T E I I. Svenskt biotekniskt företagande och etisk debatt. Technology, Entrepreneurship, Innovation and Industry. Hertha Hansson. Rapport B.1.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "T E I I. Svenskt biotekniskt företagande och etisk debatt. Technology, Entrepreneurship, Innovation and Industry. Hertha Hansson. Rapport B.1."

Transkript

1 T E I I Svenskt biotekniskt företagande och etisk debatt Hertha Hansson Rapport B.1.5, 2001 Rapport från Forskningsplattformen TEII Technology, Entrepreneurship, Innovation and Industry

2 Forskningsplattformen TEII vid Högskolan i Halmstad Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) finansierar under perioden en forskningsplattformen kallad Technology, Entrepreneurship, Innovation and Industry (TEII) vid Högskolan i Halmstad. TEIIs syftar dels till att ge Högskolan möjlighet att senare få stöd från stiftelsen för en profilsatsning, dels att öka Högskolans möjligheter att få stöd från andra kvalitetsgranskande forskningsfinansiärer. Ett stort tack till KK-stiftelsen för det generösa bidraget! Inom ramen för forskningsplattformen har ett 30-tal forskningsprojekt bedrivits och fem forskarutbildningskurser givits, där ett stort antal personer från Högskolans alla sektioner deltagit. Under en inledande fas var verksamheten inom plattformen inriktad på de tre områdena Dynamisk teknikutveckling (under ledning av professor Lars Bååth), Dynamiskt lärande och företagsutveckling (professor Hans Landström) och Samhällsdynamik och lokal utveckling (docent Per-Olof Olofsson). Sommaren 2000 genomfördes en fokusering av plattformens inriktning och verksamheten fick en ny ledning. Fokuseringen innebar dels en geografisk inriktning på Sydvästregionen (västkusten från Göteborg till Malmö), dels att innovationssystem och lärande gavs stor tyngd. De tre nya forskningsområden som verksamheten koncentrerats till är Sydvästregionen som en lärande region (med professor Bernd Hofmaier som ansvarig), Sydvästregionens innovationssystem (professor Sven Åke Hörte) och Dynamisk teknik (professor Lars Bååth). Information om plattformens verksamhet finns främst att hämta via plattformens hemsida (http://www.hh.se/teii/teii/) där bl.a. samtliga skrifter som skrivits inom ramen för TEII finns listade. Ett antal rapporter som skrivits under 2001 publiceras även i den här rapportserien. Rapporterna är skrivna inom plattformens olika projekt och författarna ansvarar själva för den egna rapporten. Jag vill å forskningsplattformen TEIIs vägnar framföra ett tack till alla medarbetare och skribenter som bidragit till plattformens verksamhet, och som gjort det möjligt att skapa den plattform som Högskolan behöver i sin fortsatta forskningsuppbyggnad. För forskningsplattformen TEII Sven Åke Hörte

3 SVENSKT BIOTEKNISKT FÖRETAGANDE OCH ETISK DEBATT... 2 INLEDNING... 2 Syfte... 2 Material och metod... 3 Preliminärt resultat... 4 BIOTEKNIK... 5 Gammal eller ny teknik?... 5 Gammal eller ny rädsla?... 5 Begreppen biologi och bioteknik... 6 Bioteknik som teknik...7 Bioteknik som "boundary object"...7 Sammanfattning och kommentarer...8 OPINION OCH ETIK... 9 KONTEXTER Upplevda och rekonstruerade kontexter Svensk kemiindustri och bioteknik TVÅ TIDSKRIFTER: KEMISK TIDSKRIFT OCH AFFÄRSVÄRLDEN Kemisk tidskrift talet talet talet...15 Särskilda satsningar på bioteknik...18 Bioteknik för ungdom...18 Bioteknik & biokemi talet...19 Sammanfattning...21 Affärsvärlden talet talet talet talet...26 Sammanfattning...27 Sammanfattning: Etik och opinion i Kemisk tidskrift och Affärsvärlden AXPLOCK FRÅN NÅGRA INTERNATIONELLA STUDIER Vivien Walsh: "Demand, public markets and innovation in biotechnology", Peter Wheale & Ruth MacNally: "Biotechnology policy in Europe", Mark F Cantley: "Popular attitudes, information, trust and the public interest", S Hayward: "Towards a political economy of biotechnology", Sammanfattning NÅGRA REFLEKTIONER KRING BIOTEKNIK, ETIK OCH RÄTTSKULTUR SUMMERING LITTERATUR

4 SVENSKT BIOTEKNISKT FÖRETAGANDE OCH ETISK DEBATT INLEDNING När Paul Berg tillsammans med andra forskare i mitten av 1970-talet tog initiativ till en paus i den molekylärbiologiska forskningen för att tänka igenom konsekvenser och risker var syftet att förekomma negativ opinion och politisk inblandning. Forskarna upplevde sig stå inför ett genombrott i den praktiska hanteringen av DNA. Hybrid DNA-teknik väckte stora förhoppningar om kommersiella tillämpningar. Vid en konferens i Asilomar 1975 presenterades riktlinjer för den fortsatta forskningen. Men de satte inte den punkt i den kritiska debatten som initiativtagarna hade hoppats. Optimismen kring framtida tillämpningar och ifrågasättande kritik följde biotekniken även i fortsättningen. Bioteknikens applikationer och kommersialisering har under 1900-talets sista decennier varit föremål för en fortsatt etisk debatt. Där några identifierat möjligheter har andra sett risker och etiska konflikter. Har denna fokusering på etiska aspekter haft några effekter på företagande med anknytning till området? Man kan fråga sig hur och var effekterna i så fall varit mest påtagliga. Har den etiska reflektionen fungerat drivande/hindrande på utvecklingen, har den legitimerat, utåt och inåt mot den egna organisationen? En studie med inriktning på de biotekniska innovationssystemen, varav företagande och kommersialisering är en del, har anledning att uppmärksamma denna debatts reception. De sammanhang där biotekniken och dess applikationer utvecklas präglas varken internationellt eller nationellt av ett enhetligt etiskt perspektiv utan av konkurrerande och inbördes motsägande värderingar/värdesystem. Ett flertal etiska perspektiv bryts mot varandra. Så är t ex mötet mellan dem som värnar djurens rätt respektive människans värdighet inte alltid konfliktfritt, inte heller mellan utilitarism och humanistisk personalism. Miljöengagemang kan hos några vara kombinerat med en teknik- och vetenskapsoptimistisk hållning, hos andra med skepsis. Rachel Carson och Björn Gillberg tror att lösningar finns i vetenskapens vidare utveckling till skillnad från många debattörer inom vad som ibland kallas ekologism med en mera teknik- och vetenskapskritisk uppfattning. Inom sådana spänningsfält har företagen att hantera produktutveckling, produktionssätt, marknadsförhållanden och marknadsföring. Med sådan föreställningar i bakhuvudet formulerades de första frågorna för studien. Men, som kommer att framgå av den fortsatta redovisningen, i det studerade materialet syns få tecken på intresse från dem som engagerade sig för biotekniken för den etiska debatten som sådan. Vad som syns är en reaktion på, inte en reception av, den etiska debatten. Syfte Syftet med delprojektet Svenskt biotekniskt företagande och etisk debatt var ursprungligen dels att ringa in och identifiera de värderingar/värdesystem som mobiliserats för att bedöma biotekniken och dess applikationer, dels att studera hur svenskt biotekniskt företagande hanterat de etiska problem som kritiska opinioner ställt dem inför. Syftet var inte i första hand att fokusera på politiska instanser som lagstiftare och regelgivare, inte heller på massmedia eller akademisk debatt, utan att på den begränsade forskningstid som stod till förfogande koncentrera på företag och branschorganisationer. Detta ursprungliga syfte har efter hand fått både inskränkas ytterligare och även delvis omformuleras. Inskränkningen gäller det empiriska materialet. Omformuleringen av frågeställningarna blev nödvändig då det visade sig att etisk debatt eller etiska kommentarer i det genomgångna materialet, i den mån de alls förekommer, håller sig på en mycket allmän nivå. Uppgiften att ringa in och identifiera värderingar/värdesystem var inte genomförbar. Mot bakgrund av det negativa resultatet, den frånvarande etiska debatten och ointresset för de etiska frågorna, blev det viktigare att 2

5 söka svar på andra frågor än de ursprungliga: Hur kommer det sig att den i andra sammanhang omvittnade intensiva etiska debatt kring biotekniken var så lite synlig i materialet och vad sa det om branschens hanteringen av de etiska frågorna? (För ytterligare kommentarer av bakgrunden till dessa förändringar av se nedan.) Material och metod Delprojektets från början begränsade omfattning har naturligtvis påverkat tillvägagångssättet. Projektet har karaktär av pilotstudie, en förberedelse för en senare utvidgad undersökning. Tanken var från början att med utgångspunkt i svensk fackpress få en inblick i hur svenska företag med anknytning till bioteknik hanterade de etiska problem modern bioteknik och olika opinioner ställde dem inför. På ett tidigt stadium stod det emellertid klart att även om det fanns ett stort material att ta sig igenom, fanns indikationer på att det inte skulle innehålla så mycket konkret att ta fasta på. För att något råda bot på detta gjordes en mer noggrann genomgång av ett par representativa tidskrifter som kunde förväntas täcka området bioteknik och företagande och som också hade ambitionen att vara breda. Ett kriterium som spelade in i valet av tidskrifter var att de getts ut under hela perioden Först föll valet på Kemisk tidskrift och Industria. Den senare, organ för Svensk arbetsgivareförening, visade sig dock ändra karaktär från början 1970-talet. Från att ha varit en bred tidskrift med ambition att se företagandet och företagandets villkor i samband med samhällsutveckling och samhällsdebatt reducerades dess efterföljare snart till att bli ett rent intressestyrt medlemsblad med främsta syfte att motarbeta löntagarfonderna. En delvis omvänd utveckling genomgick tidskriften Affärsvärlden som också täcker in perioden. Den fick i undersökningen ersätta Industria. Tillvägagångssättet präglas av en idéhistorisk metod som har sin utgångspunkt i en strävan att i första hand synliggöra idéers kontexter och där begreppshistoria utgör ett viktigt inslag. Det är en metod som hämtat inspiration från den engelske historikern Quentin Skinner och den tyske sociologen Reinhart Koselleck. Inom den s k Cambridgeskolan har Skinner tillsammans med J A G Pocock spelat en stor roll för den politiska idéhistorien genom att sätta fokus på den språkliga kontextens betydelse vid tolkning av historiska texter. Pocock visar på den repertoar av språk som t ex en politisk agitator kan ha tillgång till och hur den utnyttjas allt efter publik. Skinner anknyter till filosofen J L Austins teori om talhandlingar när han säger att texten måste förstås som "an intended act of communication". Det är ett ställningstagande mot en enbart intertextuell tolkning för utnyttjandet av en vidare språkligt kontext. Den relevanta språkliga kontexten inkluderar, för Skinner, den språkmiljö i vilket textproducenten i egenskap av kommunikatör uppfattar sig verka. 1 Koselleck är kritisk förnyare av tysk idealistisk begreppshistorisk tradition. Äldre begreppshistoria har, enligt Koselleck, inte sett sambandet mellan å ena sidan begreppens uppkomst och förändringar samt å andra sidan sociala och politiska förändringar. Ett sätt att tydliggöra sådana samband är att studera och jämföra ett begrepps språkfält vid olika tidpunkter. 2 De undersökta tidskrifterna Kemisk tidskrift och Affärsvärlden har med sina respektive bakgrunder i form av ägare, redaktörer och medarbetare under åren skapat ett rum för kommunikation anpassat för sina målgrupper. Biotekniken som begrepp och fenomen omges i tidskrifterna av delvis olika språkliga miljöer. Det bidrar till att olika språkliga fält uppstår kring fenomenet "bioteknik". Det är i första hand till denna kontext som undersökningens frågeställningar relateras och det är ur denna läsning som nya frågeställningar genereras. 1 Quentin Skinner, "Meaning and understanding in the history of ideas", History and Theory (1969: 1). 2 Melvin Richter, The History of Political and Social Concepts: a Critical Introduktion (New York/Oxford, 1995). 3

6 Preliminärt resultat I en viss mening kan resultatet sägas vara negativt. Det syns mycket lite av sådant som kopplar samman etik och biotekniskt företagande i här genomgångna tidskrifter, och det som finns har inte den karaktär att uppgiften att ringa in och identifiera värden/värdesystem som mobiliserats för att bedöma de biotekniska innovationerna och applikationerna kunnat genomföras. Någon egen etisk reflektion kan inte tidskrifterna sägas stå för, med något enstaka undantag. Vad som återspeglas är fragment av en etisk debatt som förs någon annanstans, huvudsakligen av andra och dessa andra synes inte vara företrädare för biotekniskt företagande. Hur kom det sig att det som i olika samtida rapporter och utvärderande tillbakablickar utpekats som en av de faktorer som kommer att avgöra bioteknikens framtid knappast diskuterades av de branschorgan som var närmast berörda eller av ekonomiska intressen? Det var den fråga som naturligen inställde sig mot bakgrund av det "negativa" utfallet. Svaret ligger delvis i rapportens preliminära svar på frågan hur branschen hanterade de kritiska opinioner som ger sig till känna. Man hanterade dem genom att gå samman, bilda kommittéer och grupper. Huvudstrategin var att i första hand påverka/informera beslutsfattare, inte att komma i dialog med dem som framförde kritiken. Efter hand ställdes också krav på att politikerna aktivt skulle medverka till att skapa en till biotekniken mer positiv opinion. Det finns ett antal olika faktorer som kan ha bidragit till den strategi som allteftersom utvecklades och etablerades. Graden av omedelbara hot mot existerande ekonomiska värden, d v s hur lång tid man uppfattade att man hade på sig för att agera, har antagligen haft stor betydelse liksom tidigare erfarenheter av liknande situationer. 4

7 BIOTEKNIK Gammal eller ny teknik? Många uppfattar bioteknik som ett modernt fenomen, men i själva verket har den en lång historia. Biotekniska metoder har utnyttjats av människan sedan urminnes tider. Ungefär så inleds många förklaringar till vad bioteknik är, för att efter exemplifieringar med olika jäsningsprocesser landa i hybrid DNA-teknik. Tendensen att se biotekniken som gammal eller ny hänger till en del samman med vilken definition man utgått ifrån. Nationalencyklopedin med sin definition av bioteknik som "det tekniska utnyttjandet av celler och cellbeståndsdelar för att framställa eller modifiera produkter" lyfter fram det nya. Som exempel på bioteknik nämns fermentationsprocesser och genteknik. Med anknytning till en äldre syn formulerar Lennart Daléus och Gunnel Hedman en vidare definition: "utvecklandet av tekniker som använder organismer eller delar av organismer" gjorde det amerikanska Office of Technology Assessment (OTA) försök att lösa avgränsningsproblemet genom en uppdelning i gammal och ny bioteknik. Behovet av att komma tillrätta med etikettsförvirringen kan delvis förklaras med de förväntningar som kommit att förknippas med biotekniken. Utnämnd till framtidens industriella teknik har biotekniken dragit till sig stora och små placerares intresse. Det har funnits ekonomiska fördelar i att uppfattas vara en del av det biotekniska projektet framför allt för organisationer och personer involverade i forsknings- och utvecklingsarbete. Det är en förklaring till bredvilligheten att ge bioteknikbegreppet en vid tolkning men det är långt ifrån hela förklaringen. En annan anledning kan vara antagandet att skepsis gentemot biotekniken var en följd av att det var något nytt och okänt. Genom att koppla den nya hybrid DNA-tekniken till en urgammal företeelse framstod den som mindre hotande. Det blev också möjligt att hantera moståndet som ett exempel på ett mer generellt problem: den skepsis med vilken ny teknik överhuvudtaget bemöttes. Allmänhetens förståelse och reception av ny teknik har under andra hälften av 1900-talet tilldragit sig politiska beslutsfattares allt större intresse. Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki satte inte bara punkt för andra världskriget; de kom också att få ett stort indirekt inflytande på de västerländska demokratiernas inre politiska processer. De på många håll starka folkliga opinionerna mot atomkraftens civila tillämpningar gjorde ett varaktigt intryck på politiker och makthavare. Under etiketterna "forecasting" och "technology assessment" utvecklades på 1960-talet i USA strategier för de styrandes information om och introduktion av tekniska nyheter. Syftet var att förebygga sociala konflikter och undanröja hinder för teknisk utveckling i form av negativa opinioner. Modellen introducerades under 1970-talet i flertalet europeiska länder med utvecklingen inom biotekniken som en starkt pådrivande faktor. Med biotekniken följde också större uppmärksamhet på teknikvärderingens rent etiska aspekter. Även om man väljer att se på biotekniken som något "urgammalt" går det inte att komma ifrån att utan 1970-talets vetenskapliga och tekniska genombrott hade den, positivt eller negativt, inte tilldragit sig samma stora intresse. Gammal eller ny rädsla? Bioteknik kan upplevas som ett riskfyllt gränsöverskridande mellan det döda och det levande, mellan maskin och organism. Men de största farhågorna brukar förknippas med rädslan för att människor med manipulativa och främmande metoder stör och förstör en naturlig ordning vars komplexitet vida överskrider vad något mänskligt intellekt till fullo antas kunna förstå, antingen denna ordningen är en skapelse av evolutionen eller en gudom. En rädsla för att överskrida natu- 3 Lennart Daléus & Gunnel Hedman, Biotekniken: Den nya utmaningen (Stockholm, 1989). 5

8 rens gränser förutsätts ofta vara djupt förankrad i vår kultur och ett stråk av sådana föreställningar har funnits med genom historien, men det har också funnits de som verkat i motsatt riktning. Den skillnad mellan en organism och en maskin, där vi kan uppfatta den förstnämnda som något naturligt levande och den andra som något konstgjort livlöst har långt ifrån alltid varit självklar. I slutet av 1600-talet kunde den tyske filosofen Leibniz ( ) tala om naturliga och onaturliga maskiner medan den franske filosofen Descartes ( ) ungefär ett halvsekel tidigare liknade djuren vid automater. För den engelske samhällskritikern Bernard Mandeville ( ) var både djur och människor "kännande maskiner". Ännu i slutet på 1800-talet kunde den tyske biologen August Weismann ( ), inspirerad av Leibniz, beskriva den levande organismen som en konstruktion av "livsmaskiner" på olika nivåer. Steget från livsmaskiner till bioteknik verkade inte ha varit långt. Men inte heller inom vitalismen, läran att livet endast kan förstås med hänvisning till en speciell livskraft, har man varit strikt i sin gränsdragning mellan levande natur och teknik. Aristoteles lära om entelekin, livskraften, har fram till vårt sekel, i mer eller mindre modifierad form, haft åtskilliga anhängare bland filosofer och naturforskare. Det var inom en moderniserad vitalism som man i början av 1800-talet introducerade begreppet "biologi". Inom samma tradition fanns en stor öppenhet för bioteknikens möjligheter. I inledningen till sin Biologi eller den levande naturens filosofi för naturforskare och läkare skrev Treviranus: "Endast exploatering och inte ockupation ger en skatt dess värde". Naturens skatter bestod inte bara i de färdiga alster som människan kunde tillgodogöra sig; med insikt i naturens "tekniker" var det möjligt både att effektivisera och att styra processerna. 4 Båda dessa sidor hos biotekniken - den teknik som härmade och den som grep in i naturens egna processer - hölls levande in på 1900-talet. Begreppen biologi och bioteknik När ett nytt begrepp introduceras eller när ett begrepp börjar användas i nya sammanhang så signalerar den språklig förnyelsen förändringar i samhälle och tänkesätt. Ordet "biologi" har som innovation inte kunnat härledas till någon enskild person, däremot är det belagt i flera texter från år 1800 och framåt. Bland vissa läkare och naturforskare fanns uppenbarligen ett behov av en term för att beteckna deras speciella verksamhetsområde. De behövde inte bara ett begrepp utan ett nytt begrepp som skulle ersätta det äldre fysiologi som egentligen betecknade läran om naturen i stort och inte särskilt den levande naturen. Det nya begreppet gjorde inte någon omedelbar succé. Inte förrän mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fick det sitt genombrott i vetenskapliga sammanhang, till att börja med nära förbundet med det vi idag skulle kalla ekologi. I denna betydelse omnämns det fortfarande i Svensk uppslagsbok Även om begreppet "bioteknik" inte legat i pipeline lika länge som "biologi" har det en mer sammansatt historia. När ordet bioteknik dök upp i början av 1900-talet hos en ungersk livsmedelstekniker Karl Ereky, cirkulerade samtidigt andra liknande termer som utvecklingsmekanik och biodynamik. Ereky försökte bl a utveckla metoder för massuppfödning av grisar. Framför allt intresserade han sig för att få fram tyngre och fetare djur. Dessa beskrev han som biotekniska arbetsmaskiner. Ungefär samtidigt som Ereky utvecklade sin praktiska bioteknik försökte den franske filosofen Henri Bergson inom ramen för sin vitalistiska filosofi förklara människans förhållande till tekniken. Hans teori om élan vital inspirerade både vitalistiska biologer och teknikvänliga samhällstänkare. Tekniken, för Bergson, hade en emancipatorisk kraft. Med teknikens hjälp sprängde människan sina ramar, ökade sin kapacitet och mångfaldigade sina förmågor. Genom tekniken omskapade hon sig själv och världen. 5 4 Gottfried Reinhold Trevirianus, Biologie oder Philosophie der lebenden Natur für Naturforscher und Aertze (Göttingen, 1801). 5 Henri Bergson, Den skapande utvecklingen (Stockholm, 1911). 6

9 Under mellankrigstiden återfinner vi dessa aspekter av biotekniken, som härmande naturen och som en förlängning av människan, i Lewis Mumfords utopiska vision av ett samhälle där natur och teknik levde i en harmonisk symbios. En teknik anpassad till människans naturliga rörelseschema och en energisnål miljövänlig ren industri var båda hos Mumford exempel på bioteknik. 6 Om vi vill förstå t. ex talets eugeniska rörelse, de funktionalistiska idealen och 1930-talets sociala ingenjörskonst, måste vi se dem också i ljuset av dessa biotekniska strategier och ideologier som trodde på livets förädling och såg på tekniken som livets naturliga komplement. Att integrera biologi, teknik och kultur var ett koncept som från slutet av 1800-talet bearbetades av filosofer, samhällstänkare, biologer och biologiskt orienterade ingenjörer. Robert Bud visar hur begreppet under 1900-talet kommer till användning över hela fältet. 7 Bioteknik som teknik Bud vill se bioteknik inte som en beteckning på ett antal tekniker utan som ett program med ett mål i sikte. 8 Detta faller sig naturligt om man, som Bud, har ambitionen att samla allt det som termen bioteknik applicerats på under en enda beteckning. Men det är ändå ofrånkomligt att bioteknik i vissa kontexter fungerat och fungerar just som en beteckning på bestämda tekniker. Det engelska biotechnology har på tyska två motsvarigheter, Biotechnologie och Biotechnik. Vi ska här inte i detalj gå in på Buds i och för sig intressanta genomgång av begreppens gemensamma och skiljande konnationer beroende på nationell kontext. Både på tyska och engelska användes de i sammanhang som sammanförde teknik och biologi, men med tonvikt på det ena eller andra. Det var emellertid i engelskspråkig miljö som bioteknologi fick sin koppling till mikrobiologin och det var i USA den etablerade sig som en kategori inom ingenjörsutbildningen. Bud följer också ett annat spår som han kallar "The Swedish Contribution" och som framför allt är förknippat med Carl-Göran Hedén, professor med (efter eget förslag) ämnesbeteckningen bioteknisk bakteriologi. I Sverige förekom en viss dragkamp mellan å ena sida medicinska intressen som tenderade att lägga beslag på termen bioteknik och de som i likhet med Hedén vill reservera den för studiet av hur man kontrollerar mikroorganismer. Ännu 1975 var molekylärbiologin inte någon självklar del av biotekniken men i slutet av 70- talet kom en vändpunkt när forskare med hjälp av hybrid-dna-teknik lyckades framställa mänskligt insulin. Bioteknik (biotechnology) blev symbolen för den förhoppningsfulla alliansen mellan molekylärbiologin och riskkapitalet. Med på köpet följde den inte lika uppskattade etiska debatt som Paul Berg initierat i mitten av årtiondet. Förhoppningen inom forskarvärlden att den debatten nu var avslutad och fått sina frågetecknen uträtade visade sig snart inte stämma med verkligheten. Bioteknik som "boundary object" Enligt Bud har det inte varit till någon nackdel att begreppet bioteknik i de flesta sammanhang fått behålla sin mångtydighet. Det har just pga denna mångtydighet kunnat fungera som ett framgångsrikt "boundary object". Uttrycket "boundary object" är hämtat från Leigh Stars och James Griesners forskningar kring hur människor från olika sociala världar förmått uträtta saker tillsammans fast det rått oenigheter både beträffande synsätt och mål. I sådana situationer kan olika "boundary objects" spela en stor roll som sammanhållande faktorer. De kan vara av handfast konkret natur som byggandet av ett bibliotek eller ett museum men också av begreppslig art, t ex ett programmatiskt begrepp som "ett hållbart samhälle", sådana som Ilana Löwy definierar som loosely defined concepts which, precisely because of their vagueness, are adaptable to local sites and may facilitate communication and co-operation. 6 Lewis Mumford, Teknik och samhällsutvecklingen (Stockholm, 1949). 7 Robert Bud, The Uses of Life: a History of Biotechnology (Cambridge USA, 1993). 8 Robert Bud, "Biotechnology in the twentieth century", Social Studies of Science (1991: 2). 7

10 De är också vad hon kallar multifunktionella: on the cognitive level they make possible the interaction of distinct scientific cultures and thus permit the construction of a given segment of knowledge, while on the social level they facilitatet the development of intergroup alliances and therefore advance specific social interests. 9 När Bud framhåller fördelarna med ett mångtydigt bioteknikbegrepp som kan fungera som ett "boundary object" är det i linje med synen på biotekniken som ett program. Inom ramen för olika nationella teknikvärderingsorganisationer kan bioteknik för involverade politiker, industriföreträdare och forskare fungera som ett "boundary object". Sammanfattning och kommentarer Genomgången ovan visar att biotekniken som företeelse har en lång historia och som begrepp en brokig bakgrund. Det är ändå inte svårt att hålla med Annemieke Roobeek när hon säger om dem som betonar kontinuiteten i biotekniken att de inte bara tonar ned det vetenskapliga genombrottet med hybrid-dna utan också skymmer den betydelse den kan komma att få. Jag skulle vilja tillägga att det också försvårar förståelsen av opinionsyttringarna, men utan att hävda att detta kan förklaras enbart med hänvisningar till det nya i biotekniken. Som begrepp har biotekniken en mer än hundraårig historia. Begreppet har genomgått en process som liknar den Kosellecks sociala och politiska begreppen genomgått. Kring biotekniken byggdes förväntningar som stod i nära samband med olika framtida scenarion. Genom begreppets förekomst i media blev det allmän egendom, demokratiserades. Den offentliga debatten skapade ideologiska rum kring begreppet. Allt detta tilldrog sig huvudsakligen under 1900-talets tre sista decennier. Det är ytterligare ett skäl att se biotekniken som ett i huvudsak modernt fenomen. I valet mellan att se på biotekniken som en beteckning på ett antal tekniker och som ett program väljer Bud det senare, dvs att identifiera biotekniken med målen. Det är också målen som kan fungera som "boundary objects" kring vilka olika grupper kan samverka. Om biotekniken i första hand är ett program bör ju kritiken av biotekniken uppfattas som en kritik av programmet. Men det är svårt att se att det i stort vore möjligt att relatera all, inte ens all etiskt motiverad kritik, till biotekniken som program. Bioteknik kommer därför här att beteckna både ett antal tekniker och program eller motsvarande, allt efter kontext. Medvetenhet om begreppets olika kontexter och därmed mångtydighet innebär att i Skinners anda låta användningen avgöra meningen. Har det varit biotekniken som teknik eller biotekniken som program den negativa opinionen motsatt sig? Det kan vara en viktig fråga att få besvarad om man vill förstå den etiska debatten kring biotekniken. Biotekniken som programmatisk vision och teknisk idé är inte ny men där motstånd mobiliserats med hänvisning till ansvar för natur eller effekter på människosyn är det de senast femtio årens erfarenheter som gett utslag. För femtio år sedan fanns inte det slags miljömedvetande som ligger bakom oron för t ex vad genmodifierade organismer skulle kunna ställa till med i naturen. Föreställningen om naturen som ett känsligt system som lätt råkar i obalans hör vår tid till. Misstanken att gentekniken kan bereda marken för en nygammal eugenik har fått sin näring av kunskap om mellankrigstidens rashygieniska rörelse och nazisternas sätt att omsätta idéerna i praktik och ideologi. 9 Ilana Löwy, "The strength of loose concepts", History of Science xxx (1992). 8

11 OPINION OCH ETIK I det undersökta materialet talas mer om opinioner än om etiska opinioner. Till en början tolkades kritiken av biotekniken som en oro för de risker den innebar för växter, djur och människor, inte som en fråga om värderingar. Det får nog till en del tillskrivas tidsandan. Atomenergins och kemiindustrins utveckling hade gjort riskbedömning och reglering av riskhantering till viktiga politiska frågor. I den allmänna debatten kunde man också tala om sociala risker. Etiken som en del av teknikvärderingen hör främst slutet av 80-talet och 90-talet till. Att säga att en handling är etisk eller oetisk, kan vara ett sätt att ge uttryck för en etisk bedömning. Om samma handling kan kanske sägas att den utgör ett hot mot hälsa och liv, mot människors och djurs miljö, är ekonomiskt och socialt oförsvarlig etc. Etiska omdömen kan fällas utan att ord som etik eller moral nämns. Diskussioner om risk och etik har i det avseendet ofta varit inflätade i varandra och svåra att skilja åt. I det empiriska materialet görs inte heller några försök att "reda ut begreppen". Begreppen etik och etisk ges därför här en vid, närmast vardagsspråklig, tolkning. Omnämnandet av opinioner i allmänhet antas inkludera även etiska opinioner. Men även med en sådan vid tolkning överflödar inte materialet av inslag av etisk karaktär. Opinion betyder som regel negativ opinion. Det är återigen materialet som ger denna effekt. Ett återkommande tema var behovet av att identifiera och undanröja hinder för bioteknikens utveckling och i denna process bedömdes efter hand opinionen som en allt väsentligare faktor. I en skrift från 1985 från Statens industriverk t ex uppfattades inte opinionen som en påtagligt relevant faktor. 10 Det fanns ingen referens i texten som tydde på det, trots att litteraturförteckningen innehöll flera skrifter som beaktade etikfrågorna. Helt annorlunda var det med rapporten från Där diskuterades frågan om attityders och opinioners betydelse vid introduktion av ny teknik. Opinion och politiska beslut lyftes fram som det som styr utvecklingen. Från miljö- och kärnkraftsområdena vet vi att utfallet av opinionsyttringarna får mycket stor ekonomisk betydelse, både för stat, små kommuner och berörda delar av näringslivet. Opinionen blir därför en nyckelfaktor för aktörerna inom varje nytt teknikområde där konsekvenserna av den nya teknikens tillämpningar ännu är otillräckligt kända. Särskilt nämndes att livsmedelsindustrin var känslig och återhållsam med att introducera nya produkter med hänsyn till marknadens reaktioner på negativ publicitet. Rapporten tog också upp OECDs kriterier för en lycksam introduktion av ny teknik bland vilka ingick en positiv opinion. 11 Det räckte inte med att vetenskapen och tekniken gjorde framsteg; en negativt inställd allmänhet kunde bli ett hinder för ekonomisk framgång. Biotekniken har verkat i internationell konkurrens och jämförelser mellan nationer är återkommande inslag i olika rapporter, även jämförelser av opinioners inställning. Negativ opinion har identifierats med svårigheter för det biotekniska företagandet, positiv eller neutral opinion som konkurrensfördelar. I en summering av Sveriges tekniska attachéer från en konferens anordnad av OTA 1989 konstaterades: I stort sett är den allmänna opinionen positiv till bioteknik. Tyskland har dock en stark motståndare i "de gröna", som utövar ett stort inflytande på befolkningen. Därför är information till allmänheten en mycket viktig bit i hur man kommer att lyckas med kommersialiseringen av bioteknik. 10 Bioteknikens effekter på industristrukturen: en förstudie (SIND 1985: 2). 11 Biotekniken i svensk industri: bokslut och prognos inför 90-talet (SIND 1991:5). 9

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer Bioteknik och patent Skydda dina idéer Bioteknik och patent Med bioteknik menas tekniska tillämpningar av kunskap om biologiska processer, till exempel i mikroorganismer, växter eller djur. Bioteknik har

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln. Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH

Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln. Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH Upplägg Ett framväxande och brokigt fält Några sociologiska

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Från diversity management till mångfaldsplaner?

Från diversity management till mångfaldsplaner? Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist Innehållsförteckning 1. Mångfald - en idé gör entré

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer