Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne"

Transkript

1 VA - Forsk rapport Nr Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne Mårten Wärnö VA-Forsk

2 VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är obligatorisk. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar drygt åtta miljoner kronor. VA-Forsk initierades gemensamt av Svenska Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvattenrening Ekonomi och organisation Utbildning och information VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Ola Burström, ordförande Olof Bergstedt Roger Bergström Daniel Hellström Stefan Marklund Mikael Medelberg Peter Stahre Jan Söderström Göran Tägtström Agneta Åkerberg Steinar Nybruket, adjungerad Thomas Hellström, sekreterare Skellefteå Göteborgs VA-verk Svenskt Vatten AB Stockholm Vatten AB Luleå Roslagsvatten AB VA-verket Malmö Sv Kommunförbundet Borlänge Falkenberg NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. VA-Forsk Svenskt Vatten AB Box Stockholm Tfn Fax Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

3 VA-Forsk Bibliografiska uppgifter för nr Rapportens titel: Title of the report: Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne Operation experiences from Pressure Sewerage Systems, PSS, in southwest Skåne Rapportens beteckning Nr i VA-Forsk-serien: Författare: Mårten Wärnö, MGT Teknik AB, Malmö VA-Forsk-projektnr: Projektets namn: Projektets finansiering: Driftuppföljning av LTA-system i sydvästra Skåne VA-Forsk Rapportens omfattning Sidantal: 36 Format: A4 Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Tryckavloppssystem, Lätt TryckAvlopp, pumpstation, spillvattenavlopp, svavelväte, driftstörningar Pressure Sewerage System, pumping station, wastewater, sewerage, hydrogen sulphide, malfunctions Rapporten redovisar användning och erfarenheter av den s.k. LTA-tekniken (Lätt TryckAvlopp) inom nio kommuner i sydvästra Skåne, med totalt 930 pumpenheter i drift. Överlag är drifterfarenheterna goda med få driftstörningar. Ett orosmoment är dock att svavelvätebildning drabbar vissa system, möjligen på grund av överdimensionering. The report describes usage and experiences from PSS (Pressure Sewerage System) in nine communities in the southwest of Skåne, with all together 930 pump units in operation. The overall experiences are good and the operation stops are few. Hydrogen sulphide has been found in some of the systems, eventually due to too large dimensions. Handläggare av VA- och miljöfrågor i kommuner, VA-konsulter, leverantörer av pumpsystem Omslagsbild: Rapporten beställs från: MGT Teknik AB, Fotograf: Klas Andersson, Malmö Finns att hämta hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida Utgivningsår: 2004 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Grafisk formgivning: Victoria Björk, Svenskt Vatten

4 Förord På initiativ av de nio kommunerna i den s.k. VASAM-gruppen i sydvästra Skåne har denna studie genomförts med stöd av VA-Forsk för att flytta fram kunskapspositionerna om LTA-teknikens användbarhet, fördelar och brister, möjligheter till samverkan m.m. Staffanstorps kommun med teknisk chef Olle Nilsson har ansvarat för studien och fungerat som projektledare. Det huvudsakliga arbetet har utförts av Mårten Wärnö från MGT Teknik AB i Malmö. Personal från VASAM-kommunernas VA-enheter har deltagit i arbetet med att besvara och diskutera den inledande enkäten, samt med det praktiska arbetet kring utförda svavelvätemätningar. En referensgrupp med följande deltagare har varit knuten till projektet: Olle Nilsson, Staffanstorps kommun Lars Thysell, Trelleborgs kommun Tom Andersson, Svedala kommun Per Juhlin, Vellinge kommun Ett varmt tack till referensgruppen och övrig personal ute i VASAM-kommunerna, utan vars medverkan detta projekt inte hade varit genomförbart. Tack också till ITT Flygt och Skandinavisk Kommunalteknik för behjälplighet med uppgifter och synpunkter. Staffanstorp i januari 2004 Olle Nilsson Teknisk chef Staffanstorps kommun 3

5 4

6 Innehåll Förord Sammanfattning Summary Inledning Bakgrund Kortfattad beskrivning av LTA-tekniken Målsättning med projektet Tillvägagångssätt Beskrivning av LTA-användningen i VASAM-kommunerna Inledning Antal system och pumpar, anslutna områden etc Ansvarsförhållanden kommun fastighetsägare Projektering/anläggning/kontroll Underhåll Utbyggnadsplaner Driftenheter Allmänt Driftstörningar Svavelmätning Inledning Utförande av mätning Resultat av mätning Resultatdiskussion Åtgärder mot svavelväte Dimensionering av LTA-system Bakgrund Undersökning av dimensioneringsförutsättningar Samverkansmöjligheter Slutdiskussion rekommendationer Referenser Bilaga A: Enkät till VASAM-kommunerna Bilaga B: Brev till systemleverantörer ( ) Bilaga C: Svarsbrev från Skandinavisk Kommunalteknik ( ) Bilaga D: Svarsbrev ITT Flygt Pumpar ( )

7 6

8 Sammanfattning LTA-tekniken (LTA = Lätt TryckAvlopp) har i allt större utsträckning börjat användas som ett kostnadseffektivt alternativ till traditionell självfallsteknik för att lösa avloppsfrågan i bland annat landsbygdsområden, utanför de etablerade verksamhetsområdena. De nio kommunerna i den s.k. VASAM-gruppen i sydvästra Skåne har kommit olika långt i användningen av LTA-tekniken och har delvis olika erfarenheter. På initiativ av VASAM-gruppen har undersökts den användning och de erfarenheter, bland annat i form av driftstörningar, som finns hos VASAM-kommunerna. Vidare har ett problemområde, nämligen svavelvätebildning i systemen, undersökts närmare, bland annat genom att utföra mätningar av svavelväte i utsläppspunkterna för ett tiotal LTA-system. Som en följd av resultaten från svavelvätemätningarna har också dimensioneringsförutsättningarna för systemen granskats och ifrågasatts. Vid utgången av år 2002 fanns knappt 930 pumpenheter av LTA-typ i drift i sex av de nio VASAM-kommunerna. De första systemen började anläggas i mitten av 1980-talet i Vellinge kommun, men huvuddelen av systemen har etablerats från 1995 och framåt. Kommunerna i VASAM-gruppen använder LTA-tekniken på ett likartat sätt; anslutna områden består av småhusbebyggelse med permanentboende i byar och utspridda fastigheter utanför tätorterna. Överlag är driftserfarenheterna goda för LTA-systemen i VASAM-kommunerna, som har färre registrerade driftstörningar än vad som rapporterats från andra kommuner. Ett orosmoment är dock det faktum att svavelvätebildning, tillsynes slumpmässigt, drabbar vissa LTA-system. Utförda svavelvätemätningar visar att svavelväte förekommer i samtliga uppmätta system, men i mycket olika hög grad. Inga samband har dock kunnat fastställas mellan graden av svavel-väteförekomst och systemutformningen, t.ex. uppehållstid etc. Vid granskning av systemen har framkommit att dessa i regel är överdimensionerade på grund av att felaktiga förutsättningar har använts med avseende på spillvattenmängden från anslutna fastigheter. Detta kan vara förklaringen till en del av den svavelvätebildning som sker i systemen och medför också på sikt en risk för sedimentation i ledningarna. Det schablonflöde för en enfamiljsfastighet som används av systemleverantörerna som dimensioneringsförutsättning, har visats vara mellan % högre än det verkliga genomsnittsflödet. Vid kommande utbyggnader av LTA-system föreslås därför att man bör ställa krav på att projektören, förutom tryckberäkningar, redovisar beräkningar på uppehållstider i dimensionerat system. Vid användning av schablonvärden på dimensionerande spillvattenflöde, bör för enfamiljs-småhus ett flöde på ca 400 l/fastighet, dygn användas, om inte särskilda skäl talar för något annat. Det finns goda skäl för VASAM-gruppen att fortsätta samarbeta kring driftfrågor som rör LTA-systemen. Som grund för fortsatt samverkan kan ett gemensamt driftuppföljningssystem vara en lämplig form för kontinuerligt erfarenhetsutbyte och en gedigen plattform när det i något sammanhang finns behov av att ställa krav på leverantörerna av tekniken. 7

9 Summary Replacing traditional gravity drain with cost efficient PSS technique (Pressure Sewerage System) appears to be a more and more common way to handle wastewater in the countryside and other areas outside established municipal wastewater systems. The nine communities in the so called VASAM-group in the southwest of Skåne are in different stages of implementing the PSS technique and their experiences vary. The VASAM-group has initiated a project to investigate usage and different experiences in the VASAM communities. The project pointed out a certain problem area concerning hydrogen sulphide that has been the object for further studies. Measurements for hydrogen sulphide were made at the outlet point of approximately ten PSS systems. The studies were followed by a closer look upon the design and calculation presumptions used by the suppliers. By the end of 2002 there were approximately 930 pump units being used in six of the nine VASAM communities. Construction of the first systems started about 1985 in Vellinge, but the main part of the systems has been built from 1995 and forward. The VASAM-communities uses the PSS technique in a similar way, connected areas consist of permanent self-contained households in villages and stand alone property outside the densely built-up area. Experiences of the PSS running routines are overall good in the VASAM communities, the malfunctions are fewer than what has been reported from other communities. One thing to worry about is the unexplained presence of hydrogen sulphide that appears randomly in some of the PSS systems. Studies where the level of hydrogen sulphide was measured tell us that hydrogen sulphide appears in all PSS systems but that the level of concentration varies. No relation has been confirmed between the level of hydrogen sulphide and the construction of the system regarding retentation time etc. Examination of the systems has shown that as a result of exaggerated calculated wastewater levels being used by the suppliers many of the system are over dimensioned and not adjusted to the real wastewater level from the connected households. This could be one explanation to some of the presence of hydrogen sulphide in the systems, and it also constitutes a risk of sedimentation build up in the pipes in the future. The average wastewater level for self-contained households that the suppliers have used for their calculations appears to be % above the experienced level. We recommend that entrepreneurs/suppliers should be required not only to give details regarding preassure calculations but also retentation time in a dimensioned system in the future build out of the PSS System. When calculations are based on average wastewater levels a figure of 400 l/household should be used for self-contained households if not certain circumstances states otherwise. There are good reasons for the VASAM group to continue the co-operation concerning the operation of the PSS systems. A future project could be to develop a common system for following up malfunctions. This system would not only allow the VASAM group to exchange experiences and ideas but also supply them with a good platform in future negotiations with the suppliers of the PSS technique. 8

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Alltfler kommuner i sydvästra Skåne har de senaste åren börjat använda tryckavloppsteknik med klena rördimensioner och mindre lågtryckspumpar (s.k. LTA-system), för att kunna anlägga spillvattennät utanför tätorterna där konventionella självfallssystem skulle bli orimligt dyra. Utvecklingen drivs bland annat på av kraven från miljömyndigheterna att förbättra reningen i de många icke godkända enskilda avloppsanläggningar som är vanliga i landsbygdsområden. I sydvästra Skåne finns nio kommuner som genom den s.k. VASAM-gruppen samverkar i VA-frågor. Kommunerna som ingår i gruppen är Malmö, Lund, Trelleborg, Svedala, Vellinge, Staffanstorp, Lomma, Kävlinge och Burlöv. Kommunerna i VASAM-gruppen har kommit olika långt i användningen av LTA-tekniken och har delvis olika erfarenheter. Projektets upprinnelse ligger i ett önskemål om att försöka sammanställa den användning och erfarenheter som finns inom gruppen, och inför eventuella fortsatta utbyggnader dra slutsatser och flytta fram kunskapspositionerna om teknikens användbarhet, fördelar och brister, möjligheter till samverkan i drift- och underhållsfrågor, organisation m.m. 1.2 Kortfattad beskrivning av LTAtekniken LTA-tekniken (LTA = Lätt Tryckavlopp) används i avloppssammanhang som alternativ till traditionella självfallssystem med större avloppspumpstationer, där konventionella system blir mycket dyra att anlägga, t.ex. vid gles bebyggelse och besvärliga topografiska förhållanden. Till fördelarna med LTAtekniken hör bl.a. flexibel ledningsdragning, liten åverkan vid grävningsarbeten, möjlighet till reducerat läggningsdjup med isolerlådor m.m. LTA-tekniken går i princip ut på att en mindre pumpenhet placeras på varje fastighet i nära anslutning till det eller de hus som skall anslutas. Pumpen är försedd med ett skärhuvud som finfördelar det fasta innehållet i avloppsvattnet, som trycks ut i 9 ett ledningsnät med klena rördimensioner. I regel används plastslang (PEM) med dimension mm för servisledningar och dimension mm för grenledningar och huvudledningar. Tryckavloppssystemet kan därefter anslutas till närmaste punkt på kommunens befintliga spillvattennät, antingen på en självfallsledning eller direkt på en tryckledning. Idag saluförs flera fabrikat av LTA-system. Det vanligaste förekommande systemet i Sverige går under benämningen LPS (Low Pressure Sewer) och marknadsförs av Skandinavisk Kommunalteknik AB. Även ITT Flygt har ett system baserat på Tuggerpumpar. Flera andra fabrikat finns också men i betydligt mindre omfattning. 1.3 Målsättning med projektet Målsättningen med projektet är att kartlägga användning och erfarenheter av LTA-tekniken i VA- SAM-kommunerna. I de fall det är möjligt jämförs erfarenheter av driftstörningar eller andra oönskade effekter med tidigare kända data om tekniken. Under projektets gång har det visat sig motiverat att närmare undersöka två områden, svavelväte och vissa oklarheter kring dimensioneringsförutsättningar. Baserat på den kartläggning och de analyser som gjorts i projektet ska generella slutsatser kunna dras och rekommendationer inför fortsatta utbyggnader med LTA-tekniken kunna ges. Studien har haft fokus på drifterfarenheter, medan t.ex. ekonomiska och juridiska aspekter på LTA-tekniken inte har behandlats. 1.4 Tillvägagångssätt Inledningsvis har anläggningsdata, rutiner och erfarenheter för befintliga LTA-system inom VASAMgruppen inventerats. Inventeringen har utförts i form av en skriftlig enkät till kommunerna med en efterföljande enskild diskussion med de deltagande VA-enheterna. I föregående avsnitt nämns att en del av projektarbetet utkristalliserats under projektets gång. Därför har en serie mätningar av svavelvätehalten i utsläppspunkten för några LTA-system i drift genomförts. Diskussionerna kring svavelväte medförde behov av att klargöra vissa dimensioneringsförutsättningar som använts vid anläggandet av systemen. Härvid krävdes

11 kontakter med de två aktuella systemleverantörerna, ITT Flygt AB och Skandinavisk Kommunalteknik AB. 2 Beskrivning av LTAanvändningen i VASAMkommunerna 2.1 Inledning Vid projektets inledning hade sex av de nio VASAMkommunerna driftsatta LTA-system. Studien inleddes med att dessa sex kommuners VA-enheter skriftligt besvarande en enkät om de egna LTAsystemen och de erfarenheter man gjort. Enkäten finns i sin helhet i bilaga A. Den innefattar anläggningsdata, projektering/byggande, drift- och underhåll, ansvarsförhållande kommun fastighetsägare och driftstörningsstatistik. Genomgång av enkäten och diskussion kring svaren har skett med var och en av kommunerna som deltog. I avsnitt ges en övergripande beskrivning av användningen av LTA-tekniken baserat på de sex kommunernas enkätsvar. I kapitel 3 redovisas och kommenteras de driftstörningar som kommunerna har registrerat för sina system. 2.2 Antal system och pumpar, anslutna områden etc Antal system och pumpar De första LTA-systemen inom VASAM-gruppen utfördes av Vellinge kommun i mitten av 1980-talet. Man valde då ITT Flygts system med Tuggerpumpar. Först ca 10 år senare började nästa kommun, som var Staffanstorp, att använda LTA-tekniken. Staffanstorp använder sedan dess det s.k. LPS-systemet från Skandinavisk Kommunalteknik AB. De övriga kommurerna har efter hand byggt sina första områden (Kävlinge 97, Svedala 98, Trelleborg 98, Malmö 01) och har samtliga valt LPS-systemet. Även Lunds kommun kommer att driftsätta sitt första område innehållande ett 40-tal pumpenheter (LPS) under LPS Flygt Figur 1. Utvecklingen av antalet driftsatta LTA-pumpar i VASAM-kommunerna

12 I figur 1 visas utvecklingen av antal driftsatta LTApumpar i VASAM-gruppen mellan och i figur 2 framgår antalet LTA-pumpar i drift år 2002 i respektive kommun. Totalt fanns vid utgången av pumpar i drift i VASAM-kommunerna, där Staffanstorp idag är den störste användaren med drygt 340 pumpar. Ingen av VASAM-kommunerna har något riktigt stort system i drift. Det största sammanhängande systemet finns för närvarande i Vellinge (Håslöv) med ett knappt 80-tal pumpenheter. I figur 3 framgår antalet system av olika storlekar inom kommunerna i VASAM-gruppen. Staffanstorp LPS 344 Vellinge Flygt 215 Kävlinge LPS 142 Svedala LPS 129 Trelleborg LPS 87 Malmö LPS 10 Figur 2. Antalet driftsatta LTA-pumpar och systemtyp för respektive VASAM-kommun Antal system Antal pumpar >50 Systemstorlek/antal pumpar Figur 3. Fördelning av LTA-systemen i VASAM-kommunerna efter systemstorlek. (Diagrammet ska tolkas som att det t.ex. finns fyra system med fler än 50 pumpar, totalt innehåller dessa fyra system 273 pumpar.) 11

13 Anslutna områden Kommunerna i VASAM-gruppen visar sig använda LTA-tekniken på ett likartat sätt. De områden som anslutits till de kommunala spillvattennäten med LTA-teknik består huvudsakligen av befintlig småhusbebyggelse med permanentboende, utanför tätorterna. Endast i liten utsträckning är de anslutna fastigheterna fritidsbebyggelse eller fastigheter med någon verksamhet. Det typiska utbyggnadsområdet består av en by eller mindre samling hus, st, och utspridda fastigheter längs med överföringssträckan till anslutningspunkten på kommunens befintliga spillvattennät. I regel finns en pumpenhet placerad på varje fastighet. Bara i undantagsfall delar flera fastigheter på en pumpenhet. Ledningslängderna i systemet blir i många fall avsevärda p.g.a. områdenas landsbygdskaraktär. Genomsnittlig ledningslängd per ansluten fastighet ligger oftast mellan meter, men kan i vissa områden vara betydligt längre. Ofta finns, eller erhålls i samband med avloppsutbyggnaden, kommunalt vatten i de anslutna områdena. Denna likhet i tillämpningen av LTA-tekniken gör det naturligtvis tacksamt att göra jämförelser mellan system och möjligt att dra slutsatser, såväl inom som mellan kommunerna. 2.3 Ansvarsförhållande kommun fastighetsägare Kommunernas sätt att hantera ansvarsgränsen gentemot fastighetsägarna kan vara en faktor som påverkar driften av LTA-systemen i högre grad än vid användning av traditionella system. Detta beror på att själva pumpenheterna i ett LTA-system i regel placeras inom fastigheterna. Enkäten innehåller därför frågor kring drift- och underhåll samt ägande och anläggande. Av kommunernas svar framgår det att de av VASAM-kommunerna som använder LPS-systemet från Skandinavisk Kommunalteknik, har en likartad syn på ansvarsfrågorna. Generellt kan man säga att själva pumpenheten här betraktas som systemets huvudkomponent, trots att denna vanligen är placerad inne på fastigheten. Kommunerna väljer därför att äga, anlägga, driftsätta och svara för underhåll av pumparna. Fördelarna med detta är att kommunen får full kontroll över anläggningen och kan antas få färre problem i driftskedet, 12 jämfört med om man överlåter anläggande och underhåll på fastighetsägaren. Vanligen regleras dessa förhållanden i ett avtal med fastighetsägaren. I några kommuner ingår även el- och larminstallationen till pumpen i den anläggningsavgift som erläggs till kommunen i samband med att fastigheten ansluts till det kommunala systemet. Däremot svarar fastighetsägaren i regel själv för att ansluta fastighetens spillvatten till pumpenhetens inlopp. I praktiken blir det dock ofta kommunens entreprenör, som på fastighetsägarens uppdrag utför anslutningen i samband med att man lägger servisledningen och sätter pumpenheten inne på fastigheten. I Vellinge kommun, som använder Flygts system och som började sina utbyggnader långt före de övriga kommunerna, har man ett annat ansvarsförhållande gentemot fastighetsägaren. Kommunen anlägger här huvudledningsnätet och låter fastighetsägarna själva svara för alla installationer inom fastigheten. Kommunen tillhandahåller pumpenheten som dock ägs av fastighetsägaren. Kommunen svarar ändå för service och felavhjälpning på pumparna utan kostnad för fastighetsägaren. Oavsett vilken av de två modellerna som valts, så placeras förbindelsepunkten i fastighetsgränsen utom i Malmö kommun dä förbindelsepunkten är vid pumpenhetens inlopp. Tre av de sex kommunerna med LTA-system debiterar samma anläggningsavgift som vid anslutning till traditionellt system, medan tre har en särskild anläggningsavgift för anslutningar i LTA-områden. I samtliga fall ingår pumpenheten i anläggningsavgiften, oavsett om det är kommunen eller fastighetsägaren som står som ägare. 2.4 Projektering/anläggning/ kontroll Av enkätsvaren framgår att projekteringen av utförda LTA-system i VASAM-kommunerna har utförts på olika sätt beroende på egna resurser, entreprenadform etc. Ibland har kommunen själv svarat för projekteringen och ibland har utomstående konsult, utsedd entreprenör eller systemleverantören gjort det. I så gott som samtliga fall har dock leverantörens anvisningar varit styrande för själva dimensioneringen och ofta har leverantören också utfört tryckberäkningar på eller granskat den utförda projekteringen. En viktig aspekt vid planering och utförande av LTA-system är om fastigheterna i det tilltänkta

14 anslutningsområdet blir anslutna/ansluter sig direkt när systemet tas i drift, eller om de ansluter sig successivt efter fastighetsägarens behov och önskemål. I det senare fallet måste man räkna med att systemet kommer att arbeta långt ifrån sina optimala driftförutsättningar under en ganska lång tid. I detta avseende är ett LTA-system förmodligen känsligare än ett traditionellt självfallssystem. I VASAM-kommunerna förekommer båda utbyggnadsvarianterna. Någon speciell hänsyn eller speciella åtgärder har däremot inte tagits vid projekteringen av system där det förekommer successiv anslutning. En annan aspekt som erfarenhetsmässigt har visat sig påverka driften av LTA-system och som tas upp i enkäten gäller driftsättning och kontroll. Från leverantören Skandinavisk Kommunalteknik har påpekats att många störningar som drabbat pumpar och system har sitt ursprung i slarv vid driftsättningen eller rena installationsmissar, t.ex. kvarlämnat grus i pumpsumpen, glömt att öppna servisventilen eller fel i elinstallation. För att undvika detta är det viktigt att ha en bra rutin, t.ex. i form av en check-lista som innehåller kontrollpunkter och provning av olika funktioner, som används när en pump driftsätts. VASAM-kommunerna som använder LPS-systemet har i stort sett detta under kontroll eftersom kommunen själv oftast installerar och driftsätter pumparna, eller använder en och samma entreprenör för driftsättningen. I de fall där det är fastighetsägaren som ansvarar för pumpinstallation och driftsättning av stationen, får inte kommunen samma kontroll över situationen. 2.5 Underhåll Ingen av kommunerna utför något annat än felavhjälpande underhåll, dvs. någon periodisk service av pumpenheterna anses ej nödvändigt för något av fabrikaten. Samtliga kommuner svarar för att åtgärda larm och fel på pumpstationerna och bekostar erforderliga reparationer av pumparna. Insatserna görs av egen driftpersonal utom i Vellinge kommun där utomstående entreprenör anlitas för drift och reparationer. 2.6 Utbyggnadsplaner Av de nio VASAM-kommunerna har sex LTA-system i drift och en kommun är på väg att driftsätta sitt första system. Ytterligare en kommun tror att man kommer att börja använda tekniken inom de närmaste åren, medan den nionde inte ser något framtida behov av denna typ av tryckavloppssystem. Av kommunerna som har system i drift så anger samtliga (utom Staffanstorp som i princip redan har anslutit alla de områden som är möjliga) att man planerar att fortsätta utbyggnaderna med LTA-tekniken. Svedala kommun uttrycker en viss tvekamhet eftersom man haft besvär med svavelväte i ett par befintliga system. Några av de andra kommunerna saknar politiska beslut och strategi för hur långt man ska anstränga sig för att med kommunala system lösa avloppsproblemen på landsbygden. Därför går det inte att konkretisera utbyggnadsplanerna i antal områden och fastigheter. Pågående arbeten i de olika kommunerna pekar dock på att ett 100-tal pumpenheter kommer att tas i drift under 2003 och läggas till de drygt 900 som är i drift sedan tidigare. 3 Drifterfarenheter 3.1 Allmänt I enkäten har kommunerna fått redogöra dels för sina allmänna erfarenheter av LTA-tekniken och dels lämna statistik på de driftstörningar som förekommit. Eftersom de flesta systemen är relativt nya så är det svårt att dra alltför långtgående slutsatser av materialet. Flertalet har dock en övervägande positiv erfarenhetsbild av sina system. Driftstörningarna har varit mycket begränsade och även system som idag är kraftigt överdimensionerade i väntan på anslutning av tilltänkta fastigheter, fungerar utan problem. De erfarenheter av negativ karaktär som framkommit gäller snarast arbetsmiljörelaterade problem. Den vanligaste invändningen mot systemen är avsaknaden av bra utrustning vid hanteringen av pumpen vid i- och urmonteringen från pumptanken. 13

15 3.2 Driftstörningar Kommunerna har beskrivit driftstörningar i systemen från 1995 t.o.m enligt bilaga 1 i enkäten. Med driftstörning menas alla händelser som föranlett någon åtgärd på pump, tryckledning eller annan del av systemet. Kommunerna har fått uppge både i vilken del av systemet som felet uppstått (feltyp) och den troliga felorsaken, se matrisen i figur 4. De fem kommuner som använder LPS-systemet har haft möjlighet att specificera störningarna, medan Vellinge endast kunnat ange totala antalet störningar per år från 1999 och framåt. Eftersom ett antal olika kommuners bedömningar av feltyp och felorsak utgör underlaget, så kan det finnas felkällor beroende på olika bedömning vid klassificeringen av felen. Indelningen är dock så grov att eventuella tydliga tendenser bör vara tillräckligt tillförlitliga för detta sammanhang. En annan möjlig felkälla är om inträffade störningar inte blivit registrerade på grund av glömska eller bristfälliga rutiner. Sannolikheten för detta är svår att bedöma men eftersom det rör sig om nyligen införd teknik för de aktuella kommunerna, som man vill ha god kontroll över, så bör felprocenten i detta avseende inte vara stor. Ett vanligt sätt att ange störningsfrekvensen för LTA-system är genom begreppet GTMS (Genomsnittlig Tid Mellan Störning), som avser den tid i år som i genomsnitt förflyter mellan två störningar på en pump. I tabell 1 redovisas GTMS för de två pumpfabrikaten, dels år för år, dels för det totala antalet pumpår som det finns uppgifter från. GTMS-värdet varierar ganska kraftigt från år till år och därför bör man inte fästa alltför stor vikt vid enskilda år. Vid en jämförelse mellan de båda fabrikaten måste beaktas att den genomsnittliga åldern på Flygtpumparna är högre än för LPS-pumparna. Feltyp Felorsak Fastighetsägarbeteende Installations-/ projekteringsfel Komponentfel/ förslitning Annan orsak Okänt Fel på pump/motor Elfel Fel på tryckledning eller anordning på ledning Övrigt Figur 4. Exempel på matris för klassificering av driftstörning som använts i enkäten. Tabell 1. Antalet driftstörningar och Genomsnittlig Tid Mellan Störning (GTMS) för LTA-system i VASAM-kommunerna perioden Totalt LPS-pumpar (st) Antal driftstörningar GTMS (år) 15,4 23,0 35,6 16,6 20,6 22,1 14,0 18,5 Flygt-pumpar (st) Antal driftstörningar GTMS (år) 9,2 13,8 9,0 6,9 9,0 14

16 Även om LPS-systemen är relativt nya, de äldsta pumparna är yngre än tio år, måste det erhållna GTMS för LPS-systemen på 18,5 år betraktas som mycket bra. Annan driftstatistik som finns tillgänglig, främst för LPS-system, anger GTMS till mellan år, vilket är ungefär där Flygt-systemen i undersökningen hamnar. En möjlig förklaring till det goda resultatet för LPS-systemen i VASAMkommunerna är att man har kunnat undvika en del vanliga problem i uppstarten av ett system eftersom kommunerna själva har kontroll över och, i många fall, själva driftsätter pumpenheterna. Fördelningen av feltyper har kunnat göras för LPS-pumparna enligt tabell 2. Underlaget i form av registrerade störningar, totalt 138 stycken under pumpår, är i minsta laget för att man skall våga dra några säkra slutsatser. Noterbart är dock att elfel är den vanligaste feltypen, vilket är i motsägelse till tidigare presenterade undersökningar (Lindqvist et al. 2000) där motorfel är den i särklass dominerande feltypen. Även andelen fel relaterade till tryckavloppsledningen, (15,2 %), är något högre än vad som framkommit i tidigare undersökningar där andelen legat under 10 % av det totala antalet fel. På samma sätt som ovan har en fördelning av felorsaker kunnat göras för LPS-systemen, tabell 3. Här Tabell 2. Fördelning av feltyper vid driftstörning i LPS-system, VASAM-kommunerna Feltyp Fel på pump/motor Elfel Fel på tryckledning eller anordning på ledning Övriga fel Summa Tabell 3. Fördelning av felorsaker vid driftstörning i LPS-system, VASAM-kommunerna Felorsak Fastighetsägarbeteende Installations-/projekteringsfel Komponentfel/förslitning Annan orsak Okänt Summa Antal fel Antal fel Andel (%) 29,7 32,6 15,2 22,5 100,0 Andel (%) 13,8 8,7 58,7 9,4 9,4 100,0 15 dominerar komponentfel/förslitning stort, 58,7 %, som den vanligaste grundorsaken till störningar, medan övriga felorsaker är fördelade relativt jämt, med en andel av ca 10 % var. Det hade varit intressant att kunna presentera en jämförelse av felfrekvens, feltyper och felorsaker mellan de i undersökningen ingående kommunerna. Det oväntat låga antalet registrerade driftstörningar gör dock att en jämförelse inte blir meningsfull. 4 Svavelvätemätning 4.1 Inledning Svavelvätebildning är ett känt fenomen för VAbranschen. Framförallt längre överföringsledningar och därtill hörande pumpstationer har varit belastade och skapat bekymmer under många år (Ledskog, Larsson & Lindqvist 1994). Även för LTA-system har rapporterats problem med lukt och ledningskorrosion på grund av svavelväte (DHI 2002). I VASAM-gruppen är det främst Svedala kommun som har haft problem. Två av kommunens fyra områden har från start av LTA-systemen uppvisat höga svavelvätehalter som skapat luktproblem för intillliggande fastigheter och risk för ledningsskador på ledningsnätet nedströms tryckavloppsledningens anslutningspunkt. Även Vellinge kommun har uppgett att ett av LTA-systemen har haft så mycket svavelväte att den betongledning som systemet mynnade i, har fått bytas ut på en sträcka av flera hundra meter. Övriga kommuner i VASAM-gruppen har inte upplevt att man har några stora problem med svavelväte. Kortvariga luktolägenheter, ofta i ett uppstartningskede, har dock rapporterats. Uppgifterna från bl.a. Svedala har skapat en viss osäkerhet, och intresset har varit stort för att undersöka hur utbrett fenomenet är. Det beslöts därför att genomföra en serie mätningar av system i drift inom projektets ram. 4.2 Utförande av mätning Svavelvätemätningarna genomfördes genom att kommunerna valde ut två LTA-system vardera (Malmö har bara ett system) som skulle mätas. Totalt gjordes mätningar på elva system av varierande storlek.

17 Med hjälp av mätutrustning av typen Odalog mättes svavelvätehalten i luften i den brunn där tryckavloppssystemet ansluter till självfallssystemet. Mättiden har varit en vecka per system och mätaren loggade ett mätvärde per minut. Förutom svavelvätehalten loggade mätaren också lufttemperaturen. Vid utplacering och borttagande av mätaren mättes även ph och temperatur på avloppsvattnet från tryckavloppssystemet. Huvuddelen av mätningarna utfördes under maj månad med vissa kompletteringar under juni och september. Diverse problem med mätutrustning och mätdatabehandlingssystem, bl.a. kraschade den hårddisk där mätdata förvarades för huvuddelen av mätserierna, har gjort att mätresultaten inte kan presenteras grafiskt fullt ut som vore önskvärt i denna rapport. För några system uppnåddes inte heller en full veckas mättid. Mätningar av ph på avloppsvattnet gjordes för att kontrollera om uppmätt svavelvätehalt kunde förklaras med ett avvikande ph-värde, då ph är avgörande för hur snabbt det i vattenfasen bildade svavelvätet frigörs till luften. Vid ph 6 avgår svavelväte dubbelt så fort som vid ph 7 och hundra gånger så fort som vid ph 9. Utförda ph-mätningar har dock inte visat på några stora variationer. De utförda mätningarna ger inte en heltäckande bild och förklaring av svavelvätebildningen i systemen, utan får ses som ett sätt att med relativt enkla medel skapa sig en uppfattning om hur vanligt fenomenet är, vilken spridning som finns och om det finns några uppenbara samband mellan svavelväteförekomst och systemdata etc. 4.3 Resultat av mätning De genomförda mätningarna visar att svavelvätebildning sker i samtliga de uppmätta systemen. Flera av systemen uppvisar svavelvätehalter som på lång sikt kan ge upphov till skador på efterföljande ledningsnät. I tabell 4 har de uppmätta systemen rangordnats och delats in efter förekomsten av svavelväte. Överst i tabellen (placering 1 4) finns systemen med högst uppmätta halter och i stort sett kontinuerlig förekomst. Här finns förmodligen uppenbara problem med både lukt och ledningskorrosion om inte åtgärder vidtas. I nästa kategori (placering 5 8) är svavelvätehalterna lägre och förekommer mindre frekvent. Slutligen finns de tre system (placering 9 11) som har den minsta svavelväteförekomsten. Här är halterna låga och förekomsten kortvarig med långa perioder utan detekterbara mängder. Antagligen utgör dessa system inte några problem med avseende på lukt eller risk för ledningsskador. I figur 5 och 6 visas mätresultatet för två av de uppmätta systemen, nr 2 i tabellen (Staffanstorp Flintevång) respektive nr 8 (Kävlinge Stävie). 4.4 Resultatdiskussion I tabell 5 har angivits systemdata för de uppmätta systemen i form av antal anslutna pumpar, ledningsvolym och ledningsvolym per pump. Tabell 4. Uppmätta svavelnivåhalter i luft vid utsläppspunkten för LTA-system i VASAM-kommunerna vid mätningar utförda i maj/juni och september Kommun System Antal pumpar (st) Uppmätta svavelvätenivåer (ppm) max mest frekvent 1 Vellinge Vellinge Väster 1 20 > Staffanstorp Flintevång 21 > Trelleborg Gylle-Fjärdingslöv 63 > Svedala Hyltarp Kävlinge Landskronavägen Malmö Skeppargränd Svedala Mossvägen Kävlinge Stävie 15 < Vellinge Lilla Hammar 22 > Staffanstorp Tirup - Lilla Uppåkra 22 > Trelleborg Dalköpinge

18 Figur 5. Resultatutskrift vid mätning av svavelvätehalt i luft vid utsläppspunkten för LPS-system Flintevång, Staffanstorps kommun. 100 ppm H2S Svavelvätemätningar Kävlinge - Stävie Figur 6. Resultatutskrift vid mätning av svavelvätehalt i luft vid utsläppspunkten för LPS-system Stävie, Kävlinge kommun. Tabell 5. Systemdata för LTA-system ingående i svavelvätemätning. Kommun System Antal pumpar (st) Systemdata (m 3 ) ledningsvolym l.volym/pump 1 Vellinge Vellinge Väster Staffanstorp Flintevång 21 12,58 0,60 3 Trelleborg Gylle-Fjärdingslöv 63 27,40 0,43 4 Svedala Hyltarp 73 22,90 0,31 5 Kävlinge Landskronavägen 12 10,00 0,83 6 Malmö Skeppargränd 10 0,68 0,07 7 Svedala Mossvägen 9 2,40 0,27 8 Kävlinge Stävie 15 14,00 0,93 9 Vellinge Lilla Hammar Staffanstorp Tirup - Lilla Uppåkra 22 11,95 0,54 11 Trelleborg Dalköpinge 10 4,60 0,46 17

19 Några enkla samband mellan graden av svavelväteförekomst och data för systemen är svårt att finna. Exempelvis är de två Staffanstorpssystemen mycket lika i sin utformning men uppvisar helt olika förekomst av svavelväte. Det är heller inte så att de system som man kanske förväntade ha störst problem med svavelväte, i det här fallet Kävlinges system som har överlägset störst ledningsvolym per pump och därmed de längsta uppehållstiderna, är de som vid mätningarna uppvisar höga svavelvätehalter. Omvänt är Malmös lilla LTA-system så begränsat att någon svavelvätebildning knappast borde vara möjlig enligt teorin. Uppenbart är dock att de uppmätta systemen, vid normala avloppsmängder från de anslutna fastigheterna, får så långa uppehållstider att det i sig inte är förvånande att svavelvätebildningen uppstår. Det förefaller med andra ord som att systemen är överdimensionerade i förhållande till den verkliga användningen. Detta kan i sin tur bero på att huvudledningsnätet faktiskt är dimensionerat för att kunna ansluta ytterligare ett antal fastigheter till systemet, vilket är fallet för Kävlinges system där kommunen tillåter att anslutning sker efter hand, eller också har projekteringen i något avseende utförts med felaktiga förutsättningar. För att undersöka det senare görs i kapitel 5 en närmare granskning av dimensioneringsförutsättningarna för VASAM-kommunernas LTA-system. 4.5 Åtgärder mot svavelväte Det finns i VASAM-gruppen inte några större erfarenheter att redovisa av hur svavelväteproblematiken kan angripas för LTA-system. Svedala kommun är den enda av kommunerna som har tvingats genomföra åtgärder för att begränsa verkningarna av uppkommet svavelväte i två av sina system. Enligt uppgift har även Lunds kommun fått problem med svavelväte i sitt första LTA-systemet som startades upp under Försök har påbörjats med dosering av kemikalier för att motverka svavelvätebildningen. Här finns dock ännu inte några resultat att redovisa. I det ena av Svedalas system, Hyltarp, har kommunen installerat ett kompostfilter i anslutning till tryckledningens övergång till självfallsledning. En fläkt drar luft från anslutningsbrunnen och blåser denna genom filtret. Filterbädden består av bark och har i denna anläggning storleken 6 x 4 m med ett djup av 0,6 m. Resultatet är mycket gott såtillvida att luktproblemen för intilliggande fastigheter har 18 upphört. Det är däremot mera osäkert om man på detta sätt lyckas fånga upp så mycket av svavelvätet att risken för korrosion längre ned i ledningsnätet elimineras. Genom mätningar av svavelvätehalten i luft och spillvatten på ett antal punkter nedströms i självfallsnätet hoppas man kunna bestämma hur effektiv metoden är. Metoden är en relativt enkel och billig åtgärd, förutsatt att det finns plats för anläggningen och möjlighet att dra fram el. Skötseln är begränsad till att kompostmaterialet ska bytas efter ett antal år. I ett annat av Svedalas LPS-system, Mossvägen, har kommunen gjort försök med att tillföra färskvatten, via en av LPS-enheterna, längst ut i systemet för att öka omsättningen och tillföra syre i spillvattnet. Olika dosering av vatten upp till 2,6 l/minut har provats, dock utan att någon nämnvärd förbättring har kunnat iakttagas. Kommunen planerar nu att bygga ett kompostfilter även för detta system. 5 Dimensionering av LTA-system 5.1 Bakgrund Dimensioneringen av LTA-system görs i regel efter systemleverantörens lämnade anvisningar och tryckberäkningsprogram. Dessa anvisningar bygger i sin tur på statistiska metoder för att fastställa det dimensionerande flödet på en viss ledningssträcka, via beräkning av det maximala antalet pumpar som är i drift samtidigt. Lindqvist et al. (2000) ger en utförlig beskrivning av denna metodik. I beräkningen av det dimensionerande flödet ingår som förutsättningar pumpkapaciteten, antal pumpar i systemet, tillrinningen till pumparna (spillvattenmängd) och en faktor som fördelar tillrinningen över dygnet (dygnsmedelavrinning, väljs vanligen till mellan åtta och tolv timmar). 5.2 Undersökning av dimensioneringsförutsättningar För att utröna vilka dimensioneringsförutsättningar som har använts av systemleverantörerna för VASAMkommunernas LTA-system, har de aktuella leverantörerna, Skandinavisk Kommunalteknik AB respektive ITT Flygt AB, tillfrågats, se brev från projektet i bilaga

20 B respektive leverantörernas svar i bilaga C och D. De efterfrågade uppgifterna och synpunkterna har inte gått att finna i leverantörernas befintliga projekteringsanvisningar (ITT Flygt 1998, Skandinavisk Kommunalteknik 1999). Av leverantörernas svar framgår att om inte några andra data finns för det aktuella området, så används vid dimensioneringen ett spillvattenflöde per fastighet på 612,5 l/dygn (Flygt) respektive 700 l/dygn (Skandinavisk Kommunalteknik). Så vitt det har varit möjligt att utröna så är samtliga LTA-system inom VASAM-området dimensionerade enligt leverantörernas antagna spillvattenflöden. Eftersom de båda leverantörernas uppfattning verkar skilja sig ganska mycket åt och då det dimensionerande spillvattenflödet i hög grad är bestämmande för vilken uppehållstid som erhålls i det färdiga systemet, så förefaller det viktigt att ta reda på hur leverantörernas antagna värden stämmer med verkligheten. I VAV (2001) framgår det att den genomsnittliga vattenförbrukningen är 160 l/person,dygn för boende i småhus år Vidare finns uppgiften att antalet boende i småhus i genomsnitt är 2,64 (Folk- och bostadsräkningen 1990). Detta skulle ge en genomsnittlig förbrukning på drygt 422 l/ fastighet, dygn (154 m 3 /fastighet, år). Alltså avsevärt mindre än leverantörernas standardantaganden. Genom enkäten till VASAM-kommunerna har det gått att få fram siffror på den verkliga vattenförbrukningen i ett 10-tal LTA-system, bl.a. några av de områden där svavelvätemätningarna genomfördes, se tabell 6. Dessa uppgifter stärker de förbrukningsvärden som fås fram enligt ovan i VAV P83. Slutsatsen måste bli att om man vid dimensioneringen av LTA-system använder schablonvärden för spillvattenflödet, så bör dimensionerande flöde från ett enfamiljs småhus snarare vara i storleksordningen 400 l per fastighet och dygn om inga andra uppgifter finns, än de dimensionerande flöden som hittills har använts av leverantörerna. I tabell 7 har tabell 4 utökats med en beräkning på den genomsnittliga uppehållstiden i systemen vid Tabell 6. Genomsnittlig vattenförbrukning för fastigheter i några av VASAM-kommunernas LTA-system. Uppgifterna hämtade ur respektive kommuns abonnentregister. Kommun Staffanstorp Svedala Kävlinge System Vallby Tirup - Lilla Uppåkra Flintevång Vesum - Bjällerup Norrevång Hyltarp Norrskog Mossvägen Stävie Antal pumpar (st) Genomsnittlig (l/fastighet, dygn) Tabell 7. Systemdata och beräknad genomsnittlig uppehållstid vid olika vattenförbrukning för LTA-system ingående i svavelvätemätning. Kommun System Systemdata Genomsnittlig uppehållstid antal pumpar (st) ledningsvolym (m3) l.volym/ pump (m3) vid 700 l/fastighet, dygn (tim) vid 400 l/fastighet, dygn (tim) 1 Vellinge Vellinge Väster Staffanstorp Flintevång 21 12,58 0,60 20,5 35,9 3 Trelleborg Gylle-Fjärdingslöv 63 27,40 0,43 14,9 26,1 4 Svedala Hyltarp 73 22,90 0,31 10,8 18,8 5 Kävlinge Landskronavägen 12 10,00 0,83 28,6 50,0 6 Malmö Skeppargränd 10 0,68 0,07 2,3 4,1 7 Svedala Mossvägen 9 2,40 0,27 9,1 16,0 8 Kävlinge Stävie 15 14,00 0,93 32,0 56,0 9 Vellinge Lilla Hammar Staffanstorp Tirup - Lilla Uppåkra 22 11,95 0,54 18,6 32,6 11 Trelleborg Dalköpinge 10 4,60 0,46 15,8 27,6 19

Avhärdning av dricksvatten

Avhärdning av dricksvatten VA - F O R S K R A P P O R T N r 35 2003 Avhärdning av dricksvatten tillämpning i Sverige Torsten Hedberg Mark de Blois VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik.

Läs mer

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se FÖRETAGET Skandinavisk Kommunalteknik AB Skandinaviens största leverantör

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp)

Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) _ Vad är ett tryckavlopp? En vanlig orsak till att man måste ha ett tryckavloppssystem är att det är bergigt och svårt att få ner avloppsrör

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE OM VA-UTBYGGNAD I ÖJA

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE OM VA-UTBYGGNAD I ÖJA 1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE OM VA-UTBYGGNAD I ÖJA Lars Mellberg, VA-ingenjör, Ystads kommun Christina Molin, VA-chef,Ystads kommun Tony Gunnemar, VA-ingenjör, Ystads kommun Helene Jeppsson,

Läs mer

Information till fastighetsägare vars fastighets avloppsledning skall anslutas till den allmänna anläggningen via LTA.

Information till fastighetsägare vars fastighets avloppsledning skall anslutas till den allmänna anläggningen via LTA. Information till fastighetsägare vars fastighets avloppsledning skall anslutas till den allmänna anläggningen via LTA. 1 (6) Kort om LTA-system Ett LTA-system (Lätt Tryckavlopp) består av små pumpenheter,

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp)

Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) 2 Innehållsförteckning Information om tryckavloppssystem... 1 (LTA = Lätt Tryck Avlopp)... 1 Vad är ett tryckavlopp?... 3 Kontakta Byggnadsförvaltningen...

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen FÖRFATTNING 6.3 Antagen av kommunfullmäktige 80/09 ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och

Läs mer

Informationsmöte VA utbyggnad för Palle Näbba. Välkommen. www.vastvatten.se

Informationsmöte VA utbyggnad för Palle Näbba. Välkommen. www.vastvatten.se Informationsmöte VA utbyggnad för Palle Näbba Välkommen Medverkande på mötet - Mikael Svensson Projekt och utrednings chef, Västvatten AB - Martin Birgersson Projektledare, Västvatten AB - Gerhard Pettersson

Läs mer

Information om tryckavloppssystem

Information om tryckavloppssystem Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) 2 Vad är ett tryckavlopp? Du som har fått denna information bor i ett verksamhetsområde där avloppsvattnet måste pumpas bort från fastigheten.

Läs mer

VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID GISSHULTSSJÖN - INFORMATION OM ANSLUTNING

VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID GISSHULTSSJÖN - INFORMATION OM ANSLUTNING VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID GISSHULTSSJÖN - INFORMATION OM ANSLUTNING För Gisshults stugområde bygger Nässjö Affärsverk AB(NAV) allmän VA-anläggning med så kallad LPSteknik. Ledningsarbetet i stugområdet

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN.

INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN. 1 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Jan-Bertil Hansson VA-chef INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN. Du som är fastighetsägare

Läs mer

VA-UTREDNING VÄSTRA SUND

VA-UTREDNING VÄSTRA SUND PM VA-UTREDNING VÄSTRA SUND Karlstad 2008-05-15 Uppdragsnummer 133056 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Avgränsning... 3 Nuvarande förhållanden... 4 Områdesbeskrivning... 4 Anslutningsmöjligheter...

Läs mer

INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN OCH ÖVRIGA OMRÅDEN.

INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN OCH ÖVRIGA OMRÅDEN. 2008-09-05 1 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN OCH ÖVRIGA OMRÅDEN. Du som är fastighetsägare och

Läs mer

Mitt vatten & avlopp Steg, checklistor och tips

Mitt vatten & avlopp Steg, checklistor och tips Mitt vatten & avlopp Steg, checklistor och tips Nu är det dags att sätta sig in arbetet runt anslutningen av din fastighet mot den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Sörfjärden. Med det här materialet

Läs mer

VA-utbyggnad Värmdövik

VA-utbyggnad Värmdövik VA-utbyggnad Värmdövik Med början hösten 2009 och tom hösten 2011 kommer utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp pågå i Värmdövik. Nedan följer en allmän information om de kommande arbetena. Värmdövik

Läs mer

Utbyggnad av allmänt dricksvatten och spillvatten på Skarpö

Utbyggnad av allmänt dricksvatten och spillvatten på Skarpö Utbyggnad av allmänt dricksvatten och spillvatten på Skarpö Agenda Presentation av projektmedlemmar Kort om Roslagsvatten Bakgrund Vad är gjort hittills? Vad händer? Hur påverkas du? Frågestund Projekt

Läs mer

Länsbodarna. Utbyggnad av allmänt avlopp

Länsbodarna. Utbyggnad av allmänt avlopp Länsbodarna Utbyggnad av allmänt avlopp Bakgrund Länsbodarna är ett område som konstaterats ha behov av verksamhetsområde för avlopp. Stora delar av området har täta jordlager och nära till berg som leder

Läs mer

Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet. Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård

Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet. Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård Borgholm Energi VA- och renhållningschef Bo Persson Tel: 0485-880 55 Mail: bo.persson@borgholm.se

Läs mer

Information om anslutning av vatten och avlopp Ny kustledning mellan Sjösa och Vålarö

Information om anslutning av vatten och avlopp Ny kustledning mellan Sjösa och Vålarö Dnr Information om anslutning av vatten och avlopp 2/15 Innehållsförteckning Allmänt...3 Alternativ 1 - Självfall...3 Alternativ 2 LTS-pump...4 Anslutning...4 Steg för steg: Alternativ 1 - självfall...5

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 2 Utbyggnad Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Information från Kungsörs KommunTeknik AB. Till dig som ska ha en villapump, LTA-enhet.

Information från Kungsörs KommunTeknik AB. Till dig som ska ha en villapump, LTA-enhet. Information från Kungsörs KommunTeknik AB Till dig som ska ha en villapump, LTA-enhet. JÄGARÅSEN Senast reviderad 2016-01-12 Information om villapump Denna informationstext är till för dig som ska ansluta

Läs mer

RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN

RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN 12 JUNI 2012 Uppdrag: 229963, Västra Bökhult Titel på rapport: Överföringsledning Sydvästra Möckeln Status: Slutrapport Datum: 2012-06-12 Medverkande Beställare:

Läs mer

Enviksbyn. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Enviksbyn. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Enviksbyn Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING... 4 UTBYGGNAD...

Läs mer

Aktuella frågor om VA-juridik

Aktuella frågor om VA-juridik Aktuella frågor om VA-juridik Vattenstämman 2014 Jönköping Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Vanliga frågor Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Förutsättningar för särtaxa Ansvar för LTA-pumpar

Läs mer

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande. allmänna vatten- och avloppsanläggning

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande. allmänna vatten- och avloppsanläggning ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Essunga kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Inkoppling till den allmänna anläggningen...3 Användning av den

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 4 26A:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 4 26A:1 26A:1 Fastigheter, som kopplats samman med en allmän va-anläggning under 1955 års lags giltighetstid, intogs senare inte i verksamhetsområdet som fastställdes enligt 1970 års va-lag. Fråga om engångsavgift

Läs mer

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 28 2013-05-08 Va 301/11 Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 28 2013-05-08 Va 301/11 Stockholm Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 28 2013-05-08 Va 301/11 Stockholm SÖKANDE MOTPART SAKEN L och E M H Ombud för E M H: L H Timrå Vatten AB Ombud: jur.kand. R L Kostnadsersättning vid pumpinstallation

Läs mer

Byggnationen av kommunalt VA är avslutad i området

Byggnationen av kommunalt VA är avslutad i området INFORMATIONSBREV 2015-10-19 1 (3) Information till fastighetsägare i Gustavsberg, del av Bergshamra tätort Byggnationen av kommunalt VA är avslutad i området Hej! Nu är det dags för ett nytt informationsbrev

Läs mer

Björklunden. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Björklunden. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Björklunden Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING... 4 UTBYGGNAD...

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige 2008-11-24 att gälla från och med 1 januari 2009. Dessa bestämmelser ersätter tidigare bestämmelser från juli 1986.

Antagna av kommunfullmäktige 2008-11-24 att gälla från och med 1 januari 2009. Dessa bestämmelser ersätter tidigare bestämmelser från juli 1986. Antagna av kommunfullmäktige 2008-11-24 att gälla från och med 1 januari 2009. Dessa bestämmelser ersätter tidigare bestämmelser från juli 1986. 1. För fastighetsägares användning av den allmänna VA-anläggningen

Läs mer

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering

Läs mer

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster Information till fastighetsägare om GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen... 3 3 Verksamhetsområde... 3 3.1 Fastighetsägare...

Läs mer

September 2016 VA i Sörfjärden. Rent vatten idag och i framtiden

September 2016 VA i Sörfjärden. Rent vatten idag och i framtiden September 2016 VA i Sörfjärden MittSverige Vatten AB Bildades 1 juni 2004 Timrå, 2007 Nordanstig VA-samverkan över kommungränserna Erfarenhet och kompetens för tre kommuner Ansvarar för drift och utveckling

Läs mer

Avtal med samfällighetsföreningar utanför gällande verksamhetsområden för kommunalt vatten och spillvatten

Avtal med samfällighetsföreningar utanför gällande verksamhetsområden för kommunalt vatten och spillvatten ~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-30 28 (39) Ks 80 Au 47 Dnr KS 461/2014 Avtal med samfällighetsföreningar utanför gällande verksamhetsområden för

Läs mer

Information för nyanslutning

Information för nyanslutning Information för nyanslutning Hej Här får ni information som hjälper er att komma igång med er anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Servisanmälan Servisanmälan, som bifogas informationspaketet,

Läs mer

Stora Källviken. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Stora Källviken. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Stora Källviken Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING...

Läs mer

Allmänna bestämmelser för användande av Ekerö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Allmänna bestämmelser för användande av Ekerö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Nummer: 13:1 Blad: (1) Allmänna bestämmelser för användande av Ekerö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar För definitioner se Information till fastighetsägare A Inledning 1 För fastighetsägares

Läs mer

Teknisk Handbok. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se. Dec 07

Teknisk Handbok. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se. Dec 07 Teknisk Handbok Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se Dec 07 PRESENTATION LPS(Low Pressure Sewer) är ett tryckavloppssystem som utvecklats i USA och Sverige. Det har varit i praktiskt bruk

Läs mer

SVINNINGE PARTNERING

SVINNINGE PARTNERING SVINNINGE PARTNERING Vi bygger vägar, vatten och avlopp Informationsmöte för fastighetsägare Skåvsjöholm 2012-11-12 Kvällens program Allmänt Svinningeprojektet VA-projektering och anslutning Vad sker under

Läs mer

LTA LÅGTRYCKSAVLOPP VÄGLEDNING FÖR FASTIGHETSÄGARE OCH ENTREPRENÖRER SPARA DEN HÄR INFORMATIONEN GÄLLER FRÅN OCH MED 2014-08-25

LTA LÅGTRYCKSAVLOPP VÄGLEDNING FÖR FASTIGHETSÄGARE OCH ENTREPRENÖRER SPARA DEN HÄR INFORMATIONEN GÄLLER FRÅN OCH MED 2014-08-25 LTA LÅGTRYCKSAVLOPP VÄGLEDNING FÖR FASTIGHETSÄGARE OCH ENTREPRENÖRER SPARA DEN HÄR INFORMATIONEN GÄLLER FRÅN OCH MED 2014-08-25 Innehåll 1. Allmänt om LTA... 2 2. Ordförklaring och definitioner... 3 3.

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) ABVA ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR ANVÄNDANDE AV BOTKYRKA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING Antagna av kommunfullmäktige, 51, och gäller fr o m 2014-03- 27. Inledning 1. Lagen om allmänna

Läs mer

INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN.

INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN. 1 Upprättad: 2010-03-17 Reviderad: INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN. Du som är fastighetsägare och som berörs av utbyggnaden

Läs mer

Information inför anläggande av VA-anläggning i Munga

Information inför anläggande av VA-anläggning i Munga Information inför anläggande av VA-anläggning i Munga Mälarenergi hoppas att denna information om utbyggnaden av VA-anläggning i Munga ska ge Er den information som behövs inför VA-anslutningen av Er fastighet.

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden 2013-05-29

TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden 2013-05-29 TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden 2013-05-29 1(6) Kommunfullmäktige Begäran om anslag för investering i utbyggnad av vatten- och avloppsledningar till Norra Gylle, Fröjdenborg, Långskiftet och Väster

Läs mer

Information om Lätt Tryck Avlopp (LTA)

Information om Lätt Tryck Avlopp (LTA) Information om Lätt Tryck Avlopp (LTA) Vad är en LTA-enhet? Om du bor i ett område med LTA-system, t ex Hornslandet utanför Västervik, behöver varje fastighet en egen liten villapumpstation som kallas

Läs mer

VATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID SPEXHULTASJÖN INFORMATION OM ANSLUTNING

VATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID SPEXHULTASJÖN INFORMATION OM ANSLUTNING 1 (8) VATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID SPEXHULTASJÖN INFORMATION OM ANSLUTNING För områdena Rävsnäs, Stenören, Talludden, Vallbohaga, Spexhult, Solgläntan, Solhaga, Solbacka, Solvik och Soludden samt mellanliggande

Läs mer

Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Svansjo sommarby

Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Svansjo sommarby Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Svansjo sommarby Under år 2016 påbörjar kommunen utbyggnaden av vatten- och avloppsledningsnät i Svansjö sommarby. Möjlighet att ansluta

Läs mer

Information till ägare av fastighet inom verksamhetsområde för dricks- och spillvatten vid Harnäs udde/sjöbo och Harnäs västra

Information till ägare av fastighet inom verksamhetsområde för dricks- och spillvatten vid Harnäs udde/sjöbo och Harnäs västra Information till ägare av fastighet inom verksamhetsområde för dricks- och spillvatten vid Harnäs udde/sjöbo och Harnäs västra Wessman Barken Vatten & Återvinning har fått i uppdrag av huvudmannen Smedjebacken

Läs mer

ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning H A G F O R S

ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning H A G F O R S ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Fastställd av kommunfullmäktige 2009-01-27 8 H A G F O R S K O M M U N Innehållsförteckning ABVA 09

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening

Allmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening 2009-12-01 Allmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening Allmänt Bastuholmens Samfällighetsförening och dess deltagande fastigheter är bundna av anläggningsbeslutet registrerat 2009-10-01

Läs mer

Informationspaket för nyanslutning med LTA

Informationspaket för nyanslutning med LTA Informationspaket för nyanslutning med LTA Hej Här får ni ett informationspaket som hjälper er att komma igång med er anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet samt installationen av LTA-tanken.

Läs mer

Informationsbrev om den kommande utbyggnaden av VA i Strömma

Informationsbrev om den kommande utbyggnaden av VA i Strömma VÄRMDÖ KOMMUN 2012-02-22 Dnr 11SPN0063-540 Informationsbrev om den kommande utbyggnaden av VA i Strömma Allmänt Värmdö kommun har nu påbörjat arbetet med att förse Strömma, detaljplaneområde S4, med kommunalt

Läs mer

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande av Vetlanda kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-19

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande av Vetlanda kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-19 ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Vetlanda kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-19 Innehållsförteckning Inledning 2 Inkoppling till den allmänna

Läs mer

ABVA. Allmänna bestämmelser för brukande av Ljusdals kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggningar

ABVA. Allmänna bestämmelser för brukande av Ljusdals kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggningar ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av Ljusdals kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggningar Antagna av kommunfullmäktige 2011-09-26 att gälla från och med 2012-01-01. Samtidigt upphör de av kommunfullmäktige

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Innehåll. Den allmänna anläggningen... 4 Vad ingår i den allmänna va-anläggningen... 4 Va-installation... 4

Innehåll. Den allmänna anläggningen... 4 Vad ingår i den allmänna va-anläggningen... 4 Va-installation... 4 Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Lagar, författningar och föreskrifter... 3 Huvudman för den allmänna va-anläggningen... 3 Fastighetsägare... 3 Fastighet... 3 Den allmänna anläggningen... 4 Vad ingår

Läs mer

KROKOMS KOMMUN. angående ÖVERSYN AV VA-TAXA. Rev

KROKOMS KOMMUN. angående ÖVERSYN AV VA-TAXA. Rev KROKOMS KOMMUN PM angående ÖVERSYN AV VA-TAXA Rev. 2008-12-05 1 Innehåll 1. Bakgrund och beslut 2. Allmänt om ny va-taxa 3. Anläggningstaxan ny konstruktion 4. Brukningstaxan ny konstruktion 5. Förslag

Läs mer

Byggarbetsplats Norrlandet

Byggarbetsplats Norrlandet Byggarbetsplats Norrlandet Välkommen Informationsmöte för fastighetsägare i Utvalnäs och Harkskär Ta lite fika innan du sätter dig! Kontaktpersoner Gästrike Vatten Stefan Hedström, Projektledare VA Jessica

Läs mer

2012-10-31. Ja Kommunalteknik AB. Vårberget LTA-pumper (12/5)

2012-10-31. Ja Kommunalteknik AB. Vårberget LTA-pumper (12/5) Utvärderingsrapport 2012-10-31 Upphandlingsansvarig Stockholm Vatten VA AB Upphandling 12SV480 Vårberget LTA-pumper Ingrid Landquist 12/61 Symbolförklaring: Texten ingår i annonsen Texten/frågan innehåller

Läs mer

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen A BVA Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i samverkande kommuner nedan benämnda VASAM enligt förteckning i denna skrift Gäller från 2009-01-01 A BVA Allmänna

Läs mer

Anslutning av vatten och avlopp. Vattenanslutning

Anslutning av vatten och avlopp. Vattenanslutning Anslutning av vatten och avlopp Vattenanslutning Ansluta kommunalt vatten och avlopp I den här broschyren beskriver vi hur det går till att ansluta sig till vatten och avlopp. Alla blanketter finns på

Läs mer

Information från Kungsörs KommunTeknik AB

Information från Kungsörs KommunTeknik AB Information från Kungsörs KommunTeknik AB Till dig som ska ha en villapump, LTA enhet. Senast reviderad 2014 05 16 Postadress Besöksadress Telefon, vxl Telefax Org. nummer 736 85 KUNGSÖR Drottninggatan

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01

Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01 Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01 Agenda Avgränsning Bakgrund och historik Presentation av föreslagen lösning Presentation av Statistikläget

Läs mer

Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt. Pumpstation

Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt. Pumpstation Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt Pumpstation Allmänt om tryckavlopp Tryckavlopp är en teknik för att pumpa avloppsvattnet från fastigheten till Norrköping Vatten och Avfalls ledningsnät.

Läs mer

KARLSKRONAVIKEN, KOSTNADSBEDÖMNING VA-UTBYGGNAD SAMMANFATTNING

KARLSKRONAVIKEN, KOSTNADSBEDÖMNING VA-UTBYGGNAD SAMMANFATTNING Vatten- och avloppsanläggningar Ledningsnät ca 1500 m långt, förläggs i vägområde. 54 st fastigheter ansluts till va-nätet. Området är kuperat och pumpning av avloppsvatten kommer att ske från ett antal

Läs mer

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq Building a better working world EY tit-.iris i~ ~ h;~rr~ ~ ; C~ ~ k I'1 ~i., Innehåll

Läs mer

VAXHOLMS UTSTÄLLNINGSHANDLING STAD

VAXHOLMS UTSTÄLLNINGSHANDLING STAD VAXHOLMS STAD UTSTÄLLNINGSHANDLING Upprättad 2014-01-15 Förslag till Detaljplan för Skarpö etapp 3, Skarpö 1:13 m.fl. Vaxholms stad, Stockholms län, Dp 403 Genomförandebeskrivning Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda. Information till fastighetsägare

Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda. Information till fastighetsägare Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda Information till fastighetsägare Kommunalt avlopp i Ytterboda Dåliga enskilda avlopp Anslutning till kommunalt avlopp anses vara den bästa lösningen på lång sikt

Läs mer

Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA)

Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) Antagna av kommunfullmäktige den 24 juni 2008, 113. ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Marks

Läs mer

4. Kravspecifikation B- Sydvästra Skåne

4. Kravspecifikation B- Sydvästra Skåne Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2013-05-02 Upphandlande organisation Region Skåne, Koncerninköp Upphandling Bevakningstjänst för Region Skåne Annika Hjort 1300541 Symbolförklaring: Texten ingår

Läs mer

Informationsmöte VA utbyggnad för Utmarksvägen.

Informationsmöte VA utbyggnad för Utmarksvägen. Informationsmöte VA utbyggnad för Utmarksvägen Medverkande på mötet - Martin Birgersson Projektsamordnare, Västvatten AB - Jesper Pedersen Samordnare LTA stationer, Västvatten AB - Henrik Tellskog Entreprenadchef,

Läs mer

Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet

Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet Tryckavlopp i Höganäs kommun Med hjälp av ett tryckavloppssystem som kallas LTA, lågtryckavlopp, är det i de delar av kommunen där systemet

Läs mer

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 60 2015-06-01 Va 169/13 Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 60 2015-06-01 Va 169/13 Stockholm Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 60 2015-06-01 Va 169/13 Stockholm SÖKANDE M och S H MOTPART Jönköpings kommun Ombud: Jur.kand. A H SAKEN Anläggningsavgift och förbindelsepunktens läge VA-NÄMNDENS

Läs mer

Säfsen ski resort, utredningar

Säfsen ski resort, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Falun Datum 2014-11-24 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Lars Jansson Sara Scott Uppdragsledare Handläggare Granskare i Sammanfattning För att lösa VA-försörjningen

Läs mer

Avgifter år 2013 för anslutning av fastigheter utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp till kommunens va-nät

Avgifter år 2013 för anslutning av fastigheter utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp till kommunens va-nät Avgifter år 2013 för anslutning av fastigheter utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp till kommunens va-nät Fastställd av kommunfullmäktige 2012-06-18 39/2012, lagakraftvunnet 2012-07-19

Läs mer

Information inför anslutning till allmänt vatten och avlopp i Överbacka

Information inför anslutning till allmänt vatten och avlopp i Överbacka Information inför anslutning till allmänt vatten och avlopp i Överbacka Ansvarsgränser, information och rådgivning för lättryckavlopp med pumpstation. Allmänt Du som enskild fastighetsägare köper in, gräver

Läs mer

Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde

Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde 2012-05-09 Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde Förslag till beslut Pireva föreslår kommunfullmäktige besluta - att i syfte att åstadkomma ett ökat skydd för kommunens huvudvattentäkt inrätta

Läs mer

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 Antagen av styrelsen 2010-11-25 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Karlskoga Miljö ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Planprogram för Norra Borstahusen

Planprogram för Norra Borstahusen , Helsingborg Planprogram för Norra Borstahusen 1 Utredning av kapacitet för avloppsnät och anslutnings möjligheter på VA system , Helsingborg Anslutningsförhållenden: Inom Norra Borstahusens planområde

Läs mer

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet.

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet. Datum Ärende 2015-02-04 V -2014-509-12 Er referens Rickard Kalm Hej! Norrköping Vatten och Avfall har nu sammanställt de frågor och svar som uppkom på informationsmötet den 21 januari 2015. Frågor och

Läs mer

Byggstart för kommunalt vatten och avlopp

Byggstart för kommunalt vatten och avlopp 1 (6) INFORMATIONSBREV 2014-02-14 Information till fastighetsägare i Bergshamra by Etapp 1 Byggstart för kommunalt vatten och avlopp Hej! Nu påbörjar vi byggnationen av vatten och avlopp i ditt område.

Läs mer

Markavtal. mellan. VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening

Markavtal. mellan. VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening 1(6) Markavtal mellan VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening Mellan VA-SYD och Eslövs kommun finns ett samverkansavtal daterat i januari 2012. 1 Avtalets syfte och parter Detta avtals syfte är att klargöra

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Vilka är vi? Cane Svekanski Gästrike Vatten Projektledare Varför träffas vi idag? Kommunalt vatten och avlopp kommer att byggas ut i Rörberg Informationsmöte

Läs mer

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten Jordens vatten Vattenförsörjning Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3 97% saltvatten 3% sötvatten 2012-06-04 2 Sötvatten Ytvatten och atmosfäriska vatten 71% grundvatten 28,5% polarisar, glaciärer 0,5

Läs mer

Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012

Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012 Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012 kl. 18:00 20:00 Allmän information om VA-utbyggnaden Information förbindelsepunkter Frågor Kungsörs Kommunteknik Ab - Projektledare Magnus Ribbing 0227-600140

Läs mer

Fastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap

Fastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmänna platser Enskilt huvudmannaskap föreslås för allmänna platser inom planområdet. Skarpö Vägar Samfällighetsförening föreslås som huvudman för väg, lika befintligt.

Läs mer