10:00 gemensamt förmöte med hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott.

Transkript

1 Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 20 januari (5) Till ledamöterna i socialnämnden och till övriga för kännedom Kallelse till sammanträde: Socialnämndens arbetsutskott onsdagen den 27 januari. Kl :00 i konferensrum Rügen, plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19. 9:00 10:00 gemensamt förmöte med hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott. Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Karl Risp som kallar in ersättare. Telefon eller e-post karl.risp@gotland.se Justeringsledamot i tur: Ola Lindvall (C) 1. Socialdirektören informerar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. 2. Brevsvar till Privattandläkarna Gotland om arbetet med äldres tandhälsa sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden lämnar socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdförvaltningens gemensamma yttrande som svar på skrivelse Äldre innevånare och deras tandhälsa inkommen 20 oktober 2015 från Peter Stade, Gotlands privattandläkaravdelning. Sammanfattning Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 1

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (5) Privattandläkarna Gotland har skickat en skrivelse till socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden om äldre personers tandhälsa på Gotland. De efterlyser en handlingsplan för målgruppen. Svar till Privattandläkarna redogör för planer och arbetet som sker idag och vad som planeras framåt. 3. Revidering. Överenskommelse om anhörigstöd sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden fastställer reviderad överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende anhörigstöd. Sammanfattning Överenskommelsen Anhörigstöd har reviderats så att hälso- och sjukvårdsförvaltningens roll i överenskommelsen tydligare framgår. I den reviderade överenskommelsen framgår det att hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska erbjuda stöd och information till anhöriga i medicinska och psykiska sakfrågor samt förmedla kunskap kring diagnos och behandlingsstrategier. 4. Lågtröskelverksamhet för förebyggande av hepatit och hiv vid injektionsmissbruk Bilaga skickas per e-post och delas ut i pappersform på sammanträdet 5. Information. Äldresjukvårdsteam Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. 6. Internkontrollplan 2016 sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden fastställer internkontrollplan för 2016 enligt förslag Sammanfattning Socialnämnden ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. Förslaget till internkontrollplan för 2016 utgår från resultatet av granskningen enligt 2015 års plan samt områden där risk för brister påtalats, till exempel från revisorer. 7. Besparingsuppdrag från socialförvaltningen till ledningskontoret sid Bilaga 2

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (5) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Socialförvaltningen redovisar möjliga kostnadsminskningar utifrån slutsatserna från socialnämndens ekonomigrupp. Kommentarerna nedan avser ekonomiska effekter, dock har även perspektiven brukare, medarbetare och processer beaktats i processen. Skrivelsen bygger på förslag på kostnadsminskningar och effektiviseringar från förvaltningen. Förslagen har diskuterats i förvaltningsledning, på avdelningsnivå och i vissa fall även på enhetsnivå. Frågor har även diskuterats med brukarorganisationer. Utifrån ovan har ekonomigruppen lämnat underlag till nämnden som tog beslut om kostnadsminskningar i december Revidering. Plan för särskilt boende inom Region Gotland sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden upphäver tidigare plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland Planen antogs i socialnämnden SON 75. Socialnämnden godtar den reviderade planen för särskilt boende för äldre inom Region Gotland Sammanfattning Socialförvaltningen föreslår följande handlingsplan: Regionen bör planera för ett nytt boende med lägenheter under perioden och ytterligare ca 90 lägenheter Undersöka om det är möjligt att utöka boendet på Kilåkern med 10 lägenheter. En översyn av de äldre enheterna, Äldreboendet på Fältgatan i Visby, Syrengården i Roma och Åvallegården i Klintehamn. Undersöka möjligheten att använda Åvallegården som korttidsboende. Översyn av korttidsenheten i Visby för att se på möjligheten att skapa enkelrum. Skapa platser för växelvård på något särskilt boende. Funktionsprogrammet revideras regelbundet. Ökade krav på välfärdsteknologi bevakas. 9. Revidering. Boendeförsörjningsplan för personer med funktionsnedsättning Bilaga skickas per e-post och delas ut i pappersform på sammanträdet 3

4 Socialnämnden Region Gotland 4 (5) Förslag till beslut Socialnämnden godtar den reviderade boendeförsörjningsplanen för personer med funktionsnedsättningar Sammanfattning Föreslagen plan gäller till och med 2025 och innehåller två delar, en för bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) och en del för bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen(sol) 10. Utökning av tidig rehabilitering i hemmet sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden föreslår för regionstyrelsens budgetberedning att utöka socialnämndens budgetram 2017 med 18 Mkr för att implementera arbetssätt som utvecklats i projekt Tidig rehabilitering i hemmet att omfatta samtliga brukare inom socialförvaltningen på Gotland. Sammanfattning På Gotland är antalet hemtjänsttimmar per person och antalet oplanerade återinläggningar till slutenvården högre än i andra jämförbara kommuner. En orsak är brist på rehabiliterande insatser i hemmet. Projekt Tidig rehabilitering i hemmet utvecklade rehabiliterande insatser i hemmet med mycket goda resultat för brukare, medarbetare och ekonomi. Satsningar på hemrehabilitering har gjorts i Östersund, Kalmar och Västerviks kommuner vilket visat på likartade förbättringar. En satsning på utökade rehabiliteringsresurser på Gotland förväntas få positiva effekter inom samtliga styrkortsperspektiv. Satsningen finansieras med utökad ram för ordinärt boende enligt Östersundsmodellen. Satsningen delfinansieras över tid med minskade kostnader inom hemtjänsten. 11. Svar på motion från FI. Ökat och säkrat stöd till kvinno- och tjejjourer sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens synpunkter som svar på inkommen motion om Ökat och säkrat stöd till kvinno- och tjejjourer. Sammanfattning Under våren 2015 inkom FI med en motion om ökat och säkrat stöd för kvinno- och tjejjourer på Gotland. FI yrkar i sin motion på att TROTS Kvinnojour ska beviljas ett rimligt ekonomiskt stöd samt att kvinno- och tjejjourerna på Gotland ska garanteras 4

5 Socialnämnden Region Gotland 5 (5) ekonomiskt stöd till basverksamhet, hyror och andra löpande kostnader samt lön för deras anställda. Socialförvaltningen har ingen möjlighet att gå in och stötta specifika föreningar eller ideella organisationer ekonomiskt för att dessa ska kunna fortsätta sina respektive verksamheter. Socialförvaltningen har däremot möjligheten att teckna avtal med de kvinno- och tjejjourer som finns på Gotland för köp av enstaka platser i skyddat boende vid behov. 12. Övriga ärenden Monika Eriksson 1: e vice ordförande 5

6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Helen Hultnäs, Cecilia Persson Ärendenr SON 2015/430 HSN 2015/485 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum (6) Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Äldres munhälsa på Gotland samarbete mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Förslag till beslut Socialnämnden lämnar socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdförvaltningens gemensamma yttrande som svar på skrivelse Äldre innevånare och deras tandhälsa inkommen 20 oktober 2015 från Peter Stade, Gotlands privattandläkaravdelning. Sammanfattning I dagens samhälle har allt fler äldre egna tänder. Tänder som ofta har omfattande protetiska konstruktioner och som kräver en god munvård för att inte raseras. God munhälsa är en viktig faktor för att den äldres allmäntillstånd inte ska försämras. Tandvården har en viktig uppgift att informera och ge patienter kunskaper om detta samband. Det är viktigt att fånga upp dessa patienter innan de blir sköra äldre och när tandvården lätt nedprioriteras. Detta tankesätt bör alltid genomsyra vuxentandvårdens revisionsklientel. Det statliga tandvårdsstödet Tandvård till särskilda tandvårdsgrupper är framförallt utformat för beroende sköra äldre. För att den Nödvändiga tandvården och uppsökande verksamheten ska fungera sker ett nära samarbete mellan tandvården inom hälso- och sjukvården och socialförvaltningen. Ett arbete som under åren blivit allt bättre och kontinuerligt utvecklas. Samarbetet är beskrivet i den förvaltningsgemensamma överenskommelse mellan hälsosjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende uppsökande tandvård och munhälsobedömning som skapades Överenskommelsen syftar bl a till att säkra att alla som är i behov av munhälsobedömning får det och att personalgrupper och närstående får undervisning i munhälsovård. Äldres mun- och tandhälsa har sedan 2011 varit ett prioriterat utvecklingsområde genom arbetet med de mest sjuka äldre och kvalitetsregistret Senior alert. Det förebyggande arbetssättet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG, Revised Oral Assessment Guide, är väl implementerat på särskilt boende och under utveckling i hemsjukvård och hemtjänst. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se 6 Org nr Webbplats

7 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/430 HSN 2015/485 2 (6) Bakgrund Tandvården får allt fler äldre patienter med allt fler kvarvarande egna tänder, samtidigt som andelen helt tandlösa, blir allt färre. Det svenska tandvårdsstödet ger den äldre befolkningen bättre möjligheter än tidigare till högkvalitativ vård. Sammantaget innebär detta en stor utmaning för tandvården då många äldre drabbas av komplexa sjukdomstillstånd där exempelvis medicinering och dess konsekvenser innebär ett hot mot gällande munhälsa i den äldre befolkningen. Det är därför mycket viktigt att tandvården tar sig an denna utmaning och ger rätt Vård, utifrån givna förutsättningar. Vi måste göra rätt saker på rätt sätt. Det är angeläget att tandvårdens resurser prioriteras, mot dem med störst vårdbehov. Med en åldrande befolkning som har allt fler egna tänder och där allt fler är sköra och beroende av hjälp i sitt dagliga liv bland annat med munvård/tandvård innebär detta en stor utmaning för tandvården och äldreomsorgen. Patientgrupper Oberoende äldre Oberoende äldre är den största gruppen av äldre. Denna grupp klarar själva sitt dagliga liv utan stöd och hjälp av andra, detta gäller oftast även tandvård. De upprätthåller själva en god tandvårdskontakt, följer råd om egenvård och är ofta medvetna om vikten av god tandvård. Sköra (oberoende) äldre De sköra äldre har successivt allt större behov av stöd och hjälp för att klara sitt dagliga liv. Denna grupp kan ha ett flertal sjukdomar och medicinerar med ett antal farmaka. I denna grupp sviktar ibland förmågan att utföra egenvård och munhälsan prioriteras inte som tidigare, på grund av hälsoproblematiken. Kunskapen om hur allmänhälsan påverkas av munhälsan är oftast inte allmänt känd och många av de sköra (oberoende) äldre väljer att avboka sina tandvårdsbesök och ber att få ringa själva. Beroende äldre Dessa äldre är beroende av andra under större delen av dygnet för att klara sitt dagliga liv. Majoriteten bor i särskilt boende men trenden går mot att en allt större andel får vård och stöd, i det egna hemmet. De flesta fyller kraven för att få intyg om nödvändig tandvård/uppsökande verksamhet. Risk finns för att munhälsan hos denna grupp ofta är bristfällig, speciellt om de de senaste åren tappat kontakten med tandvården. För att ett bra resultat ska uppnås är det viktigt med samverkan mellan omvårdnadspersonal och tandvård för att skapa goda förutsättningar för en god munhälsa/munvård. Tandvårdens utmaningar 7

8 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/430 HSN 2015/485 3 (6) Oberoende äldre För oberoende äldre gäller det att skapa goda vanor och en medvetenhet om kopplingen mellan munhälsa och allmänhälsa innan patienten blir skör eller beroende. Denna patientgrupp behandlas såväl inom privat såväl som offentlig tandvård och ingår i klinikens revisionsklientel. Sköra (oberoende) äldre Att motivera en patient till förbättrad munhygien, när han/hon har många andra och större besvär i livet, kan vara både svårt och känsligt. Det gäller att vara lyhörd för patienten och gärna arbeta efter principerna för motiverande samtal. På detta sätt har man lättare att förändra inarbetade vanor och skapa regelbundna tandvårdskontakter. Denna grupp är en stor utmaning för såväl privat och offentlig tandvård och fortsatt arbete måste till för att minska risken för en försämrad munhälsa. Beroende äldre Väl dokumenterad samverkan mellan tandvård och äldreomsorg och hemsjukvård. Problematiken är ofta komplex och stora krav ställs på att på den odontologiska behandlingen och omvårdnaden, anpassas till patientens allmäntillstånd och livssituation. Tandvårdens förutsättningar Tandvårdsstödet De oberoende och sköra äldre ingår i det allmänna tandvårdsstödet med gällande högkostnadsskydd. De grupper som på grund av, nedsatt allmänhälsa (vissa diagnoser eller tillstånd) eller en svår funktionsnedsättning löper större risk att få en försämrad munhälsa, kan har rätt till STB (särskilt tandvårdsbidrag)eller bastandvård till hälso- och sjukvårdstaxa (F-tandvård). Tandvård till särskilda patientgrupper - Nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet Detta stöd är riktat mot beroende sköra äldre men även mot yngre personer med ett stort omvårdnadsbehov eller de som omfattas av LSS (lagen om särskilt stöd och service). Personkretsen är reglerad i tandvårdsförordningen SFS 1998:1338. För att tandvården ska få kännedom om denna personkrets krävs ett nära och reglerat samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den uppsökande verksamheten omfattar: Munhälsobedömning - i det egna boendet tillsammans med omvårdnadspersonal Individuell rådgivning Kontakt med tandläkare vid behov Handledning och utbildning till vårdpersonal 1 gång/år För att uppnå en kontinuitet och utveckla samarbetet mellan tandvården och Socialförvaltningens äldreomsorg beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden (sammanträde ) att den uppsökande verksamheten bedrivs av Folktandvården under perioden De berättigade har möjlighet att själv bestämma om de vill ha en kostnadsfri munhälsobedömning. 8

9 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/430 HSN 2015/485 4 (6) Den nödvändiga tandvården betalas till hälso- och sjukvårdstaxa och ingår i sjukvårdens högkostnadsskydd. Den berättigade väljer själv sin vårdgivare. Nödvändig tandvård kan utföras av såväl privat som offentlig vårdgivare. Tandvården sätts i relation till hans eller hennes allmäntillstånd. Om allmäntillståndet hos patienten inte medger någon mer omfattande behandling skall denna i stället inriktas på att motverka smärta och obehag. Den uppsökande verksamheten har även ansvaret för att utbilda sjuksköterskorna inom äldreomsorgen för att fylla i munvårdsdelen (ROAG) i kvalitetsregistret Senior Alert. Det administrativa ansvaret för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård ligger under Tandvårdsenheten - Region Gotland Statistik Nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet ( ) Grupp Antal giltiga tandvårdskort den 24/11 Antal Ja tack till munhälsobedömning Antal Nej tack till munhälsobedömning N1(Säbo) * N3 (LSS) N4(Eget boende) Antal utförda munhälsobe dömningar under perioden *Munhälsobedömningar kan vara utförda på personer som avlidit under året. Siffrorna för antal giltiga kort, Ja tack, Nej tack speglar antalet den 24/11. Samarbete socialförvaltning och tandvård Överenskommelsen kring tandvård Sedan 2006 finns en förvaltningsgemensam överenskommelse mellan och hälsosjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende uppsökande tandvård och munhälsobedömning. Syftet med denna är att säkra att alla som är i behov av munhälsobedömning får det och att personalgrupper och närstående får undervisning i munhälsovård. Individer med ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser omfattas av lagen om uppsökande tandvård. Biståndshandläggare och sjuksköterskor/distriktssköterskor ansvarar för att i samband med vårdkontakter och vårdplaneringar bedöma om varje enskild person är i behov av hjälp med tandvård. I de fall utfärdas underlag för tandvårdsintyg som skickas till tandvårdsenheten som utfärdar intygen. Den uppsökande tandvården ansvarar för att årligen erbjuda munhälsobedömning i hemmet eller i särskilt boende för de personer som önskar 9

10 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/430 HSN 2015/485 5 (6) detta samt för att årligen undervisa berörd personal samt närstående/anhöriga i munhälsovård. Se bilaga 1 Tandvård - Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende uppsökande tandvård och munhälsobedömning (STY-5559) Senior Alert Äldres mun- och tandhälsa har sedan 2011 ingått i arbetet kring de mest sjuka äldre på Gotland och varit ett av de prioriterade utvecklingsområdena. Munhälsa ingår som ett område i kvalitetsregistret Senior alert där bedömning av munhälsa sker genom riskbedömningsinstrumentet, ROAG, Revised Oral Assessment Guide. I äldreomsorgen har införande skett på samtliga särskilda boende. Munhälsobedömning sker tillsammans med bedömning av risk för fall, undernäring och trycksår två gånger per år. Vid bedömd ohälsa i munnen skapas en åtgärdsplan som senare följs upp för att utvärdera resultat av insatta åtgärder. Införandet av Senior Alert och ROAG har lett till att samarbetet med den uppsökande tandvården utökats genom utbildningssatsningar och förändrade arbetssätt. Omvårdnadspersonal och sjuksköterskor på särskilt boende har utbildats i bedömningsinstrumentet och får stöd i riskbedömning och förebyggande åtgärder i samband med de uppsökande munhälsobedömningarna som tandvården erbjuder. Arbetssättet är nu under utveckling i hemsjukvården och utbildningsinsatser till hemtjänstpersonal har påbörjats men behöver intensifieras för att nå all personal. Handlingsplan gemensamma äldrefrågor Arbetet med att skapa bra förutsättningar för våra mest sjuka äldre efter att den nationella satsningen avslutades 2014 fortsätter och presenteras i Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland. Arbetet sker i samverkan mellan hälsosjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen och syftar bl a till att säkra att de som är äldre och sjuka, får den vård de behöver, när de behöver den och på ett sådant sätt de önskar få den. Det förebyggande arbetssättet med Senior Alert är en del av denna där munhälsan är ett av de prioriterade områdena för fortsatt utveckling. I dessa frågor finns möjlighet till ett utökat samarbete med externa aktörer. Uppföljning Uppföljning av det förebyggande munhälsoarbetet samt de utbildningsinsatser som tagits emot från tandvården i form av de årliga utbildningstillfällena för boendeassistenter i särskilt boende och hemtjänst sker regelbundet i de kvalitetsuppföljningar som görs inom Socialförvaltningen. På så vis identifieras de verksamheter där arbetet behöver utvecklas. Överenskommelsen om tandvård följs årligen upp genom antal utfärdade tandvårdsintyg samt antal utförda munhälsobedömningar i särskilt boende och eget boende. Fortsatt utvecklingsarbete Information till allmänheten om de olika statliga tandvårdsstöden behöver ständigt spridas för att nå ut till målgruppen och deras anhöriga. Ansvaret för att sprida information delas av såväl tandvård, socialtjänst och försäkringskassan. 10

11 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/430 HSN 2015/485 6 (6) Som exempel har Tandvårdsenheten tagit fram en enkel och lättförståelig informationsfolder om de olika tandvårdsstöden. Spridning av denna folder sker såväl inom tandvård, sjukvård som socialtjänst. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att hitta områden till förbättring och samverkar för att arbeta fram förbättrade arbetsmetoder inom området. Socialförvaltningen har identifierat några områden som särskilt kan påverka den äldres möjlighet till uppsökande tandvård och därför är viktiga att arbeta vidare med. Ett av dessa är att biståndshandläggare mer effektivt ska utfärda underlag till tandvården för att säkra att ingen person som har rätt till nödvändig tandvård inte får det. Det är också viktigt att fortsatt motivera de personer som har rätt till uppsökande tandvård att man tar emot de besök som erbjuds. Vidare är det viktigt att fortsatt arbeta för att tandvårdens utbildningsinsatser i högre grad erbjuds omvårdnadspersonal genom den uppsökande tandvården. En god kunskap och en hög medvetenhet hos personalen skapar bättre mun- och allmänhälsa hos de äldre. I handlingsplanen för gemensamma äldrefrågor är implementering av det förebyggande munhälsoarbetet i hemsjukvården en prioriterad del. Detta kommer att ske genom utbildningsinsatser till sjuksköterskor i hemsjukvård och utbildning av hemtjänstpersonal. En modell (Sköra äldre - Hallandsmodellen STY-1652) för att motivera sköra (oberoende) äldre att bibehålla sin tandvårdskontakt, har introducerats inom Folktandvården. Under 2016 ska implementeringen av denna modell fortsätta, så att tandvården kan mäta effekten av ett aktivt omhändertagande av denna patientgrupp. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Bilagor: Bilaga 1 Överenskommelse tandvård Bilaga 2 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland 11

12 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp Överenskommelse 1(3) Tandvård Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende uppsökande tandvård och munhälsobedömning Syfte Att klargöra roller och ansvar hos respektive förvaltning, så att de personer som har rätt till munhälsobedömning får den utförd och att personalgrupper och närstående får undervisning i munhälsovård. Överenskommelsen avser tandvård i både enskild och egen regi och utgör ett komplement till lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd. Bakgrund Uppsökande tandvård innebär rätt till kostnadsfri munhälsobedömning i det egna boendet, samt nödvändig tandvård, till samma avgift som hälso- och sjukvård. Kostnaden ingår i högkostnadsskyddet. Uppsökande tandvård omfattar individer med ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande behov menas personlig omvårdnad under en stor del av dygnet, minst tre gånger/dygn samt tillsyn under natten genom till exempel trygghetslarm. Omvårdnadspersonal i hemtjänst och särskilt boende samt personlig assistans erbjuds årligen undervisning i munhälsovård av hälso- och sjukvårdsförvaltningens tandvårdsenhet. Samma erbjudande ges till närstående/anhöriga. Avgränsning Uppsökande munhälsobedömning i denna överenskommelse omfattar: Person som bor på särskilt boende Person som bor i ordinärt boende och har ett omfattande behov av personlig omvårdnad. ( 3 gånger dagligen och trygghetslarm eller tillsyn på natten) Person som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt har insatser Person med omfattande psykiskt funktionshinder Dokumentnamn: Tandvård Framtagen av: Anne-Maj Stoltz Elisabeth C Ekman Godkänd av HSN SON Upprättad: 2006 Reviderad: Version: 4 Webbplats 12

13 Arbetsordning Handläggarenheten ansvarar för att Bedöma om varje enskild person behöver hjälp med tandvård i samband med vårdplanering. Identifiera personen och utfärda underlag för tandvårdsintyg för personer som har biståndsbedömda insatser. Distriktssköterskor/ sjuksköterskor inom primärvård, hemsjukvård, särskilt boende, LSS och socialpsykiatrin ansvarar för att Bedöma om varje enskild person behöver hjälp med tandvård i samband med vårdplanering eller vid annat tillfälle. Identifiera personer och utfärda underlag för tandvårdsintyg för personer som har omfattande behov av personlig omvårdnad, både av omvårdnadspersonal eller närstående/anhörig. Tandvårdsenheten ansvarar för att Utfärda tandvårdsintyg samt skicka det till den enskilde. Erbjuda kostnadsfri munhälsobedömning Informera Folktandvården om den enskilde tackat Ja/Nej till munhälsobedömning Sammanställa statistik för uppföljning samt lämna statistik till Sveriges Kommuner och Landsting. Information ges till allmänhet samt utförare av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Folktandvårdens ansvar vid munhälsobedömning Munhälsobedömning erbjuds årligen i hemmet eller i särskilt boende av tandhygienist för de personer som tillhör personkretsen. Boka tid med boendet/hemtjänsten och genomföra munhälsobedömning Ge information till brukaren och omvårdnadspersonalen samt dokumentera i munvårdskortet Dokumentera genomförd munhälsobedömning enligt patientdatalagen (tandvård) och informerar ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska för dokumentation omvårdnadsjournal Vid behov hänvisa till tandläkare som är beredd att ta emot den enskilde för nödvändig tandvård. Folktandvårdens ansvar vid personalutbildning Boka tid för personalutbildning Årligen genomföra personalutbildning Rådgivning till omvårdnadspersonal 13

14 Utförare av vård och omsorg ansvarar för att Vid behov bistå den enskilde att meddela Tandvårdsenheten om personen accepterat eller avböjt munhälsobedömning. Planera årlig utbildning för berörd omvårdnadspersonal i samråd med Tandvårdsenheten. Omvårdnadspersonal finns med vid munhälsobedömningar för att få instruktioner om den dagliga munvården. Munvårdskort finns tillgängligt för den som ska ge munvård så att vård ges enligt instruktionerna. Dokumentera enligt patientdatalagen då socialnämnden har hälso- och sjukvårdsansvaret. Vid behov hjälpa den enskilde att ta kontakt med tandläkare. Distriktssköterska i hemsjukvården förvissar sig om att de som har omfattande behov av vård och omsorg får erbjudande om munhälsobedömning. Bifogade dokument Arbetsgång uppsökande verksamhet inom hemtjänsten Arbetsgång uppsökande verksamhet inom särskilda boendeformer för äldre, LSS och socialpsykiatri Arbetsgång uppsökande verksamhet för de som vårdas av anhöriga/närstående Erbjudande om kostnadsfri munhälsobedömning 14

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson Ärendenr: HSN 2014/174, SON 2014/223 Datum 23 september 2015 Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland Projekt och projektmedel för Bättre liv för sjuka äldre upphörde i juni En handlingsplan föreslås för det fortsatt arbete för de mest sjuka äldre. Det sker samverkan mellan förvaltningarna för andra målgrupper och en del av aktiviteterna i denna handlingsplan påverkar även andra målgrupper. Vision inriktning Förvaltningarna arbetar och samverkar för: att de som är äldre och sjuka får den vård den behöver, när de behöver den och på ett sådant sätt de önskar få den. att det ska vara lätt att få kontakt med vården att inte våra organisatoriska gränser märks för den enskilde individen att hembesök erbjuds till den äldre och sjuka som har svårt att förflytta sig att läkemedelsbehandling är optimal och följs upp regelbundet att den äldre och sjuka får ett gott bemötande med kompetens, säkerhet och hög kvalitet att informera och planera vården tillsammans med de berörda att skapa trygghet för att ge en värdig sista tid i livet. Utgångspunkter Förslag på prioriterade processer har bl.a. sin utgångspunkt i slutrapport från Bättre liv av sjuka äldre och som omfattar följande områden: - Sammanhållen vård och omsorg - Preventiv arbetssätt - God vård vid demenssjukdom - God läkemedelsbehandling för äldre - God vård i livets slutskede - Psykisk ohälsa 15

16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 2 (10) Handlingsplanen har också bäring på den pågående nationella satsningen Bättre flöde. Inom Region Gotland startades det inom ramen för SKL projektet Bättre liv för sjuka äldre hösten 2013 ett simuleringsprojekt. Metoden som gick ut på att representanter från alla delar av vårdkedjan för akuta ortopedpatienter över 65 års ålder samlades två gånger per vecka för en gemensam uppskattning av vårdoch hjälpbehoven för alla patienter i kategorin. Kartläggning av problem och felaktigheter i alla delar av den processen har skett. De planerade förbättringsinsatserna är avsedda att framöver kunna generaliseras till alla delar av akutflödena för äldre patienter och då inom ramen för ordinarie arbete. Struktur process resultat Struktur För att lyckas med att förbättra vård och omsorg för sjuka äldre krävs att det finns strukturella förutsättningar och väl fungerande vårdkedjor utifrån den äldres behov och förutsättningar. Det krävs även att det finns struktur på hur samverkan ska ske mellan förvaltningarna. Det strukturer som finns idag är: SLS, samverkan för ledning och styrning. Ordinarie deltagare från HSF är: hälso- och sjukvårdsdirektör, sjukvårdssjukvårdschef, kvalitetsoch omvårdnadsstrateg. Från SOF deltar: socialdirektör, myndighetschef, avdelningschef IFO och kvalitetschef. Arbetsgruppen för överenskommelser. Där deltar från HSF: kvalitets- och omvårdnadsstrateg, controller och chefsläkare. Från SOF deltar: utvecklingsledare och MAS. Ärendegrupp. Denna grupp bildades i samband med beslutet Alla hem. Målet är att alla patienter ska komma hem efter en sjukhusvistelse. Syftet med ärendegruppen är att direkt kunna diskutera och åtgärda hinder och problem i processen mellan förvaltningarna. Från HSF deltar: resursområdeschef sluten vård, verksamhetsområdeschef psykiatri och primärvård samt verksamhetsområdeschefer för medicinska och opererande specialiteter. Från SOF deltar: avdelningschefer för hemsjukvården, hemtjänsten, särskilt boende och enhetschefer för myndighetsavdelningen. Ärendegruppens uppdrag behöver förtydligas. Eventuellt bör gruppen delas i psykiatri- IFO frågor och äldrefrågor. Den samverkansstruktur som finns idag bibehålls i avvaktan på den regionala stöd och samverkansstrukturen. 16

17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 3 (10) Processer I bättre liv för sjuka äldre har en hel del förbättringsarbete genomförts. En del av dessa kommer att fortsätta inom respektive förvaltning och en del kommer att vara förvaltningsövergripande. Eftersom det inte kommer att finnas några statliga stimulansmedel för 2016 måste det fortsatta arbetet integreras i det ordinarie arbetet. Detta kräver en prioritering av vilka förbättringsarbetet som ska fortsätta. Resultat Resultat av de olika samverkansprocesserna kommer att följas upp i ovanstående samverkansforum (SLS, Ärendegrupp) och rapporteras till gemensamt AU 2 gånger per år. Förslag på handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg Indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar används för att arbeta för en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Nuläge Mål Mätning Undvikbar slutenvård 739 (2014) 10 % årlig Kvalitetsportalen. Rapportering minskning sker månadsvis till Ärendegrupp och SLS Återinskrivna inom 30 dagar Hemgångsklara patienter inom sluten somatisk vård 23,1 % 25 % årlig Kvalitetsportalen. Rapportering Sverige 17% minskning sker månadsvis till Ärendegrupp och SSL Antal 0 (följs månadsvis) Statistik tas fram av HSF. debiteringsdagar 73 Rapportering sker månadsvis till (Aug. 2015) Ärendegrupp och SLS Förslag på prioritering av aktiviteter/processer Aktivitet Aktuellt läge Fortsatt arbete/aktiviteter Ansvar/uppföljning Bättre flöde Simuleringsfilm Kartläggning av problem och felaktigheter i alla delar av den process har skett. SKLs projekt Kartläggningen och de planerade förbättringsinsatserna är avsedda att framöver kunna generaliseras till alla delar av akutflödena för äldre Verksamhetsområdeschef för medicinska och opererande specialiteter. Kontinuerlig uppföljning 17

18 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 4 (10) avslutas under september månad 2015 patienter och då inom ramen för ordinarie arbete på enhetsnivå. sker av ärendegrupp och återrapporteras till SLS. Aktivitet Aktuellt läge Fortsatt arbete/aktiviteter Ansvar/uppföljning Alla hem Struktur finns. Projektet Tidig rehab avslutas. Fortsatt arbete i ärendegruppen. Se ovan. Fortsatta tidiga rehabinsatser. Enhetschef Myndighetsavdelningen SOF Resursområdeschef slutenvård /sjukvårdschef SIP äldre Alla berörda verksamheter har Fortsatt implementering under hösten Kvalitetschefer SOF och HSF erbjudits utbildning men arbetssättet är inte implementerat. Äldreteam Identifierat behov i Projektledare och I samverkan Socialförvaltningen och strukturutredningen är Socialförvaltningens repr. att äldre möts av ett Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tar Äldreteam. Inspiration fram handlingsplan som genomförs under hösten 2015 en har hämtats från redovisas till Skaraborg. I Skaraborg ytterligare fördjupa utredningen. SLS består teamet av en Arbetsgrupp utsedd och möten läkare som är geriatriker, Beslutsärende nämnder en sjuksköterska från inplanerade. Handlingsplan under nov primärvården och en sjuksköterska från hemsjukvården. Teamet arbetar med ett geriatriskt synsätt, helhetsperspektiv på den äldre och dennes anhöriga och i nära samarbete med övriga vårdgivare. framtagande. Rekrytering av geriatriker pågår Tidig rehabilitering i Avdelningschef hemsjukvården. hemmet Ett projekt har genomförts där man med hjälp av förstärkta resurser har kunnat ge tidiga rehabiliteringsinsatser i hemmet. Resultatet visar att patienterna fått ökad aktivitetsförmåga och/eller funktionsnivå och/eller upplevd hälsa. Mer parten har fått ett minskat behov av hemtjänst Fortsatt satsning och utveckling av tidiga rehabiliteringsinsatser i hemmet. Med alla sannolikhet minskar detta risken för undvikbar slutenvård och återinskrivning. Det ger även ökad trygghet vi tidig hemgång från sjukhuset. Hemgångsklara Gemensam definition på utskrivningsklar, hemgångsklar och betalningsansvar finns. Statistik följs regelbundet. Statistik för hemgångsklara följs fortsättningsvis och åtgärder/ aktiviteter ska sätts in vid ev. avvikelser. Kvalitetsportal Resultat finns i portalen. Resultat från återinskrivningar kommer att följas. 18 Ärendegruppen med återrapport till SLS samt till respektive ledningsgrupp Ärendegrupp och SLS

19 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 5 (10) Aktivitet som skjuts fram till 2017: Aktivitet Aktuellt läge Fortsatt arbete/aktiviteter Ansvar/uppföljning Vårdplanering Rutin för vårdplaneringen har uppdaterats och ska nu användas av samtliga inom SOF och HSF. Avvakta den nya betalningsansvarslagen. Enkät genomförs under hösten 2015 för att se hur rutinerna nått ut verksamheten. Kvalitetschefer Arbetssättet med tidig rehabilitering i hemmet visar på att samtliga har ökat i aktivitetsförmåga och/eller funktionsnivå och/eller upplevd hälsa. Merparten har minskat behov av insatser från hemtjänst. 19

20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 6 (10) Preventivt arbetssätt Undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen är kopplade till varandra och viktiga att förebygga oavsett medicinsk diagnos eller var vård och omsorg sker. Registrering och riskbedömning i Senior alert ger möjlighet till ett systematiskt förbättringsarbete med direkt återkoppling av resultat. Nuläge Mål Mätning SÄBO täckningsgrad SÄBO Förebyggande processen SÄBO PPM- Fall/trycksår 90 % har aktuell 95 % har aktuell Senior alert riskbedömning riskbedömning Planerade 90 % av de som har Senior alert förebyggande risk ska ha fått åtgärder 80 % förebyggande åtgärder planerade och utförda Genomförda åtgärder 50 % Andel fall 5,5 % Andel fall 3 % Senior alert Andel trycksår 5 % Andel trycksår, kat 2-4 Senior alert 0 % (allvarliga) Andel trycksår kat 1 3 % (hudrodnad) Visby lasarett PPM Trycksår Minska förekomsten av 11,9 % (2015) trycksår till 5 % inom somatisk slutenvård. PPM-mätning Slutenvård 0 Alla riskbedömningar dokumenteras genom standardiserade aktivitetsplaner för riskbedömning trycksår, fall, undernäring och munhälsobedömning Antalet korrekt ifyllda aktivitetsplaner skall öka. HEMSJUKVÅRD Totalt 30 patienter 100 % av nyinskrivna Senior alert riskbedömda och ska riskbedömas och registrerade i Senior planeras inledningsvis. 20

21 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 7 (10) alert under 2015 Förslag på prioritering av aktiviteter/processer Aktuellt läge Fortsatt arbete/ansvar Senior alert Registret används Verka för att registret används inom Kvalitetschefer framför allt inom Särskilt fler områden, både inom SOF och boende, SOF. Behöver HSF. användas inom hemsjukvård, hemtjänst, Sluten somatisk vård använder tills primärvården, sluten vidare standardiserade somatisk vård. aktivitetsplaner i TakeCare för att Arbete pågår med att dokumentera riskbedömningar och skapa möjlighet att åtgärder. direktöverföra uppgifter från journalsystem till kvalitetsregister. MIT/e- hälsa bevakar. Förebygga fall, Fallkampanjen hösten Fortsatt gemensamt arbete för att Utvecklingsledare, Cecilia Trill int ikull 2014 är avslutad. förebygga fall. Plan för genomförande Persson SOF och Linda Arbetet kommer att ingå i tas fram för insatser hösten 2015 och Eklund, HSF ansvarar det förebyggande redovisas till SLS och Ärendegrupp arbetet. Rikssår Registret påbörjat inom Uppdra till representanter från HSF Driftansvarig/vårdlärare Sårvårdsgrupp SOF. och SOF att ta fram förslag på syfte, KTC, Sjuksköterska Behov finns av en uppdrag och organisation för socialförvaltningen, gemensam sårvårdsgrupp Sjuksköterska omvärldsbevakning av primärvård, nya riktlinjer och metoder Fortsatt trycksårsutbildning för Infektion och hudmott. inom området samt verka medarbetare SOF och HSF med för att enhetliga metoder koppling till MAP-systemet Återrapport till SLS och används inom Region (sårvårdslakan) Ärendegrupp nov 2015 Gotland God vård vid demenssjukdom Tidig upptäckt, utredning och diagnos är viktigt vid demenssjukdom. Sjukdomsförloppet vid denna obotliga sjukdom kan lindras och ge fler år med bibehållen självständighet. Svenska Demensregistret (SveDem) och Svenskt 21

22 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 8 (10) register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) är de två kvalitetsregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården för män och kvinnor. Nuläge Mål Mätning SveDem i primärvården. registrering Uppföljning i SveDem Standardiserat arbetssätt vid BPSD 14 st Öka antal SveDem+ (sept 2015) registreringar med 20 % årligen 8 st 90 % av de SveDem (sept 2015) registrerade Tre säbo, varav två Samtliga säbo ska BPSD med demensplatser vara anslutna, är ännu inte prioritet på de med anslutna. demensplatser Förslag på prioritering av aktiviteter/processer Aktiviteter Aktuellt läge Fortsatt arbete/aktiviteter Ansvar/uppföjning SweDem Primärvården fortsätter Verksamhetsområdeschef Primärvård VO-chef primärvård Demens registreringar i SweDem bevakar och driver frågan inom sin Kvalitetsstrateg HSF följsamheten och därmed organisation. Som stöd i arbetet finns Korta tiden för kvalitet i basala sjuksköterska inom den egna Återrapportering SLS utredning demensutredningar kan verksamheten med specialkompetens oktober förbättras. inom området. och december BPSD De flesta enheter Fortsatta utbildningsinsatser Kvalitetschef SOF registrerar. ansvarar. God läkemedelsbehandling för äldre Olämpliga läkemedel Preparat som långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin har hög risk för biverkningar hos äldre. De bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell 22

23 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 9 (10) indikation samt att förskrivande läkare bedömt att den förväntade nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Läkemedel mot psykos Psykosläkemedel vid allvarliga beteendesymptom, demens, psykotiska symptom och psykossjukdom ger ofta biverkningar som passivitet och kognitiv störning. De ger dessutom en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demens. Antiinflammatoriska läkemedel Dessa läkemedel (Cox-hämmare, NSAID) medför vid behandling av äldre en ökad risk för sår och blödningar i mag-tarmkanalen, vätskeretention, hjärtinkompensation samt nedsatt njurfunktion. Nuläge Mål Mätning Olämpliga läkemedel Läkemedel mot psykos 7,5 % I nivå med Kvalitetsportalen föregående mätning. Sverige 8,6 % 1,5 % I nivå med Kvalitetsportalen föregående mätning Sverige 2,3 % Antiinflammatoriska läkemedel 3,3 % I nivå med Kvalitetsportalen föregående mätning Sverige 3,2 % Förslag på prioritering av aktiviteter/processer Aktiviteter Aktuellt läge Fortsatt arbete/akitviteter Ansvar/uppföljning Läkemedelskommittén forsätter sitt arbete med att informera och utbilda berörda medarbetare. HSF och SOF har gemensamt projektanställt klinisk farmaceut som stöd i det fortsatta arbetet med att förbättra Handlingsplan tas fram och genomförs hösten 2015, inkl. förbättring av lm-genomgång. Kliniks farmaceut. Återrapportering till Ärendegrupp och SLS 23

24 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 10 (10) läkemedelsanvändning hos de äldre. God vård i livets slutskede Ett stöd i arbetet för en god kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet är Svenska Palliativregistret. Täckningsgrad Brytpunktssamtal Smärtskattning Munhälsa Ordination av injektionsmedel mot ångest Nuläge Mål Mätning 74 % 80 % Svenska Palliativregistret 56 % 70 % Svenska Palliativregistret 49 % 70 % Svenska Palliativregistret 70 % 80 % Svenska Palliativregistret 85 % 90 % Svenska Palliativregistret Förslag på prioritering av aktiviteter/processer Aktiviteter Aktuellt läge Fortsatt arbete/aktiviteter Palliativregistret Registret använde inom Registret fortsätter att användas. både SOF och HSF. Kvalitetschefer ansvariga. Kvalitetschefer. Psykisk ohälsa I samband med Bättre liv för sjuka äldre valde Region Gotland att utbilda fem instruktörer som kan genomföra utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa. Två av dessa personer har genomfört utbildningar. Förslag på prioritering av aktiviteter/processer Aktiviteter Aktuellt läge Förslag till hantering Utbildningsinsatser till personal inom äldreomsorgen Under våren har sju kurser genomförts med planerat tolv deltagare i varje. Totalt har 81 medarbetare deltagit (72 egen regi och 9 enskild regi). Det är en väntelista som idag innehåller 59 personer. Fortsatta utbildningsinsatser inom SOF. Kvalitetschef SOF 24

25 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman, Leif Ohlsson 11 (10) Övrigt Ärendegruppen är en mycket viktig arbetsgrupp för att säkra att denna handlingsplan också ger effekter i det dagliga arbetet. För att gruppens arbete ska bli så effektivt som möjligt bör gruppen få ett tydligt mandat och uppdrag. Ansvar för detta är kvalitetschefer inom respektive förvaltning. Mariann G Luthman Kvalitetschef SOF Leif Olsson Kvalitets- och omvårdnadsstrateg HSF 25

26 Visby Till ledamöterna av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden i Region Gotland Våra äldres tandhälsa Idag visar allt fler studier på att tandhälsan hos våra äldre är i ett utsatt läge. Bl a redovisas det i Sveriges Tandläkarförbunds (STF) rapport "Om sköra äldres munhälsa - insatserna kommer försent" (bilaga 1). Vi som arbetar inom tandvården får det bekräftat i vårt arbete dagligen. En situation, som enligt vår bedömning, med god planering och omsorg inte behöver bli en tandhälsans ättestupa. Idag erbjuds särskilda insatser för grupper med uttalade behov men det räcker inte till. Många äldre patienter kommer antingen inte alls till tandvårdskliniken eller alldeles försent pga, som vi ser det, brister i rutiner för hur denna grupp kan bemötas eller omhändertas. Även de som redan har samhällets stöd i form av hemtjänst eller boende får många gånger inte heller komma i åtnjutande av de insatser de är berättigade till. I tandvårdslagens 9 står det att "I planeringen och utvecklingen av tandvården skall landstingskommunen samverka med samhällsorgan, organisationer och enskilda." Från Gotlands Privattandläkaravdelning efterlyser vi nu en regional handlingsplan för att säkerställa en god kvalitet för munhälsan även när "jag" blir gammal och skör. Vi vill i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden, Socialnämnden, pensionärsorganisationer m fl framarbeta riktlinjerna för hur en sådant uppdrag kan se ut och att denna process startar innan årsskiftet 2015/2016. För Gotlands Privattandläkaravdelning Peter Stade Ordförande Bilaga 1 STF: Om sköra äldres munhälsa - insatserna kommer försent" Bilaga 2 SKL: Åtgärder för att förebygga ohälsa i munnen Gotlands Privattandläkaravdelning är lokalavdelning av Privattandläkarna. Privattandläkarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden branschorganisation för privata tandvårdsföretag i Sverige. Genom att vara en samarbetspart och ett bollplank för myndigheter, politiker och media påverkar Privattandläkarna villkoren för tandvården utifrån våra ställningstaganden. Privattandläkarna arbetar för trygghet, kvalité och öppenhet i tandvården. För att patienter ska ha tillgång till god tandvård, krävs bra förutsättningar och villkor för de företag som ska erbjuda tandvården. Öppenhet, med både priser och kvalitet, är en förutsättning för en väl fungerande tandvårdsmarknad. Öppenhet möjliggör konkurrens på lika villkor, där patienterna fritt kan välja sin tandläkare. Peter Stade, ordförande peter.stade@ptj.se Jöran Wallingatan 6 Kronhagsvägen Visby Fårösund 0498b a

27 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Anne-Maj Stoltz, Elisabeth Cederlund-Ekman Ärenden HSN 2015/568 SON2015/451 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 27 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden avseende anhörigstöd Förslag till beslut Socialnämnden fastställer reviderad överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende anhörigstöd. Bakgrund Överenskommelsen Anhörigstöd har reviderats så att hälso- och sjukvårdsförvaltningens roll i överenskommelsen tydligare framgår. I den reviderade överenskommelsen framgår det att hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska erbjuda stöd och information till anhöriga i medicinska och psykiska sakfrågor samt förmedla kunskap kring diagnos och behandlingsstrategier. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats 27 Org nr

28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp Överenskommelse 1(2) Anhörigstöd Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende samverkan kring stöd till anhöriga. Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen 5 kap 10, ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en långvarigt sjuk eller äldre närstående eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning. Enligt Hälsooch sjukvårdslagen 2c, har hälso- och sjukvården en lagreglerad uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom eller skada. Anhöriga som hjälper en närstående som inte längre klarar vardagen på egen hand har rätt till att få stöd. Om stress- och arbetsbelastningen blir för hög finns det risk att de anhöriga drabbas av sjukdom och ohälsa. Syfte Skapa en varaktig rutin mellan förvaltningarna så att kontakt tas i tidigt skede med anhöriga för att ge information och erbjuda stöd Samverka för att anhöriga ska få adekvat information och kunskap när de utför insatser till närstående Samverkan All personal inom vård och omsorg har ett ansvar för att uppmärksamma anhöriga som utför eller kommer att utföra insatser till närstående, så att möjlighet till stöd kan erbjudas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder stöd och information till anhöriga i medicinska och psykiska sakfrågor samt förmedlar kunskap kring diagnoser och behandlingsstrategier. Stöd kan ges individuellt och i grupp. Socialförvaltningen erbjuder stöd och information till anhöriga som hjälper sina närstående i vardagen. Stöd kan ges individuellt och i grupp. Dokumentnamn Övergripande Överenskommelse HSN SON Framtagen av: Anne-Maj Stoltz Elisabet C Ekman Godkänd avl 28 Upprättat 2012 Reviderad 2015 Version. 2 Webbplats

29 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Region Gotland 2(2) Personal från respektive förvaltning ska kunna ingå som resurs i varandras grupper. Ansvarsfördelning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för att anhöriga som hjälper närstående ska erbjudas utbildning och information om den närståendes sjukdom. Personal från båda förvaltningarna ska ge information om möjlighet till anhörigstöd. Blanketten Intresseblankett för anhörigstöd ska användas när kontakt förmedlas till anhörigstödet inom socialförvaltningen. Medgivande från anhörig måste inhämtas. Socialförvaltningen ansvarar för att registrera hur många anhöriga som kontaktats genom intresseblanketten. 29

30 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Ärendenr SON 2016/12 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 15 januari 2015 Socialnämnden Internkontrollplan för 2016 Förslag till beslut Socialnämnden fastställer internkontrollplan för 2016 enligt förslag. Bakgrund Det är nämnden som har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. Enligt riktlinjerna gäller att Nämnden varje år ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Resultatet av uppföljningen ska återrapporteras till nämnden Nämnden ska i samband med årsbokslutet och verksamhetsberättelsens inlämnande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till regionstyrelsen. Förslaget till internkontrollplan för 2016 utgår från resultatet av granskningen enligt 2015 års plan samt områden där risk för brister påtalats, till exempel från revisorer. I bilaga 1 redovisas förslag till internkontrollplan för Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Bilaga 1 Internkontrollplan socialförvaltningen 2016 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 30 Org nr Webbplats

31 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2016/12 Bilaga 1 2 (2) Internkontrollplan socialförvaltningen 2016 Process/rutin Ansvarig Kontrollmoment Granskningsperiod Metod Ekonomi Kontroll att uppräkning skett mot avtal och index, Korrekta priser Ekonomichef IFO och SÄBO 1 ggr/år maj Urval Korrekta avgifter Momskontroll vårdfakturor Centrala inköpsavtal Brukare Brukaruppföljningar Aktuella vårdplaner/ genomförandeplaner Personalkontinuitet inom hemtjänsten Processer Kvalitetsuppföljningar Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Kvalitetschef Kvalitetschef Kvalitetschef Kvalitetschef Kontroll att avgifter är rätt beräknade enligt gällande regler, ordinärt boende 1 ggr/år september Urval Kontroll att rätt momssats använts och att fakturan är rätt konterad, IFO och SÄBO 1 ggr/år maj Urval Kontroll att centrala inköpsavtal används, IFO och OOF daglig verksamhet 1 ggr/år maj Urval & Stickprov Kontroll att brukarundersökningar genomförs inom samtliga huvudprocesser 1 ggr/år oktober Urval Kontroll att aktuella planer finns inom samtliga huvudprocesser och särskilt granska genomförandeplaner avgiftsfri avlösning 1 ggr/år oktober Stickprov Kontroll att mätningen är utförd 1 ggr/år oktober Urval Kontroll att kvalitetsuppföljningar görs utifrån plan beslutad av socialnämnden 1 ggr/år oktober Urval 31

32 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Ärendenr SON 2015/269 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 15 januari 2016 Socialnämnden Besparingsuppdrag från socialförvaltningen till ledningskontoret Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning I denna skrivelse redovisas möjliga kostnadsminskningar utifrån slutsatserna från SON:s ekonomigrupp, med förvaltningens kommentarer. Kommentarerna nedan avser ekonomiska effekter, dock har även perspektiven brukare, medarbetare och processer beaktats i processen. Skrivelsen bygger på förslag på kostnadsminskningar och effektiviseringar från förvaltningen. Förslagen har diskuterats i förvaltningsledning, på avdelningsnivå och i vissa fall även på enhetsnivå. Frågor har även diskuterats med brukarorganisationer. Utifrån ovan har SON:s ekonomigrupp lämnat underlag till nämnden som tog beslut om kostnadsminskningar i december Bakgrund och inledning I maj 2015 i direkt anslutning till budgetberedningens arbete, beslutade SON att rigga en ekonomigrupp som skulle få i specifik uppgift att borra i förvaltningens olika delar för att identifiera tänkbara kostnadsminskningsområden. Gruppen har bestått av ett förstärkt arbetsutskott, för att nämndens samtliga partier ska vara med, och vid ett par av mötena har socialdirektören, ekonomichefen, HR-chefen samt nämndsekreterare också deltagit. Vi har ända sedan arbetet startade tagit fasta på det allvarliga läget för koncernen i allmänhet och Socialnämnden i synnerhet, och sett mycket seriöst på uppdraget att finna sätt att minska underskottet. Vi har försökt att med hjälp av förvaltningen hitta alla stenar och vänt på dem. Sammanfattningsvis kan sägas att det vi hittar i form av att t.ex. begränsa utbudet ger väldigt liten effekt, och inte på långa vägar står i proportion till storleken på de volymökningar med vidhängande kostnader som samtidigt sker i de lagbundna verksamheterna. De konkreta förslag ekonomigruppen har enats om att förelägga nämnden uppgår till cirka 2,7 mnkr. Däremot är det möjligt att åstadkomma betydande långsiktiga kostnadsminskningar, men för detta krävs satsningar som till exempel att bygga egna organisationer inom individ- och familjeomsorgen (IFO). En genomgripande strukturell förändring inom det området Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 32 Org nr Webbplats

33 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/269 Bilaga 1 2 (8) kan på några års sikt spara åtskilliga miljoner kronor för nämnden och därmed Region Gotland. Möjligheten att öka intäkter genom höjning av avgifter har vi inte diskuterat som en tänkbar väg, då vi redan ligger högt i avgifter inom till exempel äldreomsorgen. Sparbeting % sparbeting år 2016 motsvarar cirka 11,7 mnkr. Detta räknar vi med att klara via resursfördelningsmodellen inom äldreomsorgen. Förvaltningens kommentar: Den generella besparingen på en procent har i huvudsak lagts på äldreomsorgen som utgör den största delen av socialförvaltningens budget. Dock har samtliga verksamheter bidragit och inom förvaltningen gäller även fortsatt stor återhållsamhet. Åtgärder att vidta 2016 med effekt från och med 2017 och framåt Slå samman dagverksamheten för dementa på Syrengården (Roma) och Violen (Visby) Varken Violens eller Syrengårdens lokal för dagverksamhet är handikappanpassad och ändamålsenlig. Efterfrågan på verksamheten har också minskat väsentligt. Att slå samman dagverksamheterna i Roma och Visby innebär att en större ändamålsenlig lokal måste anskaffas. Då kan individanpassade aktiviteter bli möjliga utifrån olika behov för personer i olika skeden av sin demenssjukdom. Därmed kan man minska personalen från fyra till tre. Kostnadsminskning: 450 tkr (personal). Lokalkostnaden kan minska eller förbli oförändrad beroende på lokal (nuvarande lokalkostnad 174 tkr). Förvaltningens kommentar: Detta förslag bygger på att en ny lokal tas i bruk och att vi kan säga upp nuvarande lokaler utan att få några ekonomiska konsekvenser. Dra tillbaka vårt engagemang i öppna förskolan Myllan (Visby) och Gurkfröet (Hemse) Det ursprungliga syftet för vår närvaro i dessa båda verksamheter var att socialförvaltningens personal skulle utgöra en ingång till socialtjänsten för föräldrar med särskilda behov. Denna koppling finns inte i dag då det företrädesvis är föräldrar med stabil social förankring som besöker öppna förskolan. Det är förändring från den ursprungliga idén med verksamheten. För att fånga upp dessa grupper finns i dag andra möjligheter genom ett befintligt brett utbud (se broschyren Stöd till barn, föräldrar och familjer, Kostnadsminskning: tkr (Myllan 900 tkr, Gurkfröet 350 tkr). Förvaltningens kommentar: Förvaltningens förslag var att avveckla de öppna förskolorna till halvårsskiftet 2016 men nämnden beslutade skjuta fram avvecklingen till årsskiftet. Ekonomisk effekt först Avskaffa tjänsten Personligt ombud för personer med funktionsnedsättning Personligt ombud är en insats som är helt fristående olika myndigheter och nämnder. En kommun har inte skyldighet att erbjuda stöd av personligt ombud. Ombuden arbetar på uppdrag av klienten. Verksamheten består i dag av ett ombud (0,75 tjänst). Vid årsskiftet 2014/2015 var 24 klienter aktuella för personligt ombud, och antalet klienter är lågt i förhållande till kostnaderna och andra verksamheter. Tjänsten bedrivs med ett årligt underskott, och kan enkelt ersättas av boendestöd och 33

34 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/269 Bilaga 1 3 (8) träffpunkter. Dessutom är brukarorganisationerna (exempelvis NSPH och Attention) positiva till förslaget att avskaffa tjänsten. Kostnadsminskning: 130 tkr Förvaltningens kommentar: Detta ger troligen en större kostnadsminskning än 130 tkr då även administrativa kostnader minskas. Avgränsa insatsen Social aktivitet ur äldreomsorgens utbud Insatsen kan beviljas den som har mycket få eller inga sociala kontakter, och utförs av hemtjänstens personal i form av t.ex. samvaro i den enskildes bostad. Insatsen syftar till att hjälpa till att bryta social isolering, men risken att den i stället befäster isoleringen är stor eftersom den enskilde inte kommer ut. Att avskaffa denna insats och i stället erbjuda dessa personer ledsagning, är både en kostnadsminskning och en kvalitetshöjning. Ledsagning innebär att få hjälp till och från aktiviteter utanför det egna hemmet i närmiljön och detta i kombination med att nyttja de förebyggande insatserna som den av SON beslutade Förebyggande- och hälsofrämjandeenheten kommer att arbeta med ger en större chans till att bryta isolering. Eftersom också ledsagningen ryms inom ramen för den nya enheten bedöms att besparingen består i hemtjänstpersonalens tid. Kostnadsminskning: cirka 500 tkr. Förvaltningens kommentar: Det är fråga om att avgränsa insatsen, inte avskaffa. Kostnadsminskningen är högst osäker. Avgränsningen utreds vidare av förvaltningen. Avskaffa fönsterputsning ur insatsen städning inom hemtjänsten Insatsen är inte något som måste finnas med i utbudet som vi erbjuder, i dag köper hemtjänsten in insatsen från externt företag. Kostnadsminskning: cirka 380 tkr Förvaltningens kommentar: Kostnadsminskningen är bedömd till 180 tkr och inte 380 tkr. Identifierade områden för eventuella ytterligare kostnadsminskningar Habiliteringsersättningen för personer med funktionsnedsättning i daglig verksamhet Habiliteringsersättningen är knuten till närvaro inom daglig verksamhet och är inte lagstadgad. Frågan är svår, då funktionsnivån hos brukarna är så olika. Ersättningen har en stark motiverande kraft för många, vilket gör att det finns risk för att brukare kommer att sluta på daglig verksamhet om den uteblir. Ersättningen är 45 kronor per dag (0,1 procent av prisbasbeloppet) och 31 kronor för halvdag. På Gotland omfattas i dag 265 personer, och vår kostnad är 1,6 mnkr Ekonomigruppen resonerade om att denna fråga borde lyftas för att diskuteras ur ett nytt perspektiv; brukarna som erhåller ersättningen har väldigt skiftande funktionsnivå. Somliga av den graden att de aldrig kan få ett riktigt arbete, medan andra har så hög funktionsnivå att de kanske skulle kunna ha en plats på ordinarie arbetsmarknad. Problemet är att de sällan får den chansen, utan slussas direkt från skolan till daglig verksamhet utan vidare arbetsmarknadsprövning. Om det gick att hitta nya sätt att hjälpa dessa personer att prövas för den ordinarie arbetsmarknaden skulle vi göra flera vinster, för både individer och samhälle. Förvaltningens kommentar: Förvaltningen avvaktar nämndens vidare beslut. 34

35 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/269 Bilaga 1 4 (8) Uppdrag till förvaltningen att bygga en familjehemsorganisation och stärka den egna HVB-verksamhet Rigga en stark egen familjehemsorganisation Detta ser ekonomigruppen som en helt nödvändig åtgärd, men som samtidigt innebär en satsning med en inledande ekonomisk insats. En organisation som innefattar snabba och effektiva rekryteringar och utredningar samt erbjuder familjehemmen en relevant och tillräcklig stödfunktion skulle innebära avsevärda kostnadsminskningar på sikt. I dag hinner vi inte utreda familjehem som visat intresse, vilket gör att de tappar intresset för oss och i stället vänder sig till företag som erbjuder konsultstöd. En effekt av detta blir att vi i brist på egna familjehem tvingas placera barnen i de konsultstödda familjehemmen till bitvis hårresande ersättningar. Kunde vi behålla dessa familjehem inom ramen för vår egen organisation i stället kan vi se många miljoner mindre i underskott i framtiden. Skillnaden mellan årskostnaden på en plats i eget familjehem jämfört med ett konsultstött familjehem, är 1,2 mnkr/barn. Ekonomigruppen vill ge förvaltningen i uppdrag att så fort det låter sig göras, beskriva hur en sådan organisation skulle vara uppbyggd för att matcha våra behov, vad kostnaderna skulle bli för att bygga den, när den kan vara klar samt en analys av effekter och långsiktiga kostnadsminskningar. Det vore också värdefullt i samband med det att beskriva de senaste årens kostnadsutveckling. Stärka vår egen HVB-verksamhet av samma skäl som ovan avseende familjehemmen Även på detta område vill vi ge förvaltningen motsvarande uppdrag som ovan. Att även stärka den egna HVB-verksamheten för ensamkommande flyktingbarn för att slippa skicka iväg de barn som av olika skäl inte klarar av att vara på Haima skulle också innebära flera miljoner kr årligen. Kan vi parallellt med det också hitta former för någon sorts mellanstation för de barn som kanske inte behöver hamna på ett vanligt HVB-hem utan har andra behov undviker vi sannolikt också en del onödigt personligt lidande. Som räkneexempel här kan vi se det underskott vi under hösten har för 4 ensamkommande barn placerade i externt HVB, som är cirka 2,5 mnkr. Även här: ge förvaltningen motsvarande uppdrag som ovan. Beskriv behov, tänkbar organisation, kostnader och analysera effekter. Förvaltningens kommentar: Förvaltningen har i uppdrag att ta fram ny organisation till mars. Bedömningen är att här finns möjlighet till kostnadsminskningar. Åtgärder redan vidtagna eller på gång Köket/matsalen på Åkermanska avvecklas Köket/matsalen på Åkermanska avvecklas vid årsskiftet, det innebär en kostnadsminskning på cirka 800 tkr. Förvaltningens kommentar: Verksamheten är avvecklad sedan årsskiftet dock går hyresavtalet för lokalerna ut i september vilket ger en delårseffekt. I samband med detta flyttar hemtjänsten och resursteamet ur lokalerna till andra, mer kostnadseffektiva lokaler. 35

36 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/269 Bilaga 1 5 (8) Inom hemtjänst och hemsjukvård införs nyckelgömmor Inom hemtjänst och hemsjukvård inför successivt nyckelgömmor vilket minskar körsträckor, tid och miljö. Projektet fortsätter pågå under 2016 med etappvis införande över ön. Det omfattar brukare och kommer att minska bilkörningen och därmed tiden, samt leda till snabbare hjälp vid larm. Effekten blir synlig i slutet av Förvaltningens kommentar: Införandet pågår och uppföljning kommer att ske under året både vad gäller brukare, ekonomi och arbetsmiljö. Upphandling av all personlig assistans Nämnden beslutade vid mötet i oktober att upphandla all personlig assistans på ön, vilket ger en kostnadsminskning från 2017 på cirka 6 mnkr. Förvaltningens kommentar: Upphandling av all personlig assistans sker under 2016 och planen är att från och med 2017 bedrivs assistansen i privat regi. Utifrån nuvarande underlag bedöms kostnadsminskningen bli cirka 6 mnkr, detta är dock svårt att bedöma. Minskad dubbelbemanning hemtjänst natt Ett arbete har pågått en tid inom hemtjänst natt att försöka undvika dubbelbemanning, och det har redan inneburit en kostnadsminskning på 3 till 4 mnkr årligen. Effektiviseringen är ett kontinuerligt arbete men som knappast kommer innebära mer kostnadsminskningar i Visby. Arbetsledarberedskapen Arbetsledarberedskapen integrerades i ordinarie verksamhet från och med september 2015, vilket gör en kostnadsminskning på 375 tkr. Införande av MiniMaria, socialpsykiatriskt team och SkolFam Införandet av både MiniMaria och Socialpsykiatriskt team har redan inneburit betydande kostnadsminskningar. Inom MiniMarias verksamhet har vi under det första halvåret lyckats undvika placering av en handfull barn/ungdom, och SPT har fram till och med september månad redan behandlat åtta barn vilket sannolikt bidragit till undvikande av andra mycket större kostnader. Varje placering vi lyckas undvika sparar både pengar (3-5 tkr/dygn/person) och personligt lidande. En lyckosam satsning i samma anda är SkolFam, som inrättats i syfte att stärka familjehemsplacerade barn i deras skolarbete. Detta är en långsiktig satsning. Förvaltningens kommentar: Uppföljning av verksamheten och effekter sker kontinuerligt. Det kan konstateras att insatserna har gett effekt till exempel i form av färre placeringar. Skolfam väntas ge effekter på längre sikt. Inrätta enhet för utredning av familjer med små barn Under hösten beslutade nämnden att inrätta en enhet för utredning av familjer med små barn, vilket gör att vi kan undvika att skicka dessa på dyra utredningshem på fastlandet. Syftet med utredningarna är att förhindra att placera barn; att arbeta intensivt i början av utredningen. Förvaltningens kommentar: Enheten kommer att inrättas senare med anledning hög arbetsbelastning på grund av stor inströmning av ensamkommande flyktingbarn. 36

37 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/269 Bilaga 1 6 (8) Se över ungdomsgruppens verksamhet En omfördelning av kostnaderna för ungdomsgruppen, för att använda dem i nya och mer ändamålsenliga arbetssätt. Behoven har förändrats, och därmed behöver också arbetssätten ses över. I samband med görs en lokaleffektivisering som innebär en kostnadsminskning på 350 tkr. Ekonomigruppen uppmanar förvaltningen att fortsätta arbeta aktivt med att implementera arbetssätt och erfarenheter från det lyckosamma projektet Tidig rehabilitering i hemmet till reguljär verksamhet. I projektet som SON får slutrapport på i december visades fantastiska resultat. Projektet omfattade 37 brukare under 8 månader, och minskade hemtjänsttimmar till en motsvarande kostnad av 3,3 mnkr att effektivisera körrutter och samordning av bilar, samt att använda cykel i stället för bil inom Visbyområdet när så är möjligt. att utbilda i schemaläggning, bemanning och planering för att effektivisera. att se över processen för omplacering av personal. att lokaleffektivisera; flexibelt användande över gränserna inom hela förvaltningen (borde spänna över hela koncernen) samt särskilt en översyn av förvaltningens lokaler i Hemse och Slite, där t.ex. läkarvillan i Hemse (Storgatan 42) kan nämnas som ett framtida försäljningsobjekt. att se över mötesutbud och -strukturer. Använd teknik till videokonferenser för att spara restid och kostnader. att genomlysa alla stöd- och servicefunktioner i syfte att kanske korta processer och därmed effektivisera, bl.a. kan nämnas att se över rutinerna avseende löneservicen till uppdragstagare. att hålla ögonen på kostnaderna för så kallade ytterfall och löpande göra bedömningar om det är bättre ekonomi att köpa enstaka och individuella platser i stället för att hantera det i egen regi. att utveckla konceptet med digital nattillsyn efter nuvarande försöksperiod. att arbeta på att göra vårdpersonaltjänsterna så attraktiva som över huvud taget är möjligt, för att vi ska slippa hamna i hyrpersonalfällan även inom hemsjukvården. Inte för att konkurrera med HSF givetvis, utan för att konkurrera med uthyrningsföretagen. att bevaka dagverksamheten för dementa på Astuen (Hemse) som i dag bara har ett tiotal personer som nyttjar. Om det minskar måste kostnadseffektiviteten diskuteras. Förvaltningens kommentar: Förvaltningen arbetar aktivt med samtliga punkter. Rekrytering av personal till tidig rehabilitering i hemmet pågår, detta för att minska hemtjänstinsatserna. Då försöket med digital nattillsyn föll väl ut kommer förvaltningen att utreda hur ett införande i stor skala ska ske. Ensamkommande flyktingbarn Gällande flyktingmottagandet, där vårt område avser de ensamkommande barnen, ser vi att även andra områden inom vår förvaltning kommer att beröras på sikt (såväl som övriga förvaltningar). En kraftig ökning sker just nu när det gäller 37

38 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/269 Bilaga 1 7 (8) ensamkommande barn vilket påverkar övrig verksamhet. Personalen har en mycket ansträngd situation och kostnaderna ökar snabbt. Som vi skriver i en av punkterna ovan behöver satsas på egen HVB-organisation utanför Haima för att slippa skicka iväg dessa barn, även en satsning på familjehemsorganisationen skulle lätta på det ekonomiska trycket på sikt. Men vi kan inte nog understryka vikten av en regional samordning på flyktingområdet. Förvaltningens kommentar: Ensamkommande flyktingbarn är något som förvaltningen arbetar aktivt med utifrån integration, ekonomi, medarbetare och planering framåt. Förutsättningarna är oklara och i förändring utifrån inflöde, lagstiftning och ersättning. Bedömning Förvaltningens kommentar: Förvaltningens samlade bedömning är att ovanstående åtgärder ger kostnadsminskningar men att det är svårt att bedöma hur stora effekterna blir. I bilaga 1 redovisas en sammanställning av uppskattade kostnadsminskningarna. Övriga förslag kommer att ge kostnadsminskningar på några miljoner kronor men hur mycket svårt att bedöma utifrån antalet anmälningar och ansökningar. I övrigt arbetar förvaltningen med att utveckla ekonomiska ersättningsmodeller för en tydligare ekonomisk styrning. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Bilaga 1 Sammanställning kostnadsminskningar med belopp 38

39 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/269 Bilaga 1 8 (8) Bilaga 1 Sammanställning kostnadsminskningar med belopp Kostnadsminskningar, tkr Slå ihop verksamheterna från Violen och Syrengården till en; samlokalisera i Visby och minska antalet personal Dra tillbaka SOFs engagemang i Myllan och Gurkfröet Avskaffa Personligt ombud Avskaffa Fönsterpustning från hemtjänstinsatsen städning Avveckla köket Åkermanska Upphandla Personlig assistans Arbetsledarberedskap Ungdomsgruppen hyra lokal Totalt

40 Regionfullmäktige Protokoll Rf 181 Besparingsuppdrag RS 2015/259 - Ledningskontoret Regionstyrelsen , 142 Regionfullmäktiges beslut Nämnderna får i uppdrag att ge förslag på förändringar i utbudet och effektiviseringar. Tidsperspektivet ska vara att arbetet ska inledas 2016 och ge effekt under 2017 och Förslag ska arbetas fram under hösten 2015 och lämnas till ledningskontoret i februari 2016 enligt kommande anvisningar. Regionstyrelsen får i uppdrag att anlita SKL:s analysgrupp för en genomlysning enligt upplägget nulägesanalys, framtidsanalys, ekonomistyrning. Analysgruppen ska arbeta under hösten 2015 och rapport med åtgärdsförslag ska redovisas till regionstyrelsen i februari Regionstyrelsen får i uppdrag att samordna och prioritera nämndernas förslag till förändringar tillsammans med åtgärdsförslag från SKL:s analysgrupp och ge ett samlat förslag på åtgärder till regionfullmäktige i juni Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att göra en analys av gränssnittet mellan de två nämndernas uppdrag kring styrningen av hälso- och sjukvården avseende nationella och mellanregionala frågor och överenskommelser. Regionstyrelsen tog i samband med beslut om budget 2015 även beslut om att ge ledningskontoret i uppdrag att inför budgetarbetet med 2016 års budget utreda och ta fram förslag till strukturförändringar/effektiviseringar motsvarande 1 % av budgetomslutningen, minst 44 mnkr. Arbetet bör ske utifrån kostnadsjämförelser, översyn av gränsöverskridande processer och ett helhetsperspektiv utifrån Region Gotlands ansvar och service till medborgarna. Med anledning av den svaga utveckling av skatte- och bidragsintäkter och den höga nettokostnadsutveckling som regionens verksamheter haft senaste året är behovet stort att se över möjligheten att minska utbudet för att kunna anpassa verksamheterna till intäktsutrymmet. Med anledning av det ansträngda läget måste åtgärder göras både kortsiktigt och långsiktigt. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 40

41 Regionfullmäktige Protokoll Rf 181 forts. Inför 2016 behöver nämnderna efter beslut i regionfullmäktige i juni arbeta med åtgärder för att respektive nämnd ska kunna besluta om en intern budget senast i november Detta arbete behöver också ha ett längre perspektiv för att få effekter även under 2017 och Rapportering av uppdragen med mer långsiktigt perspektiv ska ske i februari Regionstyrelsen har, i likhet med ledningskontoret, föreslagit att Nämnderna får i uppdrag att ge förslag på förändringar i utbudet och effektiviseringar. Tidsperspektivet ska vara att arbetet ska inledas 2016 och ge effekt under 2017 och Förslag ska arbetas fram under hösten 2015 och lämnas till ledningskontoret i februari 2016 enligt kommande anvisningar. Regionstyrelsen får i uppdrag att anlita SKL:s analysgrupp för en genomlysning enligt upplägget nulägesanalys, framtidsanalys, ekonomistyrning. Analysgruppen ska arbeta under hösten 2015 och rapport med åtgärdsförslag ska redovisas till regionstyrelsen i februari Regionstyrelsen får i uppdrag att samordna och prioritera nämndernas förslag till förändringar tillsammans med åtgärdsförslag från SKL:s analysgrupp och ge ett samlat förslag på åtgärder till regionfullmäktige i juni Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att göra en analys av gränssnittet mellan de två nämndernas uppdrag kring styrningen av hälso- och sjukvården avseende nationella och mellanregionala frågor och överenskommelse Anföranden Anföranden hölls av Björn Jansson (S), Simon Härenstam (M), Eva Nypelius (C), Lena Celion (M), Stefan Nypelius (C), Brittis Benzler (V) och Stefaan De Maecker (MP). Expedieras Alla nämnder Ledningskontoret Ekonomi Justerande: Utdragsbestyrkande: 41

42 Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman Ärendenr SON 2016/11 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 20 januari 2016 Socialnämnden Revidering av plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland Förslag till beslut Socialnämnden upphäver tidigare plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland Planen antogs i socialnämnden SON 75. Socialnämnden godtar den reviderade planen för särskilt boende för äldre inom Region Gotland Socialnämnden beslutar att planen ska revideras årligen. Bakgrund Social- och omsorgsnämndens tidigare strukturplan för särskilt boende finns från 2005, 2006 och I december 2005 ( 128/05) gav social- och omsorgsnämnden förvaltningen ett antal uppdrag avseende särskilda boenden inom Gotlands kommun. Förprojekteringen vid Åkermanska, Kilåkern och Stuxgården inleddes och resulterade i beslut om ombyggnation av Kilåkern och Stuxgården. I februari 2006 antog nämnden riktlinjer för förmedling av seniorbostäder och omvandlingen av platser i servicehus till seniorbostäder påbörjades. I juni 2006 (SON 49) kompletterade förvaltningen med ytterligare uppgifter i faktaunderlaget till strukturplan för särskilt boende inför nämndens beslut om antalet särskilda boendeplatser i Burgsvik, Hemse, Roma och Katthammarsvik. Nämnden beslutade om nybyggnation om trettio platser särskilt boende i Burgsvik och att den fortsatta planeringen för Katthammarsvik var trettio platser, Roma fyrtio platser och Hemse femtio platser. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats 42 Org nr

43 Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2016/11 2 (2) Antalet platser i Hemse ändrades till fyrtio enligt beslut i socialnämnden i juni 2009 (SON 71) för att möjliggöra ytterligare köp av platser från privata vårdgivare som planerade utbyggnad. Strukturplanen är genomförd beträffande Stuxgården, Kilåkern, Sudergården, Roma äldreboende, Hemse och Katthammarsvik. Inflyttningen i ombyggnadsdelen av Hemse äldreboende skedde och i Katthammarsvik På korttidsenheten i Visby skapades under 2015 fyra platser med möjlighet till vård i livets slutskede för dem som inte önskar eller kan vårdas i hemmet. Två boenden är utlagda på entreprenad. Sudergården drivs för närvarande av Attendo Care och ska upphandlas på nytt. Katthammarsvik drivs av Norlandia Care AB planeras ett nytt särskilt boende på Terra nova med sextio platser och det ska upphandlas enligt beslut av socialnämnden (SON 152). Socialförvaltningen har bedömt att det finns behov av att revidera den tidigare planen för , som antogs i socialnämnden SON 75. Bedömning Socialförvaltningen föreslår följande handlingsplan: Regionen bör planera för ett nytt boende med lägenheter under perioden och ytterligare ca 90 lägenheter Undersöka om det är möjligt att utöka boendet på Kilåkern med 10 lägenheter. En översyn av de äldre enheterna, Äldreboendet på Fältgatan i Visby, Syrengården i Roma och Åvallegården i Klintehamn. Undersöka möjligheten att använda Åvallegården som korttidsboende. Översyn av korttidsenheten i Visby för att se på möjligheten att skapa enkelrum. Skapa platser för växelvård på något särskilt boende. Funktionsprogrammet revideras regelbundet. Ökade krav på välfärdsteknologi bevakas. Denna plan bör revideras årligen eftersom omvärlden förändras i snabb takt. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör 43

44 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten Mariann Godin Luthman Ärendenr SON 2016/11 1 (19) Datum: 20 januari 2016 Revidering av plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland Varför en plan för särskilt boende? Syftet med planen är att ge en grund för regionens planering för särskilt boende för äldre personer på Gotland. Hur har planen tagits fram? Kvalitetschef har varit ansvarig för revideringen. En enkät har skickats ut till ansvariga avdelningschefer och enhetschefer för både myndighetsavdelningen och utförare egen regi. Två workshops har genomförts där representanter från myndighetsavdelningen, utförare i egen regi och kvalitets- och utvecklingsenheten har deltagit. Pensionärsrådet informerades den 1 december 2015 och uppmanades att komma med synpunkter. Lagstiftning Socialtjänstlagen, SoL, ger kommunen ansvaret att inrätta särskilda boendeformer för äldre med behov av särskilt stöd. För att få plats i ett särskilt boende krävs ett kommunalt biståndsbeslut gjordes ett tillägg till socialtjänstlagen om att i en skälig levnadsnivå ingår att kunna sammanbo med make/maka eller sambo även i ett särskilt boende. Paret ska ha sammanbott varaktigt sedan tidigare. Definitioner Särskilt boende Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. Särskilt boende är ett samlingsbegrepp på boende som tillhandahåller service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. På sådant boende ska det finnas personal dynget runt, samt tillgång till legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal. Särskilt boende finns med omvårdnadsinriktning och demensinriktning. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland 44

45 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 2 (19) Demensboende Demensboende är ett särskilt boende speciellt inriktat mot personer med demenssjukdomar. På ett demensboende ska vård ges som är särskilt inriktad för personer med demenssjukdom. Det krävs ett biståndsbeslut och att demenssjukdomen är diagnosticerad. Korttidsboende Korttidsboende är en tidsbegränsad insats och ges till personer som tillfälligt är i behov av heldygnsomsorg, som inte kan tillgodoses genom andra insatser. Det kan finnas behov av rehabiliterande insatser eller eftervård under en begränsad period, till exempel efter utskrivning från sjukhus i avvaktan på hemgång. Det kan även fungera som avlastning för personer som vårdas hemma av en anhörig, då den anhörige behöver avlastning. Korttidsboende kräver biståndsbeslut. Växelvis boende Växelvis boende är en form av korttidsboende där den enskilde kan få bo på ett korttidsboende. Det ska fungera som avlastning för anhöriga som har huvudsakligt omvårdnadsansvar hemma. Växelvis boende kräver biståndsbeslut. Trygghetsplatser Trygghetsplatser erbjuds äldre vars anhörig/närstående behöver tillfällig/oplanerad avlösning i omvårdnaden av sin närstående samt vid plötslig sjukhusinläggning. Parboende Parboende innebär att båda makar eller sambor har behov av särskilt boende och rätt att bo på samma boende i var sin lägenhet eller genom att dela en lägenhet. Medboende Medboende innebär att endast en make/samboende har behov av särskilt boende. Den make/sambo som inte har beslut om särskilt boende kallas för medboende. Den som har beslut om särskilt boende har också, för att uppnå skälig levnadsnivå, rätt att få ha sin make/sambo som medboende/sammanboende i det särskilda boendet. Trygghetsboende Trygghetsboende är en boendeform för personer över 70 år. Boendeformen kan finnas som hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller som bostadsrätt. Ett trygghetsboende ska ha en högre grad av tillgänglighet än en vanlig bostad. Det ska finnas lokaler för de boendes samvaro och rekreation samt en viss bemanning under anvisade tider. 45

46 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 3 (19) Trygghetslarm samt service- och omvårdnadsinsatser till de boende ingår inte i trygghetsboendet. Sådana insatser får sökas som bistånd enligt socialtjänstlagen. Den bemanning som ingår i begreppet trygghetsboende kan bäst beskrivas som en värdinna som under anvisade tider kan bistå de boende med råd och vägledning och som också kan vara behjälplig vid anordning av gemensamma aktiviteter. Boendeformen kräver inget biståndsbeslut. Seniorboende Detta är ett begrepp för de boenden på Gotland som tidigare var särskilda boenden men som inte uppfyllde kraven för ett särskilt boende och därför omvandlades till så kallade seniorboenden. För att få tillgång till ett sådant boende ska man vara över 65 år och att man står i en bostadskö. Boendeformen kräver inget biståndsbeslut. Bakgrund/historik Social- och omsorgsnämndens tidigare strukturplan för särskilt boende finns uppdelad i två huvuddokument från 2005, 2006 och I december 2005 ( 128/05) gav social- och omsorgsnämnden förvaltningen ett antal uppdrag avseende särskilda boenden inom Gotlands kommun. Förprojekteringen vid Åkermanska, Kilåkern och Stuxgården inleddes och resulterade i beslut om ombyggnation av Kilåkern och Stuxgården. I februari 2006 antog nämnden riktlinjer för förmedling av seniorbostäder och omvandlingen av platser i servicehus till seniorbostäder påbörjades. I juni 2006 (SON 49) kompletterade förvaltningen med ytterligare uppgifter i faktaunderlaget till strukturplan för särskilt boende inför nämndens beslut om antalet särskilda boendeplatser i Burgsvik, Hemse, Roma och Katthammarsvik. Nämnden beslutade om nybyggnation om trettio platser särskilt boende i Burgsvik och att den fortsatta planeringen för Katthammarsvik var trettio platser, Roma fyrtio platser och Hemse femtio platser. Antalet platser i Hemse ändrades till fyrtio enligt beslut i socialnämnden i juni 2009 (SON 71) för att möjliggöra ytterligare köp av platser från privata vårdgivare som planerade utbyggnad. Strukturplanen är genomförd beträffande Stuxgården, Kilåkern, Sudergården, Roma äldreboende, Hemse och Katthammarsvik. Inflyttningen i ombyggnadsdelen av Hemse äldreboende skedde och i Katthammarsvik På korttidsenheten i Visby skapades under 2015 fyra platser med möjlighet till vård i livets slutskede för dem som inte önskar eller kan vårdas i hemmet. 46

47 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 4 (19) Två boenden är utlagda på entreprenad. Sudergården drivs för närvarande av Attendo Care och Katthammarsvik drivs av Norlandia Care AB. Två enskilda vårdgivare som Regionen har tecknat ramavtal med, har ökat antalet platser med sammanlagt 25 platser. Solrosen har från och med , utökat med åtta platser för personer med demenssjukdom och Gotlands sjukhem har från och med , utökat med sjutton platser planeras ett nytt särskilt boende på Terra nova med sextio platser. Särskilt boende på Gotland idag Antal lägenheter på de olika särskilda boendena 2015 Särskilt boende, ordinarie platser Antal rum/lägenheter 47

48 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 5 (19) Egen regi Hemse äldreboende 39 Fältgatan 41 Kilåkern 19 Roma äldreboende 40 Stuxgården 12 Åvallegården 23 Pjäsen 70 Enskild regi Gotlands sjukhem 42 Sudergården 10 Kosmo Katthammarsvik 20 Totalt egen regi + enskild regi 316 Särskilt boende, demensboende Antal rum/lägenheter Egen regi Fältgatan 42 Stuxgården 24 Iliansgården 30 Roma 10 Syrengården 18 Tingsbrogården 32 Pjäsen 30 Enskild regi Hattstugan 10 Solrosen 24 Sudergården 20 Kosmo Katthammarsvik 10 Totalt egen regi + enskild regi 250 Totalt 566 lägenheter, exklusive insprängda korttidsplatser/trygghetsplatser och parboenden/medboende. Korttidsplats + trygghetsplats Antal platser Hemse Äldreboende 1 Kilåkern 1 Åvallegården 1 Syrengården 2 Korttidsenheten Visby 32 Totalt 37 48

49 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 6 (19) Icke verkställda beslut- kö till särskilt boende I början av december 2015 fanns cirka 20 icke verkställda beslut om särskilt boende. En viss kö till permanentboende kommer alltid att finnas och behöver också finnas för att kunna garantera full beläggning på samtliga särskilda boenden. Det kommer inte att vara kostnadseffektivt att ha full täckning utan väntetid. Behovstäckningen har under senare delen av 2015 varit sådan att samtliga beslut har kunnat verkställas inom tre månader, vilket är gynnsamt. Standarden på nuvarande boenden Äldre boenden Boendena på Fältgatan i Visby, Åvallegården i Klintehamn och Syrengården i Roma uppfyller inte samtliga krav som ställs i Funktionsprogrammet. Bland annat är en del rum och gemensamhetsutrymmen för små och man uppfyller inte hygienkraven genom att det inte finns tvättmaskin på alla enheter och att man saknar spoldesinfektorer. På Pjäsen i Visby saknas spoldesinfektorer. Korttidsenheten På varje avdelning finns fem dubbelrum och sex enkelrum med gemensam toalett och dusch i korridoren. Socialstyrelsen har uttryckt att det kan komma krav på enkelrum även för korttidsplatser. Ramavtal Ramavtalen med Solrosen, Hattstugan och Gotlands sjukhem går ut Entreprenad Avtalet med Kosmo går ut ( inklusive förlängningsåren). Avtalet med Attendo som driver Sudergården går ut beslutade socialnämnden om förfrågningsunderlaget till upphandling av Sudergården (SON 159). Det nya boendet på Terra Nova ska upphandlas enligt beslut av socialnämnden (SON 152). Seniorboende I samband med att hyresavtalen går ut håller förvaltningen på att avveckla ansvaret för seniorboenden. Årsskiftet 2015/2016 avvecklas de cirka 20 år gamla besluten om särskilt boende utan heldygnsomsorg enligt beslut av SON i april

50 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 7 (19) Hyresavtal 2016 går hyresavtalen ut för Kilåkern, Hemse äldreboende, Åvallegården och Stuxgården går avtalet ut för Fältgatan 79, 2018 går avtalen ut för Fältgatan 75 och 77. Övriga boenden har avtal som sträcker sig över Se bilaga 1. Omvärldsanalys/vad påverkar behovet av särskilt boende för äldre? Fler äldre Livslängden förväntas öka och de äldre blir allt fler. Kraven på kommunerna att tillhandahålla särskilda boenden med olika service- och vårdnivåer ökas, då andelen äldre än 65 år beräknas öka markant de kommande åren. I bilaga 2 finns en prognos över befolkningsutvecklingen på Gotland de närmaste tio åren. Fram till 2018 är ökningen av antalet personer som är åttio år eller äldre någorlunda måttlig, men från 2019 och framåt förväntas en kraftigare ökning. Kvarboendeprincipen hur underlättar vi för de äldre att bo kvar i ordinarie boendet? Kvarboendeprincipen innebär att den som så önskar ska få bo kvar hemma i sin bostad och få den hjälp och stöd och den trygghet den behöver. Kommunen har skyldighet att så långt det är möjligt tillhandahålla insatserna i hemmet. Faktorer som överlag bedöms öka möjligheterna för äldre att bo kvar hemma är enligt socialstyrelsen (1) och Äldreboendedelegationen(2) : Utbyggnad av trygghetsboenden Utvecklat anhörigstöd Uppsökande verksamhet Hjälpmedel Bostadsanpassning Vård och omsorgsinsatser och serviceinsatser i hemmet så som hemtjänst, rehabilitering, hemsjukvård och palliativ vård. Tillgängliga och trygga bostäder Utformningen av bostäder och boendemiljöer är en allt viktigare fråga. När äldre ska bo kvar längre i det vanliga bostadsbeståndet är bostadens tillgänglighet och användbarhet fundamental. Dessutom kommer alltmer hemtjänst och hemsjukvård att bedrivas i hemmet. En central insats för regionen bör vara att ta ett helhetsansvar för äldres boende, inkluderade såväl bostadens tillgänglighet och användbarhet som välfärdsteknologi. Otrygghet och ensamhet en vanlig anledning till att man önskar flytta (3,5). Trygghetsboende är lämpliga bostäder för äldre som känner sig ensamma och otrygga i det ordinarie boendet. I trygghetsboendet har man sin egen lägenhet som i vilket annat 50

51 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 8 (19) boende som helst men dessutom tillgång till gemensamhetslokaler där man till exempel kan äta tillsammans och dagtid finns omsorgspersonal tillgänglig, vilken huvudsakligen har till uppgift att anordna aktiviteter i boendet snarare än att erbjuda vård och omsorg även om det också görs. (3,5) Boende i trygghetsboende ger möjlighet att bibehålla funktion längre genom att det ger förutsättningar för gemenskap och gruppaktiviteter med inriktning på bland annat fysisk aktivitet och träning, ex träningslokal. Äldre, deras organisationer och personal, bör vara med i planeringen av bostäder för äldre (4). Övriga tjänster För att äldre ska kunna bo kvar hemma krävs även andra tjänster som underlättar att bo kvar, såsom utbyggd kollektivtrafik, gräsklippning, snöröjning med mera. Hjälpmedel och teknik Trygghetsteknik, som ingår i det som brukar kallas välfärdsteknologi, kan användas för att minska otrygghet i hemmet och därmed förhindra eller fördröja flytt till särskilt boende. Exempel på trygghetsteknik i ordinärt boende är digital nattillsyn/natthjälp fallsensorer trygghetslarm Viktiga förutsättningar för trygghetsteknik i ordinärt boende är bra och säker nätverksförbindelse kunskap om, acceptans för och tillgång till tekniska lösningar bland personal, individer och anhöriga. Fysisk aktivitet Studier har visat att man i framtiden kan förvänta sig en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. Svårt att gå i trappor en vanlig anledning till att flytta (5). Bevarad gång- och balansfunktion är därför väsentligt. Flera studier visar på att styrketräning är det effektivaste sättet att påverka balans och gångfunktion, vilket ger förutsättningar för kvarboende i bostad med trappor. Tidigt insatta bedömningar och träning vid försämrad funktion möjliggör kvarboende. En god kunskap om rehabiliterande förhållningssätt hos hemtjänstpersonal ökar möjligheten att bo kvar hemma och ökade rehabiliteringsresurser kan minska eller fördröja behovet av flytt till särskilt boende. 51

52 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 9 (19) Trygghetsboende Region Gotland är positiv till att det byggs trygghetsboende och ska stimulera uppkomsten av boendeformen genom bland annat planmonopolet och markanvisning. Regionen har inte just nu planer på att själv bygga trygghetsbostäder. Ett trygghetsboende planeras för närvarande i Visby. Totalt blir det upp till 60 lägenheter och med upplåtelseform hyresrätt (enligt Per-Erik Edlund på Ledningskontoret). Snabbare utskrivning från sjukhuset, kortare vårdtider För att personer inte ska bli kvar på sjukhuset när det är klara för hemgång, krävs att det finns väl fungerande hemtjänst och hemsjukvård, rehabilitering i hemmet, äldresjukvårdsteam och korttidsplatser. För att korttidsplatserna inte ska bli fullbelagda krävs det tillgång till lägenheter i särskilt boende, annars blir man kvar på korttidsplats i väntan på en lägenhet på särskilt boende. Antalet personer med demenssjukdom ökar Antalet personer med behov av ett särskilt boende med demensinriktning beräknas öka i takt med att det blir allt fler äldre som dessutom lever allt längre. Risken att drabbas av demenssjukdomar innan man fyllt 60 år är väldigt låg men ökar därefter exponentiellt. Ålder Prevalens % ,5% % % % % % 95 45% (Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2008.) Behov av boende med olika former av specialinriktningar Det finns redan nu ett behov av platser i särskilda boenden med specialinriktningar eller anpassade för personer med svåra beteendestörningar, personer med psykiska funktionsnedsättningar, äldre med missbruk, äldre med multiproblematik och för yngre personer med demenssjukdom. Med en ökad invandring kan det komma behov av boenden där personalen kan tala andra språk. Andra kommuner har redan skapat eller för diskussioner om att skapa till exempel särskilda enheter för äldre från olika kulturer eller språkområden, äldre som är blinda, döva, äldre med Parkinsons sjukdom, äldre med husdjur, äldre med olika typer av 52

53 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 10 (19) demenssjukdom, yngre personer med demenssjukdomar, äldre med beroendeproblematik, äldre med utvecklingsstörning, HBTQ, med mera. Var vill de äldre bo? I handläggarnas ansökningar och utredningar kan man se att de flesta önskemålen handlar om särskilt boende i framför allt Visby, men även i centralorten Hemse och till viss del också i Slite. Många äldre har barn och barnbarn som bor eller arbetar antingen i centralorten eller på fastlandet vilket också påverkar deras val. Handläggarenheten har en byteskö för äldre som inte kan få ett boende där de har önskat i samband med att behovet har uppstått. De personer som står i byteskön har huvudsakligen önskemål om att flytta till Visby. För närvarande står femton personer i byteskön. Parboende/medboende Allt fler par (make/maka eller sambo) har idag varsitt beslut om särskilt boende och de allra flesta har önskemål om att flytta till samma boende. Endast enstaka par önskar att dela lägenhet på det särskilda boendet. De flesta önskar att bo i varsin lägenhet i varandras närhet. Socialnämnden har antagit riktlinjer för medboende där endast en av makarna har beslut om särskilt boende. För att underlätta parboende där en av makarna har en demenssjukdom, skulle det vara bra om det på alla särskilda boenden också erbjuds boende med inriktning mot demenssjukdomar. Krav på särskilt boende I september 2007 (SON 99) antog social- och omsorgsnämnden ett funktionsprogram för särskilt boende. Funktionsprogrammet utgör en del av underlaget för beställning av nya äldreboenden eller ombyggnad av befintliga boenden. Funktionsprogrammet är ett levande dokument och det har uppdaterats ett antal gånger sedan Programmet reviderades senast Storleken på framtida särskilda boenden Regionen innehåller särskilda boenden med stor differens i antalet lägenheter per boende. Minst inom regionen är Hattstugan med 10 lägenheter och störst är Pjäsen med 100 lägenheter. De senast byggda/ombyggda boendeenheterna har innehållit 20 (Kilåkern), 30 (Sudergården), 40 (Hemse äldreboende), 50 (Roma), 30 (Katthammarsvik) platser. Det har visat sig att ett särskilt boende på 20 platser har svårt att klara kostnader för bemanning dygnet runt samt det hälsovårds- och sjukvårdsansvar som omfattas. Ett boende på 30 platser har något bättre möjlighet men det kan även då vara svårt att kunna tillhandahålla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. 53

54 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 11 (19) Framtida särskilda boenden bör omfatta minst platser för att kunna bära sina egna kostnader för bemanning samt hälsovårds- och sjukvårdsansvar dygnet runt. Välfärdsteknologi Välfärdsteknologi ska ses som ett verktyg för att öka graden av trygghet, delaktighet och självständighet. Att använda teknologin till såväl nytta som nöje kan stärka vårdtagarens hälsa och välmående. Med hjälp av ledljus och sensorer i golv och på väggar kan fall förebyggas och snabbt upptäckas. Med hjälp av sensorer på dörrar till olika utrymmen på boendet kan man se till att endast rätt personer får tillgång, med ökad trygghet och integritet för vårdtagaren som följd. Med hjälp av kameror kan oroliga vårdtagare få tillsyn nattetid utan att behöva störas. Med hjälp av surfplattor kan personal och vårdtagare tillsammans jobba med minnesträning. Bara fantasin sätter gränser. En grundläggande förutsättning för välfärdsteknologi på särskilt boende är en god infrastruktur med väldimensionerad internetanslutning via trådlöst nät (WiFi), god tillgång till mobila enheter (smarta telefoner och surfplattor) samt kunskap om och god tillgång till teknisk support. Vidare är det viktigt att personalen har goda kunskaper i användandet av tekniken och ges det stöd och den utbildning som behövs. Vid nybyggnation av särskilt boende ska välfärdsteknologi ingå som en naturlig del. För befintliga särskilda boenden ska en plan upprättas för införande av välfärdsteknik. Prognos hur många lägenheter behöver vi? Metod för beräkning av behovsprognos. Det framtidiga behovet av antal platser i särskilt boende är beräknat på det faktiska behovet av platser på Gotland i 2014, uppräknat med den förväntade procentuella ökningen av den äldre befolkningen på Gotland. Det faktiska behovet av antal platser i 2014 har framtagits genom att använda Socialstyrelsens statistik över genomsnittligt antal personer i särskilt boende på Gotland 2014 (uppdelat per ålderskategori), och lägga till det genomsnittliga antalet personer i kö till särskilt boende i Behovet av platser i 2014 har sedan räknats upp med den procentuella ökningen av den äldre befolkningen som den senaste befolkningsprognosen för Gotland förutspår. Behovet av antal platser divideras sedan med en förväntad beläggningsgrad. I den tidigare planen beräknades beläggningsgraden att vara 97,5 procent. I samband med den reviderade planen har beläggningsgrad för 2014 och 2015 tagits fram, 95,3 procent respektive 94,5 procent. I beräkningen av beläggningsgraden har det tagits hänsyn till insprängda platser, omläggning till demensplatser och inkörningsperiod i samband med nya platser. Med utgångspunkt i 54

55 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 12 (19) beläggningsgraden för 2014 och 2015 har vi valt att använda beläggningsgrad 95 procent i behovsprognosen. Behov av platser under planperioden Med en utökning av 60 lägenheter 2017 kommer tillgång och efterfrågan enligt behovsprognosen att vara i balans till Därefter ökar behovet med sammanlagd 147 lägenheter till och med Enligt behovsprognosen ökar det årliga behovet av lägenheter i perioden enligt följande: st st st st st st. Det är svårt att bygga lägenheter precis i takt med de prognostiserade behovsändringarna för varje år. Det är inte heller ekonomiskt möjligt att bygga lägenheter så pass långt i förväg att de sedan står tomma i avvaktan på beläggning. Ju längre fram i tiden desto osäkrare blir en prognos. Plan Behov av fler lägenheter i särskilt boende Från och med 2020 kommer fler lägenheter att behövas. Enligt nuvarande prognos finns behov av fler lägenheter och ytterligare ca 90 lägenheter Socialförvaltningen föreslår att man planerar för ett nytt boende För att få en bättre kostnadseffektivitet bör boenden med endast 20 lägenheter utökas med minst 10 lägenheter. Platser för palliativ vård i livets slutskede Enligt de kvalitetskrav som socialnämnden har beslutat skall gälla för särskilt boende i såväl kommunal som enskild regi skall palliativ vård/vård i livets slut kunna erbjudas inom samtliga äldreboenden. På korttidsboendet finns fyra platser med möjlighet för vård i livets slut. Socialförvaltningen föreslår inte att några särskilda enheter för palliativ vård byggs inom ramen för den föreslagna utbyggnadsplanen för särskilt boende. 55

56 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 13 (19) Särskilt boende med inriktning demens eller andra specialinriktningar Samtliga särskilda boenden som byggs eller byggs om enligt specifikationerna fastställda i Funktionsprogrammet delas in i enheter på tio lägenheter. Varje enhet på tio lägenheter har ett eget gemensamt kök och allmänna utrymmen samt förråd, tvättstuga med mera. Vid behov kan en enhet omvandlas från exempelvis ett boende för somatiskt sjuka äldre till en enhet för personer med demenssjukdomar eller för andra målgrupper som kan ha behov av särskilda boendeenheter där personalen har specialkompetens. Socialförvaltningen anser att flexibiliteten med uppdelningen på enheter med tio lägenheter inom varje boende innebär att ingen särskild planering behövs utifrån specifika diagnoser i prognosarbetet. Det aktuella behovet kan styra hur ett särskilt boende disponeras vid nystart och även längre fram om behov av att omvandla enheter till enheter med annan specialinriktning uppstår. Det kan komma att finnas ett behov av avdelningar med specialinriktning för personer med, demens och svåra beteendestörningar (t.ex. möjlighet att enkelt skilja av två rum för att minska stimuli), med svåra psykiska funktionsnedsättningar eller med svår allergi. Detta förutsätter att gruppen är tillräckligt stor för att ge underlag för en enhet. När enstaka personer har ett specialbehov får det troligtvis lösas genom att köpa platser på fastlandet. Korttidsboende Om rätt balans mellan behov och tillgång till äldreboendeplatser föreligger bör Korttidsenhetens 32 platser vara tillräckliga för att lösa tillfälliga behov. Korttidsenhet för växelvis boende bör vara en egen enhet. Korttidsenheten på Korpen behöver renoveras och samtliga platser bör vara enkelrum. En översyn av vilka av de nuvarande boenden som kan vara lämpliga för korttidsboende bör göras. Till exempel är rummen på Åvallegården små och skulle kunna vara lämpliga för korttidsboende. Handlingsplan Regionen bör planera för ett nytt boende med lägenheter under perioden och ytterligare ca 90 lägenheter Undersöka om det är möjligt att utöka boendet på Kilåkern med 10 lägenheter. En översyn av de äldre enheterna, Äldreboendet på Fältgatan i Visby, Syrengården i Roma och Åvallegården i Klintehamn. 56

57 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 14 (19) Undersöka möjligheten att använda Åvallegården som korttidsboende. Översyn av korttidsenheten i Visby för att se på möjligheten att skapa enkelrum. Skapa platser för växelvård på något särskilt boende. Funktionsprogrammet revideras regelbundet. Ökade krav på välfärdsteknologi bevakas. Boendeplanen revideras årligen. Mariann Godin Luthman Kvalitetschef 57

58 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 15 (19) Bilaga 1 Avtal särskilt boende Boende Förlängningsperiod år Uppsägningstid månader Avtal tom Skall sägas upp senast Kilåkern Roma Äldreboende Tingsbrogården Fältgatan Fältgatan Fältgatan Hemse Äldreboende Illiansgården och Astuen Pjäsgatan Åvallegården Stuxgården, Havsgläntan Nya Sudergården Syrengården Katthammarsviks äldreboende

59 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 16 (19) Bilaga 2 Befolkningsprognos Gotland Åldersintervall år år år Ändring år, % +3,1% +1,8% +2,2% +2,3% +1,1% +1,6% +1,5% +0,5% +0,2% 0,1% 0,7% 80 år Ökning 80 år, % +0,6% +2,3% +1,8% +1,6% +3,8% +3,4% +3,2% +4,9% +5,8% +4,6% +6,3% Totalt Summa äldre (65+ år) Ökning äldre (65+ år), % +2,5% +1,9% +2,1% +2,1% +1,7% +2,0% +1,9% +1,6% +1,7% +1,2% +1,3% Källa: Befolkningsprognos Region Gotland. Statisticon. Publicerad

60 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 17 (19) Befolkningsprognos Gotland år 80 år Summa äldre (65+ år) 60

61 Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsenheten 18 (19) Särskilt boende för äldre. Behovsprognos Antal invånare år i särskilt boende 78* Antal invånare 80 år i särskilt boende 390* Summa äldre i särskilt boende 468* Genomsnittlig kö (2014) 64** Behov av platser 100 % beläggning Behov av platser 95 % beläggning *Siffrorna för 2014 är faktiska siffror. Siffrorna är hämtat från Socialstyrelsen och avser ett snitt av årets 12 månader. För är antal invånare i särskilt boende räknat upp med den procentvisa ökningen i befolkningsprognosen, uppdelat på åldersintervallen år och 80- år. **Siffran för 2014 är det faktiska genomsnittet för året. För åren är kön räknat upp med den enligt befolkningsprognosen procentuella ökningen i totalt antal invånare i ålderskategorin 65- år. 61

62 Socialförvaltningen Handläggarens namn 19 (19) Referenser 1. Socialstyrelsen, Trappan mellan kvarboende och flytt förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma 2. Äldrebodelegationen, slutbetänkande. 3. Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Marianne Abramsson, Anna Elmqvist a) och Lena Magnusson Turner b), Hjälpmedelsinstitutet, , Rehabilitering för hemmaboende äldre personer, Socialstyrelsen, Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende, Tomas Lagerwall. Hjälpmedelsinstitutet,

63 Socialförvaltningen Avdelning hemsjukvård Lena Andreasson Ärendenr SON 2015/549 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Socialnämnden Tidig rehabilitering i hemmet äskande av utökad budgetram Förslag till beslut Socialnämnden föreslår för regionstyrelsens budgetberedning att utöka socialnämndens budgetram 2017 med 18 Mkr för att implementera arbetssätt som utvecklats i projekt Tidig rehabilitering i hemmet att omfatta samtliga brukare inom socialförvaltningen på Gotland. Sammanfattning På Gotland är antalet hemtjänsttimmar per person och antalet oplanerade återinläggningar till slutenvården högre än i andra jämförbara kommuner. En orsak är brist på rehabiliterande insatser i hemmet. Projekt Tidig rehabilitering i hemmet utvecklade rehabiliterande insatser i hemmet med mycket goda resultat för brukare, medarbetare och ekonomi. Satsningar på hemrehabilitering har gjorts i Östersund, Kalmar och Västerviks kommuner vilket visat på likartade förbättringar. En satsning på utökade rehabiliteringsresurser på Gotland förväntas få positiva effekter inom samtliga styrkortsperspektiv. Satsningen finansieras med utökad ram för ordinärt boende enligt Östersundsmodellen. Satsningen delfinansieras över tid med minskade kostnader inom hemtjänsten. Bakgrund Projekt Tidig rehabilitering i hemmet, SON 2015/176, har gett mycket goda resultat. Socialnämnden fick vid sitt sammanträde SON 160 en slutredovisning av projektet och fattade följande beslut Socialnämnden godkänner slutrapporten och tackar för ett gott arbete. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram uppgifter på vilka resursförstärkningar som krävs för att implementera arbetssättet att omfatta samtliga brukare på Gotland (enligt Östersundsmodellen ), dess kostnader samt förmodade effekter, såväl ekonomiska som personrelaterade. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 63

64 Socialförvaltningen Region Gotland 2 (5) Projekt tidig rehabilitering i hemmet (TiR) På Gotland är antalet hemtjänsttimmar per person och antalet oplanerade återinläggningar till slutenvården högre än i andra jämförbara kommuner. En orsak är brist på rehabiliterande insatser i hemmet. För äldre är det extra viktigt att rehabilitering sätts igång tidigt för att förhindra inaktivitet och försämrad aktivitets/funktionsförmåga som ger ökat behov av vård- och omsorg. Projektet utvecklade rehabiliterande insatser i hemmet. Resultat projekt TiR Projektet omfattade 37 brukare under 8 månader. 19 personer följdes upp efter 3 och 6 månader. Brukarna minskade behovet av hemtjänsttimmar med 41 % vilket innebar en minskad kostnad av 3,3 Mkr. Arbetssättet med tidig rehabilitering i hemmet visar på att samtliga deltagare har ökat i aktivitetsförmåga och/eller funktionsnivå och/eller upplevd hälsa. Merparten har minskat behov av insatser från hemtjänst. Minskningen beror på flera faktorer, bland annat normalt tillfrisknande och rehabiliterande insatser. 3, och 6-månadersuppföljningen visar på att behovet av insatser från hemtjänst förblir oförändrat, eller minskat, för merparten av deltagarna samt att deltagarna även bibehållit eller förbättrat sin funktionsnivå, och/eller, aktivitetsförmåga samt sin upplevda hälsa efter avslutad rehabiliteringsperiod. Detta visar att effekten av rehabiliteringen håller i sig över tid och att satsningen är kostnadseffektiv. Nationella erfarenheter Stora satsningar på hemrehabilitering har gjorts i flera kommuner. Som föregångskommun räknas Östersunds kommun som redan år 2000 gjorde en stor satsning på att utveckla hemrehabiliteringen. Kommunen (då invånare) investerade då 10 mkr. År 2001 beräknades kostnaderna för äldreomsorgen i Östersund ha ökat med 8 mkr, istället fick de till viss del minskade kostnader till följd av rehabiliteringsinsatserna. Östersunds kommun har än idag samma arbetssätt och ser fortfarande goda resultat. Trots den ökande andelen äldre har inte kostnaderna ökat. I beräkningsunderlaget för hemrehabilitering utgick man från 1,0 arbetsterapeut och 1,0 fysioterapeut per 600 invånare över 65 års ålder. Liknande satsningar på hemrehabilitering har också gjorts i Kalmar och Västerviks kommuner vilket också visat på förbättringar för den äldre, medarbetare samt positiva ekonomiska resultat. Gotland basfakta och uppdrag i dagsläget Befolkning : varav personer över 65 år Areal: km2 med mycket glesbygd vilket innebär mer tidsåtgång för resor. 64

65 Socialförvaltningen Region Gotland 3 (5) Socialförvaltningen, egen regi, har 17,10 professionella arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Detta omfattar alla insatser i ordinärt boende, i särskilt boende (säbo), omsorg om funktionsnedsatta (LSS) och på korttidsboende i Visby. Hemsjukvården har uppdraget att samla rehabiliteringsresurserna från 2016 inom avdelningen. Avsikten är att bygga upp en långsiktig, stabil och kostnadseffektiv verksamhet som gynnar samtliga brukare. Statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen Statsbidraget frigör 3 rehabiliteringstjänster under tre år till ordinärt boende och möjliggör viss fortsatt implementering av det arbetssättet TiR tagit fram förmodas statsbidraget upphöra. Utan rehabiliteringssatsning 2017 krävs ramförstärkning samma år. Förväntade effekter av en rehabiliteringssatsning enligt Östersundsmodellen Brukare Förväntad effekt är att flertalet av brukarna ökar i aktivitetsförmåga och/eller funktionsnivå och/eller upplevd hälsa. Det innebär en ökad självständighet och ett minskat behov av insatser från hemtjänsten. Brukarnas delaktighet i vården, och former för brukarråd skall utvecklas vilket förväntas öka upplevd hälsa och fortsatt självständighet. På särskilt boende förväntas effekten vara att höjd aktivitetsnivå och funktionsnivå alternativt bibehållande av sina funktioner vilket ökar känslan av upplevd hälsa. På korttidsenheten skall mer omfattande rehabiliterande insatser ges för att optimera möjligheterna till hemgång men också för att bibehålla funktioner och öka upplevd hälsa. Medarbetare ledare Särskilt boende, korttidsverksamheten och hemsjukvården har idag en mycket pressad arbetssituation med ett högt uttag av övertid, höga sjuktal och hög personalomsättning. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har ett splittrat uppdrag med många olika patientgrupper som har olika behov. Med en förstärkt organisation ges möjlighet att arbeta i mer specialiserade team. En viktig effekt är att möjligheten att bibehålla eller öka baspersonalens kunskap och användning av vardagsrehabiliterande förhållningssätt ökar. Utöver detta kommer rehabiliteringspersonalen ha möjlighet att arbeta med personalgrupperna mer direkt i olika situationer kring förflyttningsteknik. 65

66 Socialförvaltningen Region Gotland 4 (5) Den gemensamma effekten förväntas bli en förbättrad arbetsmiljö och en mer attraktiv arbetsgivare med större möjlighet att bibehålla och rekrytera medarbetare. Ekonomi Minskade kostnader för hemtjänst för de personer som får tidig rehabilitering i hemmet. Erfarenheter från andra kommuner visar att tidig rehabilitering i hemmet minskar behovet av hjälpmedel. Nämndens kostnad för hemgångsklara personer med betalningsansvar från slutenvården förväntas minska med tidig och intensiv rehabilitering i hemmet. Processer En erfarenhet från projektet är att det vid utskrivning från slutenvården är vanligt förekommande att äldre känner oro inför hemgång. I de fall deltagarna i projektet har fått veta inför hemgång att arbetsterapeut och fysioterapeut kommer hem till dem i samband med hemkomst och att en rehabiliteringsperiod i hemmet erbjuds utifrån behov, har det skapat en trygghet för patienten och anhöriga och därmed underlättat och påskyndat utskrivningsprocessen. Denna effekt förväntas kvarstå. Hela rehabiliteringskedjan i regionen förväntas bli bättre samordnad, effektiv och sammanhållande med samma grund för arbetssätt och en gemensam kultur. Samhälle Rapporter, kommentarer och viss evidens finns för att arbetssättet med tidig rehabilitering effektiviserar hemtjänstens och hemsjukvårdens verksamheter. Under projekttiden har 3 av 37 deltagare behövt slutenvård under rehabiliteringsperioden. För 2 av deltagarna var det nytillkomna åkommor och för 1 deltagare var det återinläggning dagen efter utskrivningen. Det låga antalet kan tyda på att tidiga rehabiliteringsinsatser i hemmet kan begränsa antalet återinläggningar till slutenvården. En förväntad effekt av utökade rehabiliteringsresurser är att underlätta för privata vårdgivare att etablera sig på Gotland då regionen kan erbjuda rehabiliteringsinsatser från egen regi för alla brukare i målgruppen oavsett utförare. 66

67 Socialförvaltningen Region Gotland 5 (5) Kostnadsberäkningar Förutsättningar Tidiga och intensiva rehabiliterings insatser i hemmet (ordinärt boende) förutsätter arbete gentemot mindre och färre geografiska områden. Antalet hemtjänstgrupper i LOV-företagen minimeras. Detta möjliggör fler uppföljningar, att hålla kontinuerlig kontakt med, samt att handleda, hemtjänstpersonalen i vardagsrehabilitering och förflyttningsteknik. Vidare krävs fortsatt arbete inom särskilt boende inklusive korttidsboendet med höjande och bibehållande insatser till brukarna samt vardagsrehabilitering och förflyttningsteknik för personalen även efter att statsbidraget upphört. Kostnader Kostnaderna för ordinärt boende är beräknade utifrån Östersundsmodellens 1,0 arbetsterapeut och 1,0 fysioterapeut per 600 invånare >65 år. Det innebär en utökning av 25,7 tjänster 2017 till en kostnad av 17 Mkr. Kostnaden för särskilt boende och korttidsboende är beräknade utifrån underlaget för den ökade bemanningen för statsbidraget, totalt 10 tjänster utökning eller 5,8 Mkr. Tillkommer driftskostnader för dessa tjänster med 1 Mkr. Finansiering Satsningen finansieras med utökad ram för ordinärt boende enligt Östersundsmodellen. Baserat på resultat från TiR-projektet kan antas att satsningen på ordinärt boende kan minska kostnaderna för hemtjänst. Delfinansiering redan 2018 och motsvarande statsbidraget 2019 beroende på rekryteringsläget. Tidig rehabilitering kan antas minska kostnaderna för betalningsansvar men omfattningen är osäker. Effekterna av satsningen skall följas upp årligen. Båda dessa effekter kommer socialnämnden till del. (Mkr) Kostnadsökning 3,91 23,8 23,8 23,8 Statsbidrag -3,91-5,8-2,8-0,0 Hemtjänst 0 0-3,0-5,8 Betalningsansvar 0 0 -osäkert -osäkert Ram 0 18,0 18,0 18,0 67

68 Socialförvaltningen Lisa Etzner Ärendenr SON 2015/210 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Socialnämnden Socialnämndens inställning till Motion: Ökat och säkrat stöd till kvinno- och tjejjourer Förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens synpunkter som svar på inkommen motion om Ökat och säkrat stöd till kvinno- och tjejjourer. Sammanfattning Under våren 2015 inkom F! med en motion om ökat och säkrat stöd för kvinno- och tjejjourer på Gotland. F! yrkar i sin motion på att TROTS Kvinnojour ska beviljas ett rimligt ekonomiskt stöd samt att kvinno- och tjejjourerna på Gotland ska garanteras ekonomiskt stöd till basverksamhet, hyror och andra löpande kostnader samt lön för deras anställda. Socialförvaltningen har ingen möjlighet att gå in och stötta specifika föreningar eller ideella organisationer ekonomiskt för att dessa ska kunna fortsätta sina respektive verksamheter. Socialförvaltningen har däremot möjligheten att teckna avtal med de kvinno- och tjejjourer som finns på Gotland för köp av enstaka platser i skyddat boende vid behov. Bakgrund I samband med Kultur och fritidsnämndens (KFN) fördelning av stöd till sociala föreningar 2015 inlämnades en motion till Region Gotland där F! yrkade att TROTS kvinnojour beviljas ett rimligt ekonomiskt stöd och att kvinno- och tjejjourer på Gotland garanteras ekonomiskt stöd till basverksamhet, hyra och andra löpande kostnader samt lön för anställda. Motionen har skickats ut till berörda nämnder i regionen för inlämnande av synpunkter/remissvar. Brukare Att det finns tillgång till skyddade boenden på Gotland är av vikt för de familjer som pga. våld eller annan problematik i hemmet kan vara i behov av skydd. De gotländska kvinno- och tjejjourerna fyller därför en mycket viktig funktion och socialförvaltningen kan därför se att det stöd som finns till sociala föreningar är mycket viktigt. Ekonomi Socialförvaltningen ser inga möjligheter till att stödja ideella föreningar eller organisationer ekonomiskt på så sätt som F! föreslår. Socialförvaltningen har dock Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 68 Org nr Webbplats

69 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/210 2 (2) möjlighet att teckna avtal med kvinno- och tjejjourer om köp av enstaka platser i skyddat boende vid behov. Sociala föreningar kan däremot ansöka om ekonomiskt stöd via kultur- och fritidsförvaltningen, vilken är den förvaltning som hanterar stöd och bidrag till sociala föreningar, idrottsföreningar m.fl. KFN beslutade i samband med att motionen lämnades in till regionen att tillsätta en utredning av stöd till de sociala föreningarna på Gotland, då KFN såg att behovet av stöd kraftigt överskred deras budgetram. Utredningen beräknas vara klar i maj Socialförvaltningen kommer att delta med representant i den arbetsgrupp som jobbar med utredningen. Bedömning Socialförvaltningen bedömer att det vore bra att invänta och se vad utredning gällande stöd till sociala föreningar kommer fram till. Socialförvaltningen gör vidare bedömningen att socialförvaltningen inte har någon möjlighet att gå in och stödja enskilda föreningar ekonomiskt, men kan däremot teckna avtal om att köpa enstaka platser för skyddat boende i dessa kvinno- och tjejjourer vid behov. Marica Gardell socialdirektör 69

70 Motion: Ökat och säkrat stöd till kvinno- och tjejjourer Till: Regionfullmäktige Gotland 2014 anmäldes 116 fall av misshandel mot kvinnor på Gotland. Av dessa var drygt hälften i nära relation med gärningsmannen. Det uppskattas att ca 20 procent av de som utsätts för våld i nära relationer anmäler. Med detta mörkertal i beräkningen innebär det 300 fall st i veckan. Länge har kvinnojoursverksamhet varit helt ideell då samhället sett våldet som en privatsak. Att kvinnojourerna inte är myndigheter och inte har anmälningsplikt är en viktig förutsättning för etablerandet av förtroendefulla relationer, men samtidigt behöver stödet bli mer långsiktigt. Efter att Gotlands Tjejjour, på grund av svårigheter att få föreningsbidrag, lades ner 2006 finns på Gotland två kvinnojourer. Kvinnojouren Amanda riktar in sig mot det akuta skedet och kan ta emot två familjer i skyddat boende. Amanda beviljas regionalt stöd för att täcka kostnaderna för det skyddade boendet ett stöd som måste sökas på nytt varje år. TROTS kvinnojour riktar sig till alla människor som upplever våld i nära relationer - inte bara kvinnor - och kan ta emot en vuxen samt ett barn i sitt skyddade boende. TROTS arbetar även utåtriktat och förebyggande, samt fungerar som en länk mellan alla de olika myndigheter en våldsutsatt person måste ha kontakt med. TROTS beviljas endast kr i regionalt stöd 2015 och har mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet. Detta samtidigt som trycket är högt med ca ett nytt fall i veckan, och de har sedan hösten 2014 hjälpt till att gömma 6 familjer. Amanda och TROTS har i skrivande stund kö till sina boenden, och våldsutsatta människor står alltså utan det stöd de behöver. De ekonomiska anslagen behöver både höjas och säkras för att alla offer för mäns våld och för våld i nära relationer ska kunna skyddas, men också för att det så viktiga förebyggande arbetet ska kunna bedrivas. Därför yrkar jag på Att även TROTS Kvinnojour beviljas ett rimligt ekonomiskt stöd, och Att kvinno- och tjejjourer på Gotland garanteras ekonomiskt stöd till basverksamhet, hyra och andra löpande kostnader samt lön för anställda. Elin Bååth (F!)