i VÄNERHAMN Indiska stålrör Vargön Alloys varslar 75 anställda på kajen i Kristinehamn PERSONALTIDNINGEN 4/08

Transkript

1 i VÄNERHAMN PERSONALTIDNINGEN 4/08 Indiska stålrör på kajen i Kristinehamn Vargön Alloys varslar 75 anställda

2 LEDARE / HAMNNYTT REPORTAGE Stuvargatan 1, Karlstad Telefon Mail vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare Börje Meijer Redaktör Mikael Hallgren Form Preferens AB Konjunkturen fortsätter att vika i hela världen, vilket också märks mer och mer i vår egen verksamhet. Godsvolymerna i november månad var överlag låga i flera av våra anläggningar, undantaget Lidköping som fortsätter den fina utvecklingen som pågått hela året. Att osäkerheten är stor inför nästa år märks såväl i budgetarbetet som i samtalen med våra kunder. Många räknar med ett besvärligt 2009 och aviserar neddragningar och produktionsminskningar. Ett tydligt exempel är Vargön Alloys, den helt dominerande kunden i Vänersborgs hamn, som kommer att producera med kraftigt begränsad kapacitet under åtminstone första halvåret nästa år. Detta kommer att påverka framförallt inleveranserna av koks. Trots att Alloys har stora lager kommer dessutom utleveranserna att minska beroende på den mycket svaga efterfrågan inom stålbranschen. På grund av det svåra läget på Vargön håller företaget för närvarande förhandlingar med Transportarbetareförbundet om minskning av personalen i Vänersborg med två personer. Detta är tyvärr nödvändigt för att minska förlusterna i anläggningen och för att försöka övervintra i väntan på bättre tider. Hamnen ska absolut inte stängas och vi jobbar parallellt med alternativa projekt bland annat slipersimport från Italien som förhoppningsvis kan förändra och förbättra situationen. Vi kommer också att ha en nära dialog med Alloys för att tidigt få veta hur andra halvåret kommer att bli. Den 26 oktober utbröt en stor brand i den nya biobränsleterminalen som byggts i anslutning till Oljehamnen i Karlstad. Det var så kallad grotflis som självantänts under natten och i den kraftiga vinden, med styrkor på över 20 m/s, fick elden ett mycket kraftigt förlopp. Efter en gedigen insats av Räddningstjänsten var branden under kontroll på söndag förmiddag och vi kunde konstatera att inga människor blev skadade det absolut viktigaste vid ett sådant här tillfälle. Vi drar nu lärdom av branden och vidtar olika förändringar inför nästa bränslesäsong som startar någon gång på försommaren nästa år. Kristian Holmqvist visar magasinens status Nu sköter truckförarna lagerplaneringen själva Vänerterminalen har under hösten infört ett nytt lagerhanteringssystem. Ett datoriserat system där truckförarna tar ett eget ansvar för logistik och planering av lagret. I det tidigare upplägget styrdes placeringen av inkommande rullar av en magasinsplanerare som utifrån kundens order gav varje leverans en bestämd lagerplats. - Problemet med det gamla systemet var att vi sällan visste när rullarna skulle anlända, säger Christer Bjäring, Vänerterminalens driftschef. Det innebar att stora ytor reserverades och kunde stå tomma i väntan på inkommande gods. I det nya upplägget registrerar magasinsplaneraren antalet inkommande rullar samt transportsätt. Han lämnar däremot öppet för truckförarna själva att avgöra vart i terminalen de vill placera rullarna i det ögonblick de kommer. Då godset ställts på plats registrerar föraren med hjälp av en handterminal med pekskärm i trucken vart han placerat rullarna. Varje lagerficka ges samtidigt en färg som påvisar platsens status, dvs om facket är tomt, halvfullt eller fullt. I takt med att facken fylls på eller töms omregistreras färgerna. En översikt av den totala lagerstatusen kan lätt hämtas hem såväl av terminalledningen som av förarna själva. - Kristian Holmqvist och övriga på IT-sidan har gjort ett kanonjobb och uppstarten av det nya har fungerat fantastiskt bra, säger Christer Bjäring. Vi nyttjar ytorna väsentligt bättre än tidigare och kan ge utrymme för nya kunder. Att förarna har egen kontroll av jobbet ökar också effektiviteten och har en positiv inverkan på arbetsmiljön. Konjunkturspöket har siktats i Vänersborg Vargön Alloys varslar 75 Det omtalade konjunkturspöket visar sig bland allt fler av Vänerhamns kunder. Senast ut är Vänersborgsföretaget Vargön Alloys som i slutet av november varslade 75 av sina 270 anställda. Varslet kan leda till konsekvenser för hamnen i Vänersborg. Europas största ferrokromtillverkare, Vargön Alloys i Vargön utanför Vänersborg, varslade under sista veckan i november 75 av sina 270 anställda. Företaget, som tillverkar legeringsmedel för stålindustrin, har under hösten fått kännas vid en kraftig nedgång i efterfrågan på sina produkter. Kunderna inom stålindustrin har snabbt tvingats reducera sin produktionskapacitet radikalt, mycket beroende på en vikande efterfrågan från fordonsindustrin runt om i världen. Många av de stora ståljättarna går på en kapacitet på mellan 25 och 50% av den normala vilket tydligt visar sig i minskat legeringsbehov. För nästa år är därför osäkerheten stor. Från Vargöns sida kommer man att hålla igång två av totalt de fyra smältugnar, dock inte med full kapacitet. Under sommarmånaderna juni, juli och augusti planeras ett produktionsstopp för att ytterligare begränsa produktionen. Lagren är för närvarande välfyllda och sker ingen dramatisk förbättring på världsmarknaden räcker lagerförda volymer ett bra tag under nästa år. Från företagsledningen har man svårt att se när konjunkturen kommer att vända upp igen. I värsta fall kan det handla om andra halvåret 2010, men förhoppningen är att det från och med hösten 2009 ska ha skett en förändring till det bättre. FÖR HAMNEN I VÄNERSBORG är Vargön Alloys den i särklass största kunden. Cirka 80 procent av de ton som årligen passerar hamnen har på ett eller annat sätt kopplingar till Vargön. - Vi genomför såväl lossning av koks som lastning av färdiga produkter som ferrokrom, säger Sven-Åke Larsson, driftchef i Vänersborg. Ett större tapp kommer självklart att kännas i skinnet Neddragningarna på Vargön påverkar däremot inte arbetet med det nya hamnläget. En ny hamn är en investering på mycket lång sikt och arbetet med att bereda projektet för ett beslut längre fram går vidare som planerat hos såväl Vänerhamn som kommunen. Text Preferens AB Bilder Preferens AB, Ramböll, Martin Gustavsson, Gert Alfredsson Hans-Elof Bryntesson Avslutningsvis vill jag tacka er alla för fina arbetsinsatser under året och önska God jul och Gott nytt år. Som vanligt tänker vi på säkerheten i jobbet och sätter den alltid främst. Tryck Tryckeri AB Knappen Börje Meijer Vargön Alloys kommer nästa år att producera en dryg femtedel av sin totala kapacitet 2 NR 4 NR 4 3

3 REPORTAGE REPORTAGE Indiska stålrör intar...kajen i Kristinehamn Ljudet då de långa, svagt rostfärgade rören lämnar containern är öronbedövande. Fyra åt gången dras de med hjullastarhjälp ut genom öppningen och läggs i ordning på kajen. Strippningen av containern är ett av flerta logistiksteg i ett nytt spännande uppdrag för Structo Hydraulics i Storfors. Det är gott om nederbörd i luften den här förmiddagen i början av december. Blötsnön står på tvären och kameralinsen fylls snabbt med små våta prickar. Kontrasten för den välmatade kackerlacka som tveksamt kryper ut ur en av de nylossade indiska containrarna är förmodligen fullständigt chockerande. Ötv Med hjullastarens hjälp dras stålrören ur containern. Ntv Klas Höggren ser över fraktdokumentatonen Öth Håkan Pantzare fokuserar på att få rören på plats. Nth Rören lyfts upp av gaffeltruck och lastas rättvända på tågvagn. Att det är fredag innebär att en ny last av indiska stålrör är på väg in mot hamnen. Inte per båt utan via Vänerexpressen från Göteborg. Tågresan inleder den allra sista etappen på den långa resan från Indien. Slutdestinationen är Storfors där uppdragsgivaren Structo Hydraulics har sin tillverkning av hydraulikrör i stål. Structo som är europaledare inom området ägs av indiska jättekoncernen ISMT Limited med produktionsanläggningar på flera håll i Indien. ISMT förser Structo med de rörämnen som förädlas i Structos fabrik. - Varje onsdag och fredag, sedan slutet av oktober, anländer 20 containervagnar till hamnplanen, berättar Calle Holmlin, driftchef i Kristinehamn. Containrarna lossas, strippas ur och läggs på plats på en ny tågvagn för den sista korta tågtransporten till Structos anläggning i Storfors. Aktörerna kring rörhanteringen är många. Freightman AB är huvudansvariga för frakten men tar förutom av Vänerhamn även hjälp av såväl Vänerexpressen som Tågåkeriet AB. - Det här är ett jobb som är lite udda, säger Calle. Just nu håller vi på att ta fram en rörlossare som ska göra det lättare att dra rören ur containrarna. Vi finslipar efterhand metoderna för att göra hanteringen både effektivare och säkrare. För Vänerhamns del ligger uppdragen för Structo rätt i tiden, då flera andra näringar av konjunkturskäl visar vikande utveckling. - Strucktojobbet är positivt i ett läge då det är lite lugnare De tomma containrarna läggs tillbaks på Vänerexpressens vagnar och förs tillbaks till Göteborg. JOBBET ENGAGERAR många. Ett antal olika moment ska genomföras vilket kräver personalens kunnande och idéer men också stora delar av hamnens maskinpark. De tunga containerlyften genomfördes till en början med de stora hamnkranarna, nu används den nyinköpta reachstackern. Hanteringen fungerar bra, intygar Calle. Samma omdöme ges av Stefan Enqvist, Logistikdirektör på Structo. - Vänerhamn gör ett otroligt bra jobb, säger Stefan. Vi har en mycket bra dialog och de små detaljerna som exempelvis att rören läggs åt rätt håll på järnvägsvagnarna fungerar bättre i Kristinehamn än i Göteborg, där vi tidigare lossade på andra fronter, säger Calle Holmlin. Pelletsen och vissa av våra andra storkunder har fortfarande bra flyt i verksamheten. För virket går det däremot tyngre. Att i det läget fylla på med en ny bra kund med goda prognoser känns perfekt. och omlastade. PROGNOSEN för fortsättningen är också positiv. Om inte konjunkturläget förvärras dramatiskt kommer volymerna att öka under Det pågår också diskussioner om lastning av returgods från Storfors. En första provlast gick i början av december. Containrarna flyttas smidigt med nya reachstackern - Såväl rörrester och annat stålskrot som Structos färdigprodukter skulle rent logistiskt kunna ta samma väg tillbaka till moderbolaget i Indien, säger Stefan Enqvist. Håkan Panzare och Anders Plamqvist pustar ut. 4 NR 4 NR 4 5

4 REPORTAGE BLANDAT Branden har lärt oss mycket... Klockan är nära halv två natten mellan 25 och 26 oktober då larmet om en storbrand på Kalvholmen når larmcentralen i Karlstad. Ett upplag av grotflis har självantänts på den nya biobränsleterminalen som Vänerhamn anlade under sommaren. Elden sprider sig snabbt i den hårda vinden. Larmet är uppstarten på en stor räddningsaktion där ett femtiotal brandmän försöker få kontroll över branden. När Räddningstjänsten anländer till brandplatsen är lågorna redan tio meter höga och elden sprider sig snabbt. Räddningstjänstens målsättning blir att begränsa förloppet och förhindra att branden sprider sig till såväl intilliggande depåer som till de oljecisterner som finns i närheten. Räddningsarbetet blir tufft och först tidigt på söndagsmorgonen anses branden vara under kontroll. ORSAKEN TILL eldsvådan har under en dryg månad analyserats noggrant. Räddningstjänstens utredning är ännu inte klar men med största säkerhet uppstod branden genom självantändning i en hög med grotflis (grot är biobränsle blandad av flis från grenar, rötter och toppar). En mindre brand upptäcktes i flishögen några dagar tidigare och terminalen hade i mellantiden stått under bevakning, först av Räddningstjänsten och Vänerhamns egen personal, därefter med hjälp av Securitas. - Teorin är att grotflisen självantänts igen och att den hårda vinden tillfört så pass med syre att elden snabbt fått fäste. Vinden gjorde också brandförloppet mycket snabbt, säger Börje Meijer. EN DRYG MÅNAD senare har skadorna av branden summerats. För Vänerhamns del rör det sig framförallt om skador på själva anläggningen där delar av terminalens asfalt smält i den höga värmen. Även stora delar av staketet som inhägnat de två ytorna skadades i samband med släckningsarbetet. Till detta ska läggas värdet av det som brunnit upp för de kunder som drabbats. Båda Vänerbränsle och Stora Enso Bioenergi uppger att flis till ett värde av ca 1 miljon gått till spillo. - För vår del är dock det allra viktigaste att inte någon människa blivit skadad, säger Börje Meijer. Allt i övrigt går med tiden att ersätta. MED LITE DISTANS till olyckan anser man också från Vänerhamns sida att branden fört med sig en del erfarenheter som med tiden kan komma till nytta. - Även om inte några direkta fel begåtts har vi lärt oss mycket och kommer att genomföra ett antal direkta åtgärder för att begränsa risken för just den här typen av tillbud, säger Börje Meijer. Redan under branddagen bildades en arbetsgrupp tillsammans med bland annat Räddningstjänsten, kunderna och försäkringsbolaget för att diskutera lämpliga åtgärder, både på kort och lång sikt. Initialt var det viktigt att säkerställa att inte branden blossade upp på nytt. Därför byggdes ett högt vindskydd mot sjön och flisen delades upp i mindre högar och vattenbegjöts. Högarna numrerades och temperaturen mättes med jämna mellanrum i de olika högarna. Mätresultaten dokumenterades noga. - Först efter ett par veckor kunde vi se att processen i högarna stannat av och normal värmeutveckling skedde., fortsätter Börje Meijer. Därmed var faran över och vi kunde gå ner på normal bevakning av området från den dygnetrunt-bevakning som utfördes, framförallt första tiden efter branden. När det gäller de mera långsiktiga åtgärderna, för nästa biobränslesäsong, pågår diskussionerna och funderingarna fortfarande. Bland annat kommer försäkringsbolaget att sammanställa erfarenheter från liknande bränder. Kunderna och Vänerhamn kommer tillsammans att arbeta fram en detaljerad flishanteringsmanual som reglerar viktiga aspekter som lagringstid, stackningshöjd, temperaturmätningsintervall och in- och utlastningsrutiner. Läsarna har tyckt till om personaltidningen Som personaltidning ska I Vänerhamn spegla det som känns intressant och läsvärt för Vänerhamns medarbetare. Redaktionen har därför nyligen avslutat en läsarundersökning där läsarna fått möjligheter att säga sitt. Enkäten har besvarats av totalt 52 läsare. Kort summerat utfaller svaren enligt följande. 1. Hur läser du själv personaltidningen? Läser inte alls 2. Vad tycker du om tidningen? A. Jag tycker tidningen tar upp intressanta ämnen. Läser allt B. Jag tycker tidningen är välskriven och har ett bra upplägg. C. Jag tycker tidningen är lagom omfattande. 3. Hur ofta tycker du vore lagom att tidningen kom ut? Ej svar på frågan 12 23% 0 gånger per år 0 0% 1-2 gånger per år 1 2% 3-4 gånger per år 21 40% 5-6 gånger per år 16 31% 7- gånger per år 2 4% Av svaren på de öppna frågorna framkommer önskemål om fortsatta hamn- och kundreportage. Här finns samtidigt spännande uppslag till vad läsarna vill se mer av. Några exempel; Historiska artiklar. Hur var det förr i hamnarna? Ledningen visioner och framtidsutsikter Energifrågor Artiklar om marina sidan/insbrytning Arbetstips, personalens synpunkter etc. Tack alla ni som svarat. Med er hjälp kan vi fortsätta utveckla tidningen. FORDONSBESIKTNING HOS TOMTEN Som alla piloter får Jultomten regelbundna besök av Internationella FlygInspektionen. Dagarna innan jul är det dags och IFI kommer på besök till Nordpolen. För Tomten är besöket väntat och han har noggrant instruerat småtomtarna att ha släden och renarna i topptrim. Han har också tagit fram sin loggbok och sett till att alla papper är i ordning. Syningsmannen gick långsamt runt släden. Han kollade renarnas seldon, landningsställen och Rudolfs mule. Med yttersta noggrannhet räknade han över Jultomtens vikt och balanseringen av den enorma lasten. Så var de klara för testkörningen. Tomten hoppade upp i släden, spände fast bältet och kollade kompassen. Syningsmannen hoppade raskt in vid sidan av Tomten, som blev lite förundrad då han såg att syningsmannen hade ett hagelgevär med sig. - Vad är den där bra för, frågade Tomten undrande? Syningsmannen flinade och viskade: - Det här får jag egentligen inte tala om, men vi ska testa hur det går om du förlorar en motor vid starten! ARBETSMILJÖ Den 2 december hölls Vänerhamns höstmöte med Miljökommittén i Lidköping. Det sista av totalt två möten årligen. Både arbetsmiljöfrågor och miljöfrågor avhandlas. Fasta representanter från lednings-, drift- och skyddsombudsorganisationen träffas och dryftar övergripande frågor, rapporter, planer etc. Huvudfrågan för dagen var branden i bränsleflisterminalen i Karlstad. Ingående analyser av bakgrund, händelseförlopp och framtida rutiner har gjorts, checklistor, regler och instruktioner för verksamheten är under utarbetande. Dessutom gjordes en halvårsredovisning av ECOdrivingen i Karlstad. Positivt utfall rapporteras men först efter ett år kan vi göra den slutgiltiga summeringen. Miljökommittén påminner dock alla anställda att tänka ECO-driving dagligen, både för miljön och arbetsmiljön! 6 NR 4 NR 4 7

5 KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT HALLÅ DÄR! Börje Meijer, Christer Bjäring och Tommy Gunnman 25 år i Vänerhamns tjänst Vid festligheter i Sjöfartshuset i Karlstad den 20:e november, uppmärksammades tre verkliga trotjänare i personalen. Christer Bjäring och Tommy Gunnman på Vänerterminalen och Lars Berggren i Vänersborg har i år alla varit anställda i 25 år och fick välförtjänt motta en guldklocka. Efter god mat avslutades tillställningen med kaffe och hembakt tårta. SKEPP & SKOJ BRA SJÖFARTSVITSAR välkomnas till redaktionen. Maila dina bästa historier på vitsar@preferens.se. Bästa förslagen förs in i tidningen och belönas med en trisslott. Ange namn och adress samt om du vill ha ditt namn infört tillsammans med bidraget. Kal hade varit på hamnkontoret och fått sin lön. Han upptäcker efter en del räknande att han fått en tia för mycket. Överskottet är dock välkommet och han lämnar misstaget utan åtgärd och säger ingenting. Veckan därpå är det en tia för litet i kuvertet. Kal går omedelbart med bestämda steg till kassakontoret och klagar. En kontroll visar att Kal har rätt men även att han fått en tia för mycket veckan innan. - Då passade det minsann inte att komma, muttrade lönekassörskan surt. - Nä, jag tänkte att en gång kan de la var förlåtlit att ni räkna fel, men nu när det öpprepas har en la rätt å ble förbannad. Alexander Gustafsson Ålder: 27 år Arbetsuppgifter: Kranförare Familj: Flickvän Född: Född och uppvuxen i Lidköping. Intressen: Gillar jakt av alla de slag. Jagar både stora och små villebråd. Ryktet säger att du är ynglingen i hamnen? Det stämmer bra. Intervallet till näste man i åldersstegen är stort. Bortåt 20 år tror jag. Hur är det att som ung jobba i hamnen? För min del fungerar det bra. Beror nog på hur man är funtad. Visst kan det vara enformigt ibland men vi är ett bra gäng, har bra arbetstider och jag tycker jobbet med kranarna är spännande. Tror du hamnjobbet kan locka andra ungdomar? Svårt att säga. Jag tror många unga gillar jobb där man får ta i och jobba med kroppen. Det skulle det kunna vara lite mer av här nere. Hur ser du på din egen framtid? Jag har varit på Vänerhamn i åtta år nu och trivs bra. Självklart skulle det kännas stimulerande att se någon form av utveckling framför sig men varje dag och varje ny uppgift är i sig en utmaning.