T E I I. Svenskt biotekniskt företagande och etisk debatt. Technology, Entrepreneurship, Innovation and Industry. Hertha Hansson. Rapport B.1.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "T E I I. Svenskt biotekniskt företagande och etisk debatt. Technology, Entrepreneurship, Innovation and Industry. Hertha Hansson. Rapport B.1."

Transkript

1 T E I I Svenskt biotekniskt företagande och etisk debatt Hertha Hansson Rapport B.1.5, 2001 Rapport från Forskningsplattformen TEII Technology, Entrepreneurship, Innovation and Industry

2 Forskningsplattformen TEII vid Högskolan i Halmstad Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) finansierar under perioden en forskningsplattformen kallad Technology, Entrepreneurship, Innovation and Industry (TEII) vid Högskolan i Halmstad. TEIIs syftar dels till att ge Högskolan möjlighet att senare få stöd från stiftelsen för en profilsatsning, dels att öka Högskolans möjligheter att få stöd från andra kvalitetsgranskande forskningsfinansiärer. Ett stort tack till KK-stiftelsen för det generösa bidraget! Inom ramen för forskningsplattformen har ett 30-tal forskningsprojekt bedrivits och fem forskarutbildningskurser givits, där ett stort antal personer från Högskolans alla sektioner deltagit. Under en inledande fas var verksamheten inom plattformen inriktad på de tre områdena Dynamisk teknikutveckling (under ledning av professor Lars Bååth), Dynamiskt lärande och företagsutveckling (professor Hans Landström) och Samhällsdynamik och lokal utveckling (docent Per-Olof Olofsson). Sommaren 2000 genomfördes en fokusering av plattformens inriktning och verksamheten fick en ny ledning. Fokuseringen innebar dels en geografisk inriktning på Sydvästregionen (västkusten från Göteborg till Malmö), dels att innovationssystem och lärande gavs stor tyngd. De tre nya forskningsområden som verksamheten koncentrerats till är Sydvästregionen som en lärande region (med professor Bernd Hofmaier som ansvarig), Sydvästregionens innovationssystem (professor Sven Åke Hörte) och Dynamisk teknik (professor Lars Bååth). Information om plattformens verksamhet finns främst att hämta via plattformens hemsida (http://www.hh.se/teii/teii/) där bl.a. samtliga skrifter som skrivits inom ramen för TEII finns listade. Ett antal rapporter som skrivits under 2001 publiceras även i den här rapportserien. Rapporterna är skrivna inom plattformens olika projekt och författarna ansvarar själva för den egna rapporten. Jag vill å forskningsplattformen TEIIs vägnar framföra ett tack till alla medarbetare och skribenter som bidragit till plattformens verksamhet, och som gjort det möjligt att skapa den plattform som Högskolan behöver i sin fortsatta forskningsuppbyggnad. För forskningsplattformen TEII Sven Åke Hörte

3 SVENSKT BIOTEKNISKT FÖRETAGANDE OCH ETISK DEBATT... 2 INLEDNING... 2 Syfte... 2 Material och metod... 3 Preliminärt resultat... 4 BIOTEKNIK... 5 Gammal eller ny teknik?... 5 Gammal eller ny rädsla?... 5 Begreppen biologi och bioteknik... 6 Bioteknik som teknik...7 Bioteknik som "boundary object"...7 Sammanfattning och kommentarer...8 OPINION OCH ETIK... 9 KONTEXTER Upplevda och rekonstruerade kontexter Svensk kemiindustri och bioteknik TVÅ TIDSKRIFTER: KEMISK TIDSKRIFT OCH AFFÄRSVÄRLDEN Kemisk tidskrift talet talet talet...15 Särskilda satsningar på bioteknik...18 Bioteknik för ungdom...18 Bioteknik & biokemi talet...19 Sammanfattning...21 Affärsvärlden talet talet talet talet...26 Sammanfattning...27 Sammanfattning: Etik och opinion i Kemisk tidskrift och Affärsvärlden AXPLOCK FRÅN NÅGRA INTERNATIONELLA STUDIER Vivien Walsh: "Demand, public markets and innovation in biotechnology", Peter Wheale & Ruth MacNally: "Biotechnology policy in Europe", Mark F Cantley: "Popular attitudes, information, trust and the public interest", S Hayward: "Towards a political economy of biotechnology", Sammanfattning NÅGRA REFLEKTIONER KRING BIOTEKNIK, ETIK OCH RÄTTSKULTUR SUMMERING LITTERATUR

4 SVENSKT BIOTEKNISKT FÖRETAGANDE OCH ETISK DEBATT INLEDNING När Paul Berg tillsammans med andra forskare i mitten av 1970-talet tog initiativ till en paus i den molekylärbiologiska forskningen för att tänka igenom konsekvenser och risker var syftet att förekomma negativ opinion och politisk inblandning. Forskarna upplevde sig stå inför ett genombrott i den praktiska hanteringen av DNA. Hybrid DNA-teknik väckte stora förhoppningar om kommersiella tillämpningar. Vid en konferens i Asilomar 1975 presenterades riktlinjer för den fortsatta forskningen. Men de satte inte den punkt i den kritiska debatten som initiativtagarna hade hoppats. Optimismen kring framtida tillämpningar och ifrågasättande kritik följde biotekniken även i fortsättningen. Bioteknikens applikationer och kommersialisering har under 1900-talets sista decennier varit föremål för en fortsatt etisk debatt. Där några identifierat möjligheter har andra sett risker och etiska konflikter. Har denna fokusering på etiska aspekter haft några effekter på företagande med anknytning till området? Man kan fråga sig hur och var effekterna i så fall varit mest påtagliga. Har den etiska reflektionen fungerat drivande/hindrande på utvecklingen, har den legitimerat, utåt och inåt mot den egna organisationen? En studie med inriktning på de biotekniska innovationssystemen, varav företagande och kommersialisering är en del, har anledning att uppmärksamma denna debatts reception. De sammanhang där biotekniken och dess applikationer utvecklas präglas varken internationellt eller nationellt av ett enhetligt etiskt perspektiv utan av konkurrerande och inbördes motsägande värderingar/värdesystem. Ett flertal etiska perspektiv bryts mot varandra. Så är t ex mötet mellan dem som värnar djurens rätt respektive människans värdighet inte alltid konfliktfritt, inte heller mellan utilitarism och humanistisk personalism. Miljöengagemang kan hos några vara kombinerat med en teknik- och vetenskapsoptimistisk hållning, hos andra med skepsis. Rachel Carson och Björn Gillberg tror att lösningar finns i vetenskapens vidare utveckling till skillnad från många debattörer inom vad som ibland kallas ekologism med en mera teknik- och vetenskapskritisk uppfattning. Inom sådana spänningsfält har företagen att hantera produktutveckling, produktionssätt, marknadsförhållanden och marknadsföring. Med sådan föreställningar i bakhuvudet formulerades de första frågorna för studien. Men, som kommer att framgå av den fortsatta redovisningen, i det studerade materialet syns få tecken på intresse från dem som engagerade sig för biotekniken för den etiska debatten som sådan. Vad som syns är en reaktion på, inte en reception av, den etiska debatten. Syfte Syftet med delprojektet Svenskt biotekniskt företagande och etisk debatt var ursprungligen dels att ringa in och identifiera de värderingar/värdesystem som mobiliserats för att bedöma biotekniken och dess applikationer, dels att studera hur svenskt biotekniskt företagande hanterat de etiska problem som kritiska opinioner ställt dem inför. Syftet var inte i första hand att fokusera på politiska instanser som lagstiftare och regelgivare, inte heller på massmedia eller akademisk debatt, utan att på den begränsade forskningstid som stod till förfogande koncentrera på företag och branschorganisationer. Detta ursprungliga syfte har efter hand fått både inskränkas ytterligare och även delvis omformuleras. Inskränkningen gäller det empiriska materialet. Omformuleringen av frågeställningarna blev nödvändig då det visade sig att etisk debatt eller etiska kommentarer i det genomgångna materialet, i den mån de alls förekommer, håller sig på en mycket allmän nivå. Uppgiften att ringa in och identifiera värderingar/värdesystem var inte genomförbar. Mot bakgrund av det negativa resultatet, den frånvarande etiska debatten och ointresset för de etiska frågorna, blev det viktigare att 2

5 söka svar på andra frågor än de ursprungliga: Hur kommer det sig att den i andra sammanhang omvittnade intensiva etiska debatt kring biotekniken var så lite synlig i materialet och vad sa det om branschens hanteringen av de etiska frågorna? (För ytterligare kommentarer av bakgrunden till dessa förändringar av se nedan.) Material och metod Delprojektets från början begränsade omfattning har naturligtvis påverkat tillvägagångssättet. Projektet har karaktär av pilotstudie, en förberedelse för en senare utvidgad undersökning. Tanken var från början att med utgångspunkt i svensk fackpress få en inblick i hur svenska företag med anknytning till bioteknik hanterade de etiska problem modern bioteknik och olika opinioner ställde dem inför. På ett tidigt stadium stod det emellertid klart att även om det fanns ett stort material att ta sig igenom, fanns indikationer på att det inte skulle innehålla så mycket konkret att ta fasta på. För att något råda bot på detta gjordes en mer noggrann genomgång av ett par representativa tidskrifter som kunde förväntas täcka området bioteknik och företagande och som också hade ambitionen att vara breda. Ett kriterium som spelade in i valet av tidskrifter var att de getts ut under hela perioden Först föll valet på Kemisk tidskrift och Industria. Den senare, organ för Svensk arbetsgivareförening, visade sig dock ändra karaktär från början 1970-talet. Från att ha varit en bred tidskrift med ambition att se företagandet och företagandets villkor i samband med samhällsutveckling och samhällsdebatt reducerades dess efterföljare snart till att bli ett rent intressestyrt medlemsblad med främsta syfte att motarbeta löntagarfonderna. En delvis omvänd utveckling genomgick tidskriften Affärsvärlden som också täcker in perioden. Den fick i undersökningen ersätta Industria. Tillvägagångssättet präglas av en idéhistorisk metod som har sin utgångspunkt i en strävan att i första hand synliggöra idéers kontexter och där begreppshistoria utgör ett viktigt inslag. Det är en metod som hämtat inspiration från den engelske historikern Quentin Skinner och den tyske sociologen Reinhart Koselleck. Inom den s k Cambridgeskolan har Skinner tillsammans med J A G Pocock spelat en stor roll för den politiska idéhistorien genom att sätta fokus på den språkliga kontextens betydelse vid tolkning av historiska texter. Pocock visar på den repertoar av språk som t ex en politisk agitator kan ha tillgång till och hur den utnyttjas allt efter publik. Skinner anknyter till filosofen J L Austins teori om talhandlingar när han säger att texten måste förstås som "an intended act of communication". Det är ett ställningstagande mot en enbart intertextuell tolkning för utnyttjandet av en vidare språkligt kontext. Den relevanta språkliga kontexten inkluderar, för Skinner, den språkmiljö i vilket textproducenten i egenskap av kommunikatör uppfattar sig verka. 1 Koselleck är kritisk förnyare av tysk idealistisk begreppshistorisk tradition. Äldre begreppshistoria har, enligt Koselleck, inte sett sambandet mellan å ena sidan begreppens uppkomst och förändringar samt å andra sidan sociala och politiska förändringar. Ett sätt att tydliggöra sådana samband är att studera och jämföra ett begrepps språkfält vid olika tidpunkter. 2 De undersökta tidskrifterna Kemisk tidskrift och Affärsvärlden har med sina respektive bakgrunder i form av ägare, redaktörer och medarbetare under åren skapat ett rum för kommunikation anpassat för sina målgrupper. Biotekniken som begrepp och fenomen omges i tidskrifterna av delvis olika språkliga miljöer. Det bidrar till att olika språkliga fält uppstår kring fenomenet "bioteknik". Det är i första hand till denna kontext som undersökningens frågeställningar relateras och det är ur denna läsning som nya frågeställningar genereras. 1 Quentin Skinner, "Meaning and understanding in the history of ideas", History and Theory (1969: 1). 2 Melvin Richter, The History of Political and Social Concepts: a Critical Introduktion (New York/Oxford, 1995). 3

6 Preliminärt resultat I en viss mening kan resultatet sägas vara negativt. Det syns mycket lite av sådant som kopplar samman etik och biotekniskt företagande i här genomgångna tidskrifter, och det som finns har inte den karaktär att uppgiften att ringa in och identifiera värden/värdesystem som mobiliserats för att bedöma de biotekniska innovationerna och applikationerna kunnat genomföras. Någon egen etisk reflektion kan inte tidskrifterna sägas stå för, med något enstaka undantag. Vad som återspeglas är fragment av en etisk debatt som förs någon annanstans, huvudsakligen av andra och dessa andra synes inte vara företrädare för biotekniskt företagande. Hur kom det sig att det som i olika samtida rapporter och utvärderande tillbakablickar utpekats som en av de faktorer som kommer att avgöra bioteknikens framtid knappast diskuterades av de branschorgan som var närmast berörda eller av ekonomiska intressen? Det var den fråga som naturligen inställde sig mot bakgrund av det "negativa" utfallet. Svaret ligger delvis i rapportens preliminära svar på frågan hur branschen hanterade de kritiska opinioner som ger sig till känna. Man hanterade dem genom att gå samman, bilda kommittéer och grupper. Huvudstrategin var att i första hand påverka/informera beslutsfattare, inte att komma i dialog med dem som framförde kritiken. Efter hand ställdes också krav på att politikerna aktivt skulle medverka till att skapa en till biotekniken mer positiv opinion. Det finns ett antal olika faktorer som kan ha bidragit till den strategi som allteftersom utvecklades och etablerades. Graden av omedelbara hot mot existerande ekonomiska värden, d v s hur lång tid man uppfattade att man hade på sig för att agera, har antagligen haft stor betydelse liksom tidigare erfarenheter av liknande situationer. 4

7 BIOTEKNIK Gammal eller ny teknik? Många uppfattar bioteknik som ett modernt fenomen, men i själva verket har den en lång historia. Biotekniska metoder har utnyttjats av människan sedan urminnes tider. Ungefär så inleds många förklaringar till vad bioteknik är, för att efter exemplifieringar med olika jäsningsprocesser landa i hybrid DNA-teknik. Tendensen att se biotekniken som gammal eller ny hänger till en del samman med vilken definition man utgått ifrån. Nationalencyklopedin med sin definition av bioteknik som "det tekniska utnyttjandet av celler och cellbeståndsdelar för att framställa eller modifiera produkter" lyfter fram det nya. Som exempel på bioteknik nämns fermentationsprocesser och genteknik. Med anknytning till en äldre syn formulerar Lennart Daléus och Gunnel Hedman en vidare definition: "utvecklandet av tekniker som använder organismer eller delar av organismer" gjorde det amerikanska Office of Technology Assessment (OTA) försök att lösa avgränsningsproblemet genom en uppdelning i gammal och ny bioteknik. Behovet av att komma tillrätta med etikettsförvirringen kan delvis förklaras med de förväntningar som kommit att förknippas med biotekniken. Utnämnd till framtidens industriella teknik har biotekniken dragit till sig stora och små placerares intresse. Det har funnits ekonomiska fördelar i att uppfattas vara en del av det biotekniska projektet framför allt för organisationer och personer involverade i forsknings- och utvecklingsarbete. Det är en förklaring till bredvilligheten att ge bioteknikbegreppet en vid tolkning men det är långt ifrån hela förklaringen. En annan anledning kan vara antagandet att skepsis gentemot biotekniken var en följd av att det var något nytt och okänt. Genom att koppla den nya hybrid DNA-tekniken till en urgammal företeelse framstod den som mindre hotande. Det blev också möjligt att hantera moståndet som ett exempel på ett mer generellt problem: den skepsis med vilken ny teknik överhuvudtaget bemöttes. Allmänhetens förståelse och reception av ny teknik har under andra hälften av 1900-talet tilldragit sig politiska beslutsfattares allt större intresse. Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki satte inte bara punkt för andra världskriget; de kom också att få ett stort indirekt inflytande på de västerländska demokratiernas inre politiska processer. De på många håll starka folkliga opinionerna mot atomkraftens civila tillämpningar gjorde ett varaktigt intryck på politiker och makthavare. Under etiketterna "forecasting" och "technology assessment" utvecklades på 1960-talet i USA strategier för de styrandes information om och introduktion av tekniska nyheter. Syftet var att förebygga sociala konflikter och undanröja hinder för teknisk utveckling i form av negativa opinioner. Modellen introducerades under 1970-talet i flertalet europeiska länder med utvecklingen inom biotekniken som en starkt pådrivande faktor. Med biotekniken följde också större uppmärksamhet på teknikvärderingens rent etiska aspekter. Även om man väljer att se på biotekniken som något "urgammalt" går det inte att komma ifrån att utan 1970-talets vetenskapliga och tekniska genombrott hade den, positivt eller negativt, inte tilldragit sig samma stora intresse. Gammal eller ny rädsla? Bioteknik kan upplevas som ett riskfyllt gränsöverskridande mellan det döda och det levande, mellan maskin och organism. Men de största farhågorna brukar förknippas med rädslan för att människor med manipulativa och främmande metoder stör och förstör en naturlig ordning vars komplexitet vida överskrider vad något mänskligt intellekt till fullo antas kunna förstå, antingen denna ordningen är en skapelse av evolutionen eller en gudom. En rädsla för att överskrida natu- 3 Lennart Daléus & Gunnel Hedman, Biotekniken: Den nya utmaningen (Stockholm, 1989). 5

8 rens gränser förutsätts ofta vara djupt förankrad i vår kultur och ett stråk av sådana föreställningar har funnits med genom historien, men det har också funnits de som verkat i motsatt riktning. Den skillnad mellan en organism och en maskin, där vi kan uppfatta den förstnämnda som något naturligt levande och den andra som något konstgjort livlöst har långt ifrån alltid varit självklar. I slutet av 1600-talet kunde den tyske filosofen Leibniz ( ) tala om naturliga och onaturliga maskiner medan den franske filosofen Descartes ( ) ungefär ett halvsekel tidigare liknade djuren vid automater. För den engelske samhällskritikern Bernard Mandeville ( ) var både djur och människor "kännande maskiner". Ännu i slutet på 1800-talet kunde den tyske biologen August Weismann ( ), inspirerad av Leibniz, beskriva den levande organismen som en konstruktion av "livsmaskiner" på olika nivåer. Steget från livsmaskiner till bioteknik verkade inte ha varit långt. Men inte heller inom vitalismen, läran att livet endast kan förstås med hänvisning till en speciell livskraft, har man varit strikt i sin gränsdragning mellan levande natur och teknik. Aristoteles lära om entelekin, livskraften, har fram till vårt sekel, i mer eller mindre modifierad form, haft åtskilliga anhängare bland filosofer och naturforskare. Det var inom en moderniserad vitalism som man i början av 1800-talet introducerade begreppet "biologi". Inom samma tradition fanns en stor öppenhet för bioteknikens möjligheter. I inledningen till sin Biologi eller den levande naturens filosofi för naturforskare och läkare skrev Treviranus: "Endast exploatering och inte ockupation ger en skatt dess värde". Naturens skatter bestod inte bara i de färdiga alster som människan kunde tillgodogöra sig; med insikt i naturens "tekniker" var det möjligt både att effektivisera och att styra processerna. 4 Båda dessa sidor hos biotekniken - den teknik som härmade och den som grep in i naturens egna processer - hölls levande in på 1900-talet. Begreppen biologi och bioteknik När ett nytt begrepp introduceras eller när ett begrepp börjar användas i nya sammanhang så signalerar den språklig förnyelsen förändringar i samhälle och tänkesätt. Ordet "biologi" har som innovation inte kunnat härledas till någon enskild person, däremot är det belagt i flera texter från år 1800 och framåt. Bland vissa läkare och naturforskare fanns uppenbarligen ett behov av en term för att beteckna deras speciella verksamhetsområde. De behövde inte bara ett begrepp utan ett nytt begrepp som skulle ersätta det äldre fysiologi som egentligen betecknade läran om naturen i stort och inte särskilt den levande naturen. Det nya begreppet gjorde inte någon omedelbar succé. Inte förrän mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fick det sitt genombrott i vetenskapliga sammanhang, till att börja med nära förbundet med det vi idag skulle kalla ekologi. I denna betydelse omnämns det fortfarande i Svensk uppslagsbok Även om begreppet "bioteknik" inte legat i pipeline lika länge som "biologi" har det en mer sammansatt historia. När ordet bioteknik dök upp i början av 1900-talet hos en ungersk livsmedelstekniker Karl Ereky, cirkulerade samtidigt andra liknande termer som utvecklingsmekanik och biodynamik. Ereky försökte bl a utveckla metoder för massuppfödning av grisar. Framför allt intresserade han sig för att få fram tyngre och fetare djur. Dessa beskrev han som biotekniska arbetsmaskiner. Ungefär samtidigt som Ereky utvecklade sin praktiska bioteknik försökte den franske filosofen Henri Bergson inom ramen för sin vitalistiska filosofi förklara människans förhållande till tekniken. Hans teori om élan vital inspirerade både vitalistiska biologer och teknikvänliga samhällstänkare. Tekniken, för Bergson, hade en emancipatorisk kraft. Med teknikens hjälp sprängde människan sina ramar, ökade sin kapacitet och mångfaldigade sina förmågor. Genom tekniken omskapade hon sig själv och världen. 5 4 Gottfried Reinhold Trevirianus, Biologie oder Philosophie der lebenden Natur für Naturforscher und Aertze (Göttingen, 1801). 5 Henri Bergson, Den skapande utvecklingen (Stockholm, 1911). 6

9 Under mellankrigstiden återfinner vi dessa aspekter av biotekniken, som härmande naturen och som en förlängning av människan, i Lewis Mumfords utopiska vision av ett samhälle där natur och teknik levde i en harmonisk symbios. En teknik anpassad till människans naturliga rörelseschema och en energisnål miljövänlig ren industri var båda hos Mumford exempel på bioteknik. 6 Om vi vill förstå t. ex talets eugeniska rörelse, de funktionalistiska idealen och 1930-talets sociala ingenjörskonst, måste vi se dem också i ljuset av dessa biotekniska strategier och ideologier som trodde på livets förädling och såg på tekniken som livets naturliga komplement. Att integrera biologi, teknik och kultur var ett koncept som från slutet av 1800-talet bearbetades av filosofer, samhällstänkare, biologer och biologiskt orienterade ingenjörer. Robert Bud visar hur begreppet under 1900-talet kommer till användning över hela fältet. 7 Bioteknik som teknik Bud vill se bioteknik inte som en beteckning på ett antal tekniker utan som ett program med ett mål i sikte. 8 Detta faller sig naturligt om man, som Bud, har ambitionen att samla allt det som termen bioteknik applicerats på under en enda beteckning. Men det är ändå ofrånkomligt att bioteknik i vissa kontexter fungerat och fungerar just som en beteckning på bestämda tekniker. Det engelska biotechnology har på tyska två motsvarigheter, Biotechnologie och Biotechnik. Vi ska här inte i detalj gå in på Buds i och för sig intressanta genomgång av begreppens gemensamma och skiljande konnationer beroende på nationell kontext. Både på tyska och engelska användes de i sammanhang som sammanförde teknik och biologi, men med tonvikt på det ena eller andra. Det var emellertid i engelskspråkig miljö som bioteknologi fick sin koppling till mikrobiologin och det var i USA den etablerade sig som en kategori inom ingenjörsutbildningen. Bud följer också ett annat spår som han kallar "The Swedish Contribution" och som framför allt är förknippat med Carl-Göran Hedén, professor med (efter eget förslag) ämnesbeteckningen bioteknisk bakteriologi. I Sverige förekom en viss dragkamp mellan å ena sida medicinska intressen som tenderade att lägga beslag på termen bioteknik och de som i likhet med Hedén vill reservera den för studiet av hur man kontrollerar mikroorganismer. Ännu 1975 var molekylärbiologin inte någon självklar del av biotekniken men i slutet av 70- talet kom en vändpunkt när forskare med hjälp av hybrid-dna-teknik lyckades framställa mänskligt insulin. Bioteknik (biotechnology) blev symbolen för den förhoppningsfulla alliansen mellan molekylärbiologin och riskkapitalet. Med på köpet följde den inte lika uppskattade etiska debatt som Paul Berg initierat i mitten av årtiondet. Förhoppningen inom forskarvärlden att den debatten nu var avslutad och fått sina frågetecknen uträtade visade sig snart inte stämma med verkligheten. Bioteknik som "boundary object" Enligt Bud har det inte varit till någon nackdel att begreppet bioteknik i de flesta sammanhang fått behålla sin mångtydighet. Det har just pga denna mångtydighet kunnat fungera som ett framgångsrikt "boundary object". Uttrycket "boundary object" är hämtat från Leigh Stars och James Griesners forskningar kring hur människor från olika sociala världar förmått uträtta saker tillsammans fast det rått oenigheter både beträffande synsätt och mål. I sådana situationer kan olika "boundary objects" spela en stor roll som sammanhållande faktorer. De kan vara av handfast konkret natur som byggandet av ett bibliotek eller ett museum men också av begreppslig art, t ex ett programmatiskt begrepp som "ett hållbart samhälle", sådana som Ilana Löwy definierar som loosely defined concepts which, precisely because of their vagueness, are adaptable to local sites and may facilitate communication and co-operation. 6 Lewis Mumford, Teknik och samhällsutvecklingen (Stockholm, 1949). 7 Robert Bud, The Uses of Life: a History of Biotechnology (Cambridge USA, 1993). 8 Robert Bud, "Biotechnology in the twentieth century", Social Studies of Science (1991: 2). 7

10 De är också vad hon kallar multifunktionella: on the cognitive level they make possible the interaction of distinct scientific cultures and thus permit the construction of a given segment of knowledge, while on the social level they facilitatet the development of intergroup alliances and therefore advance specific social interests. 9 När Bud framhåller fördelarna med ett mångtydigt bioteknikbegrepp som kan fungera som ett "boundary object" är det i linje med synen på biotekniken som ett program. Inom ramen för olika nationella teknikvärderingsorganisationer kan bioteknik för involverade politiker, industriföreträdare och forskare fungera som ett "boundary object". Sammanfattning och kommentarer Genomgången ovan visar att biotekniken som företeelse har en lång historia och som begrepp en brokig bakgrund. Det är ändå inte svårt att hålla med Annemieke Roobeek när hon säger om dem som betonar kontinuiteten i biotekniken att de inte bara tonar ned det vetenskapliga genombrottet med hybrid-dna utan också skymmer den betydelse den kan komma att få. Jag skulle vilja tillägga att det också försvårar förståelsen av opinionsyttringarna, men utan att hävda att detta kan förklaras enbart med hänvisningar till det nya i biotekniken. Som begrepp har biotekniken en mer än hundraårig historia. Begreppet har genomgått en process som liknar den Kosellecks sociala och politiska begreppen genomgått. Kring biotekniken byggdes förväntningar som stod i nära samband med olika framtida scenarion. Genom begreppets förekomst i media blev det allmän egendom, demokratiserades. Den offentliga debatten skapade ideologiska rum kring begreppet. Allt detta tilldrog sig huvudsakligen under 1900-talets tre sista decennier. Det är ytterligare ett skäl att se biotekniken som ett i huvudsak modernt fenomen. I valet mellan att se på biotekniken som en beteckning på ett antal tekniker och som ett program väljer Bud det senare, dvs att identifiera biotekniken med målen. Det är också målen som kan fungera som "boundary objects" kring vilka olika grupper kan samverka. Om biotekniken i första hand är ett program bör ju kritiken av biotekniken uppfattas som en kritik av programmet. Men det är svårt att se att det i stort vore möjligt att relatera all, inte ens all etiskt motiverad kritik, till biotekniken som program. Bioteknik kommer därför här att beteckna både ett antal tekniker och program eller motsvarande, allt efter kontext. Medvetenhet om begreppets olika kontexter och därmed mångtydighet innebär att i Skinners anda låta användningen avgöra meningen. Har det varit biotekniken som teknik eller biotekniken som program den negativa opinionen motsatt sig? Det kan vara en viktig fråga att få besvarad om man vill förstå den etiska debatten kring biotekniken. Biotekniken som programmatisk vision och teknisk idé är inte ny men där motstånd mobiliserats med hänvisning till ansvar för natur eller effekter på människosyn är det de senast femtio årens erfarenheter som gett utslag. För femtio år sedan fanns inte det slags miljömedvetande som ligger bakom oron för t ex vad genmodifierade organismer skulle kunna ställa till med i naturen. Föreställningen om naturen som ett känsligt system som lätt råkar i obalans hör vår tid till. Misstanken att gentekniken kan bereda marken för en nygammal eugenik har fått sin näring av kunskap om mellankrigstidens rashygieniska rörelse och nazisternas sätt att omsätta idéerna i praktik och ideologi. 9 Ilana Löwy, "The strength of loose concepts", History of Science xxx (1992). 8

11 OPINION OCH ETIK I det undersökta materialet talas mer om opinioner än om etiska opinioner. Till en början tolkades kritiken av biotekniken som en oro för de risker den innebar för växter, djur och människor, inte som en fråga om värderingar. Det får nog till en del tillskrivas tidsandan. Atomenergins och kemiindustrins utveckling hade gjort riskbedömning och reglering av riskhantering till viktiga politiska frågor. I den allmänna debatten kunde man också tala om sociala risker. Etiken som en del av teknikvärderingen hör främst slutet av 80-talet och 90-talet till. Att säga att en handling är etisk eller oetisk, kan vara ett sätt att ge uttryck för en etisk bedömning. Om samma handling kan kanske sägas att den utgör ett hot mot hälsa och liv, mot människors och djurs miljö, är ekonomiskt och socialt oförsvarlig etc. Etiska omdömen kan fällas utan att ord som etik eller moral nämns. Diskussioner om risk och etik har i det avseendet ofta varit inflätade i varandra och svåra att skilja åt. I det empiriska materialet görs inte heller några försök att "reda ut begreppen". Begreppen etik och etisk ges därför här en vid, närmast vardagsspråklig, tolkning. Omnämnandet av opinioner i allmänhet antas inkludera även etiska opinioner. Men även med en sådan vid tolkning överflödar inte materialet av inslag av etisk karaktär. Opinion betyder som regel negativ opinion. Det är återigen materialet som ger denna effekt. Ett återkommande tema var behovet av att identifiera och undanröja hinder för bioteknikens utveckling och i denna process bedömdes efter hand opinionen som en allt väsentligare faktor. I en skrift från 1985 från Statens industriverk t ex uppfattades inte opinionen som en påtagligt relevant faktor. 10 Det fanns ingen referens i texten som tydde på det, trots att litteraturförteckningen innehöll flera skrifter som beaktade etikfrågorna. Helt annorlunda var det med rapporten från Där diskuterades frågan om attityders och opinioners betydelse vid introduktion av ny teknik. Opinion och politiska beslut lyftes fram som det som styr utvecklingen. Från miljö- och kärnkraftsområdena vet vi att utfallet av opinionsyttringarna får mycket stor ekonomisk betydelse, både för stat, små kommuner och berörda delar av näringslivet. Opinionen blir därför en nyckelfaktor för aktörerna inom varje nytt teknikområde där konsekvenserna av den nya teknikens tillämpningar ännu är otillräckligt kända. Särskilt nämndes att livsmedelsindustrin var känslig och återhållsam med att introducera nya produkter med hänsyn till marknadens reaktioner på negativ publicitet. Rapporten tog också upp OECDs kriterier för en lycksam introduktion av ny teknik bland vilka ingick en positiv opinion. 11 Det räckte inte med att vetenskapen och tekniken gjorde framsteg; en negativt inställd allmänhet kunde bli ett hinder för ekonomisk framgång. Biotekniken har verkat i internationell konkurrens och jämförelser mellan nationer är återkommande inslag i olika rapporter, även jämförelser av opinioners inställning. Negativ opinion har identifierats med svårigheter för det biotekniska företagandet, positiv eller neutral opinion som konkurrensfördelar. I en summering av Sveriges tekniska attachéer från en konferens anordnad av OTA 1989 konstaterades: I stort sett är den allmänna opinionen positiv till bioteknik. Tyskland har dock en stark motståndare i "de gröna", som utövar ett stort inflytande på befolkningen. Därför är information till allmänheten en mycket viktig bit i hur man kommer att lyckas med kommersialiseringen av bioteknik. 10 Bioteknikens effekter på industristrukturen: en förstudie (SIND 1985: 2). 11 Biotekniken i svensk industri: bokslut och prognos inför 90-talet (SIND 1991:5). 9

12 Till de länder som belastades av en negativ opinion hörde också Danmark och Sverige. Från Sverige rapporterades att opinionen svängt i negativ riktning jämfört med några år tidigare. En del av detta tillskrevs Fermentaskandalen och att några politiska partier, Miljöpartiet och Centerpartiet, var starkt kritiska. Från Centerpartiet hade lämnats in en motion mot biotekniken och partiet hade dessutom inbjudit den amerikanske ekonomen och miljöaktivisten Jeremy Rifkin till Riksdagen och Stockholm. Rifkin har de senaste tjugo åren varit den främste symbolen för motståndet mot biotekniken. Att rapportera att ett svenskt riksdagsparti erbjudit honom en plattform att föra fram sitt budskap var att signalera något om intensiteten i det svenska motståndet. Men bioteknikens tillskyndare hade inte förblivit passiva och den föredragande informerade om arbetet med de etiska frågorna på nordisk och nationell nivå. The Federation of Swedish Industries has proposed ethical guidelines, where the importance of information to public and education are stressed. 12 USA och Japan med sina relativt positiva hemmaopinioner bedömdes ha fördelar i förhållande till Europa. En del forskare har sett skillnaden mellan Europa och USA i dessa avseendena som en fråga om kultur. Även om de grundläggande kunskaperna inom biotekniken är allmän egendom framhålls av t ex Vivien Walsh och Sally Hayward att skillnader i nationella kulturella och sociala förutsättningar spelat stor roll. 13 Kulturen står för ett helt nät av samverkande värderingar, traditioner och förhållningssätt. Det kan handla om formerna för beslutsfattande, universitetsforskningens villkor, forskarnas vana att samarbeta med företag eller rent metafysiska frågor. Om målet varit konkurrens på lika villkor är möjligheterna att med rent administrativa åtgärder åstadkomma detta betydligt kringskurna. Samordningssträvandena har också efterhand blivit intensiva även i grundläggande värdefrågor. 12 "Biotechnology in a Global Economy: en konferensrapport" (Sveriges tekniska attachéer, 1990). 13 Se nedan! s 35ff. 10

13 KONTEXTER Upplevda och rekonstruerade kontexter Tolkningen och förståelse av ett nytt fenomen tar ofta sin utgångspunkt i tidigare kända förhållanden och gjorda erfarenheter. Både de i processen inblandade aktörerna och senare forskare som betraktar processen försöker förstå denna bl a med hjälp av historiska kontexter. För aktörerna finns minnesbilder av liknande händelser, vad vi här kan kalla upplevda kontexter. Även forskare sätter vid sin analys in skeendet i sammanhang, vad vi kan kalla rekonstruerade kontexter. Avsnittet här om bioteknikens och bioteknikbegreppets historia är en sådan rekonstruerad pålagd kontext. Mellan den rent rekonstruerade historiska och den upplevda kontexten befinner sig den samtidshistoriska och till den kategorin får avsnittet om opinion och etik räknas. I en 1995 utgiven antologi The Biotechnology Revolution? försöker ett par forskare förstå fenomenet bioteknik som ett exempel på introduktion av ny teknik. Christopher Freeman jämför med de tekniska systemskiften som elektriciteten och mikro-elektroniken ledde till. Slutsatsen blir att biotekniken inte kommer att få samma omvälvande konsekvenser för ekonomi och företagande som jämförelseobjekten. I stället blir det troligen inom det sociala området och inom hälsovården som vi får se effekterna av bioteknikens utveckling. Den sociala och politiska acceptans som alltid är viktig vid introduktion av ny teknik kommer i fallet biotekniken att få en särskild dignitet. Även Fredrik H Buttels prognos är att biotekniken inte får samma epokgörande betydelse som IT. 14 Den typ av historiska jämförelser Freeman och Butler gör bygger, även när de har samtidskaraktär, på både bredare och längre perspektiv än vad en aktör i en aktuell situation kan förväntas ha. En del av dessa historiska erfarenheter kan naturligtvis finnas "lagrade" i en verksamhet eller ett samhälle och kan, utan att det refereras till dem, påverka agerandet. Svensk kemiindustri och bioteknik För de i ett skeende involverade finns i regel både positivt och negativt laddade erfarenheter att relatera till. Som positivt jämförelseobjekt till biotekniken har inte sällan IT-området fungerat. Negativt har biotekniken förknippats med de opinioner som vände sig mot kärnkraften och andra miljöhot. Ibland har gjorts jämförelser med 30- och 40-talens rashygien/eugenik, genetikens "mörka sida" som det brukar heta. Om man ville finna relevanta, "levande" erfarenheter som ha haft betydelse för svenskt biotekniskt företagande bör man antagligen i första hand ta fasta på kopplingen till kemiindustrin. Även om bioteknik idag ofta uppfattas som synonymt med genteknik och molekylärbiologi var situationen i mitten av 70-talet inte densamma. Sambandet med traditionell bioteknik var mer accentuerat liksom med kemiindustrin i allmänhet. Det var företag som tillgodogjorde sig kunskaper och forskning inom detta område som förväntades intressera sig för den nya biotekniken. Kemiindustrin utpekades under 60- och 70-talen som en expansiv bransch, men en bransch där Sverige hade problem med att hävda sig internationellt. Den var forskningsberoende och det framhölls att Sverige som nation inte producerade den kompetens som krävdes för en positiv utveckling. Kemiingenjörer var en bristvara. Branschen ansågs dessutom vara belastad med en negativ image både beträffande produktionsprocesserna och produkterna, bådadera utpekades som sannolika hot mot miljön och människors hälsa. Bristen på kompetens och negativ opinion, 14 Christopher Freeman, "Technological revolution: historical analogies", Fredrick H Buttel, "Biotechnology: an epochmaking technology?", The Biotechnology Revolution? (Oxford UK/Cambridge USA, 1995.) 11

14 ansågs delvis hänga ihop. Ungdomar ville inte utbilda sig för en framtid i en bransch med så dåligt rykte. Allmänhetens oro uppfattades av kemiindustrins företrädare mestadels som obefogad och de anklagade politikerna för att vara för följsamma i förhållandet till de negativa opinionerna. I stället för att bidra med att sprida saklig information belastade politikerna sektorn med onödiga restriktioner. Bioteknik i traditionell mening har sedan länge varit etablerad. Modern bioteknik med koppling till hybrid DNA-teknik har haft välgrundad vetenskaplig legitimitet. Som bransch har den nya biotekniken inte stått på samma stabila grund. Ännu efter tjugo år i huvudsak betraktad som ett framtidsområde har bioteknikens ställning i detta sammanhang varit mer osäker. Sådan var situationen i början av 80-talet, och fortfarande i slutet av 90-talet. Att hålla förhoppningarna vid liv har inte alltid varit en lätt uppgift för bioteknikens tillskyndare. När resultat och framgångar uteblivit fick det inte saknas förklaringar som ingav fortsatt tillförsikt inför framtiden. Förklaringarna refererade i regel till ett antal kontexter: den ekonomiska situationen, den vetenskapliga utvecklingen, politiska beslutsfattares inställning, ibland opinionen och tidigare erfarenheter. 12

15 TVÅ TIDSKRIFTER: KEMISK TIDSKRIFT OCH AFFÄRSVÄRLDEN Genomsnittsläsaren av Affärsvärlden, kan man anta, har inte samma relation till biotekniken som genomsnittsläsaren av Kemisk tidskrift. För Affärsvärldens läsare, placerare på aktiemarknaden är biotekniken en av många branscher att intressera sig för och om den inte motsvarar förväntningarna ser man sig om efter andra projekt att satsa på. Kemisk tidskrifts läsare kan till sin huvuddel förmodas vara verksamma inom kemisektorn antingen inom forskning eller på den kommersiella sidan. På så sätt utgör tidskrifterna olika kontexter för den journalistiska rapporteringen kring biotekniken. Redovisningen av läsningen av de två tidskrifterna Kemisk tidskrift och Affärsvärlden har karaktär av innehållsreferat och speglar inte rapportörens perspektiv annat än när det gäller urvalet. Uttalanden om olika förhållanden återges sådana som de kan utläsas i tidskrifterna I syftet ovan angavs tidsavgränsningen till På detta preliminära stadium och med de aktuella tidskrifterna som underlag har det inte synts motiverat att börja med 50-talet. I en djupare studie av bakgrund i efterkrigstiden diskussion kring teknikutveckling och etikens ställning i samhällsdebatten blir 50-talet däremot en naturlig utgångspunkt. I nuvarande läge har jag valt att i genomgången av Kemisk tidskrift och Affärsvärlden ha 1960-talet som startpunkt. 60-talet var betydelsefullt för etableringen av den för modern bioteknik så viktiga molekylärbiologin. Kärnkraftsmotstånd och miljörörelse blev på 60-talet talande exempel på en ny typ av oppositionella rörelser. Kemisk tidskrift Kemisk tidskrift har en mer än hundraårig historia. Från 1899 till 1969 utkom den under namnet Svensk Kemisk tidskrift som organ för en rad föreningar, vilka samlade vetenskapligt och tekniskt intresserade kemister. Vetenskapliga originalartiklar publicerades i tidskriften in på 1950-talet. Därefter övergick man till att enbart ta in vetenskapliga översiktsartiklar ändrade tidskriften format och fick sitt nuvarande namn Kemisk tidskrift samtidigt som den profilerades tydligare som branschtidskrift för kemiindustrin. Rune Niklasson var under hela 1980-talet en drivande, frispråkig chefredaktör och ansvarig utgivare. Förutom vetenskapliga och tekniska översiktsartiklar ägnas stort utrymme åt "framtidsfrågor". Samhällsdebatt och utbildningsfrågor av betydelse för området följts kontinuerligt. Från slutet av 1985 till början av 1988 samdistribuerades Kemisk tidskrift med tidskriftens avknoppning Bioteknik och biokemi. En särskild tidskrift för bioteknik var då något som låg i tiden med flera utländska förebilder. Dittills hade bioteknikens område täckts av traditionella vetenskapliga och huvudsakligen akademiska tidskrifter, i USA av Science och Nature. Med bioteknikens kommersialisering ökade behovet av rena branschtidskrifter. Den första biotekniska tidskriften av detta slag dök upp i USA 1981, i Frankrike och Storbritannien Den svenska Bioteknik och biokemi följde trenden men det visade sig snart att efterfrågan inte var den förväntade och tidskriften upphörde Kemisk tidskrifts karaktär av branschorgan förstärktes 1989 och det markerades bl a genom tillägget av underrubriken "Industri, Teknik, Forskning". I samband med skiftena på chefsredaktörsposten blottades motstridiga intressen, som delvis kan härledas till oenighet kring frågan om branschprofilen. Rune Niklasson lämnade efter kärnkraftsomröstningen och efterträddes av Sverker Nyman. Nymans tid som tidskriftens ledare blev inte lång. I nummer tio för 1991 meddelades hans avgång både som chefredaktör och ansvarig utgivare. Bakgrunden var att Nyman tillåtit reklam i tidskriften för en nystartad konkurrent Kemivärlden, "en branschtidning för svensk 15 Martin Kenney, "Biotechnology and the creation of a new economic space", Private Science: Biotechnology and the Rise of the Molecular Sciences (Philadelphia, 1998). 13

16 kemi och kemiteknik". Styrelsen fann det klandervärt och avsatte honom som ansvarig utgivare. Nyman valde i det läget att lämna helt. Med honom lämnade också en del andra intressenter och tidskriften återgick till att enbart vara organ för Svenska kemistförbundet och Svenska kemiingenjörers riksförening. Vi har fått "en egen tidning" som den nye chefredaktören Carl-Gustaf Rosén uttryckte det. Men redan två år senare var det dags för nya grepp och sammanslagning med uppstickaren Kemivärlden. De två åren blev endast ett tillfälligt avsteg från den utveckling som påbörjades redan 1969 och som på sätt och vis kan sägas fullbordad med millennieskiftet 2000 då tidskriften antog namnet Kemivärlden med undertiteln Automation. Läkemedel. Kemi. Cellulosa. Livsmedel. Nyman återkom som redaktör och ansvarig utgivare och deklarerade i sin första ledare: "Vi ska bli en industriell tidning och skildra en industriell verklighet". (KV 2000:1) 1960-talet 1962 medverkade Åke L Möller, verksam vid Svenska Sockerfabriks Biotekniska laboratorium i Arlöv, med en artikel. Rubriken löd, "Modern bioteknisk apparatur" och artikeln inleddes med en diskussion av begreppet "bioteknik", som uppfattades som en nyskapelse från 1950-talet. En annan svensk term för samma företeelse var biokemisk teknik. Motsvarigheter på engelska var biotechnology, bioengeineering och biochemical engineering. Utvecklingen de två senaste decennierna hade skapat behov av en ny term. Möller definierade själv bioteknik som "den teknik som används vid framställning med hjälp av mikroorganismer eller organismdelar från högre organismer". Några korta glimtar ur bioteknikens minst 6000-åriga historia visade att termen var ny men fenomenet urgammalt. Antibiotikaindustrin hade under senare tid bidragit till ett nytt uppsving, särskilt på apparatsidan, för biotekniken. Men den epoken gick nu antagligen mot sitt slut och man hade börjat söka efter andra utvecklingsmöjligheter. Ett område Möller såg som tänkbart var modifiering av komplicerade molekyler och odling av celler från högre djur. Jäsning, trodde han, kommer att ersättas av en annan bioteknisk process, odling. (SKT 1962: 2) Under 1960-talet publicerades också artiklar som behandlade kvicksilverbetningen och dess risker för människor och natur (t ex SKT 1966: 1). Från 1966 delades recensionsavdelningen upp på olika områden, varav ett var biokemi. Genom artiklar och recensioner hölls läsekretsen informerad om utvecklingen inom genetik och biokemi/bioteknik talet Miljörörelsens framgångar under 70-talet ökade trycket på och den kritiska granskningen av kemiindustrin, vilket också märktes i Kemisk tidskrift. Men decenniets sista år var det biotekniken som drog till sig uppmärksamhet av både negativ och positiv art. I en ledare spådde chefredaktören Anders Forsström att biotekniken kunde bli nästa område där Sverige hamnade i bakvattnet. Årets SKR-kongress hade ägnats biotekniken, men i reportaget från kongressen var tongångarna inte lika dystra som i ledaren. En av de intervjuade talarna, Harald Skogman, vd för AB Sorigona, trodde att industriell bioteknik kunde bli svensk kemiindustris räddning. Enligt en rad nationella utredningar (IVA, STU, Boston consulting group m fl) borde biotekniken bli ett prioriterat område i Sverige. Grunden för all denna optimism var det nya vapen som satts i händerna på biotekniken, DNA-rekombinering. (KT 1979: 7, 12) avslutades mindre optimistiskt men inte p g a biotekniken. Ledaren återgav en opinionsundersökning som Kemikontoret låtit göra och som avslöjat att kemiindustrin hade dåligt rykte hos svenska folket. Människor ansåg sig veta att kemiindustrin var den största boven när det gällde förorening av den yttre miljön. Kemisk tidskrift hade bland kemister och kemiingenjörer genomfört en egen undersökning. Dessa trodde att cellulosa- och pappersindustrin stod för de stora föroreningarna av den yttre miljön medan kemiindustrin hade den mest hälsofarliga arbetsmiljön. Var det fortfarande Teckomatorp som spökade, undrade ledarskribenten? Hade branschen varit dålig på att sprida information? Var det massmedias smutskastning som skapat detta dåliga rykte? Ett var säkert, trenden under senare delen av 1970-talet talade sitt tydliga språk, den gick i negativ riktning. Om inte något gjordes skulle det att bli problem med att rekrytera folk till 14

17 branschen. Det konkreta rådet till företagen löd: "anställ en informationschef". I samma nummer rapporterades från ett symposium kring hybrid-dna anordnat av IVA. Vid konferensen hade inte ett ord sagts om riskerna med biotekniken till skillnad från vid Svenska Kemiingenjörers riksmöte som diskuterat också detta. (KT 1979: 14) 1980-talet 80-talet inleddes med konstaterandet av Boel Jönsson att "Kemister vet lite om DNA-hybrider". (KT 1980: 2) Det såg inte bara ut som en tanke utan var det antagligen också när tidskriften i en rad nummer därefter publicerade ett antal allmänt hållna "lägesrapporter" om svensk bioteknisk forskning. I ingressen till den första artikeln hette det: "Det är biotekniken som skall rädda Sveriges välfärd och industriella utveckling. Det har en rad utredningar under senaste året slagit fast." I den första av lägesrapporterna skrev Åke Bergh: Hybridforskningen är en het potatis i den allmänna debatten. Företrädarna för denna typ av forskning är än så länge tämligen förtegna om vad som är i görningen. En allmän farhåga är att debatten om genmanipulationen skall nå samma intensitet som kärnkraftsdebatten. (KT 1980:6) Publiceringen av artiklarna visade att det ansågs föreligga ett stort behov av att informera om vad bioteknik var; det betonades att biotekniken var en del av människans historia och att särskilt Sverige hade traditioner inom området. Lägesrapport nummer två hade rubriken "Bioteknik till frukost". Yoghurt och andra produkter från mer eller mindre traditionella biotekniska processer var huvudingredienserna. Men det satsades också på den nya biotekniken. STU rapporterades för perioden ha avsatt fem miljoner kronor på genteknisk forskning. Framtiden för svensk bioteknik antogs, med något undantag, i huvudsak få producera för hemmamarknaden. (KT 1980: 7) Efter påtryckningar från industrihåll hade universitet och högskolor börjat planera för speciella bioteknikutbildningar. Men det var inte något som förväntades kunna realiseras snabbt. Det var ett arbete på sikt och man måste räkna med "en naturlig tröghet i systemet", sa utbildningssekreteraren vid Lunds universitet. Först 1986 beräknades de första bioingenjörerna utexamineras. Situationen ute i Europa bedömdes inte vara bättre. Det var bara i USA man kommit längre. (KT 1980: 8) 1980 avslutades med en presentation av årets nobelpristagare i kemi, alla verksamma inom molekylärgenetiken. En av pristagarna var Paul Berg. På utbildningssidan hade tydligen satsningarna på biotekniken gett resultat. Från KTH rapporterades i början av 1982 att det fanns fler som vill studera bioteknik än det fanns arbeten inom området. (KT 1982: 2) Löftet från redaktören att satsa på forskningsinformation infriades bl a genom en serie på tre artiklar av två forskare vid Biomedicum i Uppsala om DNA-syntesens utveckling. (KT 1982: 4, 5, 6) De etiska frågorna berördes endast i förbigående. I en artikel intervjuades t ex en kvinnlig molekylärbiolog vid KabiGen och den etiska diskussion som initierades av Paul Berg i mitten på 70- talet kom på tal. Den intervjuade kände sig övertygad om att några verkliga risker inte fanns för att t ex bakterier med förändrat DNA skulle kunna komma ut och ställa till med någon skada. Men det var naturligtvis vikigt att det fördes en diskussion och att alla slags människor deltog i den. (KT 1982: 7) I artikel efter artikel presenterades forskning och utvecklingsarbete inom biotekniken och en ledare i början av 1983 hade rubriken "Biotekniken måste övervinna många hinder". Bakgrunden var en oroande rapport från STU: svenska företag var inte tillräckligt offensiva. En rad hinder relaterade till företagens sätt att fungera räknades upp. I princip var det samma typ av svårigheter som uppträdde vid varje etablering av ny teknik. När det gällde hybrid-dna måste man dessutom invänta statsmakternas reglering (KT 1983: 7). Några nummer senare aktualiserades frågan om "patent på livet". USAs generösare lagstiftning ställdes mot den svenska som inte tillät patent på växter och djur. Men inte ens i USA hade sär- 15

18 skilt många patentansökningar lämnats in av de nya s k genföretagen. Trots en mer tillåtande lagstiftning i USA fanns det inte någon risk för att någon kunde få patent på en människa. I och med slaveriets avskaffande var det inte tillåtet att äga en annan människa. Från USA rapporteras också kritiska röster som fruktade att Aldous Huxleys dehumaniserade "sköna nya värld" höll på att förverkligas. Även påven uppgavs ha protesterat. Ur STUs Etik och genteknik hade lånats en illustration från Goethes Faust med text. Bilden föreställde ett laboratorium med några män i färd med att skapa homunculus. Texten löd Konstgjort liv har alltid eggat den mänskliga fantasin. Särskilt den konstgjorda människan, som dock är otänkbar enligt nutida forskningsetik (KT 1983: 9) I det tredje numret för 1984 ställdes i ledaren frågan om biotekniken var en modefluga? Biotekniken, berättades det, tilldrog sig större intresse än de finkemikalier som tidigare varit på modet. Det ordnades seminarier och annat för de redan frälsta. Magin kring ordet bioteknik förklarades med att det befann sig vid gränsen mellan det levande och döda. Till detta kom den från USA importerade entreprenörsandan, exemplifierad med Fermenta. Men, avslutade Rune Niklasson sin ledare, "biotekniken är inte någon magisk vetenskap", bara ett alternativ bland andra. (KT 1984: 3) Biotekniken kommenterades återigen på ledarsidan med anledning av en utredning av FRN. Utredningen fick inte något överbetyg. Svensk bioteknik hade varit värd något bättre, var omdömet. Mot FRNs slutsats att det inte behövdes något biotekniskt forskningsråd restes inga invändningar. Förslaget om en samrådskommitté beskrevs däremot som att slå in öppna dörrar, Stiftelsen Bioteknisk forskning och Industrins kommitté för Bioteknik tillgodosåg redan det behovet. De verkliga problemen i Sverige var resursbrist och eftersläpande utbildning och "För att få fjong på biotekniken krävs faktiskt en liten extra hög med kosing." (KT 1984: 13) Under början av 1986, samtidigt med turerna kring Fermenta, startade en infekterad polemik mellan Kemisk tidskrift och den person som avslöjat att Refaat El-Sayed inte hade rätt att bära doktorshatt, Björn Gillberg. Journalisten och skribenten Torkel Ivarsson ifrågasatte den forskning som bedrevs under licentiat Gillbergs ledning. Gillbergs forskning var föremål för återkommande granskning i tidskriften. (KT 1986: 5, 7, 9; 1988: 7) Kemisk tidskrifts relation till Refaat El-Sayed och Gillberg hade granskas i en debattskrift om Fermenta-affären. Författaren såg ett samband mellan Gillbergs avslöjande av El-Sayeds brist på akademiska meriter och den kritik av Gillbergs forskning som publicerats i Kemisk tidskrift. Det kunde dock visas att Torkel Ivarssons granskning av Gillbergs forskning varit publicerad tidigare. Misstaget föranledde en skriftlig ursäkt i Kemisk tidskrift. Kärnkraftens vara eller icke vara var en annan het fråga, som kommenterades på ledarsidan av Rune Niklasson med uppmaningen att "politikerna måste övergå från att följa opinionen till att leda opinionen.". (KT 1986: 2) Även Kemikontorets vd Erik Brandt utsattes å kemiindustrins vägnar för insändarkritik den debattintensiva våren Han förblev inte opåverkad av all kritik och pläderade i en intervju för en allmänt större öppenhet inom den kemiska industrin. Öppenhet, mer och bättre information kunde förbättra relationerna till allmänheten, trodde Brandt. (KT 1987: 7) Förslaget kommenterades i en insändare av Christian Lanz som sa att det var bra med öppenhet men att det var ett misstag att tro att miljöproblemen kunde informeras bort. Debatten mellan företrädare för Kemikontoret och miljörörelsen fortsatte samtidigt som tidskriften visade en större beredskap att lämna utrymme för kritiska perspektiv. Ett exempel var artikeln med rubriken "Debatten om riskerna med att använda genetiska metoder inom växtförädlingen har varit i det närmaste obefintlig, både i Sverige och utomlands." (KT 1987:5). Underlaget var hämtat från Science. Redan tidigare under året hade kemikontorets ordförande Karl-Erik Sahlberg föreslagit att en etisk nämnd skulle inrättas med uppgift att vaka över kemiska produkter och reklam för kemiska produkter. En sådan etiknämnd skulle även vara öppen för anmälningar från allmänheten. (KT 1987: 1) En etiknämnd konstituerades under 1988 med den uttalade förhoppningen att den skulle 16

19 verka bromsande på lagstiftningen, vilket framgick av den presskonferens som hållits. (KT 1988: 10). Det visade sig vara en lyckad satsning och redan 1989 tog etiknämnden över kemiärendena från konsumentverket. (KT 1989: 5) Ett initiativ från Nordiska ministerrådet om ett samarbetsprogram kring biotekniken kommenterades i positiva ordalag på ledarplats. (KT 1988: 3) På annan plats omtalades att en nordisk programkommitté inrättats i samband med den första biovetenskapliga riksstämman Bioscience 88 i Malmö. Syftet var att stärka det nordiska näringslivets konkurrenskraft inom det biotekniska området. De etiska frågorna ansågs som så viktiga att ett särskilt utskott skulle inrättas. Värderingar påverkade regelverk som i sin tur hade effekter både på "den tillämpade forskningen och indirekt på grundforskningen". I samma artikel men utan direkt samband med etikfrågorna återgavs uppgiften att bioteknikens utveckling under de närmaste två åren hade betydelse för nordiska arbetstillfällen. (KT 1988: 6) En intervjuad dansk forskare vid De danske Sukkerfabrikker såg gentekniken som en möjlighet att komma loss från kemiberoendet. Biotekniken, trodde han, kunde bli det miljövänliga alternativet till den traditionella kemiindustrin. Andra ämnen som berördes i samma artikel var den monopolsituation som kunde bli följden när frön och bekämpningsmedel marknadsfördes som ett paket. För de senare synpunkterna stod Ebba Ölund, virolog och ordförande i det genteknologiska rådet. Hon uttryckte också oro för vad som kunde inträffa om modifierade arters egenskaper överfördes till andra växter genom naturlig hybridisering. (KT 1988: 9) En forskare förklarade att det var högst osannolikt att genmanipulerade organismer utgjorde något hot för miljön. (KT 1989: 2) Patent på levande organismer togs upp i bl a i en intervju med Bertil Åberg, professor och medgrundare av två svenska biotekniska företag, KabiGen och Scandigen. Åberg framhöll att frågan om patent inte var detsamma som frågan om att kommersiellt utnyttja patentet. Det senare kunde regleras av annan lagstiftning. Han såg därför inget hinder för att tillåta patent på en genmodifierad mus eller tomat. När det sedan gällde regleringen av utnyttjandet av patenten förordade han bedömning från fall till fall, framför generella regler. Vid brott mot lagen rekommenderade Åberg samma system som i USA, med strikt användaransvar och skyldighet att betala skadestånd för eventuella skador. (KT 1988: 12; 1989: 5). Första numret 1989 signalerade en förnyelse av tidskriften med ny layout och ny redaktionell profil. Läsarreaktioner hade visat att information om forskning var det som uppskattats mest och det hade man tagit fasta på. Andra nyheter var en krönika "för att förstärka debatten om kemi och kemisk industri i våra spalter". Miljöfrågorna nämndes också under åberopande av Kemikontorets nye vd Herbert Fritsche och i inställningen till kärnkraften var förhoppningarna att politikerna skulle tänka om. Etikfrågorna gjorde sig något mer märkbara i tidskriftens spalter under 80-talets sista år. Under den stående rubriken "Branschrevy" ägnades ett inslag åt etik inom biotekniken. Rubriken "Stopp ett tag!" alluderade på det upprop som Lennart Daléus tillsammans med ett antal andra riksdagsmän från Miljöpartiet och Vänsterpartiet undertecknat. Uppropet ville få till stånd ett stopp i forskningen i syfte att skapa tid och utrymme för diskussion om den nya teknikens til??lämpningar. Daléus som intervjuades förklarade att bioteknik för honom inte i första hand var en fråga om teknik utan om etiska, miljömässiga och sociala hänsyn. I artikeln återgavs även förslaget till "etiska riktlinjer för den industriella tillämpningen av modern bioteknik" som Industrins Kommitté för Bioteknik tagit fram. Enligt förslaget borde företagen vara skyldiga att skaffa sig den kunskap som krävdes för att kunna bedöma miljörisker och miljöpåverkan som följde av den egna verksamheten. Företagen skulle också visa öppenhet mot media och allmänhet i fråga om information om företagen och deras produkter. Gunå Haskå, vd för Stiftelsen Bioteknisk Forskning, upplyste i en artikel 1989 att "Naturligt sojaprotein blev billigare än biotekniskt". Artikeln avslutades med spådomen att det stora kommersiella genombrottet för biotekniken knappast kommer att inträffa före 90-talets slut. (KT 1989: 3) 17

20 Särskilda satsningar på bioteknik Bioteknik för ungdom 1984 inleddes en särskild serie om bioteknik för ungdom. Serien bestod av tio artiklar utspridda över ett år. Tyngdpunkten i artiklarna låg på fakta och information som varvades med intervjuer med forskare och andra. I tredje artikeln intervjuades Göran Magnusson som gett ut en bok om genteknik, Naturens under. Hans motiv för att skriva boken var att skapa en motbild till den "monsterbild" som dominerade slutet av 1970-talet men som nu hade bleknat. Det fanns naturligtvis etiska frågor kvar att diskutera, medgav Magnusson, t ex fosterdiagnostiken. Magnusson förklarade i intervjun att han var motståndare till att hybrid-dna forskningen detaljreglerades. Forskarna själva var bäst lämpade att bedöma riskerna. (KT 1984: 11) I serien, som riktade sig till ungdom, ägnades ett avsnitt åt etikfrågorna. Detta var också en av de mycket sällsynta artiklar överhuvudtaget i tidskriften, där etiken sattes i centrum. "De etiska frågorna berör oss alla" var temat för artikeln som hämtat stoff bl a från Gen-etikkommitténs betänkande Genetisk integritet (SOU 1984: 88). Inledningen sammanfattade opinionsläget. Den nya gentekniken väcker starka känslor hos de flesta människor. Hos dem som arbetar inom den biotekniska industrin eller forskar vid olika institutioner hittar man förhoppningar, entusiasm, framtidstro - och ibland en irritation över allmänhetens misstänksamhet. Artikelförfattarens egen förklaring till de starka känslorna var att tanken på att manipulera arvsanlagen berörde det som gjorde varje människa unik. Därefter följde utan att någon ställning togs en redovisning av olika etiska problemområden: människan i rollen av gud fader, risken för att sprida farliga bakterier och en ny eugenik som sorterar och ibland kasserar människor. Aktuella etiska problem med anknytning till genetik och genteknik relaterade till människan fick en allsidig belysning. Så nämndes att genetisk information om enskilda individer kunde få betydelse för försäkringsbolag och vid anställning av arbetskraft. Den kunde också komma till användning för att utöva påtryckningar på personer med ärftliga sjukdomar att avstå från att skaffa barn. Reglerna för att utnyttja mänskliga embryon och aborterade foster i forskningssyftet förklarades. Den egentligen enda riktigt kritiska synpunkten gällde de forskningsetiska kommittéernas sammansättning med en majoritet av forskare. "De etiska frågorna är ju inte forskarna mer experter på än någon annan", kommenterades förslaget Ett särskilt avsnitt ägnades fosterdiagnostiken. Läsaren fick också veta att man fortfarande kunde stöta på forskare som talade om eugenik på ett sätt som påminde om nazismens rashygien; att sjukvården höll människor med dåliga anlag vid liv och därmed bidrog till att de spreds. Men, konstaterade artikelförfattaren, det fanns inte belagt att det skulle existera ett sådant samband mellan bättre sjukvård och ökad spridning av dåliga arvsanlag Ett annat bidrag hade rubriken "Biotekniken ger stora möjligheter men först måste många problem lösas", men de problem som skulle lösas var inte av etisk natur. Återhållsamhet präglade artikeln i förväntningarna om snabba framgångar. En utredning av SIND åberopades som konstaterade att även om biotekniska processer utnyttjades kunde man knappast tala om någon bioteknisk industri i Sverige. Förklaringen till den svenska industrins avvaktande hållning hämtades från Industrins Kommitté för Bioteknik: "brist på industriell tradition inom det molekylärbiologiska området liksom brist på personer med lämplig utbildning och kunnande inom företagsledningarna." (KT 1985: 3) Det senare blev temat för nästa avsnitt. (KT 1985: 5) Bioteknik & biokemi Alldeles mot slutet av 1985 startades den nya tidskriften Bioteknik & biokemi som samdistribuerades med Kemisk tidskrift. Tidskriften hade samma huvudmän som Kemisk tidskrift och var organ för Stiftelsen bioteknisk forskning, Sveriges biokemiska förening och Industrins kommitté för bioteknik. Artiklar med bioteknisk anknytning blev av naturliga skäl därefter tunnsådda i Kemisk 18

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 1(5) Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 Sammanfattning En del länder vill behålla reglerna ungefär som de är, medan andra vill avskaffa hela systemet. De länder som vill behålla reglerna ser

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Den svenska paradoxen finns den?

Den svenska paradoxen finns den? Den svenska paradoxen finns den? Staffan Jacobsson Chalmers Tekniska Högskola Åsa Lindholm-Dahlstrand Halmstad Högskola En förhärskande föreställning Sverige satsar mycket på FoU men får inte ut mycket

Läs mer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer Bioteknik och patent Skydda dina idéer Bioteknik och patent Med bioteknik menas tekniska tillämpningar av kunskap om biologiska processer, till exempel i mikroorganismer, växter eller djur. Bioteknik har

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Projektrapport Kritisk design

Projektrapport Kritisk design Projektrapport Kritisk design 1. Projektidé Projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm.

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer