Yttrande över ansökan om miljötillstånd för Torneåverken, Torneå kommun Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över ansökan om miljötillstånd för Torneåverken, Torneå kommun Finland"

Transkript

1 1(13) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Enocksson, Egon Tel: YTTRANDE Ärendenr: NV Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg Yttrande över ansökan om miljötillstånd för Torneåverken, Torneå kommun Finland Sammanfattning Naturvårdsverket yrkar att Regionförvaltningsverket i Norra Finland i sitt tillståndsbeslut för Outokumpu Chrome Oy och Outokumpu Stainless Oy (nedan benämnt bolaget) anger följande villkor för fortsatt och utökad drift av verksamheten enligt den ansökan om justering av tillståndsvillkoren i miljötillstånd och ansökan om miljötillstånd för ökning av ferrokromproduktion vid Torneåverken som översänts till Naturvårdsverket Bolaget ska införa kontinuerlig mätning av kvicksilver från stålsmältverket. Slutligt villkor avseende totala utsläppet av kvicksilver till luft från stålsmältverket ska vara högst 20 mg/ton producerat stålämne som årsmedelvärde och högst 40 kg kvicksilver per år vid sökt maxproduktion 2 miljoner ton stålämne per år. Utsläppen av stoft från det befintliga ferrokromsmältverket, får uppgå till högst 0,2 kg per ton ferrokrom som årsmedelvärde. Efter det att smältverk 3 har tagits i drift, får utsläppen av stoft från samtliga emissionspunkter vid ferrokromsmältverket uppgå till högst 0,1 kg per ton ferrokrom som månadsmedelvärde. Utsläppen av stoft från ferrokromsmältverket får efter det att smältverk 3 har tagits i drift, inte överstiga 70 ton per år. Utsläppen av stoft från sinterverk 1, får uppgå till högst 0,03 kg per ton sintrade pellets som årsmedelvärde. Efter det att sinterverk 2 har tagits i drift, får utsläppen av stoft från samtliga emissionspunkter vid båda sinterverken (sinterverk 1 och 2) uppgå till högst 0,03 kg per ton sintrade pellets som månadsmedelvärde. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(13) Utsläppen av svaveldioxid från sinterverk 1 får, från och med år 2014, uppgå till högst 0,09 kg per ton sintrade pellets som årsmedelvärde. Ett år efter det att sinterverk 2 har tagits i drift, får utsläppen av svaveldioxid från båda sinterverken (sinterverk 1 och 2) uppgå till högst 0,07 kg per ton sintrade pellets som månadsmedelvärde. Utsläppen av svaveldioxid får efter det att samtliga sinterverk är i drift, inte överstiga 70 ton per år. Bolagen bör även snarast möjligt ersätta den olja med högre svavelinnehåll, som används i förbränningsanläggningar med olja som har ett väsentligt lägre svavelinnehåll (EO5). Utsläppen av kväveoxider från ferrokromverkets sinterprocess får, från och med år 2014, uppgå till högst 0,4 kg kväveoxid per ton sintrade pellets som årsmedelvärde. Utsläppen av kväveoxider får efter det att samtliga sinterverk är i drift, inte överstiga 340 ton per år. Bolaget ska senast år 2014 ha vidtagit åtgärder vid verksamheten varvid NOx utsläppet ej överstiger 0,75 kg/ton slutprodukt vid maximal produktion ton per år och högst 1000 ton per år vid det sökta maximala produktionen. Bolaget ska inom 2 år efter tillståndsbeslut, dock senast 2014, inkomma med en fullständig utredning beträffande utsläppen av de viktigaste långlivade organiska föroreningarna med förslag till kontroll- och begränsningsåtgärder. De ämnen och ämnesgrupper som är aktuella inkluderar polycykliska aromatiska kolväten (PAH), hexaklorbensen (HCB), polyklorerade bifenyler (PCB), polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF). Redovisningen och förslag till begränsningsåtgärder ska även omfatta bromerade tetrahalogenerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuran. Provisoriska villkor avseende totala utsläppet av dioxiner (PCDD/PCDF) till luft från verksamheten ska vara högst 0,08 mikrogram/ton slutprodukt som årsmedelvärde och högst 0,1 g PCDD/PCDF (TEQ) per år vid sökt maxproduktion ton slutprodukt per år. För stoftreningsanläggningar med en kapacitet större än Nm 3 /timme uppmätt flöde får stofthalten i utgående gas inte överstiga 5 mg/nm 3. För stoftfilteranläggningar med en mindre kapacitet än Nm 3 /timme uppmätt flöde, får stofthalten i utgående gas vid mätning inte överstiga 10 mg/nm 3. Bolaget ska inom 2 år efter tillståndsbeslut, dock senast 2014, redovisa utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från bolagets avfallshantering samt en slutlig åtgärdsplan för avfallshantering inklusive deponering från den befintliga Sellö-deponin och från den nya Hietainpää deponin som ska tas i bruk. Redovisningen och förslag till åtgärder skall ske med hänsyn till EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(13) Vid beslut om övervakningsprogram bör synpunkterna från Haparanda stad och Kalix kommun beaktas. Bolaget ska säkerställa att åtgärder vidtas vid verksamheten för att hindra eller begränsa gränsöverskridande effekter från allvarliga kemikalieolyckor. Bolaget ska informera den kommunala räddningsnämnden i Haparanda stad om verksamheten. Om verksamheten omfattas av konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor ska information lämnas enligt artikel 9 till boende i Sverige som kan antas bli berörda om en allvarlig kemikalieolycka skulle inträffa. Bakgrund Regionförvaltningsverket i Norra Finland översände till Naturvårdsverket en delgivning och begäran om utlåtande med anledning av ansökningshandlingar för miljötillstånd i enlighet med artikel 5 i miljöskyddskonventionen mellan Norge, Sverige och Finland. Naturvårdsverket och Regionförvaltningsverket enades senare om att ärendet skulle hanteras i enlighet med gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland från Naturvårdsverket, såsom bevakningsmyndighet enligt förordningen (2010:1098) om gränsälvsöverenskommelsen med Finland, och Regionförvaltningsverket inledde också en dialog om vilket underlag som behövde översättas till svenska. Översättningarna av underlagsmaterialet konfirmerades Naturvårdsverket sände ansökan på remiss till berörda kommuner, länsstyrelse, centrala verk och lokala miljöorganisationer med begäran om svar senast den 20 juni. Ärendet kungjordes också i lokaltidningar i Norrbottens län. Naturvårdsverket har begärt förlängd svarstid till den 9 september 2011 vilket beviljats. Naturvårdsverket har mottagit yttranden från Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Fiskeriverket, Haparanda stad, Kalix kommun, Övertorneå kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Robert Sandström och Johan Lindquist. Samtliga yttranden bifogas. Den 1 juli 2011 övergick ansvaret som bevakningsmyndighet i enlighet med gränsälvsöverenskommelsen med Finland från Naturvårdsverket till Havs- och vattenmyndigheten. Genom den förlängning av svarstiden som skett och att ansvaret som bevakningsmyndighet ändrats under ärendets gång ställs detta yttrande till Havsoch vattenmyndigheten.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(13) Naturvårdsverkets ställningstagande Naturvårdsverket har inget att erinra mot att bolaget får tillstånd till den sökta verksamheten förutsatt att adekvata villkor föreskrivs. Med tanke på verksamhetens mycket stora omfattning och de sammantaget stora utsläppen av bla kvicksilver, svaveldioxid, kväveoxid och stoft ser verket att det är av yttersta vikt att verksamheten föreskrivs villkor utifrån vad som är bästa möjliga teknik för att minimera skadorna på naturmiljön och hälsoriskerna i Sverige. Naturvårdsverket ställer sig i allt väsentligt bakom yttrandet från Länsstyrelsen i Norrbottens län (bilaga 1) och antar det som sitt eget yttrande i samtliga delar förutom så vitt avser utsläpp av kvicksilver. Vad gäller kvicksilver bedömer Naturvårdsverket att tillämpningen av bästa möjliga teknik medför lägre utsläpp än de nivåer länsstyrelsen föreskriver. Naturvårdsverket kompletterar vidare länsstyrelsens skrivningar vad gäller kväveoxider och formulerar kompletterande villkor vad gäller de totala kväveoxidutsläppen från anläggningen. Vad gäller åtgärder för att reducera risken för allvarliga kemikalieolyckor och beredskap för olyckor ställer sig Naturvårdsverket bakom yttrandet ( ) från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (bilaga 2). Naturvårdsverket utvecklar även skrivningar angående utsläpp av långlivade organsiska föroreningar (POP) och anger villkor som bör ställas på verksamheten. Vidare begär Naturvårdsverket att krav ställs på bolaget att redovisa hur avfallet ska hanteras för att utsläpp och läckage inte ska kunna ske från avfallshanteringen, som i förlängningen annars skulle kunna påverka svenska förhållanden. Naturvårdsverket finner trots det goda samarbetet med regionförvaltningsverket vad gäller översättningar av underlaget att det i vissa fall har varit svårt att finna relevanta uppgifter och att det inte alltid varit självklart vad de angivna värdena relateras till. Oavsett om dessa svårigheter kan ha inneburit oklarheter i beskrivningen av verksamheten så påverkar det inte ställningstaganden kring de nivåer på utsläpp, krav på mätningar och utredningar och försiktighetsåtgärder mm som Naturvårdsverket yrkar i detta yttrande. Utveckling av Naturvårdsverket talan Utsläpp av kvicksilver från stålsmältverket I de på svenska tillgängliga ansökningshandlingarna finns ingen information om kvicksilver utöver rapporterat utsläpp i tabell 25. Att utsläppet av kvicksilver inte ses som ett problem som behöver belysas särskilt är anmärkningsvärt med tanke på det intensiva arbete som pågår sedan tio-talet år inom EU och internationellt för att minska kvicksilvers negativa påverkan på människors hälsa och miljön. Föroreningar av kvicksilver är ett problem på global nivå. Enligt FN:s miljöprogram, som låtit kartlägga situationen, finns nu kvicksilver i miljön och i föda (framförallt fisk) i så höga halter att både människa och miljö kan ta skada.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(13) Även regioner utan kvicksilverutsläpp, exempelvis Arktis, påverkas negativt på grund av att kvicksilver transporteras långa sträckor i luften. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och marina däggdjur är särskilt utsatta. I Sverige är halterna av kvicksilver i skogs- och åkermark 3-5 gånger högre än naturliga bakgrundsnivåer och i fisk har kvicksilverhalter som överskrider gränsvärdet 0,5 mg/kg (WHO/FAO ) uppmätts i omkring hälften av Sveriges insjöar (ca sjöar). Denna situation ses som ett stort problem för människors hälsa och för miljön och Sverige har i årtionden gjort stora ansträngningar för att minska utsläppen av kvicksilver. Kvicksilver i industriutsläpp till luft kan vara elementärt (oladdat), i jonform eller partikelbundet. Elementärt kvicksilver har lång uppehållstid i atmosfären och kan färdas långt innan det faller till marken. Enligt Jernkontorets forskningsrapport (D825: 2008) är andelen elementärt kvicksilver från ståltillverkning ca 80 % av kvicksilverutsläppen vilket är högre än från andra industrier. Det innebär att stålindustrins bidrag till kvicksilverdepositionen i arktiska regioner är relativt stort och att kvicksilverutsläppen från nordiska stålverk har en signifikant påverkan på miljön och människors hälsa. Stora utsläpp av kvicksilver från Torneåverken Enligt handlingarna (tabell 25 i ansökan) har utsläppen av kvicksilver till luft legat på 0,3-0,4 ton årligen sedan Det innebär att Torneåverken är den i särklass största kvicksilverkällan i Norden och en av de 25 största i Europa. Det finns i handlingarna ingen prognos för utsläppen av kvicksilver vid sökt utbyggd produktion men det kan befaras att de kommer att öka till minst det dubbla var rapporterat utsläpp 0,3 ton (256 kg i Bilaga 12). I Kompletterande utredningar mars 2010 kan utläsas att ämnesproduktionen 2008 var 0,96 Mt och mängd skrotråvara (externt återvinningsstål) ton. I samma dokument anges mängd skrotråvara till ton vid sökt maxproduktion 2 Mt, vilket är mer än dubbelt så mycket. Eftersom den huvudsakliga källan till kvicksilver lär vara skrotråvaran kan det befaras att också utsläppen av kvicksilver kommer att mer än fördubblas vid sökt maxproduktion om inga åtgärder vidtas. Torneåverkens utsläpp av kvicksilver vid sökt maxproduktion kan därför bli över 500 kg per år. Det är i samma storleksordning som Sveriges totala utsläpp av kvicksilver till luft från alla punktkällor tillsammans (540 kg 2008). Det innebär också att Torneåverken kommer att tillhöra de fem största utsläppskällorna av kvicksilver i Europa. Mätning av kvicksilverutsläpp I handlingarna finns ingen information om hur mätningarna som ligger till grund för rapporterade utsläpp av kvicksilver utförs. Det kan antas att mätningar görs periodvis och inte kontinuerligt under hela driftstiden. Vid kvicksilvermätningar i utgående gas från ett svenskt skrotbaserat stålverk, Sandvik AB i Sandviken, varierade utsläppen under mätperioden med

6 NATURVÅRDSVERKET 6(13) procent (0,64 mikrogram/m 3 68 mikrogram/m 3 ). Till detta tillkom lika stora variationer med chargers (0,53 g/charge 51 g/charge). Enligt bolaget kan skillnaderna hänföras till variationer i skrotråvarans kvicksilverinnehåll. Det konstaterades i detta fall att det först efter att kontinuerlig mätutrustning installerats kan framkomma pålitligt underlag som visar hur mycket som verkligen släpps ut. Då samma förutsättningar kan antas gälla för Torneåverken anser Naturvårdsverket att Torneåverken ska åläggas att installera kontinuerlig mätutrustning för kvicksilver i utgående gas från stålsmältverkets alla delar med betydande utsläpp av kvicksilver, i Bilaga 26 kallas de Ljusbågsugn 2, Ljusbågsugn 1, AOD 2 och AOD1 norra. Åtgärder för att begränsa utsläppen av kvicksilver Det finns i handlingarna ingen information om nuvarande eller tänkta åtgärder för att begränsa utsläppen av kvicksilver. Torneåverkens utsläpp av kvicksilver är inte bara mycket stora i absoluta tal, de specifika utsläppen är också höga i jämförelse med andra anläggningar. Torneåverkens rapporterade utsläpp av kvicksilver per producerat ton stål är ca 300 mg. Denna siffra kan jämföras med Outokumpu i Avesta som rapporterade ca 23 mg Hg/ton stränggjutna ämnen (2010), Sandvik AB i Sandviken ca 75 mg Hg/ton götmetall (2010) och Celsa i Mo i Rana ca 19 mg/ton stål (2010). Naturvårdsverket anser att utsläppen av kvicksilver från Torneåverken är oacceptabelt höga och att bolaget ska åläggas att begränsa utsläppen så långt som är möjligt. Som jämförelse kan nämnas att två svenska skrotbaserade stålverk, Outokumpu Stainless AB:s anläggning i Avesta och Sandvik AB i Sandviken, nyligen har ålagts att införa kontinuerliga mätningar och att utreda förutsättningarna att rena utsläppen av kvicksilver. Tekniker som ska utredas inkluderar förvärmning av skrotet med separat rening av rökgaserna och spärrfilter med efterföljande kolfilter. De rapporterade utsläppen av kvicksilver från dessa anläggningar var 9 respektive 21 kg 2010, betydligt lägre än Torneåverkens utsläpp. Det kan också i sammanhanget nämnas att det i Sverige normalt krävs rening på krematorier, där utsläppen innan rening är i storleksordningen några kg per år. När det gäller krematorier så är det vedertaget att det är ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat att rena kvicksilver till en kostnad upp till 2000 SEK per gram (ca 220 Euro per gram kvicksilver). Den mest kostnadseffektiva åtgärden är att begränsa utsläppen vid källan, dvs att minimera inkommande mängd kvicksilver med skrotråvaran. Bolaget bör ställa som krav på leverantörer att skrot som köps in som råvara inte får innehålla några mätbara halter av kvicksilver. Dock visar erfarenheter från svenska skrotbaserade stålverk att mottagningskontroll är svårt att tillämpa och kravspecifikationer på råvaruinköp räcker inte för att begränsa utsläppen. Det pågår arbete inom FN:s regi för att förbjuda användandet av kvicksilver i olika nya produkter men ett internationellt avtal förväntas vara på plats tidigast 2013 och därefter vidtas ratificeringsprocessen. Ett eventuellt åtagande

7 NATURVÅRDSVERKET 7(13) avseende nyproducerade produkter kommer att bli bindande först flera år efter att avtalen ratificerats. Det kommer därför att ta lång tid innan tillförseln av kvicksilverinnehållande produkter till skrotråvara upphör. Mot bakgrund av detta anser Naturvårdsverket att möjlig framtida internationell reglering inte utgör skäl för att nu avstå från att ställa krav på rening avseende kvicksilver. En teknik som bör övervägas är förvärmning av skrotet med separat rening av rökgaserna. En sådan teknik medför även andra fördelar som förbättrad produktionstakt, energieffektivisering, minskat stoftutsläpp, mindre utsläpp av organiska föroreningar (upp till 99 %) och kvicksilver (med %) och minskad risk för explosioner i samband med chargering av skrot m.m. Andra reningstekniker för utsläpp av kvicksilver är t.ex. spärrfilter med efterföljande kvicksilverrening eller injicering av absorbent (aktivt kol eller annan absorbent) före spärrfiltret för att reducera kvicksilverutsläppen och även dioxinutsläppen. Det finns stålverk med installerad och väl fungerande rening, t.ex. Celsa Armeringsstål AS i Mo i Rana, Norge. Där förvärms skrotet och den installerade reningsanläggningen (spärrfilter med efterföljande kolfilter) ger en reduktion av kvicksilverutsläppen med 90 % och av dioxinutsläppen med %. Armeringsstål AS i Mo i Rana har ett begränsningsvärde på 16 kg kvicksilver per år vid maxproduktion ton (1 Mt) stål. Naturvårdsverket anser att teknik finns för att väsentligt minska utsläppen och att de stora utsläppen av kvicksilver från Torneåverken motiverar att åtgärder vidtas med motsvarande reningsgrad som installerad teknik på Celsa Armeringsstål AS i Mo i Rana, Norge. Det innebär ett begränsningsvärde på högst 40 kg kvicksilver per år vid sökt maxproduktion motsvarande högst 20 mg/ton stål som årsmedelvärde. Utsläpp av långlivade organiska föroreningar ( POP ) från smältverken I början av 2000-talet hade över 10 % av den svenska befolkningen ett dagligt intag av PCDD/F och dioxinlika PCB som överskred gränsen för tolerabelt dagligt intag rekommenderad av den Europeiska kommissionen. Europaparlamentets och rådets förordning om långlivade organiska föroreningar (POP) (EG 850/204) ställer krav på inventeringar och begränsningsåtgärder. Flera långlivade organiska föroreningar förekommer i emissioner från ståltillverkningensprocesser och tillhörande aktiviteter. POP-ämnen och ämnesgrupper som är aktuella för verksamheten vid Torneåverken är polycykliska aromatiska kolväten (PAH), hexaklorbensen (HCB), polyklorerade bifenyler (PCB), polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF). Samlingsprov av stoft från liknande verksamhet i Sverige redovisar även utsläpp av bromerade tetrahalogenerade dibenso-pdioxiner och dibensofuraner. Resultaten har redovisats som summorna av respektive kongener; tetraklor, monobromtriklor, dibromdiklor, tribrommonoklor och tetrabrom. Andelen bromerade kongener var högre än förväntat, i gasproven mellan % (w/w) respektive % (mol/mol). I stoftprovet var andelen ännu högre, 70 % (w/w) respektive 60 % (mol/mol). De halogenerade dibensofuranerna utgör huvuddelen av kongenerna. Direkt

8 NATURVÅRDSVERKET 8(13) bildning från bromerade difenyletrar (flamskyddsmedel) är en möjlig förklaring till den höga andelen tetrabromerade kongener. Naturvårdsverket konstaterar i likhet med länsstyrelsen att bolagets redovisning av långlivade organiska föreningar (POP) är mycket knapphändig och svårtolkad. Bolagets har endast redovisat beräkningar av dioxinutsläpp som bygger på utsläppsmätningar som utfördes år 2003 vid endast ett fåtal enheter vid sinter- och smältverket i ferrokromfabriken och rökgasanläggningen vid stålsmältverket. Vid beräkningen av dioxinutsläppen från silovärmare 1 användes den specifika utsläppsfaktor som uppmättes för silovärmare 2. Vid beräkningen av dioxinutsläppet från VKU 1 används mätresultatet från VKU 2. Vid beräkningen av utsläppen från den södra rökgasreningen användes den norra enhetens specifika utsläppskoefficient. Bolagets redovisade ett totalt dioxinutsläpp på 0,045 g för 2003, motsvarande ett specifiktutsläpp på 0,08 mikrogram per ton slutprodukt (2003 framställdes ton slutprodukter). Uppgifter om övriga långlivade organiska föreningar saknas totalt. Bolaget anger, baserat på en mätning av engångskaraktär (se ovan), att PCDD/Futsläppen ligger på en låg nivå. Utan närmare redovisning om hur, anges att det är en följd av att det använda skrotet är kvalitetsmässigt rent. Det kan dock konstateras att Torneåverken inte använder någon av de tekniker som är beskrivna i BAT-redogörelsen såsom snabb kylning och/eller injektering av kolpulver i utloppsgasröret för filtren för att nå PCDD/F-halter på 0,1 I- TEQ/Nm 3. Bolaget redovisar att återvunnet stålskrot som förs till smältning ska vara torrt före chargeringen i ljusbågsugnen och att skrotet torkas med hjälp av gasolbrännare. Det finns teknik med förvärmning och rening av skrotet med separat rening av rökgaserna. En sådan teknik medför även andra fördelar som förbättrad produktionstakt, energieffektivisering, minskat stoftutsläpp, mindre utsläpp av organiska föroreningar (upp till 99 %) och kvicksilver (med %) och minskad risk för explosioner i samband med chargering av skrot mm. Det finns även andra reningstekniker för utsläpp av kvicksilver, t.ex. spärrfilter med efterföljande kvicksilverrening. Som nämnts tidigare finns det stålverk med installerad och väl fungerande rening med nämnda metod, t.ex. Celsa Armeringsstål AS i Mo i Rana, Norge. Den installerade reningsanläggningen ger där en reduktion av kvicksilverutsläppen med 90 % och av dioxinutsläppen med %. Naturvårdsverket anser att förvärmning bör tillämpas för all skrotråvara och att frånluft från förvärmningen skall renas från POP, kvicksilver och NO X. Flertalet av åtgärderna för minskat utsläpp av NOx och kvicksilver medför även minskat utsläpp av POPs, se Tabell 1 nedan (Källa: Jernkontoret Rapport D825, Final report JK (ISSN X)).

9 NATURVÅRDSVERKET 9(13)

10 NATURVÅRDSVERKET 10(13) Enligt Naturvårdsverket rapport 5912 ( Sources, Transport, Reservoirs and Fate of Dioxins, PCBs and HCB in the Baltic Sea Environment ) är atmosfären den största källan till PCDD/F i Bottenhavet och Egentliga

11 NATURVÅRDSVERKET 11(13) Östersjön. Sedan miljöövervakningen startade på 1970-talet har minskande halter av PCB och HCB observerats i biota från Östersjön. Gällande PCDD/F sågs en trend av avtagande TEQ-nivåer på 1970-talet, men minskningen planade ut i mitten av 1980-talet och nivåerna har sedan dess varit stabila. Ny forskning har visat att från 1990 och 15 år framåt har halterna av vissa dioxin (PCDD)- kongener (till exempel 2,3,7,8-TCDD och OCDD) minskat i sillgrissleägg från Östersjön, medan stabila eller till och med ökande trender observerats för de flesta andra toxiska PCDD/F kongener. Sveriges järn- och stålverks samlade dioxinutsläpp till luft 2005 motsvarade 3,4 g/år (PCDD/PCDF; TEQ). Liknande verksamheten i Sverige (Sandviken, 2005) redovisar betydligt mindre utsläpp, exempelvis 0,015 g/år (PCDD/PCDF; TEQ) och 0,0032 g/år (PCB; TEQ). Naturvårdsverket anser att det är av synnerlig vikt att bättre kartlägga POP och minska utsläppen och exponering. POP Villkor Torneåverken Bolaget skall åläggas att inom 2 år, dock senast 2014, inkomma med en fullständig utredning beträffande utsläppen av POP samt med förslag till kontroll och begränsningsåtgärder. Utredning och förslag skall inkludera polycykliska aromatiska kolväten (PAH), hexaklorbensen (HCB), polyklorerade bifenyler (PCB), polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner (PCDF) och bromerade tetrahalogenerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuran. Emellertid anser Naturvårdsverket att provisoriska villkor ska fastställas beträffande det totala utsläppet av dioxiner (PCDD/PCDF ) till luft från verksamheten. Det ska vara högst 0,08 mikrogram/ton slutprodukt som årsmedelvärde och högst 0,1 g PCDD/PCDF (TEQ) per år vid sökt maxproduktion ton slutprodukt per år. Utsläpp av kväveoxider (NOx) Minskade utsläpp av NOx är en nationellt samt regionalt prioriterad fråga i Sverige De nationella och regionala miljömålen för kväveoxid tillhör de miljömål som är svårast att nå. Berggrunden i Sverige och Norrbotten är naturligt sur och har dålig buffringsförmåga. Den kritiska belastningen för skogsmark, uttryckt som 95- percentil, är vanligen 0,3-0,6 g N/m 2 och år i Götaland, 0,3-0,5 g N/m 2 och år i Svealand och 0,3 g N/m 2 och år i Norrland. Haparanda och Övertorneå kommuner har högst nedfall i länet och bakgrundsdepositionen uppgår till 0,41 g N/m 2 -år. Vid ytterligare nedfall finns därmed en uppenbar risk att den kritiska belastningen för övergödning överskrids och medför större kväveläckage från mark och tillhörande ökade miljöskador i omgivningen. Miljömålet för kväveoxider klaras inte i dagsläget och ytterligare åtgärder måste vidtagas för att klara miljömålet. NOx-utsläppen från Torneåverken år 2008 uppgick till ton i samband med framställning av ton slutprodukter. Mellan minskade produktionen med 1 procent. Ändå ökade det specifika NOx utsläppet med mer än 50 procent från ca 1,2 kg/ton till ca 1,9 kg/ton slutprodukt. Det kan konstateras att NOx utsläppet har dubblerats från en nivå på ca 750 ton år 1996

12 NATURVÅRDSVERKET 12(13) till ca ton år Vid utökad produktion ( ton slutprodukter) förväntas NOx- utsläppet öka ytterligare till ton årligen motsvarande 2 kg/ton. De största bidragen kommer från sinter- och stålsmältverken samt varmoch kallvalsverken (Tabell [2]). Tabell [2] - Avdelningsspecifika NOx-utsläpp från fabrikerna i Torneå år 2008 Som redovisas i Tabell 1 ovan, finns flera sätt att minska utsläppen av flera av de viktigaste miljöskadliga ämnen (POP, kvicksilver och NOx) som förväntas öka påtagligt från Torneåverken. Naturvårdsverket delar Länsstyrelsen i Västerbottens län synpunkter i frågan om tydligare redovisning från bolagets sida och behov av åtgärder som säkerställer att utsläpp av NOx inte ökar. NOx Villkor Torneåverken Naturvårdsverket yrkar att tillståndsmyndigheten såsom villkor föreskriver att utsläppen från Torneåverken från och med 2014 ej överstiger 0,75 kg/ton slutprodukt vid max produktion på ton per år och får uppgå till högst ton NOx per år från hela verksamheten. Avfallshantering Torneåverken har två slutdeponier för avfall i fabriksområdet. Norra avfallsområdet (Sellö-deponin) klassas som miljöfarligt avfall och håller på att stängas men är fortfarande i bruk. Efter stängning av Sellö-deponin kommer slutdeponering att ske på Hietainpää-deponin (som blev klar 2005 men ej tagen i bruk). Det har visat sig att grundvattnet i Sellö-området är förorenat. Sellödeponin läcker sexvärt krom. Detta läckage hanteras nu genom en försöksteknik som innebär injicering av ferrosulfat (s.k. In-situ Redox Manipulation, ISRM - tekniken). Bolaget konstaterar att tekniken fungerar men något underlag om undersökning, spridning (under- och ovanmark) och utsläpp av sexvärt krom, och för andra miljöfarliga ämnen finns ej redovisat i detalj. Naturvårdsverket kan konstatera att det visar på att deponin inte är täckt på ett sätt som överensstämmer med EU:s deponiförordning. Om deponin vore korrekt byggt skulle den inte läcka till omgivningen (luft, mark, vatten). Avfallsvillkor Torneåverken Bolaget ska åläggas redovisa inom 2 år, senast 2014, utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen (till luft och vatten) samt en slutlig åtgärdsplan för avfallshantering och deponering från den befintliga Sellö-deponin och från den nya Hietainpää-deponin som ska tas i bruk. Redovisningen och förslag till åtgärder samt tillhörande kontrollprogram skall ske med hänsyn till EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(13) Övervakningsprogram Ett övervakningsprogram bör upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Vid beslut om övervakningsprogrammet bör synpunkter från Haparanda stad och Kalix kommun beaktas. Beslut om detta yttrande har fattats av sektionschef Håkan Bengtsson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit Petra Hagström, Husamuddin Ahmadzai samt Egon Enocksson, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Håkan Bengtsson Egon Enocksson Bilagor Naturvårdsverket antar dessa bilagor som eget yttrande på sätt som beskrivits ovan Yttrande från Länsstyrelsen i Norrbottens län (bilaga 1) Yttrande ( ) från Myndigheten för samhällskydd och beredskap (bilaga 2) Övriga yttranden Yttrande från Myndigheten för samhällskydd och beredskap ( ) Yttrande från Fiskeriverket Yttrande från Haparanda stad Yttrande från Kalix kommun Yttrande från Övertorneå kommun Yttrande från John Lindquist Yttrande från Robert Sandström Kopia till Myndigheten för samhällskydd och beredskap Länsstyrelsen i Norrbottens län Haparanda stad Kalix kommun Övertorneå kommun

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

Samrådsredogörelse. Bilaga 3 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande reningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-12-22

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

2014-02- 'l 4 REMISS 768/14 12.2.2014 00136/13/5102 00137/13/5102. Havs- och vattenmyndigheten Juridiska enheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG SVERIGE

2014-02- 'l 4 REMISS 768/14 12.2.2014 00136/13/5102 00137/13/5102. Havs- och vattenmyndigheten Juridiska enheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG SVERIGE VASA FÖRVALTNINGSDOMSTOL Korsholmsesplanaden 43 PB204,65101 VASA Telefon 029 56 42611 Fax 029 56 42760 E-post vaasa.hao@oikeus.fi REMISS 768/14 12.2.2014 00136/13/5102 00137/13/5102 Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2013

Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2013 1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2014-02-20 Ärendenr: NV-00170-14 Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Fluorerade växthusgaser frågor och svar

Fluorerade växthusgaser frågor och svar 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fluorerade växthusgaser frågor och svar Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna om fluorerade växthusgaser i en pdf. Informationen riktar sig framför

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem

Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-09-30 Dnr: 14-6336 9 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem Saken

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan.

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-04-09 Ärendenr: NV-02115-14 Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

Svar från Sverige på förslag till delgeneralplan för en havsvindpark utanför Röyttä i Torneå stad

Svar från Sverige på förslag till delgeneralplan för en havsvindpark utanför Röyttä i Torneå stad 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Enocksson, Egon Tel: +46 10-698 11 91 Egon.enocksson @naturvardsverket.se 2013-09-02 Ärendenr: NV-09571-11 Miljöministeriet PB 35, FI-00023 STATSRÅDET FINLAND

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

BESLUT Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation

BESLUT  Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation BESLUT 1 (9) Anl.nr: 0484-292 Eskilstuna Energi och Miljö AB Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se PM 2014-01-07 Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 Bakgrund

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se S2014/5195/PBB Yttrande över Socialdepartementets

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt inom förorenade områden (Naturvårdsverkets anslag 1:4)

Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt inom förorenade områden (Naturvårdsverkets anslag 1:4) 1(4) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Larsson, Ulf Tel: 010-698 13 71 ulf.larsson@naturvardsverket.se BESLUT -01-21 Ärendenr: NV-03212-14 Samtliga Länsstyrelser Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Havs- och vattenmyndigheten Bildades 1 juli 2011 Frågor från

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta

Läs mer

DOM 2014-06-27 Stockholm

DOM 2014-06-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 DOM 2014-06-27 Stockholm Mål nr M 7429-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Tillståndet omfattar styckegods-, tank-, container- och bulktransport alla slag av farligt avfall.

Tillståndet omfattar styckegods-, tank-, container- och bulktransport alla slag av farligt avfall. 44%. BESLUT Diarienummer Sida W 2013-04-10 562-10011-2013 1(4) LANSSTYRELSEN VASTRA GOTALANDS LAN Miljöskyddsenheten Annika Lundahl Delgivningskvitto Renova AB Box 156 O 10-224543 1 401 22 GOTEBORG Tillstånd

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN BEGÄRAN OM KOMPLETTERING 1(1) 2012-06-26 500-11875-2012 STRÅLSÄKERHETS MYNDIGHETEN Vår referens Enheten for Samhällsskydd och Beredskap Gert Jacobsson 040/044-25 23 33 Strålskyddsmyndigheten!

Läs mer

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall

Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall 2012-02-10 Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall Checklista för tillsyn på anläggning (eller motsvarande) som exporterar avfall ut ur Sverige och/eller importerar avfall in till Sverige.

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3)

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3) Miljöfakta Företag: RUTAB Runbom & Tapper AB Produkt: 2167282 2167288, 2197100 2197118, 2197200 2197258, CTF2, CTF5, CT12GT, CT12NSG, CT24GL, CT5SG, MO14, PA12L, TCF Utarbetad av E.L. Elmateriel Leverantörernas

Läs mer

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 EU:s direktiv om Industriutsläpp 2010/75/EU Omarbetning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 2882-02 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART IG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LB SAKEN Vållande till miljöstörning

Läs mer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Stockholm, 11 februari 2015 emma.nolte@tcodevelopment.com Agenda Kort om TCO Development IT produkter har stor miljö och social påverkan Kraven i TCO Certified

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer