Idrott som metod i socialt arbete med barn i riskzonen för kriminalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrott som metod i socialt arbete med barn i riskzonen för kriminalitet"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Idrottshögskolan BOX Göteborg Idrott som metod i socialt arbete med barn i riskzonen för kriminalitet En studie i en fotbollsförening Anna-Lena Kilborn Arvérus D-uppsats i idrottsvetenskap Handledare: Göran Patriksson Idrottsvetenskapliga rapporter nr. 2009:24

2 Sammanfattning Titel: Idrott som metod i socialt arbete med barn i riskzonen för kriminalitet. En studie i en fotbollsförening. Författare: Anna-Lena Kilborn Arvérus Arbetets art: D-uppsats i idrottsvetenskap, 10 p Sidantal: 86 Handledare: Göran Patriksson Examinator: Peter Korp Rapport nr: 2009:24 Sökord: Ungdomsbrottslighet, barn i riskzon, idrott, brottsförebyggande arbete, socialt arbete Bakgrund Många barn växer upp i områden som präglas av sociala problem, arbetslöshet, droger och kriminalitet. De lever dagligen med kriminaliteten runt omkring sig, i skolan, tillsammans med sina kamrater och kanske tillsammans med sin familj. De befinner sig i riskzonen att börja med brottslighet. I Sverige görs en del sociala insatser, såsom tidsbegränsade projekt eller arbete med att försöka involvera barnen i olika föreningsverksamheter, men ett problem är att man ofta satsar pengar på något som man inte vet fungerar. Därför behövs det mer kunskap. Många barn och ungdomar är involverade inom idrottsrörelsen och idrotten kan därför betraktas som en viktig uppfostringsmiljö. Barnen socialiseras genom idrotten och de regler, normer och värderingar som gäller i idrottsmiljön påverkar barnen. För barn som växer upp i familjer med sociala problem kan denna socialisering, liksom att ha andra vuxna förebilder i sin närhet, vara speciellt viktigt. Syfte Huvudsyftet med studien är att ta reda på om idrott kan fungera som metod i socialt arbete med barn i riskzonen, med fokusering på vilka faktorer som påverkar barnen i positiv riktning, samt vilka positiva effekter barnen upplever genom sitt idrottsutövande. Detta för att utöka kunskapen om vilka metoder man skulle kunna använda sig av i framtiden, för att få dessa barn och ungdomar att stanna kvar inom idrotten. En uppföljning av studien har gjorts efter fem år, med syfte att ta reda på hur det har gått för föreningen, hur det har gått för de barn som deltog i studien, samt om det skett några förändringar i området. Metod Som metod har använts kvalitativa intervjuer och observationer. I urvalsgruppen ingår 20 medlemmar från en fotbollsförening, bestående av tio mellan- och högstadiebarn, fem föräldrar till mellan- och högstadiebarn och fem idrottsledare. I studien ingår även representanter från socialtjänst och sdf Biskopsgården, där intervjuerna ligger till grund för beskrivningen av stadsdelen Biskopsgården. Observationerna genomfördes under fotbollsträning. Resultat Barnen trivdes och hade roligt i Cruz Azul. Många av kamraterna var med där, det var bra ledare som engagerade sig i barnen och klubben låg i närområdet. En sak som barnen uppgav var speciellt med Cruz Azul jämfört med andra klubbar, var att det inte förekom någon toppning - alla som var med på träningarna fick vara med och spela match. De beteendeförändringar som var mest tydliga var att barnen blivit lugnare och lärt sig kontrollera sig själva när de blev arga. De hade också lättare att lyssna och koncentrera sig, skolarbetet gick bättre, de hade lärt sig samarbeta och hade fått bättre självförtroende. Alla var eniga om att ledarna var väldigt viktiga förebilder och en del tyckte till och med att det var den viktigaste påverkansfaktorn. Ledaren var någon man kunde prata med och någon som brydde sig om en, men det var också bra att de försökte uppfostra barnen. Föräldrar och ledare ansåg att kamraterna påverkade varandra väldigt mycket, både positivt och negativt, och att grupptrycket i området var stort, men barnen själva tyckte inte att de kände av något grupptryck. I början hade man haft en del problem i klubben att få de olika nationaliteterna att gå ihop, men det hade blivit mycket bättre. De flesta trodde att idrott kan bidra till att barn håller sig borta från brottslighet. Genom idrotten får barnen något meningsfullt att göra och någonstans att ta vägen. Man trodde att helheten i idrottsmiljön påverkar barnen positivt, att det är fotbollen, kamraterna och ledarna tillsammans som har betydelse och fotbollen är också speciellt bra för att det är en lagidrott. Ledare och föräldrar var dock överens om att det behövs mer socialt engagemang, att idrotten behöver mer pengar och att det behövs eldsjälar som vill jobba med de här sakerna om man skall lyckas. 2

3 3

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Metod Urval Val av metod Den kvalitativa intervjun Uppläggning och genomförande Bearbetning och analys av data Datainsamling litteraturgenomgång Litteraturgenomgång Brottsförebyggande arbete Socialt arbete med idrottsinriktning Genomförda idrottsprojekt Socialisation genom idrott Påverkansfaktorer Idrottsutövande Idrottsledare Föräldrar Kamrater Ålder Kön Stadsdelen Biskopsgården Beskrivning av stadsdelen Stadsdelsförvaltningens sociala arbete Socialtjänstens arbete Studien i fotbollsföreningen Historik Presentation av föreningens grundare Verksamheten Föreningen Medlemmarna Fotbollen Det sociala arbetet Visioner och mål Uppföljning av verksamheten Föreningen Medlemmarna Fotbollen

5 7. Resultat Intervjuer Val av idrott och förening Beteendeförändringar Brottslighet Påverkansfaktorer Idrott som brottsförebyggande metod Observationer Uppföljning efter 5 år (2009) Sammanfattning av resultat Avslutande reflektioner Referenser Bilagor Bil 1 Intervjuguide Bil 2 Brev urvalsgruppen 5

6 1. Bakgrund Många barn växer idag upp i områden som präglas av sociala problem, hög arbetslöshet, droger och kriminalitet. Man säger att de befinner sig i riskzonen att börja med brottslighet. Därmed inte sagt att alla som växer upp i denna miljö kommer att börja begå brott, men risken är i alla fall större. De lever dagligen med kriminaliteten runt omkring sig, i skolan, tillsammans med sina kamrater och kanske tillsammans med sin familj. I Sverige görs en del sociala insatser, ofta i form av tidsbegränsade projekt. Det kan handla om föreningsverksamhet eller någon annan form av aktivitet, som till exempel musik, idrott eller konstnärlig verksamhet. Ett av problemen är att det oftast inte sker någon utvärdering av projekten och det satsas stora summor pengar på saker som man egentligen inte vet fungerar. Om man genomför fler studier och dessutom utvärderar de insatser som görs, skulle man kunna dra nytta av dessa kunskaper och öka möjligheterna att satsa resurser på rätt saker i framtiden. Ett annat problem med denna typ av aktiviteter är att många projekt pågår under ganska kort tid, under några månader eller till och med några veckor. Vad skall barnen och ungdomarna göra när projektet tar slut? Kanske kan det till och med innebära negativa konsekvenser att först knyta barnen till en aktivitet som de tycker är rolig och som de skulle vilja fortsätta med, för att sedan plötsligt upphöra med verksamheten. Det behövs tid i förändringsarbete och det är tveksamt om barnen och ungdomarna hinner etablera några nya vanor under denna korta tid. Långsiktigt tänkande är därför viktigt både när det gäller de konkreta insatserna och utvärderingsarbetet. Frågan om brottslighet och förebyggande av brottslighet uppmärksammas periodvis i media. Några frågor som tagits upp i dagspressen är varifrån och på vilket sätt kriminella gäng rekryterar sina medlemmar (Linné, 2004), hur man skall arbeta för att stoppa rekryteringen till dessa gäng (Muregård & Claesson, 2004), hur socialtjänsten skall bli mer kunskapsbaserad och vad som krävs för att ta reda på vilka insatser som fungerar (Olsson, 2004), samt hur myndigheter kan arbeta för att förbättra insatserna för ungdomar på Hisingen och hindra dem från att bli kriminella (Sydvik, 2004). Man talar alltså dels om förebyggande insatser för ungdomar i riskzonen, dels om vikten av uppföljning, utvärdering och vetenskaplighet i brottsförebyggande arbete. Jenny Johansson, civilanställd analytiker vid länspolisens underrättelserotel i Stockholm, som arbetat med att kartlägga återväxten i några av de största kriminella gängen i Sverige (Linné, 2004), skriver bland annat i sin slutsats: Sannolikheten för att 17-åringen från Gårdsten väljer ett liv utanför de kriminella gängen är väldigt liten. De lever nära honom, de känner honom sen lång tid tillbaka, de visar upp dyra bilar och kläder, de erbjuder honom en trygghet. Lägger man dessutom till det stora avståndet mellan 17-åringen och samhället i övrigt, frågar man sig om han egentligen har några valmöjligheter? Många barn och ungdomar är involverade inom idrottsrörelsen och idrotten kan därför betraktas som en viktig uppfostringsmiljö. Barnen socialiseras genom idrotten och de normer, regler och värderingar både positiva och negativa - som gäller i den specifika miljön påverkar barnen. I flera studier (Sarnecki, 1999; Mosesson et al, 1995; Johansson, 2000; Fahlkvist, 2003) har också framkommit att idrottsledare och andra vuxna som finns runt barnen i idrottsmiljön är viktiga, kanske i vissa fall och under vissa perioder viktigare än barnens egna föräldrar, då de spenderar mer tid i idrottsmiljön än med familjen. För barn som växer upp i familjer med sociala problem kan denna socialisering, liksom att ha andra vuxna i sin närhet som man kan prata med, vara speciellt viktigt. Detta arbete bygger till viss del på min C-uppsats Ungdomsbrottslighet och fysisk aktivitet idrott som medel i behandlingsarbete med brottsliga ungdomar (Kilborn, 2003), 6

7 där jag studerade orsaker till att ungdomar börjar begå brott, deras idrottsutövande i barn- och ungdomsåren, vad som påverkar ungdomars val och vad det finns för möjligheter att påverka dem i positiv riktning, främst genom idrottsliga åtgärder. Inriktningen var både förebyggande arbete för barn i riskzonen, samt behandlingsåtgärder för individer som redan utvecklat ett brottsligt beteende. I den här undersökningen inriktar jag mig på socialt arbete med barn som befinner sig i riskzonen att börja med brottslighet och jag kommer att undersöka idrott som metod i detta arbete. Att min D-uppsats skulle handla om idrott som metod i socialt arbete och att studien skulle genomföras i en idrottsförening, var något som växte fram under tiden jag arbetade med C-uppsatsen. Frågan var bara vilken idrottsgren och vilken idrottsförening jag skulle välja. I april 2003 läste jag en artikel i Göteborgs-Posten om fotbollsföreningen Cruz Azul med överskriften Det känns inte som vi blir tagna på allvar. Ingen verkar tro på Tito Rojas och den nystartade klubben (Hilmersson, 2003). Klubben från Biskopsgården uppfyllde de kriterier jag sökte och jag sparade artikeln med förhoppning att den skulle finnas kvar när det var dags. Våren 2004 tog jag kontakt med Tito Rojas och så började vårt samarbete. 7

8 2. Syfte Undersökningen genomförs i en fotbollsförening i norra Biskopsgården, som är en av de mest invandrartäta stadsdelarna i Göteborg. Huvudsyftet med studien är att ta reda på om idrott kan fungera som metod i socialt arbete med barn i riskzonen, med fokusering på vilka faktorer som påverkar barnen i positiv riktning, samt vilka positiva effekter barnen upplever genom sitt idrottsutövande. Detta för att utöka kunskapen om vilka metoder man skulle kunna använda sig av i framtida socialt arbete, för att få dessa barn och ungdomar att stanna kvar inom idrotten. De faktorer som kommer att undersökas är idrottsutövande, idrottsledare, föräldrar, kamrater, ålder och kön, där jag kommer att undersöka vilka personer i barnens omgivning som påverkar, både positivt och negativt, hur lätt eller svårt det är att påverka barn vid olika åldrar, samt vilken betydelse ålder och kön har när det gäller utvecklandet av brottsligt beteende. När det gäller påverkansfaktorer har det genom tidigare forskning visat sig att skolan varit en viktig faktor, men eftersom flera av idrottsledarna även arbetar på skolan, bedriver projekt där och är med och påverkar både som idrottsledare och lärare, är idrotts- och skolmiljön i den här undersökningen integrerade och jag har valt att inte ta med påverkansfaktorn skola/lärare. En uppföljning har gjorts efter fem år (2009) med syfte att ta reda på hur det har gått för föreningen och för de barn som deltog i studien, samt hur föreningen lyckats i sina visioner att förändra och förbättra Sjumilaskolan. En uppföljning har också gjorts beträffande vilka sociala arbetsinsatser som genomförs i stadsdelen idag, samt eventuella förändringsplaner i området. Frågan om idrott kan fungera som metod i socialt arbete med barn i riskzonen, eller om idrott kan fungera brottsförebyggande, är inte lätt att få svar på. Det är svårt att komma fram till ett tillförlitligt resultat, eftersom man undersöker något som inte har inträffat. Kanske skulle dessa barn ha valt en annan väg i alla fall, även utan idrotten. Idrottsutövande utesluter inte heller medverkan i brottslig verksamhet. Även om syftet, i ett långsiktigt perspektiv, är att försöka ta reda på om och hur man kan använda idrott som metod i brottsförebyggande arbete, är inriktningen i den här studien endast idrottens positiva effekter, vad i idrottsmiljön som påverkar barnen i positiv riktning och hur man kan arbeta för att få barnen att stanna kvar inom idrotten. Även om det är svårt att komma fram till ett tillförlitligt resultat, är det viktigt att utvärdera det sociala arbete som genomförs. Ju fler utvärderingar som görs, desto mer utökas kunskapen om vilka insatser som fungerar. Därför är det viktigt! 8

9 3. Metod 3.1 Urval I urvalsgruppen ingick 20 medlemmar från fotbollsföreningen Cruz Azul, bestående av tio barn, fem föräldrar och fem idrottsledare. Dessutom genomfördes ytterligare fem intervjuer med grundarna och huvudledarna Tito Rojas och Hector Valeria, en lärare från Sjumilaskolan, en person från Socialtjänsten i Biskopsgården, samt en person från stadsdelsförvaltningen Biskopsgården, som bland annat arbetar med folkhälsa och socialt arbete med barn och ungdomar i stadsdelen. Barngruppen bestod av fyra högstadiepojkar, fyra mellanstadiepojkar och två mellanstadieflickor. I föräldragruppen ingick två föräldrar till högstadiepojkar, två föräldrar till mellanstadiepojkar, samt en förälder till en mellanstadieflicka. I gruppen högstadiepojkar var åldersfördelningen fem 15-åringar och en 14-åring. Mellanstadiepojkarna utgjordes av två 12-åringar och fyra 11-åringar. Av de tre mellanstadieflickorna var två stycken 10 år och en var 12 år. Föräldragruppen utgjordes av fyra pappor och en mamma. Gruppen idrottsledare bestod av fyra män och en kvinna. De flesta av barnen hade varit med i föreningen sedan starten, i drygt ett år. Ett par av barnen hade gått med något senare, men alla hade varit medlemmar i föreningen i minst sju månader. I barngruppen skedde urvalet enligt instruktioner om åldersfördelning och kön, som beskrivs i föregående stycke. Det slutliga beslutet om vilka som skulle väljas ut överlämnades till Tito Rojas, eftersom han var en av de personer i föreningen som kände barnen bäst. Jag valde att använda avsiktsstyrt urval, eftersom urvalsgruppen inte skulle vara tillräckligt stor för slumpmässigt urval (Carlsten & Engström, 1992) och för att jag ville att de barn och ungdomar som av ledarna ansågs ha störst sociala problem, skulle väljas ut. Några av de som tillfrågades var dock inte villiga att låta sig intervjuas och det är osäkert hur fördelningen i gruppen blev, när det gällde graden av sociala problem. Ett par av barnen som godkänt sin medverkan kom inte heller till avtalade intervjuer. I dessa fall valdes nya barn ut, av samma kön och ålder som de barn som uteblev, och det skedde därför inget bortfall i barngruppen (Backman, 1998; Esaiasson et al., 2002). Föräldragruppen valdes ut på samma sätt som barngruppen, enligt instruktioner om ålder och kön på barnen. Även här inträffade det vid ett par tillfällen att personerna uteblev från avtalade intervjuer, men i denna grupp valdes inga nya deltagare ut, utan ny tid för intervju bokades istället. Även ledargruppen valdes ut av Tito, men utan några specifika önskemål. Inga problem uppstod med avtalade intervjuer. Läraren från Sjumilaskolan valdes ut av Tito och representanter från socialtjänst och stadsdelsförvaltning valdes ut av mig. 3.2 Val av metod Den egna empiriska undersökningen har en kvalitativ inriktning. Vid insamling av data användes intervjuer och observationer som metod (Wallén, 1996; Kvale, 1997; Carlsten & Engström 1992; Patel & Davidson, 1994). Enskilda intervjuer var den intervjuform som mest lämpade sig för mitt syfte, eftersom intervjuerna handlade om personernas åsikter, attityder och livshistorier samt även personlig och ibland känslig information (Kvale, 1997; Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Intervjuformuläret skapades utifrån en intervjuguide, där teman och förslag till frågor först utformats utifrån studiens syfte, och där också huvudområdenas ordningsföljd bestämts. 9

10 Intervjutekniken var halvstrukturerad (Patel & Davidson, 1994; Kvale, 1997). I början av intervjuarbetet följdes det förutbestämda intervjuformuläret ganska strikt, men efterhand ändrades frågornas ordningsföljd när det behövdes, för att följa upp svaren och så att det skulle bli ett bättre flyt. Frågorna var kortfattade och lätta att förstå (Patel & Davidson, 1994; Kvale, 1997), vilket var speciellt viktigt i den här urvalsgruppen, på grund av eventuella språkförbistringar. Intervjuerna inleddes med en neutral bakgrundsfråga (Patel & Davidson, 1994), där de fick berätta om sig själva. Detta för att det var intressant information för att få en helhetsbild, men också för att försöka få en avslappnad stämning. Både direkta och indirekta frågor användes. I barnintervjuerna ställdes frågorna lite mer preciserat än i vuxenintervjuerna, eftersom det är svårare att använda övergripande frågor vid intervjuer med yngre barn (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Tre observationer gjordes, under två inomhus- och en utomhusträning. Syftet med observationerna var att studera barnen under träning för att få en klarare bild av deras beteenden, vilket var ett viktigt komplement till intervjuerna. Observationerna gjordes synligt (Patel & Davidson, 1994; Carlsten & Engström, 1992). Jag ville inte använda mig av dold observation, eftersom tanken var att synlighet och att vara öppen med vem jag var skulle medföra något positivt när det var dags att börja med intervjuerna. Inget observationsschema användes, då syftet var att erhålla så mycket kunskap som möjligt om barnens beteenden (Patel & Davidson, 1994). 3.3 Den kvalitativa intervjun Det var svårt att föreställa sig hur intervjuerna skulle gå, eftersom jag hade lite erfarenhet av intervjuarbete sedan tidigare. Kanske skulle jag lyckas få det samspel jag önskade och kanske inte. Jag lärde mig mycket under intervjuarbetet och kunskapen om problemområdet växte också fram under tidens gång. Även om denna kunskap kanske inte hade någon direkt relevans för det avgränsade problemet, var det ändå värdefull information för att få en bättre förståelse (Thurén, 1991) för bland annat brottslighetens orsaker. Den nya kunskapen handlade om saker som invandrarfrågor, levnadsförhållanden i andra länder, integration, de svårigheter flyktingar kan stöta på när de kommer till ett nytt land och mycket annat. Samspelet under intervjuerna med ledare och föräldrar fungerade bra (Kvale, 1997), men det var svårare att etablera en bra kontakt med barnen. De flesta av barnintervjuerna blev ganska korta och många av barnen var fåordiga (Augustsson, 2007), medan vuxenintervjuerna däremot - och detta gällde både föräldra- och ledarintervjuerna - i många fall blev längre än jag tänkt mig. Att barnintervjuerna blev korta kanske inte är så konstigt, men ibland verkade de inte ha förstått frågan. En del ord och yttryck, som jag hade bedömt att de skulle förstå i den åldern, verkade främmande för dem (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). En tänkbar orsak kan vara att urvalsgruppen bestod av barn som bodde i en stadsdel där majoriteten av invånarna var invandrare. Språkligt var de inte på samma nivå som barn från andra stadsdelar. Att många av barnen hade språkliga brister bekräftades också av lärare på skolan. Ett problem som uppkom under intervjuerna var oviljan att prata om brottsligheten i området. Barnen hade tidigare blivit informerade om att det även skulle ställas frågor utanför idrotten, som till exempel frågor om Biskopsgården och hur det var att bo där, även om vi försökt undvika att prata för mycket om de brottsrelaterade frågorna. När frågorna om brottslighet kom upp började några barn svara motvilligt och ett par av dem blev irriterade. De ville bara prata om idrott och fotboll. Det var också tydligt när vuxengruppen intervjuades att vissa föräldrar och ledare inte ville prata om brottslighet. Ett par av föräldrarna ville inte prata om det som var negativt och 10

11 det märktes att de blev illa berörda. När det gällde ledarna var de möjligtvis rädda att lämna ut något av barnen eftersom de inte kände mig tillräckligt väl, men eftersom de tidigare hade informerats om sekretess och anonymitet hade jag räknat med deras öppenhet i frågan. Arbetar man med barn och ungdomar i Biskopsgården är det naturligt att man vet något om, eller åtminstone tänker på, problemen med brottsligheten. Kanske skulle fokuseringen varit ännu mer på idrott och mindre på brottslighet och förebyggande av brott och kanske hade det också varit värdefullt att ha genomfört en pilotstudie först (Patel och Davidson, 1994), eftersom det var en speciell och ovanlig situation för mig både när det gällde intervjuarbetet och den speciella urvalsgruppen. Frågorna om brottslighet var placerade i intervjuformulärets mittdel, så att intervjuerna skulle börja och sluta med frågor om idrott och fotboll. Att börja med dessa frågor hade kunnat medföra ovilja att slutföra intervjun och att sluta med dem hade kunnat innebära att de lämnade intervjun med negativ inställning (Kvale, 1997). Det är inte bara intervjuaren som införskaffar nya kunskaper under intervjuerna, utan det kan också ske för intervjupersonen och det kan hända att han/hon blir medveten om nya saker om sig själv och om sin omgivning (Thurén, 1991). Detta gör att man kan få olika svar om man ställer samma fråga flera gånger, till exempel i början och i slutet av intervjun. Frågan om man trodde att idrott skulle kunna fungera brottsförebyggande är ett sådant exempel. Vid sammanställning av intervjuresultat skall man försöka tolka svaren och den viktigaste informationen skall väljas ut (Wallén, 1996). Meningen med det som sagts, hur det sagts, men kanske också det som inte sagts skall då försöka tydas. Men hur tolkar man ett barn som under intervjun blir upprört och irriterat över frågor som handlar om brottslighet, eller ett barn som inte vill prata om sina föräldrar? Är barnet oförberett eller har han/hon något att dölja? 3.4 Uppläggning och genomförande Intervjuer och observationer genomfördes under en period av ungefär två månader. Arbetet med studien startade med att Tito och Hector blev informerade om hur genomförandet skulle gå till, syftet med studien och vad intervjuerna skulle handla om. Vi pratade också ganska mycket allmänt om Cruz Azul, Sjumilaskolan och situationen i Biskopsgården, innan det egentliga intervjuarbetet påbörjades. Ett brev skickades ut till alla föräldrar och barn i föreningen, med information om mig, om undersökningen, samt om sekretess och anonymitet (Backman, 1998; Patel & Davidson, 1994; Kvale, 1997). Syftet var att först sprida informationen, för att sedan låta Tito kontakta barn, föräldrar och ledare för intervjuer. Intervjuerna genomfördes till största delen i Cruz Azuls klubblokal samt i Sjumilaskolans lärarrum. Intervjuerna spelades in med kassettbandspelare och skrevs sedan ut i sin fulla längd. Tanken från början var att observationer skulle utgöra en större del av studien än vad som blev fallet. Barnen hade under observationerna varit väldigt intresserade av vem jag var och de verkade ha svårt att koncentrera sig när jag var med. Efter några intervjuer visade det sig också att det spridit sig i grupperna vilka slags frågor det handlade om, att det inte bara handlade om fotboll och träning utan även om brottslighet, vilket ledde till att en del av barnen drog sig ur. Kanske hade dold observation fungerat bättre. Samtliga intervjuer och observationer, samt majoriteten av intervjuutskrifterna och insamlingen av tidigare forskningsresultat, gjordes år Arbetet med uppsatsen låg sedan, av olika skäl, vilande under några år och återupptogs i januari

12 En uppföljning har gjorts för att ta reda på hur det har gått för de barn som medverkade, vilket skedde genom intervjuer med Tito och Hector. I de flesta fall har jag kunnat få reda på vilka barn som finns kvar i Cruz Azul, vilka som fortfarande håller på med fotboll, samt viss information gällande studier och arbete. Jag har också gjort en uppföljning av hur föreningen utvecklats under dessa år, om det skett några förändringar i området och hur folkhälsoarbetet och socialtjänstens arbete fungerar i stadsdelen idag. Denna uppföljning har gjorts genom samtal med Tito och Hector, samt med representanter från socialtjänst och stadsdelsförvaltning. 3.5 Bearbetning och analys av data Vid bearbetningen av intervjusvar, gjordes en sammanställning av svaren från urvalsgrupperna barn, föräldrar och ledare. Struktureringen av intervjusvaren (Backman, 1998; Kvale, 1997) gick till så att de gemensamma frågorna från intervjuformuläret fördes samman till större teman och urvalsgrupperna barn, föräldrar och ledare lades till som undergrupper. Vid sammanställningen användes både meningskoncentrering och kategorisering som metod. Svaren kategoriserades under respektive tema, med tonvikt på det som var väsentligt för undersökningens syfte (Kvale, 1997). De svar som förekom mest frekvent valdes ut och upprepningar och otydliga svar eliminerades. Syftet med kategoriseringen var att få en bättre överblick, men också att göra det lättare att jämföra eventuella likheter och skillnader mellan de tre urvalsgrupperna (Kvale, 1997; Bjereld et al., 2002). Intervjuresultaten redovisas endast kvalitativt. När det gäller intervjuerna med huvudledarna och deras berättelser om sig själva, användes narrativ strukturering (Kvale, 1997). Utifrån de ostrukturerat genomförda intervjuerna organiserades deras berättelser i tidsordning, som en kortfattad berättelse, vilket innebar att intervjuerna blev kraftigt reducerade. Övriga intervjuer med personer från socialtjänst och stadsdelsförvaltning redovisas som sammanfattningar, där relevant information valts ut och bearbetats. När det gäller observationerna redovisas en beskrivning av träningarna, dess innehåll och metod, samt barnens beteende under träningarna. I litteraturgenomgången redovisas forskningsresultat från olika brottsförebyggande insatser, främst med idrottsinriktning men även generellt, samt olika påverkansfaktorer. Frågan om tänkbara orsaker till att barn och ungdomar blir kriminella tog stor plats i min C-uppsats och denna fråga kommer inte att behandlas här. Under rubriken brottsförebyggande idrottsprojekt redovisas genomförda projekt både med och utan vetenskaplig anknytning. Intervjusvaren från urvalsgrupperna barn, föräldrar och ledare redovisas, tillsammans med observationerna, i avsnittet Resultat. I kapitlet om Stadsdelen Biskopsgården bygger beskrivningen av Stadsdelsförvaltningens sociala arbete och Socialtjänstens arbete på intervjuer med representanter från socialtjänst och stadsdelsförvaltning, medan Beskrivning av stadsdelen bygger på tidningsartiklar, information från webplatser och intervjuer med stadsdelsnämnd, socialtjänst, lärare från Sjumilaskolan samt med Tito och Hector. All fakta om fotbollsföreningen - historik, verksamhet, beskrivning av föreningsmedlemmar, samt uppföljning av verksamheten efter 5 år - kommer från intervjuer med Tito och Hector. När jag startade mitt arbete med studien i Cruz Azul, visste jag inte mer än att det var en nystartad fotbollsförening i norra Biskopsgården, där man arbetade för att försöka engagera barn och ungdomar i området att spela fotboll. Föreningen hade valts ut på grund av sitt läge, att medlemmarna utgjordes av barn och ungdomar som befann sig i riskzonen för brottslighet och att man även arbetade socialt för att ta hand om medlemmarna utanför fotbollen. 12

13 Föreningen hade startats ett drygt år tidigare av Tito och Hector och det var dessa personer som var stommen i föreningen. De hade hand om all verksamhet och eftersom de var ensamma om att inneha all den kunskap om föreningen och dess medlemmar som jag eftersökte blev de ett naturlig val vid insamling av information när det gällde detta område. Eftersom jag inte hade någon förkunskap, hade jag inte heller några förutfattade meningar eller förväntningar på vad som skulle framkomma ur intervjuerna och jag kunde förhålla mig neutral till den information jag fick ta del av. Genom övriga intervjuer med personal från stadsdelnämnd och socialtjänst, samt genom de ledar- och föräldraintervjuer som genomfördes i min egen intervjuundersökning, fick jag också en objektiv bild av föreningens verksamhet och påverkan i området. Reliabilitet och validitet Saker som tonläge, speciella betoningar på ord, tvekan och pauser kan säga mycket om personen och innebörden av det som sägs och ibland kan man också uppfatta orden fel, då svaren blir otydliga vid inspelningen. Att många av intervjupersonerna pratade dålig svenska på grund av sin invandrarbakgrund var ytterligare en aspekt att ta hänsyn till när det gällde bedömningen av reliabilitet och validitet. Det kunde innebära att de kastade om eller utelämnade ord, pratade otydligt och betonade ord på ett helt annat sätt än vad man är van vid i svenska språket. Detta var främst ett problem när det gällde reliabiliteten. När det gäller otydligheten och för att undvika felaktigheter och stärka reliabiliteten (Patel & Davidson, 1994; Kvale, 1997; Thurén, 1991; Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000) lämnades avsnittet Studien i fotbollsföreningen, samt en del av avsnittet Stadsdelen Biskopsgården till Tito och Hector för genomläsning och möjlighet till korrigeringar. Även intervjun om socialtjänstens verksamhet lämnades till socialtjänstens representant för genomläsning. Även om ovanstående aspekter skapat vissa problem, har studiens reliabilitet stärkts genom de möjligheter till revideringar som genomförts, samt genom uteslutningen av otydliga och tveksamma svar. Reliabiliteten bedöms därför som hög. Även validiteten bedöms som hög (Kvale, 1997; Carlsten & Engström, 1992, Patel & Davidson, 1994; Thurén, 1991; Bjereld et al, 2002). Val av urvalsgrupp, att deltagarna kom från ett område som betecknas som riskzon när det gäller brottslighet och det sätt intervjuerna genomfördes på, är några av orsakerna. Intervjufrågorna var noga strukturerade och utvalda utifrån studiens syfte. I många fall överensstämde de olika gruppernas svar ganska väl och inga misstolkningar av frågor verkar ha skett. De problem som uppkom i barngruppen, där vissa barn inte förstod frågorna, berodde troligtvis på språkliga brister och inte att intervjufrågorna var otydliga eller svåra. En tveksamhet var dock om intervjupersonerna svarade sanningsenligt när det gällde frågor om egen brottslighet. Med den förkunskap som finns om den höga brottsligheten i området är det troligt att en del av barnen i undersökningen höll på med, eller hade hållit på med, brottslighet. Det var dock inte frågorna om barnens egna eventuella brottslighet som stod i centrum för undersökningens syfte och detta problem är därför undantaget bedömningen om studiens reliabilitet och validitet. Generalisering Jag ville ha en stor urvalsgrupp, för att öka möjligheterna att dra slutsatser och generalisera. Redovisning och analys av intervjuresultat är dessutom gjort på ett sådant sätt att generalise- 13

14 ring skulle vara möjligt (Kvale 1997). Utifrån stöd från tidigare forskningsresultat, är min bedömning att en del av de kunskaper som erhålls i denna studie skulle kunna användas i framtida socialt arbete med barn i riskzonen och att de också kan komma till nytta i framtida studier. Frågan om generaliserbarhet kan dock diskuteras (Bjereld et al, 2002). En av orsakerna är att det ändå är en förhållandevis liten urvalsgrupp (Kvale, 1997; Carlsten & Engström, 1992; Carlström & Hagman, 1992) och en annan handlar om hur urvalsgruppen valdes ut. Det var viktigt att barnen i studien utgjordes av problembarn eller barn som kom från familjer med sociala problem. Samtliga barn kom från ett område som är känt för sin höga brottslighet och där det bor en hög andel familjer med sociala problem och det är därför troligt att även urvalsgruppen uppfyllde dessa kriterier. Det finns dock ingen bakgrundsinformation om barnen när det gäller graden av sociala problem och eftersom ansvaret för urvalet lämnades över till en av huvudledarna, går det inte att säkert fastställa om urvalet blev representativt (Wallén, 1996; Bjereld et al, 2002; Esaiasson et al, 2002). 3.6 Datainsamling litteraturgenomgång Mail Jag har sökt information om tidigare forskningsresultat och genomförda brottsförebyggande idrottsprojekt genom utskick av 250 till: - 70 kommunförvaltningar i Sverige, vilka sändes till kommunens idrotts-, fritids- eller kulturförvaltningar - 21 stadsdelnämnder i Göteborg - Brottsförebyggande rådets (BRÅ) drygt 100 lokalavdelningar i Sverige, samt dess regionala kontor - SISU Idrottsutbildarna (Idrottens utbildningsförbund) regionalt samt dess olika distriktsförbund - Riksidrottsförbundet (RF) regionalt samt dess olika distriktsförbund - Västsvenska idrottsförbundet - Fryshuset (aktivitetshus för ungdomar) i Stockholm Resultatet av utskicket blev fyra utvärderade brottsförebyggande projekt. Jag fick ytterligare svar med förslag på personer som kunde ha information - och som skulle följas upp - men eftersom jag drabbades av datavirus och hårddisken kraschade i samband med utskicket, sparades bara de utvärderade projekten. 14

15 Manuell sökning Sökning efter referenser har genomförts i böcker och tidskrifter, samt genom biblioteksbesök och browsing. Böcker, broschyrer och andra tidskrifter har erhållits från olika myndigheter och föreningar. Dessutom har dagspressen bevakats efter relevanta artiklar. Konsultation Genom telefonsamtal till kriminologerna Leif G W Persson och Jerzy Sarnecki sökte jag information om användbara källor. Datorbaserad sökning Sökning av litteratur har gjorts i Göteborgs universitetsbiblioteks databaser GUNDA Bibliotekskatalog med böcker, tidskrifter, doktorsavhandlingar och rapporter med tryckår 1976 och senare, samt elektroniska böcker och ljudupptagningar. Libris Bibliotekskatalog med referenser till cirka sex miljoner böcker och tidskrifter hos cirka 300 svenska bibliotek från år 1866 och framåt, samt referenser till bland annat tidskriftsartiklar och elektroniska dokument. Sport Discus Internationell databas om idrott ur olika aspekter, som till exempel medicin, psykologi, träningsteknik, utbildning och historia. Den innehåller referenser till drygt 2000 tidskrifter, samt till avhandlingar, böcker och konferenshandlingar. Jag har också gjort sökningar på internet, bland annat i SISU s artikel- och bokarkiv, i CIF s arkiv med forskningstidskrifter och forskningsrapporter, i tidskrifterna Your Sport Magazine och Svensk Idrott, samt via olika organisationer och institut som forskar i dessa frågor. Källkritisk diskussion Eftersom det råder brist på forskningsstudier med inriktning idrott som metod i socialt arbete med barn i riskzonen, har det också varit svårt att få tag i relevant litteratur. Det har dock genomförts ett stort antal projekt med denna inriktning - och en del har också haft idrott som metod i verksamheten - men få har genomförts på vetenskaplig grund och få är också utvärderade. Detta kan man till exempel se av de utskick jag gjorde till kommunförvaltningar i Sverige, där jag endast tillhandahöll fyra rapporter av utvärderade idrottsprojekt. Det finns ett antal utländska studier där man använt idrott som metod i den brottsförebyggande verksamheten, men dessa projekt har främst varit inriktade mot åtgärder för att försöka få brottsliga ungdomar att komma ur sitt asociala beteende och inte förebyggande socialt arbete, som varit min inriktning. Bland referenserna finns starka källor, forskare som är välkända inom sitt område, som har genomfört ett stort antal studier och/eller studier som fått stor betydelse inom sina 15

16 respektive områden. Dessa studier har, förutom idrott som metod i brottsförebyggande verksamhet, till exempel handlat om tänkbara orsaker till utvecklande av brottslighet, olika påverkansfaktorer, positiva effekter och upplevelser av idrottsutövande samt socialisation genom idrott. Bland referenserna finns även vetenskapliga artiklar och rapporter, doktorsavhandlingar samt studier av genomförda idrottsprojekt både i Sverige och utomlands. När det gäller genomförda idrottsprojekt har använts källor både med och utan vetenskaplig grund. På grund av bristen på forskningsstudier har jag i litteraturgenomgången ibland använt mig av material som får betecknas som svaga källor. En del referenser utgörs av personer som tillsatts för att utvärdera ett visst projekt. Dessa utvärderingar varierar i kvalitet och redovisar inte alltid ett tydligt resultat, vad man kom fram till, vilket i så fall anges i texten. I ett par fall har även C-uppsatser använts som källor. Bristen på genomförda forskningsstudier och de problem man kan stöta på när det gäller tillförlitliga resultat och utvärdering av förebyggande verksamhet tas även upp i avsnitt 2. Syfte, samt 4.2. Socialt arbete med idrottsinriktning. En del information har hämtats ur ovetenskapligt material, såsom artiklar från dagspressen och informationsmaterial (underrubrik Övriga källor under Referenser ). Dessa källor har främst använts i avsnittet Bakgrund samt i beskrivningen av stadsdelen Biskopsgården och de utgör ett komplement till de intervjuer som genomförts med syfte att beskriva hur situationen ser ut i stadsdelen när det gäller invånare, miljö, brottslighet och brottsförebyggande insatser. 16

17 4. Litteraturgenomgång 4.1 Brottsförebyggande arbete Det finns många saker som kan ha betydelse för vilken brottsnivå en kommun har, även om de inte i första hand kan beskrivas som specifikt brottsförebyggande. Det kan vara det arbete som bedrivs inom kultur- och fritidsförvaltningen, socialtjänsten och kriminalvårdens frivård eller mer specialinriktat brottsförebyggande arbete (Brottsförebyggande rådet, 2002). Vilka prioriteringar som görs i kommunen kan få stor betydelse för brottsnivån, som till exempel hur mycket som satsas på ungdomars organiserade fritidsaktiviteter. Enligt Sernhede (1984) kan socialt arbete ske på olika sätt. Det kan vara ett akut räddningsarbete, men det kan också vara ett långsiktigt arbete, där man arbetar för att förhindra sociala svårigheter och utslagning. Skapande verksamhet som idrott, musik och teater kan få en brobyggande funktion. Ett mål med det sociala arbetet bör vara att öka ungdomars möjligheter att delta i samhället, som att ta del av föreningsverksamhet, men också att öka deras sociala medvetenhet så att de lär sig att själva ta ansvar för sina handlingar. Det är viktigt att få dem att förstå att de inte är utlämnade åt några yttre krafter utan att de kan göra något åt sin egen situation. Eftersom våra tankemönster formas redan i barndomen, har den kriminelle redan i tonåren lagt grunden till ett värdesystem som rättfärdigar och underhåller de kriminella handlingarna (Bergström, 2003). Det är därför viktigt att försöka förstå den kriminelles tankevärld för att kunna förstå hans handlingar, samt att arbeta med att förändra existerande kriminella tankemönster när man arbetar med olika behandlingsprogram. Bergström menar att ett bra behandlingsprogram kan delas in i tre faser. 1) Upptäckarfasen, där den kriminelle upptäcker att det finns drivkrafter och mönster i kriminaliteten. 2) Utmaning av kriminella tankemönster, där den kriminelle lär sig att det finns andra bättre sätt att tänka på. 3) Arbete med skuld, rätt och fel, där de brott som redan är begångna måste hanteras. Något som är viktigt att tänka på när man arbetar med förebyggande projekt är att det behövs tid i förändringsarbete och det kan vara svårt att få korta projekt att leva vidare. Något annat som är viktigt att tänka på är att medskapande aktiviteter och medbestämmande motiverar och stärker människors självkänsla (Mosesson et al., 1995). Även Collins och Kay (2003) tar upp de problem som korta projekt kan medföra. Om ungdomarna återvänder till samma miljö som de kom ifrån, kommer den press och de värderingar och levnadsförhållanden som finns i den miljön tillbaka. Det som verkligen behövs är projekt som sträcker sig över längre tidsperioder samt uppföljning under längre tid, men detta är sällsynt, menar författarna, främst på grund av bristen på stöd från samhället. Suzanne Lundvalls (2007) utvärdering av Handslagets insatser med inriktning mot mångfald och integration, visade bland annat på värdet av att genomföra pilotprojekt, att i mindre skala kunna pröva när, hur och var aktiviteter bör etableras, innan man övergår till permanent verksamhet. Samtliga projektledare var också överens om behovet av långsiktighet, eftersom förändring av attityder hos både minoritets- och majoritetskulturer tar tid. I en forskningsöversikt från Australien och Nya Zeeland framkom att minoritetsungdomar var överrepresenterade i grupper med antisocialt beteende (Socialstyrelsen, 2003). Minoritetsungdomarna utgjordes av ländernas ursprungsbefolkning aboriginer/torres Strait Islander (ATSI) i Australien och maorier i Nya Zeeland. De program som fungerade bäst var där man etablerade kontakter med ursprungsbefolkningens samhällen, ordnade strukturerade aktiviteter för ungdomarna och där samhällena låg långt från andra problemområden. 17

18 Ett stort problem i samhället är gängkriminaliteten och de senaste åren har olika former av åtgärder satts in för att försöka bekämpa detta. Nedan följer några exempel på artiklar i dagspressen, som behandlar detta område. I en artikel beskrivs hur gäng rekryterar barn i skolorna och att 80 procent av de blivande medlemmarna rekryteras bland högstadieelever i Angered, Bergsjön och Biskopsgården (Linné, 2004). Detta resultat har framkommit ur ett arbete gjort av Jenny Johansson, analytiker vid länspolisens underrättelserotel i Stockholm, där hon kartlagt återväxten i fyra av de största kriminella organisationerna i Sverige. Vid samtliga skjutningar i Göteborg sedan år 2000, har representanter för något eller några av dessa fyra nätverk funnits med och Vill man undvika skottlossning på Avenyn om fyra år, måste man ta tag i de rådande samhällsproblemen nu, skriver hon bland annat. I en artikel (Sydvik, 2004) berättades om en seminariedag med temat brottsförebyggande arbete på Hisingen, där några hundra kommunala tjänstemän från bland annat polisen, socialtjänsten och stadsdelsnämnderna samlades med syfte att utbyta erfarenheter. En sak som framkom var att kortsiktigheten styrde väldigt mycket och att det hände att man plötsligt fick ändra sina mål, bland annat av ekonomiska skäl. Gängkriminaliteten och brottsligheten i den yngsta åldersgruppen var stora problem på Hisingen och planer fanns att sätta in åtgärder mot rekryteringen till de kriminella gängen, med start hösten En artikel (Muregård & Claesson, 2004) handlade också om hur rekrytering till gängen skulle stoppas, genom att polisen skulle punktmarkera ca 300 ungdomar i riskzonen och tillämpa nolltolerans på brott i Bergsjön, Angered och Biskopsgården. Med detta ville man sända ut signalen att kriminella gäng inte var något alternativ. Stadsdelschefen och polischefen i Gunnared presenterade också en åtgärdsplan för att komma tillrätta med gängproblemen, en modell som de arbetat fram i Gunnared och som använts med framgång. Detta arbete planerades att starta hösten En annan stor polissatsning i kampen att stoppa kriminella gäng och som också planerades att starta hösten 2004 (TT, 2004:A), innebar frihetsberövning av 1000 ungdomar i åldern år, som befann sig i början av sin kriminella bana. Man ville med detta förmedla budskapet det ska göra ont att begå brott, det måste följa straff på det, men det ska även erbjudas andra vägar. Polisinsatsen skulle involvera skolor, stadsdelsnämnder och socialtjänst och till grund för insatsen låg en forskningsrapport om rekrytering till kriminella gäng. Enligt polisen var Angered, Bergsjön och Biskopsgården högprioriterade i satsningen. I mars 2009 (Bozinovska, 2009) skrevs en artikel om polisens planer att börja arbeta brottsförebyggande enligt den så kallade Manchestermodellen och planer på att anställa 90 nya poliser år Tanken är att poliserna ska placeras i de mest utsatta delarna i Göteborg. De ska arbeta i samma område hela tiden, så att folk känner igen dem och de ska arbeta nära medborgarna. Arbetsmetoderna i Manchestermodellen är att vända sig direkt till stadens invånare, som har en unik kunskap om sin närmiljö. Genom att arbeta på detta sätt har staden Manchester i Storbritannien minskat antalet brott med en femtedel på bara tre år. Att skolan är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att förebygga brottslighet är en vanligt förekommande åsikt. En rapport från Stockholms stads utredningsförvaltning stödjer också detta och här redovisas ett starkt samband mellan skolk, brottslighet och missbruk (TT, 2004:B). Undersökningen bygger på en enkät bland stockholmselever i årskurs nio och gymnasiets andra år. Det framkom bland annat att skolk förstärker asocialt beteende och ökar risken för missbruk och kriminalitet och om inte skolan agerar och förebygger skolket förstärks de andra riskbeteendena. 18

19 Slutsatser av brottsförebyggande arbete Många forskare och projektledare verkar vara överens om att långsiktigt tänkande är viktigt när det gäller brottsförebyggande arbete, därför att det behövs tid i förändringsarbete och för att korta projekt kan ha svårt att överleva (Mosesson et al., 1995; Collins & Kay, 2003; Lundvall, 2007). Forskningsresultat visar också att de insatser som fungerat bäst har handlat om samhälleliga insatser och strukturerade verksamheter riktat mot barn och ungdomar, som till exempel skapande verksamhet eller deltagande i föreningsverksamhet, projekt som får barn och ungdomar att känna sig delaktiga i samhället (Mosesson et al., 1995; Socialstyrelsen, 2003; Sernhede, 1984). En slutsats man kan dra av dessa resultat är alltså att det är denna typ av verksamheter man bör inrikta sig på i brottsförebyggande arbete med barn i riskzonen. 4.2 Socialt arbete med idrottsinriktning I litteraturen kan man finna att det genomförts en hel del brottsförebyggande arbete runtom i världen, där man använt sig av idrott som metod. En del resultat talar för och andra emot att det skulle kunna fungera. Ända sedan början av 1900-talet har ett antal forskare hävdat att organiserad idrott kan vara ett effektivt sätt att motverka ungdomsbrottslighet och speciellt olika program inom skolidrotten har visat sig vara effektiva (Segrave & Hastad, 1984). Segrave och Hastad har utfört ett antal undersökningar i USA, där de studerat sambandet mellan skolidrott och kriminalitet. Forskningen visar motstridiga resultat när det gäller sambandet mellan idrottsutövande och brottslighet, men trots detta verkar det ändå vara så att idrottsutövare generellt klarar sig bättre från att bli kriminella än icke idrottare (Hastad et al., 1984; Segrave & Hastad, 1984). Trots att det kanske är svårt att bevisa att idrott kan fungera brottsförebyggande, finns det ändå många undersökningar som visat på idrottens positiva effekter. Enligt Jamieson och Ross (2007) har idrott visat sig vara en mycket framgångsrik metod för att skapa kontakter mellan ungdomar. Fördelen med lagidrott är också att den kan bidra till att knyta samman ungdomar med olika etnisk bakgrund och hjälpa dem få en känsla av att höra hemma någonstans. Genom lagidrotten får de också uppleva vikten av lagarbete, samarbete och kamratskap. Anders Östnäs, högskolelektor i sociologi, tror att idrott skulle kunna användas i socialt arbete på flera olika sätt; som allmänt förebyggande verksamhet, som medel i behandling av till exempel missbrukare (akutskede) och som eftervårdande verksamhet (Olsson, 1996). Enligt Olsson är en av fördelarna med att använda idrott som en del i behandlingen av kriminella ungdomar att behandlingen inte blir så problemfixerad, utan man samlas istället kring någonting som är roligt. I en artikel i Sports Illustrated rapporterades framgångar i Kansas City, Missouri, med midnight basketball, som var ett brottsförebyggande projekt för ungdomar (Kennedy & O Brien, 1996). Kriminaliteten i Kansas City hade ökat kraftigt en period, men med detta projekt hade man lyckats minska brottsligheten bland ungdomarna, trots bristen på finansiellt stöd från samhället, och man hoppades att framgångarna skulle inspirera till fler liknande program. Hartmann och Depro (2006), kunde efter preliminära empiriska tester av midnight basketball programs i USA påvisa att dessa program sänkte brottsnivåerna i vissa av städerna. Resultaten visade att städer som tidigt börjat med officiellt arrangerade midnight basketball leagues uppvisade kraftigare sänkningar av antal brott än andra amerikanska städer. Författarna menar att andra mekanismer än vad man tidigare trott, såsom positiv publicitet och samhälleligt stöd, var viktigt för att uppnå resultat och att man kanske borde 19

20 tänka om inför framtiden när det gällde hur liknande brottsförebyggande program implementeras och utvärderas. Enligt Centre for Leisure Research (CLR, 2001) finns det starka teoretiska argument för att idrotten kan medverka positivt för att förhindra brottslighet. Detta har framkommit genom psykologiska, sociologiska och kriminologiska studier, samt genom studier om skola och fritid. Det är dock viktigt att komplettera avledande verksamhet med främjande av utveckling. Idrott verkar vara mest effektivt när det kombineras med program som försöker främja individens personliga och sociala utveckling. Att använda idrott som metod för att stödja eller förändra unga människors utveckling, speciellt de som anses utgöra problem eller hot mot samhället, har en lång historia i USA (Coakley, 2002). Det man fokuserat på i dessa program är att ändra personliga karaktärsdrag och beteenden hos ungdomar, så att de kan komma bort från sina nuvarande miljöer och bli produktiva medborgare, men man har oftast inte fokuserat på saker som social rättvisa eller andra samhällsfrågor. Brottsförebyggande centrum i Stockholm har genomfört flera projekt i samarbete med Stockholms idrottsförbund, som varit inriktade på de viktiga sociala insatser som bedrivs inom idrottsrörelsen. Kjell E Johansson (2000, 2001), socionom och författare, som tidigare varit chef för Brottsförebyggande centrum, menar att många ungdomar engageras i meningsfulla aktiviteter genom idrotten och att ungdomar i riskzonen kan få betydelsefullt stöd genom idrottsutövande och friluftsliv. De kommer in i positiva kamratgäng, vilket har stor betydelse för att hålla ungdomar borta från kriminalitet och missbruk. I Suzanne Lundvalls (2007) utvärdering av Handslaget framkom att idrotten är en av samhällets viktigaste integrationsarenor för invandrarbarn. Samtidigt betonas att tillgängligheten är viktigt och värdet av att anläggningen ligger i närområdet. Detta ställer krav på att idrotten utformas så att den även görs tillgänglig för resurssvaga grupper. Det framkom också att barnen var glada att få någonting att göra och att känna sig delaktiga i något som känns roligt och meningsfullt. Collins och Kay (2003) har studerat idrott och rekreation som metod att förebygga ungdomsbrottslighet. Efter att ha studerat ett antal undersökningar genomförda i olika delar av världen, inriktade på utomhusrekreations- och samhällsbaserade projekt, har man bland annat kommit fram till att idrott och utomhusaktiviteter ökar självkänslan, humöret och känslan av kompetens, kunnande och kontroll. Det minskar självdestruktivt beteende och leder till förbättrad socialisation både tillsammans med kamrater och föräldrar. I de flesta fall ökade även deltagarnas närvaro och prestation i skolan. Ett problem med den här typen av studier, menar författarna, är att man kanske får ett resultat som visar låga brottsnivåer, en så kallad selektionseffekt, på grund av att de barn och ungdomar som deltar i projektet själva har valt det och att sannolikheten därför är större att de är mindre brottsliga. Detta var också ett tänkbart samband i min egen studie, utförd på en kriminalvårdsanstalt i Göteborg (Kilborn, 2003). Det var en liten del av urvalsgruppen som valde att delta och resultatet visade ett högt värde när det gällde hur många av de intagna som idrottat i barn- och ungdomsåren. Orsaken till det kan ha varit att det bara var de som var idrottsintresserade som valde att delta. Enligt Karp (2000) har en del resultat från den individcentrerade idrottsforskningen visat att det kan finnas samband mellan idrottsutövande och individers karaktärer, beteenden och värderingsmönster och att man bör vara försiktig med att generalisera betydelsen av en idrott till en annan, eftersom idrotten används för så många olika syften. Individer ur olika sociala skikt dras till olika idrotter och man kan också se hur idrottandet ibland ses som ett medel med syfte att fostra barn till goda samhällsmedborgare. I Karps avhandling (ibid) redo- 20

21 visas forskningsresultat som visar att det är en öppen fråga om idrott har någon betydelse för utvecklande av brottsligt beteende eller inte. Det finns andra författare som är tveksamma (Segrave & Hastad, 1984; Robins, 1990) och Robins, som granskat forskningsresultat inom området, menar att de samband som trots allt finns kan bero på att individer med tendenser att utveckla brottsliga beteenden inte finner sig tillrätta inom idrotten, alternativt att de inte är intresserade av att utöva idrott. Även Coalter var 1989 av den åsikten, men sju år senare skrev han att fastän idrott sällan är enda lösningen, kan den i många sammanhang vara en del av den (Collins & Kay, 2003). Forskarna Collins och Kay (ibid) menar att man kan ifrågasätta idrottens förebyggande värde, om det är så att brottslighet har ett samband med andra faktorer än enbart sysslolöshet, som till exempel behov av att uppnå en viss status. Förebyggande arbete som är riktat mot den miljö som uppmuntrar till brottslighet, kan till exempel gälla sysselsättning under skollov, ungdomsföreningar och olika samhällsprojekt. Att mäta effekten av sådana insatser är svårt och få har utvärderats. Behandlingsåtgärder är det som har blivit mest utvärderat eftersom det handlar om individer som redan är fast i ett brottsligt beteende och kostar mycket för samhället, medan bevis för undvikande av brottslighet är en form av negativt bevis som är svårt att uppnå (ibid). Slutsatser av socialt arbete med idrottsinriktning Även om det kan vara svårt att bevisa, finns det ändå många studier som visar positiva effekter när det gäller idrottsinriktade brottsförebyggande insatser (Johansson, 2000, 2001; Jamieson & Ross, 2007; Hartmann & Depro, 2006; Olsson, 1996; CLR, 2001). En del forskare är dock tveksamma till idrottens betydelse (Karp, 2000; Segrave och Hastad, 1984; Robins, 1990; Collins och Kay, 2003) och några framhåller att det inte är idrotten i sig som fungerar utan att det istället handlar om idrottens fostrande och socialiserande roll. Om detta stämmer är det denna inriktning man bör ha och de vuxna förebilderna i föreningarna blir då speciellt viktiga i detta arbete. Det verkar också som om tillgängligheten, det sociala utbytet och att ha något meningsfullt att göra är det som barnen och ungdomarna tyckt varit viktigast och att det är det man bör fokusera på i brottsförebyggande arbete med barn i riskzonen Genomförda idrottsprojekt I detta avsnitt redovisas en sammanställning av några genomförda idrottsprojekt, främst inriktade mot socialt arbete med barn i riskzonen, men även ett par exempel på rehabiliteringsprojekt för personer som redan fastnat i ett kriminellt beteende. I Sverige PLUS-projektet I PLUS-projektet (Projektet för Lokal Utveckling genom Samverkan), som genomfördes i början av 1990-talet, avsattes pengar ur Allmänna Arvsfonden till ungdomsverksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Sundsvall (Mosesson et al., 1995). Bakgrunden till satsningen var att flera undersökningar visat brister i föreningsutbudet i vissa områden och att ungdomar hade mer sociala problem här än i övriga samhället. Målen med projektet var att engagera ungdomar som lever i riskzonen, samt att pröva nya sätt att samarbeta för 21

22 människor som arbetar med förebyggande verksamhet för ungdomar. PLUS-projektet i Biskopsgården var ett samarbete mellan olika föreningar och stadsdelsförvaltningen (Civildepartementet, 1995). Några verksamheter var uppbyggnaden av aktivitetshuset Pannhuset, som skulle bli ett kulturcentrum för ungdomar, Klubb Arnold, en förening för pappor där regelbundna träffar anordnades, samt brottningsklubben Hisingens AIK (HAIK), som riktade sig till ungdomar som inte var föreningsaktiva och försökte få dem intresserade av brottning. Pannhuset och Klubb Arnold finns inte kvar idag (2009), men brottningsklubben HAIK däremot, breddade sin verksamhet och ökade medlemsantalet under PLUS-projektets gång och är idag en etablerad förening i stadsdelen. Syftet med PLUS-projektet i Kortedala (ibid) var att genom utbildning och konkret verksamhet för ungdomar bygga upp ett kontaktnät av föreningar och kommunala verksamheter. Ett av målen var att försöka undvika institutionsplacering och istället behandla ungdomarna i deras hemmiljö, genom så kallad mellanvård. Flera föreningar, som till exempel ABF, Kortedala Idrottsförening och Kortedala Friskvårdsklubb deltog med ny verksamhet riktad till ungdomar som inte tidigare varit medlemmar i någon förening. PLUS-gruppen inom Civildepartementet gav ett antal forskare från olika universitet och högskolor uppdraget att följa och utvärdera de olika lokala projekten (Mosesson et al., 1995). En av rapporterna utgjordes av ett treårigt projekt inifrån en boxningsklubb i Rosengård i Malmö, Malmö Boxningsklubb (MBK). PLUS-projektets arbete i klubben innebar att man startade ett samarbete med kvarterspolisen i området för att polisen skulle försöka motivera kriminella ungdomar att börja träna boxning. Man samarbetade med fritidsgårdar och gick runt och knackade dörr där man misstänkte att sociala problem fanns. Detta gav mycket goda resultat och det sociala engagemanget i klubben, som redan tidigare varit bra, stärktes ytterligare. Hans Melkersson, som blivit utvald att utvärdera detta projekt, ser boxningen som en form av socialisation (ibid). Han menar att inlärningen sker kollektivt genom imitation, tävlan och ömsesidig uppmuntran och utan klart uttalade normer och instruktioner. Den vanemässiga aktiviteten tycks vara en källa till socialisation, där tränarens roll är att samordna, uppmuntra och motivera, snarare än att instruera. I rapporten redovisades bland annat att det hade slagit mycket väl ut. Dykarklubben Storspiggen Dykarklubben Storspiggens återrehabiliteringsprojekt för missbrukare startade 1983 i Göteborg och initiativet kom från Riksförbundet För Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare (RFHL) (Brännberg, 1987). Syftet med rapporten var att försöka öka förståelsen och få empirisk kunskap om det sociala ansvaret inom idrottsrörelsen och utifrån denna kunskap gå vidare och försöka komma fram till hur man kan öka och utveckla det sociala ansvaret i framtiden. Syftet med projektet var att, från idrottens sida, vara en del av en återrehabiliteringsprocess för missbrukare och/eller hårt socialt belastade personer. Deltagarna kom från olika behandlingskollektiv i Göteborg och erbjöds medlemskap i klubben som fullvärdiga klubbmedlemmar och inte som missbrukare, det vill säga på lika villkor som alla andra. Kunskapen om vilka som rekryterats från behandlingskollektiven fanns bara hos ett fåtal enskilda klubbmedlemmar som varit med i kontakterna med kollektiven. Medlemmarna visste inte heller att någon utomstående forskare skulle utvärdera projektet. Det som framkom som mest positivt var känslan av gemenskap och grupptillhörighet samt värdet av att skapa nya sociala kontakter. Tre år efter projektstart fanns 24 medlemmar 22

23 kvar av de 60 som varit med från början, vilket är en hög siffra med tanke på att sportdykning är en ganska ovanlig verksamhet. Drive-in-idrott Sommaren 2008 startades ett projekt med drive-in-fotboll i förorten Alby söder om Stockholm (Svensk Idrott, nr 7-8/08), med idrottsledare från Djurgårdens IF. Dit kom barn med många olika nationaliteter och det sociala arbetet var en viktig del i arbetet. Syftet var att ge barn och ungdomar möjlighet att spela fotboll i en form av organiserad spontanidrott, men projektet betydde också mycket för Alby IF som var på väg att försvinna som klubb. Förutom denna verksamhet fanns även möjlighet för de äldre ungdomarna i området att spela inomhusfotboll på fredagskvällarna, vilket hade blivit en succé. Djurgårdens IF arbetar också i närliggande skolor där man bland annat håller föreläsningar om idrott och värderingar, etik och moral. Patrik Asplund, Projektledare för Djurgårdens IF:s samhällsansvarsorganisation Djurgårdsandan, var den som startade initiativet Drive-in-fotboll i Alby. Han tror att projektets popularitet beror på dess enkelhet och det är något han tycker dagens idrottsföreningar bör försöka ta efter för att locka till sig ungdomar. Djurgårdsandan skall tillsammans med Riksidrottsförbundet undersöka om en satsning kan göras på nationell nivå (Metro, 2009). Man skall försöka föra ut drive-in-modellen till tio andra orter i Sverige inom ramen för satsningen Idrottslyftet med eller utan dobbar på skorna och man vill även att fler idrotter än fotboll skall inkluderas. Enligt Karin Karlsson på Riksidrottsförbundet har intresset för satsningen varit stort och hon tror idén kan locka fler ungdomar till idrotten. Hon tycker också det är viktigt att göra idrotten mer attraktiv genom att möta ungdomar där de finns och ta hänsyn till hur de vill idrotta. Kampsport på Väster/Örebro Boxningsklubb På uppdrag av Fritids- och turistförvaltningen, Kultur- och medborgarförvaltningen och Socialförvaltning Väster genomförde Inga Hedberg (2004) en beskrivning och uppföljning av verksamheten inom Örebro boxningsklubb. Föreningsaktiviteten i området var låg i förhållande till övriga delar av staden och många ungdomar tillbringade sin fritid hemma eller på gator och torg. Syftet med projektet var att motverka ohälsa, men också att främja ungdomars självkänsla och behov av sammanhang och gemenskap. Man ville också försöka nå den grupp av ungdomar som på fritiden dras till aktiviteter som de tror kan ge en extraordinär utmaning eller kick. Medlemsantalet ökade från 60 personer 2002 till 150 personer En tredjedel av dessa var flickor. Örebro Boxningsklubb var 2004 den största boxningsklubben i Örebro. Någon skriftlig utvärdering av projektet har inte genomförts, utan endast en redovisning av resultat från intervjuer och besök. Av dessa framgår att verksamheten verkade mot sina mål. Deltagande i verksamheten ledde till ökad livskvalitet för ungdomarna och deras närstående, samt minskade de sociala kostnaderna för samhället. Flera av ungdomarna hade lyckats sluta med många negativa och destruktiva beteenden. De hade blivit lugnare och kunnat klara sin skolgång, fått ökad självkänsla och fungerade bättre i alla sociala sammanhang. Verksamheten fortsatte även efter de två första åren, men med annan finansiering. 23

24 Projekt Ung Kraft Projektet var ett treårigt utvecklingsprojekt, genomfört i idrottsföreningen Mosås SK, utanför Örebro (Projekt Ung Kraft, 2003). Målet med projektet var att göra fritiden meningsfull, hanterbar och begriplig för ungdomarna. Man ville skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomarna, öka kunskapen om vad hälsa är, öka ungdomars självkänsla och självförtroende, motverka brott, skadegörelse, mobbing och droger samt utöka utsatta ungdomars sociala kontaktnät. Tanken var också att permanenta arbetet efter projekttidens slut om verksamheten visade sig ha levt upp till projektets huvudmål. Under projektets gång startades en lång rad, såväl idrottsliga som socialt inriktade, aktiviteter. Man startade även organiserad spontanidrott för ungdomar. En prioritering i projektarbetet var att involvera den ungdomsgrupp som ansågs vara i riskzonen för kriminalitet och droger, men verksamheten omfattade även övriga ungdomar i Mosås. Den allmänna upplevelsen var att det blivit mycket lugnare, samt mindre skadegörelse och bus i Mosås jämfört med tidigare. Projektledarna tror att Mosås SK varit med och bidragit till detta genom projekt Ung Kraft. Idrottsalternativet Bosön Idrottsalternativet Bosön (IDA) var en linje på Bosöns Idrottsfolkhögskola i Stockholm, inriktad på ungdomar i riskzonen och verksamt mellan Syftet var att ungdomar skulle komma ur kriminalitet och drogberoende med hjälp av idrottsträning och studier. Idrotten skulle medverka till att bygga upp dessa ungdomar fysiskt och psykiskt och arbetet skulle sedan spridas vidare över Sverige via idrottseleverna efter avslutade studier. De skulle kunna arbeta med dessa ungdomsfrågor i sin förening eller i något annat sammanhang och på så sätt sprida kunskapen. I Bo Fahlkvists (2003) slutrapport och utvärdering av Idrottsalternativet Bosön, redovisas hur arbetet med 50 idrottsungdomar i riskzonen utvecklades under dessa tio år. Enligt Fahlkvist visar den här rapporten hur idrott, skola och sociala myndigheter kan samarbeta för att hjälpa ungdomar i riskzonen att sluta med kriminalitet och droger. I rapporten ingår också statistik och utvärdering av idrottsungdomarna, hur länge de studerade och om de fortfarande var aktiva inom idrotten. När utvärderingen gjordes var 18 ungdomar fortfarande aktiva inom sin idrott, 5 idrottade för husbehov och 6 hade slutat. 21 ungdomar avbröt studierna och orsakerna var antingen psykiska problem, att kraven inte passade, eller att de fortsatte med kriminalitet och droger. De sista åren blev man bättre på att anpassa skolan till eleverna, vilket gjorde att fler fullföljde studierna. Av de ungdomar som avbröt studierna var 7 fortfarande aktiva inom idrotten, 3 idrottade för husbehov och 11 hade slutat. Ungdomarna härstammade från 16 olika nationer. De huvudsakliga problemen hos ungdomarna var droger, kriminalitet och psykiska problem och det ungdomarna hade gemensamt var att de alla hade problem i relationen med pappan. Operation Stormvandring Projektet Operation Stormvandring var ett 40 veckor långt socialt behandlingsprogram för tonårspojkar som befann sig i riskzonen att börja begå brott (Olsson, 1996). Programmet, där man utövade bergsklättring, genomfördes 1993 i Helsingborg och tanken var att ungdomarna skulle kunna finna den spänning som de tidigare känt när de begick brott och använde droger. 24

25 Projektet var menat att ses som en övergång mellan det gamla och det nya livet och syftet var att förhindra fortsatt social utslagning av pojkarna och att spara kostnader för samhället Genom de utvalda aktiviteterna tränade ungdomarna koncentration, omdöme, samarbete och att fungera under stress. Det som var viktigast för dessa pojkar var grupprelationerna och det var den sak de trodde att de skulle sakna mest när de åkte därifrån. Det var ganska få av dessa ungdomar som fortsatte klättra efter projekttidens slut. Resultaten, som sammanställdes efter projektets första år, visade att kriminaliteten hade försvunnit bland ungdomarna och att man lyckats i sitt syfte att motverka social utslagning. Dessutom hade ungdomarnas missbruk av droger och alkohol förbättrats. Om någon ytterligare uppföljning har gjorts är inte känt. Camp Change Camp Change, vilket är det amerikanska ursprungsnamnet, var ett äventyrsläger i Statens Institutionsstyrelses (SiS) regi. Detta behandlingsprogram baserades på äventyr, som har använts som metod i USA i mer än 20 år. Positiva beteende- och attitydförändringar har rapporterats med denna metod och programmet skall ses som ett komplement till behandling på institution (Olsson, 1996). I Sverige hölls det första lägret i Ångermanland 1996 och pågick i tre veckor. Här deltog 14 ungdomar från SiS institutioner som bedömts ha behovet och som var villiga att delta. Dessa ungdomar fick uppleva kicken av att lyckas, att spränga gränser och att klara av en ny uppgift. Målet var att öka deltagarnas självmedvetenhet, självförtroende och gruppkänsla. Av de ungdomar som deltog, svarade nästan alla att självförtroendet förbättrats, att de fått bättre gruppkänsla, att de lärt sig samarbeta bättre och att de kände sig säkrare när de talade inför andra. En annan positiv effekt var att ungdomarna fick utlopp för sin energi och att de fick sitt behov av spänning och omväxling tillfredsställt. I övriga världen Projektet Street Sport, Stoke, England Projektet var en förebyggande insats för barn i riskzonen (Collins och Kay, 2003). Det finansierades under åren av City Council, men fortsatte även efter detta. Syftet med projektet var att göra en insats på deltagarnivå, att vända negativt beteende till konstruktiva aktiviteter samt att få kunskap om effektiviteten av rekreationsarbete för ungdomar. Street Sport marknadsfördes inte aktivt, utan man koncentrerade sig på de barn och ungdomar som redan fanns på gatorna och på deras aktivitetsbehov. Man använde leken som ett sätt att introducera idrott för barn och ungdomar med förhoppning att de skulle utveckla ett intresse. De idrotter som utövades var fotboll och basketboll. Projektet utvärderades 1999 och resultaten stödjer Street Sport som ett exempel på samhällsriktade insatser. Projektet åstadkom både samhällsutveckling och avledning, för i huvudsak pojkar som befann sig i riskzonen. Vid en jämförelse med ett annat projekt, där man istället arbetade med enskilda individer för att förhindra återfall i brottslighet, visade det sig att integrationen i samhället var svårare att uppnå, eftersom samhället ofta inte är intresserat av att integrera kända brottslingar. Slutsatsen av detta kan vara att samhällsinriktade insatser mer effektivt integrerar barn och ungdomar i samhället än vad arbete med enskilda individer gör. 25

26 Enligt Centre for Leisure Research (CLR, 2001) visar resultaten från Street Sport att samhällsriktade åtgärder, bra ledarskap och otraditionella lokala åtgärder har störst chans att lyckas, när det gäller de ungdomar som befinner sig i riskzonen. GOAL- och SUPER-programmet Life Skills Center, som grundades i USA 1992, arbetar med att utveckla program för att lära ut livskunskap (Danish, 2002). Enligt dem kan livskunskap definieras som kunskaper som gör att vi kan nå framgång i den miljö vi lever i, till exempel beteendemässiga eller kognitiva kunskaper. Idrotten kan vara ett användbart verktyg för att lära ut livskunskap, där inlärning sker genom demonstration, modellinlärning och praktik och kunskaperna lärs in inom ett område som kan överföras till andra. Två livskunskapsprogram inom Life Skills Center, som använder sig av idrott för att lära ut livskunskap är GOAL (Going for the Goal) Program och Super (Sports United to Promote Education and Recreation) Program. GOAL är det största och mest välkända av de två och elever har deltagit. Det fanns år 2002 på 28 platser i USA och internationellt och har utvärderats utifrån många olika perspektiv och i många olika miljöer. Programmet har visat sig vara effektivt både när det gäller att reducera olika typer av problembeteenden som till exempel våld, samt att lära sig sätta upp mål och förbättra förmågan till problemlösning. Ett pilotprojekt med SUPER-programmet genomfördes hösten 1998 i USA och började år 2000 att användas i ordinarie verksamheter. Under några år medverkade till exempel medlemmar i Virginia Commonwealth University s basketboll- och fotbollslag i programmet, där de var med och utbildade grundskolebarn i livskunskap. Outward Bound-skolor Den första Outward Bound-skolan grundades 1941 i Wales, med syfte att träna handelsresande sjömän att överleva under striderna på Atlanten (Yiannakis & Greendorfer, 1992). På dessa skolor utsattes ungdomarna för extrema fysiska utmaningar och man pressade dem till gränsen för deras fysiska förmåga, med syfte att försöka få ungdomarna att tro på sig själva, att visa dem att de kan klara av mer än de tror. I Kelly och Baer s undersökning från 1971 jämfördes effekterna av två olika handlingsprogram och de fann att återfallen var mycket lägre än förväntat hos dem som genomgått Outward Bound-program än hos dem som genomgått träningsskolornas program. Ett par av resultaten visade att de ungdomar som deltagit i ett program med låg upplevd fara och spänning hade en högre återfallsfrekvens än de övriga, medan program genomförda med en hög grad av fysisk utmaning och spänning, följt av lugnare perioder där deltagarna fått möjlighet att tänka, bearbeta och acceptera sina upplevelser, däremot verkade ge mycket goda resultat. En slutsats var att det är möjligt att action-inriktade ungdomar svarar bättre på ett action-inriktat program än på en kognitivt inriktat åtgärdsprogram och om träningsskolorna införde större utmaningar i sina träningsprogram skulle de kunna möta de kriminella ungdomarnas behov på ett bättre sätt. 26

27 The Getting Involved Program (GIP-94) I detta norska projekt ingick 15 flickor och pojkar, som tagits omhand av socialtjänsten och som blivit placerade på olika speciella institutioner för ungdomar med sociala problem (Säfvenbom, 1998). Huvudaktiviteter var judo och utförsåkning, men det ingick även andra idrotter samt aktiviteter som dans, klättring, vattenskidåkning och forsränning, med målsättning att att ha roligt - varje gång. Programmet visade att deltagande i idrott och fysisk aktivitet är mer än bara kroppslig träning. Aktivitet, individ och anläggningar spelar också en stor roll och dessa faktorer är beroende av varandra. Om idrottsutövande kan vara ett sätt att hjälpa ungdomar i riskzonen, beror på flera saker, såsom timing, om ungdomarna är redo för en förändring, samt vilken fysisk form de befinner sig i. När projektet var över var det några som hade fått positiva upplevelser av programmet och några som inte fått det. Några av deltagarna fick också återfall och gick tillbaka till sina gamla liv med drogmissbruk. Resultatet var beroende av hur vältränad man var och vilka grundläggande behov, önskningar och förväntningar man hade haft före starten. Resultaten visade sig också ha starka samband med orsakerna till varför ungdomarna befann sig under institutionell vård. Slutsatser av genomförda idrottsprojekt Några slutsatser man kan dra av ovanstående genomgång är att brottsförebyggande arbete kan ge ett bättre resultat när det inriktas mot gruppaktiviteter istället för individuella insatser. Det som deltagarna tog upp som viktigast och mest positivt var gruppgemenskap, lagarbete, kamratskap och upprättande av nya sociala kontakter. Andra viktiga saker var att få något meningsfullt att göra och att ha någonstans att ta vägen, vilket stöder samhällsinriktade åtgärder som pågår under längre tid, och det framkommer också att ledarna i projekten har en mycket viktig roll. I ett par av projekten visade det sig också att fysisk press, spänning och risktagande medförde positiva effekter (Olsson, 1996; Yiannakis och Greendorfer, 1992; Säfvenbom, 1998), vilket kan tyda på att sådana aktiviteter kan passa ungdomar som befinner sig i riskzonen att börja med brottslighet, på grund av deras behov av att söka spänning och kickar. I studier om så kallade sensationssökande personligheter, har man också funnit att brottsliga ungdomar och högriskidrottare har vissa gemensamma personlighetsdrag (Kilborn, 2003). 4.3 Socialisation genom idrott Det finns olika sätt att beskriva den socialisering som sker genom idrotten. Det kan handla om individens anpassning till de normer och värderingar som råder i den specifika idrottsmiljön, men också den roll idrott spelar för att anpassa och integrera ungdomar i samhället, hur individen genom idrotten införlivar de normer och värderingar som överensstämmer med samhällets dominerande norm- och värderingssystem. I det sistnämnda fallet är idrottens funktion i huvudsak att bidra till att reproducera och rekonstruera makt- och dominansförhållanden i samhället (Patriksson, 1979, 1994; Schelin, 1985; Karp, 2000). I socialisation genom idrott koncentrerar man sig på de effekter idrottsutövandet får utanför idrotten, alltså om idrotten har något transfervärde. Historiskt sett har man ansett att idrottsutövande har gett upphov till både positiva intellektuella och moraliska egenskaper hos individen och detta var en anledning till att man propagerat för idrott i olika sammanhang. Från 1970-talet har dock idrottens värde förändrats och en del kritiker menar att idrotten har 27

28 ändrat fokus mot tävling, vinna och framgång i motsats till utövande och utveckling (Patriksson, 1979, 1994; Danish, 2002). Enligt Alderman (1974) står de olika institutionerna i samhället för olika saker när det gäller värdesystem, intressen och attityder i frågor som rör det vardagliga livet. Idrotten är en betydande social institution, som påverkar saker som företagande, massmedia, mode och reklam. Patriksson (1979) menar att vanebildningen är grunden till de sociala institutionernas uppkomst. Människor upprepar aktiviteter som innebär positiva effekter. Dessa upprepningar blir vanor och man slipper då ta ställning varje gång en valmöjlighet uppkommer, vilket frigör energi. Idrott kan också ses som ett socialt system, där människors beteenden till stor del är bestämda av de strukturer och processer som härskar inom den sociala gruppen man ingår i. Det finns också forskning som visar hur individers moral och attityder, som till exempel utvecklande av teamwork och fair play, påverkas och förändras genom involvering i idrott (Karp, 2000). Enligt Patriksson (1979) innebär ett socialt system att uppfostra och anpassa barn till den sociala och fysiska omgivningen, samt att ge dem kunskaper och färdigheter som möjliggör rätt beteende och rätt motiv för beteendet. I Fundbergs (2003) studie i en fotbollsförening såg han på pojkfotbollen som manlig fostringsmiljö och en miljö där normalitet skapas. Studien behandlar relationen mellan pojkar, manliga ledare och föräldrar. Att fotboll utgör en stor del av idrotten och att det är ett socialt fenomen som skapats av och för män råder det stor enighet om enligt bland annat Fundberg (ibid), Messner och Sabo (1990) och Messner (1992). Män är ledare för verksamheten och män deltar. Fundberg drar slutsatsen att pojkfotboll kan ses som en manlig fostringsmiljö. Det var dessutom tydligt att de manliga ledarna sattes i centrum, de var självklara auktoriteter, både pojkarna och föräldrarna lyssnade på dem och de sågs som alternativ till frånvarande fäder. Zeljko Vidakovic (2008) har studerat vad det finns för orsaker när invandrarpojkar väljer fotboll före andra sporter, samt varför de väljer att spela fotboll tillsammans med andra invandrare i en invandrarförening. Resultatet visade bland annat att pojkarna integrerades i det svenska samhället genom fotbollen, genom skolan och genom andra arenor samt att integrationsprocessen inte bara pågår i ett blandat fotbollslag. I Karps (2000) studie i en fotbollsförening, framkom att föräldrarna tyckte målet för fostran var att barnen skulle anpassa sig till samhället och att de skulle lära sig social kompetens. Flertalet föräldrar tyckte lagidrotterna generellt var en gynnsammare uppfostringsmiljö än de individuella, att det ger bättre förutsättningar att lära sig fungera i sociala sammanhang, samt att det inte sätter samma press på den enskilde individen. Ett av de viktigaste idrottsliga bidragen för ungdomars utveckling är, enligt Ewing et al. (2002), social och känslomässig utveckling. Genom interaktion med vuxna och kamrater, lär sig barn hur de skall uppföra sig och hur de ska hantera sina känslor. Idrotten har också en viktig roll i den moraliska utvecklingen, men barn kan lära sig både passande och opassande beteende genom idrott. Genom att titta på TV, idrottsutövare, tränare och till och med sportkommentatorer kan de till exempel lära sig att våldsamt beteende och regelöverträdelser är accepterat. Författarna menar att det är viktigt att idrottsföreningar medvetet satsar på att lära ut de fysiska, sociala, moraliska och inlärningsmässiga fördelarna med deltagande i idrott och kvalitén hos föreningarna och i de vuxnas ledarskap är viktigt för en positiv utveckling. Även Danish (2002) menar att frågan om idrott bidrar positivt eller negativt till individens identitetsutveckling och kompetens kan diskuteras. Han menar också att idrott endast bidrar till positiv utveckling av unga om fokus ligger på att lära ut livskunskap. Det är inte idrott i sig som lär ut livskunskap, utan värdet av idrottserfarenheten ligger i att de principer som lärs in genom deltagande i idrott överförs till andra områden. 28

29 En grupp och dess normer kan ha en enorm påverkan på gruppmedlemmarna. Gruppen utövar press på medlemmarna för att få så många som möjligt att acceptera gruppens normsystem, vilket leder fram till konformitet. Konformitet kan förklaras med att vi gärna vill bli omtyckta, vara korrekta och göra rätt och att vi gärna vill tillhöra en speciell grupp. Grupptillhörighet stärker vår självbild (Høigaard & Lidbom, 1999). Gemenskapen i en grupp med kriminella personer, liksom i en idrottsklubb, kännetecknas av kamratskap och oftast inte av vänskap (Brännberg, 1998). Lämnar man gruppen eller klubben, upphör oftast relationen. För att platsa i gruppen måste man kvalificera sig. Detta kan göras genom tekniskt eller praktiskt kunnande, eller genom socialt eller kulturellt kunnande, det vill säga genom att man passar in i gruppen med dess normer. Kriminologen Jerzy Sarnecki har genomfört ett stort antal studier om ungdomsbrottslighet, gängkriminalitet och tänkbara orsaker till kriminalitet. Han menar att det är själva fotbollsspelandet som är det viktigaste i ett fotbollslag, när det gäller position och status, och det är de individer som är duktigast och mest engagerade som oftast får centrala positioner och högst status (Sarnecki, 1982:B). Om det i sådana här sammanhang finns ungdomar som är mycket brottsaktiva, har de antagligen ingen högre status, utan befinner sig i gängets utkanter. Slutsatser av socialisation genom idrott En slutsats man kan dra av redovisade forskningsresultat, är att idrotten har en viktig roll i socialiseringsprocessen och att det därför är viktigt att idrottsföreningarna medvetet arbetar med att lära ut de fysiska, sociala, moraliska och inlärningsmässiga fördelarna med deltagande i idrott, samt med frågor som handlar om anpassning och integrering i samhället. En del forskare menar att barn kan lära sig både passande och opassande beteenden genom idrott (Ewing et al., 2002; Danish, 2002; Coakley, 1990) och föreningarna, med dess ledare, är därför viktiga redskap för att lära ut de rätta färdigheterna. 4.4 Påverkansfaktorer Idrottsutövande Det finns ganska många forskningsstudier som handlar om idrottens värden och orsaker till varför människor idrottar (Engström, 1989, 1999; Brinch, 1991; Karp, 2000). Man talar om idrottens egenvärde, som handlar om att få ut något för stunden, och idrottens investeringsvärde, där man får ut något på sikt. Den har dessutom rekreativa och sociala värden samt speciella inlärningsvärden. Enligt Engström (1989, 1999) karaktäriseras idrotten bland annat av fysisk träning, tävling och rangordning, fysiska utmaningar och äventyr samt färdighetsträning. Här är själva utförandet i fokus och prestationen det centrala. Idrotten karaktäriseras även av rörelse, koncentrationsträning, samvaro och investeringsvärden, där ändamålet är viktigare än aktiviteten i sig. Investeringsvärdet kan vara hälsa, fysisk status och framgång och är oftast det som framhålls som viktigast, såväl i skolans idrottsundervisning, som när det gäller vuxenmotion och tävlingsidrott. Förespråkare för ungdomsidrott menar att det finns många fördelar kopplade till deltagande i organiserad idrott, till exempel att det utvecklar fysiska färdigheter som bidrar till ett livslångt idrottande, att det förbättrar hälsan, att man lär sig sociala och känslomässiga förmågor, utvecklar moral och värderingar samt förbättrar självupplevd kompetens, 29

30 självkänsla och självförtroende. Men detta kommer inte av sig själv, utan föräldrar och tränare spelar en viktig roll för dessa positiva effekter (Ewing et al., 2002). Det finns, enligt Karp (2000), stöd för att ett långvarigt och intensivt utövande av idrott kan medföra värderingsförändringar hos de aktiva och att det ger den aktiva ett särskilt värde i andra människors ögon, samt ett kulturellt kapital där värdet är relaterat till olika gruppers intressen och maktpositioner. De flesta människor kanske inte är medvetna om vilka motiv de har med sitt idrottande, utan de upplever bara lust eller ingen lust att idrotta (Brinch, 1991). Det intresset som finns för idrott tyder dock på att människor upplever saker som det är svårt att finna på annat håll. Enligt Coakley (1990) är det unika med idrott att det kan erbjuda en kombination av nöje och spänning som är väldigt annorlunda det man upplever i det vardagliga livet, men tävlingsidrott leder inte alltid till önskat beteende eller utveckling av positiva karaktärsdrag. I en del fall förstör det motivationen, skapar elitism och överspecialisering och stör karaktärsutvecklingen. En del kritiker menar att idrottens värde har förändrats på senare år och att idrotten idag är mer inriktat mot tävling och framgång. Elitidrottare representerar drömmar och fantasier istället för att vara förebilder för unga (Danish, 2002). Ungdomarna har inte riktiga människor att se upp till utan de känner istället idrottarna genom reklam, TV och film. Många fattiga ungdomar från olika etniska grupper ser idrotten som det enda sättet att komma bort från fattigdomen. Enligt Danish finns det rapporter som visar att så många som två tredjedelar av ungdomar mellan 13 och 18 år tror att de kan bli professionella idrottare, trots att chansen i verkligheten bara är 1 på Idrottsledare Enligt Brinch (1991) är det svårt att generalisera vad som är en bra ledare, därför att människor med helt olika egenskaper har visat sig vara bra ledare. Värderingen av en ledare är också subjektiv och beror på sociala och kulturella normer. Det finns dock vissa egenskaper och färdigheter som är viktiga för den som skall leda. Brinch menar att man kan lära sig en del färdigheter genom kurser, böcker och praktisk erfarenhet, medan andra saker har med personligheten att göra. Saker som lust, erfarenhet och (fack)kunskap är en god utgångspunkt för en ledare, men erfarenhet av umgänge med andra människor, alltså den sociala förmågan, är kanske ändå det viktigaste. Föräldrarna i Karps (2000) fotbollsstudie tyckte att ledarens viktigaste egenskaper var att kunna hantera en grupp och att han såg varje enskilt barn. Ledaren sågs som ett medel för att laget skulle utvecklas. Rättviseaspekten och den sociala kompetensen var viktig, medan den tekniska kompetensen hade mindre betydelse. Barnen tyckte att det viktigaste var vem ledaren var som person. Idrottsrörelsen är en av de få organisationer som har möjlighet att nå fram till praktiskt taget alla ungdomar och erfarenheter visar att den högst vanlige idrottsledaren genom sitt vardagsarbete medverkar till att förhindra missbruk och ungdomsbrott. Därför är det viktigt att man i ledarutbildningar även arbetar mot sociala mål (Johansson 2000, 2001). I rapporten om PLUS-projektet i Rosengård (Mosesson et al., 1995) pratar man mycket om eldsjälarnas betydelse. Det är många gånger eldsjälarna i projekten, de vuxna ledarna och förebilderna, som projektet står och faller med och om de drar sig ur faller allt samman. Man finner dessa eldsjälar både bland föreningsledarna och bland politiker och tjänstemän. Tyvärr drar sig många av dessa människor ur på grund av att de inte orkar. Orsaken är att de ofta upplever brist på förståelse och uppbackning (Civildepartementet, 1995). 30

31 Enligt Fahlkvist (2003) finns det många engagerade idrottsledare och tränare som tar ett stort socialt ansvar och som arbetar med idrott som metod för att förebygga, eller minska, kriminalitet och droger. Han menar att det är viktigt att ett samarbete sker mellan idrotten, skolan och socialtjänsten. Eftersom det många gånger är idrottsledarna och tränarna som är idolerna i de här ungdomarnas liv är det viktigt att dessa får ta del av ansvaret. När det gäller brottsförebyggande verksamhet arbetar man bland annat för att öka ungdomarnas kontakt med samhället. En viktig del i detta arbete är att öka kontakten mellan vuxna och ungdomar, främst relationen mellan barn och föräldrar, men även andra vuxna är viktiga (Sarnecki, 1999). Om man inte har föräldrar som bryr sig om en, kanske det finns någon annan vuxen i den närmaste omgivningen som man kan prata med. I detta sammanhang kan nämnas de vuxna ledare som finns inom föreningsverksamheten, till exempel idrottsföreningarnas tränare och ledare. När man arbetar förebyggande med idrott och ungdomar i riskzonen är det väldigt viktigt att rätt ledare utses, ledare som har de personliga egenskaper och den människosyn som behövs för att få dessa ungdomar att få lust och att bli motiverade att vilja fortsätta med idrott (Olsson, 1996). Enligt Sarnecki (1982:B) är det, på grund av den starka påverkan från kamraterna i början av tonåren, viktigt att ungdomar tidigt styrs in i en positiv miljö. I föreningsverksamheten till exempel, kan de komma in i en kamratgrupp med positiv påverkan och vuxna ledare som bryr sig om dem Föräldrar När det gäller utvecklandet av ett kriminellt beteende kan det finnas många orsaker, men familjesituationen anses ändå av många forskare vara den viktigaste faktorn (Lab, 2000; Nilsson, 2002; Bergström, 2003). Tre saker som har ett samband med utvecklande av brottslighet är föräldrars frånvaro, övergrepp inom familjen, samt föräldrars uppfostringsmetoder. Det finns ett stort antal studier om det sistnämnda och resultaten är entydiga, att en lynnig eller slapp uppfostran har samband med kriminalitet (Nilsson, 2002). Familjen är dock bara en av många faktorer. När det gäller studier av uppväxtförhållanden räknas även kamrater och skola som riskfaktorer, där skolan tillsammans med familjen framhålls som den viktigaste socialiserande instansen (ibid). I en undersökning av Birgitta Olofsson (Sarnecki, 1982:A), framkom att jämnåriga kamrater har liten betydelse för utvecklingen av avvikande beteende hos ungdomar. Det är istället en slapp eller lynnig uppfostran som avgör deras eventuella kriminalitet och deras val av brottsliga kamrater. Förutom ovanstående, finns det också studier som visar att det finns ett högt samband mellan föräldrars kriminalitet och barnens beteende (Lab, 2000). När det gäller dåligt föräldraskap och dålig uppfostringsstil, kan det handla om saker som inkonsekvent och sträng disciplin, övergrepp, våld och negativ behandling, anknytningsproblem, föräldrars drog- och alkoholmissbruk samt familjestorlek. Enligt Lab är övergrepp, drog- och alkoholmissbruk och antisociala kamrater de viktigaste riskfaktorerna. Även i den lite äldre forskningen om ungdomskriminaliteten, på och 1970-talet, pratades det ofta om familjens roll för utveckling av avvikande beteende. Några exempel på detta är familjens sociala och ekonomiska situation, uppfostran samt socialpsykologiska och psykologiska faktorer i familjen. Det pratades däremot inte mycket om ungdomskriminalitet som gruppfenomen (Sarnecki, 1981). 31

32 Flera studier visar även att det finns ett starkare samband mellan pappa och barn än vad det finns mellan mamma och barn. Det har även visat sig att brottsligheten är högst hos de barn som har oengagerade, likgiltiga eller försumbara pappor (Bergström, 2003). Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) vid Socialstyrelsen, har i uppdrag att stödja och utveckla kunskap inom socialt arbete, bland annat genom att producera kunskapsöversikter. Ett exempel är Marianne Cederblads (2003) sammanställning av forskning från hela världen, som handlar om barns utveckling till vuxna och där saker som beteendeavvikelser, tonårsutveckling och ungdomssocialitet behandlas. Ett par av studierna i Cederblads sammanställning handlar om familjeförhållanden som orsak till utvecklande av brottslighet hos ungdomar. I Oregon Youth Study, som utfördes i USA av Patterson et al., 1987 (ibid), forskade man om utveckling av asocialitet hos barn och ungdomar och dess samband med familjefaktorer, speciellt föräldrarnas uppfostringsstil. Den här studien, tillsammans med övriga redovisade studier om ungdomsasocialitet, visade att ungdomskriminalitet uppstod i ett samspel mellan speciella personlighetsfaktorer och en mycket otillfredsställande uppväxtmiljö, där familjeförhållanden spelade störst roll, men där också omgivning där familjen bodde hade stor betydelse. Crime in the making är en reanalys av makarna Gluecks 50 år gamla, klassiska studie från Boston, utförd av Sampson och Laub 1993 (ibid). Studien omfattade 500 ungdomsbrottslingar som tagits in på ungdomsvårdsskola Några resultat som framkom var att inkonsekvent, hotande och hård gränssättning av föräldrarna, samt dålig övervakning av barnens aktiviteter, ökade risken för ungdomsbrottslighet. Studien visade att individuella personlighetsfaktorer hade betydelse, men att det främst var föräldrarnas uppfostringsstil och samspelet av många destruktiva faktorer i barnets omgivning som var avgörande. Även i Cederblads sammanställning, verkar det alltså vara familjerelationerna som har den avgörande betydelsen för hur barn och ungdomar utvecklas, vilka i sin tur påverkas av familjens socioekonomiska förhållanden. Omgivningsfaktorer, som att växa upp i ett slumområde med hög kriminalitet, fattigdom, trångboddhet, arbetslöshet och låg utbildningsnivå hos föräldrarna, har visat sig påverka föräldrarnas psykiska hälsa och förmåga som föräldrar. I samtliga studier framkom att föräldrarna hade en otillräcklig uppfostringsstil och att de var inkonsekventa, slappa eller alltför hårda med fysisk bestraffning. De visste inte vilka kamrater deras ungdomar umgicks med eller i vilka miljöer de tillbringade sin fritid. Sarnecki (1999) hävdar att det troligtvis är inom familjen som den största chansen att förebygga brott finns, men det krävs dels generella åtgärder för att få föräldrarna att ta större ansvar för sina barn, dels individuella åtgärder som riktar sig till föräldrar med allvarliga svårigheter. När det gäller positivt föräldraengagemang, framkom i Karps (2000) fotbollsstudie att det var genom barnen föräldrarna rekryterades till fotbollen och att föräldrarnas engagemang var stort. Man åtog sig olika uppdrag i föreningen, ställde upp och skjutsade barnen och försökte närvara som åskådare vid matcher och cuper. Fotbollen blev en livsstil, ett projekt, som samtidigt gav föräldrarna positiva vinster genom att det enade familjen Kamrater Bland sociologiforskare är man överens om att det finns ett klart samband mellan kriminalitet och umgänge med kriminella kamrater och det har också genomförts många studier om detta. Enligt Warr (2002) finns det ingen variabel som har starkare samband med brottslighet än antalet brottsliga kamrater barnet har. Bland sociologiforskare är man också överens om att kamratpåverkan är starkast mellan 15 och 20 år. Även yngre barn anpassar sitt beteende efter 32

33 jämnåriga kamrater, men deras liv styrs mer av föräldrarna. I undersökningar gjorda i USA har framkommit att kamrater är den största faktorn i ungdomarnas liv och att 15-åringen vanligtvis spenderar mer tid med kamraterna än med sina föräldrar. Enligt Bergström (2002) pekar vissa engelska studier på familjefaktorer som det enskilt mest väsentliga, medan amerikanska studier visar att grupptillhörigheten är det mest betydelsesefulla. Även Lab (2000) kommer i sin studie fram till att kamratpåverkan generellt sett är en av de viktigaste faktorerna när det gäller ungdomars beteende. Speciellt viktigt i ungdomsåren är närvaron av och/eller deltagande i ungdomsgäng. Att ingå i ett gäng, samt syskon med antisocialt beteende, menar Lab, är faktorer som gör det möjligt att förutsäga om ett barn kommer att utveckla ett brottsligt beteende. Olsson (1996) menar att behovet av grupptillhörighet och känsligheten för grupptryck är särskilt stor i tonåren. Kamratgängets aktiviteter upplevs som attraktivare än det vuxna samhällets alternativ, då det tillfredsställer behovet av spänning och aktivitet. En undersökning som också ingår i Marianne Cederblads (2003) forskningssammanställning om barns utveckling till vuxna, är Robert och Beverly Cairns studie Life Lines and Risks från 1994, där man studerade en grupp amerikanska barn och ungdomars kamratrelationer och grupptillhörighet. Det framkom att kamratgruppen spelade en väldigt stor roll under barn- och ungdomsåren, både positivt och negativt, beroende på vilken grupp man tillhörde. Dessa grupper var också påverkade av vuxnas styrning, såväl av föräldrar som av lärare och ungdomsledare. Om gruppen hade en kriminell livsstil kunde den som valts in i gruppen öka sin kriminalitet för att anpassa sig till gruppens avvikande normer. Resultat från studien visade att det var både det tidiga egna beteendet och den tidiga kamrattillhörigheten som gjorde att det gick att förutspå hur det skulle gå i tonåren för en viss individ. Enligt Warr (2002) är kamrater viktigast under tonåren och eftersom brottsligt beteende når sin topp under dessa år, kan man diskutera om det finns ett samband. Kamrater är viktiga socialisationsagenter och kan spela både en positiv och en negativ roll. De kan fungera som en substitutfamilj under puberteten och kan erbjuda socialt, känslomässigt och psykologiskt stöd under denna process, men de lär också ut grundläggande sociala och psykologiska förmågor som oftast inte lärs ut hemma eller i skolan. Enligt Warr har det från tidigare forskning framkommit att mycket kamratorienterade barn ofta har föräldrar som antingen är låt-gå föräldrar eller som inte lättar på sina restriktioner och sin makt i takt med att barnen växer och blir mer självständiga. För många ungdomar är föräldrarnas påverkan stark inom vissa områden, medan kamraterna dominerar inom andra områden, som till exempel när det gäller brottsligt beteende. Warr menar också att det är vanligt att man ser det som att kamrater och föräldrar tävlar mot varandra, där kamrater är potentiella anstiftare och föräldrar potentiella hinder för brottslighet. Tid och bra kontakt med föräldrarna, är två saker som verkar ha betydelse om föräldrarna ska kunna vinna kampen. Det pratas ibland om vikten av kvalitetstid, men studier har visat att även kvantiteten är viktig. Den forskning som finns om ungdomskriminalitet visar att det är sällsynt att ungdomar begår brott på egen hand (Sarnecki 1981, 1982:B). Det finns anledning att tro att kamraternas betydelse för tonåringarna har ökat och familjens roll har minskat, på grund av att ungdomar har mer fritid, urbaniseringen och utvecklingen av kommunikationsnätet. Det är lättare att träffa sina kamrater, speciellt i städerna. Enligt Sarnecki (ibid) påverkas ungdomarna i de tidiga tonåren, gängåldern, mycket av kamraterna i gänget och det är därför viktigt att ungdomarna tidigt styrs in i en mer positiv miljö. Här kan föreningsverksamheten, till exempel idrottsföreningarna, komma in i bilden. 33

34 4.4.5 Ålder En faktor som det forskats mycket om när det gäller brottslighet är ålder. Människan är känslig för grupptryck i alla åldrar, men speciellt under tonårstiden, och att vara ung är en riskfaktor i sig (Warr, 2002; Bergström, 2003; Cederblad, 2003). Forskningsresultat visar att ungdomar i västerländska samhällen begår fler brott jämfört med den vuxna befolkningen, att de allra yngsta som begår brott är 8-10 år gamla, samt att 15-åringar är den ålderskategori som är registrerade för flest brott i Sverige. Dessutom är det en stor grupp som endast begår några brott under uppväxttiden och sedan slutar (Bergström, 2003). Enligt Sarnecki (1982:B) är år den ålder då man oftast vidtar åtgärder för ungdomsbrottslingar, men eftersom de flesta brottsliga ungdomar begår sitt första brott före års ålder (Sarnecki, 1982:B; Persson & Dahlgren, 1975) och de flesta som går med i någon föreningsverksamhet också gör det före 12 års ålder (Sarnecki, 1982:B; Sarnecki & Ekman, 1980), borde man sätta in åtgärder på ett tidigare stadium. Alla stora undersökningar som genomförts när det gäller mätning av brottslighet visar att den når sin höjdpunkt i mitten till slutet av puberteten, för de flesta brott, och att den sedan sjunker kraftigt (Warr, 2002). På senare år har intresset för relationen mellan ålder och brottslighet ökat och är den dominerande frågan inom kriminologin, men det är svårt att förklara orsaken till detta samband (ibid). Det är svårt att förklara den snabba starten och det snabba avslutandet. Just när den kriminella gruppen har bildats, börjar den avta i storlek igen. En förklaring kan vara att det är en konsekvens av sociala faktorer, alltså att det har att göra med normala förändringar av kamratrelationer under perioden, som är en del i den normala utvecklingsprocessen. I så fall skulle inte relationen ålder och brott ha någon specifik förklaring utan istället vara ett resultat av denna process. Man skaffar sällskap, gifter sig, får barn, börjar arbeta, får bättre självkänsla, starkare identitet och blir mindre beroende av kamrater. I Sarneckis (2001) undersökning om ungdomsbrottsliga nätverk i Stockholm beskriver han bland annat vilken betydelse ålder har i de gängaktiviteter som förekommer. Det framgick tydligt att vissa individer hade mer status inom gänget än andra och det verkade som om de äldre pojkarna hade högre status och mer att säga till om än de yngre. Den forskargrupp som medverkade i Marianne Cederblads (2003) forskningssammanställning var alla överens om att förebyggande av ungdomskriminalitet måste ske tidigt i barndomen, innan puberteten, om man ska lyckas och att det behövs ganska drastiska förändringar om man skall lyckas avbryta ett redan påbörjat kriminellt beteende. Att arbeta med föräldrar för att förbättra deras förmåga att möta barnens behov, tycks ha effekt för att förhindra utveckling av kriminalitet, om man börjar tidigt. Man menade också att det generellt är svårt att förutsäga brottslighet när det gäller små barn, men att tidig kriminell debut tycks förutsäga kriminalitet senare i livet Kön Att det råder könsskillnader när det gäller brottsligt beteende är det som man vet mest om inom den kriminologiska forskningen. Att vara man är en riskfaktor i sig och nio av tio brott begås av män. En orsak som lyfts fram är att det handlar om ett resultat av könsrollsmönster. Det har också pratats om biologiska orsaker, som till exempel manligt testosteron, men detta har inget vetenskapligt stöd. Sociala förklaringar med olika inriktning har också diskuterats. En del hävdar att förutsättningarna för män och kvinnor skulle vara lika om vi bemöttes lika, om vi hade samma möjligheter till exempel till yrkeskarriär och till kriminell karriär. När 34

35 det gäller personliga egenskaper och genetiska anlag finns det olika åsikter, men det finns studier som visar en koppling mellan aggressivitet och våldsbrott (Bergström, 2003). Enligt Warr (2002) är kön en av de starkaste och mest dokumenterade faktorerna när det gäller samband med brottslighet. Män begår fler brott än kvinnor inom alla åldrar och alla etniska grupper. Enligt Olsson (1996) är fyra av fem som begår brott pojkar och orsaken är att pojkar generellt är mer benägna att ta risker än vad flickor är. I en studie utförd av Moffitt et al. (2001) bekräftades att kvinnor generellt är mindre brottsliga än män. De upptäckte att färre kvinnor utvecklar asocialt beteende, att de kvinnor som ändå utvecklar ett asocialt beteende inte begår lika många brott, samt att kvinnors asociala beteende är mindre allvarligt. Tre anmärkningsvärda undantag var att kvinnors asociala beteende liknar männens när alkohol och droger är inblandade, under den kvinnliga puberteten och i intima relationer med män. Undersökningen visade få skillnader när det gällde orsaker, samband och konsekvenser av asocialt beteende. Till exempel visade det sig vara samma riskfaktorer som främjar asocialt beteende hos både män och kvinnor och man kunde alltså inte finna några speciella könsspecifika riskfaktorer. I Karps (2000) fotbollsstudie undersöktes bland annat skillnader mellan könen när det gällde mål med fotbollsutövandet. Studien visade att pojkar drömde om att göra karriär och bli proffs. De hade konkreta mål och drömmar som låg nära i tiden. Flickorna ville försöka bli bra, men var osäkra över hur länge man skulle hålla på och var mer försiktiga när det gällde deras framtid inom fotbollen. Slutsatser av påverkansfaktorer Många forskare anser att familjesituationen är den viktigaste faktorn när det gäller utvecklande av brottslighet (Lab, 2000; Nilsson, 2002; Bergström, 2003), men kamraterna i gänget påverkar också mycket, speciellt i tonåren (Warr, 2002; Bergström, 2002; Lab, 2000; Olsson, 1996; Cederblad, 2003; Sarnecki 1981, 1982:B) och det är vanligt att man ser det som att föräldrar och kamrater tävlar mot varandra om vem som är starkast (Warr, 2002). Idrottsledarna framhålls också spela en viktig roll både i uppfostrande syfte och för att få barnen att känna lust och motivation att vilja fortsätta med idrott (Johansson 2000, 2001; Mosesson et al., 1995; Fahlkvist, 2003; Olsson, 1996) och det verkar bero mycket på person vem som påverkar barnen mest. I socialt arbete med barn i riskzonen är det därför viktigt att det finns ledare med de rätta personliga egenskaperna, om man skall ha möjlighet att lyckas. Studier visar också att de som fastnar i ett kriminellt beteende ofta begår sitt första brott före års ålder (Sarnecki, 1982:B; Persson & Dahlgren, 1975) och det är därför viktigt att sätta in åtgärder på ett tidigt stadium. Det är svårt att veta vad det är i idrottsmiljön som påverkar i positiv riktning. Det kan ha med miljö, socialt samspel och subjektiva upplevelser och värderingar att göra och det mesta kan påverka både positivt och negativt. Man kan få svar på vilka positiva effekter människor upplever av sitt idrottsutövande, men vilka orsaker det finns är svårare att reda ut (Danish, 2002; Ingebrigtsen, 1995; Olsson, 1996; Collins & Kay, 2003). När det gäller socialt arbete eller brottsförebyggande arbete med barn i riskzonen är det ännu mer komplext, eftersom man inte kan mäta något som inte har inträffat. Kanske skulle dessa barn valt en annan väg i alla fall. 35

36 5. Stadsdelen Biskopsgården 5.1 Beskrivning av stadsdelen På socialkontoret vid Vårväderstorget i södra Biskopsgården, arbetar 150 socialsekreterare med att ta hand om en befolkning på personer. Enligt socialchefen i stadsdelen är det stor skillnad mellan de olika områdena. Södra Biskopsgården är som vilken arbetarstadsdel som helst, medan de sociala problemen i norra Biskopsgården är bland de tyngsta i Sverige (Lövkvist, 2007). Ett stort problem i Biskopsgården är de brottsliga gängen och det händer att barn från Sjumilaskolan blir rekryterade av äldre killar att bli gängmedlemmar. Genom hot från äldre ungdomar, tvingas de yngre barnen utföra brott och efter ett tag har de lärt sig ett brottsligt beteende, samtidigt som de känner tillhörighet till gänget. Ett sätt att förhindra brottslighet är med kameraövervakning. Sjumilaskolan hade redan år 2005 sex övervakningskameror och allt fler skolor i Västra Götaland övervakas på detta sätt. År 2003 fanns två skolor med kameraövervakning, men bara fyra år senare fanns kameror på 42 skolor (Malmstedt, 2005; Johansson, 2006, 2007). Enligt Hector är norra Biskopsgården ett område som inte är levande. Här har man tagit bort saker som bank, apotek och tandvård och man måste åka ganska långt, kanske till och med till andra stadsdelar, för att uträtta sina ärenden. Föreningsverksamheten är också låg i området och det finns inte så mycket att göra för barn och ungdomar. Detta gör det svårt att leva ett normalt liv, menar Hector. En ombyggnad av Friskväderstorget har dock länge varit på tal och är också planerad, med syfte att stärka Biskopsgårdens attraktivitet. Projektledaren för projekt Friskväderstorget berättar att man just nu (2009) håller på med planeringsarbetet och att man tagit fram förslag på förändringsåtgärder. Förslag och idéer kommer från, för ändamålet bildade, invånar- och företagsgrupper och några exempel är; förbättring av lekplatsen, förändring av torgyta, markbeläggning och bilväg, nya träd och blomsterplanteringar, fontän eller skulptur, uteservering, tak över bänkar och övriga sittplatser, samt utökad belysning. Ombyggnationen beräknas vara klar år Ett annat problem i stadsdelen är att många föräldrar väljer bort de kommunala skolorna och istället vill att barnen skall gå i friskola. Det handlar om några hundra barn, vilket innebär att skolorna mister sin skolpeng för dessa barn. En artikel i Göteborgs-Posten (Bozinovska, 2008) handlar om detta problem. Bland annat tycker en förälder att det är fel att man samlar så många med utländsk bakgrund i samma område och, som en följd av det, barnen på samma skola. Det blir svårt för barnen att få en bra grund att stå på och de lär sig inte svenska språket ordentligt. Våren 2009 skrevs en artikelserie om de drastiska nedskärningar som skulle drabba Biskopsgårdens fem skolor under året (Isemo, 2009:A, 2009:B, 2009:C; Lenken, 2009; Sahlberg, 2009). Det handlade om sparkrav på nio miljoner kronor och stora personalneddragningar. Stadsdelsförvaltningen beslutade att skjuta till 3 miljoner kronor från den ekonomiska reserven, vilket kommer att innebära att totalt 28 tjänster tas bort från och med hösten 2009, varav 7-8 i Sjumilaskolan. 36

37 Integration Integrationspolitik Sveriges integrationspolitik omfattar frågor om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Den omfattar också nyanlända invandrares etablering i samhället, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, främjande av integration samt svenskt medborgarskap. Från och med 2009 ingår urbant utvecklingsarbete i integrationspolitiken (Regeringens webbplats). Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen (Länsstyrelsens webbplats). Integrationspolitiken fokuserar på: Ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända Fler i arbete och fler företagare Likvärdighet i skolan, förbättrade språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna En effektiv bekämpning av diskriminering En positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap En gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald. Politiken inriktas i huvudsak på generella åtgärder som minskar utanförskapet i samhället. Åtgärder som riktar sig till invandrare som grupp ska bara förekomma under den första tiden i Sverige. Det är kommunens ansvar att bistå nyanlända flyktingar med att etablera sig i samhället. De nyanlända erbjuds introduktionsprogram som bland annat omfattar undervisning i svenska för invandrare (sfi) och kontakter med arbetsmarknaden samt skola och barnomsorg för barnen (Regeringens webbplats). Åsikter om integration När man pratar om integration kommer ofta frågan om bostäder och placering upp, att det är fel att samla så många invandrare på ett och samma ställe. Enligt Hector är det många som blir placerade, men många samlas också där man har sina landsmän för att man vill vara tillsammans när man kommer till ett nytt land. Det ger en trygghet. En del invandrare har sökt sig till Sverige för att få jobb, men det finns också många som sökt sig hit för att de inte har kunnat leva i sina länder och de vill att barnen ska få det bättre än de själva haft det. I en del kulturer är det viktigare att barnen tar över den egna affärsverksamheten än att de får en ordentlig utbildning och för andra kan det vara viktigt att till exempel ha en fin bil att visa upp. Man har olika värderingar och det är olika saker som är viktiga för olika människor. Det är därför man måste försöka förstå de olika grupperna, menar han. Integration för Tito är inte att invandrare bor med svenska grannar. Han tycker inte det är fel att människor som kommer från samma land bor tillsammans, utan det handlar istället om att skapa en framtidstro. Det är viktigt att föräldrarna fattar ett beslut att deras framtid är här och att det är här de ska bo. När Tito själv kom hit trodde han att det skulle vara tillfälligt och han ville flytta tillbaka till sitt land, men så småningom bildade han familj och fick ett nytt liv. Om man lever år efter år och tänker att man skall flytta tillbaka, blir man inte intresserad av vad som händer runt omkring. Man måste ställa sig frågan vilket samhälle som erbjuder mest och så fattar man beslutet. Det är det som är integration. 37

38 Enligt representanten från socialtjänsten i Biskopsgården, har de som lyckats i svenska samhället haft tre saker gemensamt. Det första är att de har lärt sig språket, det andra att de har bestämt sig för att de ska stanna i Sverige och det tredje att de har haft ett mål för sitt liv i Sverige. Det går alldeles för många som har en dröm att de en dag ska återvända till sitt gamla hemland och det finns människor som har sina väskor packade för att kunna åka iväg så fort det ges möjlighet. Den längtan kanske man aldrig kan få bort, men de måste ändå bestämma sig för att de ska stanna i Sverige, att deras barn ska växa upp här och sätta upp mål för det. 5.2 Stadsdelsförvaltningens sociala arbete Enhetschefen och folkhälsosamordnaren i Biskopsgården har sin arbetsplats på Vårvindens Fritidsgård i Länsmansgården och vi träffades våren 2009 för att prata om det sociala arbete man bedriver för barn och ungdomar i stadsdelen. På Vårvindens fritidsgård, som håller öppet söndag till fredag, finns en idrottshall där man kan utöva olika inomhusidrotter, en teaterlokal, olika studios, tillgång till bordtennis och biljard samt bibliotek och café. Vårvindens verksamhet strävar efter att få ungdomarna att känna ansvar, engagemang och delaktighet. Man bedriver SIA-verksamhet (skolans inre arbete) för årskurs 4-6 varje dag. I denna verksamhet, som är en eftermiddagsverksamhet, har eleverna möjlighet att utöva olika fritidsaktiviteter, som till exempel idrott och andra hobbyverksamheter. Olika tillfälliga verksamheter anordnas också för barnen och ungdomarna i området, för att de skall få möjlighet till sysselsättning på sin fritid. Det finns förutom Vårvindens fritidsgård ytterligare en mötesplats, som kallas the Spot och finns i kommunhuset vid Vårväderstorget i södra Biskopsgården. Den är öppen tre dagar per vecka och är till för ungdomar över 16 år. Under 2007 och 2008 har Sjumilaskolan genomgått en stor ombyggnation, dels för att få en skola som är anpassad till dagens behov, dels för att göra om den tidigare F-6-skolan till en F-9 skola. För att kunna erbjuda ordentliga lokaler för undervisning i skolämnet Idrott och hälsa kommer också Sjumilaskolans idrottshall att byggas om, men den nya idrottshallen kommer också att få andra positiva funktioner. Eftersom stadsdelen har få föreningsmedlemmar, är ett av de prioriterade målen att öka antalet ungdomar i föreningslivet och försöka rekrytera dem till att bli ledare inom olika verksamheter. Hallen skapar möjligheter att erbjuda pröva-på-verksamhet för barn och ungdomar som inte är föreningsanslutna, för att på så sätt väcka deras intresse, och den kommer också att erbjuda de boende i området möjligheter till ett brett utbud av fritidsaktiviteter, som kulturella högtider och fester, dans, teater och musikevenemang. Byggstart är planerad till 2010 och den beräknas vara klar I sin roll som föreningscoach har Hector ingått i den arbetsgrupp som varit med och planerat detta gemensamhetshus. Han har också varit med och infört många andra aktiviteter i stadsdelen, bland annat Biskopsgårdens dag som anordnas en gång per år och som han själv beskriver som en fest för föreningslivet. En annan sak är Sportbadet, som arrangeras på Lundbybadet sommaren 2009, där olika idrottsföreningar håller i tävlingar, uppvisningar och prova-på-verksamhet. Under sommaren kommer även andra aktiviteter att anordnas i området, såsom utflykter och olika spontanaktiviteter. 5.3 Socialtjänstens arbete I april 2004 intervjuades en representant från socialtjänsten i Biskopsgården, med syfte att beskriva det sociala arbete som bedrivs i norra Biskopsgården, i området runt Friskväderstorget och Sjumilaskolan. 38

39 Eftersom norra Biskopsgården är ett utsatt område med höga ohälsotal och högt socialbidragsberoende bestämde regeringen i början av 2000-talet att norra Biskopsgården skulle få en del av pengarna från Storstadssatsningen. Det startades upp ett antal projekt med hjälp av dessa pengar och en del av projekten implementerades senare i ordinarie verksamhet. Ett av dessa projekt var Egenkraft. Projektet var en verksamhet för unga lagöverträdare, i samarbete med KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället), BRIS (Barnens Rätt i Samhället) polisen, räddningstjänsten, socialtjänsten, skolan och Göteborg Fritid. Man hämtade idéer från norska bekymringssamtal, en lyckad samtalsmodell som man arbetat med i Norge under flera år (Wettre och Hedlund, 2002). På socialkontoret i Biskopsgården finns en akut- och två handläggargrupper. Första gången någonting händer kommer familjen till akutgruppen. De två handläggargrupperna finns kvar lite längre i familjer där det var problem under längre tid. Egenkraft får uppdrag från dessa grupper och de startar sitt arbete och stöd omedelbart, när det bestäms att en ungdom skall placeras på institution. Målgruppen för Egenkraft är familjer med ungdomar i åldern år. Den grupp som har hand om åldersgruppen under Egenkraft och som arbetar mot skolorna, kallas för BUMS och det finns ytterligare en grupp som kallas Familjekraft, från spädbarn och uppåt. Mellan dessa grupper finns länkar och ibland arbetar man i samma familjer, där behovet av stöd gäller familjer med många barn i olika åldrar. Detta sätt att arbeta kallas systemiskt, vilket innebar att man arbetar med hela familjen och ser familjen som ett system. I Egenkraft arbetar man med nätverk, vilket innebär att man ser familj och övrig släkt som en tillgång som kan finnas med och hjälpa till. De som ingår i nätverket kan också vara lärare, fritids- och idrottsledare. Detta sätt att arbeta kommer ursprungligen från aboriginerna i Australien. Representanten från socialtjänsten arbetar idag (2009) inte kvar i Egenkraft, utan tillhör istället Nätverkslaget, men Egenkraft finns kvar med nya medarbetare och med lite annorlunda inriktning. Ett exempel är bekymringssamtalen som för ett par år sedan flyttades till Socialkontoret och bytte namn till förhandsgranskningar. 39

40 6. Studien i fotbollsföreningen 6.1 Historik Cruz Azul är namnet på den största fotbollsklubben i Mexiko. Den driver fotbollsskolor över hela landet, samt i andra delar av Sydamerika och i Canada. Cruz Azul i Biskopsgården är officiellt en systerklubb, eller filial, till Mexiko-klubben. Historien bakom Cruz Azul startar i Mexiko i början av 1900-talet med en engelsk cementfabrik. Ett kooperativ bildades på fabriken efter några års verksamhet, genom att arbetarna gick ihop, lånade pengar och köpte fabriken av engelsmännen. Alla som var med i kooperativet arbetade i fabriken och de arbetade också för att se till att fabriken blev bättre och bättre. De första 30 åren kämpade man hårt för att kunna betala lånen och när det var gjort, växte verksamheten. Runt fabriken växte en hel stad fram och idag finns det invånare i staden, som också arbetar i fabriken, och allting är relaterat till Cruz Azul. Idag är det ett ledande företag i Mexiko och de har ytterligare tre fabriker i landet, samt marknader i övriga delar av Sydamerika och i USA. Det har utvecklats till ett storföretag som har tryggat livet och framtiden för många mexikanare. På 1950-talet växte behovet av att ha idrott för de anställda och en idrottsförening bildades på företaget. Fotbollen var väldigt viktig i Mexiko, så ganska snart tog den över och redan på 1970-talet hade Cruz Azul ett lag i 1:a divisionen. Idag har de över 100 fotbollsskolor i Mexiko och ett 20-tal skolor i andra delar av Sydamerika, samt i USA och Canada. Mexiko-klubben har mycket bra ekonomi och har en stor och fin anläggning som svenska lag bara kan drömma om. I Cruz Azul, Mexiko, arbetar man även mycket socialt med spelarna och det är en sak som var viktigt vid val av systerklubb. Policyn i Cruz Azul, Mexiko, är att fostra fotbollsspelare, men man vill också att de ska bli bra människor. De tar hand om barnen i klubben och om det visar sig att barnen inte är tillräckligt duktiga, så ser klubben till att de går i skolan och studerar och att de inte lämnar klubben med en negativ inställning. Deltagandet i fotbollsturneringen Gothia Cup i Göteborg är väldigt viktigt för Cruz Azul, Mexiko, för att det hjälper till att fostra barnen. Det var också genom Gothia Cup idén med namnet och delaktigheten i Mexiko-klubben kom till. Sommaren 2001 kom, förutom laget, även den ansvarige för ungdomsverksamheten i Mexiko hit. Han var chilenare och hade också varit tränare för Cruz Azul i några år. Tito och Hector kom i kontakt med honom, olika idéer diskuterades och Tito och Hector berättade hur situationen såg ut i Biskopsgården. Ledaren från Mexiko föreslog att de skulle starta en filial i deras namn. 6.2 Presentation av föreningens grundare Tito Rojas Tito är född i Valparaiso i Chile år Att ha vuxit upp i en diktatur har påverkat honom starkt och han hade en orolig uppväxttid. Han började studera på högskolan när han var 16 år och även där var det mycket oroligt. Många av kamraterna var med i studentrörelsen, men i början engagerade han sig inte själv. Så småningom började även han engagera sig och detta ledde till att han hamnade i rättegångar, fick studielånet indraget och blev avstängd från högskolan. 40

41 Det var dessa händelser som gjorde att han flyttade till Sverige. Han kom hit år 1987 och blev då placerad i Biskopsgården. Han började studera på högskolan i Borås och kombinerade studierna med att arbeta på Volvo i Göteborg. Efter ett tag avbröt han studierna, men fortsatte sitt arbete på Volvo. När Tito kom till Sverige blev han ganska snart aktiv inom fotbollen och blev bland annat ordförande i en förening i Hammarkullen. Genom den klubben fick han erfarenhet av idrottslivet och skapade kontakter med fotbollsförbund och myndigheter. Han var med och drog igång några olika kulturella projekt i Hammarkullen, vilket gjorde att han fick ett ganska stort kontaktnät inom idrotten i Lärjedalen. Efter ett par år lämnade han Volvo och började arbeta med integrationsfrågor i ett projekt som Västsvenska Idrottsförbundet och SISU gemensamt drog igång. Arbetet handlade om att involvera ungdomar i idrotten så att de den vägen fick möjlighet att komma in i samhället. Genom detta arbete utvidgades hans kontaktnät ytterligare. Han och Hector lärde känna varandra 1995, när Tito var ordförande i klubben i Hammarkullen och Hector arbetade på arbetsförmedlingen i Angered. De arbetade senare tillsammans för SISU, dels med att starta fotbollsskolor, dels i det integrationsprojekt som nämns ovan. Förutom detta har han även arbetat med organisationsutveckling och med Gothia Cup. För att kunna vara nära barnen i Cruz Azul, sökte Tito arbete på Sjumilaskolan och han fick så småningom en projektanställning där. När projektet Lek och Lär startade höstterminen 2004 (se rubrik Det sociala arbetet ) anställdes han av Cruz Azul att enbart arbeta med det, men när bidragen för projektet drogs in i april 2005, återgick han till sitt tidigare arbete. Under sina år på Sjumilaskolan arbetade han i ett miljöteknikprojekt, som elevassistent, fritidsledare och lärare. I januari 2007 slutade han på Sjumilaskolan och började istället på Svartedalsskolan i Biskopsgården, där han våren 2009 fortfarande arbetar kvar. Tito fortsätter sitt engagemang med barnen i skolorna i Biskopsgården, genom sin egen tjänst i Svartedalsskolan och genom de kontakter Cruz Azul har med personal och elever i Sjumilaoch Ryaskolan. Hector Valeria Hector föddes i Talagante i Chile år I Chile, som i alla de latinska länderna, var fotbollen viktig och det hade också varit det primära för Hector, men vid års ålder insåg han att fotbollen inte var det viktigaste och han började engagera sig politiskt. Han kom in i skolledningen, arbetade aktivt där med skolfrågor och blev medlem i partiet ungdomssocialisterna. Han har blivit fängslad många gånger, på grund av sitt politiska engagemang, både under skoltiden och efter militärkuppen och hans äldsta dotter föddes när han satt i fängelse. Han kom till Sverige år 1974 och började arbeta på SAAB Scania i Trollhättan efter två månader i landet. Han blev engagerad politiskt, blev invald i partistyrelsen och arbetade politiskt några år. I slutet på 1980-talet slutade han på SAAB och började arbeta som personlig assistent åt en handikappad flicka i en chilensk familj. När uppdraget som personlig assistent tog slut, arbetade han ett par år på flyktingförläggningen i Kållered och därefter på arbetsförmedlingen i Angered. I Angered var han också med och anordnade ledarutbildningar tillsammans med SISU för de arbetssökande, vilket ledde till att nya projekt startades med syfte att skapa meningsfull sysselsättning för de arbetssökande. Efter arbetsförmedlingen flyttade Hector till Stockholm och var under några år projektledare i SISU s integrationsprojekt, där även Tito ingick. Han reste runt i Sverige och i grannländerna och arbetade med integrationsfrågor, vilket har gett honom mycket erfarenhet. 41

42 Efter projekttidens slut började han arbeta i Sjumilaskolan, bland annat som personlig assistent och som fritidsledare. Hector har hållit på med Gothia cup sedan 1984, då han engagerade sig i ett lag från Brasilien. De senaste åren har han arbetat med marknadsföring, vilket innebär att han reser runt i Sydamerika och håller föreläsningar om Gothia cup. År 2004 lämnade Hector sin anställning på Sjumilaskolan, för att istället arbeta med föreningsverksamheten i Biskopsgården och har sedan dess varit anställd som föreningscoach på sdf Biskopsgården, Fritid och Kultur. Arbetet som föreningscoach var en ny tjänst och hans roll som ansvarig för föreningslivet har vuxit fram och utvecklats under tidens gång. Hector har varit med och startat upp många verksamheter. Han sitter med i kulturgruppen och är den person man skall vända sig till om man vill starta en ny förening i stadsdelen. 6.3 Verksamheten Föreningen Cruz Azul är en fotbollsförening hemmahörande i norra Biskopsgården på Hisingen i Göteborg. Den bildades i december 2002 av Tito Rojas och Hector Valeria. Under våren 2004, när den här studien påbörjades, var de huvudledare i föreningen och höll i de flesta träningarna, samt all annan planering och organisation. Det fanns ytterligare tio ledare i klubben. Som de flesta svenska idrottsföreningar, hade Cruz Azul svårt att få ekonomin att gå ihop, speciellt till en början. De levde på olika projektbidrag, till exempel från Storstadssatsningen och Handslaget, som var väldigt viktiga pengar. Utöver projektbidragen fick de pengar från stadsdelen Biskopsgården och även Sjumilaskolan bidrog med pengar, samt med lokaler och en del material. Det hade varit jobbigt i början. De första månaderna hade de inte haft någon lokal att vara i och de hade inte heller haft något ställe där de kunde förvara material. De hade också stött på motstånd från olika håll, men eftersom Tito och Hector hade sina visioner och såg saker mer långsiktig, hade de ändå kunnat fortsätta. När föreningen startade verksamheten hölls träningarna på en grusplan på Blidvädersplan i södra Biskopsgården och de hyrde Ryaskolans gymnastiksal för inomhusträning, men det var utan möjlighet till omklädning. Under våren 2003 fick de tillgång till utomhusplaner som låg närmare, i Länsmansgården i norra Biskopsgården. Rektorn på Sjumilaskolan ordnade också ett litet rum för material och de fick tillgång till gymnastiksalen för omklädning och inomhusträning. Under våren fick de också tillgång till lokalen på skolområdet, som kunde fungera som klubblokal, så skolan har varit väldigt viktig för klubben. Efter det började saker och ting gå lite lättare Medlemmarna I april 2003 hade klubben ca 60 medlemmar, men hade fram till våren 2004 utökat verksamheten till ca 150 medlemmar. Av dessa kom ungefär 120 från Sjumilaskolan, som är en F-6- skola och övriga från Ryaskolan, som är en högstadieskola. Ambitionen var att det skulle vara en klubb för barn i Biskopsgården, men ingen nekades att bli medlemmar och några medlemmar kom även från andra delar av Göteborg. Det fanns ungefär 30 olika nationaliteter i föreningen och en stor del utgjordes av kurder från Turkiet. 42

43 Medlemmarna var födda och var uppdelade i fem klasser. En av dessa klasser utgjordes av flickor, födda , där de flesta av flickorna var födda De fyra pojkklasserna var uppdelade i P88-89, P92-93, P94-95 och P Det ingick ungefär 20 barn i varje åldersgrupp, förutom i P88-89 som hade nästan 30 barn. Ett av problemen i föreningen, liksom i området i övrigt, var att få de olika nationaliteterna att gå ihop och att bli kamrater med varandra, berättade Tito och Hector. Detta gjorde det ibland svårt att bedriva verksamheten, men man arbetade hårt med att lära barnen att acceptera varandra och få dem att arbeta tillsammans. Det hade förbättrats avsevärt och det var stor skillnad på barnen nu jämfört med året innan Fotbollen Cruz Azuls träningar hölls inomhus i Sjumilaskolans två gymnastiksalar och utomhus på en asfaltplan i anslutning till gymnastiksalen, för de yngre barnen. Deras hemmamatcher spelades på planerna vid Rambergsvallen i stadsdelen Lundby. De äldre barnen, P89-93, hade sina uteträningar både på planen vid Sjumilaskolan och på gräsplanerna vid Svarte Mosse, nära Sjumilagården i norra Biskopsgården. Hemmamatcherna spelades vid Svarte Mosse. Alla de fem åldersklasserna tränade två gånger per vecka, en vardagskväll och en gång på söndagar. Pojkarnas träningspass var 90 min och flickorna tränade 60 min. De yngre barnen, de som var under 12 år, var med och spelade cup-fotboll. På vintern, med start i november, anordnade Fotbollsförbundet Bingolotto Cup (cupen fick sitt namn efter vem som sponsrade) och barnen spelade då inomhusfotboll. På sommaren spelade man i Hisings Alliansen, som pågick från slutet av april och fram till juni. Framgångarna kom snabbt för Cruz Azul. I P89-laget hade de flesta aldrig spelat fotboll innan de började i Cruz Azul, men de vann ändå serien första året, gick upp i nästa serie och hade chans att vinna serien igen år I början hade man haft en del attitydproblem i laget. De hade trakasserat varandra istället för att hjälpa, men så småningom försvann det otrevliga och nedvärderande pratet och man började istället peppa och berömma varandra. Det var inte många som trodde på Cruz Azul i början och de hade väldigt svårt att rekrytera medlemmar. När de startade hade de 18 barn, men när de började vinna mot de mer kända lagen, som Lundby, Häcken och Torslanda, blev de populära för att de plötsligt blivit likvärdiga. Det hände också att folk ringde och ville gå med som ledare. Så det här med idrottsframgång är viktigt, men det måste ändå finnas en balans, menar Tito. Sommaren 2003 tog Tito och Hector med P89-laget till Piteå, för att delta i en turnering där. Det var en stor upplevelse för många av de 20 barnen, där många aldrig hade lämnat Göteborg förut. Under den här veckan hade de också möjligheten att prata med ungdomarna om olika saker och försöka ändra lite attityder, försöka få dem att förstå varför de hade klubben och att det inte handlade bara om fotboll. Det var också viktigt att de skulle få en upplevelse under sommaren, för annars är det många barn som inte har något att göra under sommarlovet. 43

44 6.3.4 Det sociala arbetet Norra Biskopsgården är känd för sin höga brottslighet och detta ville Tito och Hector arbeta för att förändra, både i skolan och genom fotbollen. Mycket av Cruz Azuls arbete handlar därför om social verksamhet. Man försökte också engagera barnens föräldrar i verksamheten på olika vis och genom sina många kontakter kunde man hitta på andra aktiviteter med barnen utanför fotbollen. Tito och Hector var tuffa i sin ledarskapsstil och var noga med disciplin och lojalitet. De satte tydliga gränser och om barnen inte följde reglerna fick de lära sig att det blev konsekvenser. Konsekvenser om man inte skötte sig kunde vara att man inte fick vara med på träningar eller matcher. En del av barnen klarade inte dessa krav, utan lämnade klubben. En del lämnade klubben, men valde efter ett tag att komma tillbaka - och då var de välkomna. Man tillät inte att någon i Cruz Azul höll på med brottslighet. Andra regler var att barnen måste visa lojalitet och respekt för varandra och att de skulle använda ett vårdat språk. Det var stor skillnad på barnen 2004 jämfört med året innan, både språkligt och beteendemässigt. Tito och Hector arbetade på Sjumilaskolan, en F-6-skola med 440 elever, och träffade därför många av barnen både i skolan och i Cruz Azul. Av dessa elever hade åtta procent svenska som modersmål och övriga 92 procent talade 32 andra språk. Att både Tito och Hector lyckades komma in på Sjumilaskolan upplevde de som väldigt positivt, för det var där de försökte rekrytera de flesta barnen till Cruz Azul och det var där de hade störst möjlighet att påverka dem. Ibland kunde det hända att barn inte fick börja i Cruz Azul för sina föräldrar, på grund av religionsfrågor eller olika kultur. När man åkte på läger var det vissa barn som inte fick följa med för att föräldrarna inte kunde tala svenska och att de behövde sitt barn som tolk. Ett annat problem var att många flickor hölls hemma av sina föräldrar. Många var mer rädda om sina flickor än om pojkarna och de fick inte vara ute på samma sätt som pojkarna. Detta arbetade man också med i Cruz Azul, att få ut flickorna. Våren 2004 hade klubben 25 flickor, med många olika nationaliteter, och det fungerade väldigt bra. 44

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Ungdomsbrottslighet och fysisk aktivitet

Ungdomsbrottslighet och fysisk aktivitet GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Centrum för idrottsvetenskap BOX 300 405 30 Göteborg Ungdomsbrottslighet och fysisk aktivitet Idrott som medel i behandlingsarbete med brottsliga

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Grimsås IF Policy. Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar.

Grimsås IF Policy. Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar. Grimsås IF Policy Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar. Fotboll är framför allt glädje, sammanhållning i med och motgång, kamratskap och hänsynstagande till andra. Policy angående

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen

UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen Varför ett ungdomsidrottsprogram (UIP)? UIP bygger på: Faktumet att den fysiska inaktiviteten blir allt mer påtaglig bland ungdomar. Idrotten Vill samt Barnidrottsprogrammet

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Sverigedemokraterna Eskilstuna

Sverigedemokraterna Eskilstuna Sverigedemokraterna Eskilstuna Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsplan 2015 2 Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Besparingar, prioriteringar och mål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen...

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Konferensdokumentation

Konferensdokumentation Konferensdokumentation Idrott och mångfald 4-5 november 2009 i Karlstad Är invandrare och homosexuella lika välkomna till idrotten som andra? Frågan diskuterades på den första nationella konferensen om

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press.

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Att vara förälder i Världens bästa? Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Det finns inga givna svar på hur

Läs mer

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen.

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Följande frågeställningar avses besvaras: 1. Finns det någon form av mobbing i Sveroks organisation? 2. Råder ett onödigt hårt diskussionsklimat i organisationen?

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer