Konferens om förvärvade hjärnskador

Transkript

1 Foto, Peter Linhard Layout, ABC Design Konferens om förvärvade hjärnskador Måndag 6 oktober 2008 Campus i Östersund Till förmån för; Vårdkedjan ur ett kunskapsvinnande perspektiv

2 Vårdkedjan vid förvärvade hjärnskador ur ett kunskapsvinnande perspektiv Har Du någon gång satt dig ner och funderat över din egen hjärnas funktion? Vad är det som gör att vissa uppgifter går som en dans, medan andra är tröga eller helt omöjliga? När Du köper en ny mikrovågsugn så medföljer flera tjocka manualer för att vi skall kunna använda produkten på bästa sätt. Har någon sett manualen om hjärnan? Hjärnan har den mest komplicerade struktur som vi känner till i hela universum. Vår hjärna är vårt instrument för att lära in så att vi kan möta morgondagen på ett begåvat sätt. Den har betydelse för personligheten, våra kognitiva funktioner, att kunna minnas och tänka abstrakt. Den medverkar i vår förmåga till empati och vår omvärldsuppfattning. Men vad händer när hjärnan som system råkar ut för en skada, vilka insatser är viktiga, och vad vet vi idag om hjärnans reparationsmöjligheter efter förvärvad hjärnskada? Hjärnskadekonferensen i Östersund kommer att belysa vårdkedjan vid hjärnskador och rehabiliteringsmöjligheterna efter en förvärvad hjärnskada. Konferensen anordnas för att hedra minnet av Peter Eriksson, en av väldens mest framstående hjärnforskare, som gick bort Eventuellt överskott går därför till Stiftelsen Peter Erikssons Minnesfond för Hjärnforskning. PROGRAM INLEDNING Björn A Svensson docent i anestesiologi Omhändertagande och insatser av helikopterpersonalen av svårt skallskadade personer på olycksplatsen. Hur skall vi tänka och agera för att för att rädda så många hjärnceller som möjlig inför- och under transport till akut-/traumamottagning? Hur står sig Sverige i förhållande till övriga Europa när det gäller luftburen sjukvård? Bo-Michael Bellander specialist i neurokirurgi samt anestesiologi LarsOwe Koskinen docent i neurokirurgi Utvecklingslinjer och behandlingsprinciper inom neurotraumatologin Går det att förutsäga hur det går för en patient med svår skallskada? Hur skall fler personer med svåra skallskador kunna komma tillbaka till ett oberoende liv? Hur är det möjligt att skicka hem commotio-patienter utan röntgen eller övervakning? Katarina Stibrant-Sunnerhagen professor i rehabiliteringsmedicin Per Wester professor i internmedicin Vikten av att känna igen symptom på stroke, betydelsen av en fungerande sjukvårdsupplysning, utalarmering samt ambulansvård för optimalt prehospitalt omhändertagande Trombolys i Sverige - vilken kvalitet krävs i akutförloppet efter stroke? Varför ska man vårdas på stroke-enhet? Vikten av vårdkedjor och fortsatt rehabilitering efter hemkomst samt nya tankar inom strokerehabilitering Hur kan stroke förebyggas? Lunch Fördjupningsseminarier Michael Nilsson professor i rehabiliteringsmedicin, docent i neurobiologi samt specialist i neurologi Nya forskarrön om vikten av fysisk aktivitet - vad betyder den tidiga intensiva träningen efter förvärvad hjärnskada och vad har vi för neurobiologiska begränsningar att ta hänsyn till? Aspekter på födointag och dess betydelse för prevention och rehabilitering efter förvärvad hjärnskada Vilka mediciner kan vi med fördel använda och vilka preparat skall användas med försiktighet efter hjärnskada - finns det mediciner som påskyndar läkningsförloppet i hjärnan efter förvärvad hjärnskada? Håkan Nyman Dr Med, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Varför är det viktigt att utreda neuropsykologiska funktionshinder hos personer med förvärvad hjärnskada? Hur kan neuropsykologiska funktionshinder förutsäga hur det går för personer med förvärvad hjärnskada och hur går det med behandlingen om man inte känner till de neuropsykologiska funktionshindren hos patienten? Bort med den passiva patienten! Klas Blomgren docent i fysiologi samt specialist i barn och ungdomsmedicin Ingrid Emanuelson docent i pediatrik Optimal rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador hur ser den ut? När kommer stamcellerna till rehabiliteringen hos barn med förvärvad hjärnskada? Modern forskning visar att barn som strålas efter en tumör i hjärnan kan återfå kognitiva förmågor med lustfylld fysisk aktivitet myt eller sanning? Moderator: Christian Blomstand professor i neurologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborg Målgrupp Skadade, anhöriga, läkare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, handläggare inom kommun/försäkringskassa och övriga myndighetsutövare,personliga assistenter, företrädare för brukarorganisationer, politiker, hemtjänst, samt alla övriga intresserade som kommer i kontakt med personer med förvärvade hjärnskador.

3 FÖRELÄSARE Björn A Svensson Arbetar som överläkare och verksamhetschef vid Intensivvårdshelikoptern, Akademiska sjukhuset samt verksam vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. Björn Svensson har sedan 1993 haft ansvaret för utvecklingen av helikopterverksamheten vid Akademiska sjukhuset och har under de senaste 7 åren arbetat med att utveckla verksamheten att gå från att vara en ambulanshelikopter till en väl utrustad intensivvårdshelikopter. Idag så får patienterna oavbruten intensivvård när man hämtar en patient med svåra skallskador som skall transporteras till Akademiska sjukhuset i Uppsala eller till något annat sjukhus i landet. En av hans nuvarande arbetsuppgifter är att intensivvårdsutrusta en jetplan som kan transportera svårt vårdkrävande patienter som behöver transporteras till högspecialiserad vård, både nationellt och internationellt. Bo-Michael Bellander Arbetar som överläkare vid neurokirurgiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset där han är medicinska ansvarig för neurointensiv-vårdsavdelningen NIVA och sektionen för neurotraumatologi. De senaste åren har han forskat på patofysiologiska mekanismer på cellulär nivå vid traumatisk hjärnskada. I maj 2004 presenterade han sin avhandling om hur immunförsvaret påverkar nervceller vid svår traumatisk hjärnskada. Han är även engagerad i preventionsfrågor och medverkar i olika sammanhang när det gäller att informera om våld och vikten av att använda cykelhjälm. LarsOwe Koskinen Disputerade i Medicinsk Fysiologi vid Uppsala Universitet Arbetar idag som överläkare vid Neurokirurgika kliniken och är ansvarig för neurointensiven, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, han är docent i neurokirurgi och laborator i fysiologi. Vetenskapligt har han arbetat med frågeställningar runt regleringen av hjärnans mikrocirkulation, hjärnans hydrodynamik och patofysiologiska mekanismer vid skallskada och subaraknoidalblödning. Den senaste tiden har han även intresserat sig för endokrinologiska effekter efter svår skallskada och ansvarar även för hypofyskirurgin vid sjukhuset. Klas Blomgren Är docent i fysiologi samt specialist i barn- och ungdomsmedicin. Han arbetar på Barncancercentrum vid drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg. Han har forskat kring skademekanismer i den växande hjärnan, främst efter skador som uppstår kring födelsen, till exempel i samband med förlossningen, och funnit att den omogna hjärnan reagerar mycket annorlunda efter en skada jämfört med den vuxna hjärnan. På senare år har hans forskningsgrupp intresserat sig för effekterna av strålbehandling på den växande hjärnan, och funnit att det är främst stamceller som skadas av joniserade strålning. Håkan Nyman Har varit aktiv inom neuropsykologin i över 25 år. Tidigare har han varit chefspsykolog vid psykiatricentrum vid karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. I dag verkar han i privat regi samt forskar på Karolinska Institutet. Han har framför allt i sin yrkesverksamma karriär ägnat sig åt diagnostik av neuropsykologiska funktionsnedsättningar hos patienter med Förvärvade hjärnskador och psykiatriska sjukdomar. Han har förutom forskning och undervisning även engagerat sig i att utveckla och modernisera de neuropsykologiska undersökningsinstrumenten. Michael Nilsson Är specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin, docent i neurobiologi samt professor i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Är överläkare och verksamhetschef för Rehabiliteringsmedicin, inriktning neuro vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Michael leder en forskargrupp som forskar kring betydelsen av hjärnans stödjeceller, de s.k. astrocyterna, vid skade- och läkningsprocesser efter stroke och trautisk hjärnskada. Är kliniskt främst inriktad på att utveckla rehabiliteringsprocessen kring hjärnskadade, tidig rehabilitering, betydelsen av en stimulerande miljö, individanpassad målinriktad rehabilitering med hög intensitet samt möjligheten att introducera läkemedel som stimulerar hjärnans plasticitet är specifika intresseområden. Är ordförande för Stiftelsen Peter Eriksons Minnesfond för Hjärnforskning. Ingrid Emanuelson Är docent och överläkare vid Drottning Silvia s Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg.Hon har byggt upp dess enhet för utredning/behandling av barn och ungdomar med förvärvade hjärnskador sedan 20 år tillbaka. Sedan 1990 har hon bedrivit forskning om förvärvade hjärnskador hos barn och ägnar nu 60% av sin tid åt klinik och 40% åt forskning. För närvarande är forskningsområdena: långtidsuppföljning av barn och vuxna med lätta hjärnskador, medicinsk invaliditet hos unga vuxna som drabbades av en allvarlig hjärnskada under uppväxten, neurokognitiva restsymptom hos barn med svåra skallskador som behandlats enligt Lundamodellen, livskvalitetsaspekter hos unga vuxna som fick en hjärnskada under uppväxten. Katharina Stibrant Sunnerhagen Är professor i Rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet liksom vid Oslo universitet. Hon leder en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Institutionen för Neurovetenskap och rehabilitering. Gruppen intresserar sig för konsekvenser av sjukdom/skada såväl inom kroppsfunktion, som aktivitet och delaktighet och arbetar med såväl metodutveckling av analysmetoder som interventioner för personer med resttillstånd efter sjukdom/skada inom nervsystemet, framförallt efter stroke. Gruppen har bland annat medverkat i utvecklingen av datorstödd rehabilitering med virtuell teknik för strokedrabbade, vilket fick Sjukvårdens IT pris Hon är en i projektgruppen för Socialstyrelsen riktlinjer för strokesjukvård samt har medverkat i utvecklande av rekommendationer för rehabilitering av strokedrabbade i Europa. Per Wester Professor i medicin vid Umeå Universitet och medicinsk chef för Umeå Strokecenter, medicinsk expert och med i kärnprojektgrupp vid framtagande av aktuella och kommande strokeriktlinjer från Socialstyrelsen. Har nyligen gjort en kartläggning av samtliga svenska strokeenheters dimensionering och innehåll samt en praxisrapport i Socialstyrelsens regi om hur svensk strokevård är i förhållande till aktuella strokeriktlinjer. Leder en experimentell och klinisk forskningsgrupp med brett tvärvetenskapligt fokus inom strokeområdet, bl a med akutbehandling (trombolys efter 3 timmar), riktad screening för att hitta asymtomatiska karotisförträngningar, tidsfördröjning riskstratifiering inför karotiskirurgi samt läkningsmekanismer efter stroke och hur (och om) dessa kan påverkas.

4 FÖRDJUPNINGSSEMINARIER Kostnaden för fördjupningsseminarier går oavkortat till Peter Erikssons Minnesfond. Program Kostnad 100:- Thomas Lindén med. doktor, överläkare, specialist i neurologi och psykiatri Vad händer med intellekt och känsloliv efter stroke. Och varför? Kan träning förbättra intellektuella förmågor? Gäller det också efter stroke och andra neurologiska skador? Annika Sefastsson leg sjukgymnast, med mag CI-terapi vid nedsatt arm- och handfunktion efter stroke Hur och för vem? Hur kan CI-konceptet appliceras på gång- och balansträning Kan skuldersmärta efter stroke minska med intensiv funktionsträning enligt CI-konceptet? Britt-Marie Stålnacke specialist i rehabiliteringsmedicin samt Med. Dr. Peter Sojka professor i rehabiliteringsmedicin, doc. i fysiologi, samt specialist i nukleärmedicin Trauma mot huvud och nacke - skallskada eller whiplashskada: Vilka är konsekvekvenserna? Jörgen Borg professor i rehabiliteringsmedicin Vad menar vi med lätt, medelsvår respektive svår hjärnskada? När kan man bedöma skadans svårighetsgrad? Var sker bedömningen? Hur görs bedömningen? Maria Levander specialist och docent i neuropsykologi/leg.psykolog och leg. kognitiv beteendeterapeut Vad menas med begreppet emotion och vilket är det anatomiska underlaget? Finns emotionella riskfaktorer beträffande uppkomst av förvärvad hjärnskada? Hur hantera/behandla emotionella svårigheter efter förvärvad hjärnskada? Lars Nyberg professor i neurovetenskap Den anpassningsbara hjärnan förändringar och träning och skada. Stress hjärna och minne hur hänger det ihop? Har personer med lätta skallskador en ökad risk för en tidig utveckling av demenssjukdom?

5 FÖRELÄSARE Thomas Lindén Är medicine doktor och specialist i neurologi och psykiatri. Anställd som överläkare och biträdande verksamhetschef vid enheten för Rehabiliteringsmedicin, inriktning neuro vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt aktiv vid instutitionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska Akademin där. Thomas är även verksam vid Austin Hospital i Melbourne och gästforskare vid Australiens National Stroke Research Institute, NSRI. Deltar där bl.a. i AVERT, som är världens hittills största forskningsstudie inom rehabilitering, särskilt inriktad på intellekt och känsloliv hos människor som drabbats av stroke. Peter Sojka Är adjungerad professor i rehabiliteringsmedicin vid Mitt universitetet och hans kliniska tjänstgöring är förlagd till Avdelningen för stroke- och hjärnskaderehabilitering, Östersunds Rehabcentrum. Under de senaste åren har hans forskning främst varit inriktad på att studera långtidskonsekvenser efter traumatiska skallskador samt hus s.k. hjärnvävnadsskademarkörer (d.v.s. ämnen som läcker ut från skadad hjärnvävnad till blodet) kan användas för bedömning av prognos och rehabiliteringsbehov hos patienter med lätta hjärnskador. Britt-Marie Stålnacke Är adjungerad lektor i rehabiliteringsmedicin vid Umeå Universitet, hennes kliniska tjänstgöring som överläkare är förlagd till sektionen för smärtrehabilitering, Rehabiliteringsmedicinskt centrum vid Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Hon disputerade 2004 på en avhandling om lätta skallskador. Hennes forskning har under senare år inriktats på att studera långtidskonsekvenser efter lätta skallskador och whiplashskador. Jörgen Borg Arbetar som professor i rehabiliteringsmedicin och överläkare vid Instutitionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet och Neurocentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Jörgen Borgs aktuella forskning rör betydelsen av olika biologiska och psykosociala faktorer för läkningsförloppet efter förvärvad hjärnskada hos vuxna och hur dessa kan påverkas med behandling. Lars Nyberg Arbetar som professor i neurovetenskap vid instutitionen för strålningsvetenskaper och IMB vid Umeå Universitet. Lars Nybergs forskning är inriktad mot rörande hjärnans funktioner, särkilt minnesfunktioner. Han arbetar sedan ett 20-tal år med en longitudinell studie av åldrande, minne och hälsa. (Betulaprojektet). En del i detta arbete rör undersökningen av effekter efter mild skallskada på olika funktioner och förmågor. Annika Sefastsson Är leg sjukgymnast och arbetar i egen regi vid Katarinakliniken Sjukgymnastik i Stockholm. Hon har under en 10- årsperiod behandlat ca 150 patienter enligt CI-konceptet framförallt för nedsatt arm- och handfunktion men även för nedsatt gång- och balans. Behandlingen har skett i form av ett utvecklingsprojekt i samarbete med Stockholms läns landsting och reglerats i ett speciellt vårdavtal. Annika kommer att ge en bild av konkret behandlingsarbete inklusive behandlingsresultat med kort- och långtidsuppföljning. Resultaten från en klinisk rapport om CI-terapins effekt på skuldersmärta kommer också att beröras. Maria Levander Med ena foten i naturvetenskapen och den andra i beteendevetenskapen, är Maria Levander, såväl kliniskt som teoretiskt, intresserad av både psykologiska/psykiatriska och neuropsykologiska frågeställningar vad gäller mänskligt beteende. Förutom några timmars arbete per vecka på en stressmottagning är hon även verksam som lektor vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap/sektionen för psykologi vid Karolinska Institutet. Därutöver arbetar hon även på en privat öppenvårdsmottagning i psykiatri med specialisering på ångest- och depressionssjukdomar. Hon var dessförinnan, under många år, verksam som neuropsykolog på neuroklinikerna vid Karolinska Sjukhuset och som lektor i psykologi vid Stockholms Universitet (Psykologiska Institutionen).

6 ANMÄLAN BOENDE / PRISER Vi samarbetar med Scandic Östersund City som ligger 200 meter från konferensanläggningen. Scandic Östersund City erbjuder kraftigt reducerade priser på rum och bjuder även övernattande konferensgäster på en get to gether buffé på söndagskvällen mellan Hotellet tillhandahåller handikappanpassade rum. Enkelrum 895:- Dubbelrum 995:- (ord. pris 1590:-) Telefonbokning uppge hjärnskadekonferens vid bokning. Deltagaravgift 995:- Fördjupningsseminarie 100:- (inkl. lunch, för- och eftermiddagskaffe) SV: ABF: eller Program och innehåll Till förmån för: (avgiften går Stiftelsen oavkortat Peter till Peter Erikssons Erikssons Minnesfond Minnesfond) för Hjärnforskning UPPLYSNINGAR Samtliga föreläsare denna dag har lärt känna den världsberömda stamcellsforskaren Peter Eriksson genom åren. De vill alla medverka till att hedra hans minne Projektledare och skänker sina Peter arvoden Linhard till Stiftelsen Peter Erikssons Projektsamordnare Minnesfond för Hjärnforskning. n användas Tommy Lundgren för bedömning av 38 prognos 52 och rehabiliteringsbehov Se även hos patienter med lätta hjärnskador. för generell info. Samtliga Föreläsare vill med sitt deltagande vid denna Britt-Marie konferens Stålnacke hedra minnet av Peter Eriksson och skänker sina arvoden till Stiftelsen Peter Är Erikssons adjungerad Minnesfond lektor i för rehabiliteringsmedicin Hjärnforskning vid Umeå Universitet, hennes kliniska tjänstgöring som överläkare är förlagd till sektionen för smärtrehabilitering, Rehabiliteringsmedicinskt from 2/ centrum vid Norr- lands Universitetssjukhus, Umeå. Hon disputerade Arrangörer 2004 på en avhandling om lätta skallskador. Hennes forskning har under senare år inriktats på att studera långtidskonsekvenser efter lätta skallskador och whiplashskador. Föreningen i Jämtland län i Jämtlands län Jörgen Borg Arbetar som professor i rehabiliteringsmedicin och överläkare vid Instutitionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet och Neurocentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Jörgen Borgs aktuella forskning rör betydelsen av olika biologiska och psykosociala Samarbetspartners faktorer för läkningsförloppet efter förvärvad hjärnskada hos vuxna och hur dessa kan påverkas med be- SAA Scandinavian AirAmbulance