north european power perspectives

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "north european power perspectives"

Transkript

1 north european power perspectives SOMMARLÄSNING Utbyggnaden av förnybar kraft och dess påverkan på elpris och investeringar i icke förnybar kraft Chalmers Uthålliga energisystem och Profu NEPP report Maj 213

2

3 Utbyggnaden av förnybar kraft och dess påverkan på elpris och investeringar i icke förnybar kraft Idag existerar ett antal olika stödsystem för förnybar elproduktion inom EU. Exempelvis har Sverige tillsammans med Norge sedan 1 jan 212 en gemensam marknad för elcertifikat medan till exempel Tyskland, Danmark och Finland valt nationella system med feed in tariffer. Oavsett stödsystem blir följden att utbudet av produktionskapacitet ökar vilket, allt annat lika, leder till en press nedåt på producentpriserna på el. Beroende på hur stödsystemen är konstruerade och finansierade kan detta leda till att vissa elkonsumenter, till exempel de som inte omfattas av elcertifikatplikt som den elintensiva industrin, kan åtnjuta något lägre elpriser än vad fallet varit utan det riktade stödet för förnybar el. Andra konsumenter däremot som via sina elräkningar är med och finansierar stödet får rimligen högre elpriser. Systemeffekter av en ökad utbyggnad av förnybar elproduktion i Nordeuropa studerades till exempel i NEP projektet (Nordic Energy Perspectives 21) 1 genom modellanalys av effekter av stigande intäkter för förnybar elproduktion för ett givet modellår. Ju högre intäkt (till exempel via en elcertifikatmarknad) desto större investeringar i förnybar elproduktion och desto större total nordisk kraftproduktion (se Figur 1, till vänster). 2 Exporten ut från Norden ökar därmed ju högre intäkten är för de förnybara investeringarna. Ökat utbud av förnybar kraft pressar systempriset neråt Samtidigt pressas systempriset på el ner av det ökade utbudet (Figur 1, till höger). Även om nettoeffekten är en ökning i total nordisk kraftproduktion så leder expansionen av förnybart också till att konventionell fossilkraft i Norden delvis trängs undan. Detta är ett resultat av försämrad lönsamhet på grund av lägre elpriser i produktionsledet till följd av det ökade utbudet av förnybar kraft med relativt låga rörliga kostnader. Därmed minskar också CO 2 utsläppen. Om vi däremot tillåter utbyggnation av överföringskapaciteten till Kontinenten blir producentprisminskningen inte lika påtaglig (Figur 1, till höger). Detta beror på att exporten kan öka ytterligare och skillnaden mellan de högre kontinentala elpriserna och de nordiska priserna minskar. 1 NEP 21, Towards a sustainable Nordic energy system, ISBN: Beräkningarna utgjorde en del i en analys av en tänkt gemensam nordeuropeisk elcertifikatmarknad med olika nivåer på elcertifikatpriset. Analysen är dock lika relevant mot bakgrund av andra gemensamma stödsystem. Det viktiga här är att se på effekterna av att öka den förnybara elproduktionen i Norden. Hur denna tillkommit är i detta sammanhang av mindre betydelse. På grund av de nordiska ländernas komparativa fördelar för ny förnybar elproduktion som diskuterades i ett tidigare avsnitt, så är expansionen av förnybart på en eventuell gemensam europeisk elcertifikatmarknad relativt sett större i de nordiska länderna. 1

4 TWh Ref SEK/MWh cert. Hydro Nuclear Coal+oil Gas Biomass+peat+waste Wind+PV Gross demand Figur 1 Nordisk kraftproduktion vid olika elcertifikatprisnivåer (på en tänkt heleuropeisk elcertifikatmarknad) till vänster samt priser på den nordiska elmarknaden, till höger. Modellår 22 (1 EUR 9 SEK, 211) 3 EUR/MWh Ref 1 SEK/MWh cert Incl new interconnectors 2 SEK/MWh cert Exist interconnectors 4 SEK/MWh cert Beräkningsresultaten i Figur 1 bygger på MARKAL NORDIC beräkningar. Modellresultaten bekräftades av ECON Classic beräkningar under samma projekt. ECON Classic är en mer renodlad kraftmarknadsmodell än MARKAL NORDIC som i sin tur täcker hela det stationära energisystemet. Figur 2 visar motsvarande effekt på de nordeuropeiska systempriserna på el baserat på ECON Classicanalyser. 4 De gröna och blå staplarna som visar elpriserna i de nordiska länderna minskar i takt med att stödsystemet för förnybart införs (i detta exempel som ett gemensamt elcertifikatsystem; jämför No TGC trade med Base ) och utvidgas till att omfatta hela Europa ( TGC trade ). En utvidgad marknad innebär generellt högre elcertifikatintäkter för producenterna i Norden eftersom marginalkostnaden för att generera förnybar el antas vara högre på Kontinenten än i Norden. Priset på elcertifikaten skulle därmed styras av marginalkostnaden på Kontinenten. De grå staplarna visar de kontinentala elpriserna som inte påverkas alls i samma utsträckning. 3 Källa: NEP projektet 21, Towards a sustainable Nordic energy system, ISBN: I dessa beräkningar var ansatsen något annorlunda. Där testades inte olika prisnivåer på en gemensam elcertifikatmarknad utan där jämfördes istället ett fall med nationella elcertifikatmarknader med ett fall med en gemensam europeisk marknad. Resultatet är dock detsamma, nämligen en ökning av förnybar (och total) elproduktion i Norden och den prispress detta leder till på den nordiska marknaden i synnerhet om inga nya kablar till Kontinenten byggs 2

5 7 6.5 SF-NO-SE DK DE-NL 6 Eurocent/kWh Base No TGC trade TGC Trade Figur 2 Elpriser på den nordeuropeiska elmarknaden (ECON Classic beräkningar), 1 EUR 9 SEK, Större svängningar i elpriset Förutom en generell press nedåt på råkraftpriset genom det ökade utbudet (vars kostnader alltså delvis tas via stödsystemen) leder också en ökande andel förnybar och varierande förnybar elproduktion till större svängningar i elpriset. Detta har att göra med variabiliteten i vindkraft och solel. Under Pathwaysprojektets första fas (Chalmers 211) gjordes detaljerade analyser av det europeiska kraftsystemets utveckling mot mycket låga CO 2 utsläpp Under analysarbetet studerades också systemeffekter av höga andelar vindkraft. Ett sådant resultat från projektet redovisas i Figur 3. Två modellberäkningar med olika produktionskapacitet för vindkraft i Tyskland, dels 1 TWh på årsbasis och dels 5 TWh på årsbasis och där all övrig kapacitet är densamma, visar hur framförallt kol och gaskraft minskar i Tyskland då vindkraften antas producera enligt den högre produktionskapaciteten. 7 Dessutom ökar den tyska exporten samtidigt som importen minskar (skillnaden mellan total produktion, det vill säga staplarna i figuren, och elbehov, det vill säga den heldragna linjen). Svängningarna i vindkraftproduktion beror på fluktuationer i vindtillgång vilket får direkta konsekvenser för den kortsiktiga marginalkostnaden för el Detta blir särskilt tydligt i fallet med den högre vindkraftproduktionen där marginalkostnaden kan nå mycket låga nivåer i synnerhet då hög vindkrafttillgång sammanfaller med låglastperioder som till exempel nätter. Vid god vindtillgång ersätts de dyrare kraftslagen på marginalen, till exempel kolkraft, vilket pressar ner marginalkostnaderna. Givet att den installerade vindkraftkapaciteten är stor kan marginalkostnaden för el i sådana fall bli väldigt låg. Och omvänt, vid tider på året med sämre vindförhållanden, kan marginalkostnaden för el bli relativt sett hög eftersom man då måste ta anläggningar i anspråk med relativt höga rörliga kostnader. 5 Källa: NEP projektet 21, Towards a sustainable Nordic energy system, ISBN: Chalmers/AGS 211, European Energy Pathways Pathways to a Sustainable European Energy System, ISBN: Beräkningarna är gjorda med EPOD modellen under Pathwaysprojektets första fas 211. Figurerna visar utfallet för modellår 225 i ett scenario där kärnkraften inte avvecklas i Tyskland. År 21 producerade den tyska vindkraften nästan 4 TWh (BMU 212, Erneuerbare Energien in Zahlen Nationale und Internationale Entwicklung, 3

6 MWh/hr /MWh 12 6 Reg hydro Gas Coal Lignite CCS Lignite Biofuel Nuclear Onshore wind Offshore wind Non reg hydro Demand Marginal cost MWh/hr /MWh Reg hydro Gas Coal Lignite CCS Lignite Biofuel Nuclear Onshore wind Offshore wind Hour no Figur 3 Modellberäknad elproduktion och marginalkostnad för el i Tyskland under ett 48 timmars lastavsnitt (vintertid) med 1 TWh vindkraft på årsbasis (till vänster) respektive 5 TWh vindkraft (till höger). Källa: EPOD beräkningar, Pathwaysprojektet 211 Hour no I Figur 4 har marginalkostnaderna för de bägge beräkningsfallen plottats in i samma diagram. Därmed blir också det som sagts ovan tydligt: en hög andel förnybar varierande elproduktion leder till större variationer i marginalkostnad och därmed elpris. Dessutom blir medelpriset på el lägre. I vårt exempel är skillnaden mellan min och max värdena 1 EUR/MWh under lastavsnittet i fallet med den lägre produktionskapaciteten för vindkraft medan motsvarande skillnad är mer än 15 EUR/MWh i fallet med den högre produktionskapaciteten för vindkraft. Anledningen till att marginalkostnaden för el påverkas av olika produktionsvolymer för vindkraft beror på, som tidigare antytts, att de dyraste driftsatta anläggningarna, de som producerar på marginalen, påverkas. Detta kan till exempel innebära att om vindkraftproduktionen ökar med en viss andel så kan en anläggning på marginalen ersättas av en annan anläggning längre ner i utbudskurvan (som då i sin tur blir marginalproducent) med ett annat billigare bränsle eller med samma bränsle men en högre verkningsgrad. Incitamenten för investeringar i icke förnybar kraft minskar Kombinationen av ökande fluktuationer i elpris respektive den potentiella sänkningen av medelpriset på el över året, till följd av ökande volymer förnybar elproduktion som fasas in via olika stödsystem, innebär att incitamenten för investeringar i icke förnybar baslastproduktion påverkas negativt. Detta gäller naturligtvis i allra högsta grad investeringar i ny kärnkraft. Vid tillräckligt höga förnybarhetsmål och/eller effektiviseringsmål kan det nordiska elpriset hamna på sådana nivåer, även på lång sikt, att investeringar i ny kärnkraft inte är lönsamma givet de kostnadsantaganden vi gör här (omkring 5 55 öre/kwh). 8 8 En diskussion kring vilken effekt de olika energi och klimatpolitiska målen skulle kunna få på investeringsviljan för ny kärnkraft i Norden, och vilka konsekvenser detta skulle kunna få för den nordiska kraftproduktionen, förs i till exempel IEA/Nordisk Energy Research 213, Nordic Energy Technology Perspectives Pathways to a carbon neutral energy future, ISBN: , sidorna

7 Figur 4 Modellberäknad marginalkostnad för elproduktion i Tyskland under ett 48 timmars lastavsnitt (vintertid) med 1 TWh vindkraft på årsbasis (grön linje, Germany, ref ) respektive 5 TWh vindkraft (blå linje, Germany, 5% wind ). Källa: EPOD beräkningar, Pathwaysprojektet 211 I Tyskland har man dessutom kunnat observera ett annat elprisfenomen de senaste åren Det har att göra med den mycket stora expansionen av solelsproduktion (se Figur 5) Det handlar om att solelen tydligt har jämnat ut prisdifferensen mellan dygnets låglastsegment, typiskt nattetid, och dygnets höglastsegment, typiskt mitt på dagen. Detta är en följd av att tidpunkten under dygnet då solcellerna producerar som mest sammanfaller med dygnets höglastperiod. Under de år då omkring 3 GW solceller byggts ut i Tyskland har råkraftpriserna mellan kl 8 och kl 18 fallit relativt priserna under natten. Då prisnivån mitt på dagen under sommaren tidigare låg omkring 8% högre än dygnets medelpris, ligger skillnaden idag endast på ca 15%. Detta är med andra ord en motsatt effekt till det som beskrevs i föregående avsnitt och som var kopplat till vindkraft och den ökande variabiliteten i elpris. Här har solelsproduktionen istället haft en utjämnande priseffekt över dygnet MWp, GWh MWp GWh Figur 5 Installerad kapacitet och elproduktion för solceller i Tyskland (BMU 212, Erneuerbare Energien in Zahlen Nationale und internationale Entwicklung ) 5

8 Figur 6 Normerad prisstruktur på el medelvärdesbildad över sommardygnen mellan 26 och 212 i Tyskland. 9 Staplarna visar motsvarande kapacitetsfaktor för solelsproduktionen i Tyskland (avläses mot den högra y axeln). Detta har fått vissa negativa konsekvenser för viljan att investera i konventionell spetslastproduktion, till exempel i gasturbiner. Lönsamheten för dessa styrs i mångt och mycket av prisdifferensen mellan höglast och låglastavsnitten. 1 9 Hirth, Lion (212): The Market Value of Variable Renewables, Energy Economics (forthcoming). An earlier version is available as USAEE Working Paper Bizz Energy (212), artikel om spetslastkraft i Tyskland, nr 4/12, sid

9 Utbyggnaden av förnybar kraft och dess påverkan på elpris och investeringar i icke förnybar kraft Idag existerar ett antal olika stödsystem för förnybar elproduktion inom EU. Exempelvis har Sverige tillsammans med Norge sedan 1 jan 212 en gemensam marknad för elcertifikat medan till exempel Tyskland, Danmark och Finland valt nationella system med feed in tariffer. Oavsett stödsystem blir följden att utbudet av produktionskapacitet ökar vilket, allt annat lika, leder till en press nedåt på producentpriserna på el. Beroende på hur stödsystemen är konstruerade och finansierade kan detta leda till att vissa elkonsumenter, till exempel de som inte omfattas av elcertifikatplikt som den elintensiva industrin, kan åtnjuta något lägre elpriser än vad fallet varit utan det riktade stödet för förnybar el. Andra konsumenter däremot som via sina elräkningar är med och finansierar stödet får rimligen högre elpriser. Systemeffekter av en ökad utbyggnad av förnybar elproduktion i Nordeuropa studerades till exempel i NEP projektet (Nordic Energy Perspectives 21) 1 genom modellanalys av effekter av stigande intäkter för förnybar elproduktion för ett givet modellår. Ju högre intäkt (till exempel via en elcertifikatmarknad) desto större investeringar i förnybar elproduktion och desto större total nordisk kraftproduktion (se Figur 1, till vänster). 2 Exporten ut från Norden ökar därmed ju högre intäkten är för de förnybara investeringarna. Ökat utbud av förnybar kraft pressar systempriset neråt Samtidigt pressas systempriset på el ner av det ökade utbudet (Figur 1, till höger). Även om nettoeffekten är en ökning i total nordisk kraftproduktion så leder expansionen av förnybart också till att konventionell fossilkraft i Norden delvis trängs undan. Detta är ett resultat av försämrad lönsamhet på grund av lägre elpriser i produktionsledet till följd av det ökade utbudet av förnybar kraft med relativt låga rörliga kostnader. Därmed minskar också CO 2 utsläppen. Om vi däremot tillåter utbyggnation av överföringskapaciteten till Kontinenten blir producentprisminskningen inte lika påtaglig (Figur 1, till höger). Detta beror på att exporten kan öka ytterligare och skillnaden mellan de högre kontinentala elpriserna och de nordiska priserna minskar. 1 NEP 21, Towards a sustainable Nordic energy system, ISBN: Beräkningarna utgjorde en del i en analys av en tänkt gemensam nordeuropeisk elcertifikatmarknad med olika nivåer på elcertifikatpriset. Analysen är dock lika relevant mot bakgrund av andra gemensamma stödsystem. Det viktiga här är att se på effekterna av att öka den förnybara elproduktionen i Norden. Hur denna tillkommit är i detta sammanhang av mindre betydelse. På grund av de nordiska ländernas komparativa fördelar för ny förnybar elproduktion som diskuterades i ett tidigare avsnitt, så är expansionen av förnybart på en eventuell gemensam europeisk elcertifikatmarknad relativt sett större i de nordiska länderna. 1

10 TWh Ref SEK/MWh cert. Hydro Nuclear Coal+oil Gas Biomass+peat+waste Wind+PV Gross demand Figur 1 Nordisk kraftproduktion vid olika elcertifikatprisnivåer (på en tänkt heleuropeisk elcertifikatmarknad) till vänster samt priser på den nordiska elmarknaden, till höger. Modellår 22 (1 EUR 9 SEK, 211) 3 EUR/MWh Ref 1 SEK/MWh cert Incl new interconnectors 2 SEK/MWh cert Exist interconnectors 4 SEK/MWh cert Beräkningsresultaten i Figur 1 bygger på MARKAL NORDIC beräkningar. Modellresultaten bekräftades av ECON Classic beräkningar under samma projekt. ECON Classic är en mer renodlad kraftmarknadsmodell än MARKAL NORDIC som i sin tur täcker hela det stationära energisystemet. Figur 2 visar motsvarande effekt på de nordeuropeiska systempriserna på el baserat på ECON Classicanalyser. 4 De gröna och blå staplarna som visar elpriserna i de nordiska länderna minskar i takt med att stödsystemet för förnybart införs (i detta exempel som ett gemensamt elcertifikatsystem; jämför No TGC trade med Base ) och utvidgas till att omfatta hela Europa ( TGC trade ). En utvidgad marknad innebär generellt högre elcertifikatintäkter för producenterna i Norden eftersom marginalkostnaden för att generera förnybar el antas vara högre på Kontinenten än i Norden. Priset på elcertifikaten skulle därmed styras av marginalkostnaden på Kontinenten. De grå staplarna visar de kontinentala elpriserna som inte påverkas alls i samma utsträckning. 3 Källa: NEP projektet 21, Towards a sustainable Nordic energy system, ISBN: I dessa beräkningar var ansatsen något annorlunda. Där testades inte olika prisnivåer på en gemensam elcertifikatmarknad utan där jämfördes istället ett fall med nationella elcertifikatmarknader med ett fall med en gemensam europeisk marknad. Resultatet är dock detsamma, nämligen en ökning av förnybar (och total) elproduktion i Norden och den prispress detta leder till på den nordiska marknaden i synnerhet om inga nya kablar till Kontinenten byggs 2

11 7 6.5 SF-NO-SE DK DE-NL 6 Eurocent/kWh Base No TGC trade TGC Trade Figur 2 Elpriser på den nordeuropeiska elmarknaden (ECON Classic beräkningar), 1 EUR 9 SEK, Större svängningar i elpriset Förutom en generell press nedåt på råkraftpriset genom det ökade utbudet (vars kostnader alltså delvis tas via stödsystemen) leder också en ökande andel förnybar och varierande förnybar elproduktion till större svängningar i elpriset. Detta har att göra med variabiliteten i vindkraft och solel. Under Pathwaysprojektets första fas (Chalmers 211) gjordes detaljerade analyser av det europeiska kraftsystemets utveckling mot mycket låga CO 2 utsläpp Under analysarbetet studerades också systemeffekter av höga andelar vindkraft. Ett sådant resultat från projektet redovisas i Figur 3. Två modellberäkningar med olika produktionskapacitet för vindkraft i Tyskland, dels 1 TWh på årsbasis och dels 5 TWh på årsbasis och där all övrig kapacitet är densamma, visar hur framförallt kol och gaskraft minskar i Tyskland då vindkraften antas producera enligt den högre produktionskapaciteten. 7 Dessutom ökar den tyska exporten samtidigt som importen minskar (skillnaden mellan total produktion, det vill säga staplarna i figuren, och elbehov, det vill säga den heldragna linjen). Svängningarna i vindkraftproduktion beror på fluktuationer i vindtillgång vilket får direkta konsekvenser för den kortsiktiga marginalkostnaden för el Detta blir särskilt tydligt i fallet med den högre vindkraftproduktionen där marginalkostnaden kan nå mycket låga nivåer i synnerhet då hög vindkrafttillgång sammanfaller med låglastperioder som till exempel nätter. Vid god vindtillgång ersätts de dyrare kraftslagen på marginalen, till exempel kolkraft, vilket pressar ner marginalkostnaderna. Givet att den installerade vindkraftkapaciteten är stor kan marginalkostnaden för el i sådana fall bli väldigt låg. Och omvänt, vid tider på året med sämre vindförhållanden, kan marginalkostnaden för el bli relativt sett hög eftersom man då måste ta anläggningar i anspråk med relativt höga rörliga kostnader. 5 Källa: NEP projektet 21, Towards a sustainable Nordic energy system, ISBN: Chalmers/AGS 211, European Energy Pathways Pathways to a Sustainable European Energy System, ISBN: Beräkningarna är gjorda med EPOD modellen under Pathwaysprojektets första fas 211. Figurerna visar utfallet för modellår 225 i ett scenario där kärnkraften inte avvecklas i Tyskland. År 21 producerade den tyska vindkraften nästan 4 TWh (BMU 212, Erneuerbare Energien in Zahlen Nationale und Internationale Entwicklung, 3

12 MWh/hr /MWh 12 6 Reg hydro Gas Coal Lignite CCS Lignite Biofuel Nuclear Onshore wind Offshore wind Non reg hydro Demand Marginal cost MWh/hr /MWh Reg hydro Gas Coal Lignite CCS Lignite Biofuel Nuclear Onshore wind Offshore wind Hour no Figur 3 Modellberäknad elproduktion och marginalkostnad för el i Tyskland under ett 48 timmars lastavsnitt (vintertid) med 1 TWh vindkraft på årsbasis (till vänster) respektive 5 TWh vindkraft (till höger). Källa: EPOD beräkningar, Pathwaysprojektet 211 Hour no I Figur 4 har marginalkostnaderna för de bägge beräkningsfallen plottats in i samma diagram. Därmed blir också det som sagts ovan tydligt: en hög andel förnybar varierande elproduktion leder till större variationer i marginalkostnad och därmed elpris. Dessutom blir medelpriset på el lägre. I vårt exempel är skillnaden mellan min och max värdena 1 EUR/MWh under lastavsnittet i fallet med den lägre produktionskapaciteten för vindkraft medan motsvarande skillnad är mer än 15 EUR/MWh i fallet med den högre produktionskapaciteten för vindkraft. Anledningen till att marginalkostnaden för el påverkas av olika produktionsvolymer för vindkraft beror på, som tidigare antytts, att de dyraste driftsatta anläggningarna, de som producerar på marginalen, påverkas. Detta kan till exempel innebära att om vindkraftproduktionen ökar med en viss andel så kan en anläggning på marginalen ersättas av en annan anläggning längre ner i utbudskurvan (som då i sin tur blir marginalproducent) med ett annat billigare bränsle eller med samma bränsle men en högre verkningsgrad. Incitamenten för investeringar i icke förnybar kraft minskar Kombinationen av ökande fluktuationer i elpris respektive den potentiella sänkningen av medelpriset på el över året, till följd av ökande volymer förnybar elproduktion som fasas in via olika stödsystem, innebär att incitamenten för investeringar i icke förnybar baslastproduktion påverkas negativt. Detta gäller naturligtvis i allra högsta grad investeringar i ny kärnkraft. Vid tillräckligt höga förnybarhetsmål och/eller effektiviseringsmål kan det nordiska elpriset hamna på sådana nivåer, även på lång sikt, att investeringar i ny kärnkraft inte är lönsamma givet de kostnadsantaganden vi gör här (omkring 5 55 öre/kwh). 8 8 En diskussion kring vilken effekt de olika energi och klimatpolitiska målen skulle kunna få på investeringsviljan för ny kärnkraft i Norden, och vilka konsekvenser detta skulle kunna få för den nordiska kraftproduktionen, förs i till exempel IEA/Nordisk Energy Research 213, Nordic Energy Technology Perspectives Pathways to a carbon neutral energy future, ISBN: , sidorna

13 Figur 4 Modellberäknad marginalkostnad för elproduktion i Tyskland under ett 48 timmars lastavsnitt (vintertid) med 1 TWh vindkraft på årsbasis (grön linje, Germany, ref ) respektive 5 TWh vindkraft (blå linje, Germany, 5% wind ). Källa: EPOD beräkningar, Pathwaysprojektet 211 I Tyskland har man dessutom kunnat observera ett annat elprisfenomen de senaste åren Det har att göra med den mycket stora expansionen av solelsproduktion (se Figur 5) Det handlar om att solelen tydligt har jämnat ut prisdifferensen mellan dygnets låglastsegment, typiskt nattetid, och dygnets höglastsegment, typiskt mitt på dagen. Detta är en följd av att tidpunkten under dygnet då solcellerna producerar som mest sammanfaller med dygnets höglastperiod. Under de år då omkring 3 GW solceller byggts ut i Tyskland har råkraftpriserna mellan kl 8 och kl 18 fallit relativt priserna under natten. Då prisnivån mitt på dagen under sommaren tidigare låg omkring 8% högre än dygnets medelpris, ligger skillnaden idag endast på ca 15%. Detta är med andra ord en motsatt effekt till det som beskrevs i föregående avsnitt och som var kopplat till vindkraft och den ökande variabiliteten i elpris. Här har solelsproduktionen istället haft en utjämnande priseffekt över dygnet MWp, GWh MWp GWh Figur 5 Installerad kapacitet och elproduktion för solceller i Tyskland (BMU 212, Erneuerbare Energien in Zahlen Nationale und internationale Entwicklung ) 5

14 Figur 6 Normerad prisstruktur på el medelvärdesbildad över sommardygnen mellan 26 och 212 i Tyskland. 9 Staplarna visar motsvarande kapacitetsfaktor för solelsproduktionen i Tyskland (avläses mot den högra y axeln). Detta har fått vissa negativa konsekvenser för viljan att investera i konventionell spetslastproduktion, till exempel i gasturbiner. Lönsamheten för dessa styrs i mångt och mycket av prisdifferensen mellan höglast och låglastavsnitten. 1 9 Hirth, Lion (212): The Market Value of Variable Renewables, Energy Economics (forthcoming). An earlier version is available as USAEE Working Paper Bizz Energy (212), artikel om spetslastkraft i Tyskland, nr 4/12, sid

15 Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier. I denna metodutveckling har vi analyserat: , BR EU:s Roadmap scenarier NEPP:s scenarier för el och energisystemets utveckling Norden I denna PM beskriver vi hur vi vidareutvecklat metoden, och genomfört sektorvisa analyser av: Scenarier för svensk industris utveckling Roadmaps för transportsektorns utveckling i Sverige Innan vi redovisar dessa sektorvisa resultat, ger vi en kort genomgång av metodansatsen. Metodansats Den metod vi tagit fram bygger på scorecard principen, och grupperar utmaningarna i omställningen i tre valörer: grönt, gult och rött. Resultaten från metoden är därigenom mycket lätta att förstå, de är mycket illustrativa och de är lätta att kommunicera. I metoden gör vi en samlad värdering, eller poängbedömning, av utmaningarna och klassar dem därefter i rött, gult eller grönt. I figuren nedan har vi givit några exempel på hur utmaningar kan värderas enligt metoden. Några exempel på hur utmaningar kan värderas enligt metoden.

16 Utmaningarna är av flera olika slag, bl.a.: Acceptansen för en snabb förändring: Ny teknik och nya system måste till, inte minst i transportsektorn och industrin, men även i stor skala i elsystemet. Regelverk, tillståndsprövning, lokal acceptans, etc. är faktorer som bromsar i omställningen. Utmaningen är stor att övervinna dessa. Leverans och försörjningssäkerhet: Många framtidsscenarier har inte alls tagit höjd för leveranssäkerheten på t.ex. elmarknaden. Om de scenarierna genomförs, är risken mycket stor att vi tidvis får effektbrist på elmarknaden. Men även: teknik och systemutveckling, trögheter, marknadsförändringar etc. Vår tidigare utvärdering av utmaningarna i scenarierna för EU och Norden visar på flera viktiga slutsatser: Omställningen skapar mycket stora utmaningar; så stora att man kan argumentera för att möjligheten att man skall lyckas fullt ut i omställningen är begränsad. Utmaningarna är ungefär lika stora oavsett vilket scenario man väljer, och utmaningarna i Sverige och Norden är av samma storleksordning som i EU som helhet. Utmaningarna för den framtida omställningen är mycket större än den omställning av energisystemet vi genomfört i Sverige Mton CO2 Måttliga utmaningar Stora utmaningar Mycket stora utmaningar CO2 emissioner EU CO2 emissions (Mton) Norden Måttliga utman. Stora utmaningar Mkt stora utman. CO2 emissions 5 Källa: EU Roadmap 25 Primes resultat Utmaningarna i omställningen är stora. Figuren visar de utmaningar som en minskning av CO 2 utsläppen medför i två scenarier med stor andel förnybart, dels ett scenario för EU från Energy Roadmap (vänstra), dels vår analys för utsläppsminskning i Norden. Utmaningarna har värderats med en scorecardmetod. Metodutveckling Värderingen av utmaningarnas storlek är i denna första version av vårt scorecard gjordes på en aggregera nivå. Såväl industrin som transportsektorn hanterades på sektorsnivå, och inte på branschrespektive fordonsslagsnivå. I denna fortsatta utveckling av metoden har vi brutit ner analysen av industrin och transportsektorn, och utvärderat utmaningarna per industribransch respektive fordonsslag. Vi har inledningsvis gjort det för Sverige, där vi har bäst datatillgänglighet. Vi har också haft möjlighet att kvalitetssäkra analysen och dess resultat i nära samverkan med experter inom varje industribransch respektive inom varje expertområde för transportsektorn.

17 Utmaningarna i svensk industri som helhet I ett omfattande kartläggnings och analysarbete har vi kvantifierat utmaningarna för koldioxidreduktion i svensk industri, bransch för bransch. Såväl internationella som nationella forskares och experters rapporter och data har utnyttjats och utvärderats. I utvärderingen har vi också haft en dialog med Svenskt Näringslivs och SKGS experter. Kartläggningen av utmaningarna presenteras nedan. Den framtida utvecklingen i industrin som helhet Industrins totala energianvändning har varit relativt stabil sedan 197 talet, med undantag för perioder av lågkonjunkturer. Det totala förädlingsvärde i industrin har ökat med runt 2 procent under samma period. Bränslemixen inom industrins har ändrats sedan 197 talet. Under senare år har dock förändringarna varit relativt måttliga. Den största andelen av industrins energianvändning sker inom: massa och pappersindustrin (cirka hälften av industrins användning), järn och stålindustrin, inklusive gruvindustrin (cirka 2 %), kemiindustrin (cirka 5 7 %) och verkstadsindustrin (drygt 5 %) Total energianvändning TWh FV El Biomassa Oljeprod+gas Kol+koks TWh Elanvändning År Total energianvändning inom industrin i vårt omställningsscenario (vänstra bilden). I den högra bilden anges omställningsscenariets utveckling med ljusa linjer, i jämförelse med en tänkt business as usual utveckling (mörka linjer). El och biobränsle står för de största andelarna av industrins energianvändning (cirka 35 % vardera). Biobränsleanvändningen domineras av skogsindustrierna (massa och pappersindustrin samt trävaruindustrin) och användningen av kolbaserade bränslen sker främst inom järn och stålindustrin, men även i viss mån inom gruvindustrin och cement och kalkindustrin. Utvecklingen av dessa bränslen är därför starkt kopplade till den antagna produktionsutvecklingen inom respektive bransch.

18 Utvärdering av utmaningarna i omställningen I de scenarier från bl.a. WWF och Greenpeace, som siktar mot ett helt förnybar energisystem, är förväntningarna på omställningen inom industrin extra stor. Strukturomvandlingar och helt ny teknik och processer antas, i dessa scenarier, komma på plats i god tid till 25. I de tre modellscenarier vi analyserat är omställningen inom industrin mycket måttligare, om än i tydlig riktning mot minskad klimatpåverkan. Nedan ges totalbilden för utmaningarna inom svensk industri, värderade med vår scorecardmetod. Mton 2 >1% 15 <15% <15% % 5 All industri Åtgärder för utsläppsminskning Grön: Befintlig teknik & åtgärder, med måttliga kostnader Gul: Befintlig teknik & åtgärder (BAT), med relativt stora kostnader och/eller processförändringar Ljusröd: Bef.intliga eller nya åtgärder och teknik nära kommersialisering, som medför omfattande investeringar och eller processändringar Röd: Nya åtgärder och ny teknik, som idag delvis är på FoU stadiet Utmaningarna för reduktionen av koldioxidutsläpp i svensk industri som helhet. Utmaningarna har värderats med projektets scorecardmetod. Utvärderingen av utmaningarna branschvis Den branschvisa analysen, som naturligtvis också summerar upp till totalbilden för industrin, visar på såväl likheter som olikheter mellan branscherna. Järn och stålindustrin Järn och stålindustrin är kolbaserad och substitutionsmöjligheterna bedöms vara begränsade, anger bl.a. Energimyndigheten i sin Långsiktsprognos. En stor reduktion av koldioxidutsläppen är därför en mycket stor utmaning för järn och stålindustrin. Genom omfattande processoptimeringar, effektiviseringar, bränslebyten och byten av reduktionsmedel, kan man minska utsläppen med upp till en fjärdedel. Redan denna utsläppsminskning är en stor utmaning (t.o.m. delar av det ljusröda fältet i vänstra figuren nedan). Övrig utsläppsreduktion måste klassas som en mycket stor utmaning (rött i figuren). Då måste ny och oprövad teknik bli tillgänglig, t.ex. CCS, elektrolys/vätgas, direktreduktion och storskaligt råvaruskifte.

19 Mton Järn och Stål 1% 1% >1% 5% Grön: processoptimeringar, effektiviseringar Gul: bränslebyten till naturgas Ljusröd: ytterligare bränslebyten, visst byte av reduktionsmedel Röd: storskalig substitution till biomassa (råvaruskifte),ccs, elektrolys/vätgas, direktreduktion Utmaningarna för reduktionen av koldioxidutsläpp i svensk järn och stålindustri. Utmaningarna har värderats med projektets scorecardmetod. Gruvindustrin Gruvindustrins energianvändning ökar i omställningsscenariot, dels på grund av en stark ekonomisk tillväxt och dels på grund av historiskt stora investeringar som gjorts och tas i full drift, eller är beslutade att genomföras under perioden (enligt exempelvis Långsiktsprognosen). 1 Mton,8,6,4,2 Gruvor 1% 2% 1% 4% Grön: effektiviseringar Gul: bränslesubstitution till naturgas Ljusröd: ytterligare bränslesubstitution Röd: storskalig substitution till biomassa, CCS Utmaningarna för reduktionen av koldioxidutsläpp i svensk gruvindustri. Utmaningarna har värderats med projektets scorecardmetod. Kemiindustrin Utmaningarna för kemiindustrin är ännu större än för järn och stålindustrin (se figuren nedan). Effektiviseringar och processoptimering bedöms endast kunna ge några procents koldioxidreduktion. För att nå längre måste man byta råvara, från oljeprodukter till förnybar råvara, t.ex. biomassa från

20 skog och jordbruk eller avfall från industri och hushåll. Utmaningen i ett så omfattande råvaruskifte måste bedömas som mycket stor. 4 Mton Kemi (inkl. raff) 2 5% cirka 1% upp till 7% Grön: effektiviseringar och processoptimeringar inom raffinaderierna Gul: bränslesubstitution olja till naturgas Ljusröd: inledande råvaruskifte till förnybart (petrokemin) Röd: genomgripande råvaruskifte till förnybart, CCS Utmaningarna för reduktionen av koldioxidutsläpp i svensk kemiindustri. Utmaningarna har värderats med projektets scorecardmetod. Massa och pappersindustrin Massa och pappersindustrin, som använder mest energi bland industribranscherna, står för cirka 4 respektive 8 procent av industrins el och biobränsleanvändning. Användningen av fossila bränslen (främst olja används) är liten, varför också utsläppen av koldioxid är proportionellt sett låg. Genom bränslebyten från olja till biobränslen kan utsläppen reduceras, och utmaningen att göra det är inte lika stor som den är för kemiindustrin respektive järn och stålindustrin. 1,5 Mton 1,5 Papper&Massa 25 3% 5 6% 1 2% Grön: bränslebyten (från olja till biomassa) i mottrycksanläggningar Gul: bränslebyten (från olja till biomassa) i mesaugnar Ljusröd: ytterligare bränslebyten i mesaugnar Utmaningarna för reduktionen av koldioxidutsläpp i svensk massa och pappersindustri. Utmaningarna har värderats med projektets scorecardmetod.

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives SOMMARLÄSNING Utbyggnaden av förnybar kraft och dess påverkan på elpris och investeringar i icke-förnybar kraft Profu NEPP report Maj 213 Utbyggnaden av förnybar kraft

Läs mer

En realistisk framtidsbild?

En realistisk framtidsbild? En realistisk framtidsbild? En utvärdering och analys av aktuella energi- och klimatscenarier för 25 Executive summary Mars 212 1 www.profu.se Executive summary Vad är en realistisk framtidsbild? En långsiktigt

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives SOMMARLÄSNING Den tyska kärnkraftavvecklingens effekter - Komplettering till tidigare NEPP-rapport Chalmers Uthålliga energisystem och Profu NEPP report Maj 2013 Den

Läs mer

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 NEPP, North European Power Perspectives 20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 slutsats 1 Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller mer planering? Elmarknaden kan utvecklas

Läs mer

Profus ansats för miljövärdering av el

Profus ansats för miljövärdering av el Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

The NEPP Progress Report, Part 2, November 2013

The NEPP Progress Report, Part 2, November 2013 Climate Change CLIMATE CHALLENGES Climate Challenges Biomass BIOMASS Climate Changes Electricity & Policies Climate Challenges Electric Vehicles Climate Challenges Electricity & Policies Biomass Electricity

Läs mer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Energisystemets betydelse för svensk ekonomi. Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se

Energisystemets betydelse för svensk ekonomi. Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se Energisystemets betydelse för svensk ekonomi Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se Elförbrukningen i Sverige 160" 3500" 140" 3000" TWh) 120" 100" 80" 60" 40" 20" EL"Twh" BNP" 2500" 2000" 1500"

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Den framtida elproduktionen

Den framtida elproduktionen Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Bedömning av det bidrag som smarta elnät kan ge för att uppfylla energi- och klimatmål Rapport till Samordningsrådet för smarta elnät Profu NEPP report Juni 2014 1 Rapport

Läs mer

15 SLUTSATSER OM. Elsystemets utveckling. i Sverige, Norden och Europa NEPP. north european power perspectives

15 SLUTSATSER OM. Elsystemets utveckling. i Sverige, Norden och Europa NEPP. north european power perspectives 15 SLUTSATSER OM Elsystemets utveckling i Sverige, Norden och Europa NEPP north european power perspectives NEPP north european power perspectives NEPP (North Europan Power Perspectives) är ett sammanhållet

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund Sammanlagt har över 70 mdr SEK investerats i landbaserad vindkraft sedan 2008 och ytterligare minst lika mycket måste

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen? Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012

Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012 Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012 Profu i Göteborg AB Mölndal, feb 2012 Sammanfattning Denna rapport innehåller de viktigaste resultaten från de modellberäkningar med MARKAL- NORDIC

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

tio verkliga utmaningar

tio verkliga utmaningar Fem myter om energin och klimatet och tio verkliga utmaningar för Sveriges, Nordens och Europas el- och energisystem NEPP north european power perspectives Januari 2014 En realistisk framtidsbild Forskningsprojektet

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer