GYMNASIE & VUXENUTBILDNING. Nämnd. budget

Transkript

1 GYMNASIE & VUXENUTBILDNING Nämnd budget 2016

2 Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Så här styr nämnden Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärldsanalys Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet God livskvalitet Minskad användning av droger Trygg kommun Stimulerande kultur och fritid Företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minskade koldioxidutsläpp Bra utbildningar Attraktiv arbetsplats Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nämndens kvalitetsdeklarationer Nyckeltal/Verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalfrågor med kommentarer Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Medarbetarenkät Personalmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Policys, planer och program Nämndbudget

3 15.1 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument beslutade av nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Avgifter och taxor Nämndbudget

4 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för: Gymnasieskola och gymnasiesärskola gymnasieutbildning av ungdomar år Kommunal vuxenutbildning utbildning av vuxna från 20 år och uppåt, Arbetsmarknadspolitiska insatser för kommuninvånare år Studie- och yrkesvägledning för kommunens alla invånare Särskild utbildning för vuxna Yrkeshögskoleutbildningar Kulturskolan för barn och ungdomar 5-20 år. Fram tom den 31 december 2015*. Samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar * Kommunfullmäktige beslutade i oktober att slå samman förvaltningarna för Kultur och Turism samt Fritid och folkhälsa till en gemensam. I samband med detta beslutade man även att flytta Kulturskolan till den nya förvaltningen. De delar i Nämndbudgeten som beskriver Kulturskolan (mål, direktiv och budget) kommer att lyftas över till den nya förvaltningen. Den finns med här eftersom Kulturskolan fanns med i den budget som Kommunfullmäktige beslutade för Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning. 1.2 Verksamhetens omfattning Totalt så finns det cirka gymnasieelever i åldern år folkbokförda i kommunen. Av dessa genomför cirka sin utbildning i kommunens gymnasieskolor. Det tillkommer drygt 500 elever från andra kommuner så totalt antalet i kommunens gymnasieskolor är cirka 2710 elever. Vuxenutbildningen har cirka kursdeltagare. Kulturskolan har cirka elever och runt 45 lärare. Dessutom möter Kulturskolan cirka elever genom olika projekt i grundskolan. Antalet anställda i förvaltningen är drygt Nämnd/styrelse I Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ingår 11 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Presidiet består av ordförande och 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande och sammanträder en gång inför varje nämndsammanträde. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen leds av en förvaltningschef med en förvaltningsstab. Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium leds av varsin verksamhetschef. Verksamhetscheferna leder enhetsansvariga rektorer, på Aranäs fyra och på Lindälv fem. Enheterna som leds av rektorer, delar skolorna i mindre skolor och inom enheterna återfinns de olika Nämndbudget

5 gymnasieprogrammen. Aranäsgymnasiet har sju nationella program, Introduktionsprogrammen (IM), International Baccalaureate (IB) och Gymnasiesärskolans individuella program. Från och med 2013 ingår även Yrkeshögskolan i Aranäsgymnasiets organisation. Elof Lindälvs gymnasium har tio nationella program, Introduktionsprogram och Gymnasiesärskolans nationella program. Bägge gymnasieskolorna har även en nationellt godkänd elitidrottsutbildning, (NIU). I Kungsbacka bedrivs även Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Nämnden startade under 2013 en tredje gymnasieskola, Beda Hallbergs Gymnasium, med idag ett hundratal elever. Fullt utbyggt är planen att det kommer att finnas 150 elever. Skolan erbjuder samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap med profil Kommunikation och ledarskap. Skolan vänder sig både till den som söker ett litet kommunalt alternativ direkt från högstadiet och till ungdomar år som på något sätt vill tillbaka till studier och meningsfull sysselsättning. Inom Kompetenscentrum finns enheterna Vuxnas Lärande, Arbetsliv, Vägledning och Studion. Enheten Vuxnas Lärande ansvarar för samordning, beställning och uppföljning av vuxenutbildningen i. Kompetenscentrum leds av en verksamhetschef och respektive enhet av en enhetschef. I gäller kundvalssystem för gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare (SFI). De studerande kan välja mellan ett stort antal utbildare/skolor med olika profilering, både privata och kommunala. Enheten för Arbetsliv arbetar främst på uppdrag av Individ- och familjeomsorgen och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är både kommuninvånare som står långt ifrån arbetsmarknaden och invånare som inom kort har alla möjligheter att få en anställning. Oavsett i vilken situation man befinner sig i är uppdraget att på olika sätt motivera och stärka individen för att lättare kunna nå arbetsmarknaden eller börja studera. Kompetenscentrum erbjuder också studie- och yrkesvägledning. Enheten för Vägledning ansvarar för opartisk vägledning för kommunens grund- och gymnasieskolor, vuxenutbildning samt för allmänheten. Enheten Studion arbetar inom områdena grundläggande vuxenutbildning, uppdragsutbildning, utveckling av lärcentrum och lärstöd, samt särskild utbildning för vuxna. Inom nämndens ansvarsområde finns också tom den 31 december 2015 Kulturskolan vilken erbjuder undervisning i de vanligaste instrumenten samt sång, dans, teater och konst. Kulturskolan är en frivillig och avgiftsbelagd verksamhet, öppen för alla barn och ungdomar mellan 5-20 år i samt bedriver rytmikverksamhet för yngre barn. Det finns även viss verksamhet för förskolebarn och vuxna. Samverkan med grundskolan sker också i stor utsträckning. Kulturskolan leds av en verksamhetschef. Integrationssamordningen som leds av en verksamhetschef tillhör Gymnasie & Vuxenutbildning och ansvarar för samordning av mottagandet och integration av nyanlända. Gruppen arbetar i tätt samarbete med Individ- och Familjeomsorg, som ansvarar för ensamkommande barn och unga. Mottagande och integration av nyanlända är kommungemensam fråga som berör alla förvaltningar på något sätt Nämndbudget

6 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

7 2.1 Så här styr nämnden Övergripande styrning Styrningen i förvaltningen utgår från beslutat årshjul med planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges mål riktas till hela förvaltningen eller adresseras till specifika verksamheter. Adressat ansvarar för att ta fram en genomförandeplan för respektive mål, alt adresserar målet vidare i sin organisation. Man ansvarar också att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå Verksamhetschefen upprättar årligen en övergripande rapport över hur verksamhetens arbete samt hur man uppfyllt adresserade prioriterade mål från kommunfullmäktige samt nämndens resultatmål. Verksamhetschefen har huvudansvaret för att de kommunala målen tas om hand i planeringen och uppföljningen. Som underlag för uppföljningen används bland annat rektorernas dokumentation. Systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå Huvudprincipen är att rektor har ansvar för planering och uppföljning av de nationella målen. Varje rektor upprättar inför varje läsår en plan för skolenheten, en s.k. genomförandeplan. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå kommunfullmäktiges prioriterade mål samt nämndens resultatmål. I samband med läsårsavslutningen upprättar rektor en rapport över vilka resultat och förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Rektor bestämmer hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken på sin enhet och när de olika uppföljningarna och analyserna genomförs under läsåret. Nämndbudget

8 Analysgrupper Som ett led i förvaltningens arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet har förvaltningschefen beslutat att införa förvaltningsövergripande analysgrupper. Analysgrupperna ska ansvara för en analys av olika resultat på huvudmannanivå. Syftet med analysgrupperna är att: Utveckla analysarbetet på huvudmannanivå Bättre ta tillvara underlag från enheternas systematiska kvalitetsarbete Stärka dialogen mellan skolenheterna och huvudmannanivån Bidra till ett kollegialt lärande Analysgruppernas uppdrag är att genomföra en analys av resultat på huvudmannanivå (Kungsbacka). Rektorer gör analys för sina enheter vilket används som ett underlag. Detta uppdrag handlar om Kungsbacka nivå: Resultat på Kungsbackanivå, jämförelser enheter/likvärdighet, förslag på utvecklingsområden Nämndbudget

9 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

10 Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

11 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

12 5 Nämndens omvärldsanalys Elevtalen i gymnasieskolorna har nått lägsta nivå och kommer nu att stiga Andelen elever som har sökt sig till Kungsbackas skolor har ökat lite snabbare än prognos både inom gruppen egna kommunungdomar och även från andra kommuner, cirka 700 st. En stor andel är från Mölndal. Den ökningen har inneburit att antalet elever kommit att stiga snabbare än beräknat. Prognosen från år 2012 var att minskningen av elever skulle nå sin lägstanivå med cirka 350 elever fram till läsåret 2014/2015/2016 för att sedan öka. Det innebar då att en del lokalyta frigjordes en tid fram till Läsåret 2014/15 var det 2700 elever i kommunens tre gymnasieskolor. År 2019 enligt prognos så kommer antalet att vara cirka 2900 st. Framöver är utmaningen att skap lokalyta för den gymnasieskola och program som eleverna söker. Hur elever söker är svårt att förutsäga och en utmaning i planeringen är att kunna antaga alla elever som söker de egna gymnasieskolorna. Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium och Beda Hallbergs gymnasium har en stor attraktionskraft för nya elever. Gymnasieskolorna bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra konkurrenskraften och genomför olika marknadsföringsaktiviteter. Elevernas val av andra än kommunens egna skolor och andra alternativa utbildningar är en utmaning att jobba vidare med. Eventuella nyetableringar fram till år 2020 av friskolor i kommunen och GR kan även det påverka elevernas val en del och därmed elevtalen på gymnasieskolorna. Arbetsmarknadsläget Svensk ekonomi och arbetsmarknad har stått emot den svaga konjunkturen i omvärlden och sysselsättningen bedöms fortsatt stiga under de kommande åren. Jobben växer fram inom de flesta yrkesområden, där bland annat vårdpersonal toppar listan över yrken där det är lättast att få jobb. Arbetsförmedlingens senaste undersökningar pekar även på en allt starkare aktivitet bland företag som säljer tjänster till andra företag. Den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan ger dessutom fler jobb inom bland annat hotell och restaurang samt flera försäljningsyrken. Också inom hälso- och sjukvård, bygg och anläggning samt pedagogiska yrken stiger sysselsättningen i god fart. Arbetsförmedlingen slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker ett arbete. Trots att jobben blir fler kommer många arbetssökande att ha fortsatt svårt att etablera sig i arbetslivet, särskilt de som saknar gymnasiekompetens möter en mycket tuff arbetsmarknad. Den starkaste sysselsättningstillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Antalet inrikes födda i yrkesaktiva åldrar minskar och för att undvika att försörjningsbördan stiger behövs ett stort tillskott av utrikes födda. För att det ska gå att upprätthålla en lika stor sysselsättningsökning som under perioden bedömer Arbetsförmedlingen att nettoinvandringen behöver uppgå till personer per år i åldrarna år.[1] I takt med att samhället förändras har också uppdraget och därmed kraven på kommunernas vuxenutbildning förändrats och breddats. Genom fortsatt internationalisering och ökad konkurrens mellan länder och regioner i världen ökar också flödet av varor, människor, information, tankar och idéer. Detta tillsammans med den digitala erans mobilitet och transparens driver upp både förändringshastighet och komplexitet i samhälle och arbetsliv. Vi rör oss mot en alltmer raplex verklighet (rapidly changing, increasingly complex) där branscher, jobb och yrkesroller förändras i ett rasande tempo. Kunskapskraven och behovet av Nämndbudget

13 specialisering ökar i alla sektorer. Många enkla arbeten försvinner till utlandet, eller in i snabbt växande automatiserade sektorn samtidigt som nya skapas. När samhällets och arbetslivets förändringstakt drivs upp, förändras också värdet av olika kunskaper och kompetenser allt snabbare. Vi börjar nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, d.v.s. att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Att allt färre människor kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv på en gång pekar på vuxenutbildningens avgörande roll i framtiden. Vuxna människor kommer behöva karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor än idag. Vuxenutbildningen fyller en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna. Det finns alla möjligheter för vuxenutbildningens aktörer att ta på sig en ledartröja för att möta dessa. Det kräver dock ett stort mått av framsynthet och mod att våga ändra på gamla strukturer som framstår som allt trögare i förhållande till ett snabbt föränderligt arbetsliv.[2] Samhällsutvecklingen och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet och alla de valmöjligheter som finns. Att göra val inför framtiden är en pågående process och studie- och yrkesvägledning är en grundläggande del i det livslånga lärandet och ett viktigt stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Det föränderliga samhället och de ökade kraven ställer också en ökad efterfrågan på vägledarkompetens för att stödja individen inför en valsituation. Efterfrågan i sin tur bidrar till att studie- och yrkesvägledaren finns med i flera sammanhang, något som också bidrar till ökade samt nya målgrupper. I skollagen (2010:800) är rätten till garanterad studie- och yrkesvägledning inskriven. Det innebär att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av studie- och yrkesvägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som ska påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Att kvalitén på studie- och yrkesvägledning för alla elever säkerställs är numera tydligt fastställt, som hela skolans gemensamma ansvar. Ett arbete som kommer att ta tid och kräva ett gemensamt engagemang. I har vi idag en god beredskap för att kunna möta de utmaningar som ligger framför oss. Enheten för arbetsliv fokuserar på att få den enskilde arbetssökande i sysselsättning. Enheten arbetar framgångsrikt med att skapa möjligheter för arbetssökande att lättare komma ut i arbetslivet eller att börja studera. Genom att erbjuda den arbetssökande allt från coachning, praktik till arbetsträning blir den arbetssökande mer attraktiv på arbetsmarknaden. I Kungsbacka ligger siffrorna för arbetslöshet alltjämt på en låg nivå i förhållande till riket och har de senaste åren stadigt legat under 5 % för gruppen år. Vi arbetar offensivt för att ha den anpassningsbarhet och kompetens som behövs för att hålla en hög kvalité. Vi möter kommuninvånarnas skiftande behov och det görs i samspel med omvärlden. [1] Arbetsförmedlingen Prognos för Arbetsmarknaden , URA 2015:4 [2] Kairos Future AB Framtidens Vuxenutbildning 2014 Nämndbudget

14 Entreprenörskap och samverkan skola-arbetsliv Den snabba tekniska utvecklingen och den höga internationaliseringsgrad som vi ser idag och framöver ställer höga krav på framtidens kompetens. Eleverna måste förberedas för arbeten som idag inte existerar, för att de ska kunna lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som idag inte är uppfunnen. Detta kräver att eleverna rustas med goda förutsättningar genom satsningar på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Det handlar om att bygga broar och öka förståelsen mellan skola och omvärld, att inspirera eleverna till kreativitet och nytänkande och att förankra den dagliga undervisningen till verkligheten utanför skolan. En viktig faktor för att näringslivet ska få tillgång till medarbetare med relevant kompetens och för att framtida medarbetare ska få någon form av arbetslivserfarenhet, är utökad samverkan mellan utbildning och näringsliv. Företagen får möjlighet att säkra sin framtida kompetensförsörjning och elevernas kunskaper om branscher, olika yrken och företagande ökar vilket skapar bättre förutsättningar för deras framtida arbetsliv och val. Det har visat sig att de elever som läser på utbildningar som har ett nära samarbete med företag och andra arbetsgivare i högre grad får en anställning efter avklarad utbildning och att de dessutom känner en högre motivation och meningsfullhet när de gör något "på riktigt" i sin utbildning. Under kommande år kommer konkurrenssituationen kommuner emellan att bli än mer påtaglig, då antalet utbildningsplatser är långt fler än antalet ungdomar. Att satsa på entreprenöriellt lärande och samverkan skola-omvärld kan komma att bli en avgörande framgångsfaktor. På det viset kan Kungsbacka bli en än mer attraktiv skolkommun helt i enlighet med Kungsbackas vision. Aktivitetsansvaret Det kommunala informationsansvar som i dag finns, där kommunerna ska hålla sig informerade om ungdomar under 20 år som inte har en gymnasieexamen, övergick i januari 2015 i ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Där tydliggörs nu att ansvaret omfattar ungdomar som har fullgjort sin skolplikt, inte fyllt 20 år och som inte deltar i eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Det innebär att elever på ett introduktionsprogram tillhör KAA och gör att antalet ungdomar tillhörande KAA ökar markant för kommunerna. Även de snabbt ökade antalet flyktingar kan komma att påverka antalet unga inom KAA. Det blir angeläget att hitta snabba kommunikationsvägar för att lokalisera dessa ungdomar samt möjliggöra studier så snart som möjligt. Det ställs i och med införandet av KAA högre krav på systematisk dokumentation och uppföljning. För att säkerställa en kvaliten är kommunerna från och med augusti 2015 ålagda att kontinuerligt redovisa dokumentation och uppföljning till SCB. Aktivitetsansvarets insatser ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning, men det kan också handla om att finna en väg till en tryggad försörjning innan han eller hon är redo att gå tillbaka till sina studier. Då de statliga anslagen under våren 2015 minskade stängde vuxenutbildningen för alla ungdomar med studiebevis. Det innebar att inga studievägar förutom folkhögskola stod öppen och KAA hade därmed svårt att fullfölja sitt studiemotiverande uppdrag. Från oktober 2015 öppnande vuxenutbildningen åter för studiebevis. Statsbidrag ska riktas till skolor med störst behov Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att föreslå en praktiskt användbar fördelningsnyckel för att statsbidrag bättre ska kunna fördelas mellan skolor som är i behov av riktade utvecklingsinsatser. Nämndbudget

15 Regeringens anser att staten behöver ta ett större ansvar för att fler skolor där behoven är stora ska ges bättre möjlighet att ta del av medel som syftar till ökad likvärdighet, höjd utbildningskvalitet och förbättrade kunskapsresultat än vad som är möjligt i dag. Resurser bör fördelas så att de huvudmän för grund- och gymnasieskolor samt grundsär- och gymnasiesärskolor med störst behov av riktade statsbidrag och andra satsningar får möjlighet att ta del av dessa. Skolverket har därför fått i uppdrag att ta fram en praktiskt användbar fördelningsnyckel som ska ta sin utgångspunkt i hittillsvarande utveckling när det gäller kunskapsresultat och förutsättningar, men även, så långt möjligt, beakta den framtida utvecklingen. Fördelningsnyckeln ska användas vid bedömningen av hur bidrag för olika satsningar ska fördelas mellan skolor, t.ex. statsbidrag som syftar till att öka likvärdigheten mellan skolor, höja utbildningens kvalitet och förbättra förutsättningarna för högre skolresultat. Regeringen presenterar lärarlönelyft Regeringen kommer att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. Lärarlönelyftet ska gå till särskilt skickliga lärare och kan ge runt lärare en lönehöjning. Besluten om höjd lön fattas lokalt. Skolhuvudmännen kan rekvirera ett genomsnitt om 3000 kr i månaden för dessa lärare som sedan fördelas lokalt. Svenska från dag ett för bättre etablering Regeringen har tagit beslut om en satsning som syftar till att asylsökande och nyanlända på anläggningsboende ska få möjlighet att lära sig svenska och få kunskap om det svenska samhället från dag ett i Sverige. Satsningen innebär att studieförbunden tillförs särskilda medel för att asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende ska få möjlighet att läsa svenska och andra kurser för att stärka sina kunskaper om det svenska samhället samt delta i verksamheter som främjar deltagande i samhällslivet. Nationellt skolutvecklingsprogram Skolverket har fått i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna ska påbörjas under 2015 och ha fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Insatserna i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. inom nedanstående områden. De kan dock även avse andra områden där det finns ett dokumenterat nationellt utvecklingsbehov. Insatserna kan bestå av: såväl riktade som generella kompetensutvecklingsinsatser för att stödja lärare och annan berörd personal i arbetet med att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver för att kunna utveckla sina fulla möjligheter och potential (bl.a. elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), hur administrationen för lärare och rektorer kan minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva inom skolan, arbetsformer och arbetssätt i ämnen och ämnesövergripande arbete i syfte att ge lärare fler metoder i undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter elevers olika behov, arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende Nämndbudget

16 trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik, systematiskt kvalitetsarbete, med fokus på uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling, bl.a. med hjälp av befintlig statistik, och it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. När det gäller den sista punkten ska Skolverket ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration med syftet att minska lärares och rektorers administrativa arbete. Dessa insatser ska ingå i de nationella skolutvecklingsprogrammen från De nationella skolutvecklingsprogrammen ska utgå från skolans värdegrund som den anges i läroplanerna. Innehållet i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska baseras på kurs- och ämnesplanerna för de berörda skolformerna samt vetenskap och beprövad erfarenhet. Programmen ska utformas så att de skapar förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå inom de identifierade områdena. När det gäller kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala verktyg och lärresurser ska dessa vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. I arbetet ska även den internationella utvecklingen inom området beaktas. Uppdraget ska genomföras så att de nationella skolutvecklingsprogrammen kan påbörjas hösten 2015 och införas fullt ut från och med Utredning om nationell strategi för musik- och kulturskolan Den 30 april beslutade regeringen att tillsätta en utredning om en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Uppdraget ska slutredovisas den 30 september Utredningsuppdraget består av i huvudsak följande punkter. kartlägga och beskriva den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet i Sverige, identifiera hinder för elever att delta i den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet (avgifter, utbud, köer, socioekonomisk bakgrund, kön etc.) och vilka insatser som behöver göras för att uppnå en mer jämlik musik- och kulturskola, föreslå åtgärder för hur försörjning av lärare som ska undervisa i den kommunala musikoch kulturskolan kan säkras i framtiden, och, lämna förslag till en nationell strategi för samordning och uppföljning av den kommunala musik- och kulturskolan och göra en bedömning av för- och nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för verksamheten. Flyktingmottagningen Enligt UNHCR befinner sig runt 60 miljoner människor på flykt. Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen som idag. Kriget i Syrien, förtrycket i Eritrea och oroligheter i Nordafrika gör att flera flyktingar söker sig till Sverige. Nämndbudget

17 20 oktober 2015 uppmättes det högsta antalet asylsökande någonsin under en enskild dag. Då ansökte personer om asyl, det högsta antalet någonsin på en dag. Den senaste veckan har personer ansökt om asyl, fler än 80 procent av dessa var medborgare i Syrien, Afghanistan eller Irak. Av de personer som sökte asyl senaste veckan var en av fyra ensamkommande barn. Sammanlagt har nästan personer sökt asyl i Sverige under 2015 Under 2014 har personer sökt asyl i Sverige. Mellan och personer väntas komma till Sverige i år - och osäkerheten för 2016 är mycket stor. Ett arbete pågår för att hitta tillfälliga boenden. Idrottshallar och moduler kan bli aktuella som tillfälliga boenden. Under augusti och september har det skett en kraftig ökning av ensamkommande barn både i Europa och i Sverige. Den nya prognosen för ensamkommande barn är Antal mottagna ensamkommande barn t.o.m. 1 oktober 2015 är På Migrationsverkets anläggningar finns personer som har fått permanent uppehållstillstånd som väntar på att få bostad i och påbörjar sitt etableringsprogram. Nya lagar och förordningar: Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning från 1 juli 2016 Enligt lagen är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen oavsett om det finns lediga bostäder eller inte. Regeringen har i april 2015 lämnat en proposition till riksdagen om förändringar i skollagen, där sfi föreslås upphöra som egen skolform och istället ingå i den kommunala vuxenutbildningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 men tillämpas från och med den 1 juli Enligt EUs beslut kommer asylsökande att fördelas från Grekland, Italien och Ungern till andra EU-länder. Fördelningen görs i enlighet med ländernas storlek, rikedom, arbetslöshet och tidigare flyktingmottagning och Sverige kommer att ta hand om 4469 asylsökande. Den fördelningsmodellen kommer att fortsätta under 2016 också. Flyktingströmmen gör att Migrationsverket upphandlar asylplatser över hela landet. Kungsbacka har ett transitasylboende med 30 platser och flera företagare har hört av sig och visat intresse att öppna asylboenden i kommunen. Kungsbacka, som ligger i närheten av mottagningsenheter i Mölndal är mycket intressant för etablering av Migrationsverkets anläggningar. Nämndbudget

18 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget

19 7 Nämndens inriktning Lärandet är baserat på förståelse och kunskap. Samverkan, helhetssyn och meningsfullhet skall prägla verksamheterna. Alla medarbetare respekterar varandras kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen. Alla anställda i förvaltningen ska ha kunskaper om mångfald och olika människors olika förutsättningar att nå målen i våra verksamheter. Ingen ska diskrimineras med avseende på kön, sexuell läggning, identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation. Vårt motto: Alla lika, Alla olika. Skolans personal har ansvar för att upprätthålla lugn och ordning i skolmiljön, samt stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier. I sin yrkesutövning bemöter skolans personal eleverna med respekt för deras person och integritet samt skyddar varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Nolltolerans mot kränkningar, hårt språk, våld och droger gäller i alla våra verksamheter. Gymnasiesärskolan i Kungsbacka ska ge eleven förutsättningar att fördjupa och utveckla sina kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. Hållbar utveckling är ett av nämndens strategiska områden kopplat till visionen. Skolorna ska därmed intensifiera arbetet med läroplanens mål att införa miljöperspektivet i undervisningen. Enheterna ska även bedriva ett systematiskt miljöarbete med utgångspunkt från kommunens miljömål. Förvaltningen skall vara en flexibel organisation som är beredd och reagerar snabbt på förändringar i vår omvärld. Vårt förhållningssätt gentemot våra brukare samt våra värderingar som vi utgår ifrån, uttrycks numera även i vår pedagogiska vision (framarbetad av personalen på gymnasierna och Komvux): Med motivation, lust och självkänsla som ledord, skapar vi tillsammans en skola där alla får växa Kunskaper och färdigheter i ett sammanhang ger eleverna förutsättningar att lära livet ut Våra elever ska våga engagera sig, ta ansvar och initiativ för att se framtidens möjligheter. Nämndbudget

20 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget

21 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Andelen gymnasielever som är nöjda med elevinflytandet 72% 80% 80% 80% 8.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Andel gymnasieelever som upplever att de får ett gott bemötande % 90% 90% 90% 8.3 God livskvalitet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% Nämndbudget

22 8.4 Minskad användning av droger Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Användning av droger bland ungdomar ska minska Mätning Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika % 89% 90% 90% 95% 93% 95% 95% 92% 90% 95% 95% 8.5 Trygg kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Stimulerande kultur och fritid Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid SCB:s medborgarundersökning 7,8% 7,9% 8% 8,1% Nämndbudget

23 8.7 Företagsvänlig kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland s företagsklimat ,3 3,6 3,7 3,8 8.8 Minskat försörjningsstöd Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Mätning Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,2% 2,4% 2,3% 1,9% Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd Ungdomsarbetslösheten skall minska Beslutats av Mätning Andel ungdomar i arbetslöshet 8,4% 7% 7,5% 8% Mottagningen och integrationen av nyanlända ska vara av hög kvalitet Beslutats av Mätning Kursdeltagare på 2C, som fått godkänt - antal elevtimmar 309 Andel utrikesfödda i arbetslöshet 8,7% Kursdeltagare på 3D, som fått godkänt - antal elevtimmar 192 Nämndbudget

24 8.9 Minskad energianvändning Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Ekologiska livsmedel Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel % 30% 35% 38% 8.11 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar ,9% -2,5% -2,5% -2,5% Nämndbudget

25 8.12 Bra utbildningar Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Mätning Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. Andel elever med slutbetyg från gymnasiesärskolans nationella program Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Andelen studerande vid grundläggande vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser ,1% 100% 100% 100% 71% 100% 100% 56% 65% 70% 75% 85,4% 90% 90% 91% 90% na för andelen studerande vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning är att andelen som uppnått minst betyget E på genomförda kurser är högre än riket månader efter avslutad yrkeshögskoleutbildning ska 95 % av de studerande vara sysselsatta inom det område som utbildningen avsåg Beslutats av Mätning Andel sysselsatta efter avslutad yrkeshögskoleutbildning 69% 95% 95% 95% Undervisningen skall utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt och stimulera lusten att lära Beslutats av Mätning Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. Andel som anser att det finns utrymme att tänka fritt och att testa nya idéer % 65% 70% 75% 76% 80% 80% 80% Nämndbudget

26 8.13 Attraktiv arbetsplats Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer ,8 7,5 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng Medarbetarindex Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Andel heltidsanställda 85% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 1,5% Förvaltningen ska ha en hög attraktionskraft för nya medarbetare Beslutats av Medarbetare ska uppleva att de har en rimlig arbetsbelastning Beslutats av Mätning Index för arbetsbelastning Medarbetarna ska uppleva att de har en god arbetsmiljö Beslutats av Mätning Index för arbetsmiljö Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade Beslutats av Mätning Andel verksamheter som är miljöcertifierade 40% 100% 100% 100% Nämndbudget

27 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv försörjningsstöd Kommunfullmäktiges formulering Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Nämndbudget