Landsbygdsprogram 2021 för Sundsvalls kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landsbygdsprogram 2021 för Sundsvalls kommun"

Transkript

1 Koncernstaben Avd. för strategisk samhällsutveckling Diarienummer: KS Remissversion Landsbygdsprogram 2021 för Sundsvalls kommun

2 Innehållsförteckning Om landsbygdsprogrammet... 1 Vad är landsbygdsprogrammet?... 1 Uppdraget... 1 Framtagandeprocessen... 1 Programmets struktur... 1 Koppling till andra styrdokument... 2 RIKARE... 2 Översiktsplan Genomförande och uppföljning... 2 Om landsbygden... 3 Definiton av landsbygd... 3 Befolkning... 3 Sysselsättning... 3 Landsbygdsstöd... 4 Nationellt landsbygdsprogram... 4 Lokalt ledd utveckling... 4 Stöd till kommersiell service... 4 Bygdemedel... 4 Byaskötselpeng... 5 Strategi för landsbygden... 6 Mål och vision för landsbygden... 6 Grundläggande service... 7 Serviceorter... 7 Kommunal service... 8 Kommersiell och övrig offentlig service... 8 Tabell över tillgänglig service... 9 Fokusområden Offentlig och kommersiell service Näringsliv, sysselsättning och turism Natur, friluftsliv och ideell sektor Bebyggelse och kommunikationer Snabbt bredband Landsbygdssäkring av beslut Handlingsplan för landsbygden Offentlig och kommersiell service Näringsliv, sysselsättning och turism Natur, friluftsliv och ideell sektor Bebyggelse och kommunikationer Snabbt bredband... 18

3 Om landsbygdsprogrammet Vad är landsbygdsprogrammet? Landsbygdsprogrammet är Sundsvalls kommuns övergripande strategi och handlingsplan för landsbygden. Det gäller till år 2021, men kan vid behov revideras fram till dess. Programmet utgör även Sundsvalls kommuns varuförsörjningsplan och bredbandsstrategi för landsbygden. Sammantaget är programmet en plattform och utgångspunkt för det övergripande arbetet med landsbygdsfrågor i kommunen. Det pekar ut inriktning och prioriteringar och ska ligga till grund för beslut som bedöms påverka tillgången till service på landsbygden eller möjligheten att bo och arbeta där. Landsbygdsfrågor är ett tvärsektoriellt område. Oavsett om det handlar om infrastruktur-, näringslivs-, eller servicefrågor så finns i många fall ett landsbygdsperspektiv att ta hänsyn till. Kommunens verksamheter är mångfacetterade och även om landsbygdsprogrammet till stor del är heltäckande så berörs inte samtliga områden som har kopplingar till landsbygden. Det är en medveten avgränsning i syfte att lyfta fram de mest prioriterade frågorna. Uppdraget Kommunfullmäktige i Sundsvall beslutade den 23 juni 2014 att kommunen ska ta fram ett nytt landsbygdsprogram och att programmet från 2006 ska utvärderas. Uppdraget finns även med i Mål och resursplan med plan för Där framgår bland annat att landsbygdsprogrammet ska peka ut serviceorter för kommunen. Framtagandeprocessen Landsbygdsprogrammet har tagits fram av koncernstabens avdelning för strategisk samhällsutveckling under perioden Framtagandet har skett i projektform, med utgångspunkt i kommunens projektmodell. En tjänstemannaledd styrgrupp har ansvarat för projektet. Kommunstyrelsens plan- och utvecklingsutskott, som ansvarar för beredning av landsbygdsfrågor, har tillsammans med infrastruktur- och serviceutskottets ordförande utgjort en politisk referensgrupp till projektet. Programmet har tagits fram i dialog med boende, företagare och föreningar på landsbygden. Ett 15-tal dialogmöten och workshops har genomförts i olika delar av kommunen. De som bor och verkar på landsbygden har vid dessa träffar fått möjlighet att lämnat förslag och inspel till arbetet. Synpunkterna har i stor utsträckning påverkat programmets innehåll och Sundsvalls kommun vill rikta ett stort tack till alla som har varit med och bidragit! Programmets struktur Landsbygdsprogrammet består av fyra delar: 1. Om landsbygdsprogrammet redogör för bakgrunden till programmet, framtagandeprocessen och kopplingen till andra styrdokument. Här framgår också hur programmet ska genomföras och följas upp. 2. Om landsbygden handlar om landsbygden generellt. Här redogörs för Sundsvalls kommuns definition av landsbygd, statistik gällande befolkning och sysselsättning samt olika landsbygdsstöd. 1

4 3. Strategi för landsbygden redogör för Sundsvalls kommuns mål och vision för landsbygden. Strategin pekar ut serviceorter och vilken service som bör erbjudas där. Fem fokusområden har prioriterats och som belyser bakgrundsfakta samt kommunens strategiska inriktning för landsbygden. Av strategin framgår också hur kommunfullmäktiges beslut ska landsbygdssäkras. 4. Handlingsplan för landsbygden konkretiserar och sammanställer innehållet i de fem fokusområdena till totalt 29 åtgärdsförslag för kommunens nämnder och bolag att genomföra. För varje punkt framgår ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse. Koppling till andra styrdokument Landsbygdsprogrammet utgår från ett flertal kommunala styrdokument, framför allt RIKARE och Översiktsplan Dessa styrdokument är överordnade landsbygdsprogrammet. Om det till exempel skulle finnas skillnader mellan innehållet i landsbygdsprogrammet och översiktsplanen så gäller därmed översiktsplanen. Programmet har också tagits fram utifrån relevanta styrdokument på regional och nationell nivå, till exempel Länsstyrelsen Västernorrlands regionala handlingsplan för bredbandsutbyggnad och Regionalt Serviceprogram RIKARE RIKARE är Sundsvalls kommuns hållbara tillväxtstrategi och beskriver prioriterade vägval för hur kommunen ska arbeta för att nå den övergripande målbilden år Tillväxtstrategin är koncernövergripande och utgör en gemensam plattform som annan planering och styrning i kommunen utgår från. 1 Det är därför naturligt att landsbygdsprogrammet har tagits fram med utgångspunkt i RIKARE och den övergripande målbilden. Översiktsplan 2021 Översiktsplanen beskriver kommunens långsiktiga planering av mark och vattenanvändning, hur bebyggelsen ska utvecklas och hur befintliga marktillgångar ska användas, utvecklas och bevaras. 2 I översiktsplanen finns kommunövergripande generella riktlinjer för landsbygdsutveckling och generella riktlinjer för inlandet och kustlandet. Två utvecklingsstråk pekas ut och utgör till stor del grunden för utpekandet av serviceorter i landsbygdsprogrammet. Av översiktsplanen framgår också Sundsvalls kommuns LIS-områden. LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Inom dessa områden bedöms det vara lämpligt att kunna pröva dispens från strandskyddet, under förutsättning att syftet med detta inte åsidosätts. Genomförande och uppföljning Landsbygdsprogrammet är gemensamt för hela kommunkoncernen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att det genomförs. Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna genomförandet och uppföljningen av programmet. Programmet kommer att följas upp vartannat år med start I samband med uppföljningen kommer de övergripande målen för landsbygden (se mål och vision för landsbygden) att stämmas av mot den senast tillgängliga statistiken. De nämnder och bolag som berörs av åtgärdsförslag i handlingsplanen kommer att redogöra för genomförandet av dessa. 1 Källa: RIKARE. 2 Källa: Översiktsplan

5 Om landsbygden Definiton av landsbygd I Sverige finns ingen ensam fastslagen definiton av begreppet landsbygd. Istället används ett flertal olika definitioner, både nationella och internationella. Situationen avgör i många fall vilken av dessa som är lämplig att använda. Till exempel om man vill studera landsbygden ur ett mikro- eller makroperspektiv, utifrån tillgången till service och närheten till större städer eller utifrån landsbygdens fysiska förutsättningar. Jordbruksverket delar in Sveriges kommuner i fyra regiontyper och enligt denna indelning räknas Sundsvalls kommun som ett stadsområde. I den regionala handlingsplanen för det nationella landsbygdsprogrammet definierar Länsstyrelsen Västernorrland hela länet förutom Sundsvalls tätort som landsbygd. Före detta Glesbygdsverkets indelning i områdestyper innebär att områden med 5-45 minuters bilfärd till tätorter med invånare eller fler räknas som tätortsnära landsbygd. Områden med mer än 45 minuters bilfärd till dessa tätorter räknas som glesbygd. Enligt denna definition är i stort sett hela Sundsvalls kommuns landsbygd att betrakta som tätortsnära. Avsaknaden av en entydig landsbygdsdefinition innebär att kommunerna har möjlighet att ta fram egna definitioner, som utgår från lokala förutsättningar. Sundsvalls kommun definierar landsbygd i översiktsplanen. Allt område utanför Sundsvalls tätortsområde (inklusive Vi) och Njurunda tätortsområde utgörs av inlandet respektive kustlandet. Dessa två utgör tillsammans landsbygden i Sundsvalls kommun. Befolkning I Sundsvalls kommun bor personer (per den 31 december 2014). Av dessa bor totalt personer på landsbygden, utifrån den definition som kommunen använder. 3 Det motsvarar cirka 24 % av kommunens befolkning. Sysselsättning Förvärvsintensiteten, det vill säga andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen år med bostad i området, uppgår till 79,6 % inom det område som kommunen definierar som landsbygd, och är därmed högre än inom tätortsområdet där motsvarande andel är 75,6 %. 4 Den totala förvärvsintensiteten för hela kommunen uppgår till 78,9 %. Anledningen till att förvärvsintensiteten inom kommunens landsbygdsområde är högre än inom tätortsområdet beror sannolikt på flera faktorer. En tänkbar sådan är åldersstrukturen och den relativt sett högre medelåldern, som innebär att fler personer inom den arbetsföra delen av befolkningen har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Även bostadsbeståndet, med en stor andel småhus och färre bostads- och hyresrätter är en trolig påverkansfaktor. Förvärvsintensiteten skiljer sig också mellan olika kommundelar, och många inom nattbefolkningen arbetspendlar till centrala Sundsvall. 3 Källa: SCB, egen beräkning. 4 Källa: SCB, egen beräkning. 3

6 Landsbygdsstöd Det finns olika bidrag och ersättningar att söka på lokal, regional och nationell nivå för att till exempel bedriva utvecklingsprojekt eller upprätthålla service på landsbygden. Nedan finns information om några av dessa stöd. Nationellt landsbygdsprogram Det nationella landsbygdsprogrammet innehåller stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden, såsom företags- och projektstöd. Programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU och gäller för perioden Jordbruksverket är förvaltandet myndighet. Länsstyrelsen Västernorrland har tagit fram en regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet för perioden I det nationella landsbygdsprogrammet finns bland annat stöd för utbyggnad av snabbt bredband på landsbygden, som länsstyrelsen Västernorrland handlägger och beslutar om i länet. Den som söker stödet ska vara en juridisk person, till exempel en förening, ett företag eller en kommun, och projektet ska vara till nytta för fler. 6 Lokalt ledd utveckling Projekt som syftar till att utveckla eller vara till nytta för landsbygden kan få finansiering via föreningen Leader Mittland Plus, som bedriver leaderverksamhet inom Sundsvalls, Timrå, Ånge och Bräcke kommuner. Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden (tidigare endast leader) bygger på ett underifrånperspektiv, vilket innebär att de som bor och verkar på landsbygden själva har möjlighet att initiera och driva utvecklingsprojekt. Föreningens styrelse heter LAG, som står för Local Action Group. Den stämmer av inkomna projektansökningar mot föreningens lokala utvecklingsstrategi och beslutar om vilka projekt som får finansiering. Stöd till kommersiell service Länsstyrelsen Västernorrland handlägger och beslutar om det statliga stödet för kommersiell service till dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar i områden där servicen är gles. Stödet består av ett investeringsbidrag och ett servicebidrag. Investeringsbidrag kan sökas för investeringar i form av exempelvis ny- eller ombyggnation. Servicebidrag är bidrag för att överbrygga tillfälliga lönsamhetsproblem och lämnas endast om det finns synnerliga skäl för detta och andra åtgärder har prövats först. Stöd lämnas i regel endast till den så kallade sistabutiken på orten och får inte snedvrida konkurrensen. 7 Sundsvalls kommun beviljar även hemsändningsbidrag till dagligvarubutiker som kör ut varor till kunder i glesa områden. Bygdemedel Bygdemedel, eller bygdeavgiftsmedel, är pengar som kraftbolagen betalar som ersättning till bygder som berörs av vattenkraftsutbyggnaden. Exempelvis hembygdsföreningar, idrottsföreningar och byalag kan söka bygdemedel till bland annat reperationer eller investeringar i byggnader, förbättringar i idrottsanläggningar eller inköp av utrustning. Det är inte möjligt att få stöd för driftkostnader och investeringar som kan behöva fortsatt bidrag. Länsstyrelsen Västernorrland handlägger och beslutar om bygdemedel och kommunen yttrar sig om varje ansökan innan länsstyrelsen fattar beslut. 8 5 Källa: Jordbruksverket. 6 Källa: Jordbruksverket. 7 Källa: Länsstyrelsen Västernorrland. 8 Källa: Länsstyrelsen Västernorrland. 4

7 Byaskötselpeng Ideella föreningar på landsbygden som frivilligt sköter om kommunal mark kan ansöka om så kallad byaskötselpeng hos Sundsvalls kommun. Det är ett bidrag på maximalt kronor och skötseln kan bestå av till exempel gräsklippning, gräsröjning eller slyröjning. Det gäller både för områden som inte redan sköts och för områden där föreningen önskar höja nivån på befintlig skötsel. Föreningen håller själv med verktyg, maskiner och bränsle och ansvarar för att till exempel transportera bort ris. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för byaskötselpengen och har tagit fram särskilda villkor som ska uppfyllas för att bidraget ska kunna beviljas. 9 9 Källa: Sundsvalls kommun. 5

8 Strategi för landsbygden Mål och vision för landsbygden Sundsvalls kommun har beslutat om en övergripande målbild för år Den gäller för hela kommunens geografiska område, både staden och landsbygden. Målbilden är uppdelad i sex målområden och beskriver Sundsvall år 2021: 1. Sundsvall är Norrlands huvudstad med fler än invånare 2. Fler jobb i nya och växande företag och organisationer bidrar till en hållbar utveckling 3. Vi är föregångare i att utveckla logistiklösningar med gröna resor och transporter i alla väderstreck 4. I Sundsvall finns en mångfald av människor och idéer 5. Hela utbildningssystemet är attraktivt och av högsta kvalitet 6. Sundsvall erbjuder trygghet och en livsmiljö i toppklass där alla ges möjlighet att växa i ett klimatsmart och klimatsäkert samhälle I Översiktsplan 2021, fastslagen av kommunfullmäktige den 26 maj 2014, framgår Sundsvalls kommuns vision för landsbygden: Vi har en levande landsbygd med en väl fungerande service som bygger på medborgarnas behov och tillgängliga offentliga resurser. Fler människor ser landsbygdens fördelar och väljer att bo kvar, flytta till ett attraktivt boende där eller vistas där på fritiden. De areella näringarna är en viktig resurs på landsbygden som utvecklas, exempelvis genom lokal ekologisk matproduktion, energiproduktion, anpassat skogsbruk eller samverkan med besöksnäringen. Under framtagandet av landsbygdsprogrammet har kommunstyrelsens plan- och utvecklingsutskott beslutat om två effektmål för detta. De utgör Sundsvalls kommuns övergripande mål för landsbygden till år 2021: Befolkningstillväxt på landsbygden Ökad sysselsättning på landsbygden Målen är starkt kopplade till mål ett och två i den övergripande målbilden och förtydligar att kommunens ambition är ökad befolkning och sysselsättning även på landsbygden. Det är en utgångspunkt för att ta tillvara tillväxtpotentialen i hela kommunen. Landsbygdsprogrammet bidrar samtidigt till att nå övriga mål i den övergripande målbilden. 6

9 Grundläggande service I varje kommundel finns minst en tätort som utgör nav för offentlig och kommersiell service. De benämns fortsättningsvis serviceorter. Deras serviceutbud varierar, bland annat på grund av befolkningsunderlag och närheten till andra tätorter. Gemensamt är att de förser omkringliggande, mer glesbefolkade områden, med grundläggande service. Serviceorterna är därför strategiskt viktiga för landsbygden och kommunen måste planera och prioritera för att säkra och samla kommunal service där. Utgångspunkten är att den kommunala service som finns på serviceorterna idag, och som listas på nästa sida, även fortsättningsvis bör erbjudas där. Även andra aspekter än landsbygdsperspektivet måste dock vägas in vid beslut som handlar om organisering av de kommunala verksamheterna. Minskande elevunderlag och svårigheter att rekrytera personal kan till exempel leda till situationer då det inte längre är hållbart, varken ekonomiskt eller för eleven, att bedriva verksamhet i vissa skolor. Om kommunal service på landsbygden riskerar att läggas ned så bör Sundsvalls kommun, i de fall då det bedöms vara lämpligt, försöka hitta andra, lokalt anpassade, lösningar för att säkra servicen. Det skulle till exempel kunna innebära att en förening genom bidrag från kommunen tar över driften av en fritidsgård eller att bokbussens turer till en särskild ort på landsbygden utökas. Kommunen beslutar inte över kommersiell och övrig offentlig service, såsom apotek, dagligvarubutiker och vårdcentraler, men kan ändå ha en viktig roll att samverka med ansvariga aktörer och skapa förutsättningar för den typen av verksamheter. Serviceorter Nedan framgår vilken serviceort, eller vilka serviceorter om det är fler än en, som förser varje kommundel med grundläggande service. Genom det fria skol- och vårdvalet kan kommuninvånarna ta del av offentligt finansierad service i andra delar av kommunen än där de själva bor. Upptagningsområdena visar därför endast en bild över grundläggande service som finns tillgänglig i kommundelarna. Utöver den service som finns på serviceorterna så tillkommer självklart också platsoberoende service, till exempel distansutbildningar och hemtjänst. Njurundabommen, Kvissleby och Vi ingår inte i landsbygdsdefinitionen men fungerar som serviceorter för landsbygden inom Njurunda respektive Alnö kommundelar. Sundsvall utgör (främst genom stadsdelarna Bergsåker och Granlo) en serviceort till Sättna kommundel, utan att tillhöra kommundelen. Detta eftersom Sättnas andra serviceort, Kovland, har ett begränsat serviceutbud samtidigt som många av kommundelens invånare tar del av service i Sundsvall. Njurunda kommundel: Njurundabommen och Kvissleby Sättna kommundel: Kovland och Sundsvall Indal-Lidens kommundel: Indal och Liden Stöde kommundel: Stöde Matfors kommundel: Matfors Alnö kommundel: Vi Sundsvalls tätortsområde utgör ett utvidgat serviceområde för hela kommunen. Här finns bland annat Sundsvalls sjukhus, statliga myndigheter, kommunala och fristående gymnasieskolor och annan mer omfattande offentligt finansierad service. Här finns också, främst inom Birsta handelsområde och Sundsvalls stenstad, tillgång till ett större utbud av kommersiell service, handel och nöjen än i övriga kommundelar. 7

10 Kommunal service Den kommunala servicen nedan finns på samtliga serviceorter. Sundsvalls kommuns utgångspunkt är att serviceorterna även fortsättningsvis bör ha tillgång till denna service. Grundskola (F-5 eller F-6) Barnomsorg Kollektivtrafik (till och från centralorten) Idrottshall Motionsspår Den ytterligare kommunala servicen nedan finns på samtliga serviceorter förutom Njurundabommen, Kovland, Indal och Liden. Njurundabommen och Kovland saknar all denna service. Indal saknar ett högstadium. Liden saknar ett bibliotek. Sundsvalls kommuns utgångspunkt är att samtliga kommundelar även fortsättningsvis bör ha tillgång till denna service. Antingen genom en serviceort, eller genom att två serviceorter kompletterar varandras utbud. Högstadium Äldreboende Fritidsgård Bibliotek Kommersiell och övrig offentlig service Den kommersiella och övriga offentliga servicen nedan finns på samtliga serviceorter. Sundsvalls kommun bör, genom att föra dialog och samverka med länsstyrelsen och berörda näringsidkare, verka för att serviceorterna även fortsättningsvis har tillgång till denna service. Dagligvarubutik Apotek eller apoteksombud Post eller postombud Den ytterligare kommersiella och övriga offentliga servicen nedan finns på samtliga serviceorter förutom Kovland, Njurundabommen och Indal. Kovland saknar all denna service. Njurundabommen och Indal saknar en hälso- eller vårdcentral. Sundsvalls kommun bör, genom att föra dialog och samverka med landstinget, länsstyrelsen och berörda näringsidkare, verka för att varje kommundel även fortsättningsvis har tillgång till denna service. Antingen genom en serviceort, eller genom att två serviceorter kompletterar varandras utbud. Hälso- eller vårdcentral Drivmedelsanläggning 8

11 Tabell över tillgänglig service Kommundel Njurunda Sättna Indal-Lidens Matfors Stöde Alnö Serviceort Njurundabommen Kvissleby Kovland Sundsvall Indal Liden Matfors Stöde Vi Grundskola (F-5 eller X X X X X X X X X F-6) Barnomsorg X X X X X X X X X Kollektivtrafik (till X X X X X X X X X och från centralorten) Idrottshall X X X X X X X X X Motionsspår X X X X X X X X X Högstadium X X X X X X Äldreboende X X X X X X X Fritidsgård X X X X X X X Bibliotek X X X X X X Dagligvarubutik X X X X X X X X X Apotek eller apoteksombud X X X X X X X X X Post eller postombud X X X X X X X X X Hälso- eller vårdcentral Drivmedelsanläggning X X X X X X X X X X X X X 9

12 Fokusområden 1. Offentlig och kommersiell service Den offentliga sektorn arbetar på demokratins och medborgarnas uppdrag. Sverige har en lång tradition av kommunalt självstyre och kommunen ansvarar för en stor del av välfärden och samhällsservicen. Ett lågt befolkningsunderlag och stora upptagningsområden gör det svårt att erbjuda ett större utbud av kommunal service på landsbygden. Det är samtidigt en förutsättning för att människor ska kunna bo och verka där. Sundsvalls kommun pekar därför ut ett antal serviceorter (se grundläggande service). Kommunen bör, via dessa orter, säkra att alla kommundelar har tillgång till en viss nivå av kommunal service. Även ny service bör förläggas dit. Det handlar både om verksamheter som kommunen måste erbjuda enligt lag och sådant som sker på frivillig basis, till exempel inom kultur- och fritidsområdet. Det krävs ekonomiska satsningar för att säkra tillgången till offentlig service på landsbygden, men det offentliga måste också våga testa nya, innovativa, lösningar. Medelpads räddningstjänstförbund driver projektet Skydd mot olyckor i landsbygd, eller Förstärkt medmänniska som det också kallas. I ett antal byar, varav fem inom Sundsvalls kommun, som räddningstjänst och ambulans har långt att åka till har invånarna möjlighet att bidra med en första insats. Genom sms informeras frivilliga, som har fått en viss grundutbildning, via SOS-alarm om exempelvis ett hjärtstopp inträffar i närheten och kan i många fall vara på plats före blåljuspersonalen. De förstärkta medmänniskorna har varken fler skyldigheter eller rättigheter än andra och ersätter inte myndigheternas verksamheter. Systemet är enbart ett komplement i syfte att höja tryggheten i den egna byn. Exemplet ovan visar hur det offentliga med relativt små medel, tekniska lösningar och ideella krafter kan höja trygghetsnivån i glesa områden. Idéer för att förbättra servicen ska uppmuntras i den kommunala organisationen, oavsett verksamhetsområde. Sundsvalls kommun ska vara öppen för att pröva digitala lösningar i syfte att minska de negativa effekterna av landsbygdens gleshet. Kommunen ska även ställa sig positiv till samordning av offentlig och kommersiell service på landsbygden samt stödja utvecklingen av lokalt anpassade servicelösningar. Genom dialog och samverkan med andra aktörer, såsom landstinget, ska Sundsvalls kommun dessutom verka för en god tillgång till den offentliga service som kommunen inte beslutar över. En dagligvarubutik är ofta en naturlig träffpunkt på landsbygden och utgör nav för annan kommersiell service och ombudsverksamhet såsom post och apoteksvaror, och ibland även drivmedel. Butikerna har därför en strategiskt viktig roll för landsbygden och kommunen ser dem som en utgångspunkt och i många fall en förutsättning för annan kommersiell service. Antalet dagligvarubutiker på landsbygden har samtidigt minskat drastiskt under de senaste decennierna. Ökad konkurrens från stormarknader påverkar tillsammans med andra faktorer köptroheten hos invånarna. Kommunen är positiv till nyetableringar av dagligvarubutiker på landsbygdsorter där denna service tidigare har funnits. Länsstyrelsen administrerar det statliga stödet för kommersiell service i områden där servicen är gles. Kommunen ska därför säkerställa en god planering och samverka med myndigheten om tillgången till kommersiell service på landsbygden. För att ytterligare stärka landsbygdsbutikernas roll som servicenav och träffpunkt ska kommunen ta fram en modell och riktlinjer för att kunna bevilja ekonomisk ersättning till dagligvarubutiker i glesa områden som vill inrätta så kallade servicepunkter, där till exempel turistinformation och en dator med internetuppkoppling erbjuds. 10

13 2. Näringsliv, sysselsättning och turism För att hela Sundsvall ska leva krävs ett starkt och tillväxtfrämjande näringslivsklimat i alla kommundelar. Jordbruk, transport, utvinning och tillverkning är vanliga näringsgrenar på landsbygden, men näringslivet är mer varierat än så. Det präglas i många fall av småskalighet och en stor andel registrerade företag utan anställda. Även om det självklart finns skillnader mellan kommundelarnas landsbygdsområden saknas i regel stora privata arbetsgivare som svarar för många arbetstillfällen, likt de stora industrierna och tjänsteföretagen i staden gör. Vattenkraften och skogsbruket är storskaliga verksamheter på landsbygden men har till följd av den tekniska utvecklingen förhållandevis få anställda. Sysselsättningsgraden är dock högre inom landsbygdsområdet än inom tätortsområdet. Många arbetspendlar till centrala Sundsvall. Det råder ett ömsesidigt beroende mellan stad och landsbygd eftersom dessa områden, förenklat, utbyter varor, tjänster och andra nyttigheter med varandra. På landsbygden produceras till exempel energi, livsmedel och råvaror som staden är beroende av för att kunna fungera. Staden utgör tillväxtmotor och tillhandahåller bland annat en stor och varierad arbetsmarknad, ett större utbud av offentlig och kommersiell service, högre utbildning och olika tjänster som omkringliggande landsbygd gynnas av. 10 En bra balans mellan stad och landsbygd krävs för att detta utbyte ska ske effektivt och Sundsvalls kommun har en viktig roll att stötta näringslivet på landsbygden. Det är viktigt att komunnen, med utgångspunkt i inköpsstrategin, underlättar för små företag att delta i kommunala upphandlingar. Att stödja utbyggnaden av snabba bredbandslösningar är en annan prioriterad del i Sundsvalls kommuns arbete att skapa bra förutsättningar för landsbygdsföretagare (se snabbt bredband). Näringslivsbolaget i Sundsvall AB är ett av Sundsvalls kommuns helägda kommunala bolag och ansvarar för kommunens operativa näringslivsservice. Genom ägardirektiven uppdras bolaget specifikt att verka för företagsutveckling på landsbygden. De företagarfrukostar som Näringslivsbolaget arrangerar i kommundelarna är en viktig plattform för kontakten mellan kommunen och företagare på landsbygden. Näringslivsbolaget ska därför, i nära dialog med företagarföreningarna i kommundelarna, fortsätta genomföra och utveckla frukostmöten eller andra samverkansmöten för att nå ut till företagare på landsbygden samt fortsätta verka för företagsutveckling där. Företagarföreningarna är en viktig resurs och Näringslivsbolaget måste därför strategiskt tillvarata kunskapen och utvecklingspotentialen som finns inom dessa. Bolaget bör stötta projekt som syftar till samverkan och erfarenhetsutbyten mellan företagarföreningarna samt erbjuda stöd och hjälp vid bildandet av nya föreningar. Besöksnäringen växer snabbt i Sverige. Sundsvalls kommun har ett mål om en fördubblad omsättning till år Landsbygdsturismen är en mycket viktig del av branschen och en stor utvecklingspotential finns inom upplevelseindustrin, där upplevelser snarare än traditionella varor och tjänster efterfrågas. På landsbygden finns unika miljöer och kvaliteter som krävs för flera av dessa upplevelser. Det kan till exempel handla om jakt, fiske, paddling och vandring. Andra turistupplever på landsbygden kan vara koncept som att bo på bondgård. Sundsvalls kommun ska, främst genom Näringslivsbolaget (där turistbyrån ingår) och inom destinationsutvecklingsarbetet, verka för att stärka landsbygdsturismen. Just nu planeras till exempel för att tillgängliggöra kustlandskapet för turism. Kommunen medfinansierar även EU-projektet Smart Green Region Mid Scandinavia, inom ramen samarbetet med kommunerna Östersund och Trondheim. En del i projektet handlar om att stärka kultur- och upplevelsenäringar längs den för besöksnäringen viktiga, och nyligen återinvigda, S:t Olavsleden. En annan del handlar om att främja entreprenörskap och besöksnäring kopplat till idrott och idrottsevenemang. 10 Källa: Tillväxtanalys. 11

14 3. Natur, friluftsliv och ideell sektor Landsbygdens naturtillgångar, stora ytor och öppna landskap skapar förutsättningar för bland annat energi- och livsmedelsproduktion. Landsbygdens resurser behövs för att samhället ska kunna fungera, men bidrar också till ekonomisk utveckling och fritidsaktiviter. Sundsvalls kommun vill med detta landsbygdsprogram betona vikten av en hållbar landsbygdsutveckling, som beaktar framtida generationers behov. Att en utveckling sker hållbart innebär att sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner vägs samman, utan att äventyra jordens ekosystem. Denna syn på hållbar utveckling måste också prägla arbetet med att skapa bra förutsättningar för landsbygden att utvecklas. År 2010 blev Sundsvalls kommun utsedd till årets friluftskommun, men har sedan dess tappat förstaplaceringen. Sundsvall har dock fortsatt rangordnats bland de bästa kommunerna och ambitionen är att förstärka positionen. Målet är att bli Skandinaviens bästa friluftskommun. Friluftslivet är dock inte en renodlad landsbygdsfråga. Flera populära områden för friluftsaktiviteter finns stadsnära inom tätortsdefinitionen. Landsbygden har dock en stor potential genom det varierade naturlandskapet, som skapar förutsättningar för ett bra friluftsliv. Därför bör kommunen säkerställa att även landsbygden som en plats för friluftsaktiviteter fortsätter att synliggöras och utvecklas i arbetet med att bli Skandinaviens bästa friluftskommun. Den ideella sektorn fyller en mycket viktig funktion på landsbygden och bidrar till gemenskap och samhällsengagemang. En stor del är kopplat till det friluftsliv som nämns ovan och aktiviteterna angränsar ofta till besöksnäringen på landsbygden. Det kan till exempel handla om ridning, skidåkning, paddling och fiske. Det handlar också om andra typer av föreningar, till exempel inom kultur- och idrottssektorn, som tillsammans med övriga delar av föreningslivet bidrar till att skapa en aktiv och attraktiv landsbygd. Sundsvalls kommun ska, inte minst via Föreningsbyrån, fortsätta att stötta föreningarna på såväl landsbygden som i staden och arbeta för att stärka föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden arbetar just nu med att ta fram ett nytt kulturpolitiskt handlingsprogram samt ett nytt idrottspolitiskt program. Programmen kommer att peka ut inriktning för fortsatta insatser och aktiviteter inom dessa områden. Det lokala utvecklingsarbete som sker inom till exempel utvecklingsgrupper och byalag är en annan viktig del av den ideella sektorn på landsbygden. Sundsvalls kommun ska stödja och uppmuntra de föreningar som ideellt arbetar för att utveckla sin bygd, och se dem som en självklarhet i det lokala utvecklings- och tillväxtarbetet. Kontakten mellan kommunen och verksamma inom olika delar av landsbygden bör med fördel ske genom dessa föreningar. Kommunen bör på sikt se över möjligheten att arbeta närmare, mer samordnat och mer strategiskt med föreningarna, i syfte att fortsätta utveckla landsbygden. Den ideella föreningen Leader Mittland Plus har godkänts att bilda nytt område för lokalt ledd utveckling inom EU:s nya programperiod. Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden (tidigare endast leader) är en metod för landsbygdsutveckling som bygger på ett underifrånperspektiv. Verksamma på landsbygden har möjlighet att initiera och driva utvecklingsprojekt genom leaderfinansiering. Leader Mittland Plus är en sammanslagning av Leader Mittland och Leader Timråbygd. Området består geografiskt av kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge och Bräcke. Föreningen inväntar fortfarande startbesked, men lokalt ledd utveckling kommer att bli ett av kommunens viktigaste verktyg för den operativa landsbygdsutvecklingen. Detta eftersom leadersamarbetet handlar om samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor, har ett tydligt gräsrotsperspektiv samt växlar upp kommunal medfinansiering mot viktig EUfinansiering. Sundsvalls kommun ska ta en aktiv roll i arbetet med lokalt ledd utveckling. 12

15 4. Bebyggelse och kommunikationer Det råder bostadsbrist i Sundsvall, vilket försvårar möjligheten för olika grupper i samhället, till exempel unga och personer med otrygga anställningar, att få en egen bostad. Landsbygden är generellt sett i behov av fler inflyttare för att säkra ett tillräckligt serviceunderlag. Till följd av flyktingmottagandet i kommunen så ökar just nu antalet människor på vissa landsbygdsorter markant. Ett problem är att det bostadsbestånd som finns på dessa orter ofta inte möjliggör för de asylsökande som beviljas uppehållstillstånd att bo kvar där. Det finns ett behov av fler hyreslägenheter och kommunen bör verka för en ökad nybyggnation, inte bara i centrala Sundsvall utan även i övriga kommundelar. Det är viktigt både ur ett integrationsperspektiv och för kommuninvånarna i allmänhet, och kan bidra till en rotation på bostadsmarknaden. Genom att bygga fler hyres- och bostadsrätter anpassade för äldre så frigörs småhus som till exempel barnfamiljer kan flytta in i. Bostadsförsörjningen är central för att lyckas med integrationen av nyanlända, och Sundsvalls kommun arbetar aktivt med frågorna. Det bostadspolitiska program som kommunfullmäktige antog den 23 juni 2014 kommer att revideras, till stor del på grund av att flyktingmottagandet har ökat. Av programmet framgår redan att mindre tätorter med befolkningstillväxt, såsom Kovland och Matfors, bör få en viss komplettering när det gäller flerbostadshus. I delar av inlandet där befolkningen minskar bör fokus vara ombyggnad och tillgänglighetsanpassning av det befintliga bostadsbeståndet. Det kommunala bostadsbolaget Mitthem AB bör, enlig programmet, bygga fler bostäder som uppskattas av äldre människor, både i staden och i kommundelscentrumen. 11 Hur bostadssituationen på landsbygden, och i synnerhet behovet av fler hyreslägenheter, bör hanteras vidare får kommande förslag på insatser visa. Det skulle till exempel kunna innebära att Mitthem får i uppdrag att pröva bygga lägenheter på serviceorterna, utanför tätortsområdet. I översiktsplanen pekas LIS-områden ut för landsbygden. LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och inom dessa områden bedöms det vara lämpligt att kunna pröva dispens från strandskyddet, under förutsättning att syftet med detta inte åsidosätts. LIS kan bidra till ett ökat byggande på landsbygden. Genom attraktiva kommundelscentrum och god tillgång till bland annat service och snabbt bredband kan landsbygden erbjuda bra boendemiljöer, med många kvaliteter som är svåra att hitta i staden, varför också dessa satsningar är viktiga för att bidra till ett öka intresse för nybyggnation där. Fungerande kommunikationer i form av vägar och kollektivtrafik är en annan avgörande förutsättning för livet på landsbygden. Det är viktigt att kommunen investerar i och underhåller kommunala vägar även på landsbygden. Men vägnätet består framför allt av statliga eller enskilda vägar, som kommunen inte ansvarar för. Sundsvalls kommun har en viktig roll att lämna inspel till den regionala transportplanen om investeringsbehov i statliga vägar, och som bidragsgivare till enskilda väghållare. Gatubelysningen är en viktig trygghetsfaktor och kommunen avsätter investeringsmedel för förbättrad gatubelysning på landsbygden. När det gäller kollektivtrafiken så bör kommunen, via Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland, se över möjligheten att utöka turerna till och från centralorten och serviceorterna på landsbygden. Kundunderlaget innebär samtidigt att det inte är möjligt att erbjuda samma täthet mellan turerna som inom stadstrafiken. Av kostnadseffektiva skäl så anpassas dem utifrån vanliga skol- och arbetstider. Sundsvalls kommun bör därför fortsätta utvecklingen av lokalt anpassade och flexibla kollektivtrafiklösningar, såsom anropsstyrd kompletteringstrafik (som ett komplement till den reguljära trafiken) och serviceturer till och från serviceorterna. 11 Källa: Sundsvalls bostadspolitiska program. 13

16 5. Snabbt bredband Regeringens nationella mål för bredbandstillgången är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Länsstyrelsen Västernorrland har i sin handlingsplan för bredbandsutbyggnaden, utifrån det nationella målet, bland annat slagit fast att 90 % av alla hushåll och företag i länet bör har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Med de nationella och regionala målen som utgångspunkt ska Sundsvalls kommun därför verka för att 90 % av alla hushåll och företag i kommunen har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år I nuläget har 65 % av kommunens invånare och företag tillgång till denna hastighet eller mer. Inom tätorter och småorter är den totala tillången 72 % och utanför dessa endast 11 %. 12 Det principiella ställningstagandet är att Sundsvalls kommun ska stödja utbyggnaden av öppen, konkurrensneutral och passiv bredbandsinfrastruktur i form av fiberoptik, i syfte att nå målen om bredbandstillgången. Snabbt bredband på landsbygden är i grunden en fråga om demokrati och inkludering. Tillgången till myndighetskontor och annan service har historiskt sett varit relativt god även på mindre landsbygdsorter. Den fysiska närvaron ersätts i allt större utsträckning av e-tjänster, samtidigt som utbyggnaden av snabbt bredband går långsammare på landsbygden än i större tätorter. En modern och väl utbyggd IT-infrastruktur i hela kommunen är därför en grundläggande förutsättning för att alla ska kunna ta del av den digitala utvecklingen, även i framtiden. Kopparnätet har under lång tid möjliggjort, och fortsätter att möjliggöra, bredband i kommunen. Den digitala utvecklingen innebär dock att kraven på att klara högre överföringshastigheter ständigt ökar och därför behövs en övergång till snabba bredbandslösningar. Den svenska bredbandspolitiken bygger i grunden på marknadslösningar, vilket betyder att privata aktörer i första hand svarar för bredbandstillgången. Kommunala aktörer får inte snedvrida eller hämma konkurrensen på bredbandsområdet. Till exempel så gäller förbud mot underprissättning. På delar av landsbygden saknas det kundunderlag som krävs för att snabbt bredband ska kunna byggas på kommersiella grunder. För de områden där marknadskrafterna inte bedöms räcka till finns öronmärkta medel i det nationella landsbygdsprogrammet för perioden att söka. Boende och andra verksamma på landsbygden bildar därför ekonomiska föreningar, så kallade fiberföreningar, och bygger egna lokala fibernät genom EU-medel och ideella krafter. Sundsvalls kommun är positivt inställd till och ska stödja utvecklingen av byanätsmodellen. Via Näringslivsbolagets bredbandslots ska Sundsvalls kommun erbjuda stöd och hjälp till fiberföreningar på landsbygden, oavsett hur långt i processen de har kommit, och vid behov se över möjligheten att permanenta och utvidga funktionen, exempelvis till att kunna erbjuda hjälp med projektledning. Tillsammans med länsstyrelsen och andra aktörer ska Sundsvalls kommun genom stadsnätsbolaget ServaNet AB (som ägs gemensamt av flera kommuner i Västernorrland och Jämtland) bidra till bildandet av ett regionalt ortsammanbindande fibernät. ServaNet är ett dotterbolag till Sundsvall Elnät AB. Genom ägardirektiven till Sundsvall Elnät uppdras bolaget specifikt att bygga fiber på landsbygden. Sundsvalls kommun ser nu över möjligheten att via ServaNet erbjuda fiberföreningar på landsbygden en kommunal helhetslösning för fiberutbyggnaden. De föreningar som själva önskar, och som samlar tillräckligt många medlemmar och privata anslutningsavgifter, ska ges möjlighet att teckna avtal och bygga fiber via bolaget. Konceptet går förenklat ut på att föreningarna bland annat ansvarar för att initiera och marknadsföra projektet och att samla in intresseanmälningar, medan ServaNet ansvarar för byggnation, drift och att söka EU-finansiering. Förutsättningarna utreds närmare under Källa: Post- och telestyrelsen. 14

17 Landsbygdssäkring av beslut Kommunfullmäktige fattar beslut i större och principiellt viktiga frågor som berör kommunen. Flera av besluten riskerar att, direkt eller indirekt, påverka landsbygden negativt. Sundsvalls kommun vill verka för att fler människor ska kunna bo och arbeta på landsbygden och därför ska de kommunfullmäktigebeslut som bedöms försvåra detta landsbygdssäkras. Det innebär att en konsekvensanalys, som belyser ett besluts negativa effekter på landsbygden, ska finnas med i underlaget om det är relevant för ärendet. Varje enskild handläggare och chef bedömer om det är relevant att landsbygdssäkra ett visst förslag till beslut. Men även kommunstyrelsen, övriga nämnder och bolagsstyrelser (inklusive utskott), som bereder ärenden för behandling i kommunfullmäktige, har ett ansvar att säkerställa att beslut landsbygdssäkras. Frågorna nedan ska besvaras i den aktuella konsekvensanalysen och en särskild mall kommer att tas fram för detta ändamål. På vilket sätt bedöms beslutet påverka: 1. Möjligheten att bo på och/eller flytta till landsbygden? 2. Möjligheten att arbeta på och/eller arbetspendla till och från landsbygden? 3. Tillgången till kommunal och/eller annan service på landsbygden? 15

18 Handlingsplan för landsbygden 1. Offentlig och kommersiell service Det här bör kommunen göra: Säkra att varje serviceort har tillgång till barnomsorg. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Säkra att varje serviceort har tillgång till en grundskola (F-5 eller F-6). Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Säkra att varje kommundel, genom minst en serviceort, har tillgång till ett högstadium. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Säkra att varje serviceort har tillgång till en idrottshall. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden Säkra att varje serviceort har tillgång till ett motionsspår. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden Säkra att varje kommundel, genom minst en serviceort, har tillgång till ett bibliotek. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden Säkra att varje kommundel, genom minst en serviceort, har tillgång till en fritidsgård. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden Säkra att varje kommundel, genom minst en serviceort, har tillgång till ett äldreboende. Ansvar: Socialnämnden Vid behov, och i samverkan med länsstyrelsen och övriga kommuner i länet, fortsätta medfinansiera en butiksmentor som stöttar dagligvarubutiker i glesa områden. Ansvar: Kommunstyrelsen Fortsätta bevilja hemsändningsbidrag till dagligvarubutiker som kör hem varor till kunder i glesa områden och vid behov höja ersättningsnivån. Ansvar: Kommunstyrelsen Ta fram en modell och riktlinjer för att bevilja ekonomisk ersättning till dagligvarubutiker i glesa områden som vill inrätta servicepunkter. Ansvar: Kommunstyrelsen Fortsätta arbetet med att utveckla vuxenutbildningar på distans, i syfte att underlätta för boende på landsbygden att studera på den egna orten. Ansvar: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (Navi) Fortsätta utveckla det nya mobila biblioteket, bokbussen Mobibblan, som bland annat genom en storbildsskärm och ett multimediasystem möjliggör en mängd olika aktiviteter och arrangemang utöver bokutlåning på landsbygden. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden 16

19 2. Näringsliv, sysselsättning och turism Det här bör kommunen göra: När det bedöms vara möjligt och lämpligt, utforma förfrågningsunderlag så att även små företag på landsbygden kan lämna anbud på kommunens upphandlingar. Ansvar: Kommunstyrelsen (Service och teknik) Erbjuda stöd och utbildningsinsatser i syfte att öka kompetensen hos små företag på landsbygden att lämna anbud på kommunens upphandlingar. Ansvar: Näringslivsbolaget/Kommunstyrelsen (Service och teknik) Arbeta aktivt med företagsservice och företagsutveckling på landsbygden. Ansvar: Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Fortsätta genomföra och utveckla företagarfrukostar och/eller andra typer av dialogmöten med företagare på landsbygden. Ansvar: Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Arbeta för att utveckla landsbygdsturismen i kust- och inlandet. Ansvar: Näringslivsbolaget i Sundsvall AB 3. Natur, friluftsliv och ideell sektor Det här bör kommunen göra: I arbetet med att bli Skandinaviens bästa friluftskommun, verka för att även friluftslivet på landsbygden utvecklas och bidrar till målet. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden Genom byaskötselpengen bevilja bidrag till ideella föreningar på landsbygden som frivilligt genomför röjningsarbeten och liknande på kommunala marker, samt vid behov höja ersättningsnivån. Ansvar: Stadsbyggnadsnämnden 4. Bebyggelse och kommunikationer Det här bör kommunen göra: Fortsätta arbetet med att rusta upp kommundelscentrumen. Ansvar: Stadsbyggnadsnämnden Genomföra investeringar i och underhålla befintliga kommunala bil-, gång- och cykelvägar på landsbygden. Ansvar: Stadsbyggnadsnämnden Genomföra investeringar i förbättrad gatubelysning på landsbygden. Ansvar: Stadsbyggnadsnämnden Genom inspel till den regionala transportplanen säkerställa att även statliga vägar på landsbygden prioriteras. Ansvar: Stadsbyggnadsnämnden 17

20 Se över möjligheten att utöka kollektivtrafiken till och från centrala Sundsvall och utpekade serviceorter som ingår i landsbygdsdefinitionen. Ansvar: Kommunstyrelsen 5. Snabbt bredband Det här bör kommunen göra: I samverkan med Länsstyrelsen Västernorrland och andra berörda aktörer bidra till bildandet av ett regionalt ortsammanbindande fibernät. Ansvar: Sundsvall Elnät AB/ServaNet AB. I enlighet med Sundsvall Elnät AB:s ägardirektiv, och utan att snedvrida eller hämma konkurrensen på området, fortsätta utbyggnaden av fiber på landsbygden i Sundsvall. Ansvar: Sundsvall Elnät AB/ServaNet AB. I samverkan med ServaNet AB utreda möjligheten att införa en kommunal helhetslösning för fiberutbyggnad på landsbygden i Sundsvall, där avtal tecknas mellan fiberföreningar och kommunen/servanet och som reglerar ansvarsförhållandena mellan aktörerna. Ansvar: Kommunstyrelsen/ServaNet AB Genom bredbandslotsen stötta fiberföreningar och andra aktörer på landsbygden och verka för ökad fiberutbyggnad där, samt vid behov se över möjligheten att permanenta och utvidga funktionen. Ansvar: Kommunstyrelsen/Näringslivsbolaget i Sundsvall AB 18

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Bredbandsstrategi - remissvar

Bredbandsstrategi - remissvar TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2016:120-032 2016-04-06 1/2 Handläggare Karolina Zander Tel. 0152-291 36 Teknik- och servicenämnden Bredbandsstrategi - remissvar Förslag till beslut

Läs mer

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

Landsbygdsprogram FÖR SUNDSVALLS KOMMUN

Landsbygdsprogram FÖR SUNDSVALLS KOMMUN Landsbygdsprogram 2021 FÖR SUNDSVALLS KOMMUN Innehållsförteckning Om landsbygdsprogrammet... 3 Vad är landsbygdsprogrammet?...3 Varför ett landsbygdsprogram?...3 Uppdraget och framtagandeprocessen...3

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Tjänsteskrivelse 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Sandlund Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna projektorganisation

Läs mer

Landsbygdsprogram 2021 för Sundsvalls kommun

Landsbygdsprogram 2021 för Sundsvalls kommun Koncernstaben Strategisk samhällsutveckling 2016-08-19 Diarienummer: KS-2015-00400 Landsbygdsprogram 2021 för Sundsvalls kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-26 180 Innehållsförteckning Om landsbygdsprogrammet...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,

Läs mer

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande

Läs mer

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-03-30 Dnr 0902732 1 (2) Regionstyrelsen Bredbandsstrategi för Skåne Ordförandens förslag Beredningen för kommunikations- och

Läs mer

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Serviceplan 2016-2020

Serviceplan 2016-2020 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Beslutsdatum Kommunfullmäktige Landsbygdsutvecklare Sofie Nyström 2016-02-29 Gäller t.o.m. 2020 1 (12) Serviceplan 2016-2020 2 (12) Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd!

Investera i Uppsalas landsbygd! Skyttorp 2014-03-04 Investera i Uppsalas landsbygd! Sex punkter och 20 förslag för jobb och tillväxt i hela kommunen Uppsala är en expansiv storstad men också en vidsträckt landsbygdskommun. En fjärdedel

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

Lokalt ledd utveckling gör skillnad

Lokalt ledd utveckling gör skillnad Lokalt ledd utveckling gör skillnad Bakgrund Lokalt ledd utveckling stammar ur de erfarenheter man har av flera programperioder med Leadermetoden inom EU. Leader var från början ett gemenskapsinitiativ

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI 2014-2020

KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI 2014-2020 KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI 2014-2020 Välkommen till kortversionen av vår strategi Syftet med denna kortversion är att snabbt ge dig en idé om vad Leader är, hur du kan söka Leaderpengar och för

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Finns finansiering att finna?

Finns finansiering att finna? Finns finansiering att finna? Havs- och fiskeriprogrammet och Landsbygdsprogrammet Hans-Olof Stålgren 2015 11 14 Landsbygdsnätverket hans-olof.stalgren@jordbruksverket.se www.landsbygdsnatverket.se Varför

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för

Läs mer

Befolkning & tillgänglighet

Befolkning & tillgänglighet Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014 Sundsvall behöver ett grönt styre Sundsvall behöver ett grönt styre Miljöpartiets politik vilar på solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan 1(30) INFORMATION 2014-01-28 Dnr 3.2.17-2297 13 Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan Dokumentet i sin helhet består av både anvisningar, färdigskriven text och luckor där ni på länsstyrelserna

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-11-06. Verksamhetsplan och internbudget 2016 för socialnämnden SN-2015/289. Beslut

Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-11-06. Verksamhetsplan och internbudget 2016 för socialnämnden SN-2015/289. Beslut Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-11-06 65 Verksamhetsplan och internbudget 2016 för socialnämnden SN-2015/289 Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå socialnämnden att fastställa

Läs mer

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020 BREDBANDSSTRATEGI SAMMANFATTNING Digitaliseringen och utvecklingen av IT har förändrat samhället, varför också bredband blir en allt viktigare komponent för att möta det moderna samhällets behov av service

Läs mer

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Socialdemokraterna 123 förslag som förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Vår kommun behöver nya tag, ett nytt ledarskap och en handlingskraftig ledning, som sätter kommunens intressen före

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 Del 1: Näringslivsvision Del 2: Mål Innehållsförteckning INLEDNING DEL 1 - NÄRINGSLIVSVISION VAD? NÄRINGSLIVSVISION

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 1 2010-04-13 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 19 Majoriteten kommer inte att tillstyrka förslaget till beslut, utan kommer att föreslå kommunstyrelsen att miljönämnden

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

VALPROGRAM 2014 Ragundacentern

VALPROGRAM 2014 Ragundacentern VALPROGRAM 2014 Ragundacentern Centerpartiet står för närodlad politik. Det betyder att beslut ska fattas av människorna själva eller så nära som möjligt de som berörs. Med människan i centrum arbetar

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Länsstyrelsen Västernorrland

Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Länsstyrelsen Västernorrland Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Länsstyrelsen Västernorrland Europeiska struktur och investeringsfonderna (ESI- fonderna) Regionala utvecklingsfonden Socialfonden Havs- och fiskerifonden Jordbruksfonden

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Näringslivsutveckling inom Leader

Näringslivsutveckling inom Leader 2009-10-22 Näringslivsutveckling inom Leader Den strategiska inriktningen av landsbygdsprogrammet har ett tydligt fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden och

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Sankt Anna-paketet en samlad handlingsplan för en mer levande Sankt Anna-bygd

Sankt Anna-paketet en samlad handlingsplan för en mer levande Sankt Anna-bygd Sankt Anna-paketet en samlad handlingsplan för en mer levande Sankt Anna-bygd Underlag för fortsatt dialog om framtidens Sankt Anna, se inbjudan på baksidan. Sankt Anna-paketet en samlad handlingsplan

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vår drivkraft Vi vill det bästa för Skåne. Vi vill arbeta tillsammans med alla som möter Länsstyrelsen: Medborgare, kommuner och företag. VÅRT UPPDRAG VI SER TILL ATT RIKSDA- GENS

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013

REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013 REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013 1) Målformulering Syftet med programmet. Syftet med verksamheten är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig

Läs mer

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 1 Antagen på kommunfullmäktiges sammanträde den 26 september 2011, 270 och fastställt på bolagsstämman den 25 november 2011. 1 Ägardirektiv

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Bygg Ulricehamn starkare

Bygg Ulricehamn starkare Vi är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer. Dessutom finns flera framgångsrika företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen. Samtidigt kan vi inte blunda för att det

Läs mer

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Bakgrund Gotland antog sin andra bredbandsstrategi 2010. Målet var att med hjälp av socken-modellen anlägga ett fibernät

Läs mer

Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen

Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Februari 2016 Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Målsättningen Målsättningen med detta dokument är att underlätta för föreningen att ta fram underlag för utarbetande

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Regionalt serviceprogram 2014-2018. Länsstyrelsen Norrbotten. Camilla Häggström, Carola Medelid, Roger Ylinenpää

Regionalt serviceprogram 2014-2018. Länsstyrelsen Norrbotten. Camilla Häggström, Carola Medelid, Roger Ylinenpää Regionalt serviceprogram Norrbottens län 2014-2018 Titel Författare: Omslagsbild: Kontakt: Regionalt serviceprogram 2014-2018. Länsstyrelsen Norrbotten. Camilla Häggström, Carola Medelid, Roger Ylinenpää

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2016. Förslag till styrelsen januari 2016

1(8) Verksamhetsplan 2016. Förslag till styrelsen januari 2016 1(8) Verksamhetsplan 2016 Förslag till styrelsen januari 2016 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

Regionalt Serviceprogram. Gävleborgs län 2010-2013

Regionalt Serviceprogram. Gävleborgs län 2010-2013 Regionalt Serviceprogram Gävleborgs län 2010-2013 Innehållsförteckning Sammanfattning..3 Bakgrund.3 Definitioner...3 Koppling till andra program och strategier...4 Hållbar utveckling...5 Genomförande...5

Läs mer

Jobben är vår viktigaste fråga

Jobben är vår viktigaste fråga Jobben är vår viktigaste fråga Vår politik gör skillnad Jobb och framtidstro! Socialdemokraterna i Olofström har genom en framsynt politik lagt grunden till den positiva utveckling vi idag har i kommunen.

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer