Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?"

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL 3:2 Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? The Industrial programme - a solid base for the future profession? En intervjustudie av elever och arbetsgivare med anknytning till gymnasieskolans industriprogram Författare: Boine Svensson Examinator: Lena Lang Handledare: Jan Härdig

2

3 Abstract (Svenska) Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gått ut på att intervjua f.d. elever på Brinellgymnasiets Industriprogram i Nässjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mål med denna undersökning var att få klarhet i om industriprogrammet ger de bästa förutsättningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, är anställningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara på vad företagen kräver, socialt och tekniskt, och inte på vad industriprogrammet lär ut. Därför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frågeställningar. Detta har gjort att jag fått hela svar som jag sedan sammanställt. Resultaten av undersökningen med eleverna pekade på att mer karaktärstid och mer av vissa karaktärskurser var önskvärt. Även vissa kärnämnen ansågs av både eleverna men främst av företagarna viktiga för kommande yrkesliv och vidareutbildning. Kritik riktades av företagarna att skolan inte går djupare in i vissa karaktärskurser. Nyckelord APU (ArbetsPlatsförlagd Utbildning), Motivation, Social kompetens Abstract (English) Author: Boine Svensson Titel: The Industrial programme - a solid base for the future profession? My examination is about some interviews with former students from Brinellgymnasiet s Industrial programme and their present employers. My goal with this investigation was to find out if the industrial programme gives the best conditions for a future profession. I also wanted to

4 know if the employers think that the students are employable immediately after their graduation from the industrial programme. Earlier research only shows what the companies demand, socially and technically, and nothing about what the industrial programme teaches. That s why I have chosen to do this study of the education at the IP (Industrial programme). I wanted to find out what the education gives the student, and also what the employer thinks the students need for the future and the present. My investigative method has been qualitative with open questions. I wanted to get complete and full answers which I afterwards put together. The result showed that the students wanted more character time and more character courses. Even some core subjects were considered by employers to be very important for the students, both for their future profession and studies. The criticism from the employers was that the education should go deeper into some of the character coursers. Keywords APU, Motivation, Social competence

5 Innehållsförteckning 1. Förord Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Litteraturgenomgång Metod Allmänt om metod Mitt val av metod Urval Genomförandet Analys Tillförlitlighetsaspekter Etik Resultat Eleverna Företagarna Diskussion/Analys Fortsatt forskning Förord Denna undersökning hoppas jag kommer att ge både karaktärs- och kärnämneslärare en ökad förståelse och kännedom om vad som krävs och om vi har några eftersatta men även framstående områden i vår undervisning. Jag vill rikta ett tack till samtliga intervjuade som tagit sig tid att tänka igenom och svara på mina frågor. Alla har varit mycket tillmötesgående och det har känts positivt att göra detta examensarbete.

6

7 2. Inledning Anledningen till att jag valt detta arbete är för att jag tycker det är väldigt viktigt att mina elever får med sig rätt kunskaper ut i arbetslivet, så att de kan täcka behovet av kunniga yrkesarbetare med rätt kunskaper att möta det konstant växande behovet av kompetens och konkurrens från omvärlden. Efter 30 egna år inom industrin har jag stor erfarenhet av att det ständigt pågår förändringar på både kvalité, leveranssäkerhet, effektivitet och arbetsmiljö. För att klara av detta krävs bra och rätt baskunskaper redan från gymnasieskolan. I ett brev på fackförbundet Metalls hemsida skriver Anders Narvinger, VD för teknikföretagen, och Göran Johansson, Metalls ordförande att fokus har mycket berättigat riktats på att öka andelen högskoleutbildade men industrin kan inte överleva bara på att utveckla produkter, de måste tillverkas också Därför måste vi också skapa förutsättningar för en kvalificerad yrkesutbildning (Narvinger, Johansson, 2004). I Sverige står teknikföretag inom åtta branscher idag för sammanlagt över hälften av de samlade intäkterna av varuexport (industrin i sin helhet svarar för c:a 74%). Företag av denna typ är således även fortsättningsvis av mycket stor betydelse för den svenska ekonomin, trots betydande såväl som bestående nedgångar av det totala antalet sysselsatta i industrin sedan början på talet. Inom industrin som helhet anser var femte arbetsgivare att det finns svårigheter att hitta kompetent arbetskraft, och inom verkstadsindustrin uppgår andelen till var fjärde arbetsgivare. Den oroväckande låga investeringsgraden under de senaste åren inom den svenska industrin inklusive teknikföretagen har påtalats av bland andra (Industrins Ekonomiska Råd) och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, och den sistnämnda menar att bristen på utbildad och erfaren arbetskraft utgör en viktig bakomliggande orsak till varför företagen inte sällan drar sig för att investera så mycket som de borde. På synliggör man utsikterna för svensk industri. Tidigare hade man t.ex. mer bredd på tillverkningen av stål, medan man idag har fått specialisera sig på ex rostfritt stål och specialstål. Anledningen till denna utveckling har med konkurrensen från omvärlden att göra, inte minst från Östblocket. (främst stater från forna Sovjetunionen).För att mindre företag ska kunna fortsätta jobba som leverantörer måste de utveckla sitt kunnande och sin organisation om

8 de vill hänga med den snabba teknikutvecklingen i omvärlden och framför allt i de stora internationella företagen. Att det råder stor brist på kompetent personal är det ingen tvekan om, en utredning som Teknikföretagen presenterade i maj 2003 visade att bara i Småland och Östergötland fanns det ett omedelbart behov att nyrekrytera yrkesarbetare och ersättningsrekrytera för pensionsavgångar inom den tekniska sektorn, totalt 2400 personer. Det var endast 379 personer som gick motsvarande utbildningar.

9 3. Bakgrund Jag har valt att undersöka vad elever som slutat Industriprogrammet, för ett eller två år sedan, efter avslutad utbildning har saknat eller fått för lite av, och vad som var tillräckligt bra och vad som man fått tillräckliga kunskaper i för deras kommande yrke och vägen ut i arbetslivet. På samma sätt undersöka, fast sett från arbetsgivarens sida, om de nyligen anställda före detta industrieleverna har saknat något som de anser att skolan borde ha kunnat ge eleverna mer av, men även ta del av om de haft tillräckliga kunskaper och om något varit väldigt bra. Industriprogrammets utbildning är en grund för att möta en industri i snabb förändring, men kunskapen om kursinnehåll och ämnen från lärarhåll måste motsvara industrins behov både nationellt men framförallt lokalt. Lärarnas mål ska vara att nå industrins kompetensbehov både tekniskt och socialt. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall också utveckla elevernas kommunitiva och sociala kompetens (Lpf 94sid 25) Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att få kunskap om gymnasieskolans Industriprogram på Brinellgymnasiet ger eleverna de bästa förutsättningarna. Ett andra syfte är att söka klarhet i vad industrin idag behöver vad gäller kompetenser både socialt, tekniskt och långsiktigt Frågeställningen till eleverna är om de tycker att utbildningen gav den grund som behövdes i yrkeslivet?. Frågeställningen till arbetsgivarna handlar om ifall de elever som gått gymnasieskolans Industriprogram på Brinellgymnasiet är anställningsbara direkt efter utbildningen?

10

11 4. Litteraturgenomgång Litteraturen i undersökning kopplas till vilka kunskaper framtidens och den nuvarande arbetsmarknadens behov av väl utbildad arbetskraft inom verkstadsindustrin behöver. Av det skälet inleds detta avsnitt med en genomgång av vad svensk industri har genomgått de senaste decennierna. En rad faktorer har bidragit till globalisering, ny teknik för produktion och kommunikation. Industriländer, såsom Sverige och andra liknande länder i Europa, har fått stor konkurrens från både Östeuropa och inte minst från Kina. Kostnadsläget är lägre där än i vårt land. Det är en allmän åsikt att vi måste öka våra kompetenser och göra det vi är bäst på, t ex forskning och utveckling. Exempel på lyckade satsningar är svensk stålindustri, som gått från att producera stora volymer av stål till att numera specialisera sig på specialstål, t ex rostfritt stål. Teknikutveckling i världen, framförallt i de stora internationella företagen, tvingar de mindre företagen som är underleverantörer att förbättra och förändra teknik, organisation och effektivitet i företagen mycket snabbare idag än för bara tio år sedan. Idag tillverkas mer varor i svensk industri än för tio år sedan, trots att det idag är färre människor som jobbar. (teknikföretagen.se) Kompetensutveckling inom företagen är ett måste för deras överlevnad i och med att samhället ser ut som det gör idag. Detta kan jag belysa med Att behålla framtida nyckelkompetenser skrivet av Fredrik Bengtsson och Annika Daniels, (Linköpings universitet, 2002). Deras arbete framhäver vikten av kompetensutveckling inom företaget. Det är mycket viktigt eftersom förändringar sker så snabbt idag. Gymnasielärare bör se det som att de ger grunden till elevernas arbetskunnande, men det är först på företagen som de sedan får sin spetskompetens genom exempelvis vidareutbildning. Det är därför viktigt att lärarna har kontakt med näringslivet så man vet vad som händer på arbetsmarknaden. Och en ambition har varit att skolan inte ska vara något för sig, utan stå i relation till samhälle och liv. Vi lär inte för skolan, utan för livet (Gustavsson 2002, sid 123). I (Swedbank och Företagarnas Småföretagarbarometer för hösten 2006) utgör svårigheten att hitta tillräckligt kompetent personal det avgörande hindret för nyanställning trots den nuvarande högkonjunkturen.

12 De främsta utmaningarna inför framtiden utgörs sammanfattningsvis av kombinationen höga åldersavgångar, jämförelsevis låg kunskapsintensitet inom många företag samt det fortsatta orosmomentet som utgörs av det synbarligen låga intresset för yrkesinriktad teknisk utbildning. För att hantera den internationellt orienterade ekonomiska utvecklingen framöver är det nödvändigt att dessa problem kan hanteras tillräckligt kraftfullt, vilket inte minst kräver ökad samverkan mellan skolvärlden och näringslivet. Kompetensförsörjningsproblemens konsekvenser för det enskilda företaget kan innebära mer tidsödande anställningsprocesser, högre kostnader för internutbildning och försämrad konkurrenskraft. Resultat av detta leder till ökad risk för flyttning av verksamheten till andra länder. I en undersökning som har gjorts av Regionala Kompetensrådet i Halland har man försökt att ta reda på om skolans industriprogram ger den utbildning som företagarna efterfrågar. Resultatet visar att majoriteten av de medverkande företagen är i stort sett nöjda med gymnasieutbildningens kunskapsinnehåll, som man anser ger den nödvändiga, breda grundkompetensen. Det stora problemet är utbildningarnas låga status, de fortsatt låga elevantalen och tendensen att stora grupper skoltrötta elever med bristande motivation och teknikintresse koncentreras till industriprogrammen.exempel på detta är en uppföljning som man gjort i Halland. (Den långsiktiga kompetensförsörjningen inom teknikföretagen i Halland Regionala kompetensrådet (2007:1) Ett annat exempel på uppföljning är det man har gjort i Ljusdal (Ny fart 2000 i Ljusdal utvecklingsarbete inom industriprogrammet) Skola och arbetsliv har genom detta projekt försökt att knyta samman och utveckla en lokal teknisk/industriell utbildning som svarar mot företagens och arbetslivets behov och samtidigt ger behörighet till vidare studier. Projektets syfte var att skola, företag och fackliga organisationer i Ljusdals kommun tillsammans skulle arbeta fram underlag för att utveckla de framtida behov.samt titta på specifika förutsättningar hos mindre mekaniska företag och diskutera hur utbildningen på bästa sätt kan

13 svara mot deras behov. Målet var också att höja statusen för teknisk/industriell utbildning och yrken. När företagen ombads specificera vad de menar med grundläggande teknisk kompetens framkom följande svar: Grundläggande teknisk kompetens CNC-teknik (Computerized Numerical Control ett maskinstyrsystem) Data både grundläggande och teknisk kännedom om olika styrsystem MPS, monitor (Material- och produktionsstyrning) Plottning (system för ritningsutskrift) Kunna göra beräkningar (Mätteknik) Ritningsläsning Materialkunskap Analytiskt tänkande Grundläggande baskunskaper i kärnämnena är viktiga, följande svar är rangordnade: Engelska Matematik Svenska Data Ekonomi Historia Miljökunskap Fysik När det gäller kunskaper i lagarbete så är majoriteten av de intervjuade också överens om att detta är mycket viktigt. Språkkunskaper: Manualer, kundkontakter och vissa företag koncernspråk gör att engelska, både konversationsoch teknisk, ansågs som ett minimum. Social kompetens:

14 Genomgående definierar de intervjuade social kompetens som ett handlande i samspel med omgivningen, hur man är med andra. Några andra axblock i intervjuerna angående anställningsbarhet: Viktigt med uppträdande. Inom de målstyrda grupperna är det viktigt att ta ansvar för allihop, att inte bara tänka på sig själv. Kunna umgås, passa tider, ha ansvar för sig själv och andra. Samarbetsförmåga, ansvarsmedveten Osv Vad kan skolan göra för att utveckla samarbetet? Majoriteten av de intervjuade lyfter fram kontakten mellan lärarna och arbetslivet som viktigt. Viktigt också att skolan har en välordnad struktur som möjliggör samverkan på olika plan. Att lärarna, både från IP (Industriprogrammet) och NV (Naturvetenskapliga programmet) och skolledare, kommer på studiebesök regelbundet. Men också möjligheten till att kunna fortbilda sig genom företagen. Majoriteten av de intervjuade företagen tar också upp att skolan bör visa lyhördhet mot arbetslivets behov och industrins utveckling. Vad kan arbetslivet göra för att utveckla samarbetet? Konkreta förslag till samverkan som arbetslivet kan ta: Att ställa upp och mötas och ha en dialog om utveckling av utbildningen. Vara med och utforma kursplaner. Att bilda någon form av utvecklingsgrupp. Att bli mer aktiva från företagen och att fackföreningen vågar fråga och ifrågasätta. Erbjuda uppstrukturerade APU (Arbetsplatsförlagd utbildning) platser. Komma på besök i skolan. APU:ns betydelse för utbildningen. APU bedöms i alla intervjuerna som oerhört viktigt, både för företaget och eleven, några tycker det är den viktigaste delen i utbildningen.

15 Kvaliteten på APU tas upp av flera av de intervjuade där det poängteras att eleverna måste få meningsfulla arbetsuppgifter och att de hela tiden har tillgång till handledare. Här är det fackliga representanter och anställda som markerar detta tydligast.(ny fart 2000 i Ljusdal) Inom industriprogrammets utbildning ingår APU. Det innebär att eleverna får använda sina kunskaper som de får i skolan även ute på arbetsplatserna, vilket är positivt eftersom elever lär sig på olika sätt. De har lättare att få in kunskaper genom praktiskt arbete och får bättre förståelse för vad som krävs på en arbetsplats. Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Eleverna skall också orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens (Lpf94 sid 25). Inom APU:n får man som elev känna på att arbeta på ett företag. Redan filosofen John Dewey menade att man ska ställa krav på utbildning. Han tyckte att en elev skulle få prova och utföra experiment, de lär sig bäst då. Hans pedagogik grundar sig på Learning by doing. I boken Pedagogik för 2000-talet, (Egidius, 2003 sid 115) kan man läsa följande Rent allmänt bör det i de flesta situationer vara rimligt att utgå från elevernas verklighetsbild, att bygga vidare på deras nyfikenhet och deras egna frågor. Man ska som elev fungera socialt i grupper samt hålla tider, industrin kräver idag att man jobbar mycket mer självständigt och många företag jobbar med uppsatta mål och inte som tidigare när man hade chefer på olika nivåer som styrde verksamheten. Detta kan man läsa intressanta inlägg om i Ledning och förståelse (Sandberg, Targama, 1998). Ett kompetensperspektiv på organisationer. Ett arbete som jag har funnit kring just APU är APU, länken till skola-arbete skriven av Ann- Christine Westerlin (Malmö högskola, 2006). Den handlar om länken mellan skola och arbetsliv. Den betonar fördelarna för arbetsgivarna och eleverna med den arbetsplatsförlagda utbildningen.

16

17 5. Metod 5.1. Allmänt om metod Med ordet forskningsmetod avser man ibland den vetenskapsteori eller vetenskapssyn forskaren har. Det kanske mest viktiga vid forskning över pedagogiska frågeställningar är om forskningen skall vara baserad på ett kvantitativt eller kvalitativt synsätt. Det kvantitativa och det kvalitativa synsättet Ett kvantitativa synsätt innebär att forskaren samlar in ett stort antal fakta och analyserar dem i syfte att finna mönster eller lagbundenheter som antas gälla generellt för alla människor. Ett exempel kan vara att studera läsinlärningsprocessen för se om det finns en utveckling som är gemensam för alla barn, eller annat att studera sambandet mellan antalet elever i klassen och undervisningens kvalitet. Det kvantitativa synsättet eller perspektivet var tidigare det dominerande. Det är mycket användbart när man vill ha fram allmänna drag, generella tendenser och viktiga faser i en utveckling. Resultaten är breda och täcker en stor yta, men har inte så stort djup. Det har därför under de senaste decennierna allt mer kommit att ersättas av det kvalitativa synsättet. Därför har man menat att det är en bättre forskningsmetod att genomföra öppna intervjuer, där frågorna bestäms utifrån hur intervjun fortlöper, eller löpande observationer, där observatören fritt skriver ned vad han/hon upplever som viktigt i den observerandes handlande. Därefter bearbetas resultaten genom olika former av kvalitativ analys. Ett kvalitativt synsätt innebär att forskaren ifrågasätter förekomsten av generella lagbundenheter och istället inriktar sin forskning på att beskriva det enskilda. Ett exempel är att intervjua några elever som läser på KOMVUX för att försöka förstå hur just de ser på sitt liv och studiesituation. De fördelar man sett med detta alternativ är att det går att beskriva den enskilda läraren eller eleven så att läsaren känner igen dem. Dessutom kan man samla in material om de omständigheter dessa människor verkar i; det gör det möjligt att uppnå en förståelse av varför de handlar som de gör.

18 Slutligen lyfter många fram att man i kvalitativ forskning ofta använder många metoder intervju, observation, enkät, textanalys vilket medger att forskningsobjektet kan belysas ur flera olika synvinklar, där det man ser ur den ena kompletterar det man ser ur den andra. Inom kvalitativ forskning brukar detta kallas metodtriangulering (t.ex. Brewer & Hunter, 1963), med motiveringen att ju fler metoder man använder desto bättre är förutsättningarna för att förstå den utforskande på djupet. Kritiker av den kvalitativa synen brukar hävda att forskningen riskerar att bli subjektiv, att resultaten är alltför beroende av den forskare som samlat in dem för att man ska kunna lita på att de gör en någorlunda rättvisande bild av det som undersöks. Denna subjektivism accepteras dock ofta av dem som ansluter sig till det kvalitativa synsättet. (Johansson, Svedner, 1998 sid ). De viktigaste vetenskapsteoretiska riktningarna beskrivs av Egidius (1986) i Positivism, fenomenologi, hermeneutik. En nyare bok med inriktning på kvalitativ social forskning är Kvalitativ metod och vetenskapsteori av Starrin och Svensson (1994). I McGuigans (1968) bok Experimental Psykology presenteras kvantitativ experimentell metodik tillämpad på psykologiska frågeställningar och Trosts (1994) Enkätboken beskriver enkäten, en klassisk kvantitativ metod. Det finns flera exempel där man med framgång kombinerat den kvalitativa med den kvantitativa ansatsen. Ofta handlar det då om att använda kvantitativ metod för att få en uppfattning om hur det förhåller sig i allmänhet och kvalitativ för att tränga in i enskilda fall. (Johansson, Svedner, 1998) Vi kan tydligt se skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Kvantitativa undersökningar söker numeriska relationen mellan mätbara egenskaper. Man försöker alltså isolera egenskaper, och finna kvantifierbara samband mellan dem. Men kvalitativa undersökningar är inte ute efter kvantifiering. Man vill inte besvara frågorna hur mycket och hur många. I stället försöker man nå en förståelse för den livsvärld människor har, det sätt de ser på sig själva och på sin relation till omgivningen. Ett exempel på kvalitativ undersökning är Linnés klassificering av växter eftersom han klassificerade växter efter vilka egenskaper de har. (Hartman, 2004).

19 En enkätundersökning ger ofta bred, men ytlig information. Enkäter är en utmärkt metod om man behöver fakta om ett större antal personer. En enkät kräver en begränsad arbetsinsats och man får in exakt samma information från alla medverkande. En kvalitativ intervjumetod däremot ger ofta de bästa förutsättningarna för att erhålla den information man vanligen söker vid ett examensarbete. Detta ger möjligheter att förstå både företagarens och elevens attityd, värdering, målsättning. (Hartman, 2004) 5.2. Mitt val av metod Jag ville ha en mer djupgående metod med fria svar, som inte var styrda av enkätfrågor. Metoden jag därför valt är att genomföra en kvalitativ intervjumetod med fyra f.d. elever som slutat industriprogrammet efter fullföljd utbildning för ett eller två år sedan, och arbetar inom yrket som de utbildat sig inför. Jag har även intervjuat fyra arbetsgivare där de nu f.d. elever har sin anställning. Jag såg det som viktigt att frågorna var så öppna att de intervjuade själva fick berätta så fritt att mina frågor bara fick dem att komma igång och att mina frågor skulle vara som en röd tråd genom det intervjuande samtalet. Jag har gjort frågorna så öppna man kan för att få breda svar utan påverkan från mig som frågeställare. Jag har utgått ifrån litteratur när jag formulerade mina frågor, öppna frågor ger breda svar. För att få inspiration och vägledning använde jag mig av Examensarbetet i lärarutbildningen, Johansson m.fl. (1998) och också Vetenskapligt tänkande, Hartman (2004) Jag har också sökt fakta på Internet och litteratur om industrin och funnit intressanta artiklar om att behovet av utbildningen på industriprogrammet är stort, inte minst på grund av kommande pensions avgångar. Men jag har inte hittat några direkt riktade artiklar eller litteratur om de olika möjligheterna som erbjuds och hur man har uppfattat sin utbildning när man kommit ut i arbetslivet. Detta bidrog därför till vissa frågor i min frågeställning Urval Urvalet har skett med syfte på olika inriktningar på industriprogrammet, både plåt och svets och CNC-inriktning.

20 Och försökt få spridning både geografiskt och inom stora och små företag. Urvalet av intervjupersoner har jag gjort i samråd med kollegor på industriprogrammet som har/haft erfarenhet av vad eleverna hade för mål och inställning när de gick sin utbildning. Och i samarbete med mina arbetskamrater, försöka att få intervjupersoner som kommer från olika utbildningsinriktningar inom industriprogrammet. För att få en så bred undersökning som möjligt och få med så mycket som möjligt av kurs och ämnesutbud. Och försökt att se om arbetsuppgifterna de jobbar med idag går att härleda till kursvalen de hade under sin utbildning Genomförandet De intervjuade fick själva gå djupare på det de ansåg viktigt i min intervju och snabbare vid sådant som de inte tyckte var så relevant i min frågeställning. Jag har kontaktat intervjupersonerna per telefon och bestämt tid och plats. Jag har träffat alla på deras arbetsplatser och det har varit bra för mig att se deras arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Detta eftersom det blev lättare för mig att förstå saker som rörde det enskilda företag, eftersom alla företag skiljer sig vad gäller utrustning, lokaler och organisation. Jag kunde lättare förstå deras ställningstagande i vissa frågor. På varje företag fick jag också en rundvandring och information innan intervjun. Alla har tyckt det varit intressant och ingen har dragit sig ur. Jag har spelat in alla intervjuer på mp3-spelare och sedan skrivit av ordagrant vad varje intervjudeltagare hade för åsikter och svar på mina frågor. Varje intervju tog mellan minuter Analys Intervjuerna skrevs ned ordagrant och allt material som jag fann relevant till frågeställningen användes i resultatet. Analysen av mitt resultat skedde genom noggrann läsning av de insamlade materialet. Resultatet har presenterats i form av sammanställda åsikter och vissa citat, som varit liknande i de olika intervjupersonernas svar. Därför har jag valt belysa vissa saker som var mer eller mindre genomgående för allas svar. En djupare analys görs i analyskapitlet, men i resultatet presenteras bara fakta, gemensamma åsikter och citat.

21 Analysen går ut på att just hitta de grundläggande uppfattningarna och därefter ta med citat från olika personer, detta för att ge en tydlig beskrivning av varje uppfattning. (Johansson, Svedner, 1998) Tillförlitlighetsaspekter Med validiteten avses att man som forskare verkligen mäter det som man avser att mäta. Skall jag räkna antalet afrikaner och amerikaner som befinner sig på en fotbollsmatch och jag har ett visst kriterium byggt på utseende och kommer fram till att antalet afrikaner var 100 och antalet amerikaner 50, men det senare visar sig att det verkliga antalet var två afrikaner och 200 amerikaner, så har min mätmetod varit oduglig, alltså inte valid. ( Ejvegård, 2003) Validiteten i mitt arbete anser jag har uppnått en godtagbar nivå. Jag har skrivit av intervjumaterialet ordagrant och jag har under intervjun kontrollerade jag deras svar ständigt med följdfrågor och lät informanten förtydliga vissa svar. Reliabiliteten anger tillförlitligheten hos och användbarheten av ett mätinstrument och av måttenheten. Låt oss ta mätning av längder som exempel. Vi tänker oss att vi har ett måttband av gummi och med dess hjälp fastställer längden på plankor. Om det visar sig att det är svårt att hålla samma längd på måttbandet när man sträcker ut det efter plankorna, blir resultatet att en meter vid en mätning inte förefaller vara lika lång vid en annan mätning. Denna mätningsmetod är alltså inte reliabel. Ett gummiband lämpar sig således inte som måttstock. (Ejvegård, 2003) Reliabiliteten när det gäller mitt arbete tycker jag känns bra. Jag har försökt ställa öppna frågor så att informanten inte har varit styrd av ledande frågor, utan själv haft möjlighet att svara med breda och ej styrda svar. Mina intervjuer inleddes alltid av en genomgång och information av Brinellgymnasiets industriprograms ämnen och kurser Etik Fyra viktiga begrepp när det gäller etik är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. (Hamerén, 2007). Det är viktigt att kunna garantera sina intervjuade dessa komponenter.

22 Examensarbetet måste bygga på respekt för de människor som deltar. Deltagarna får inte föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte, de ska ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kunna avbryta sitt deltagande, utan att behöva oroa sig för några negativa konsekvenser. (Johansson, Svedner, 1998). Före intervjuernas början gick jag igenom mitt syfte med min intervju. Jag informerade varje enskild person att deras anonymitet kunde garanteras. Jag har därför inte valt att nämna några namn eller företagsnamn vid dokumenteringen.

23 6. Resultat Jag har valt att fokusera på de åsikter och svar som majoriteten av informanterna har givit. Dessutom har jag valt ut de svar som knyter an till mitt syfte både kring elever och företagare Eleverna I mina intervjuer har jag intervjuat elever som har svarat att bl.a. karaktärsämnena (CNC- eller plåt och svetsinriktning) upplevdes som mest värdefullt av allt man hade lärt sig efter tre år på industriprogrammet. Ritningsläsningen har alla framhållit oavsett inriktning på industriprogrammet som ett måste för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Dokumentationen om ritningar och dess uppdateringar är en viktig kunskap i varje företags sätt att sköta både nyproduktion och eftermarknad där kunskapen att förstå både gammalt och nytt är en kompetens som måste finnas hos varje medarbetare som sysslar med ritningar i ett företag. Elevcitat: Ritningsläsningskursen var bra och att man som jag ser det nu, gått mer på djupet med dessa kunskaper och gärna lagt mer tid på detta. Truckutbildningen står som en av de mest givande kurserna på industriprogrammet. Detta kan man härleda till att de flesta företag inom regionen där småföretagande är en stor bit av branschen. Då man ofta, som anställd, får köra truck (försörja sig med eget material för montering och produktion). Elevcitat: Truckutbildningen har jag haft väldigt mycket nytta av i mitt arbete och kursen var bra De vill att kursövningarna ska efterlikna en vanlig industri, där man ser en färdig produkt och inte bara ett litet moment, där man kan samarbeta kring ett flöde som efterliknar en produktionslina. Lärarna framhölls försöka efterlikna det riktiga arbetslivet som nu dessa f.d. elever befinner sig i. Elevcitat: Läraren betydde mycket för intresset Mer utbildning i ergonomi och tunga lyft. Gärna arbeta mer i grupp där alla få ta sitt ansvar för sin eller sina moment på en färdig detalj eller övning. Elevcitat: Detta tycker jag ger god moral inför det riktiga arbetslivet

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

INDUSTRI NEJ TACK INDUSTRY NO THANKS

INDUSTRI NEJ TACK INDUSTRY NO THANKS MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen Examensarbete, 5 poäng HT 2004 INDUSTRI NEJ TACK Varför väljer så få elever Industriprogrammet INDUSTRY NO THANKS Why do so few students choose industry education

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Skolinspektionens uppdrag Utbildningsinspektion ett regeringsuppdrag

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Samverkan skola och arbetsliv

Samverkan skola och arbetsliv Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma

Läs mer

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA 71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112)

Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112) Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer 103 33 Stockholm 2009-03-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över betänkandet

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

PROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02

PROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02 PROGRAMRÅDSGUIDEN ett hjälpmedel till dig i programrådet när du, och vi gemensamt, ska bevaka våra intressen i elteknikbranschen Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02 Som ledamot i våra programråd

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. 1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Ge oss lärare mer tid En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan Innehåll Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Undersökning... 7 Yrkeslärarnas

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Att utbilda för jobb.

Att utbilda för jobb. Att utbilda för jobb. Skolan kan finnas mitt i arbetslivet! Kiruna Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Sundsvall Årjäng Uddevalla Trollhättan Orust Borås Göteborg Varberg Halmstad Helsingborg Malmö Falun

Läs mer

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs Inst. för pedagogik Kursplan Sid 1 (4) Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum 1999-06-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Dnr: 843/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell teknik, 120 The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Ansvarig institution

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:2. Arbetsplatsförlagd. utbildning i praktiken. en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar

Sammanfattning Rapport 2011:2. Arbetsplatsförlagd. utbildning i praktiken. en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar Sammanfattning Rapport 2011:2 Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat gymnasiechef Pär Hyss om Viskastrandsgymnasiets samarbete med Vuxenutbildningen. Förbundsdirektör Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen,

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Validering synliggör det informella lärandet

Validering synliggör det informella lärandet Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer