Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne"

Transkript

1 VA - Forsk rapport Nr Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne Mårten Wärnö VA-Forsk

2 VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är obligatorisk. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar drygt åtta miljoner kronor. VA-Forsk initierades gemensamt av Svenska Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvattenrening Ekonomi och organisation Utbildning och information VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Ola Burström, ordförande Olof Bergstedt Roger Bergström Daniel Hellström Stefan Marklund Mikael Medelberg Peter Stahre Jan Söderström Göran Tägtström Agneta Åkerberg Steinar Nybruket, adjungerad Thomas Hellström, sekreterare Skellefteå Göteborgs VA-verk Svenskt Vatten AB Stockholm Vatten AB Luleå Roslagsvatten AB VA-verket Malmö Sv Kommunförbundet Borlänge Falkenberg NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. VA-Forsk Svenskt Vatten AB Box Stockholm Tfn Fax Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

3 VA-Forsk Bibliografiska uppgifter för nr Rapportens titel: Title of the report: Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne Operation experiences from Pressure Sewerage Systems, PSS, in southwest Skåne Rapportens beteckning Nr i VA-Forsk-serien: Författare: Mårten Wärnö, MGT Teknik AB, Malmö VA-Forsk-projektnr: Projektets namn: Projektets finansiering: Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne VA-Forsk Rapportens omfattning Sidantal: 36 Format: A4 Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Tryckavloppssystem, Lätt TryckAvlopp, pumpstation, spillvattenavlopp, svavelväte, driftstörningar Pressure Sewerage System, pumping station, wastewater, sewerage, hydrogen sulphide, malfunctions Rapporten redovisar användning och erfarenheter av den s.k. LTA-tekniken (Lätt TryckAvlopp) inom nio kommuner i sydvästra Skåne, med totalt 930 pumpenheter i drift. Överlag är drifterfarenheterna goda med få driftstörningar. Ett orosmoment är dock att svavelvätebildning drabbar vissa system, möjligen på grund av överdimensionering. The report describes usage and experiences from PSS (Pressure Sewerage System) in nine communities in the southwest of Skåne, with all together 930 pump units in operation. The overall experiences are good and the operation stops are few. Hydrogen sulphide has been found in some of the systems, eventually due to too large dimensions. Handläggare av VA- och miljöfrågor i kommuner, VA-konsulter, leverantörer av pumpsystem Omslagsbild: Rapporten beställs från: MGT Teknik AB, Fotograf: Klas Andersson, Malmö Finns att hämta hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida Utgivningsår: 2004 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Grafisk formgivning: Victoria Björk, Svenskt Vatten

4 Förord På initiativ av de nio kommunerna i den s.k. VASAM-gruppen i sydvästra Skåne har denna studie genomförts med stöd av VA-Forsk för att flytta fram kunskapspositionerna om LTA-teknikens användbarhet, fördelar och brister, möjligheter till samverkan m.m. Staffanstorps kommun med teknisk chef Olle Nilsson har ansvarat för studien och fungerat som projektledare. Det huvudsakliga arbetet har utförts av Mårten Wärnö från MGT Teknik AB i Malmö. Personal från VASAM-kommunernas VA-enheter har deltagit i arbetet med att besvara och diskutera den inledande enkäten, samt med det praktiska arbetet kring utförda svavelvätemätningar. En referensgrupp med följande deltagare har varit knuten till projektet: Olle Nilsson, Staffanstorps kommun Lars Thysell, Trelleborgs kommun Tom Andersson, Svedala kommun Per Juhlin, Vellinge kommun Ett varmt tack till referensgruppen och övrig personal ute i VASAM-kommunerna, utan vars medverkan detta projekt inte hade varit genomförbart. Tack också till ITT Flygt och Skandinavisk Kommunalteknik för behjälplighet med uppgifter och synpunkter. Staffanstorp i januari 2004 Olle Nilsson Teknisk chef Staffanstorps kommun 3

5 4

6 Innehåll Förord Sammanfattning Summary Inledning Bakgrund Kortfattad beskrivning av LTA-tekniken Målsättning med projektet Tillvägagångssätt Beskrivning av LTA-användningen i VASAM-kommunerna Inledning Antal system och pumpar, anslutna områden etc Ansvarsförhållanden kommun fastighetsägare Projektering/anläggning/kontroll Underhåll Utbyggnadsplaner Driftenheter Allmänt Driftstörningar Svavelmätning Inledning Utförande av mätning Resultat av mätning Resultatdiskussion Åtgärder mot svavelväte Dimensionering av LTA-system Bakgrund Undersökning av dimensioneringsförutsättningar Samverkansmöjligheter Slutdiskussion rekommendationer Referenser Bilaga A: Enkät till VASAM-kommunerna Bilaga B: Brev till systemleverantörer ( ) Bilaga C: Svarsbrev från Skandinavisk Kommunalteknik ( ) Bilaga D: Svarsbrev ITT Flygt Pumpar ( )

7 6

8 Sammanfattning LTA-tekniken (LTA = Lätt TryckAvlopp) har i allt större utsträckning börjat användas som ett kostnadseffektivt alternativ till traditionell självfallsteknik för att lösa avloppsfrågan i bland annat landsbygdsområden, utanför de etablerade verksamhetsområdena. De nio kommunerna i den s.k. VASAM-gruppen i sydvästra Skåne har kommit olika långt i användningen av LTA-tekniken och har delvis olika erfarenheter. På initiativ av VASAM-gruppen har undersökts den användning och de erfarenheter, bland annat i form av driftstörningar, som finns hos VASAM-kommunerna. Vidare har ett problemområde, nämligen svavelvätebildning i systemen, undersökts närmare, bland annat genom att utföra mätningar av svavelväte i utsläppspunkterna för ett tiotal LTA-system. Som en följd av resultaten från svavelvätemätningarna har också dimensioneringsförutsättningarna för systemen granskats och ifrågasatts. Vid utgången av år 2002 fanns knappt 930 pumpenheter av LTA-typ i drift i sex av de nio VASAM-kommunerna. De första systemen började anläggas i mitten av 1980-talet i Vellinge kommun, men huvuddelen av systemen har etablerats från 1995 och framåt. Kommunerna i VASAM-gruppen använder LTA-tekniken på ett likartat sätt; anslutna områden består av småhusbebyggelse med permanentboende i byar och utspridda fastigheter utanför tätorterna. Överlag är driftserfarenheterna goda för LTA-systemen i VASAM-kommunerna, som har färre registrerade driftstörningar än vad som rapporterats från andra kommuner. Ett orosmoment är dock det faktum att svavelvätebildning, tillsynes slumpmässigt, drabbar vissa LTA-system. Utförda svavelvätemätningar visar att svavelväte förekommer i samtliga uppmätta system, men i mycket olika hög grad. Inga samband har dock kunnat fastställas mellan graden av svavel-väteförekomst och systemutformningen, t.ex. uppehållstid etc. Vid granskning av systemen har framkommit att dessa i regel är överdimensionerade på grund av att felaktiga förutsättningar har använts med avseende på spillvattenmängden från anslutna fastigheter. Detta kan vara förklaringen till en del av den svavelvätebildning som sker i systemen och medför också på sikt en risk för sedimentation i ledningarna. Det schablonflöde för en enfamiljsfastighet som används av systemleverantörerna som dimensioneringsförutsättning, har visats vara mellan % högre än det verkliga genomsnittsflödet. Vid kommande utbyggnader av LTA-system föreslås därför att man bör ställa krav på att projektören, förutom tryckberäkningar, redovisar beräkningar på uppehållstider i dimensionerat system. Vid användning av schablonvärden på dimensionerande spillvattenflöde, bör för enfamiljs-småhus ett flöde på ca 400 l/fastighet, dygn användas, om inte särskilda skäl talar för något annat. Det finns goda skäl för VASAM-gruppen att fortsätta samarbeta kring driftfrågor som rör LTA-systemen. Som grund för fortsatt samverkan kan ett gemensamt driftuppföljningssystem vara en lämplig form för kontinuerligt erfarenhetsutbyte och en gedigen plattform när det i något sammanhang finns behov av att ställa krav på leverantörerna av tekniken. 7

9 Summary Replacing traditional gravity drain with cost efficient PSS technique (Pressure Sewerage System) appears to be a more and more common way to handle wastewater in the countryside and other areas outside established municipal wastewater systems. The nine communities in the so called VASAM-group in the southwest of Skåne are in different stages of implementing the PSS technique and their experiences vary. The VASAM-group has initiated a project to investigate usage and different experiences in the VASAM communities. The project pointed out a certain problem area concerning hydrogen sulphide that has been the object for further studies. Measurements for hydrogen sulphide were made at the outlet point of approximately ten PSS systems. The studies were followed by a closer look upon the design and calculation presumptions used by the suppliers. By the end of 2002 there were approximately 930 pump units being used in six of the nine VASAM communities. Construction of the first systems started about 1985 in Vellinge, but the main part of the systems has been built from 1995 and forward. The VASAM-communities uses the PSS technique in a similar way, connected areas consist of permanent self-contained households in villages and stand alone property outside the densely built-up area. Experiences of the PSS running routines are overall good in the VASAM communities, the malfunctions are fewer than what has been reported from other communities. One thing to worry about is the unexplained presence of hydrogen sulphide that appears randomly in some of the PSS systems. Studies where the level of hydrogen sulphide was measured tell us that hydrogen sulphide appears in all PSS systems but that the level of concentration varies. No relation has been confirmed between the level of hydrogen sulphide and the construction of the system regarding retentation time etc. Examination of the systems has shown that as a result of exaggerated calculated wastewater levels being used by the suppliers many of the system are over dimensioned and not adjusted to the real wastewater level from the connected households. This could be one explanation to some of the presence of hydrogen sulphide in the systems, and it also constitutes a risk of sedimentation build up in the pipes in the future. The average wastewater level for self-contained households that the suppliers have used for their calculations appears to be % above the experienced level. We recommend that entrepreneurs/suppliers should be required not only to give details regarding preassure calculations but also retentation time in a dimensioned system in the future build out of the PSS System. When calculations are based on average wastewater levels a figure of 400 l/household should be used for self-contained households if not certain circumstances states otherwise. There are good reasons for the VASAM group to continue the co-operation concerning the operation of the PSS systems. A future project could be to develop a common system for following up malfunctions. This system would not only allow the VASAM group to exchange experiences and ideas but also supply them with a good platform in future negotiations with the suppliers of the PSS technique. 8

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Alltfler kommuner i sydvästra Skåne har de senaste åren börjat använda tryckavloppsteknik med klena rördimensioner och mindre lågtryckspumpar (s.k. LTA-system), för att kunna anlägga spillvattennät utanför tätorterna där konventionella självfallssystem skulle bli orimligt dyra. Utvecklingen drivs bland annat på av kraven från miljömyndigheterna att förbättra reningen i de många icke godkända enskilda avloppsanläggningar som är vanliga i landsbygdsområden. I sydvästra Skåne finns nio kommuner som genom den s.k. VASAM-gruppen samverkar i VA-frågor. Kommunerna som ingår i gruppen är Malmö, Lund, Trelleborg, Svedala, Vellinge, Staffanstorp, Lomma, Kävlinge och Burlöv. Kommunerna i VASAM-gruppen har kommit olika långt i användningen av LTA-tekniken och har delvis olika erfarenheter. Projektets upprinnelse ligger i ett önskemål om att försöka sammanställa den användning och erfarenheter som finns inom gruppen, och inför eventuella fortsatta utbyggnader dra slutsatser och flytta fram kunskapspositionerna om teknikens användbarhet, fördelar och brister, möjligheter till samverkan i drift- och underhållsfrågor, organisation m.m. 1.2 Kortfattad beskrivning av LTAtekniken LTA-tekniken (LTA = Lätt Tryckavlopp) används i avloppssammanhang som alternativ till traditionella självfallssystem med större avloppspumpstationer, där konventionella system blir mycket dyra att anlägga, t.ex. vid gles bebyggelse och besvärliga topografiska förhållanden. Till fördelarna med LTAtekniken hör bl.a. flexibel ledningsdragning, liten åverkan vid grävningsarbeten, möjlighet till reducerat läggningsdjup med isolerlådor m.m. LTA-tekniken går i princip ut på att en mindre pumpenhet placeras på varje fastighet i nära anslutning till det eller de hus som skall anslutas. Pumpen är försedd med ett skärhuvud som finfördelar det fasta innehållet i avloppsvattnet, som trycks ut i 9 ett ledningsnät med klena rördimensioner. I regel används plastslang (PEM) med dimension mm för servisledningar och dimension mm för grenledningar och huvudledningar. Tryckavloppssystemet kan därefter anslutas till närmaste punkt på kommunens befintliga spillvattennät, antingen på en självfallsledning eller direkt på en tryckledning. Idag saluförs flera fabrikat av LTA-system. Det vanligaste förekommande systemet i Sverige går under benämningen LPS (Low Pressure Sewer) och marknadsförs av Skandinavisk Kommunalteknik AB. Även ITT Flygt har ett system baserat på Tuggerpumpar. Flera andra fabrikat finns också men i betydligt mindre omfattning. 1.3 Målsättning med projektet Målsättningen med projektet är att kartlägga användning och erfarenheter av LTA-tekniken i VA- SAM-kommunerna. I de fall det är möjligt jämförs erfarenheter av driftstörningar eller andra oönskade effekter med tidigare kända data om tekniken. Under projektets gång har det visat sig motiverat att närmare undersöka två områden, svavelväte och vissa oklarheter kring dimensioneringsförutsättningar. Baserat på den kartläggning och de analyser som gjorts i projektet ska generella slutsatser kunna dras och rekommendationer inför fortsatta utbyggnader med LTA-tekniken kunna ges. Studien har haft fokus på drifterfarenheter, medan t.ex. ekonomiska och juridiska aspekter på LTA-tekniken inte har behandlats. 1.4 Tillvägagångssätt Inledningsvis har anläggningsdata, rutiner och erfarenheter för befintliga LTA-system inom VASAMgruppen inventerats. Inventeringen har utförts i form av en skriftlig enkät till kommunerna med en efterföljande enskild diskussion med de deltagande VA-enheterna. I föregående avsnitt nämns att en del av projektarbetet utkristalliserats under projektets gång. Därför har en serie mätningar av svavelvätehalten i utsläppspunkten för några LTA-system i drift genomförts. Diskussionerna kring svavelväte medförde behov av att klargöra vissa dimensioneringsförutsättningar som använts vid anläggandet av systemen. Härvid krävdes

11 kontakter med de två aktuella systemleverantörerna, ITT Flygt AB och Skandinavisk Kommunalteknik AB. 2 Beskrivning av LTAanvändningen i VASAMkommunerna 2.1 Inledning Vid projektets inledning hade sex av de nio VASAMkommunerna driftsatta LTA-system. Studien inleddes med att dessa sex kommuners VA-enheter skriftligt besvarande en enkät om de egna LTAsystemen och de erfarenheter man gjort. Enkäten finns i sin helhet i bilaga A. Den innefattar anläggningsdata, projektering/byggande, drift- och underhåll, ansvarsförhållande kommun fastighetsägare och driftstörningsstatistik. Genomgång av enkäten och diskussion kring svaren har skett med var och en av kommunerna som deltog. I avsnitt ges en övergripande beskrivning av användningen av LTA-tekniken baserat på de sex kommunernas enkätsvar. I kapitel 3 redovisas och kommenteras de driftstörningar som kommunerna har registrerat för sina system. 2.2 Antal system och pumpar, anslutna områden etc Antal system och pumpar De första LTA-systemen inom VASAM-gruppen utfördes av Vellinge kommun i mitten av 1980-talet. Man valde då ITT Flygts system med Tuggerpumpar. Först ca 10 år senare började nästa kommun, som var Staffanstorp, att använda LTA-tekniken. Staffanstorp använder sedan dess det s.k. LPS-systemet från Skandinavisk Kommunalteknik AB. De övriga kommurerna har efter hand byggt sina första områden (Kävlinge 97, Svedala 98, Trelleborg 98, Malmö 01) och har samtliga valt LPS-systemet. Även Lunds kommun kommer att driftsätta sitt första område innehållande ett 40-tal pumpenheter (LPS) under LPS Flygt Figur 1. Utvecklingen av antalet driftsatta LTA-pumpar i VASAM-kommunerna

12 I figur 1 visas utvecklingen av antal driftsatta LTApumpar i VASAM-gruppen mellan och i figur 2 framgår antalet LTA-pumpar i drift år 2002 i respektive kommun. Totalt fanns vid utgången av pumpar i drift i VASAM-kommunerna, där Staffanstorp idag är den störste användaren med drygt 340 pumpar. Ingen av VASAM-kommunerna har något riktigt stort system i drift. Det största sammanhängande systemet finns för närvarande i Vellinge (Håslöv) med ett knappt 80-tal pumpenheter. I figur 3 framgår antalet system av olika storlekar inom kommunerna i VASAM-gruppen. Staffanstorp LPS 344 Vellinge Flygt 215 Kävlinge LPS 142 Svedala LPS 129 Trelleborg LPS 87 Malmö LPS 10 Figur 2. Antalet driftsatta LTA-pumpar och systemtyp för respektive VASAM-kommun Antal system Antal pumpar >50 Systemstorlek/antal pumpar Figur 3. Fördelning av LTA-systemen i VASAM-kommunerna efter systemstorlek. (Diagrammet ska tolkas som att det t.ex. finns fyra system med fler än 50 pumpar, totalt innehåller dessa fyra system 273 pumpar.) 11

13 Anslutna områden Kommunerna i VASAM-gruppen visar sig använda LTA-tekniken på ett likartat sätt. De områden som anslutits till de kommunala spillvattennäten med LTA-teknik består huvudsakligen av befintlig småhusbebyggelse med permanentboende, utanför tätorterna. Endast i liten utsträckning är de anslutna fastigheterna fritidsbebyggelse eller fastigheter med någon verksamhet. Det typiska utbyggnadsområdet består av en by eller mindre samling hus, st, och utspridda fastigheter längs med överföringssträckan till anslutningspunkten på kommunens befintliga spillvattennät. I regel finns en pumpenhet placerad på varje fastighet. Bara i undantagsfall delar flera fastigheter på en pumpenhet. Ledningslängderna i systemet blir i många fall avsevärda p.g.a. områdenas landsbygdskaraktär. Genomsnittlig ledningslängd per ansluten fastighet ligger oftast mellan meter, men kan i vissa områden vara betydligt längre. Ofta finns, eller erhålls i samband med avloppsutbyggnaden, kommunalt vatten i de anslutna områdena. Denna likhet i tillämpningen av LTA-tekniken gör det naturligtvis tacksamt att göra jämförelser mellan system och möjligt att dra slutsatser, såväl inom som mellan kommunerna. 2.3 Ansvarsförhållande kommun fastighetsägare Kommunernas sätt att hantera ansvarsgränsen gentemot fastighetsägarna kan vara en faktor som påverkar driften av LTA-systemen i högre grad än vid användning av traditionella system. Detta beror på att själva pumpenheterna i ett LTA-system i regel placeras inom fastigheterna. Enkäten innehåller därför frågor kring drift- och underhåll samt ägande och anläggande. Av kommunernas svar framgår det att de av VASAM-kommunerna som använder LPS-systemet från Skandinavisk Kommunalteknik, har en likartad syn på ansvarsfrågorna. Generellt kan man säga att själva pumpenheten här betraktas som systemets huvudkomponent, trots att denna vanligen är placerad inne på fastigheten. Kommunerna väljer därför att äga, anlägga, driftsätta och svara för underhåll av pumparna. Fördelarna med detta är att kommunen får full kontroll över anläggningen och kan antas få färre problem i driftskedet, 12 jämfört med om man överlåter anläggande och underhåll på fastighetsägaren. Vanligen regleras dessa förhållanden i ett avtal med fastighetsägaren. I några kommuner ingår även el- och larminstallationen till pumpen i den anläggningsavgift som erläggs till kommunen i samband med att fastigheten ansluts till det kommunala systemet. Däremot svarar fastighetsägaren i regel själv för att ansluta fastighetens spillvatten till pumpenhetens inlopp. I praktiken blir det dock ofta kommunens entreprenör, som på fastighetsägarens uppdrag utför anslutningen i samband med att man lägger servisledningen och sätter pumpenheten inne på fastigheten. I Vellinge kommun, som använder Flygts system och som började sina utbyggnader långt före de övriga kommunerna, har man ett annat ansvarsförhållande gentemot fastighetsägaren. Kommunen anlägger här huvudledningsnätet och låter fastighetsägarna själva svara för alla installationer inom fastigheten. Kommunen tillhandahåller pumpenheten som dock ägs av fastighetsägaren. Kommunen svarar ändå för service och felavhjälpning på pumparna utan kostnad för fastighetsägaren. Oavsett vilken av de två modellerna som valts, så placeras förbindelsepunkten i fastighetsgränsen utom i Malmö kommun dä förbindelsepunkten är vid pumpenhetens inlopp. Tre av de sex kommunerna med LTA-system debiterar samma anläggningsavgift som vid anslutning till traditionellt system, medan tre har en särskild anläggningsavgift för anslutningar i LTA-områden. I samtliga fall ingår pumpenheten i anläggningsavgiften, oavsett om det är kommunen eller fastighetsägaren som står som ägare. 2.4 Projektering/anläggning/ kontroll Av enkätsvaren framgår att projekteringen av utförda LTA-system i VASAM-kommunerna har utförts på olika sätt beroende på egna resurser, entreprenadform etc. Ibland har kommunen själv svarat för projekteringen och ibland har utomstående konsult, utsedd entreprenör eller systemleverantören gjort det. I så gott som samtliga fall har dock leverantörens anvisningar varit styrande för själva dimensioneringen och ofta har leverantören också utfört tryckberäkningar på eller granskat den utförda projekteringen. En viktig aspekt vid planering och utförande av LTA-system är om fastigheterna i det tilltänkta

14 anslutningsområdet blir anslutna/ansluter sig direkt när systemet tas i drift, eller om de ansluter sig successivt efter fastighetsägarens behov och önskemål. I det senare fallet måste man räkna med att systemet kommer att arbeta långt ifrån sina optimala driftförutsättningar under en ganska lång tid. I detta avseende är ett LTA-system förmodligen känsligare än ett traditionellt självfallssystem. I VASAM-kommunerna förekommer båda utbyggnadsvarianterna. Någon speciell hänsyn eller speciella åtgärder har däremot inte tagits vid projekteringen av system där det förekommer successiv anslutning. En annan aspekt som erfarenhetsmässigt har visat sig påverka driften av LTA-system och som tas upp i enkäten gäller driftsättning och kontroll. Från leverantören Skandinavisk Kommunalteknik har påpekats att många störningar som drabbat pumpar och system har sitt ursprung i slarv vid driftsättningen eller rena installationsmissar, t.ex. kvarlämnat grus i pumpsumpen, glömt att öppna servisventilen eller fel i elinstallation. För att undvika detta är det viktigt att ha en bra rutin, t.ex. i form av en check-lista som innehåller kontrollpunkter och provning av olika funktioner, som används när en pump driftsätts. VASAM-kommunerna som använder LPS-systemet har i stort sett detta under kontroll eftersom kommunen själv oftast installerar och driftsätter pumparna, eller använder en och samma entreprenör för driftsättningen. I de fall där det är fastighetsägaren som ansvarar för pumpinstallation och driftsättning av stationen, får inte kommunen samma kontroll över situationen. 2.5 Underhåll Ingen av kommunerna utför något annat än felavhjälpande underhåll, dvs. någon periodisk service av pumpenheterna anses ej nödvändigt för något av fabrikaten. Samtliga kommuner svarar för att åtgärda larm och fel på pumpstationerna och bekostar erforderliga reparationer av pumparna. Insatserna görs av egen driftpersonal utom i Vellinge kommun där utomstående entreprenör anlitas för drift och reparationer. 2.6 Utbyggnadsplaner Av de nio VASAM-kommunerna har sex LTA-system i drift och en kommun är på väg att driftsätta sitt första system. Ytterligare en kommun tror att man kommer att börja använda tekniken inom de närmaste åren, medan den nionde inte ser något framtida behov av denna typ av tryckavloppssystem. Av kommunerna som har system i drift så anger samtliga (utom Staffanstorp som i princip redan har anslutit alla de områden som är möjliga) att man planerar att fortsätta utbyggnaderna med LTA-tekniken. Svedala kommun uttrycker en viss tvekamhet eftersom man haft besvär med svavelväte i ett par befintliga system. Några av de andra kommunerna saknar politiska beslut och strategi för hur långt man ska anstränga sig för att med kommunala system lösa avloppsproblemen på landsbygden. Därför går det inte att konkretisera utbyggnadsplanerna i antal områden och fastigheter. Pågående arbeten i de olika kommunerna pekar dock på att ett 100-tal pumpenheter kommer att tas i drift under 2003 och läggas till de drygt 900 som är i drift sedan tidigare. 3 Drifterfarenheter 3.1 Allmänt I enkäten har kommunerna fått redogöra dels för sina allmänna erfarenheter av LTA-tekniken och dels lämna statistik på de driftstörningar som förekommit. Eftersom de flesta systemen är relativt nya så är det svårt att dra alltför långtgående slutsatser av materialet. Flertalet har dock en övervägande positiv erfarenhetsbild av sina system. Driftstörningarna har varit mycket begränsade och även system som idag är kraftigt överdimensionerade i väntan på anslutning av tilltänkta fastigheter, fungerar utan problem. De erfarenheter av negativ karaktär som framkommit gäller snarast arbetsmiljörelaterade problem. Den vanligaste invändningen mot systemen är avsaknaden av bra utrustning vid hanteringen av pumpen vid i- och urmonteringen från pumptanken. 13

15 3.2 Driftstörningar Kommunerna har beskrivit driftstörningar i systemen från 1995 t.o.m enligt bilaga 1 i enkäten. Med driftstörning menas alla händelser som föranlett någon åtgärd på pump, tryckledning eller annan del av systemet. Kommunerna har fått uppge både i vilken del av systemet som felet uppstått (feltyp) och den troliga felorsaken, se matrisen i figur 4. De fem kommuner som använder LPS-systemet har haft möjlighet att specificera störningarna, medan Vellinge endast kunnat ange totala antalet störningar per år från 1999 och framåt. Eftersom ett antal olika kommuners bedömningar av feltyp och felorsak utgör underlaget, så kan det finnas felkällor beroende på olika bedömning vid klassificeringen av felen. Indelningen är dock så grov att eventuella tydliga tendenser bör vara tillräckligt tillförlitliga för detta sammanhang. En annan möjlig felkälla är om inträffade störningar inte blivit registrerade på grund av glömska eller bristfälliga rutiner. Sannolikheten för detta är svår att bedöma men eftersom det rör sig om nyligen införd teknik för de aktuella kommunerna, som man vill ha god kontroll över, så bör felprocenten i detta avseende inte vara stor. Ett vanligt sätt att ange störningsfrekvensen för LTA-system är genom begreppet GTMS (Genomsnittlig Tid Mellan Störning), som avser den tid i år som i genomsnitt förflyter mellan två störningar på en pump. I tabell 1 redovisas GTMS för de två pumpfabrikaten, dels år för år, dels för det totala antalet pumpår som det finns uppgifter från. GTMS-värdet varierar ganska kraftigt från år till år och därför bör man inte fästa alltför stor vikt vid enskilda år. Vid en jämförelse mellan de båda fabrikaten måste beaktas att den genomsnittliga åldern på Flygtpumparna är högre än för LPS-pumparna. Feltyp Felorsak Fastighetsägarbeteende Installations-/ projekteringsfel Komponentfel/ förslitning Annan orsak Okänt Fel på pump/motor Elfel Fel på tryckledning eller anordning på ledning Övrigt Figur 4. Exempel på matris för klassificering av driftstörning som använts i enkäten. Tabell 1. Antalet driftstörningar och Genomsnittlig Tid Mellan Störning (GTMS) för LTA-system i VASAM-kommunerna perioden Totalt LPS-pumpar (st) Antal driftstörningar GTMS (år) 15,4 23,0 35,6 16,6 20,6 22,1 14,0 18,5 Flygt-pumpar (st) Antal driftstörningar GTMS (år) 9,2 13,8 9,0 6,9 9,0 14

16 Även om LPS-systemen är relativt nya, de äldsta pumparna är yngre än tio år, måste det erhållna GTMS för LPS-systemen på 18,5 år betraktas som mycket bra. Annan driftstatistik som finns tillgänglig, främst för LPS-system, anger GTMS till mellan år, vilket är ungefär där Flygt-systemen i undersökningen hamnar. En möjlig förklaring till det goda resultatet för LPS-systemen i VASAMkommunerna är att man har kunnat undvika en del vanliga problem i uppstarten av ett system eftersom kommunerna själva har kontroll över och, i många fall, själva driftsätter pumpenheterna. Fördelningen av feltyper har kunnat göras för LPS-pumparna enligt tabell 2. Underlaget i form av registrerade störningar, totalt 138 stycken under pumpår, är i minsta laget för att man skall våga dra några säkra slutsatser. Noterbart är dock att elfel är den vanligaste feltypen, vilket är i motsägelse till tidigare presenterade undersökningar (Lindqvist et al. 2000) där motorfel är den i särklass dominerande feltypen. Även andelen fel relaterade till tryckavloppsledningen, (15,2 %), är något högre än vad som framkommit i tidigare undersökningar där andelen legat under 10 % av det totala antalet fel. På samma sätt som ovan har en fördelning av felorsaker kunnat göras för LPS-systemen, tabell 3. Här Tabell 2. Fördelning av feltyper vid driftstörning i LPS-system, VASAM-kommunerna Feltyp Fel på pump/motor Elfel Fel på tryckledning eller anordning på ledning Övriga fel Summa Tabell 3. Fördelning av felorsaker vid driftstörning i LPS-system, VASAM-kommunerna Felorsak Fastighetsägarbeteende Installations-/projekteringsfel Komponentfel/förslitning Annan orsak Okänt Summa Antal fel Antal fel Andel (%) 29,7 32,6 15,2 22,5 100,0 Andel (%) 13,8 8,7 58,7 9,4 9,4 100,0 15 dominerar komponentfel/förslitning stort, 58,7 %, som den vanligaste grundorsaken till störningar, medan övriga felorsaker är fördelade relativt jämt, med en andel av ca 10 % var. Det hade varit intressant att kunna presentera en jämförelse av felfrekvens, feltyper och felorsaker mellan de i undersökningen ingående kommunerna. Det oväntat låga antalet registrerade driftstörningar gör dock att en jämförelse inte blir meningsfull. 4 Svavelvätemätning 4.1 Inledning Svavelvätebildning är ett känt fenomen för VAbranschen. Framförallt längre överföringsledningar och därtill hörande pumpstationer har varit belastade och skapat bekymmer under många år (Ledskog, Larsson & Lindqvist 1994). Även för LTA-system har rapporterats problem med lukt och ledningskorrosion på grund av svavelväte (DHI 2002). I VASAM-gruppen är det främst Svedala kommun som har haft problem. Två av kommunens fyra områden har från start av LTA-systemen uppvisat höga svavelvätehalter som skapat luktproblem för intillliggande fastigheter och risk för ledningsskador på ledningsnätet nedströms tryckavloppsledningens anslutningspunkt. Även Vellinge kommun har uppgett att ett av LTA-systemen har haft så mycket svavelväte att den betongledning som systemet mynnade i, har fått bytas ut på en sträcka av flera hundra meter. Övriga kommuner i VASAM-gruppen har inte upplevt att man har några stora problem med svavelväte. Kortvariga luktolägenheter, ofta i ett uppstartningskede, har dock rapporterats. Uppgifterna från bl.a. Svedala har skapat en viss osäkerhet, och intresset har varit stort för att undersöka hur utbrett fenomenet är. Det beslöts därför att genomföra en serie mätningar av system i drift inom projektets ram. 4.2 Utförande av mätning Svavelvätemätningarna genomfördes genom att kommunerna valde ut två LTA-system vardera (Malmö har bara ett system) som skulle mätas. Totalt gjordes mätningar på elva system av varierande storlek.

17 Med hjälp av mätutrustning av typen Odalog mättes svavelvätehalten i luften i den brunn där tryckavloppssystemet ansluter till självfallssystemet. Mättiden har varit en vecka per system och mätaren loggade ett mätvärde per minut. Förutom svavelvätehalten loggade mätaren också lufttemperaturen. Vid utplacering och borttagande av mätaren mättes även ph och temperatur på avloppsvattnet från tryckavloppssystemet. Huvuddelen av mätningarna utfördes under maj månad med vissa kompletteringar under juni och september. Diverse problem med mätutrustning och mätdatabehandlingssystem, bl.a. kraschade den hårddisk där mätdata förvarades för huvuddelen av mätserierna, har gjort att mätresultaten inte kan presenteras grafiskt fullt ut som vore önskvärt i denna rapport. För några system uppnåddes inte heller en full veckas mättid. Mätningar av ph på avloppsvattnet gjordes för att kontrollera om uppmätt svavelvätehalt kunde förklaras med ett avvikande ph-värde, då ph är avgörande för hur snabbt det i vattenfasen bildade svavelvätet frigörs till luften. Vid ph 6 avgår svavelväte dubbelt så fort som vid ph 7 och hundra gånger så fort som vid ph 9. Utförda ph-mätningar har dock inte visat på några stora variationer. De utförda mätningarna ger inte en heltäckande bild och förklaring av svavelvätebildningen i systemen, utan får ses som ett sätt att med relativt enkla medel skapa sig en uppfattning om hur vanligt fenomenet är, vilken spridning som finns och om det finns några uppenbara samband mellan svavelväteförekomst och systemdata etc. 4.3 Resultat av mätning De genomförda mätningarna visar att svavelvätebildning sker i samtliga de uppmätta systemen. Flera av systemen uppvisar svavelvätehalter som på lång sikt kan ge upphov till skador på efterföljande ledningsnät. I tabell 4 har de uppmätta systemen rangordnats och delats in efter förekomsten av svavelväte. Överst i tabellen (placering 1 4) finns systemen med högst uppmätta halter och i stort sett kontinuerlig förekomst. Här finns förmodligen uppenbara problem med både lukt och ledningskorrosion om inte åtgärder vidtas. I nästa kategori (placering 5 8) är svavelvätehalterna lägre och förekommer mindre frekvent. Slutligen finns de tre system (placering 9 11) som har den minsta svavelväteförekomsten. Här är halterna låga och förekomsten kortvarig med långa perioder utan detekterbara mängder. Antagligen utgör dessa system inte några problem med avseende på lukt eller risk för ledningsskador. I figur 5 och 6 visas mätresultatet för två av de uppmätta systemen, nr 2 i tabellen (Staffanstorp Flintevång) respektive nr 8 (Kävlinge Stävie). 4.4 Resultatdiskussion I tabell 5 har angivits systemdata för de uppmätta systemen i form av antal anslutna pumpar, ledningsvolym och ledningsvolym per pump. Tabell 4. Uppmätta svavelnivåhalter i luft vid utsläppspunkten för LTA-system i VASAM-kommunerna vid mätningar utförda i maj/juni och september Kommun System Antal pumpar (st) Uppmätta svavelvätenivåer (ppm) max mest frekvent 1 Vellinge Vellinge Väster 1 20 > Staffanstorp Flintevång 21 > Trelleborg Gylle-Fjärdingslöv 63 > Svedala Hyltarp Kävlinge Landskronavägen Malmö Skeppargränd Svedala Mossvägen Kävlinge Stävie 15 < Vellinge Lilla Hammar 22 > Staffanstorp Tirup - Lilla Uppåkra 22 > Trelleborg Dalköpinge

18 Figur 5. Resultatutskrift vid mätning av svavelvätehalt i luft vid utsläppspunkten för LPS-system Flintevång, Staffanstorps kommun. 100 ppm H2S Svavelvätemätningar Kävlinge - Stävie Figur 6. Resultatutskrift vid mätning av svavelvätehalt i luft vid utsläppspunkten för LPS-system Stävie, Kävlinge kommun. Tabell 5. Systemdata för LTA-system ingående i svavelvätemätning. Kommun System Antal pumpar (st) Systemdata (m 3 ) ledningsvolym l.volym/pump 1 Vellinge Vellinge Väster Staffanstorp Flintevång 21 12,58 0,60 3 Trelleborg Gylle-Fjärdingslöv 63 27,40 0,43 4 Svedala Hyltarp 73 22,90 0,31 5 Kävlinge Landskronavägen 12 10,00 0,83 6 Malmö Skeppargränd 10 0,68 0,07 7 Svedala Mossvägen 9 2,40 0,27 8 Kävlinge Stävie 15 14,00 0,93 9 Vellinge Lilla Hammar Staffanstorp Tirup - Lilla Uppåkra 22 11,95 0,54 11 Trelleborg Dalköpinge 10 4,60 0,46 17

19 Några enkla samband mellan graden av svavelväteförekomst och data för systemen är svårt att finna. Exempelvis är de två Staffanstorpssystemen mycket lika i sin utformning men uppvisar helt olika förekomst av svavelväte. Det är heller inte så att de system som man kanske förväntade ha störst problem med svavelväte, i det här fallet Kävlinges system som har överlägset störst ledningsvolym per pump och därmed de längsta uppehållstiderna, är de som vid mätningarna uppvisar höga svavelvätehalter. Omvänt är Malmös lilla LTA-system så begränsat att någon svavelvätebildning knappast borde vara möjlig enligt teorin. Uppenbart är dock att de uppmätta systemen, vid normala avloppsmängder från de anslutna fastigheterna, får så långa uppehållstider att det i sig inte är förvånande att svavelvätebildningen uppstår. Det förefaller med andra ord som att systemen är överdimensionerade i förhållande till den verkliga användningen. Detta kan i sin tur bero på att huvudledningsnätet faktiskt är dimensionerat för att kunna ansluta ytterligare ett antal fastigheter till systemet, vilket är fallet för Kävlinges system där kommunen tillåter att anslutning sker efter hand, eller också har projekteringen i något avseende utförts med felaktiga förutsättningar. För att undersöka det senare görs i kapitel 5 en närmare granskning av dimensioneringsförutsättningarna för VASAM-kommunernas LTA-system. 4.5 Åtgärder mot svavelväte Det finns i VASAM-gruppen inte några större erfarenheter att redovisa av hur svavelväteproblematiken kan angripas för LTA-system. Svedala kommun är den enda av kommunerna som har tvingats genomföra åtgärder för att begränsa verkningarna av uppkommet svavelväte i två av sina system. Enligt uppgift har även Lunds kommun fått problem med svavelväte i sitt första LTA-systemet som startades upp under Försök har påbörjats med dosering av kemikalier för att motverka svavelvätebildningen. Här finns dock ännu inte några resultat att redovisa. I det ena av Svedalas system, Hyltarp, har kommunen installerat ett kompostfilter i anslutning till tryckledningens övergång till självfallsledning. En fläkt drar luft från anslutningsbrunnen och blåser denna genom filtret. Filterbädden består av bark och har i denna anläggning storleken 6 x 4 m med ett djup av 0,6 m. Resultatet är mycket gott såtillvida att luktproblemen för intilliggande fastigheter har 18 upphört. Det är däremot mera osäkert om man på detta sätt lyckas fånga upp så mycket av svavelvätet att risken för korrosion längre ned i ledningsnätet elimineras. Genom mätningar av svavelvätehalten i luft och spillvatten på ett antal punkter nedströms i självfallsnätet hoppas man kunna bestämma hur effektiv metoden är. Metoden är en relativt enkel och billig åtgärd, förutsatt att det finns plats för anläggningen och möjlighet att dra fram el. Skötseln är begränsad till att kompostmaterialet ska bytas efter ett antal år. I ett annat av Svedalas LPS-system, Mossvägen, har kommunen gjort försök med att tillföra färskvatten, via en av LPS-enheterna, längst ut i systemet för att öka omsättningen och tillföra syre i spillvattnet. Olika dosering av vatten upp till 2,6 l/minut har provats, dock utan att någon nämnvärd förbättring har kunnat iakttagas. Kommunen planerar nu att bygga ett kompostfilter även för detta system. 5 Dimensionering av LTA-system 5.1 Bakgrund Dimensioneringen av LTA-system görs i regel efter systemleverantörens lämnade anvisningar och tryckberäkningsprogram. Dessa anvisningar bygger i sin tur på statistiska metoder för att fastställa det dimensionerande flödet på en viss ledningssträcka, via beräkning av det maximala antalet pumpar som är i drift samtidigt. Lindqvist et al. (2000) ger en utförlig beskrivning av denna metodik. I beräkningen av det dimensionerande flödet ingår som förutsättningar pumpkapaciteten, antal pumpar i systemet, tillrinningen till pumparna (spillvattenmängd) och en faktor som fördelar tillrinningen över dygnet (dygnsmedelavrinning, väljs vanligen till mellan åtta och tolv timmar). 5.2 Undersökning av dimensioneringsförutsättningar För att utröna vilka dimensioneringsförutsättningar som har använts av systemleverantörerna för VASAMkommunernas LTA-system, har de aktuella leverantörerna, Skandinavisk Kommunalteknik AB respektive ITT Flygt AB, tillfrågats, se brev från projektet i bilaga

20 B respektive leverantörernas svar i bilaga C och D. De efterfrågade uppgifterna och synpunkterna har inte gått att finna i leverantörernas befintliga projekteringsanvisningar (ITT Flygt 1998, Skandinavisk Kommunalteknik 1999). Av leverantörernas svar framgår att om inte några andra data finns för det aktuella området, så används vid dimensioneringen ett spillvattenflöde per fastighet på 612,5 l/dygn (Flygt) respektive 700 l/dygn (Skandinavisk Kommunalteknik). Så vitt det har varit möjligt att utröna så är samtliga LTA-system inom VASAM-området dimensionerade enligt leverantörernas antagna spillvattenflöden. Eftersom de båda leverantörernas uppfattning verkar skilja sig ganska mycket åt och då det dimensionerande spillvattenflödet i hög grad är bestämmande för vilken uppehållstid som erhålls i det färdiga systemet, så förefaller det viktigt att ta reda på hur leverantörernas antagna värden stämmer med verkligheten. I VAV (2001) framgår det att den genomsnittliga vattenförbrukningen är 160 l/person,dygn för boende i småhus år Vidare finns uppgiften att antalet boende i småhus i genomsnitt är 2,64 (Folk- och bostadsräkningen 1990). Detta skulle ge en genomsnittlig förbrukning på drygt 422 l/ fastighet, dygn (154 m 3 /fastighet, år). Alltså avsevärt mindre än leverantörernas standardantaganden. Genom enkäten till VASAM-kommunerna har det gått att få fram siffror på den verkliga vattenförbrukningen i ett 10-tal LTA-system, bl.a. några av de områden där svavelvätemätningarna genomfördes, se tabell 6. Dessa uppgifter stärker de förbrukningsvärden som fås fram enligt ovan i VAV P83. Slutsatsen måste bli att om man vid dimensioneringen av LTA-system använder schablonvärden för spillvattenflödet, så bör dimensionerande flöde från ett enfamiljs småhus snarare vara i storleksordningen 400 l per fastighet och dygn om inga andra uppgifter finns, än de dimensionerande flöden som hittills har använts av leverantörerna. I tabell 7 har tabell 4 utökats med en beräkning på den genomsnittliga uppehållstiden i systemen vid Tabell 6. Genomsnittlig vattenförbrukning för fastigheter i några av VASAM-kommunernas LTA-system. Uppgifterna hämtade ur respektive kommuns abonnentregister. Kommun Staffanstorp Svedala Kävlinge System Vallby Tirup - Lilla Uppåkra Flintevång Vesum - Bjällerup Norrevång Hyltarp Norrskog Mossvägen Stävie Antal pumpar (st) Genomsnittlig (l/fastighet, dygn) Tabell 7. Systemdata och beräknad genomsnittlig uppehållstid vid olika vattenförbrukning för LTA-system ingående i svavelvätemätning. Kommun System Systemdata Genomsnittlig uppehållstid antal pumpar (st) ledningsvolym (m3) l.volym/ pump (m3) vid 700 l/fastighet, dygn (tim) vid 400 l/fastighet, dygn (tim) 1 Vellinge Vellinge Väster Staffanstorp Flintevång 21 12,58 0,60 20,5 35,9 3 Trelleborg Gylle-Fjärdingslöv 63 27,40 0,43 14,9 26,1 4 Svedala Hyltarp 73 22,90 0,31 10,8 18,8 5 Kävlinge Landskronavägen 12 10,00 0,83 28,6 50,0 6 Malmö Skeppargränd 10 0,68 0,07 2,3 4,1 7 Svedala Mossvägen 9 2,40 0,27 9,1 16,0 8 Kävlinge Stävie 15 14,00 0,93 32,0 56,0 9 Vellinge Lilla Hammar Staffanstorp Tirup - Lilla Uppåkra 22 11,95 0,54 18,6 32,6 11 Trelleborg Dalköpinge 10 4,60 0,46 15,8 27,6 19

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se FÖRETAGET Skandinavisk Kommunalteknik AB Skandinaviens största leverantör

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp)

Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) _ Vad är ett tryckavlopp? En vanlig orsak till att man måste ha ett tryckavloppssystem är att det är bergigt och svårt att få ner avloppsrör

Läs mer

Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp)

Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) 2 Innehållsförteckning Information om tryckavloppssystem... 1 (LTA = Lätt Tryck Avlopp)... 1 Vad är ett tryckavlopp?... 3 Kontakta Byggnadsförvaltningen...

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Information om tryckavloppssystem

Information om tryckavloppssystem Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) 2 Vad är ett tryckavlopp? Du som har fått denna information bor i ett verksamhetsområde där avloppsvattnet måste pumpas bort från fastigheten.

Läs mer

Informationsmöte VA utbyggnad för Palle Näbba. Välkommen. www.vastvatten.se

Informationsmöte VA utbyggnad för Palle Näbba. Välkommen. www.vastvatten.se Informationsmöte VA utbyggnad för Palle Näbba Välkommen Medverkande på mötet - Mikael Svensson Projekt och utrednings chef, Västvatten AB - Martin Birgersson Projektledare, Västvatten AB - Gerhard Pettersson

Läs mer

LTA LÅGTRYCKSAVLOPP VÄGLEDNING FÖR FASTIGHETSÄGARE OCH ENTREPRENÖRER SPARA DEN HÄR INFORMATIONEN GÄLLER FRÅN OCH MED 2014-08-25

LTA LÅGTRYCKSAVLOPP VÄGLEDNING FÖR FASTIGHETSÄGARE OCH ENTREPRENÖRER SPARA DEN HÄR INFORMATIONEN GÄLLER FRÅN OCH MED 2014-08-25 LTA LÅGTRYCKSAVLOPP VÄGLEDNING FÖR FASTIGHETSÄGARE OCH ENTREPRENÖRER SPARA DEN HÄR INFORMATIONEN GÄLLER FRÅN OCH MED 2014-08-25 Innehåll 1. Allmänt om LTA... 2 2. Ordförklaring och definitioner... 3 3.

Läs mer

INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN.

INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN. 1 Upprättad: 2010-03-17 Reviderad: INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN. Du som är fastighetsägare och som berörs av utbyggnaden

Läs mer

Information om Lätt Tryck Avlopp (LTA)

Information om Lätt Tryck Avlopp (LTA) Information om Lätt Tryck Avlopp (LTA) Vad är en LTA-enhet? Om du bor i ett område med LTA-system, t ex Hornslandet utanför Västervik, behöver varje fastighet en egen liten villapumpstation som kallas

Läs mer

VATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID SPEXHULTASJÖN INFORMATION OM ANSLUTNING

VATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID SPEXHULTASJÖN INFORMATION OM ANSLUTNING 1 (8) VATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID SPEXHULTASJÖN INFORMATION OM ANSLUTNING För områdena Rävsnäs, Stenören, Talludden, Vallbohaga, Spexhult, Solgläntan, Solhaga, Solbacka, Solvik och Soludden samt mellanliggande

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Informationsbrev om den kommande utbyggnaden av VA i Strömma

Informationsbrev om den kommande utbyggnaden av VA i Strömma VÄRMDÖ KOMMUN 2012-02-22 Dnr 11SPN0063-540 Informationsbrev om den kommande utbyggnaden av VA i Strömma Allmänt Värmdö kommun har nu påbörjat arbetet med att förse Strömma, detaljplaneområde S4, med kommunalt

Läs mer

Lätt Tryck Avlopp (LTA) KIM ÖDLUND 131022

Lätt Tryck Avlopp (LTA) KIM ÖDLUND 131022 Lätt Tryck Avlopp (LTA) KIM ÖDLUND 131022 1 Xylem I många årtionden har vi designat, installerat och underhållit LTAsystem Del av vår kärnverksamhet, dvs att transportera avloppsvatten Vi utvecklade den

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Informationspaket för nyanslutning med LTA

Informationspaket för nyanslutning med LTA Informationspaket för nyanslutning med LTA Hej Här får ni ett informationspaket som hjälper er att komma igång med er anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet samt installationen av LTA-tanken.

Läs mer

Byggstart för kommunalt vatten och avlopp

Byggstart för kommunalt vatten och avlopp 1 (6) INFORMATIONSBREV 2014-02-14 Information till fastighetsägare i Bergshamra by Etapp 1 Byggstart för kommunalt vatten och avlopp Hej! Nu påbörjar vi byggnationen av vatten och avlopp i ditt område.

Läs mer

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande. allmänna vatten- och avloppsanläggning

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande. allmänna vatten- och avloppsanläggning ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Essunga kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Inkoppling till den allmänna anläggningen...3 Användning av den

Läs mer

Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet

Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet Tryckavlopp i Höganäs kommun Med hjälp av ett tryckavloppssystem som kallas LTA, lågtryckavlopp, är det i de delar av kommunen där systemet

Läs mer

September 2016 VA i Sörfjärden. Rent vatten idag och i framtiden

September 2016 VA i Sörfjärden. Rent vatten idag och i framtiden September 2016 VA i Sörfjärden MittSverige Vatten AB Bildades 1 juni 2004 Timrå, 2007 Nordanstig VA-samverkan över kommungränserna Erfarenhet och kompetens för tre kommuner Ansvarar för drift och utveckling

Läs mer

Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt. Pumpstation

Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt. Pumpstation Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt Pumpstation Allmänt om tryckavlopp Tryckavlopp är en teknik för att pumpa avloppsvattnet från fastigheten till Norrköping Vatten och Avfalls ledningsnät.

Läs mer

Frågor och Svar? Detaljplanefrågor

Frågor och Svar? Detaljplanefrågor Frågor och Svar? Detaljplanefrågor Till vilken adress skickas inbjudningar och handlingar ut? Alla handlingar skickas till den adress där man är skriven. Kommunen tar alltid ut en fastighetsägarförteckning

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk

Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk VA - Forsk rapport Nr 2005-07 Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk information till anställda och arbetsledning i reningsverk Jörgen Thorn Lena Beijer Ragnar

Läs mer

Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Sjo bo sommarby

Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Sjo bo sommarby Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Sjo bo sommarby Under år 2015 påbörjar kommunen utbyggnaden av vatten- och avloppsledningsnät i Sjöbo Sommarby. Samtidigt kommer Sjöbo

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01

Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01 Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01 Agenda Avgränsning Bakgrund och historik Presentation av föreslagen lösning Presentation av Statistikläget

Läs mer

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Viktig information till dig som har fastighet i ett omvandlingsområde

Viktig information till dig som har fastighet i ett omvandlingsområde Viktig information till dig som har fastighet i ett omvandlingsområde www.sevab.com Kommunalt vatten och avlopp en investering för miljön och fastighetsvärdet Under perioden 2011-2020 finns det sju prioriterade

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

4. Kravspecifikation B- Sydvästra Skåne

4. Kravspecifikation B- Sydvästra Skåne Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2013-05-02 Upphandlande organisation Region Skåne, Koncerninköp Upphandling Bevakningstjänst för Region Skåne Annika Hjort 1300541 Symbolförklaring: Texten ingår

Läs mer

Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät

Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät Värdering av en verksamhet sker genom benchmarking Benchmarking är ett hjälpmedel för att

Läs mer

Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012

Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012 Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012 kl. 18:00 20:00 Allmän information om VA-utbyggnaden Information förbindelsepunkter Frågor Kungsörs Kommunteknik Ab - Projektledare Magnus Ribbing 0227-600140

Läs mer

ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning H A G F O R S

ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning H A G F O R S ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Fastställd av kommunfullmäktige 2009-01-27 8 H A G F O R S K O M M U N Innehållsförteckning ABVA 09

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Byggarbetsplats Norrlandet

Byggarbetsplats Norrlandet Byggarbetsplats Norrlandet Välkommen Informationsmöte för fastighetsägare i Utvalnäs och Harkskär Ta lite fika innan du sätter dig! Kontaktpersoner Gästrike Vatten Stefan Hedström, Projektledare VA Jessica

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

ABVA. Allmänna bestämmelser för brukande. av den allmänna vatten- och. avloppsanläggningen BERGS KOMMUN. gällande från 2009-03-03

ABVA. Allmänna bestämmelser för brukande. av den allmänna vatten- och. avloppsanläggningen BERGS KOMMUN. gällande från 2009-03-03 ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i BERGS KOMMUN gällande från 2009-03-03 BESTÄMMELSER FÖR BRUKANDE AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 Antagen av styrelsen 2010-11-25 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Karlskoga Miljö ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Information till dig som fastighetsägare i södra Boviken angående installation och inkoppling till det kommunala vatten- och spillvattennätet.

Information till dig som fastighetsägare i södra Boviken angående installation och inkoppling till det kommunala vatten- och spillvattennätet. Information till dig som fastighetsägare i södra Boviken angående installation och inkoppling till det kommunala vatten- och spillvattennätet. Utbyggnaden av det kommunala vatten- och spillvattennätet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Tugger pumpar med skärande pumphjul. Även kompletta pumpstationer för tryckavloppssystem

Tugger pumpar med skärande pumphjul. Även kompletta pumpstationer för tryckavloppssystem Tugger pumpar med skärande pumphjul Även kompletta pumpstationer för tryckavloppssystem Tryckavloppssystem för alla topografiska förhållanden Där terrängen gör det omöjligt att använda avlopp med självfall

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

bia HÄRDPLAST AB Generell beräkningsmetod enligt SS-EN 1825-2 för att fastställa lämplig storlek av avskiljare (normflöde NS):

bia HÄRDPLAST AB Generell beräkningsmetod enligt SS-EN 1825-2 för att fastställa lämplig storlek av avskiljare (normflöde NS): Dimensioneringsråd Fettavskiljare Allmänt Fettavskiljare skall enligt SS-EN 1825-1 installeras om det finns risk för att mer än obetydliga mängder av fett spolas ut i avloppet. I de flesta fall krävs installation

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening

Allmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening 2009-12-01 Allmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening Allmänt Bastuholmens Samfällighetsförening och dess deltagande fastigheter är bundna av anläggningsbeslutet registrerat 2009-10-01

Läs mer

Anslutning av vatten och avlopp. Vattenanslutning

Anslutning av vatten och avlopp. Vattenanslutning Anslutning av vatten och avlopp Vattenanslutning Ansluta kommunalt vatten och avlopp I den här broschyren beskriver vi hur det går till att ansluta sig till vatten och avlopp. Alla blanketter finns på

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA)

Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) Antagna av kommunfullmäktige den 24 juni 2008, 113. ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Marks

Läs mer

TJÖRNS KOMMUN VEBERGA I RÖNNÄNG

TJÖRNS KOMMUN VEBERGA I RÖNNÄNG sid 1/6 TJÖRNS KOMMUN VEBERGA I RÖNNÄNG Underlag för detaljplan Göteborg 2008-02-18 Markteknik AB Box 36135 400 13 Göteborg VEBERGA I RÖNNÄNG, TJÖRNS KOMMUN sid 2/6 Allmänt Enligt uppdrag från JM AB har

Läs mer

Byggstart för kommunalt vatten och avlopp i ditt område

Byggstart för kommunalt vatten och avlopp i ditt område 1 (7) INFORMATIONSBREV 2013-09-24 Information till fastighetsägare i Västerbyn (Före detta område D, Gräddö/Rävsnäs) Byggstart för kommunalt vatten och avlopp i ditt område Nu påbörjar vi byggnationen

Läs mer

Wira Bruk 2009-09-08

Wira Bruk 2009-09-08 Wira Bruk 2009-09-08 Nulägesrapport av projektet Kort om Roslagsvatten Fattade beslut Samråd om placering av förbindelsepunkt Frisprängning Aktuella va-ledningskartor Va-anslutning av fastighet Tidplan

Läs mer

Avgifter år 2013 för anslutning av fastigheter utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp till kommunens va-nät

Avgifter år 2013 för anslutning av fastigheter utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp till kommunens va-nät Avgifter år 2013 för anslutning av fastigheter utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp till kommunens va-nät Fastställd av kommunfullmäktige 2012-06-18 39/2012, lagakraftvunnet 2012-07-19

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp

Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp Anmälan om anslutning Varje gång du bygger nytt, bygger om, bygger till, eller vid flytt av befintlig mätare och detta berör vatten och avlopp

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 2 Utbyggnad Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu

Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu Sunne kommun Torsby kommun Hagfors kommun Munkfors kommun Antagen av Torsby kommun kf den 2 december 2013 183 Inledning Kommunerna i Norra Värmland (Sunne, Torsby,

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Nätverk för VA i omvandlingsområden

Nätverk för VA i omvandlingsområden Nätverk för VA i omvandlingsområden Kompetensbehov och val av teknik Nynäshamn den 22 oktober 2013 VA-plan i Nynäshamn (Alf Olsson) I Nynäshamn har VA-förvaltningen i samarbete med Södertörns Miljö- och

Läs mer

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen.

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen. Krav på in s t allat io n av fe t t avs kiljare Inne håll Förord 3 Varför kräver vi fettavskiljare 4 Vem måste ha fettavskiljare 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Frågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet

Frågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet Datum 2010-08-24 Frågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet Frågor som har ställts vid Öppet-Hus i samband med utställning av översiktsplan för Norrlandet under maj och juni 2010. Gästrike Vatten

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP PÅ HEMLUNDA - FRÅGOR OCH SVAR FRÅN

KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP PÅ HEMLUNDA - FRÅGOR OCH SVAR FRÅN KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP PÅ HEMLUNDA - FRÅGOR OCH SVAR FRÅN ALLMÄNT - BAKGRUND Vem har beslutat att Hemlunda ska ha kommunalt vatten och avlopp och vad innebär det? Kommunfullmäktige i Piteå beslutade

Läs mer

ABVA 2010 Varberg. Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning.

ABVA 2010 Varberg. Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning. ABVA 2010 Varberg Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-01-19 att gälla från 2010-01-01. Kundtjänst Telefon 0757-27

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

RAPPORT JÄMFÖRELSESTUDIE LTA-SJÄLVFALLSSYSTEM 2012-10-30

RAPPORT JÄMFÖRELSESTUDIE LTA-SJÄLVFALLSSYSTEM 2012-10-30 RAPPORT JÄMFÖRELSESTUDIE LTA-SJÄLVFALLSSYSTEM 2012-10-30 Sammanfattning VA-enheten har fått i uppdrag att göra en jämförelsestudie mellan att bygga ut VA-system med konventionella system med självfall

Läs mer

DS och CS yrkade att Va-nämnden ska fastställa att de inte ska förpliktas betala anläggningsavgift för dagvatten. Kommunen bestred yrkandet.

DS och CS yrkade att Va-nämnden ska fastställa att de inte ska förpliktas betala anläggningsavgift för dagvatten. Kommunen bestred yrkandet. Sedan huvudman beslutat att fastighetens dränvatten skulle anslutas till dagvattennätet i stället för till spillvattennätet ansågs fastighetsägare inte vara skyldig att betala anläggningsavgift för denna

Läs mer

Självfall är inte alltid bra

Självfall är inte alltid bra Självfall är inte alltid bra Av Produktchef Ralf Schomäcker Flytta stora jordmassor. Dragning av nya avloppsrör och flytta avloppsledningar. Håltagning i betonggolv. Traditionell spillvattentransport med

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:5

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:5 29:5 En fastighetsägare har orsakat driftstörningar på den allmänna va-anläggningen genom utsläpp av större mängder potatisskal i avloppet. Skadeståndet har jämkats eftersom huvudmannen ansetts medvållande

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Kommunalt verksamhetsområde

Kommunalt verksamhetsområde Vänerkustprojektet Kommunalt verksamhetsområde Ett kommunalt verksamhetsområde beslutas av kommunfullmäktige. Alla fastigheter inom ett verksamhetsområde är skyldiga att betala anslutningsavgiften. Från

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter.

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter. Innehåll Förord 1 Varför kräver vi fettavskiljare? 4 Vem måste ha fettavskiljare? 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av fettavskiljare 7 Storlek på fettavskiljare 8 Placering

Läs mer

Årsta Havsbad Anslutning till kommunalt VA Etappmöte 1; 2013-12-11 Ta gärna en titt på ritningarna Informationen börjar ca 17:45

Årsta Havsbad Anslutning till kommunalt VA Etappmöte 1; 2013-12-11 Ta gärna en titt på ritningarna Informationen börjar ca 17:45 Årsta Havsbad Anslutning till kommunalt VA Etappmöte 1; 2013-12-11 Ta gärna en titt på ritningarna Informationen börjar ca 17:45 Kvällens program Välkomnande Tidplan och genomförande VA-anslutning Avgifter

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät www.norrtalje.se Enheten för kommunalt vatten och avlopp Innehållsförteckning Sida Därför behövs kommunalt vatten och avlopp 2 En fastighets vatten- och

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Marks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012

Marks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012 Marks kommun Sjödal Stora Öresjön Västra Götalands län Förstudie VA och Gatuutredning december 2010 Rev juli 2012 december 2010, rev 2012 07 05 1 Förstudie, VA och Gatuutredning Sjödal, Stora Öresjön,

Läs mer

Tryckavlopp. Ett avloppssystem som är både kostnadseffektivt och miljövänligt

Tryckavlopp. Ett avloppssystem som är både kostnadseffektivt och miljövänligt Tryckavlopp Ett avloppssystem som är både kostnadseffektivt och miljövänligt För områden med spridd bebyggelse, högt grundvatten, ogynnsam topografi eller svåra markförhållande är tryckavlopp det mest

Läs mer

Optimering av ledningsrenovering. Rent vatten idag och i framtiden

Optimering av ledningsrenovering. Rent vatten idag och i framtiden Optimering av ledningsrenovering Rent vatten idag och i framtiden Optimering av ledningsrenovering Först en kort presentation av MittSverige Vatten AB och mig själv och min kollega Owe Westerlund. Jag

Läs mer

På följande sidor finns inventeringsformulär. Det fylls i av inventeraren vid inventering i fält.

På följande sidor finns inventeringsformulär. Det fylls i av inventeraren vid inventering i fält. Inventeringsformulär BILAGA 3 På följande sidor finns inventeringsformulär. Det fylls i av inventeraren vid inventering i fält. Små rutor i formuläret är avsedda att bara kryssas i, medan de större rutorna

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Sida 1 av 3 Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-,

Läs mer