Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?"

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL 3:2 Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? The Industrial programme - a solid base for the future profession? En intervjustudie av elever och arbetsgivare med anknytning till gymnasieskolans industriprogram Författare: Boine Svensson Examinator: Lena Lang Handledare: Jan Härdig

2

3 Abstract (Svenska) Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gått ut på att intervjua f.d. elever på Brinellgymnasiets Industriprogram i Nässjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mål med denna undersökning var att få klarhet i om industriprogrammet ger de bästa förutsättningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, är anställningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara på vad företagen kräver, socialt och tekniskt, och inte på vad industriprogrammet lär ut. Därför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frågeställningar. Detta har gjort att jag fått hela svar som jag sedan sammanställt. Resultaten av undersökningen med eleverna pekade på att mer karaktärstid och mer av vissa karaktärskurser var önskvärt. Även vissa kärnämnen ansågs av både eleverna men främst av företagarna viktiga för kommande yrkesliv och vidareutbildning. Kritik riktades av företagarna att skolan inte går djupare in i vissa karaktärskurser. Nyckelord APU (ArbetsPlatsförlagd Utbildning), Motivation, Social kompetens Abstract (English) Author: Boine Svensson Titel: The Industrial programme - a solid base for the future profession? My examination is about some interviews with former students from Brinellgymnasiet s Industrial programme and their present employers. My goal with this investigation was to find out if the industrial programme gives the best conditions for a future profession. I also wanted to

4 know if the employers think that the students are employable immediately after their graduation from the industrial programme. Earlier research only shows what the companies demand, socially and technically, and nothing about what the industrial programme teaches. That s why I have chosen to do this study of the education at the IP (Industrial programme). I wanted to find out what the education gives the student, and also what the employer thinks the students need for the future and the present. My investigative method has been qualitative with open questions. I wanted to get complete and full answers which I afterwards put together. The result showed that the students wanted more character time and more character courses. Even some core subjects were considered by employers to be very important for the students, both for their future profession and studies. The criticism from the employers was that the education should go deeper into some of the character coursers. Keywords APU, Motivation, Social competence

5 Innehållsförteckning 1. Förord Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Litteraturgenomgång Metod Allmänt om metod Mitt val av metod Urval Genomförandet Analys Tillförlitlighetsaspekter Etik Resultat Eleverna Företagarna Diskussion/Analys Fortsatt forskning Förord Denna undersökning hoppas jag kommer att ge både karaktärs- och kärnämneslärare en ökad förståelse och kännedom om vad som krävs och om vi har några eftersatta men även framstående områden i vår undervisning. Jag vill rikta ett tack till samtliga intervjuade som tagit sig tid att tänka igenom och svara på mina frågor. Alla har varit mycket tillmötesgående och det har känts positivt att göra detta examensarbete.

6

7 2. Inledning Anledningen till att jag valt detta arbete är för att jag tycker det är väldigt viktigt att mina elever får med sig rätt kunskaper ut i arbetslivet, så att de kan täcka behovet av kunniga yrkesarbetare med rätt kunskaper att möta det konstant växande behovet av kompetens och konkurrens från omvärlden. Efter 30 egna år inom industrin har jag stor erfarenhet av att det ständigt pågår förändringar på både kvalité, leveranssäkerhet, effektivitet och arbetsmiljö. För att klara av detta krävs bra och rätt baskunskaper redan från gymnasieskolan. I ett brev på fackförbundet Metalls hemsida skriver Anders Narvinger, VD för teknikföretagen, och Göran Johansson, Metalls ordförande att fokus har mycket berättigat riktats på att öka andelen högskoleutbildade men industrin kan inte överleva bara på att utveckla produkter, de måste tillverkas också Därför måste vi också skapa förutsättningar för en kvalificerad yrkesutbildning (Narvinger, Johansson, 2004). I Sverige står teknikföretag inom åtta branscher idag för sammanlagt över hälften av de samlade intäkterna av varuexport (industrin i sin helhet svarar för c:a 74%). Företag av denna typ är således även fortsättningsvis av mycket stor betydelse för den svenska ekonomin, trots betydande såväl som bestående nedgångar av det totala antalet sysselsatta i industrin sedan början på talet. Inom industrin som helhet anser var femte arbetsgivare att det finns svårigheter att hitta kompetent arbetskraft, och inom verkstadsindustrin uppgår andelen till var fjärde arbetsgivare. Den oroväckande låga investeringsgraden under de senaste åren inom den svenska industrin inklusive teknikföretagen har påtalats av bland andra (Industrins Ekonomiska Råd) och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, och den sistnämnda menar att bristen på utbildad och erfaren arbetskraft utgör en viktig bakomliggande orsak till varför företagen inte sällan drar sig för att investera så mycket som de borde. På synliggör man utsikterna för svensk industri. Tidigare hade man t.ex. mer bredd på tillverkningen av stål, medan man idag har fått specialisera sig på ex rostfritt stål och specialstål. Anledningen till denna utveckling har med konkurrensen från omvärlden att göra, inte minst från Östblocket. (främst stater från forna Sovjetunionen).För att mindre företag ska kunna fortsätta jobba som leverantörer måste de utveckla sitt kunnande och sin organisation om

8 de vill hänga med den snabba teknikutvecklingen i omvärlden och framför allt i de stora internationella företagen. Att det råder stor brist på kompetent personal är det ingen tvekan om, en utredning som Teknikföretagen presenterade i maj 2003 visade att bara i Småland och Östergötland fanns det ett omedelbart behov att nyrekrytera yrkesarbetare och ersättningsrekrytera för pensionsavgångar inom den tekniska sektorn, totalt 2400 personer. Det var endast 379 personer som gick motsvarande utbildningar.

9 3. Bakgrund Jag har valt att undersöka vad elever som slutat Industriprogrammet, för ett eller två år sedan, efter avslutad utbildning har saknat eller fått för lite av, och vad som var tillräckligt bra och vad som man fått tillräckliga kunskaper i för deras kommande yrke och vägen ut i arbetslivet. På samma sätt undersöka, fast sett från arbetsgivarens sida, om de nyligen anställda före detta industrieleverna har saknat något som de anser att skolan borde ha kunnat ge eleverna mer av, men även ta del av om de haft tillräckliga kunskaper och om något varit väldigt bra. Industriprogrammets utbildning är en grund för att möta en industri i snabb förändring, men kunskapen om kursinnehåll och ämnen från lärarhåll måste motsvara industrins behov både nationellt men framförallt lokalt. Lärarnas mål ska vara att nå industrins kompetensbehov både tekniskt och socialt. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall också utveckla elevernas kommunitiva och sociala kompetens (Lpf 94sid 25) Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att få kunskap om gymnasieskolans Industriprogram på Brinellgymnasiet ger eleverna de bästa förutsättningarna. Ett andra syfte är att söka klarhet i vad industrin idag behöver vad gäller kompetenser både socialt, tekniskt och långsiktigt Frågeställningen till eleverna är om de tycker att utbildningen gav den grund som behövdes i yrkeslivet?. Frågeställningen till arbetsgivarna handlar om ifall de elever som gått gymnasieskolans Industriprogram på Brinellgymnasiet är anställningsbara direkt efter utbildningen?

10

11 4. Litteraturgenomgång Litteraturen i undersökning kopplas till vilka kunskaper framtidens och den nuvarande arbetsmarknadens behov av väl utbildad arbetskraft inom verkstadsindustrin behöver. Av det skälet inleds detta avsnitt med en genomgång av vad svensk industri har genomgått de senaste decennierna. En rad faktorer har bidragit till globalisering, ny teknik för produktion och kommunikation. Industriländer, såsom Sverige och andra liknande länder i Europa, har fått stor konkurrens från både Östeuropa och inte minst från Kina. Kostnadsläget är lägre där än i vårt land. Det är en allmän åsikt att vi måste öka våra kompetenser och göra det vi är bäst på, t ex forskning och utveckling. Exempel på lyckade satsningar är svensk stålindustri, som gått från att producera stora volymer av stål till att numera specialisera sig på specialstål, t ex rostfritt stål. Teknikutveckling i världen, framförallt i de stora internationella företagen, tvingar de mindre företagen som är underleverantörer att förbättra och förändra teknik, organisation och effektivitet i företagen mycket snabbare idag än för bara tio år sedan. Idag tillverkas mer varor i svensk industri än för tio år sedan, trots att det idag är färre människor som jobbar. (teknikföretagen.se) Kompetensutveckling inom företagen är ett måste för deras överlevnad i och med att samhället ser ut som det gör idag. Detta kan jag belysa med Att behålla framtida nyckelkompetenser skrivet av Fredrik Bengtsson och Annika Daniels, (Linköpings universitet, 2002). Deras arbete framhäver vikten av kompetensutveckling inom företaget. Det är mycket viktigt eftersom förändringar sker så snabbt idag. Gymnasielärare bör se det som att de ger grunden till elevernas arbetskunnande, men det är först på företagen som de sedan får sin spetskompetens genom exempelvis vidareutbildning. Det är därför viktigt att lärarna har kontakt med näringslivet så man vet vad som händer på arbetsmarknaden. Och en ambition har varit att skolan inte ska vara något för sig, utan stå i relation till samhälle och liv. Vi lär inte för skolan, utan för livet (Gustavsson 2002, sid 123). I (Swedbank och Företagarnas Småföretagarbarometer för hösten 2006) utgör svårigheten att hitta tillräckligt kompetent personal det avgörande hindret för nyanställning trots den nuvarande högkonjunkturen.

12 De främsta utmaningarna inför framtiden utgörs sammanfattningsvis av kombinationen höga åldersavgångar, jämförelsevis låg kunskapsintensitet inom många företag samt det fortsatta orosmomentet som utgörs av det synbarligen låga intresset för yrkesinriktad teknisk utbildning. För att hantera den internationellt orienterade ekonomiska utvecklingen framöver är det nödvändigt att dessa problem kan hanteras tillräckligt kraftfullt, vilket inte minst kräver ökad samverkan mellan skolvärlden och näringslivet. Kompetensförsörjningsproblemens konsekvenser för det enskilda företaget kan innebära mer tidsödande anställningsprocesser, högre kostnader för internutbildning och försämrad konkurrenskraft. Resultat av detta leder till ökad risk för flyttning av verksamheten till andra länder. I en undersökning som har gjorts av Regionala Kompetensrådet i Halland har man försökt att ta reda på om skolans industriprogram ger den utbildning som företagarna efterfrågar. Resultatet visar att majoriteten av de medverkande företagen är i stort sett nöjda med gymnasieutbildningens kunskapsinnehåll, som man anser ger den nödvändiga, breda grundkompetensen. Det stora problemet är utbildningarnas låga status, de fortsatt låga elevantalen och tendensen att stora grupper skoltrötta elever med bristande motivation och teknikintresse koncentreras till industriprogrammen.exempel på detta är en uppföljning som man gjort i Halland. (Den långsiktiga kompetensförsörjningen inom teknikföretagen i Halland Regionala kompetensrådet (2007:1) Ett annat exempel på uppföljning är det man har gjort i Ljusdal (Ny fart 2000 i Ljusdal utvecklingsarbete inom industriprogrammet) Skola och arbetsliv har genom detta projekt försökt att knyta samman och utveckla en lokal teknisk/industriell utbildning som svarar mot företagens och arbetslivets behov och samtidigt ger behörighet till vidare studier. Projektets syfte var att skola, företag och fackliga organisationer i Ljusdals kommun tillsammans skulle arbeta fram underlag för att utveckla de framtida behov.samt titta på specifika förutsättningar hos mindre mekaniska företag och diskutera hur utbildningen på bästa sätt kan

13 svara mot deras behov. Målet var också att höja statusen för teknisk/industriell utbildning och yrken. När företagen ombads specificera vad de menar med grundläggande teknisk kompetens framkom följande svar: Grundläggande teknisk kompetens CNC-teknik (Computerized Numerical Control ett maskinstyrsystem) Data både grundläggande och teknisk kännedom om olika styrsystem MPS, monitor (Material- och produktionsstyrning) Plottning (system för ritningsutskrift) Kunna göra beräkningar (Mätteknik) Ritningsläsning Materialkunskap Analytiskt tänkande Grundläggande baskunskaper i kärnämnena är viktiga, följande svar är rangordnade: Engelska Matematik Svenska Data Ekonomi Historia Miljökunskap Fysik När det gäller kunskaper i lagarbete så är majoriteten av de intervjuade också överens om att detta är mycket viktigt. Språkkunskaper: Manualer, kundkontakter och vissa företag koncernspråk gör att engelska, både konversationsoch teknisk, ansågs som ett minimum. Social kompetens:

14 Genomgående definierar de intervjuade social kompetens som ett handlande i samspel med omgivningen, hur man är med andra. Några andra axblock i intervjuerna angående anställningsbarhet: Viktigt med uppträdande. Inom de målstyrda grupperna är det viktigt att ta ansvar för allihop, att inte bara tänka på sig själv. Kunna umgås, passa tider, ha ansvar för sig själv och andra. Samarbetsförmåga, ansvarsmedveten Osv Vad kan skolan göra för att utveckla samarbetet? Majoriteten av de intervjuade lyfter fram kontakten mellan lärarna och arbetslivet som viktigt. Viktigt också att skolan har en välordnad struktur som möjliggör samverkan på olika plan. Att lärarna, både från IP (Industriprogrammet) och NV (Naturvetenskapliga programmet) och skolledare, kommer på studiebesök regelbundet. Men också möjligheten till att kunna fortbilda sig genom företagen. Majoriteten av de intervjuade företagen tar också upp att skolan bör visa lyhördhet mot arbetslivets behov och industrins utveckling. Vad kan arbetslivet göra för att utveckla samarbetet? Konkreta förslag till samverkan som arbetslivet kan ta: Att ställa upp och mötas och ha en dialog om utveckling av utbildningen. Vara med och utforma kursplaner. Att bilda någon form av utvecklingsgrupp. Att bli mer aktiva från företagen och att fackföreningen vågar fråga och ifrågasätta. Erbjuda uppstrukturerade APU (Arbetsplatsförlagd utbildning) platser. Komma på besök i skolan. APU:ns betydelse för utbildningen. APU bedöms i alla intervjuerna som oerhört viktigt, både för företaget och eleven, några tycker det är den viktigaste delen i utbildningen.

15 Kvaliteten på APU tas upp av flera av de intervjuade där det poängteras att eleverna måste få meningsfulla arbetsuppgifter och att de hela tiden har tillgång till handledare. Här är det fackliga representanter och anställda som markerar detta tydligast.(ny fart 2000 i Ljusdal) Inom industriprogrammets utbildning ingår APU. Det innebär att eleverna får använda sina kunskaper som de får i skolan även ute på arbetsplatserna, vilket är positivt eftersom elever lär sig på olika sätt. De har lättare att få in kunskaper genom praktiskt arbete och får bättre förståelse för vad som krävs på en arbetsplats. Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Eleverna skall också orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens (Lpf94 sid 25). Inom APU:n får man som elev känna på att arbeta på ett företag. Redan filosofen John Dewey menade att man ska ställa krav på utbildning. Han tyckte att en elev skulle få prova och utföra experiment, de lär sig bäst då. Hans pedagogik grundar sig på Learning by doing. I boken Pedagogik för 2000-talet, (Egidius, 2003 sid 115) kan man läsa följande Rent allmänt bör det i de flesta situationer vara rimligt att utgå från elevernas verklighetsbild, att bygga vidare på deras nyfikenhet och deras egna frågor. Man ska som elev fungera socialt i grupper samt hålla tider, industrin kräver idag att man jobbar mycket mer självständigt och många företag jobbar med uppsatta mål och inte som tidigare när man hade chefer på olika nivåer som styrde verksamheten. Detta kan man läsa intressanta inlägg om i Ledning och förståelse (Sandberg, Targama, 1998). Ett kompetensperspektiv på organisationer. Ett arbete som jag har funnit kring just APU är APU, länken till skola-arbete skriven av Ann- Christine Westerlin (Malmö högskola, 2006). Den handlar om länken mellan skola och arbetsliv. Den betonar fördelarna för arbetsgivarna och eleverna med den arbetsplatsförlagda utbildningen.

16

17 5. Metod 5.1. Allmänt om metod Med ordet forskningsmetod avser man ibland den vetenskapsteori eller vetenskapssyn forskaren har. Det kanske mest viktiga vid forskning över pedagogiska frågeställningar är om forskningen skall vara baserad på ett kvantitativt eller kvalitativt synsätt. Det kvantitativa och det kvalitativa synsättet Ett kvantitativa synsätt innebär att forskaren samlar in ett stort antal fakta och analyserar dem i syfte att finna mönster eller lagbundenheter som antas gälla generellt för alla människor. Ett exempel kan vara att studera läsinlärningsprocessen för se om det finns en utveckling som är gemensam för alla barn, eller annat att studera sambandet mellan antalet elever i klassen och undervisningens kvalitet. Det kvantitativa synsättet eller perspektivet var tidigare det dominerande. Det är mycket användbart när man vill ha fram allmänna drag, generella tendenser och viktiga faser i en utveckling. Resultaten är breda och täcker en stor yta, men har inte så stort djup. Det har därför under de senaste decennierna allt mer kommit att ersättas av det kvalitativa synsättet. Därför har man menat att det är en bättre forskningsmetod att genomföra öppna intervjuer, där frågorna bestäms utifrån hur intervjun fortlöper, eller löpande observationer, där observatören fritt skriver ned vad han/hon upplever som viktigt i den observerandes handlande. Därefter bearbetas resultaten genom olika former av kvalitativ analys. Ett kvalitativt synsätt innebär att forskaren ifrågasätter förekomsten av generella lagbundenheter och istället inriktar sin forskning på att beskriva det enskilda. Ett exempel är att intervjua några elever som läser på KOMVUX för att försöka förstå hur just de ser på sitt liv och studiesituation. De fördelar man sett med detta alternativ är att det går att beskriva den enskilda läraren eller eleven så att läsaren känner igen dem. Dessutom kan man samla in material om de omständigheter dessa människor verkar i; det gör det möjligt att uppnå en förståelse av varför de handlar som de gör.

18 Slutligen lyfter många fram att man i kvalitativ forskning ofta använder många metoder intervju, observation, enkät, textanalys vilket medger att forskningsobjektet kan belysas ur flera olika synvinklar, där det man ser ur den ena kompletterar det man ser ur den andra. Inom kvalitativ forskning brukar detta kallas metodtriangulering (t.ex. Brewer & Hunter, 1963), med motiveringen att ju fler metoder man använder desto bättre är förutsättningarna för att förstå den utforskande på djupet. Kritiker av den kvalitativa synen brukar hävda att forskningen riskerar att bli subjektiv, att resultaten är alltför beroende av den forskare som samlat in dem för att man ska kunna lita på att de gör en någorlunda rättvisande bild av det som undersöks. Denna subjektivism accepteras dock ofta av dem som ansluter sig till det kvalitativa synsättet. (Johansson, Svedner, 1998 sid ). De viktigaste vetenskapsteoretiska riktningarna beskrivs av Egidius (1986) i Positivism, fenomenologi, hermeneutik. En nyare bok med inriktning på kvalitativ social forskning är Kvalitativ metod och vetenskapsteori av Starrin och Svensson (1994). I McGuigans (1968) bok Experimental Psykology presenteras kvantitativ experimentell metodik tillämpad på psykologiska frågeställningar och Trosts (1994) Enkätboken beskriver enkäten, en klassisk kvantitativ metod. Det finns flera exempel där man med framgång kombinerat den kvalitativa med den kvantitativa ansatsen. Ofta handlar det då om att använda kvantitativ metod för att få en uppfattning om hur det förhåller sig i allmänhet och kvalitativ för att tränga in i enskilda fall. (Johansson, Svedner, 1998) Vi kan tydligt se skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Kvantitativa undersökningar söker numeriska relationen mellan mätbara egenskaper. Man försöker alltså isolera egenskaper, och finna kvantifierbara samband mellan dem. Men kvalitativa undersökningar är inte ute efter kvantifiering. Man vill inte besvara frågorna hur mycket och hur många. I stället försöker man nå en förståelse för den livsvärld människor har, det sätt de ser på sig själva och på sin relation till omgivningen. Ett exempel på kvalitativ undersökning är Linnés klassificering av växter eftersom han klassificerade växter efter vilka egenskaper de har. (Hartman, 2004).

19 En enkätundersökning ger ofta bred, men ytlig information. Enkäter är en utmärkt metod om man behöver fakta om ett större antal personer. En enkät kräver en begränsad arbetsinsats och man får in exakt samma information från alla medverkande. En kvalitativ intervjumetod däremot ger ofta de bästa förutsättningarna för att erhålla den information man vanligen söker vid ett examensarbete. Detta ger möjligheter att förstå både företagarens och elevens attityd, värdering, målsättning. (Hartman, 2004) 5.2. Mitt val av metod Jag ville ha en mer djupgående metod med fria svar, som inte var styrda av enkätfrågor. Metoden jag därför valt är att genomföra en kvalitativ intervjumetod med fyra f.d. elever som slutat industriprogrammet efter fullföljd utbildning för ett eller två år sedan, och arbetar inom yrket som de utbildat sig inför. Jag har även intervjuat fyra arbetsgivare där de nu f.d. elever har sin anställning. Jag såg det som viktigt att frågorna var så öppna att de intervjuade själva fick berätta så fritt att mina frågor bara fick dem att komma igång och att mina frågor skulle vara som en röd tråd genom det intervjuande samtalet. Jag har gjort frågorna så öppna man kan för att få breda svar utan påverkan från mig som frågeställare. Jag har utgått ifrån litteratur när jag formulerade mina frågor, öppna frågor ger breda svar. För att få inspiration och vägledning använde jag mig av Examensarbetet i lärarutbildningen, Johansson m.fl. (1998) och också Vetenskapligt tänkande, Hartman (2004) Jag har också sökt fakta på Internet och litteratur om industrin och funnit intressanta artiklar om att behovet av utbildningen på industriprogrammet är stort, inte minst på grund av kommande pensions avgångar. Men jag har inte hittat några direkt riktade artiklar eller litteratur om de olika möjligheterna som erbjuds och hur man har uppfattat sin utbildning när man kommit ut i arbetslivet. Detta bidrog därför till vissa frågor i min frågeställning Urval Urvalet har skett med syfte på olika inriktningar på industriprogrammet, både plåt och svets och CNC-inriktning.

20 Och försökt få spridning både geografiskt och inom stora och små företag. Urvalet av intervjupersoner har jag gjort i samråd med kollegor på industriprogrammet som har/haft erfarenhet av vad eleverna hade för mål och inställning när de gick sin utbildning. Och i samarbete med mina arbetskamrater, försöka att få intervjupersoner som kommer från olika utbildningsinriktningar inom industriprogrammet. För att få en så bred undersökning som möjligt och få med så mycket som möjligt av kurs och ämnesutbud. Och försökt att se om arbetsuppgifterna de jobbar med idag går att härleda till kursvalen de hade under sin utbildning Genomförandet De intervjuade fick själva gå djupare på det de ansåg viktigt i min intervju och snabbare vid sådant som de inte tyckte var så relevant i min frågeställning. Jag har kontaktat intervjupersonerna per telefon och bestämt tid och plats. Jag har träffat alla på deras arbetsplatser och det har varit bra för mig att se deras arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Detta eftersom det blev lättare för mig att förstå saker som rörde det enskilda företag, eftersom alla företag skiljer sig vad gäller utrustning, lokaler och organisation. Jag kunde lättare förstå deras ställningstagande i vissa frågor. På varje företag fick jag också en rundvandring och information innan intervjun. Alla har tyckt det varit intressant och ingen har dragit sig ur. Jag har spelat in alla intervjuer på mp3-spelare och sedan skrivit av ordagrant vad varje intervjudeltagare hade för åsikter och svar på mina frågor. Varje intervju tog mellan minuter Analys Intervjuerna skrevs ned ordagrant och allt material som jag fann relevant till frågeställningen användes i resultatet. Analysen av mitt resultat skedde genom noggrann läsning av de insamlade materialet. Resultatet har presenterats i form av sammanställda åsikter och vissa citat, som varit liknande i de olika intervjupersonernas svar. Därför har jag valt belysa vissa saker som var mer eller mindre genomgående för allas svar. En djupare analys görs i analyskapitlet, men i resultatet presenteras bara fakta, gemensamma åsikter och citat.

21 Analysen går ut på att just hitta de grundläggande uppfattningarna och därefter ta med citat från olika personer, detta för att ge en tydlig beskrivning av varje uppfattning. (Johansson, Svedner, 1998) Tillförlitlighetsaspekter Med validiteten avses att man som forskare verkligen mäter det som man avser att mäta. Skall jag räkna antalet afrikaner och amerikaner som befinner sig på en fotbollsmatch och jag har ett visst kriterium byggt på utseende och kommer fram till att antalet afrikaner var 100 och antalet amerikaner 50, men det senare visar sig att det verkliga antalet var två afrikaner och 200 amerikaner, så har min mätmetod varit oduglig, alltså inte valid. ( Ejvegård, 2003) Validiteten i mitt arbete anser jag har uppnått en godtagbar nivå. Jag har skrivit av intervjumaterialet ordagrant och jag har under intervjun kontrollerade jag deras svar ständigt med följdfrågor och lät informanten förtydliga vissa svar. Reliabiliteten anger tillförlitligheten hos och användbarheten av ett mätinstrument och av måttenheten. Låt oss ta mätning av längder som exempel. Vi tänker oss att vi har ett måttband av gummi och med dess hjälp fastställer längden på plankor. Om det visar sig att det är svårt att hålla samma längd på måttbandet när man sträcker ut det efter plankorna, blir resultatet att en meter vid en mätning inte förefaller vara lika lång vid en annan mätning. Denna mätningsmetod är alltså inte reliabel. Ett gummiband lämpar sig således inte som måttstock. (Ejvegård, 2003) Reliabiliteten när det gäller mitt arbete tycker jag känns bra. Jag har försökt ställa öppna frågor så att informanten inte har varit styrd av ledande frågor, utan själv haft möjlighet att svara med breda och ej styrda svar. Mina intervjuer inleddes alltid av en genomgång och information av Brinellgymnasiets industriprograms ämnen och kurser Etik Fyra viktiga begrepp när det gäller etik är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. (Hamerén, 2007). Det är viktigt att kunna garantera sina intervjuade dessa komponenter.

22 Examensarbetet måste bygga på respekt för de människor som deltar. Deltagarna får inte föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte, de ska ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kunna avbryta sitt deltagande, utan att behöva oroa sig för några negativa konsekvenser. (Johansson, Svedner, 1998). Före intervjuernas början gick jag igenom mitt syfte med min intervju. Jag informerade varje enskild person att deras anonymitet kunde garanteras. Jag har därför inte valt att nämna några namn eller företagsnamn vid dokumenteringen.

23 6. Resultat Jag har valt att fokusera på de åsikter och svar som majoriteten av informanterna har givit. Dessutom har jag valt ut de svar som knyter an till mitt syfte både kring elever och företagare Eleverna I mina intervjuer har jag intervjuat elever som har svarat att bl.a. karaktärsämnena (CNC- eller plåt och svetsinriktning) upplevdes som mest värdefullt av allt man hade lärt sig efter tre år på industriprogrammet. Ritningsläsningen har alla framhållit oavsett inriktning på industriprogrammet som ett måste för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Dokumentationen om ritningar och dess uppdateringar är en viktig kunskap i varje företags sätt att sköta både nyproduktion och eftermarknad där kunskapen att förstå både gammalt och nytt är en kompetens som måste finnas hos varje medarbetare som sysslar med ritningar i ett företag. Elevcitat: Ritningsläsningskursen var bra och att man som jag ser det nu, gått mer på djupet med dessa kunskaper och gärna lagt mer tid på detta. Truckutbildningen står som en av de mest givande kurserna på industriprogrammet. Detta kan man härleda till att de flesta företag inom regionen där småföretagande är en stor bit av branschen. Då man ofta, som anställd, får köra truck (försörja sig med eget material för montering och produktion). Elevcitat: Truckutbildningen har jag haft väldigt mycket nytta av i mitt arbete och kursen var bra De vill att kursövningarna ska efterlikna en vanlig industri, där man ser en färdig produkt och inte bara ett litet moment, där man kan samarbeta kring ett flöde som efterliknar en produktionslina. Lärarna framhölls försöka efterlikna det riktiga arbetslivet som nu dessa f.d. elever befinner sig i. Elevcitat: Läraren betydde mycket för intresset Mer utbildning i ergonomi och tunga lyft. Gärna arbeta mer i grupp där alla få ta sitt ansvar för sin eller sina moment på en färdig detalj eller övning. Elevcitat: Detta tycker jag ger god moral inför det riktiga arbetslivet

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Industritekniska programmet

Industritekniska programmet Industritekniska programmet IN Vill du bli eftertraktad på arbetsmarknaden och kunna ta ett jobb direkt efter studenten? Industritekniska programmet på Västerviks Gymnasium är yrkesutbildningen för dig

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR ALL UTBILDNING INOM HELA VOLVOSTEGET Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Kompetensplattform Västra Götaland/Sjuhärad

Kompetensplattform Västra Götaland/Sjuhärad 1 Kompetensplattform Västra Götaland/Sjuhärad Kompetensbehov i Plastindustriföretag i Sjuhärad ett pilotprojekt i samarbete mellan Sjuhärads Kommunalförbund och IUC Sjuhärad (Bilder nedan från från PRIMO

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA)

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering.

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR TEORIVECKORNA I VOLVOSTEGET Med hjärtat i industrin Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade utbildningsföretag

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Samverkan. från studentarbeten. Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se

Samverkan. från studentarbeten. Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Samverkan från studentarbeten Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Samverkan med näringslivet i form av bl.a. APU/APL har varit ett återkommande tema i enskilda för examensarbeten och enskillda arbeten

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat gymnasiechef Pär Hyss om Viskastrandsgymnasiets samarbete med Vuxenutbildningen. Förbundsdirektör Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen,

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Arbetsplatsförlagd utbildning eller gymnasial lärlingsutbildning?

Arbetsplatsförlagd utbildning eller gymnasial lärlingsutbildning? Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Arbetsplatsförlagd utbildning eller gymnasial lärlingsutbildning? Skillnader och likheter Workplace education

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer