Lärdomar och äventyr i IT-branschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärdomar och äventyr i IT-branschen"

Transkript

1 Bo Sandén 1 Lärdomar och äventyr i IT-branschen Bo Sandén, Marston Heights Colorado Springs, CO , USA (Även Västmannagatan 72, 6 tr, Stockholm.) 28 november 2007 Jag föddes 1946 och växte upp i Eslöv där båda mina föräldrar var folkskollärare. Morfar var kantor och folkskollärare i Degerhamn på Öland. Sonen och de tre döttrarna (födda mellan 1910 och 1920) skaffade sig alla akademisk utbildning i humaniora. Farfar var typograf och entreprenör i Eslöv och blev efter en del motgångar välbärgad ägare till Karnevalslagret som sålde trycksaker, tombolavinster och annat till bygdens alla små festplatser och dansbanor. Vi bodde anspråkslöst i en lägenhet vid Kanalgatan där jag länge delade rum med min yngre bror Olle. Pappa spelade Beethoven på grammofon; sjätte symfonien och fjärde pianokonserten var hans favoriter. Mamma läste Selma Lagerlöf högt. (Hon var lidelsefullt intresserad av litteraturhistoria och poesi och kunde Fritiofs Saga utantill. När hon tenterade för två betyg i litteraturhistoria gav Carl Fehrman henne tre som ett slags dubbel spets.) I början av 60-talet skaffade vi dock TV. Grundutbildning Efter sjätte klass i folkskolan började jag 1959 på den nya treåriga realskolan vid Eslövs Högre Allmänna Läroverk och tog realen Det var förstås den förkättrade gamla pluggskolan så man bibringades god boklig bildning. Valet mellan latinlinje och reallinje på gymnasiet stod inte omedelbart klart för mig. Jag var egentligen mycket språkintresserad. Vår stränga men personligt engagerade klassföreståndare Estrid Dahl rådde mig dock bestämt att välja reallinjen för arbetsutsikternas skull, vilket skulle visa sig klokt. Läroverket från 1910 var en förnämlig resurs för den lilla staden. I min barndom var den fortfarande en järnvägsknut med rundlokstallar och allt, och elever kom resande från allehanda små stationer i mellersta Skåne. Lärarkåren var en yrkesstolt grupp. De alla och i synnerhet lektorerna tillhörde ett slags intellektuellt skikt i det annars handfast praktiska samhället. Rektor Wijkström, till exempel, var lektor i latin och grekiska. Realgymnasiet var treårigt. Efter första ring specialiserade man sig och jag valde matematisk gren. Från gymnasietiden minns jag särskilt lektor Pehr Wieselgren ( ) som var vår klassföreståndare och lärare i svenska och tyska. Han hade varit professor i svenska i Tartu från 1930 fram till det sovjetiska maktövertagandet 1940 och ägde en skatt av kulturhistoriska kunskaper att dela med sig av under svensktimmarna. Dessvärre trodde han att vi var mogna för föreläsning i stället för den läxförhörsbaserade undervisning som vi var vana vid. Som en följd försämrades min tyska under första ring. Inför vår studentexamen 1965 läste lektor Wieselgren upp en liten kantat till klassen med några välfunna rader om var och en av oss. En annan särpräglad upplevelse var kemilektionerna med adjunkten Resare. Han var ökänd för att gå långt utanför lärobok och läroplan och lät oss göra omfattande anteckningar efter

2 Bo Sandén 2 diktamen. Fysiklektorn Kröll hade tyska som modersmål och hade väl kommit till Sverige i samband med världskriget. Lunds Tekniska Högskola Efter lumpen vid Göta Signalregemente (S2) på Karlsborgs fästning började jag 1966 läsa teknisk fysik vid den ganska nya Tekniska Högskolan i Lund (LTH). Under ett år tågpendlade jag från Eslöv och hade som många andra en cykel parkerad utanför järnvägsstationen i Lund. Sedan fick jag studentrum på Michael Hansens Kollegium på Dag Hammarskjölds väg och mycket behändigt cykelavstånd från LTH. Av korridorkamraterna har jag fortfarande kontakt med Torbjörn Hagström som senare arbetade på IBM i Stockholm och på Lidingö i många år. Såvitt jag minns kom alla i min klass på LTH direkt från gymnasiet och studerade på heltid så när som på praktik och liknande under sommarloven. Studiebidraget och studielånen var fullt tillräckliga för den ensamstående och någorlunda anspråkslöse. När jag senare blev övningsassistent blev ekonomin ännu bättre och jag kunde betala tillbaka lånen kort efter examen. Ovanligt många just i min klass var kanske ovanligt duktiga rent akademiskt. Jag har senare hört folk kalla den för professorsklassen. Den enastående klart lysande stjärnan var Lennart Ljung som doktorerade i reglerteknik 1974 och blev berömd professor i Linköping. Den ende jag fortfarande har kontakt med är Uno Nävert, nu föreståndare för Fraunhofer Chalmers Centre i Göteborg. De flesta av oss hade väl varit kursettor på våra skilda håll och bekantskapen med kamraterna i F1 var luttrande. Nuförtiden är det inte lika tydligt. Väldigt många är A-studenter eller har MVG i allt och lär sig inte respekt för mycket större begåvning. Det fanns förvisso framstående lärare som Karl Johan Åström i reglerteknik och Gunnar Blom i matematisk statistik, men i allmänhet var vi inte imponerade av föreläsningarna och deltog sällan. I stället prenumererade man på anteckningar som gjordes av frivilliga teknologer mot honorar och mångfaldigades i teknologkårens regi. Det var en besynnerlig ordning. Lärarna hade väl ingen egentlig pedagogisk utbildning och de stora föreläsningssalarna med många svarta tavlor som halades upp och ned inbjöd till mässande inför menigheten och inte till dialog. Undervisningen i programmering var ett lysande undantag och föreläsningarna var givande. Den lilla Algol-boken av Fröberg och Ekman var en pärla. Det mesta var förstås torrsim på den tiden: Man skrev små övningsprogram som kontrollerades av en assistent på övningstimmarna. Undervisningen leddes av lektorerna Torgil Ekman och Göran Eriksson. Institutionen för numerisk analys, som programmering sorterade under, var framsynt och lärde ut Algol före Fortran, som de andra institutionerna ville ha, och Cobol. Även om Algol inte blev någon bestående teknik öppnade det dörren till många av de språk som kommit senare såsom Pascal, C, Ada, C++, Java och C#. Under Algol-kursen gavs tillfälle att köra ett program. Man stansade det på hålremsa som SMIL, Siffermaskinen i Lund, sög i sig hiskligt snabbt. SMIL var från 1956 och fanns i källaren till institutionen. Den hade en utmärkt Algol-kompilator som Torgil Ekman konstruerat som licentiatarbete. Jag tror det var 1969 som Lunds Universitet och LTH köpte en Univac 1108 med 65K ord om 36 bitar.

3 Bo Sandén 3 Jag imponerades av den tekniska elegansen i mycket av det jag såg, som till exempel just Algol. Programmering var också ett slags handfast matematik: Att skriva ett rekursivt program var mycket mera påtagligt än att genomföra ett induktionsbevis. Samtidigt var det ingenjörskonst i ren form utan tröttsam befattning med trilskna mekaniska ting. Mitt goda intryck av institutionen för numerisk analys och mitt språkintresse bidrog också till att jag inriktade mig på programmering i stället för att bli något slags beräkningsingenjör. I F3 blev jag övningsassistent på institutionen. Jag gjorde ett examensarbete åt Forskningsgruppen för kvantitativ lingvistik i Stockholm, vilken leddes av Hans Karlgren, en annan intressant bekantskap. Arbetet resulterade i ett algolprogram som analyserade något som kallades kategorialuttryck och var en del av ett projekt för datoranalys av naturligt språk. Efter civilingenjörsexamen 1970 fick jag doktorandstipendium och fortsatte på samma institution med färre assistenttimmar. Jag fick då kontakt med Carl-Erik Fröberg, professorn i numerisk analys. Han var främst numeriker och talteoretiker och en av de pionjärer som rest till USA efter andra världskriget och sedan deltagit i den tidiga datorutvecklingen i Sverige. SMIL var förstås ett av resultaten. En ny teknisk doktorsexamen hade just ersatt teknologie doktorsgraden, och det visade sig att institutionen inte var helt färdig med övergången. Det fanns kurser, bland annat en i artificiell intelligens som Eric Sandewall höll, och jag fick också tillgodoräkna mig överkurser i matematik och numerisk analys från grundutbildningen, men det var sämre ställt med avhandlingsämnen inom datalogi. Utan praktisk erfarenhet kunde jag knappast bidra med idéer. Sett i efterhand var den främsta behållningen av läsåret att jag skaffade mig programmeringserfarenhet. (På min tid kunde man förstås inte som nu låta sig förledas av programmeringskonstens lockelser som barn.) Under detta läroår passade jag på att lära mig LISP 1.5 och UNIVAC 1100 assembler. Jag studerade också andras program som till exempel själva assemblern som översatte assemblerprogram till maskinkod samt en LISPinterpretator från University of Wisconsin som jag blev särskilt imponerad av. Jag lyckades också komma med i en liten grupp som gick igenom assemblerkoden till operativsystemet Exec II. Två av datacentralens anställda var med, Peter Bergh och Lars Mellbourn, vill jag minnas, och kanske också Ingemar Dahlstrand. Exec II exekverade ett jobb i taget men hade ett embryo till parallella processer i form av så kallade parasiter som hanterade utskrifter och kanske annan in- och utmatning. (Med en mera sökt men mindre laddad term kallades de också symbionter. En symbiont är någon som lever i symbios med någon annan.) Att lusläsa andras program för att förstå arkitekturen och logiken förblev viktigt under hela min tid i dataindustrin, särskilt som jag huvudsakligen ägnade mig åt systemprogrammering. Det var en hantverkstradition där man lärde sig genom att studera andras alster. Att beskriva komplicerade program är fortfarande en konst och verktygen bristfälliga. En särskild svårighet är att göra sig en riktig bild av och beskriva hur ett program med trådar fungerar. Univac hade en egen variant, Fortran V, med extra syntax som kunde åstadkomma mycket effektiv kod. Bland annat kunde man använda indexerade variabler som index. Man kunde också få assemblerkoden för varje fortransats utskriven i programlistan. Detta var vid en tid då en del assemblerprogrammerare tvekade (eller vägrade) att övergå till ett mer läsvänligt

4 Bo Sandén 4 och lättprogrammerat språk som Fortran med argumentet att ingen kompilator kunde åstadkomma lika effektiv kod som de skrev för hand. Vi ser samma slags konservatism idag när det gäller inbyggda system. De är till övervägande del skrivna i C dagens motsvarighet till assembler eller C++. Ingetdera språket har inbyggd trådhantering som skulle göra det mycket lättare att utnyttja de multiprocessorer som nu blir allt vanligare. Valet av programmeringsspråk tycks ha en känslomässig laddning som inga rationella överväganden rår på. För att undersöka effektiviteten skrev jag fortranprogram som simulerade olika patienser. Mina korridorkamrater tyckte att detta var ett särskilt oseriöst inslag i min även annars rätt diffusa verksamhet. Håkan Wennerström framkastade att jag nog mest simulerade arbete. Dock hittade jag på så vis ett fel i Univacs slumptalsgenerator. Vid simuleringarna gick vanliga patienser som till exempel idioten ut rimligt ofta. En viss patiens, som jag tror kallas damerna, gick inte ut ens vid försök. Jag visste att den var svår men inte omöjlig. Det visade sig att slumptalsgeneratorn hade för kort period, det vill säga den genererade otillräckligt många olika tal innan den upprepade sig. Orsaken var att en konstant i programmet saknade minustecken. För att felet skulle märkas måste man simulera en mycket ovanlig händelse. Det kunde dock ha betydelse vid annan och mera matnyttig simulering också eftersom man kanske inte säkert kunde anta att de genererade slumptalen var likformigt fördelade. Under året efter civilingenjörsexamen passade jag också på att avsluta en fil kand i matematik och ryska som jag påbörjat som ett slags hobby vid sidan av F3 och F4. (Detta fick praktisk betydelse sedan jag kommit till USA, där det hade sett underligt ut med en magisterexamen utan grundexamen.) På institutionen för numerisk analys stiftade jag också bekantskap med Örjan Leringe, ett slags akademisk alltiallo som senare blev välbeställd datautbildare i Stockholm. Jag gav ett par kurser i hans regi 1996 och senare. SPERRY UNIVAC Efter ett år bestämde jag mig för att försöka hitta material till en avhandling i industrin. Det var inte lätt men så småningom nappade Göran Mattsson på Sperry Univac och jag anslöts till ett nyligen påbörjat projekt för att automatisera patienthanteringen åt Stockholms Läns Landsting (SLL). Där fanns redan ett terminalbaserat system, MIDAS, men det var egentligen en prototyp med tekniska begränsningar. Ett språk för tillämpningsprogrammen, också kallat MIDAS vill jag minnas, hade konstruerats av kompilatorbyggaren Ulf Holmborg. Denne var en intressant person. Han frågade om jag var matematiker eller logiker. Hans tes var att logiker var bättre än matematiker på allmän programmering, vilket han ju hade rätt i. Arbetet bedrevs i en barack invid Danderyds sjukhus med personal från både landstinget och Univac. Det fanns äng och lite skog inpå knutarna och ett tag bodde en liten räv under baracken. På vintern kunde man ibland åka skridsko på Edsviken. Peter Häggström var Univacs administrative projektledare och Jan Lindelöw ledde det tekniska arbetet under den första tiden. Jag var från början konsult och tanken var att jag skulle koncentrera mig på någonting som lämpade sig för en avhandling. Ganska snart blev jag dock djupt involverad i det dagliga arbetet och tog anställning vid Univac. Jag kom att utveckla ett särskilt gott samarbete med Mikael von Otter, en av dem från landstingssidan som deltog i

5 Bo Sandén 5 den mera systemtekniska delen av arbetet. Samtidigt arbetade andra landstingsanställda med utvecklingen av tillämpningsprogrammen. En del av uppgiften var att utvidga ett bokningssystem (TCS) avsett för flygbolag, och vi kallade det blivande systemet TCS/M där M stod för MIDAS. En väsentlig del av utvidgningen var att sjukhussystemet måste låta varje transaktion omfatta flera interaktioner mellan användare och system. Vi måste alltså bygga in ett sätt att spara undan en transaktion när den sänt ett meddelande till användarens terminal och att återställa informationen i minnet när svaret kom. Ganska snart blev jag ansvarig för dessa rutiner. Jag konstruerade också ett återstartssystem som skulle användas när TCS/M hade kraschat. Återstartssystemet analyserade filerna och avgjorde vilka transaktioner som kunde återupplivas från undansparat tillstånd efter omstart. Landstinget ägde två datorer av typ Univac 494, som nog ursprungligen var en militärdator. Den ansågs lämpad för realtidsbearbetning, vilket var en illa definierad term då som nu och på den tiden innefattade transaktionshantering. Instruktionsuppsättningen var något enklare än 1100-seriens, delvis på grund av att ordlängden var 30 bitar i stället för 36. Bitar för indirekt adressering och automatisk indexregisteruppräkning saknades. Ibland fick vi direkt tillgång till själva datorerna. Vid sidan av produktionsdatorn fanns en reservmaskin som vi använde för att testa TCS/M. Det var märkvärdigt på den tiden att få komma in i det luftkonditionerade maskinrummet och använda operatörspanelen. Datorn hade också en kontrollpanel där man kunde exekvera ett program en instruktion i taget och avläsa värdena i processorns olika register. I ett rum för sig surrade de två väldiga trumminnena av typ Fastrand som rymde landstingets befolkningsuppgifter och medicinska data. (Kabinettet till en sådan trumma var kanske fyra meter långt och halvannan meter högt och brett.) TCS var minnesresident och hade en särskild ställning gentemot operativsystemet Omega. Detta måste ha varit ganska unikt vid denna tid och var mycket annorlunda än de vanliga operativsystemen för satvis bearbetning. Det tillhandahöll trådar (kallade activities) och semaforer för deras synkronisering. TCS var riktigt avancerat och ett transaktionssystem vid en tid då nästan all databehandling ännu skedde satsvis. Till en början bestod mitt arbete i att sätta mig in i TCS, vilket fordrade att jag läste den kommenterade assemblerkoden med viss hjälp av den tekniska dokumentationen som huvudsakligen bestod av berättande text och flödesscheman. Jag kom att känna de centrala delarna utan och innan. Arbetet gav ovärderliga insikter i systemprogrammering i allmänhet och trådprogrammeringens mysterier i synnerhet. Man kunde förstås placera en tråd i vad som i Java kallas ett wait set i avvaktan på någon händelse. När händelsen inträffar måste man se till att en sådan tråd aktiveras. (I Java sker detta med hjälp av satsen notify.) Det är lätt hänt att en programmerare glömmer att lägga in sådana aktiveringar på alla ställen. Som ett exempel på defensiv programmering hade TCS en tråd som med jämna mellanrum aktiverade alla väntande trådar för säkerhets skull. Omega tillhandahöll ett särskilt kommando pop all för detta. Ganska ofta måste vi reparera fel både i TCS och i operativsystemet. Felsökningen innebar vanligtvis att man analyserade en dump av hela primärminnet, utskriven på blårandigt pyjamaspapper. Textsträngar var goda orienteringspunkter i dumpterrängen. Man lärde sig så småningom att läsa oktalkodad text smått flytande. Felen i Omega rapporterades till Univacs

6 Bo Sandén 6 kontor i London. Ganska ofta kunde vi skicka med en lösning också. Felrapporterna kom då tillbaka med bekräftelsen as stated och det stärkte förstås vårt självförtroende. Programmeringen av TCS/M utfördes i Spurt, ett ganska enkelt assemblerspråk. Efter hand kom en version av den eleganta 1100-assemblern, men då var det för sent att byta. Att programmera i assembler var förstås mera primitivt än i högnivåspråk men det befriade oss också från en del begränsningar. Språk som Fortran och Algol var inriktade på numeriska beräkningar och uppbyggda kring funktioner. När man började använda dem till annat förblev stilen densamma och programmen bestod av hierarkier av underprogram som anropade varandra. Vid assemblerprogrammering var det mycket naturligare att kapsla in programlogik och data tillsammans, särskilt då i moduler som användes av olika trådar och alltså måste koordinera anropen med hjälp av semaforer så att vart och ett avslutades innan nästa påbörjades. Denna stil passade också mycket bättre för systemprogrammering i allmänhet. För en assemblerprogrammerare är intet fördolt och man fick ett grepp om hur saker och ting fungerade på det mest elementära planet närmast hårdvaran. Grundlig kännedom om detta underlättade i hög grad förståelsen av alla abstraktioner som senare skulle komma, inte minst för trådprogrammering i Ada och Java. En fördel med systemprogrammeringsmiljön var att alla var programmer/analysts i Univacs terminologi. Vi slapp alltså taylorismens konstlade motsättning mellan mentalt och manuellt arbete vilken annars har varit till skada inom programutveckling. Bortsett från assemblerkodning efter flödesschema finns det inget utpräglat manuellt arbete som kan delegeras helt och hållet. Man gör föga nytta som analytiker eller designer om man inte vet mycket om materialet man arbetar med. Design måste vara programmering på en viss abstraktionsnivå och kan inte pågå i sin egen lilla värld. Projektet drabbades av många förseningar och lades till slut ner. Vid den här tiden hade man ännu ganska vaga begrepp om systemutveckling i allmänhet. Hur utveckling av ett systemprogram som TCS skulle gå till visste man särskilt lite om. Bara några år tidigare hade man i stora världen konstaterat att det rådde en software crisis. Termen var okänd för oss men vi kände av fenomenet. All visdom kom i form av manualer från Univac, var mycket tillämpad och betraktades som produktspecifik. Vid något tillfälle kom jag att nämna något teoretiskt databasbegrepp. Det möttes med skepsis: Varifrån hade jag fått detta? Att det fanns allmän, produktoberoende kunskap av något värde hade man svårt att tro. Detta var långt innan den högre utbildningen och forskningen i Sverige började ses som källor till innovation och ny företagsamhet. Dock var det prestigefyllt att vara civilingenjör. Alla som arbetade i projektet var unga och oerfarna, och nedläggningen kom som en chock. Sett i efterhand var projektet likväl mycket lärorikt för mig personligen inte bara tekniskt utan även i fråga om lagarbete och ledarskap. Som i alla organisationer och i synnerhet projekt var ansvarsfördelningen långtifrån fullständig. Det fanns alltså saker som ingen riktigt svarade för. Är man angelägen om ett projekt får man se till att sådant blir gjort. Vi hade till exempel ingen systemarkitekt; rollen var inte ens uppfunnen. Jag åtog mig den inofficiellt. Dessvärre kunde jag i efterhand tycka att jag borde ha tagit på mig mer. Under årens lopp har jag kommit fram till att suddiga roller kan vara nog så effektiva som de formella, åtminstone för mig. Ofta har jag lyckats finna ett vakuum att fylla informellt. Det

7 Bo Sandén 7 har fördelen att man undviker öppna maktkonflikter och inte blir avsatt. Ibland har jag på så vis kunnat stå för kontinuiteten och bli en fast punkt i en annars turbulent organisation. Landstinget valde att bygga bort begränsningar i sitt befintliga system. Jag deltog i det arbetet också och utformade och programmerade ett återstartssystem, en enklare variant av vad jag gjort för TCS/M. Man övervägde också olika sätt att öka kapaciteten. Bland annat utredde jag möjligheterna till tvåmaskinsdrift under högtrafik varvid de två processorerna skulle använda ett gemensamt trumminne. Systemlösningen kom dock aldrig att förverkligas. Några år senare ersattes univacdatorerna till slut med ett IBM-system. SLLs datacentral hade vid det laget flyttat till permanenta lokaler i Hallonbergen i Sundbyberg. En intressant händelse där var att en av landstingets systemprogrammerare, Rein Viira, ordnade så att man kunde utveckla tillämpningsprogram interaktivt med hjälp av de terminaler dataavdelningen ändå hade för teständamål. Ett terminalsystem som det på SLL var exotiskt på den tiden. Vid ett begravningskaffe på den öländska landsbygen blev jag en gång ombedd att förklara vad jag sysslade med. Jag såg förstås svårigheten och slingrade mig, men pappa insisterade och jag fick försöka berätta om patientdata och terminaler så gott jag kunde. Det misslyckades förstås kapitalt. Erfarenheterna från SLL gav mig till slut ett avhandlingsämne och jag startade det arbetet hos professor Lars-Erik Thorelli på institutionen för teletrafik- och datorsystem på KTH vid sidan av mitt dagliga jobb. Den akademiska världen hade inte ägnat mycket intresse åt terminalsystem och Thorelli såg det som en fördel att projektet var förankrat i praktisk erfarenhet. Min första ansats var att beskriva återstartssystemet rätt upp och ner och motivera lösningsval och så. Resultatet blev dock oinspirerat. (Särskilt Mikael von Otter stod till tjänst med att ärligt påpeka detta. Jag har senare ofta haft anledning att konstatera att prosa är ett uselt medium för att beskriva programlogik.) Jag kände mig då nödgad att börja om, vilket skulle visa sig klokt även om det kostade mycken tid och kraft. En aspekt av min nya ansats var en simulering av ett realtidssystem som kraschar och återstartas. Denna gjorde jag i Simula 67 och körde på ett IBM-system vid KTHs datacentral QZ. Där var det förstås satsvis bearbetning. Man lämnade in en kortbunt inklusive styrkort i IBMs job control language och väntade förhoppningsfull på en utskrift av resultatet. Saab-Univac Fram till början av 1970-talet hade Datasaab fortfarande egen tillverkning av kommersiella datorer. Det blev i längden ohållbart och 1975 köpte Univac den delen av företaget och Saab- Univac bildades. (Jag var själv med på ett litet hörn av själva sammanslagningsarbetet som facklig representant.) Affären sågs helt korrekt som ett sätt att köpa en kundbas. Datasaabs kunder skulle alltså erbjudas univacdatorer. Datasaab hade utvecklat en lyckad variant av Algol med generell in- och utmatning kallad Algol-Genius, som saabdatorerna i allmänhet var programmerade i. Saab-Univac skulle leverera en motsvarande kompilator för 1100-serien, byggd på Univacs egen algolkompilator. På så vis skulle kunderna lätt kunna konvertera sina system till 1100-miljön. Jag fick arbete i

8 Bo Sandén 8 projektet och pendlade under den heta sommaren 1975 mellan Stockholm och Linköping. Så småningom blev Saab-Univacs utvecklingsavdelning klar. Den låg i en av de första byggnaderna vid Svedengatan, där IKEA nu också ligger. Den gången var det mest åkermark runtomkring. Jag bodde sedan i Linköping till Bengt Asker ( ) var chef för utvecklingsavdelningen. Han hade arbetat med Datasaabs datorer sedan starten och ansvarat för den första Algol/Genius-kompilatorn. Gunnar Hallin var ledare för programutveckling i allmänhet medan själva kompilatorprojektet huvudsakligen leddes av Lars Blomberg. Jag kom bland annat att fungera som expert på Univacassembler och deltog också i utvecklingen av vad som på datasaabssvenska kallades underprogram. (För den studentikost lagde var namnet förstås dubbeltydigt.) Underprogrammen skrevs i assembler. På utvecklingsavdelningen delade jag rum med Lennart Broman som blev en god vän men omkom vid en drunkningsolycka några få år senare. Till den högtidliga invigningen av anläggningen par-programmerade Lars Blomberg och jag ett Algol/Genius-program som skrev ut en förteckning över deltagarna, vilket vi kompilerade på en mycket tidig version av den konverterade kompilatorn. Programmet var inte så trivialt som det låter utan satte kompilator och underprogram på en del prov. Konverteringen blev något så ovanligt som ett mönstergillt projekt. Eftersom det gällde att återskapa ett befintligt system visste man förstås precis vad man gjorde. Personalen var också mycket motiverad. Man visste att man var styvbarn och hade univacfolkets ögon på sig. Produkten levererades före utsatt tid och under budget, vill jag minnas. Före samgåendet hade Datasaab marknadsfört kurser i JSP (Jackson Structured Programming) i Skandinavien. Kursverksamheten övertogs av Saab-Univac. JSP var ett ambitiöst försök att ge lite stadga och elegans åt programutvecklingen främst för administrativa tillämpningar i Cobol. Det hade utvecklats av Michael A. Jackson i England. På 1970-talet och det tidiga 1980-talet var JSP ett av mycket få alternativ till funktionsvis uppdelning av program. Detta kunde ibland ske helt utan eftertanke som när man tog en programmonolit och splittrade upp den i underprogram à 100 rader. Idéerna bakom JSP var mycket spänstigare. Man kartlagde strukturen hos in- och utdata och byggde programmets kontrollstruktur (slingor och villkorssatser) på den. Tanken att ett program kunde utformas som en analog modell av företeelser i problemdomänen var ganska ny. Jag gick en JSP-kurs ledd av Leif Ingevaldsson, som tillsammans med Dick Nelson tillhörde JSP-evangelisterna i Norden. (Jag har fortfarande kontakt med Leif och har besökt hans hem Strömlyckan i Motala vid flera tillfällen.) Jag gick också en JSP-lärarkurs som Michael Jackson gav i London i mars 1977 och höll sedan själv kurser på skilda håll. Det gav en del inblickar i programmeringskonstens tillstånd i Sverige. Bland annat besökte jag ett företag som bara helt nyligen börjat använda underprogram. Det fanns en hel del intresse för JSP bland programmerarna. Många var tacksamma över att bli föremål för våra omsorger och få någon vidareutbildning över huvud taget. I praktiken användes dock JSP-diagrammen nog mest som ett slags flödesscheman. JSP-lärare som Dick Nelson hade förstås insett detta. Men de är nöjda, konstaterade han; kunderna siktade inte högre än så.

9 Bo Sandén 9 Jag fick tillfälle att demonstrera JSP framgångsrikt på ett av Algol/Genius underprogram som redigerade numerisk utskrift. Man kunde se att just programmeringsstilen ganska radikalt förbättrade utmatningskapaciteten. Av något historiskt skäl tillät Algol-Genius inbakad text i numeriska utskrifter. Om en variabel hade värdet kunde man alltså till exempel skriva ut 1A234B5. Den ursprungliga datasaabsversionen av redigeringsunderprogrammet var egentligen optimerad för en inbakad sträng efter varje siffra, vilket förstås var mycket ovanligt. Det blev också ineffektivt på grund av alla tester. JSP uppmuntrade i stället till en stil baserad på strukturer i utskriftsdata. Man kunde då identifiera rena siffersekvenser som 234 i 1A234B5. En sådan sekvens kunde skrivas ut av en egen liten slinga som inte behövde bekymra sig om inbakade strängar. Ett exempel på den frihet assemblerprogrammeringen gav var för övrigt att redigeringsprogrammet kunde kopplas dynamiskt till ett av två (eller flera) underprogram som levererade siffrorna som skulle skrivas ut. Olika underprogram användes för heltal och flyttal. Vi kände naturligtvis inte till begreppet dynamisk bindning men fann nog lösningen rätt elegant. Jag liknade den gärna själv vid en liten mekanisk apparat i stil med ett urverk. Sådana konkreta metaforer kan man ibland ta till för att åskådliggöra hur olika lösningar ska fungera. Jag blev efter hand något av expert på JSP särskilt för systemprogrammering. Min första bok Systemprogrammering med JSP kom ut på Studentlitteratur JSP visade sig dock till slut alltför svårt för programmerare i allmänhet och försvann helt när objektorientering tog över kring Idén lever dock delvis kvar i ELM, som jag senare kom att utveckla. Under slutet av 1970-talet blev datasäkerhet och tillträdeskontroll viktiga för en del statliga Saab-Univac-kunder i Sverige som rikspolisstyrelsen, riksskatteverket och försvaret. Jag satte mig in i området, deltog lite i de projekten och lyckades också komma med på NordData med en introduktion till datasäkerhet. Utveckling av ett säkerhetssystem pågick vid Univac i Roseville, Minnesota. Vi gjorde ett besök där i november 1977, min första resa till Amerika. På grund av något tekniskt fel på flygplanet återvände vi till Kastrup och vi förlorade en dag som jag tänkt tillbringa i New York. När jag väl kom dit begav jag mig till Metropolitan, lyckades få överta en ståplatsbiljett och se sista akten av Rigoletto, så allt var ju inte förlorat. I Roseville bodde vi på Holiday Inn vars färgglada skylt stod varmt inbjudande mot all snön. På rummen var elementen som frustande små ångpannor. Frikostig eldning fick tydligen kompensera vad som kanske sparats in på isolering. Univacs anläggning bestod förstås av modulindelade kontorslandskap, något som jag nog inte hade sett förut. Det var lite beklämmande. En systemprogrammerare skulle vara en yrkesstolt specialist och ingen kontorsslav. Hade man inga privilegier officiellt så kunde man åtminstone ta sig en hel del friheter. Det är ändå vi som bjuder; så är det ju alltid i den här branschen, sa en deltagare i en av mina JSP-kurser. Vi fick låna med oss en hel del dokumentation till hotellet men hade egentligen ingen rätt att ta med den till Sverige. Det fanns dock en känsla av solidaritet gentemot överheten och dess byråkratiska regler, och vår kontaktman antydde att han ju inte kunde veta vad vi gjorde med materialet. Det fick bli en nattlig kopieringsinsats på Holiday Inn.

10 Bo Sandén 10 Bland dokumenten fanns en ovanligt välskriven specifikation. Sådana förekom också på den tiden, men inte på grund av någon vedertagen diagram- eller beskrivningsteknik utan helt och hållet tack vare författarens förmåga att uttrycka sig klart och tydligt i skrift. Det framkom under vårt besök att utvecklingsarbetet i Roseville inte skulle bli klart i tid för våra svenska kunder. Det beslutades då att vi skulle tillverka ett eget förenklat behörighetskontrollsystem som en övergångslösning. Jag ledde arbetet med systemarkitekturen, som vi utarbetade i en designgrupp. Systemet implementerades i Linköping sedan jag själv flyttat tillbaka till Stockholm, och installerades framgångsrikt. Innan jag lämnade Univac lyckades jag avsluta min avhandling Restarting a Real-time System. Disputationen var en vacker majdag 1978 med Stefan Arnborg som opponent och Bud Lawson som tredje kommittémedlem. Jag lyckades också få en uppsats publicerad i BIT, som då var en nordisk tidskrift för informationsbehandling med Fröberg som redaktör. (Uppsatsen hette Verification of a program complex och redogjorde för avhandlingens teoretiska bidrag, vilket gällde att verifiera att transaktioner behandlades korrekt även om de drabbades av systemkrasch och återstart. Man lät en process beskriva den normala transaktionsbehandlingen och en annan behandlingen av en transaktion som avbröts och återstartades. Varje process var en tillståndsmaskin. Man kunde då införa en mera generell process som definierade all tillåten transaktionsbehandling och visa att normalprocessen och återstartsprocessen var delmängder av denna.) Statskonsult Jag lämnade Saab-Univac 1978 och gjorde ett kort mellanspel i Hans Johanssons grupp på Statskonsult. Jag kom att ägna en del av tiden åt Saab-Univacs säkerhetssystem. Det gavs också nya glimtar av tillståndet i datasverige. På ett försäkringsbolag stiftade vi bekantskap med ett bilförsäkringssystem som man var lite orolig för. Det hade utvecklats i ICL PLANkod av en programmerare som började närma sig pensionen och dessutom hade dåligt hjärta. Han var den ende som besatt den speciella kombination av försäkringsexpertis och PLANkodskunnande som krävdes när man skulle ändra i systemet. Dokumentationen bestod av ett komplett, detaljerat flödesschema som upptog kanske 200 prydligt inbundna sidor. I början av 1979 skickade Hans Johansson mig till Amsterdam för att lyssna på James Martin. Jag var rätt skeptisk men blev mycket imponerad av Martin och hans mycket breda, populära och kunniga framställning av läget inom databehandlingen i världen. Belyst snett underifrån av två overhead-projektorer kunde han se skuggrikt demonisk ut. På en sommarskola i Belfast 1979 lärde jag känna Tony Hoare (sedemera Sir Antony, adlad för sina insatser för datalogin). Hans arbete med CSP ( communicating sequential processes ) var aktuellt, ett av de första exemplen på processalgebra. Några år tidigare hade min handledare visat mig på hans arbeten, som jag utnyttjade flitigt för min avhandling. Hoare är en ivrig fotvandrare och jag fick vid ett tillfälle sällskap med honom på vägen från universitetet till studentboendet där vi var inkvarterade. Jag kunde nog hänga med i marschtakten så gott som någon men det kostade på att samtidigt försöka konversera om Hornings och Randells uppsats om process structuring.

11 Bo Sandén 11 I Belfast återsåg jag också Michael Jackson. Han är fortfarande aktiv som en originell tänkare inom systemutveckling. Länge betraktades han rätt skeptiskt av metodologer i huvudfåran som var inriktade på strukturerad analys och design. JSP och särskilt JSD (Jackson System Development) var ganska svåra och särskilt JSD-boken var tungläst. Inställningen förändrades dock så småningom och i Belfast gav Hoare honom ett erkännande för att självständigt ha upptäckt att ett programs kontrollstruktur kunde baseras på strukturen hos data. Jag har alltid funnit inspiration i Jacksons böcker om systemutveckling i allmänhet, vilka är mycket lättare att läsa än de tidiga böckerna. Han är numera en aktad men alls icke svårtillgänglig talare på konferenser och liknande tillställningar och lite av äldre statsman. Belfast var förstås en upplevelse i sig. Det fanns delar som man avråddes från att besöka men annars rörde man sig ganska fritt utom i centrum som var avspärrat, i varje fall på kvällar och nätter. Man passerade in och ut genom kontrollstationer. Vid en tidigare sommarskola hade några av deltagarna kommit i nära kontakt med en bombincident på någon pub, tror jag. Som motvikt till det spända intryck man kanske fick av själva staden bjöds det på en del bussturer i det disigt gröna landskapet. Philips Elektronikindustrier Arbetet på Statskonsult gav mig kontakt med Philips Elektronikindustrier (PEAB) i Järfälla där jag anställdes Man tillverkade PTS, Philips Terminal Systems, en serie dedicerade bankterminalsystem, alltså kassasystem för banker och liknande. De hade från början utvecklats i nära samarbete med Svenska Handelsbanken och hade den underbara egenskapen att vara praktiskt taget felfria. Så kunde det vara på den tiden i mycket specialiserade system. Man hade till exempel ett eget operativsystem (TOSS) som kunde precis vad det behövde kunna, varken mer eller mindre. Kring 1980 var det dags för ett tekniskt generationsskifte för banksystemet. Det var åter Handelsbanken som drev på och ville göra ett slags teknikupphandling. Tillsammans med Stefan Arnborg, Ingvar Aaro och Pär Öman blev jag inblandad i utformningen av ett distribuerat transaktionssystem (DIDAS) för banker, vilken gjordes i samarbete med Philips Data Systems i Apeldoorn i Holland. Stefan, Ingvar och jag som alla var teknologie doktorer anställdes primärt för detta om jag minns rätt. Ingemar Backlund, som var Philips representant i standardiseringsarbetet för kommunikationsprotokoll, var också inblandad. Åtminstone i princip var nog Philips öppnare för värdet av forskning och sådant än Univac. Till slut gick blev det tyvärr inget av det stora generationsskiftet för PEABs del och vi förlorade handelsbanksordern. PEAB ville bara offerera samma gamla datorer med smärre förbättringar och detta motsvarade inte bankens visioner. PEAB var nog i grund och botten en ganska jordnära organisation. Man var orolig för att släppa loss allmänna filosofer, som Pär Öman uttryckte det. Många som arbetade där höll sig helst till konkret, påtaglig programmering och skydde den tunna luft där analys och design ansågs sväva omkring. Samtidigt med DIDAS-arbetet sålde PEAB distribuerade system till andra kunder och det blev nödvändigt att föregripa utvecklingen och konstruera någonting som kunde användas direkt på befintliga datorer. Jag blev efter hand projektledare för detta Lill-DIDAS. Det var väsentligen ett sessionsprotokoll (enligt ISO Open Systems Interconnection) som lagrade en säkerhetskopia på skivminne av varje uppdateringsmeddelande innan det sändes. Det passade mig ganska bra att göra design direkt för implementering.

12 Bo Sandén 12 Vid det laget hade vi lärt oss mer om systemutveckling och började med att arbeta fram en ordentlig designspecifikation. Programmeringen av själva kärnan utfördes sedan av Gunnar Eklund medan jag kvarstod som arkitekt och successivt uppdaterade specifikationen med detaljer och ändringar som kom fram under implementeringen. På så sätt utvecklades specifikationen till en användbar beskrivning av det färdiga systemet. Under denna tid var jag också inblandad i ett försök att sälja bankdatorer i Saudiarabien. En försäljare vid namn Børge Fogsgaard var ansvarig. Det hela hade sitt intresse som äventyr men lyckades annars inte så bra. Jag bodde i Riyadh och Jeddah i några omgångar, som längst kanske i två månader. Det var förstås hett men när solen gått ner var den torra luften nog så behaglig. Då kunde man vandra omkring i Jemeni-souken in Jeddah till exempel. Jag fick uppleva fastemånaden Ramadan med dess olika restriktioner, från vilka man dock var undantagen som främling och otrogen. Man intog hotellfrukosten (som alltid med breakfast beef i stället för bacon) bakom ett svart draperi. Vid ett tillfälle hade vi med oss en komplett datorutrustning i bagaget från Stockholm. (En hårddisk vägde då ensam 200 kg.) Utrustningen var avsedd för en demonstration i Jeddah men tog omvägen om Riyadh av något tulltekniskt skäl. Där hyrdes en chaufför som körde den i en GMC Suburban till Jeddah. Som den mest umbärlige av oss fick jag åka med och visa vägen till banken. Den vänlige föraren körde i rasande fart genom öknen men tog sig god tid till avspänt umgänge vid varje liten oas med bensinstation och enklare fik. Det var många som utnyttjade den arabiska natten för långfärder, särskilt till Mecka och Medina. Jag minns särskilt frukosten i vacker morgonsol på ett litet kafé i bergen mellan Mecka och Jeddah. BANPAIS-projektet En av de kunder som köpte ett distribuerat banksystem var BANPAIS i Monterrey i Mexiko. Den drivande kraften inom banken var Guillermo Safa, en i mitt tycke utmärkt ledarpersonlighet. Vi hade en grupp på plats under ledning av Ulf Nicander, som var arkitekt för själva banksystemet, vilket i sin tur byggde på Lill-DIDAS. Jag besökte projektet några gånger, ofta i sällskap med säljaren Roland Pripp. Roland var en färgstark person med bakgrund i försvarets materielverk, tror jag. Vi kom fram till att jag nog sett honom uppträda med ett gäng militära motorcykelekvilibrister på en fotbollsplan i Eslövs någon gång på 50-talet. Under vår gemensamma tid på Philips var han en jovialisk och mycket världsvan herre, kännare av viner och av hundar. Jag kom till slut att delta i projektet på heltid under två år ( ) för att få systemet, som då var installerat på en del kontor, att fungera tillräckligt felfritt. Vi lyckades etablera en väl fungerande rutin för felrapportering där några av bankens systemutvecklare med god kunskap om tillämpningsprogrammet först sållade bort handhavandefel och redan kända problem. Vad som visade sig vara riktiga systemfel hanterades så långt som möjligt också av bankens folk medan vi tillresta fungerade som en bakre försvarslinje och teknisk expertis. Efter hand blev jag den ende svensken där och fick lära mig en hel del spanska för att kunna prata med bankens programmerare. Under en tid hade jag hjälp av Alberto Fernandez från spanska Philips. Vi fick tillfälle att resa en del i Mexiko i samband med installationer och

13 Bo Sandén 13 gjorde också en minnesvärd bilfärd till San Francisco 1984 tillsammans med Albertos lilla Siberian husky Doggy, ett icke ovanligt hundnamn i Mexiko. Jag hade egentligen alltid känt mig lite underutnyttjad som systemutvecklare i Sverige mellan de större projekten. När det blev dags att återvända hem från Mexiko bestämde jag mig för att undersöka möjligheterna till arbete i USA för att vidga vyerna. Jag försökte först hitta ett industrijobb bland annat med hjälp av ett litet företag med det egendomliga namnet The Eslov Group. Detta blev dock en besvikelse. Jag kom bara i kontakt med en telefonservice. Wang Institute I stället svarade jag på en annons från Wang Institute for Graduate Studies i Tyngsboro, Massachussetts, som erbjöd en ettårig tjänst som Visiting Associate Professor. Institutet var ganska exklusivt. Det hade grundats 1979 av An Wang ( ) som också startat Wang Laboratories på 1950-talet. Där fanns ett magisterprogram i programvaruteknik (software engineering), ett av de första i världen, som leddes av Richard Fairley och med andra prominenta lärare som till exempel Philip Bernstein. Att jag lyckades ta mig in där måste delvis ha berott på att jag 1985 hade fått en artikel om JSP för systemprogrammering publicerad i Communications of the ACM. Det tog mig ett bra tag att vänja mig vid den krävande men samtidigt mycket givande miljön. Det var lite som att undervisa F4. Jag började så smått med programdesign och JSP men lyckades egentligen först med en kurs i realtidssystem under sommarterminen mot slutet av min sejour. Under tiden vid Wang Institute började jag utveckla entity-life modeling (ELM), en princip för trådprogrammering något baserad på long-running processes i JSP och JSD. Man låter trådarna i programmen avbilda verkliga händelseförlopp ungefär på samma sätt som man ofta gör programobjekt till analoga modeller av objekt i problemdomänen. I det sammanhanget började jag också intressera mig för Ada, som egentligen var det enda högnivåspråket med syntax för trådar. Jag är ganska säker på att det var vid institutet som jag började använda e-post. Det var nog också första gången som jag hade en terminal vid mitt skrivbord. På Univac, Statskonsult och Philips skrev ingenjörer för hand. Det ansågs rationellt att låta sekreterare sköta maskinskrivningen, och det skapade förstås också arbetstillfällen. På Philips hade sekreterarna ordbehandlare och när man inte ville vänta på utskriften i dagar kunde man ibland komma åt en ledig maskin. En tid hade jag på mitt kontor en reseskrivmaskin som jag hade fått i samband med en hermodskurs i maskinskrivning i slutet av 50-talet. Trots denna lilla demonstration förblev cheferna länge oförstående för behovet av individuella ordbehandlingsverktyg, men de hade förstås prioritet och fick sina manuskript utskrivna omgående. Jag var på Wang Institute under läsåret och fick uppleva att det lades ner under ganska dramatiska former sedan Wang Labs kommit på obestånd. Den enda gång jag såg An Wang personligen var när han marscherade in med två hejdukar och tillkännagav nedläggningen inför den samlade studentkåren, kollegiet och den övriga personalen. Inga fackförhandlingar där. Den som dock lyckades sätta händelsen i perspektiv och tolka mångas starka känslor var Edmund Cranch, som An Wang hämtat från Worcester Polytechnic för att leda

14 Bo Sandén 14 hela institutet. Hans tema var att mycket som blir normgivande och kanske legendariskt har kort varaktighet. I viss mån fick han också rätt. Magisterprogrammet fick många långlivade arvtagare. George Mason University En av efterföljarna till Wang Institute var George Mason University (GMU) i Fairfax, Virginia, där man hade fått delstatsmedel för att starta en magisterutbildning i programvaruteknik. Jag följde med en grupp andra lärare från Wang Institute dit. Vi lyckades få igång en ganska blomstrande verksamhet under Dick Fairleys ledarskap. GMU var dock något helt annat än institutet. Det var ett vanligt universitet som måste fylla klassrummen och sälja konsulttjänster till industrin bäst man kunde. Ännu vid denna tid var programvaruteknik ingen allmänt accepterad specialitet. Programvaran betraktades som föga mer än ett lager färg utanpå hårdvaran. En ingenjör av den gamla stammen med snagg och smal, virkad slips som gästföreläste på GMU i något sammanhang kunde hävda att en software engineer var en elektroingenjör eller mekanist som också visste lite om programvara. Jag fortsatte arbetet med ELM och med programdesign i allmänhet och gav bland annat ut en lärobok, Software Construction köpte jag min första persondator, en COMPAC Portable III. Den är den mest tilltalande dator jag ägt även om den var lite otymplig vid resor. Den fungerar fortfarande om man nöjer sig med DOS användargränssnitt. Jag nyttjade den mest som ordbehandlare men också för att utveckla program i Ada främst då för min bok. Kompilering tog en god stund. Diskkapaciteten var 20 Mbyte, vill jag minnas. (Möjligen var detta efter en uppgradering.) Där rymdes hela min bok inklusive Ada-program och annat material. Saker och ting bredde inte ut sig så mycket på den tiden. På institutionen vid GMU hade vi arbetsstationer av typen SPARC. Där publicerade jag min första hemsida 1995 på institutionens webbplats. Jag skrev den förstås för hand i HTML baserat på en kollegas sida. Jag bodde under ett par år i en bostadsrätt vid tjugosjätte gatan (NW) i Washington, i Foggy Bottom nära Georgetown. (Som jag gärna brukade framhålla låg den bara 10 kvarter från Vita Huset, men dessvärre stora och tråkiga kvarter om man gick till fots.) Vid tjänlig väderlek kunde man dock med fördel vandra till the National Mall, den gräsplan som sträcker sig från Kapitolium förbi Vita Huset till lincolnmonumentet. Jag blev ganska förtrogen med museerna och särskilt nationalgalleriet som anordnar konstutställningar av världsklass. Från min tid i trakten minns jag bland annat O Keeffe, Gauguin och Vermeer samt en utsökt samling konstföremål från Japan. Det blev också en del besök på olika slagfält från inbördeskriget. Det var nära till Manassas där de två slagen vid Bull Run utkämpats. Där kunde man vandra omkring länge i det böljande landskapet. Vid den tiden sändes en mycket populär TV-serie av Ken Burns om inbördeskriget. Jag läste också Shelby Footes monumentala böcker och fann de olika personagernas kiv och ränker mer intressanta än själva turerna på slagfältet.

15 Bo Sandén 15 Om det inte gick någon nöd på oss kulturellt så var klimatet ett bekymmer. På sommaren är det så varmt och fuktigt i Virginia att den som inte är van från barnsben ofta har svårt att andas utomhus, i varje fall i samband med fysisk ansträngning. När det var lite mindre fuktigt brukade jag dock jogga på Roosevelt Island, en ö i Potomac. Under min tid vid GMU gifte jag mig 1992 med Elaine Waybright. Hon var från West Virginia och höll på att doktorera vid GMU. Vi övervägde något att flytta till Sverige, men där var det dåliga tider. I stället skaffade jag permanent uppehållstillstånd ( green card ) och vi flyttade till ett radhus i Oakton nära GMU. Colorado Technical University Efter några år flyttade Dick Fairley till Colorado Technical University i Colorado Springs där jag erbjöds en professorstjänst Där är jag numera särskilt involverad i vårt doktorandprogram i datalogi med tyngdpunkt på programvaruteknik. Jag håller också på att avsluta en bok om entity-life modeling. Anställningen har den i mitt tycke stora fördelen att jag hoppas kunna stanna kvar i åtskilliga år till, om än så småningom på deltid. Klimatet i Colorado är mycket bättre än i Virginia. Man kan öppna fönster och behöver för det mesta ingen luftkonditionering trots att det är soligt nästan jämt. Det myckna ljuset året om hjälper den med åren något skumögde. Colorado Springs har innevånare men det är förvisso inte som att bo i Stockholm eller Washington med omnejd vad gäller kulturutbud. I gengäld finns det vackra bergsområden i närheten där jag och våra cockerspanielar Monty och Anna brukar gå på strövtåg. Har man ledigt en eller ett par veckor kan man fara till storslagna trakter i Utah och Arizona längs coloradoflodens lopp. Jag håller kontakt med Sverige genom att lyssna på Sveriges Radio dagligen på nätet. Detta kompletterar jag med Grönköpings Veckoblad. Som medlem av Sveriges Ingenjörer får jag också Ny Teknik som jag finner mer givande än det överväldigande amerikanska utbudet. Vi brukar resa till Stockholm årligen och upprätthåller kontakten med vänner och släktingar i stockholmstrakten och övriga riket. På återresan har jag alltid med mig en bunt pocketböcker. Jag har försökt följa den svenska skönlitteraturen i alla år. Min moster Kerstin Berggren var bibliotekarie och recensent för Bibliotekstjänst och gav på sin tid fingervisningar. Numera finner jag att Augustpriset ger god vägledning. Jag har haft stor behållning av Majgull Axelssons böcker och har också upptäckt bland andra Carl-Johan Vallgren och Bengt Ohlsson på det sättet. Sven-Eric Liedmans populära idéhistoriska alster är lika fascinerande som romaner. Kerstin Ekman och Per Olov Enquist kände jag förstås till sedan tidigare. Jag försöker också hänga med lite i talspråkets utveckling. Därvid är deckare och en del tecknade serier till god hjälp liksom yngre personer i den svenska bekantskapskretsen. Det må vara en banal slutkläm men det slår mig att det mesta som jag producerat och publicerat faktiskt har haft sin grund i vad jag kom i kontakt med i Sverige på 1970-talet. Efter hand har vad som då gjordes med stordatorer blivit tillgängligt för persondatorer. Nu börjar dessutom parallelldatorer finnas hos gemene man, vilket har givit trådprogrammering ny aktualitet. IT-historia ,798 ord

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs Introduktion till kursen och programmering Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 2 september 2014 Översikt Kursinformation Personal Kursmål Upplägg

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Reseberättelse: KAIST, Sydkorea

Reseberättelse: KAIST, Sydkorea Reseberättelse: KAIST, Sydkorea Sebastian Olsson, seo@kth.se, Datateknik Höstterminen 2014 Sammanfattning Höstterminen i femman tillbringade jag på det koreanska universitetet KAIST som utbytesstudent.

Läs mer

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt The true story of Stored Force by O. Tedenstig 2007 Abstrakt Stored Force är ett begrepp som myntades på FACIT i samband med marknadsföring och reklam för de populära kontors- och industriskrivarna 4540-44.

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Curriculum Vitae för Nicklas Nilsson

Curriculum Vitae för Nicklas Nilsson Curriculum Vitae för Nicklas Nilsson Personalia Personlig presentation Studiemässigt är jag inriktad framförallt på datorsystem (dvs. programmering av paralella och distribuerade system), hårdvara, och

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Genicore AB. Modellbaserad ansats. En liten firma i Göteborg som gör stora datasystem. Systemspråk - När modellen är systemet. torsdag 10 maj 2012

Genicore AB. Modellbaserad ansats. En liten firma i Göteborg som gör stora datasystem. Systemspråk - När modellen är systemet. torsdag 10 maj 2012 Genicore AB En liten firma i Göteborg som gör stora datasystem Modellbaserad ansats Systemspråk - När modellen är systemet 1 Core Modellbaserad ansats i 3 delar Metodik Språk System Datateknik 3:e generationen

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

En sann Taekwon-Do mästare

En sann Taekwon-Do mästare En sann Taekwon-Do mästare Master Per Andresen, 7 Dan Pionjär av TKD ITF i Europa. Ledare för en av världens största ITF organisationer, National Taekwon-Do Norway med drygt 6000 medlemmar. Huvudinstruktör

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer Introduktion till programmering Programspråk och paradigmer Vad är ett programspråk? Aprogramming languageis a formal constructedlanguagedesigned to communicate instructions to a machine, particularly

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Objektorientering/1.2. 3 Klasser

Objektorientering/1.2. 3 Klasser 3 Klasser 3.1 Att hantera många objekt 3.2 Klasser 3.3 Krav för att bilda en klass 3.4 Får två objekt vara helt identiska? 3.5 Måste vi använda klasser i objektorientering? 3.6 En klassbeskrivning 3.7

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

Collector en Android-app för att samla saker. Kim Grönqvist (kg222dk) 2013-06-10 Slutrapport

Collector en Android-app för att samla saker. Kim Grönqvist (kg222dk) 2013-06-10 Slutrapport Collector en Android-app för att samla saker Kim Grönqvist (kg222dk) 2013-06-10 Slutrapport Abstrakt Jag har gjort en Android-app för att samla saker, Collector. Med den kan man upprätta att göra-listor

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Säkerhetskopiering och återställning Användarhandbok

Säkerhetskopiering och återställning Användarhandbok Säkerhetskopiering och återställning Användarhandbok Copyright 2007-2009 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Windows är ett USA-registrerat varumärke som tillhör Microsoft Corporation. Informationen

Läs mer

Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p

Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p Kursansvarig: Benny Thörnberg Tel: 060-148917 E-post: benny.thornberg@miun.se Kurslitteratur: Rune Körnefors, Mikrodatorer bit för bit, ISBN 91-44-30862-0 Introduktion

Läs mer

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag PRESSRELEASE 2003-02-07 Vad händer egentligen före en krasch? Res bakåt i tiden och se hur och varför programmet uppförde sig fel! Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag Svarta lådor och

Läs mer

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

PARALLELLISERING AV ALGORITMER PROCESSORER FÖR FLERKÄRNIGA

PARALLELLISERING AV ALGORITMER PROCESSORER FÖR FLERKÄRNIGA PARALLELLISERING AV ALGORITMER FÖR FLERKÄRNIGA PROCESSORER 870928 3017 Johan Gustafsson 870303 4952 Gustaf David Hallberg 880525 8210 Per Hallgren 801117 0597 Wuilbert Lopez 1/7 Innehållsförteckning Table

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

Bruksanvisning Bläckfisken USB

Bruksanvisning Bläckfisken USB Bruksanvisning Bläckfisken USB Kontaktanslutning till datorer och pekplattor Tel/Fax.: 013-712 70 Östra Harg Torpängen 585 91 Linköping E-post: info@hargdata.se Hemsida: www.hargdata.se Innehållsförteckning:

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1 Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Föreläsning V36 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning

Läs mer

ANNA ÅBERG. Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är...

ANNA ÅBERG. Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är... ANNA ÅBERG Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är......en glad och ambitiös tjej som försöker stå med båda fötterna på jorden, CURRICULUM VITAE...positiv

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Projektstart 1. Hantera kraven En bra process är grunden för att hantera kraven i ett säkerhetsprojekt. Det krävs att du har en tydlig spårbarhet mellan krav och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

MARTIN ERIKSSON. Boken om Martin

MARTIN ERIKSSON. Boken om Martin MARTIN ERIKSSON Boken om Martin 21. 2. Träningen Boken om Martin Kapitel Sid På senaste åren har det blivit mycket golfträning. Men även en hel del styrketräning på vintrarna och jag springer en del. Det

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Sommarlovsentreprenör 2008

Sommarlovsentreprenör 2008 Sommarlovsentreprenör 2008 Sommarlovsentreprenör 2008 i Söderhamns kommun För andra året i rad genomfördes projektet Sommarlovsentreprenör i Söderhamns kommun. Syftet med projektet är att öka ungas intresse

Läs mer

Innehåll i detta dokument

Innehåll i detta dokument Läs igenom hela dokumentet innan du startar. Kopiera över allt på CD-skivan till din hårddisk. Din dator kommer behöva startas om en gång vid installationen av CodeSys. Du måste ha rättigheter att installera

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

SKAPA DET FÖRSTA PROJEKTET I mikrobasic PRO for AVR

SKAPA DET FÖRSTA PROJEKTET I mikrobasic PRO for AVR SKAPA DET FÖRSTA PROJEKTET I mikrobasic PRO for AVR 2 Projekt mikrobasic PRO for AVR organiserar applikationer som projekt vilka består av en enda projektfil (med filändelsen.mbpav) och en eller flera

Läs mer

LOVELIEST 2014 PORTRÄTT FRÅN FOTOKURSEN

LOVELIEST 2014 PORTRÄTT FRÅN FOTOKURSEN LOVELIEST 2014 PORTRÄTT FRÅN FOTOKURSEN Handledande lärare: Virpi Westman Ombrytning: Miro Johansson Gymnasiet Lärkan Jannika Lapveteläinen Olivia Gripenwaldt Ida Kukkonen Martina Rosenlew Mette Bergh

Läs mer

Den vackra konsten. Gåvor

Den vackra konsten. Gåvor Den vackra konsten Grafisk konst (i alla former) är ett exklusivt jobb. Det har jag lärt mig genom åren. Det är ett riktigt hantverk; man kan inte ta hjälp av elektroniken, utan man måste sköta allt med

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Pressrelease Artes Industriambassadör 031115. Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer

Pressrelease Artes Industriambassadör 031115. Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer Anita Andler Pressrelease Artes Industriambassadör 031115 Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer Ulf Assarsson, doktorand vid Chalmers tekniska högskola lade den 10 oktober

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas.

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas. Eclipse Avsikt Att bekanta dig med Eclipse programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av Eclipse 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till byte-kod

Läs mer