'l 4 REMISS 768/ /13/ /13/5102. Havs- och vattenmyndigheten Juridiska enheten Box GÖTEBORG SVERIGE

Transkript

1 VASA FÖRVALTNINGSDOMSTOL Korsholmsesplanaden 43 PB204,65101 VASA Telefon Fax E-post REMISS 768/ /13/ /13/5102 Havs- och vattenmyndigheten Juridiska enheten Box GÖTEBORG SVERIGE H ws och Vat.r:n mynd;gheten 'l 4 Dnr /J_Lf_ - /L Hänvisning: besvär över regionförvaltningsverket i Nona Finlands beslut nr 83/12/1. Bifogat sändes er för kännedom de bemötanden och det utlåtande som i ärendet givits till förvaltningsdomstolen. Ni bereds tillfälle att senast till förvaltningsdomstolen avge genmäle med anledning av bemötandena och utlåtandet. Förvaltningsdomstolen konstaterar att domstolen för närvarande har ansett att länsstyrelsen i Norrbottens län också är ändringssökande i ärendet utöver havs- och vattenmyndigheten. Förvaltningsdomstolen konstaterar att de originala bemötandena och utlåtandet är på finska, men förvaltningsdomstolen har upprättat en sammanfattning av handlingarna och den här sammanfattningen har översatts till svenska. Sammanfattningen bifogas till denna begäran om genmäle. Outokumpu Stainless Oy och Outokumpu Chrorne Oy hade bifogat sexton bilagor till sitt bemötande. De här bilagorna finns som cd-skiva, vilken också har bifogats. Dessutom sänds er för kännedom en tilläggsutredning av Outokumpu Stainless Oy och Outokumpu Chrorne Oy, som har inkommit till fårvaltningsdomstolen. I svaret bör ärendets diarienummerna /13/5102 uppges. Underlåtenhet att svara utgör inte hinder för att ärendet avgörs.

2 De övriga handlingarna i ärendet finns hos fårvaltningsdomstolen. förvaltningsrättsdomare E-post: kirsi.stark@oikeus.fi BILAGOR Bemötande av Outokumpu Stainless Oy och Outokumpu Chrorne Oy och cd-skiva Bemötande av stadsstyrelsen i Torneå Bemötande av de telmiska tjänsterna i Torneå stad Bemötande av miljöchefen för Torneå, Keminmaa och Tervola miljötjänster Bemötande av Torneå, Keminmaa och Tervola miljönämnd Utlåtande av regionförvaltningsverket i Non a Finland Tilläggsutredning av Outokumpu Stainless Oy och Outokumpu Chrorne Oy Sammandrag av bemötanden och utlåtanden 2

3 SA FÖRV ALTNINGSDOMSTOL orsholmsesplanaden 43 PB VASA Telefon , Fax E-post D nr i,(,\' J o<:h V;,t,rm 1 nync:~ :.eten 'l '~ Oversättning från finska Diarienr / 13/5102 SAMMANDRAG AV BEMÖTANDEN OCH UTLÅTANDEN SOMGIVITSOM BESVÄREN Ärende Besvär i miljötillståndsärende Ändringssöl{ande l. Havs- och vattenmyndigheten, Sverige 2. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå, Sverige Tillståndssökande Outokumpu Stainless Oy och Outokumpu Chrorne Oy, Torneå Beslut som ändringssökandet gäller Regionförvaltningsverket i Norra Finland Ansvarsområdet för miljötillstånd Nr 83/12/1 Regionförvaltningsverket har beviljat Outokumpu Stainless Oy och Outokumpu Chrorne Oy ett miljötillstånd som gäller produktion av ferrokrom och stål i en omfattning förenlig med det tidigare miljötillståndet samt en ökning av den årliga produktionen av stål från 1,7 miljoner ton till 2 miljoner ton, driften vid det nya ferrokromsmältverket och sinterverket med tillhörande hjälpfunktioner vid stålverket i Torneå enligt ansökan. Outokumpu Stainless Oy:s och Outokumpu Chrorne Oy:s bemötande med anledning av besvären Outokumpu Stainless Oy och Outokumpu Chrorne Oy (nedan bolagen eller Outokumpu) har gett ett bemötande med anledning av besvären. Bolagen har anfört att besvären ska förkastas och därtilllagt fram bl.a. följande: Bemötande till kraven gällande kvicksilver och kvicksilverutsläpp Outokumpu har anfört att Torneåverken redan tillämpar åtgärder enligt DAT-slutsatserna i BREF-dokumentet för järn- och stålindustrin (BAT Reference Document for Iron and Steel Production) vid tillverkningen av stål i ljusbågsugn. Vid tillverkning av stål i ljusbågsugn enligt de krav som ställs i BREF-dokumenten ska man i den råvara som används i ljusbågsugnen i mån av möjlighet undvika fi aktioner som innehåller kvicksilver, och BAT-nivån för kvicksilverutsläpp är <0,05 mg/m 3 (n) ( engångsmätnio g, åtminstone 4 timmar, mätperiodens medelvärde). Utöver nämnda krav har i tillståndsbeslutet bestämts att kvicksilverhalten vid de ovan angivna utsläppskällorna i stålsmältverket ska mätas kontinuerligt med en mätutrustning som cirkulerar oavbrutet mellan utsläppspunktema.

4 stålsmältverket har fyra betydande utsläppspunkter. Från varje utsläppspunkt tas mätuppgifter för ungefår tre månader och mätdatarr innehåller olika processituationer. Jämfört med kravet i BAT -slutsatserna är den mängd data som samlas in betydligt större och möjliggör bestämning av utsläppet med klart stön e säkerhet. Att kontinuerlig mätning skulle installeras i varje utsläppspunkt ökar inte väsentligt säkerheten i beställll1ingen av utsläppet. Den ringa fördel som eventuellt skulle kunna uppnås vore inte heller ekonomiskt motiverad. De uppskattade kostnaderna för anskaffning av fyra extra mätanordningar uppgår till ca euro. Tillståndsbeslutet möjliggör stålproduktion på högst miljoner ton. För kvicksilver har en mycket strikt gräns för specifikt utsläpp av kvicksilver angetts, 170 mg/t, vilket är klart lägre än BREF-nivån för järn- och stålindustrin. De specifika och totala utsläpp som lagts fram i besvären grundar sig inte på kraven i BREF-dokumentet för järn- och stålindustrin. Konstaterandet om prutande på BA T -kraven i Länsstyrelsens besvär är i sig koitekt. I det aktuella fallet grundar sig frånträdandet från kravet (ingen förvärmning av återvinningsstål) på det forsknings- och utredningsarbete som Outokumpu har gjort. Förvärmning ökar mängden flyktiga organiska ämnen, vilket även konstaterats i BREF-dokumentet Tillståndsmyndigheten har avvikit från kravet av klart grundade orsaker. På Torneåverken har kvicksilverhaltema mätts i de mest betydande utsläppskälloma och kvicksilvrets ursprung utretts (2006). Redan då underskreds BAT-nivån. Senare hru mätningar visat att nästan allt återvinningsstål innehåller kvicksilver. Utifrån mätningarna är utgör s.k. återvinningsstålfraktion E40 en betydande källa. Fraktionen innehåller olika krossade stycken av låglegerat material, bland annat hushållsmaskiner och bilar. Man vet att särskilt stycken från bijru innehåller kvicksilver. Under de gångna åren har situationen förändrats väsentligt. Reningen av skadliga material och delar i bilskrotet har effektiviserats. Användningen av kvicksilver i bildelar har upphört nästan helt. Bilandelen i återvinningsstålet E40 har även minskat och är nu i genomsnitt 113 av hela massan. Följden av detta är att återvinningsstålet E40 är betydligt renare med hänsyn till kvicksilver och även på andra skadliga komponenter än det var för några år sedan. Samma gäller även andra slag av återvitmingsstål. Till följd av Europeiska unionens s.k. RoHS-direktiv (The Restriction ofthe use of certain Hazardous Substances in Electrical and Electronic Equipment) och relaterade åtgärder kommer mängden kvicksilver i åtetvinningsbara metaller att sjunka ytterligare under de kommande åren. I praktiken har kvicksilver i metallprodukter varit förbjudet sedan år 2006, men den återvinningsmetall som kommer till stålfabrikerna och andra smältverk kommer ännu länge att innehålla rester av kvicksilver, eftersom en stor del av de ursprungliga produkterna har tillverkats innan kvicksilverförbudet trädde i kraft. A vlägsnandet av kvicksilver vid stålsmältverken med olika reningsmetoder är inte heller BAT-teknik enligt I&S BREF eftersom det finns många tekniska skäl till att separata reningsanläggningar inte kan installeras eller inte fungerar kostnadseffektivt vid stålsmältverken. I besvärshandlingarna anges som exempel den teknik som används vid Celsa-fabriken i Mo i Rana i Norge för reningen av kvicksilver i utsläppen. Smältverket i Celsa har konstruerats med utgångspunkt i CONSTEEL-tekniken. I Tomeå bygger processen på satsvis smältning. Förvärmning av återvitmingsstålet på motsvarande sätt är inte möjligt och utloppsgaserna limehåller sporadiskt glödande partiklar som når ftlteranläggningen. Om antändningskänsligt kol injekteras i detta gasflöde är följden med stor sannolikhet brand eller till och med explosion. 2

5 Iniöraode av CONSTEEL-tekniken på Tomeåverken skulle förutsätta att man gör betydande förändringar och bygger upp smältverken på nytt. Outokumpu utreder ständigt de tekniska förutsättningarna för injektering av kol eller motsvarande teknik som en del av det nmmala utvecklingsarbetet med processer och reningstekniker. Hittills har dock ingen teknik som lämpar sig för den nuvarande produktionsprocessen återfunnits. Bestämmelse nr 68 i tillståndsbeslutet förutsätter uttryckligen att råvaror, inklusive åteivinningsstål, ska vara så rena som möjligt och att detta ska säkerställas i enlighet med BREF-dokumentet bl.a. genom granskningar och utbildning av personalen i identifiering av skadliga material och stycken. Tillståndsbeslutet för Tomeåverken försvårar inte uppfyllandet av normerna om miljökvalitet och prioriterade ämnen i EU:s vattenpolicy ( /EC). I Norden är långväga spridning och naturens eget kretslopp av kvicksilver den huvudsakliga källan. Kvicksilvrets kretslopp i naturen och avdunstning i luften är globalt antropogent, dvs. mycket mer betydande än utsläpp som härrör från mänsklig verksamhet. Eftersom kvicksilver från fabrikens utsläpp utifrån mätningar och analyser knappt syns i den lokala naturen kan det inte heller försämra uppnåendet av målen för vattnets kvalitet varken i Sverige eller Finland. I miljö- och hälsoundersökningar som gjorts i omgivningarna kring Torneå har inte visat på några avsevärt förhöjda kvicksilverhalter eller olägenheter av sådana. Miljöoch hälsoforskningsrönen i anslutning till Outokumpus utsläpp i Torneåregionen är mångsidiga och globalt sett unika, och de grundar sig på vetenskapliga metoder, publikationer och långtidsutredningar. Om det är grundal alt ställa upp en gräns för specifika utsläpp av kvicksilver borde gränsen vara 200 mg per producerat ton stål. Detta värde har lagts fram som en typisk nivå i BREF-dokumentet för järn- och stålindustrin. HAT-slutledningarna innehåller inte ens någon nivå för specifika utsläpp av kvicksilver. Bemötande till kraven som gäller PAH-, HCB-, PCB-, PCDD- och PCDF-utsläpp samt dioxiner och furaner i allmänhet Enligt Outokumpu grundar sig kraven inte på Jag, dokumentet om bästa tillgängliga teknik eller andra normer eller myndighetsföreskrifter som tillämpas inom miljöskyddet. I bestämmelserna 12 och 73 i tillståndet bestäms om dioxin- och furanhalterna, mätning och utredning av halterna samt möjligheterna att eliminera dessa föreningar. Tillståndsbestämmelserna grundar sig på HAT-slutsatserna i BREF-dokumentet för jäm- och stålindustrin. Det finns otaliga skadliga organiska föreningar och det är inte rimligt att en verksamhetsidkare ska utreda alla möjliga föreningar. Tillämpning av försiktighetsprincipen kan inte innebära att en verksamhetsidkare åläggs genomföra ett projekt som påminner om omfattande basforskning. Gränsen 0,1 g/år, vilken lagts fram för dioxin- och furanutsläppen, är grovt räknat 25 gånger mindre än värdet 0,1 ng/m 3 som anges i HAT-dokumentet (3 Mm 3 /h x 24 h x 350 x O, l ng/m 3 = 2,5 g/år). Kravet grundar sig tydligen på en uppskattning av det förväntade utsläppet, vilket inte stämmer. 3

6 Enligt de senaste mätningarna (årsrapporterna ) är PCDD- och PCDF-utsläppsnivån 0,02-0,04 g/år, dvs. mindre än det framlagda kravet. Trots detta är det inte nödvändigt att ställa striktare tillståndskrav än vad som anges i BA T -slutledningarna. I besvärshandlingarna ingår uppgifter om dioxinhalten i vissa fiskatter i Bottenhavet som strider mot forskningsrön och allmänna fakta. Den jämförelse av skadliga ämnen som lagts fram är vetenskapligt inkompetent och mot biologiska fakta, eftersom fisk av samma storleksklass i stället för fisk av samma åldersklass har använts i jämförelsen. Jämförelsen är inte relevant för Torneåverken. Bemötande till kraven om utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider Enligt Outokumpu grundar sig de anförda kraven på utsläppsgränser inte på Non-fenous Metats Industries-BREF-dokumentet, vilket gäller för och ska tillämpas på produktion av fermkrom och på sinterverk Kraven grundar sig på BREF-dokumentet för järn- och stålindustrin (Iron and Steel Production), vilket inte kan tillämpas som grund för kraven i tillstånd för fenakromproduktion eftersom det har utarbetats för en annan industribransch. De jämförelseanläggningar som lagts fram i besväret är anläggningar som producerar järn och omständigheter som gäller deras BAT-teknik och utsläpp behandlas i BREF-dokumentet för järn- och stålindustrin. En jämförelse av partikelutsläppen och utsläppen av svaveldioxid och kvävedioxider vid fenakromfabriken i Torneå på senare år med typiska utsläppsnivåer i Non-ferrous Metats Industries-BREF-dokumentet visar att utsläppen med undantag för utsläppen av kväveoxider är nära nedre gränsen eller underskrider BREF-nivån. Även utsläppen av kväveoxider ligger på en typisk nivå. För dessa utsläpp har inga egentligabat-nivåer angetts i BREF-dokumentet. Non-ferrous Metals Industrics-BREF-dokumentet håller nu på att uppdateras och nästa dokument kommer även att innehålla BAT-slutledningar. De typiska utsläppsnivåerna i BREF-dokumentet har redan uppnåtts i fermkromproduktionen i Torneå. I Naturvårdsverkets utlåtande har BAT-värden använts som underlag för kraven, men av utlåtandet framgår inte vilket BA T -dokument som tillämpats. I de många undersökningarna av luftkvaliteten som utförts i Torneå och Raparanda med omgivningar har man inte konstaterat att Torneåverken skulle medföra överskridningar av riktvärdena eller de s.k. kritiska nedfallshalterna av svaveldioxid eller kväveoxider, och inte heller har skadliga verkningar av dessa utsläpp rapporterats. Så kommer det att vara även vid den framtida produktionen. För en skärpning av tillståndskraven enligt kraven finns det inga miljö- eller hälsogrunder som skulle bottna i lokala fakta eller undersökningar. Undersökningarna och modelleringarna visar också på den goda luftkvaliteten i regionen, vilken redan konstaterats med hjälp av mätningar. Exempelvis strider Länsstyrelsens motivering till svavelnedfallet och slutledningen av den mot Meteorologiska institutets modell av den framtida situationen i Torneåregionen. När det gäller stofthalten i utloppsgasen från reningsanläggningar för rökgaserna är tillståndsbeslutet i huvudsak förenlig med kraven, ställvis till och med striktare. För flera utsläppskällor under m3/h har redan det lägre gränsvärdet 5 mg/m3 fastställts. Vid vissa utsläppspunkter där flödet är över mg/m3 används gasskrubbrar av tekniska skäl. Att använda påsfilter eller motsvarande s.k. torrfilter ät' inte tekniskt möjligt. Rökgaser innehåller fukt och filtrering av dem särskilt under den kalla årstiden skulle medföra störningar av driften och därigenom utsläpp i filteranläggningarna. Skrubbrarna är också nödvändiga för avlägsnaodet av gasformiga skadliga ämnen (svavel- och kväveoxider, cyanider). När det gäller damm har gasskrubbrar som bäst 4

7 Torneå stadsstyrelses bemötande rengöringsnivån 5-10 mglm3, medan den typiska nivån är mglm3. Tillståndsbestämmelsema grundar sig på dessa nivåer av teknisk prestanda. Därtill har t.ex. målvärdet 5 mglm3 fastställts for gasskrubbrarna i sinterverket Det slam som uppkommer av skrubbrarna vid ferrokromsinterverket i Torneå, vattenreningsslammet, är värdefullt avfallsmaterial som ersätter bentonit. Damm som samlas upp i filtren skulle gå till slutdeponering. Vid kallvalsverket finns det vissa utsläppskällor där flödet är större än m3/h och för vilka gränsvärdet har fastställts till 1 O mglm3. Det totala utsläppet per år är bara ca 6 ton för kallvalsverk 1 i sin helhet. Att fastställa striktare gränsvärden skulle bara ge en marginell förändring men dock fömtsätta en investering av orimlig omfattning. Jämfö1t med den ekonomiska satsningen skulle ingen nämnvärd fördel uppnås. Bemötande till kravet om att göra en utredning om utsläpp av miljöfarliga ämnen från behandling och slutdeponering av avfall Enligt Outokumpu anfördes kravet i Naturvårdsverkets kompletterande utlåtande , men kravet har inte lagts fram i de besvär el1er utlåtanden som givits före besvärstidens utgång. Kravet avvisas eftersom det lagts fram efter besvärstidens utgång. Kravet på att låta göra ytterligare utredningar är inte grundat för övrigt heller. Enligt Outokumpu torde kravet på tilläggsutredning grunda sig på bristande fakta, sammanblandningar och antaganden och inte på det miljötillstånd för Torneåverken som varit under behandling, myndighetsbesluten om depon.ier eller områdets nuläge. Ett deponiområde (Selleen kaatopaikka-alue) har redan stängts på Norra-Finlands miljötillståndsverks beslut nr 102/0711 (PSY-2007-Y-21) och övervakas av Lapplands miljöcentral (sedermera Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland). Bemötandet till kravet om att utreda eventuella olägenheter av osmium Enligt Outokumpu finns det inget behov av att göra utredningen. År 2007 återfanns förhöjda osmiumhalter i växter i Raparandaområdet Eftersom osmium förekommer i naturen i ytterst små mängder framträder redan mycket små mängder som förhöjda halter. I de gjorda utredningarna lokaliserades ferrokromfabriken som källa till osmium. Enligt vad man känner till idag är osmium ett inert och ofarligt grundämne. Endast en av dess oxider, osmiumtetraoxid, är farlig. Osmiumtetraoxid är en kraftig oxidant som på samma gång reduceras till en ofarlig förening. Vid alla mätningar bestämdes osmium, inte osmiumtetraoxid. Meteorologiska institutet har gjort upp en spridningsmodell för osmiumutsläpp på uppdrag av Outokumpu. De halter som modelleringen gav jämfördes med de arbetshygieniska riktvärdena för osmiumtetraoxid (HTP), eftersom inga motsvarande rikt- eller gränsvärden har bestämts för uteluft. Antagandet i modelleringen byggde på sämsta tänkbara situation, dvs. att all osmium som frigörs skulle ha fmmen tetraoxid. Resultaten visade att halterna i inandningsluften var flerfaldigt under HTP-värdena till och med enligt det värsta scenariot (20 kg/år). Efter denna utredning konstaterade de lokala hälsovårdsmyndigheterna och Närings-, trafik- och miljöcentralen att frågan inte kräver tilläggsutredningar och handläggningen av frågan lades ned. I Sverige har utredningsarbetet och grundforskningen i ärendet tydligen fortsatt. Vetenskapliga artiklar har publicerats om undersökningarna, men de innehåller inget vetenskapligt bevis på lokala miljö- eller hälsoolägenheter av osmium. Tomeå stadsstyrelse har gett ett bemötande med anledning av besvären. s tadsstyrelsen har bland annat konstaterat att styrelsen inte har ansett det vara grundat 5

8 Bemötande från de tekniska tjänsterna i Torneå stad att söka ändring i miljötillståndet för Outokumpus Tomeåverk. Outokumpus fabriker ligger mycket närmare bostadsområdena i Tomeå än bostadsområdena på den svenska sidan och miljökonsekvenserna av fabrikerna har undersökts mer på Tomeåsidan än i Sverige. Exempelvis ökar fördubblingen av feltokromproduktionen de årliga utsläppsvolymerna, men de överskrider varken de gräns- eller riktvärden som ställts av hälso- och miljöskäl Meteorologiska institutet har mätt konsekvenserna av Outokumpus fabriksutsläpp på luftkvaliteten åren 2003, 2011 och 2012 samt gjort spridningsmodejlberäkningar åren 2004 och 2012, enligt vilka följande slutsatser kan dras: De miljö- och hälsorelaterade riktvärdena för svaveldioxid och kväveoxider överskrids i nuläget inte i Torneå eller närområdena på grund av utsläppen från Outokumpus fabriker, och inte heller i den nya situationen med utökad produktion. Kvicksilver- och metallnedfallet har i årtionden mätts utifrån mossa inom ramen för en gemensam internationell undersökning samt som separata sampel bland annat av bär på uppdrag av miljö- och hälsotillsynsmyndigheterna i städerna Tomeå och Haparanda. I undersökningarna har inga oroväckande halter av kvicksilver påträffats. De lokala miljö- och hälsoforskningsrönen i anslutning till Outokumpus utsläpp är mycket heltäckande och mångsidiga i Torneå. Kraven på skärpta tillståndsgränser på grund av att kunskap eller konsekvensbedömningar saknas bottnar inte i områdets hälso- och milj öförhållanden. De tekniska tjänsterna i Torneåstad har gett ett bemötande med anledning av besvären. Man har bland annat konstaterat att Röyttänniemi ända sedan fabriken grundades år 1967 har varit ett område där tung industri varit den anvisade markanvändningen. l Tomeå generalplan 2021, vilken vann laga kraft år 2010, har de för tung industri reserverade områdena utvidgats. I det sammanhanget gjordes en konsekvensbedömning på det sätt som förutsätts i markanvändnings- och bygglagen. Med anledning av konsekvenserna tillsattes bland annat en 1,5 km konsulteringszon enligt Seveso Il-direktivet utanför det markanvändningsområde där kemikalier behandlas. Området sträcker sig delvis även till vattensystem- och skärgårdsområdet i Haparanda. Bemötande från miljöchefen för Torneå, Keminmaa och Tervota miljötjänster Miljöchefen för Tomeå, Keminmaa och TervoJa miljötjänster har gett ett bemötande med anledning av besvären. Miljöchefen har bl.a. konstaterat att Meteorologiska institutet har undersökt luftkvaliteten i Torneå flera gånger under de senaste 15 åren. Åren medverkade Outokumpus fabriker samt Raparanda stad och Torneå stad i undersökningen. Undersökningen fokuserade på undersökning av stadsluften, särskilt på finpartiklar och tungmetaller i dessa. I slutledningarna av undersökningen har man fastslagit att de gränsvärden som ställts för finpartikelhalterna i inandningsluften inte överskreds i Torneå under mätningsperioden och attjämförelsen av haltema kan tillämpas åtminstone riktgivande även på bedömningen av luftkvaliteten i Haparanda. J undersökningen konstaterades vidare att de genomsnittliga halterna av arsenik, nickel och kadmium som analyserades bland inandningsbara partiklar i Torneå år 2011 inte överskred de målvärden som angetts för årsgenomsnittet På grund av den korta mätningsperioden kan resultaten betraktas som riktgivande. 6

9 Torneå, Keminmaa och TervoJa miljönämnd Utifrån de undersökningar som gjorts i omgivningarna kring Tomeå kan man säga att effekter av metallfabrikerna i Röyttäområdet syns i miljön särskilt i närheten av anläggningarna. Miljö- och hälsomyndigheterna har emellertid inte haft behov av att t.ex. begränsa bärplockningen i skogarna nära fabrikerna. Tomeå, Keminmaa och Tervala miljönämnd har gett ett bemötande med anledning av besvären. Miljönämnden har gett ett bemötande med samma innehåll som miljöchefen. Därtill har nämnden hänvisat till Meteorologiska institutets utredning med spridningsmodeller Enligt sammanfattningen i nämnda utredning skulle de halter som förorsakas av Outokumpu Stainless Oy:s punktmässiga utsläpp underskrida de högsta gällande rikt- och gränsvärdena som gtundar sig på hälsoeffekter både i nuläget och i framtiden, ifall F3-kombinatet byggs och tas i bruk i enlighet med planeringsvärdena. Enligt modellberäkningama skulle de halter som fabrikshelheten medför även underskrida de kritiska nivåer som ställts upp för skyddandet av naturen och ekosystemet. Utlåtande från Regionförvaltningsverket i Norra Finland Regionförvaltningsverket i Norra Finland har gett ett utlåtande med anledning av besvären. Regionförvaltning har hänvisat till sitt beslut och till motiveringarna till beslutet och ansett att besvären inte ger anledning att ändra tillståndsbeslutet 7 Jag intygar att översättningen överensstämmer med den för mig företedda finska ursprungstexten. Nådendal, den 6 februari 2014 ~11-&L...--, 4 /- 'l~ Monika Sukoinen Auktoriserad translator