRSARED BJÖRSARED RÅGÅRDEN RÅGÅRDEN Holma Holma KNIPARED KNIPARED Björbäck Björbäck Olofslätt Olofslätt Angereds Angeredskyrka kyrka hem hem Stommen Stommen Buarås Buarås Olofshöjd Olofshöjd Ekered Ekered GundGund- BJÖRRED BJÖRRED Mossberget Mossberget BINGARED BINGARED Olofsdal Olofsdal Rågården Rågården BJÖRSARED BJÖRSARED BJÖRSARED BJÖRSARED Karlslund Karlslund 9

10 1.6 Övergripande mål Nationella mål Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt prop. 2008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Inom ramen för det övergripande målet finns två jämbördiga mål: Funktionsmål och Hänsynsmål. Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Regionala mål I Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland är väg 190 utpekad som ett av de prioriterade stråken i regionen. Samtliga stråk fyller redan idag en viktig funktion för arbetspendling både inom- och mellankommunalt, men har inte alltid tillräckligt god standard i fråga om bland annat trafiksäkerhet och framkomlighet. För de utpekade stråken syftar de planerade åtgärderna därför i stor utsträckning till att förbättra möjligheten till arbetspendling med bil och kollektivtrafik, samt till att förbättra tillgängligheten på stråken. I sammanhanget nämns att det uttryckligen bör finnas ett hela-resan-perspektiv och beakta anslutande gångoch cykelbanor, hållplatser, pendelparkeringar etc. Lokala mål I översiktsplanen för Göteborgs Stad 2009 (ÖP) har utbyggnaden av gång- och cykelförbindelser inom kommunen hög prioritet. För gångtrafiken anger kommunen målet att erbjuda en tillgänglig, säker och trygg trafikmiljö, så att andelen fotgängare ökar bland kommunens resenärer. För cykeltrafiken uppger kommunen att det krävs en utbyggnad av cykelinfrastrukturen för att förbättra säkerheten, tryggheten och framkomligheten för cyklister. Att bygga sammanhängande cykelstråk framhålls som en viktig aspekt. Göteborgs Stad tog år 1999 fram ett cykelprogram för Göteborg. Programmet beskriver, förutom de mer övergripande nationella mål och visioner som finns, en rad lokala mål för cykeltrafiken i Göteborg. De generella målen handlar om tillgänglighet, framkomlighet och trygghet. Det finns också två operativa och kvantifierbara mål som dels avser att öka andelen resor som utförs med cykel och dels förbättrad trafiksäkerhet som ska mätas i ett minskat antal skadade och dödade cyklister. 10

11 Cykelstråket längs väg 190 ingår i det övergripande cykelnätet, för vilket kommunen uppger att säkerheten och bekvämligheten ska vara hög och kontinuiteten god. 1.7 Vägplanerings- och projekteringsprocessen Enligt väglagen är förstudien i huvudsak ett inventeringsskede inför den eventuella fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Förstudiearbetet resulterar i ett dokument där viktiga intressen och kvaliteter inom ett område beskrivs och där projektmål och möjliga åtgärder för att uppnå dessa definieras. Förstudien är det första steget i vägplaneringsprocessen, se figur 1:3. I arbetet med att ta fram åtgärder för att komma tillrätta med problem i transportsystemet arbetar Trafikverket utifrån fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och tidigt ta fram ett antal olika åtgärdsalternativ innan planeringen fortsätter. Fyrstegsprincipen VÄGLAGEN (1971:948) FÖRSTUDIE VÄG- UTREDNING ARBETSPLAN BYGGHANDLING PLAN- OCH BYGGLAGEN (2010:900) ÖVERSIKTSPLAN DETALJPLAN (områdesbestämmelser) BYGGLOVS- HANDLING BYGGHANDLING INTRESSE- ASPEKTER Enskilda intressen väger tungt MILJÖBALKEN Allmänna intressen väger tungt Påverka transportbehov och transportsätt Effektivare utnyttjande av vägnät Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Figur 1:3 Planläggningsprocessen. Figur 1:4 Fyrstegsprincipen. 11

12 Det första steget innebär att se över och försöka påverka transportbehov och transportsätt. Det andra steget innebär att se över åtgärder som leder till ett effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet. Det tredje steget avser att se till vilka begränsade ombyggnadsåtgärder som kan lösa problem och brister i vägnätet. Det fjärde steget avser investeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. Fyrstegsprincipen visas i figur 1:4. Den nya planeringsprocessen, se figur 1:5, som trädde i kraft den 1 januari 2013 innebär att en åtgärdsvalsstudie enligt fyrstegsprincipen föregår vägplanen. Denna förstudie kommer efter att en beslutshandling tagits fram att övergå i den nya planeringsprocessen. En vägplan, där första skedet blir en samrådshandling, kommer då att tas fram. MILJÖBALKEN VÄGLAGEN (1971:948) VÄGPLAN/ JÄRNVÄGSPLAN Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling BYGGHANDLING PLAN- & BYGGLAGEN (2010:900) ÖVERSIKTSPLAN DETALJPLAN (Områdesbestämmelser) BYGGLOVSHANDLING BYGGHANDLING INTRESSE- ASPEKTER Enskilda intressen väger tungt Allmänna intressen väger tungt Figur 1:5 Ny planeringsprocess från den 1 januari

13 2 Befintliga förhållanden 2.1 Markanvändning Befolkning Hela Göteborgs stad hade vid årsskiftet 2011/2012 cirka invånare. Utredningsområdet tillhör stadsdelen Angered, vilken har en befolkning om cirka invånare. Primärområdena Gunnilse och Bergum, som är delar av Angered, hade år 2011 knappt 1300 respektive 4600 invånare, vilket motsvarar 2,7 och 9,4 procent av hela stadsdelens befolkning. Till år 2016 prognostiserar man för drygt 22 procents befolkningstillväxt i Gunnilse och cirka 12 procents befolkningstillväxt i Bergum. Bebyggelse Bebyggelsestrukturen i Angered som helhet är mycket heterogen. De olika primärområdena präglas dock av en stark likriktning av ett fåtal bostadstyper. I Gunnilse och Bergum utgörs bebyggelsen idag nästan uteslutande av småhus (över 90 pro- Figur 2:1 Målpunkter. Stora Drisstjärnen Lykullen Gråbo Olofstorp Geråsen Horssöcket Lerum Hultet Barefjäll Kohagen Skår Högen Ekeberga Varpekärr Kappered Bergum Västra Beteckningar Bergum Utredningsområde Snipeberget Västgötaleden Sibbajorden Nyanlagd gång- och cykelväg Befintlig gång- och cykelväg Målpunkt Hållplats Bergums skola/ Idrottshall Bäckebol Geråsen Enerkullsdalen Krokryd Hälbo Bur Livsmedelsaffär Pizzeria Förskolor Häljered Småkulla Torvhög Förskola Göteborg C Annered Fluget Gunsered Högåsen Gustegården Brukshundsklubb Knipared Hunddalen Återvinningsstation Björsaredsskolan Förskola Bensinstation/Livsmedel Bergumsvallen Aronsberg Olofstorp Golfbana Horssöcket Förskolor Björsared Hinnarås Storegården ICA Gunnilse Rättspsykologisk vårdenhet Karlslund Olofsdal Tyrsjön Mossberget Iglatjärnen Gunnilseskolan Ekered Stommen Angereds kyrka Angereds kyrka Gundhem Buarås Olofshöjd Olofslätt Björbäck Tyrsjön Hanstorp Koloniområde Äspered Holma Holkedalsberg Lilla Dämmet Stora Dämmet Smörvattnet Skulevatten Hulten Hedås Lilla Göpås Angeredsverken (Bergtäkt) Lugnet Duvetjärnen Duvetjärns Hulten Fredhem Stora Göpås Björnaråsen 0 Sandvadet 500 m 13

14 cent). Därmed avviker bebyggelsen i utredningsområdet avsevärt från boendemiljön i stadsdelens västra delar, närmare Angereds centrum, vilka främst utgörs av tättbebyggda höghusområden. Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i Angered är differentierat men med en tyngdpunkt på arbeten inom offentlig sektor, tillverkningsindustri och företagstjänster. Bland de bofasta invånarna i primärområdena framträder också dessa näringslivssektorer bland de dominerande, om än i olika ordning. Sektorerna sysselsätter vardera cirka procent av den bofasta befolkningen. Även pendlingssituationen skiljer sig åt mellan primärområdena. Gunnilse har en större inpendling än utpendling vad gäller arbete inom det privata näringslivet. I Bergum är situationen den omvända och utpendlingen överstiger inpendlingen. Andelen arbetslösa är låg i både Gunnilse och Bergum och är cirka hälften så hög som i kommunen som helhet. Viktiga målpunkter Björsaredsskolan (F-3) och Björsareds Genväg 1B förskola är, tillsammans med förskolorna Fanjunkarens Lycka 3 och 7 viktiga målpunkter, inte minst för oskyddade trafikanter som till stor del utgörs av barn och ungdomar. Även Gunnilseskolan och Bergums skola utanför utredningsområdet är viktiga målpunkter då del av undervisningen, till exempel idrott, för barnen på Björsaredsskolan är förlagd till dessa skolor. För barnen i Björsaredskolan sker all undervisning från och med årskurs 4 på Gunnilseskolan och från årskurs 6 på Bergums skola. Utöver Björsaredsskolans fritidshem, är fritidsaktiviteterna för barnen i utredningsområdet till stor del lokaliserade i närheten av Bergums skola. Bergums skola fritidshem är beläget i anslutning till skolan och i sporthallen anordnar Bergums IF både gymnastik och Björsaredsskolan. 14

15 innebandy. På Bergumsvallen, belägen drygt en halv kilometer sydväst om skolan, bedriver Bergums IF fotbolls- och bouleverksamhet. Busshållplatserna inom utredningsområdet är viktiga målpunkter, inte minst för barn och ungdomar på väg till och från skola och fritidsaktiviteter. Vid Bingareds och Björsareds hållplatser finns även pendelparkeringar. Vid korsningen Rågårdsvägen/väg 190 är Rågårdens rättspsykiatriska anläggning belägen. Vid full beläggning kommer den inrymma 96 vårdplatser och 250 arbetsplatser. Ett par kilometer söderut längs Rågårdsvägen är Angeredsverkens verksamhet belägen. Företagets inriktning som täktverksamhet bidrar till den tunga trafiken inom utredningsområdet. Med infart från väg 190 utgör bensinstationen och pizzerian viktiga målpunkter i östra utkanten av utredningsområdet. På motsatt sida av vägen från bensinstationen, längs Torvhögsvägen, ligger även en återvinningscentral intill en pendelparkering. Längre norrut längs Torvhögs vägen bedriver motorcykelklubben Flying Riders sin verksamhet. ICA-butiken cirka 200 meter väster om infarten till Angereds Kyrkväg är en viktig målpunkt utanför utredningsområdet och fungerar som närbutik för de boende inom utredningsområdet. När nya Gunnilse centrum är etablerat i anslutning till ICA-butiken kommer detta att bli en än viktigare målpunkt. Centralt i utredningsområdet är Lerjedalens golfklubb, Angereds brukshundsklubb och Bingareds hästgård belägna, med infarter från Krokerydsvägen, Kniparedsgården respektive Skiljebacken. Rågårdens rättspsykiatriska anläggning. 15

16 I utredningsområdets västra utkant är Angereds kyrka belägen, cirka 300 meter söder om korsningen väg 190/Angereds Kyrkväg. Cirka 1 kilometer söder om Angereds kyrka ligger sjön Smörvattnets badplats. Cykelleden Västgötaledens sträckning löper parallellt med väg 190 genom utredningsområdets nordöstra del. Leden är ett utflyktsmål och utgör en del av Sverigeleden. Befintliga ledningar, kablar och avvattning I västra delen av utredningsområdet finns markförlagda kabel- och ledningspaket strax söder om väg 190, med bland annat ledningar för vatten och spillvatten. Inom utredningsområdet finns dessutom tre stycken spillvattenpumpstationer. Från Angereds Kyrkväg och cirka 750 meter österut finns kabel- och ledningspaket på båda sidor av vägen. Efter denna sträcka är ledningar i huvudsak endast förlagda på den norra sidan av vägen. Avvattning av väg 190 sker till vägdiken och de vattendrag som korsar väg 190 är kulverterade i korsningspunkterna. Höjdskillnaderna mellan kulverteringar och befintlig körbana är stora. Inom utredningsområdet är väg 190 belyst längs hela sträckan. Belysningsstolparna är av trä och elförsörjda via luftledningar. Vy över Lerjedalens Golfbana. 16

17 Kommunala planer, framtida markanvändning Utredningsområdet för föreslagen gång- och cykelväg berörs av gällande detaljplan. För Angereds Kyrkby har detaljplan antagits vilken ger lov till en utbyggnad med cirka 150 småhus, en förskola samt gruppbostäder. Detaljplanearbete har även påbörjats för en etablering av ett stadsdelscentrum i Gunnilse, i direkt anslutning till utredningsområdets västra del, vilket kommer att generera flera större målpunkter och ett betydande tillskott till områdets befolkningsunderlag. Utbyggnad är även föreslagen för Olofstorps centrum, vilket också genererar nya bostäder till området. Ett naturreservat planeras för Lärjeåns dalgång. I ÖP redogörs för planerad övergripande bebyggelseutveckling längs väg 190. I första hand handlar det om utredningsområden för framtida bebyggelseområden; en klassificering som gäller för närmare hela den södra sidan av väg 190. Öster om Rågårdens rättspsykiatriska anläggning är även ett stort område utpekat som utredningsområde för framtida verksamhetsområden. Figur 2:2 Detaljplaner Horssöcket Varpekärr Beteckningar Utredningsområde Enerkullsdalen Geråsen Krokryd Hälbo Bur Detaljplanelagt område Pågående detaljplanearbete Pågående programarbete Torvhög Fluget Högåsen Gunsered Gustegården Hunddalen LERJEÅN Björred F4211 Annered Knipared DP3991 DP3774 Bingared Björsared Hinnarå Tyrsjön Rågården Karlslund Olofsdal DP4273 Mossberget Ekered F4657 Stommen Angereds kyrka Gund- hem Buarås Olofshöjd Olofslätt Björbäck Tyrsjön F3587 Holma Hulten Hedås Hanstorp Lugnet 17 o m

18 2.2 Trafik och trafikanter Biltrafik Väg 190 är Björsareds, Bingareds och Torvhögs huvudväg mot centrala Göteborg och förbinder även Olofstorp, Olstorp och Gråbo med Göteborg. Väg 190 kategoriseras som primär länsväg och har en skyltad hastighet om 70 km/h från korsningen med Angereds Kyrkväg och österut genom utredningsområdet. Strax innan korsningen med Björsareds Genväg övergår den skyltade hastigheten till 50 km/h. Vägbredden är 7,6 meter. Längs vägen finns 17 utfarter, företrädesvis från större samlingar av bostadsfastigheter. De flesta anslutningarna är belägna på södra sidan om väg 190. Trafikmängderna för väg 190 uppgår till cirka fordon ÅDT (trafikuppräkning för år 2012). Andelen tung trafik utgör cirka 15 procent. Trafikflödet har en stark riktningsfördelning då flödet i sydvästlig riktning, mot Göteborg, är klart större än det i motsatt riktning under morgonens högtrafik. Under eftermiddagen/kvällen gäller motsatt förhållande. Figur 2:3 Trafiknät, hastighetsbegränsningar och hållplatslägen Horssöcket Enerkullsdalen Geråsen Krokryd Hälbo Bur Varpekärr Beteckningar Utredningsområde Nyanlagd gång-och cykelväg Befintlig gång- och cykelväg Hållplats Hastighet (km/h) Torvhög Ströms Väg Högåsen Fluget Gunsered Gustegården Hunddalen Björsared Björred Annered Knipared Knipared Bingared Rågården Bingared Björsared Hinnarå Tyrsjön Angereds Kyrka Rågården Karlslund Olofsdal Mossberget Ekered Gundhem Buarås Olofshöjd Stommen Angereds kyrka Olofslätt Björbäck Tyrsjön Gunnilse Skola Hanstorp Holma Hulten Hedås Lugnet m 18

19 s Väg 190 är sekundär väg för farligt godstrafik och har inga inskränkningar för transport av farligt gods längs vägen. För samtliga anslutningsvägar inom utredningsområdet gäller dock att farligt gods inte får framföras. Kollektivtrafik Inom utredningsområdet trafikeras väg 190 från och med den 9 december 2012 endast av Blå Express. I högtrafik har Blå Express avgångar i tiominuterstrafik och under lågtrafik halvtimmestrafik vid samtliga hållplatser i utredningsområdet. Hållplatsen Angereds Kyrkväg, belägen i utredningsområdets västra utkant, trafikeras även av linje 71 med halvtimmestrafik på vardagar och en tur per timme under helger. Längs väg 190 finns fem busshållplatser på aktuell sträcka: Angereds Kyrka, Rågården, Bingared, Knipared och Björsared. Hållplatsläget för Rågårdens hållplats ska flyttas och kommer efter färdigställandet att ligga knappt 700 meter väster om Bingareds hållplats. Avstånden mellan busshållplatserna Bingared och Knipared är cirka 300 meter och mellan Knipared och Björsared cirka 750 meter. Gång- och cykelnät Gång- och cykeltrafikanter som vill förflytta sig längs väg 190, genom utredningsområdet, är i dagsläget hänvisade till att använda Västgötaleden på den norra sidan om väg 190 eller parallella bilvägar genom bostadsbebyggelsen på den södra sidan. Björsareds busshållplats 19

20 Inom hela utredningsområdet saknas bred vägren för oskyddade trafikanter att röra sig på längs väg 190. Tillgängligheten till Västgötaleden är också undermålig, med för få och osäkra passager över väg 190, framför allt ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Västgötaleden saknar dessutom belysning. Under hösten 2012 har en gång- och cykelväg byggts ut längs den södra sidan av väg 190, på sträckan Rågårdsvägen-Krokerydsvägen. I övrigt finns befintliga gångvägar finns på tre mindre partier inom utredningsområdet: gång banor på båda sidor om vägen finns mellan Kroksjövägen och Angereds Kyrkväg samt mellan Ekberget och Gärdhemsvägen. Dessutom löper en gångbanan på södra sidan av väg 190 mellan Björsareds Genväg och Björsaredsvägen. Gångbanan uppges dock ha bristande vinterväghållning vilket försämrar möjligheten att använda gångbanan under vintertid. Samtliga gångbanor är skilda från vägbanan med ett kantstöd. Mellan väg 190 och Västgötaleden, i höjd med Gärdhemsvägen, finns en upptrampad stig på den norra sidan om vägen. Detta indikerar ett behov av ett övergångsställe i denna del av utredningsområdet. Anslutande gång- och cykelvägar kommer att finnas både i utredningsområdets östra och västra del. I den östra delen, vid Torvhögsvägen, ansluter gång- och cykelvägen mot Olofstorp på söder sida om väg 190. Planerna för ny centrumbebyggelse och ny sträckning för väg 190 väster om Angereds Kyrkväg gör att den anslutande gång- och cykelvägen från väster troligtvis kommer att ligga på söder sida. Cykelleden Västgötaleden på norra sidan om väg

21 Trafiksäkerhet Samtliga korsningar i utredningsområdet är plankorsningar. Det finns två trafikljus längs sträckan, båda i anslutning till ett signalreglerat övergångsställe: ett i korsningen väg 190/Angereds Kyrkväg och ett vid Björsareds busshållplats. Gatubelysning finns längs hela den aktuella sträckan av väg 190. Inom utredningsområdet finns tre övergångsställen: ett med trafikljus och refug vid Björsareds hållplats, ett med enbart refug vid infarten till bensinstationen/pizzerian och ett med enbart trafikljus vid korsningen väg 190/Angereds Kyrkväg. Under den senaste sexårsperioden ( januari 2007-september 2012) har det inträffat 18 trafikolyckor inom utredningsområdet. Åtta av olyckorna har involverat oskyddade trafikanter och då endast cyklister och mopedister. Fotgängare har varit inte varit inblandade i någon olycka inom utredningsområdet under perioden. Figur 2:4 Personskadeolyckor under perioden januari september Geråsen Bur Enerkullsdalen Krokryd Hälbo Torvhög Fluget Högåsen Gunsered Gustegården Hunddalen G1 G2 C S Björred G5 G1 G2 G1 Knipared U C C C C S U U A M O G2 C K S Bingared Björsared Beteckningar Utredningsområde Befintlig gång- och cykelväg Olyckor Lindrig Tyrsjön olycka, oskyddad trafikant Svår olycka, oskyddad trafikant Rågården Karlslund Olofsdal Lindrig olycka, motorfordon Svår olycka, motorfordon Mossberget S Singelolycka Stommen Angereds kyrka Gund- hem Buarås Olofshöjd Olofslätt Björbäck m Hanstorp M Möte O Omkörning U A K C G1 G2 Upphinnande Avsvängande Korsande Cykel/moped (motorfordon) Cykel, singel Moped, singel G5 Cykel-moped Tyrsjön 21

22 2.3 Miljö Områdets allmänna karaktär Landskapet i Lärjedalen har formats under årtusenden. Efter istiden rann i dalgången en stor bred älv och dalen blev sedermera havsvik vilket har format den breda dalgången. Lersedimentet som avsattes är lätteroderat och Lärjeåns vatten har skapat ett slingrande ravinsystem på sin väg mellan Mjörn och Göta Älv. Åns lopp omformas alltjämnt genom skred och genom avsnörpta så kallade korvsjöar. Ravinlandskapet hålls öppet då det betas på stora delar och dess veckade mjuka gräsytor är mycket karaktärsskapande. Dalen kantas av skogsklädda höjder varifrån vattendrag slingar sig ner mot Lärjeån. På den aktuella sträckan går väg 190 på söder sida av Lärjeåns dalgång och ger trafikanten fina utblickar över Lärjeåns raviner. Dalgången är här uppemot en kilometer bred, med en blandning av odlingsmark och betade ängar. Bebyggelsen ligger företrädelsevis på vägens södra sida, upp mot bergen och skogen, men det finns några mindre enklaver av hus även i den öppna dalgången. Villabebyggelsen dominerar i den östra delen av utredningsområdet, medan det i den västra delen är mer öppen mark. Här rinner Lärjeån längre från vägen och intrycket för trafikanten domineras istället av Lerjedalens golfbana som är belägen på norra sidan om vägen. På södra sidan ligger Rågårdens rättspsykiatriska anläggning, med sin stora vitputsade entréfasad mot vägen. I den östra delen av utredningsområdet lämnar vägen dalgången och går upp på höjderna mot Gunnilse. Naturmiljö I figur 2:5 Miljöförutsättningar i utredningsområdet redovisas kända natur- och kulturvärden. Underlaget består av befintlig kunskap som finns hos länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Ytterligare uppgifter som omnämns i texten har hämtats från Artdatabanken. Riksintresse för naturvård Lärjeåns dalgång är av riksintresse för naturvård. Området har stora geologiska värden. Av särskilt stort intresse är sprickdalgången i sin helhet samt de särpräglade ravinerna, nedskurna i leriga sediment. Områdets natur- och landskapliga kvaliteter är också mycket stora. Lärjeån med biflöden utgör lek- och uppväxtområde för lax, havsöring, öring, flodpärlmussla med flera arter. I Lärjeåns dalgång finns värdefulla lövskogar på flera platser. Generellt biotopskydd Längs vägsträckan kan finnas biotoper i jordbruksmark som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna, till exempel stenmurar och öppna diken. 22

23 Strandskydd Lärjeån omfattas av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Regionalt odlingslandskap Lärjeåns dalgång finns dokumenterad i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Området beskrivs där som ett odlingslandskap som genom sin öppenhet framhäver intressanta geologiska/naturgeografiska former. Området har en tilltalande landskapsbild som för att bevaras kräver ett fortsatt brukande av jorden. Naturreservat Sedan flera år pågår inom Göteborgs Stad planering för bildande av naturreservat i Lärjeåns dalgång. Naturreservatsförslaget omfattar stora delar av dalgången samt de viktigaste tillflödena med raviner. Det föreslagna naturreservatsområdet berör en stor del av den östliga delen av utredningsområdet, norr om väg 190. Hotade arter Enligt uppgift från Artdatabanken finns fynd av rödlistade arter inom eller i nära anslutning till utredningsområdet. Dessa består av mindre hackspett (nära hotad, NT) och örtegrusnejlika (starkt hotad, EN). Ravinlandskapet vid Lärjeån. 23

24 Lärjeån/flodpärlmussla I Lärjeån finns viktiga reproduktionsområden för lax och havsöring liksom ett stationärt öringbestånd. Nedströms det aktuella området finns även ett hotat bestånd av flodpärlmussla. Nedströms Lerjedalens golfbana är Lärjeån ett Natura 2000-område. Det främsta syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla eller återställa värdefulla reproduktionsområden för lax och havsöring, behålla och förbättra stammen av flodpärlmussla och bevara ädellövskogarnas artrikedom. Figur 2:5 Miljöförutsättningar i utredningsområdet. Bur Enerkullsdalen Krokryd Beteckningar Utredningsområde Fornlämning Hälbo Torvhög Strandskydd Värdefulla våtmarker Riksintresse för naturvård Bevarande av odlingslandskap Högåsen Fluget Gunsered Hunddalen Björred Gustegården Knipared Bingared Björsared Angered 40:1 Tyrsjön d 1:2 Angered 41:1 Angered 1:1 Angered 54 Karlslund Rågården Gundhem Angereds kyrka Mossberge Olofsdal Buarås Olofshöjd Olofslätt Björbäck m

25 Kulturmiljö Utredningsområdet och dess närmiljö kännetecknas av en långvarig historisk närvaro av människor och en stark jordbrukstradition som funnits i området under lång tid. Detta har resulterat i ett småskaligt jordbrukslandskap längs med Lärjeåns dalgång. Det omgivande landskapet klassas i kommunens ÖP som område med stort värde ur kulturhistorisk synpunkt och kulturlandskapet med traditionell bebyggelse är fortfarande välbevarat på flera platser. Utredningsområdet är beläget i närheten av flera områden med inslag av skyddsvärd bebyggelse ur kulturmiljösynpunkt, däribland Vättlefjäll, Olofstorp och Bergum. De objekt som är värdefulla för kulturmiljön utgörs av kyrkobyggnader samt olika gårdstyper och annan bebyggelse som är karaktäristisk för området och kan härröras till den jordbrukstradition som tydligt har präglat området och gör så även idag. Det finns ett antal kända fornlämningar inom utredningsområdets gränser. Dessa är registrerade i FMIS (Riksantikvarieämbetets fornminnesregister) som övriga kulturhistoriska lämningar. Rekreation och friluftsliv Hela Lärjeåns dalgång med omgivande skogsområden är viktiga rekreationsområden och ån nyttjas också för fritidsfiske. Lerjedalens golfklubb har sin verksamhet i anslutning till utredningsområdet med infart till klubbhus och golfbanor från väg 190. Klubben har en 18- och 9-hålsbana samt en så kallad 9-håls Pay and Play-bana. Golfbanorna ligger på norra sidan om väg 190 mellan Kroksjövägen och Kniparedsgården. På södra sidan om väg 190 vid Skiljebacken finns en hästgård med stall. Det är dock oklart om det bedrivs någon form av ridskoleverksamhet på gården. Vid Angereds Kyrkväg/Kyrkby passerar Bohusleden väg 190. Bohusleden är en populär vandringsled som också är en del i den internationella vandringsleden North Sea Trail som sträcker sig runt Nordsjön. Miljöbelastning och miljöpåverkan Inom utredningsområdet överskrids inga rikt- och gränsvärden avseende miljökvalitetsnormer för luftkvalitet eller omgivningsbuller. Lärjeån utgör vattenförekomst enligt vattendirektivet och omfattas av miljökvalitetsnormerna för vatten. Vattenförekomsten har idag måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskraven som framgår av bilaga till Vattenmyndighetens beslut anger att god ekologisk status ska ha uppnåtts år 2021 och att god kemisk ytvattenstatus ska kvarstå år Vattenförekomsten omfattas av ett undantag, i form av tidsfrist till år 2021, när det gäller kontinuitet (vandringshinder och fragmentering) och övergödning. 25

26 Buller från vägtrafiken inom utredningsområdet har avgränsats och behandlas inte i detta skede av planeringsprocessen då utbyggnad av gång- och cykelvägen inte påverkar eller förändrar bullersituationen negativt. Snarare kommer förslagna åtgärder att ha en positiv effekt då förutsättningarna att gå och cykla samt nyttja kollektivtrafik ökar och kan bidra till mindre bilanvändande och därmed minskad trafik samt minskat buller. 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar På norra sidan av väg 190 karakteriseras topografin av Lärjeån som rinner genom landskapet och raviner som skapats genom erosion. På södra sidan karakteriseras området av plan mark där det bitvis finns berg i dagen. Enligt SGU:s jordartskarta består marken i området huvudsakligen av glacial lera med bitvis berg i dagen, framförallt söder om vägen. I västra delen av utredningsområdet återfinns svämsediment vilket också avsätts i Lärjeån i form av lera och silt. I sydöstra delen av utredningsområdet återfinns bland annat postglacial sand och glaciala svämsediment. 2.5 Förorenad mark Längst västerut finns flera områden som är riskområden för förorenad mark på grund av tidigare markanvändning som bland annat deponiområden. Ett sådant Ravin vid ett av biflödena till Lärjeån som väg 190 passerar. 26

27 område (fastighetsbeteckning Angered 2:39), som möjligen inte berör utredningsområdet, är ett deponiområde som lades ner i mitten av 1970-talet (Janssons sand, Janssons grop). Området har klassats enligt MIFO-metodiken som riskklass 2, vilket innebär stor risk för människors hälsa och miljö. År 2007 utförde GF-Konsult en översiktlig miljöteknisk undersökning av Janssons Grop, vilken gav värden på föroreningar inklusive tungmetaller som överstiger gränsvärdena för känslig mark (KM). Värdet för zink överskred dessutom de tillåtna värdena för mindre känslig markanvändning (MKM GV). Proverna togs på fem meters djup, men massorna antas kunna ha ett djup på tjugo meter. Flera andra fastigheter (Angered 26:1, 4:25, 4:47, 7:66, 1:147, 29:1, 7:195, 4:44, 4:45, S:37 och S:43) som berör eller gränsar till utredningsområdet har i en inventering av nedlagda deponier riskklassats enligt MIFO som riskklass 3 (måttlig risk). Ytterligare ett område som har fått riskklass 3 på grund av nuvarande verksamhet är fastigheten Angered 7:208, där Typopress Snabbtryck har bedrivit verksamhet. Kartläggning och inventering av förorenade områden har utförts av länsstyrelsen. Inventeringarna baseras på information om tidigare markanvändning. Prover har inte tagits på plats. Vid den bensinstation som finns i utredningsområdets östra del kan misstanke finnas om att det förekommer förorenad mark. Bensinstationen i östra delen av utredningsområdet. 27

28 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning av hur förutsättningarna i nuläget svarar mot funktionsrespektive hänsynsmålet samt i en beskrivning av funktion per deletapp. Den huvudsakliga bristen gällande trafiksituationen för väg 190 är att vägen är smal, hårt trafikerad samt att trafikflödet håller hög hastighet. Samtidigt är standarden och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter låg på grund av frånvaron av tillräckligt bred vägren eller en separat gång- och cykelväg. De höga hastigheterna och stora trafikflödena innebär problem för oskyddade trafikanter att korsa vägen, till exempel för att nå busshållplatser. 3.1 Funktionsmål Tillgänglighet I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: Resans trygghet, bekvämlighet och tillförlitlighet Kvaliteten för transporter inom näringslivet Den inomregionala tillgängligheten, inom en del av Västra Götalandsregionen Projektets medverkan till ökad jämställdhet Användbarheten i transportsystemet för funktionshindrade trafikanter Möjligheten för barn och ungdomar att på egen hand vistas i trafiken och använda transportsystemet Förutsättningarna för att välja hållbara transportsätt som färdmedel: kollektivtrafik, cykel och gång Väg 190 är huvudväg för boende inom eller i nära anslutning till utredningsområdet som ska resa i västlig eller östlig riktning mot Göteborgs centrum, norra Hisingen eller Olofstorp/Gråbo. Den är även huvudväg för lokala resor mellan samhällena längs sträckan. Väg 190 är i princip den enda förbindelselänken för resor i närområdet, samt för arbetspendling både lokalt och regionalt genom att den knyter samman utredningsområdet med Göteborgs centrum och angränsande Lerums kommun. Nuvarande vägstandard är varierande med kraftigt växlande geometrisk standard, framför allt genom samhällena längs sträckan. Hastigheten inom utredningsom- 28

29 rådet är i huvudsak begränsad till 70 km/h, med undantag för två mindre partier i utredningsområdets västra respektive östra utkant där gällande hastighetsbegränsning är 50 km/h. Hastighetsbegränsningen medför att framkomligheten för genomfartstrafiken, med både personbil, buss och tung trafik, bedöms vara relativt god. Detta bidrar dock till att det kan vara problematiskt för trafik från de anslutande vägarna att svänga ut på väg 190. Med ett flertal korsningar och anslutande utfarter, samt två signalreglerade gång- och cykelpassager i utredningsområdets västra och östra utkanter, finns det även en viss risk för längre köbildningar. För gång- och cykeltrafikanter samt funktionshindrade trafikanter, finns endast gång- och cykelväg eller gångbanor på delar av sträckan. Detta innebär att gång- och cykeltrafiken hänvisas till att blandas med biltrafiken på väg 190 eller på obelysta bilvägar inom och mellan bostadsområdena. På grund av trafikflödets intensitet och höga hastighet utgör dock väg 190 en trafiksäkerhetsmässigt otrygg miljö, vilket bidrar till att närboende undviker att gå och cykla. Därtill har endast två av passagerna över väg 190 ljussignal, vilket medför att det stundtals kan vara svårt att korsa vägen. Tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter samt användbarheten i transportsystemet för funktionshindrade trafikanter, måste därmed betraktas som mindre god. Detta försvårar möjligheten för både en ökad gång- och cykelpendling i närområdet, samt en ökad cykelpendling på längre avstånd längs väg 190. Även för kollektivtrafiken är trafiksituationen längs väg 190 bristande. Möjligheten för bussarna att på ett smidigt och snabbt sätt angöra och lämna hållplatserna, försvåras av den höga hastighetsbegränsningen och det intensiva trafikflödet. Ingen av busshållplatserna är i dagsläget tillgänglighetsanpassad eller nås via passager över väg 190 med hög trafiksäkerhet. Detta bidrar inte till en ökad trygghet och bekvämlighet i kollektivtrafiksystemet, vilket försämrar förutsättningarna för att fler ska välja att resa med kollektivtrafiken. Med anledning av att kvinnor i större utsträckning än män är gång-, cykel- och kollektivtrafikanter, bidrar trafiksituationen för oskyddade trafikanter och kollektivtrafikresenärer längs väg 190 inte heller till ökad jämställdhet i trafiken. Trafiksituationen ur ett barnperspektiv För skolbarnen i området är den bristande tillgängligheten till/från busshållplatserna problematisk. Detta då delar av undervisningen är förlagd till andra skolor vilket gör att barnen måste resa mellan skolorna i Björsared, Gunnilse och Olofstorp. I dagsläget får därför många barn i mellanstadieålder skolskjuts till Gunnilseskolan, då trafiksituationen gör busshållplatserna på den norra sidan om väg 190 otillgängliga. I motsatt riktning kan barnen dock utnyttja kollektivtrafiken, då hållplatsernas lokalisering innebär att barnen kan korsa väg 190 på ett trafiksäkert sätt. Från och med läsåret 2013/2014 kommer barnens behov av resor i västlig riktning från utredningsområdet att öka, samtidigt som resbehovet i östlig riktning minskar något. Detta då undervisningen för ytterligare en årskurs förläggs i Gunnilseskolan i stället för i Bergums skola, Olofstorp. I samband med att en ny skola för barn mellan 29

30 förskoleklass och årskurs 9 framöver kommer att anläggas i nya Gunnilse centrum, samtidigt som skolverksamheten inom utredningsområdet läggs ned, kommer barnens transportbehov till Gunnilse att öka ytterligare. 3.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa I funktionsanalysen har följande preciseringar av hänsynsmålet analyserats: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Längs väg 190 finns det idag tydliga brister när det gäller trafiksäkerhet, i synnerhet för oskyddade trafikanter. Utredningsområdet är olycksdrabbat och under den senaste sexårsperioden har det inträffat ett flertal olyckor. Olyckorna där oskyddade trafikanter har varit inblandade har uteslutande skett i den östra delen av utredningsområdet. Flertalet av olyckorna har skett i nära anslutning till någon av korsningarna längs väg 190 och involverat fler trafikanter än den oskyddade. Trafiksäkerhetsproblemen och otryggheten för oskyddade trafikanter medför att många trafikanter väljer att åka bil framför att cykla eller gå, vilket motverkar både hälsomål och miljömålet begränsad klimatpåverkan. Barns möjligheter att på egen hand cykla eller gå till sina målpunkter och på så sätt etablera hälsosamma vanor genom fysisk aktivitet, försvåras också av den rådande trafiksituationen. 3.3 Funktionsanalys utifrån etappindelning Trafiksituationen för oskyddade trafikanter är varierande längs väg 190 och på olika etapper framträder vissa brister tydligare än andra. Med utgångspunkt i de tydligaste bristerna och möjligheter till förbättringar delas vägen in i tre etapper. Etappindelningen redovisas i kapitel 1, se figur 1.2 Utredningsområdet. Deletapp Angereds Kyrkväg-Skiljebacken Den första etappen är ett typiskt transportrum, i det här fallet en landsväg uteslutande använd av trafik med motorfordon. Karaktäriserande är också frånvaron av en trafiksäker gång- och cykelväg. Befintliga gångbanor finns endast på ett begränsat avsnitt i den västra delen och några parallella bilvägar att nyttja för gång- och cykeltrafik finns inte, då intilliggande bostadsbebyggelse saknas. I denna etapp har gång- och cykeltrafikanter främst ett behov av att kunna röra sig på ett trafiksäkert 30

31 sätt längs vägen till Gunnilse. Möjligheten till ökad tillgänglighet för denna etapp handlar därför i första hand om att skapa ett längsgående gång- och cykelstråk som möjliggör för oskyddade trafikanter att förflytta sig till Gunnilse. Deletapp Skiljebacken-Björsareds genväg Denna etapp har mer karaktär av ett integrerat transportrum, vilket innebär att vägrummet i högre utsträckning delas av flera trafikslag. Etappens karaktär baseras på att det finns intilliggande bostadsbebyggelse och befintliga gångbanor på delar av sträckan. Fler utfarter från intilliggande bostadsområden ansluter här till väg 190 och i den östra delen sänks också hastighetsbegränsningen till 50 km/h. Här har gång- och cykeltrafikanter ett större behov av att kunna korsa vägen, då det finns två busshållplatser på sträckan och Västgötaleden kan nås utan en alltför lång omväg. Möjligheten för denna etapp handlar därför i första hand om att skapa trafiksäkra passager, samt knyta samman området med intilliggande områden och Gunnilse, för att på så sätt skapa ett sammanhängande gång- och cykelstråk i anslutning till bebyggelsen på den södra sidan av väg 190. Vy mot väster på etapp Angereds Kyrkväg-Skiljebacken. 31

32 Deletapp Björsareds genväg Torvhögsvägen Karaktären hos den tredje etappen motsvaras också till största delen av ett integrerat transportrum, på grund av en tät kontakt mellan väg och bostadsbebyggelse samt förekomsten av en befintlig gångbana längs hela sträckan. I dagsläget kan endast gångtrafikanter förflytta sig trafiksäkert längs med vägen, men i integrerade transportrum är det viktigt att detta gäller för samtliga oskyddade trafikanter. Den huvudsakliga bristen här är därför att inte både gång- och cykeltrafikanter kan förflytta sig längs med vägen på ett trafiksäkert sätt. För att i möjligaste mån undvika konflikter med den genomgående trafiken, handlar möjligheten på denna etapp främst om att anlägga en gång- och cykelväg på vägens södra sida. Vy mot väster på etapp Björsareds genväg-torvhögsvägen. 32