Så Gör Vi. En handbok med goda exempel på hur vi i Värmland arbetar med kompetensfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så Gör Vi. En handbok med goda exempel på hur vi i Värmland arbetar med kompetensfrågor"

Transkript

1 Så Gör Vi En handbok med goda exempel på hur vi i Värmland arbetar med kompetensfrågor

2 Denna bok är framtagen och utgiven av KOM-INN ett regionalt samarbetsprojekt inom kompetensförsörjning, där syftet är att säkra kompetens till regionen nu och i framtiden. Projektet utgår från näringslivets behov och handlar om att utveckla och implementera hållbara strategier för strategisk och hållbar kompetensförsörjning. Detta sker genom att ta fram olika typer av stöd för företag och organisationer. Projektet drivs av de värmländska klusterorganisationerna The Paper Province, Compare, Stål & Verkstad och The Packaging Arena i samverkan med Region Värmland och Karlstads universitet. KOM-INN finansieras av VINNOVA, Region Värmland och Karlstads universitet. 2

3 Del 1: Inledning

4 Innehåll 1 Inledning 4 Förord...6 Bakgrund...8 Arbetsprocess Om denna handbok...12 Den ofrivillige HR-chefen Definitioner Samverkan ger resultat 18 Värmlandsmodellen Kompetensplattformar...22 Värmlands klustersatsning...24 Värmlands klusterorganisationer...26 Samverkan kring kompetensutveckling...28 Samverkan kring kompetensförsörjning Att lära av varandra i nätverk Strategisk kompetensförsörjning en bakgrund 38 Paki Holvander: Rekrytera för framtiden med fokus på integration & mångfald...40 Stefan Vallerius: Generationsväxling (Age Management) Tomas Gustavsson: Generationsanpassat ledarskap Linus Holmgren: Arbetsgivarvarumärke (Employer Branding)...52 Birgitta Eriksson: Ungas syn på arbete KOM-INN Projektledare: Monica Brandelius Delprojektledare: Mikael Lundström (Compare), Marianne Andersson (The Paper Province), Thomas Gustafsson (The Packaging Arena), Lynn Dreierbakken (Stål & Verkstad) Följeforskare: Birgitta Eriksson (Karlstads universitet) så Gör Vi-handboken Redaktör: Sven Carlsson (Sven Carlsson Info) Medförfattare: Mats Williams (WilConsulting AB) och Britta Zetterlund-Johansson (Region Värmland) Illustrationer: Sara Hanson (InkManic) Tryck: JUSTNU Skövde e-bok: Denna handbok finns även som e-bok på 4 Del 1: Inledning

5 1 4 Strategisk kompetensförsörjning Så Gör Vi 60 Billerud Gruvöns Bruk: Så arbetar vi med medarbetarsamtal som verktyg för kompetensutveckling och mångfald Uddeholm: Så arbetar vi med strategisk kompetensförsörjning för att attrahera personal...72 Munksjö Paper: Så arbetar vi med utbildning för att attrahera ny personal med rätt kompetens...78 Nordic Paper: Så arbetar vi med nya koncept för kompetensutveckling...80 Stora Enso Skoghalls Bruk: Så arbetar vi med rehabilitering Skolor och utbildning: Så samarbetar Bergsskolan i Filipstad, Broby Grafiska i Sunne, Karlstads Teknikcenter och Karlstads universitet med näringslivet - och så arbetar Stora Enso Skoghalls Bruk och FlexoPartner med detta Landstinget i Värmland: Så arbetar vi med strategisk kompetensförsörjning med fokus på tre områden - kompetensanalys, arbetskraftsinvandring och sociala medier Karlstads kommun: Så arbetar vi med arbetsgivarvarumärke (Employer Branding) Fler Så Gör Vi-exempel i korthet Checklistor och mallar för kompetensfrågor 110 Exempel på kompetenspolicy Exempel på checklista för organisationens kompetensbehov Exempel på checklista över möjliga kompetensförsörjningsaktiviteter Exempel på kompetensmatris Exempel på kompetensförsörjningsplan Exempel på kompetensutvecklingsplan Exempel på checklistor för de nödvändiga samtalen Vägledning till mer stöd vid rekrytering Del 1: Inledning 5 5

6 Förord När företagen får ange sina behov för att trygga kompetensförsörjning på kort och lång sikt ligger mer kunskap i ämnet högt upp på önskelistan: Att lära av varandra över företags-, kluster- och branschgränser. Att skapa gemensamma arenor för samverkande lärande. Därför har denna handbok tagits fram av KOM-INN - ett regionalt samarbete kring kompetensfrågor för att utveckla och införa omställnings- och kompetensutvecklingssystem i Värmland och angränsande delar av Dalsland och Örebro län. Så Gör Vi är en handbok som vänder sig till företag och organisationer i regionen som arbetar eller vill arbeta - strategiskt med kompetensförsörjning och som vill ha tips och idéer om hur man kan gå tillväga. Handboken är till för alla som arbetar med kompetensfrågor antingen på en personalavdelning eller som produktionsledare eller avdelningschef med personalansvar ( den ofrivillige HR-chefen sedan personalfunktionen centraliserades). Därför är innehållet både djupt och brett för att passa såväl HR-specialisten som HRnovisen. Handboken behandlar området kompetensförsörjning ur flera aspekter: Samverkan ger resultat: Hur vi samarbetar i regionen kring kompetensförsörjning. Anpassning till förändringar: Hur vi arbetar strategiskt och hållbart med kompetensutveckling, kompetensanpassning och kompetensförsörjning. Behålla kompetens: Hur vi arbetar med kompetensutveckling för att behålla befintlig personal och kompetens. Anpassa kompetens: Hur vi arbetar med kompetensanpassning för att ta vara på befintliga resurser i regionen. Rekrytera kompetens: Hur vi arbetar med kompetensförsörjning för att attrahera kompetens till regionen. KOM-INN drivs av de fyra klusterorganisationerna i regionen - IT-stiftelsen Compare Karlstad, The Paper Province, The Packaging Arena och Stål & Verkstad som tillsammans representerar omkring 300 företag. Det ger KOM-INN bred och stark förankring i det regionala näringslivet. Och det ger många goda Så Gör Vi-exempel på att hantera kompetensfrågor. Genom det regionala kompetensnätverket NERO också det ett resultat av KOM-INN presenteras och diskuteras kunskaper och erfarenheter kring kompetensfrågor med forskare och andra specialister. 6 Del 1: Inledning

7 1 Genom samarbete med Karlstads universitet bidrar KOM-INN till en gemensam kunskapsutveckling mellan forskning och praktik inom strategisk kompetensförsörjning. Att trygga kompetens till regionens företag och organisationer - bland annat genom att hantera omställningar på ett effektivt sätt - är av stor betydelse för regionens framtida konkurrenskraft och tillväxt. För att lyckas krävs engagemang och insatser från alla parter: Den här handboken är ett av många bidrag från näringslivet genom de värmländska klustren. För att nå resultat krävs nya verktyg, arbetsmodeller och nytänkande: Den här handboken vill spegla hur näringslivet i Värmland möter dessa utmaningar Del 1: Inledning 7 5

8 Bakgrund Strukturomvandling och omställningsprocesser är en naturlig del i näringslivets utveckling: Marknader och verksamheter blir allt mer globala vilket påverkar de lokala näringslivs- och arbetsformerna. Industrisamhället ersätts av kunskapssamhället vilket kräver högre utbildningsnivåer och kontinuerlig kompetensutveckling. Samtidigt står arbetsmarknaden inför ett stort generationsskifte vilket ställer ytterligare krav på kompetensförsörjning. Konsekvenserna av dessa förändringar märks såväl globalt som lokalt men extra påtagligt i regioner med stora industrier som dominerande arbetsgivare: Arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet framför allt bland yngre personer utan högre utbildning. Medelåldern är högre än riksgenomsnittet vilket innebär större pensionsavgångar. Utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet. Samtidigt har företagen svårt att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens därför tappar de konkurrenskraft när de tvingas tacka nej till order. När nyrekryteringen och matchningen av kompetens på arbetsmarknaden fungerar dåligt för företagen får det allvarliga konsekvenser för hela regionen det leder till färre nya jobb och därmed sämre tillväxt. Därför finns det ett gemensamt behov av regional samverkan för att säkra kompetensförsörjningen i syfte att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark offentlig sektor i regionen. De övergripande målen är dels att höja utbildningsnivån, dels att förbättra kompetensmatchningen. Detta ska nås genom att företag, offentliga arbetsgivare, arbetstagare- och arbetsgivareorganisationer och utbildningsanordnare (universitet, yrkeshögskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor) samverkar. Regional samverkan kring kompetensfrågor är inget nytt i Värmland. Här finns många exempel på lyckade initiativ och gemensamma satsningar som bidragit till att lösa problem för regionen. Det visar att samverkan ger resultat men också att mycket mer behöver göras för att trygga kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. 8 Del 1: Inledning

9 1 KOM-INN är ett initiativ som utgår från näringslivets behov genom de fyra etablerade klusterorganisationerna i regionen - Compare, The Paper Province, The Packaging Arena och Stål & Verkstad. Genom samarbetet med Karlstads universitet och Region Värmland skapas förutsättningar för innovation och förnyelse i klusterföretagen. Erfarenheterna bekräftar att samverkan ger resultat tillväxten ökar när företagen hittar former för samarbeten med varandra och universitet. Baserat på dessa erfarenheter samverkar de fyra klustren i KOM- INN för att utveckla ett långsiktigt och hållbart innovationssystem för regional omställning och strategisk kompetensförsörjning. Genom kartläggning av företagens behov utvecklas och förbättras befintliga processer. Genom lärande samverkan skapas kunskapsstöd och verktyg för att göra regionens företag och organisationer starkare och mer attraktiva. KOM-INN syftar till att: Säkra företagens kompetens för framtiden Hantera omställningar på ett effektivt sätt Skapa förutsättningar för att öka företagens, organisationers och regionens konkurrenskraft Del 1: Inledning 9 5

10 Arbetsprocess KOM-INN verkar inom ramen för VINNOVA:s program Dynamiska innovationssystem i omvandling som behandlar globaliseringens och strukturomvandlingens konsekvenser för näringslivet, organisationer och individer på den svenska arbetsmarknaden. Programmets långsiktiga mål är att förbättra företags och organisationers förmåga att hantera strukturella förändringar genom att öka tillgången till praktisk och vetenskaplig kunskap och att nyttiggöra denna i nya modeller och metoder. Med fokus på företagen i de medverkande klusterorganisationerna verkar KOM-INN enligt den så kallade PDCA-metoden (Plan-Do-Check-Act) - en dynamisk metod som förespråkas i Ledningssystem för kompetensförsörjning* som verktyg för att definiera, införa och styra åtgärder och förbättringar: PLAN (Vad ska göras? Hur ska det göras?): KOM-INN har under projekttiden återkommande intervjuat företag i de medverkande klustren - Compare, The Paper Province, The Packaging Arena och Stål & Verkstad. Det har gett projektet aktuell kunskap om företagens behov - dels de samlade kompetensbehoven på kort och längre sikt, dels vilka stöd företagen behöver här och nu inom strategisk kompetensförsörjning. DO (Gör som planerat?): Utifrån företagens behov har KOM- INN initierat och genomfört en rad aktiviteter - från att medverka på rekryteringsmässor till att starta regionalt kompetensnätverk och samla goda exempel i denna handbok. CHECK (Fungerade det enligt plan?): Genom att diskutera goda exempel (Så Gör Vi) och utvärdera dessa över företags-, kluster- och branschgränser har KOM-INN identifierat områden kring kompetensfrågor som företagen vill ha mer stöd inom. ACT (Hur förbättra nästa gång?): Utifrån dessa utvärderingar har KOM-INN verkat för att implementera och etablera goda exempel inom strategisk kompetensförsörjning - bland annat genom denna handbok för att lära av varandra (Så Gör Vi) över företags-, kluster- och branschgränser. 10 Del 1: Inledning

11 1 I en värld av ständiga och snabba förändringar är förmågan att upprätthålla rätt kompetens på både kort och lång sikt av avgörande betydelse. För att möta dessa förändringar krävs en medveten strategi för kompetensförsörjning. Men också förmågan att snabbt kunna anpassa denna strategi till dessa ständiga och snabba förändringar. Med klusterorganisationerna som örat mot företagen har KOM- INN möjligheten att agera proaktivt för att snabbt ändra och anpassa aktiviteter utifrån näringslivets behov. Och med företagens närhet till klusterorganisationerna har KOM-INN den genomförandekraft som krävs för att kunna arbeta strategiskt och operativt. 2 3 Sammantaget har denna snabbhet, lyhördhet och flexibilitet bidragit till ett dynamiskt och innovativt omställnings- och kompetensutvecklingssystem i Värmland - KOM-INN 4 *Källa: Strategisk kompetensförsörjning en vägledning till standarden Ledningssystem för kompetensförsörjning utgiven av SIS Förlag Del 1: Inledning 11 5

12 Om denna handbok Så gör vi och det fungerar bra för oss. Därför kanske det även passar för andra antingen rakt av eller som inspiration till egna lösningar. Det är syftet med denna handbok: Att lära av varandra över företags-, kluster och branschgränser genom att dela med sig av goda erfarenheter inom området strategisk kompetensförsörjning. Samverkan ger resultat visar goda exempel på hur och inom vilka områden regional samverkan sker mellan näringsliv, akademi och offentlighet. Strategisk kompetensförsörjning en bakgrund är en sammanställning av de seminarier som arrangerats av det regionala kompetensnätverket NERO kring omställningar och dess orsaker. Strategisk kompetensförsörjning Så Gör Vi visar goda exempel på hur företag arbetar med strategisk kompetensförsörjning för att behålla kompetens vid omställning, för att anpassa kompetens till behoven och för att rekrytera kompetens till regionen. Checklistor och mallar för kompetensfrågor är en sammanställning av goda exempel som kan ge vägledning och stöd kring kompetensfrågor. 12 Del 1: Inledning

13 1 Målgrupp: Denna handbok är till för alla som arbetar med kompetensfrågor såväl HR-specialisten på företaget som har egen personalavdelning, som den ofrivillige HR-chefen. Denna person kan vara produktionsledare, avdelningschef eller annan medarbetare som fått personalansvar efter att företagets personalfunktion centraliserats. Innehåll: För att passa både HR-specialisten och HR-novisen är innehållet i denna handbok både brett och djupt. Ambitionen är inte att allt ska passa alla tanken är istället att erbjuda ett smörgåsbord där var och en kan välja de goda exempel som passar den egna verksamheten bäst. Syfte: Denna handbok är avsedd att fungera som ett praktiskt och nyttigt stöd i det dagliga arbetet inte som en bok som ska läsas från pärm till pärm. Det ska vara enkelt och gå snabbt att hitta relevant information. Därför kan samma information återfinnas på flera ställen. Mål: Denna handbok ska ses som ett led i att skapa gemensamma arenor för samverkande lärande inom kompetensförsörjning. Ständiga förbättringar bygger på det som fungerar bra för oss kan bli ännu bättre om vi hjälper varandra. Genom att lära av varandra över företags-, kluster och branschgränser kan de goda exemplen bli ännu bättre. Därför är målet att denna handbok ska kunna uppdateras regelbundet i takt med att befintliga goda exempel blir ännu bättre samtidigt som nya goda exempel tillkommer. Därmed är detta en del i ett dynamiskt och innovativt omställnings- och kompetensutvecklingssystem i Värmland - KOM-INN. Denna handbok finns även som e-bok på Del 1: Inledning 13 5

14 Den ofrivillige HR-chefen För den enskilde har arbetsmarknaden blivit allt mer turbulent. Tidigare var det vanligt att man som ung slog sig in på en yrkesbana och stannade i samma bransch till pensioneringen. Idag måste man vara beredd på att behöva starta om sin karriär i en annan bransch och kanske ett nytt yrke. För den enskilde handlar trygghet i arbetslivet om förmågan till förändring och anpassning av kompetensutvecklingen. För företagen har på motsvarande sätt marknaden blivit allt mer turbulent. Den tekniska utvecklingen och globaliseringen har öppnat helt nya marknader men också ökat konkurrensen från helt nya aktörer med betydligt lägre produktionskostnader. Idag krävs allt snabbare omställningar för att möta denna globala konkurrens. Och därför blir det allt viktigare för företagen att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning. För de personalansvariga i företagen har denna strukturomvandling och globalisering också inneburit stora förändringar, enligt de intervjuer som genomförts av KOM-INN-projektet för att hitta de goda exemplen. Personalansvariga på företag med egna personalavdelningar lokalt ställs inför helt nya utmaningar än tidigare det framgår av kommande Så Gör Vi-exempel i denna handbok. Samtidigt konstateras att allt fler företag saknar egna personalavdelningar lokalt. Där har i de flesta fall en person i arbetsledande ställning fått personalansvaret i knät. Det innebär att den ofrivillige HR-chefen får sätta sig in i kompetensutveckling, kompetensanpassning och kompetensförsörjningen parallellt med sina ordinarie arbetsuppgifter för somliga fullständigt naturligt, för andra fullkomligt omöjligt. Den ofrivillige HR-chefen finns framför allt på två typer av företag dels på det stora och globala företaget, dels på det lilla och snabbväxande företaget. Gemensamt är att organisationerna är slimmade med mycket liten overhead och höga krav på effektivitet eller anorektiska som någon uttrycker det. Det stora och globala företaget har som regel centraliserat personalfunktionen till koncernens huvudkontor samtidigt som det operativa HR-ansvaret decentraliserats ut i organisationen. Här handlar det om att den centrala HR-funktionen ger den personalansvarige stöd på distans i form av gemensamma processer, rutiner och olika aktiviteter. Fördelen är att stödet blir enhetligt och följer koncernens övergripande strategier: Det gemensamma målet är tydligt och alla vet åt vilket håll vi ska springa. Nackdelen är att den lokala förankringen förloras: Det har blivit svårare att vara spontan. 14 Del 1: Inledning

15 1 Det lilla och snabbväxande företaget är som regel för litet för att ha en egen personalfunktion och för stort för att inte arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Här handlar det oftast om snabba puckar och lösningar som passar bäst för stunden : Hittar vi någon som passar i företagen anställer vi, hittar våra medarbetare en kurs som passar får de gå den något mer hinner vi inte med. Företagen som arbetar på detta sätt ser det som en fördel: Det visar att vi är flexibla och klarar snabba förändringar. Å andra sidan sliter det på personalen: Det är svårt att se det gemensamma målet när organisationen spretar och många springer åt olika håll. De ofrivilliga HR-cheferna - i såväl de stora som de små företagen - har en sak gemensamt med de personalansvariga i företag med lokala HR-funktioner: De står inför samma globala utmaningar att effektivisera produktionen för att möta den tuffa konkurrensen på marknaden. Samtidigt står de inför samma lokala utmaningar att trygga kompetensförsörjningen på sikt när de äldre går i pension och det är svårt att attrahera de yngre. I regioner med stora industrier som dominerande arbetsgivare är utmaningarna extra tuffa: Här är medelåldern på de anställda högre än riksgenomsnittet vilket innebär större pensionsavgångar. Här är utbildningsnivån lägre än riksgenomsnittet vilket innebär högre arbetslöshet. Samtidigt har företagen svårt att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens vilket innebär att de tappar konkurrenskraft. För många företag med gamla anor handlar det om att förnya och förändra företagskulturen från en stark och inbunden bruksanda till en mer öppen kultur på en global marknad. Ytterst handlar det om att bryta en djupt rotad företagskultur från vi och dom med tydliga ansvarsområden till en laganda där alla har och tar ansvar för både sin egen och företagets utveckling. För att omvandla bruksandan från hinder till möjlighet pågår en regional attitydförändring från ett vi och dom till en gemensam vi -anda där alla parter inser och förstår vikten av samverkan kring strategisk kompetensförsörjning mellan företag och offentliga aktörer. Ensam är inte längre starkast. Det är bara tillsammans som vi kan klara den globala konkurrensen och behålla jobben här. Ta gärna vara på de positiva sidorna av bruksmentaliteten och utveckla det till en globaliserad bruksanda. Del 1: Inledning

16 Definitioner Kompetens: Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter Förmåga: Erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper och färdigheter Vilja: Attityd, engagemang, mod och ansvar Kunskap: Fakta och metoder - att veta Färdigheter: Att kunna utföra i praktiken - att göra Kompetensförsörjning: Process i organisationen för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov Kompetensutveckling: Aktivitet för att bredda/höja individers och gruppers kompetens Kompetenspolicy: Organisationens övergripande avsikter och inriktning avseende kompetensförsörjning, formellt uttalade av högsta ledningen Kompetensgap: Skillnaden mellan kompetensbehov och befintlig kompetens Enligt Ledningssystem för kompetensförsörjning - ett system för att leda och styra en organisation i dess kompetensförsörjning 16 Del 1: Inledning

17 Del 2: Samverkan ger resultat

18 Samverkan ger resultat Samverkan för regional utveckling ger resultat. Det visar erfarenheterna av det som kallas Värmlandsmodellen - ett långsiktigt, strukturerat och målinriktat samarbete mellan regionens viktigaste samhällsaktörer. Idag står Värmlandsmodellen för det framgångsrika samverkansklimat som råder mellan näringsliv, akademi och offentlighet i regionen det så kallade Triple Helix-samarbetet. I Värmland finns ett antal etablerade kluster som Compare, The Paper Province, The Packaging Arena och Stål & Verkstad. Inom respektive kluster lär företag av varandra och i samverkan med Karlstads universitet och offentliga aktörer för att utvecklas tillsammans och bli mer konkurrenskraftiga. 18 Del 2: Samverkan ger resultat

19 1 Innehåll: Värmlandsmodellen Kompetensplattformar Värmlands klustersatsning Värmlands klusterorganisationer Samverkan kring kompetensutveckling Samverkan kring kompetensförsörjning Att lära av varandra i nätverk... 34» Ett kluster är en geografiskt närliggande grupp av relaterade konkurrerande och samverkande företag och institutioner inom ett fält/sektor. (Översättning av professor Michel Porters definition)» Kompetensförsörjningsområdets övergripande intention är att säkra en god tillgång till kunskap och kompetent arbetskraft i regionen för att bibehålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark offentlig sektor i Värmland. För att lyckas behöver vi arbeta med att höja utbildningsnivån och målet är att höja den samlade utbildningsnivån i regionen i snabbare takt än jämförbara regioner. Vi behöver också öka kompetensmatchningen med målet att säkerställa företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov och öka värmlänningens anställningsbarhet. Ur Värmland växer - det regionala utvecklingsprogrammet mot 2020 Del 2: Samverkan ger resultat

20 Värmlandsmodellen Värmland utmärker sig när det gäller satsningar på regional utveckling. Anledningen till framgångarna i det som kallas Värmlandsmodellen är ett långsiktigt, strukturerat och målinriktat samarbete mellan regionens viktigaste samhällsaktörer. Tillväxt - ett tydligt mål: Ett uttalat och tydligt mål är viktigt. En enad kraft där den sammantagna regionala utvecklingen står överst på agendan gör det lätt att motivera samverkan. Näringslivet behöver kompetent arbetskraft med utbildade studenter som har innovationsförmåga. Nya produkter och tjänster utvecklas genom samarbete med forskare. För forskning och utbildning behövs ett universitet med intresse för samverkan med det omgivande samhället. Universitet behöver samarbete med näringslivet för att kunna attrahera duktiga forskare och konkurrera om forskningsmedel och studenter. Studenter vill ha ett kvalificerat jobb efter avslutad utbildning. Det blir en god cirkel där tillväxt skapas och där alla är vinnare. Aktörer och organisation: Näringsliv, universitet och Region Värmland är nyckelaktörer i Värmlandsmodellen. Det som utmärker det värmländska arbetssättet är inte vilka aktörerna är utan hur samverkan sker dem emellan. Universitetet i Karlstad har sedan lång tid tillbaka varit involverad i det regionala utvecklingsarbetet. De offentliga organisationerna, framför allt Region Värmland, är drivande och samordnade i tillväxtfrågor. Betydande delar av näringslivet har organiserat sig i klustersamarbete. Detta gör att det finns konkreta parter med tydliga ansvarsområden. Det sociala samspelet och klustrens förmåga att skapa möten med ett tydligt marknads- och nyttofokus är en förutsättning för ett framgångsrikt samarbete. Arenor och fokusområden: För att samverkan ska få effekt krävs struktur och arenor där aktörerna möts. Samverkansarbetet utgår från ett regionalt tillväxtprogram som tagits fram gemensamt av alla berörda parter. Mötesarenorna är konkreta projekt och samarbeten som har sitt avstamp i tillväxtprogrammet. Fokus har legat på områden där det redan finns etablerad verksamhet i regionen; IT, stål- och verkstadsindustrin samt papper-och förpackningsindustrin. Framgångsfaktorer: Ett näringsliv som samarbetar i kluster och som vill växa och utvecklas. Ett universitet med lång tradition och vilja att samverkan med det omgivande näringslivet. En drivande och samordnade offentlig organisation med uthållighet och långsiktighet. Ett tydligt regionalt tillväxtprogram som utgör grunden för prioriteringar. 20 Del 2: Samverkan ger resultat

21 Del 2: Samverkan ger resultat 21 5

22 Kompetensplattformar Region Värmland har som samverkansorgan tillsammans med aktörerna i regionen börjat bygga upp regionala kompetensplattformar inom hälsa, vård och omsorg, utbildning, teknik och bygg. De bygger vidare på redan etablerade samarbeten och tillsammans med arbetsgivare ska strategier och handlingsplaner med konkreta aktiviteter arbetas fram. Genom ett strukturerat samarbete mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare, Region Värmland, arbetsförmedling och andra offentliga aktörer ska kompetensplattformarna bidra till att optimera förutsättningarna för en god tillgång till den arbetskraft som efterfrågas och en effektiv utbildningsverksamhet som svarar upp emot behoven. Kompetensplattformarnas mål och förväntade resultat är: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Samordnade behovsanalyser. Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av olika utbildningsformer. Bidragit till ett bättre resultat genom att aktörerna arbetar tillsammans. Resulterat i en handlingsplan för varje kompetensplattform. Resulterat i fleråriga och konkreta aktivitetsplaner med tydliga roller och åtaganden. Kartläggning av aktörer: Parterna har gemensamt kartlagt alla relevanta aktörer för uppbyggnaden av kompetensplattformarna i Värmland. Kartläggningen har omfattat branscher, delbranscher, beställare/intressenter av kompetens, vägledare av individer till arbetsmarknaden och utbildningssystemet samt utförare/leverantörer av utbildning. Analys- och prognosarbete: Region Värmland har tagit fram en översiktlig rapport om kompetensförsörjningsområdet i Värmland. Siktet är ställt mot år Syftet var att dels förmedla en bild av Värmlands utgångsläge och de utmaningar som vi gemensamt står inför inom kompetensförsörjningsområdet. Samt att rapporten skulle bidra till dialog om gemensamma insatser. Rapporten redovisar bland annat pensionsavgångar fram till 2020 inom respektive yrkesområde i regionen. Underlaget har använts i uppbyggnaden av kompetensplattformarna. Regionala samverkansarenor nya regionala kompetensplattformar: Utgångspunkten i arbetet har varit att utveckla de redan etablerade regionala samverkansarenor som gemensamt byggts upp under talet via partnerskap och projekt. 22 Del 2: Samverkan ger resultat

23 1 Formaliserade samarbeten via partnerskap: Teknikcollege Vård- och omsorgscollege Servicecollege Gymnasiesamverkan Värmland Regionalt utvecklingscentra RUC Kompetenscentra Compare med bl a Compare Testlab Kompetenscentra The Packaging Arena Kompetenscentra The Paper Province med bl a The Packaging Greenhouse Kompetenscentra Stål och Verkstad med bl a Glava Energicenter Formaliserade samarbeten via projekt: Studie- och yrkesvägledning KOM-INN ett innovativt kompetenssystem Lärling Del 2: Samverkan ger resultat 23 5

24 Värmlands klustersatsning Den värmländska klustermodellen uppstod som ett svar på behovet att samordna samsynen av vad kluster är och vad de uträttar i Värmland. Värmlandsmodellen var från början en modell som belyste fyra områden där klusterinitiativ kunde stödja näringslivsutvecklingen i Värmland: Utbildning Forskning Affärsutveckling Kompetensförsörjning. Inom dessa områden tillkom sedan initiativ för att utvärdera och mäta effekterna av vad klusterinitiativens arbete genererar. Så småningom kom också Värmlandsmodellen att beteckna samverkansarbetet och samverkansklimatet i stort och det så kallade Triple Helix-samarbetet, det vill säga samarbete mellan Näringsliv, Akademi och Offentlighet. Denna samarbetsform utgör i dag kärnan i många klusterinitiativs utvecklingsarbete. Affärer föder affärer i kluster: Kluster är en företeelse som man studerat mekanismerna kring i över hundra år. Redan vid förra sekelskiftet konstaterades i London att liknande affärer gärna samlade sig på samma gata. Således fanns det i staden på den tiden en skomakaregata, hattmakaregata etc. Än i dag hittar man gator med småbutiker i London som på specifika gator säljer cigarrer, rakdon, käppar/paraplyer och resväskor. En effekt som vi i dag konstaterar som helt naturligt - affärer föder affärer. Fenomenet kluster blev ordentligt uppmärksammat när klusterforskningen tog fart på 1980 talet med professor Michel Porter i USA och professor Örjan Sölvell i Sverige studerade och belyste begreppet och dess effekter. Samverkan i kluster ökar konkurrenskraften: Framgångsrika regioner har ofta en eller flera klusterbildningar som uppstår genom naturliga behov hos näringslivet och som utvecklats över tiden - varvsindustrin i Göteborg, stålindustrin i Norrlandslänen och pappersindustrin i Värmland. En ytterligare ingrediens som man upptäckte var att det genom att organisera ett gemensamt övergripande arbete via en klusterorganisation kunde ett klusters överlevnads- och utvecklingspotential öka väsentligt. Klusterorganisationers uppgift är att samla upp behov hos klustrets företag och genom samverkan inom t.ex utbildning och affärsutveckling förbättra deras konkurrenskraft. Kluster lär av varandra och tillsammans: I Värmland finns det för närvarande fyra sådana kluster som genom samverkan fått draghjälp genom gemensamma resurser - Compare, Stål & Verkstad, 24 Del 2: Samverkan ger resultat

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 och kommunikation som verktyg JanErik Odhe, Stål & Verkstad Anders Olsson Region Värmland Kommunikation som verktyg Tydlighet i förväntan från regionen? Hur uppkom

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

KOMPETENSPLATTFORMAR - VÄRMLAND -

KOMPETENSPLATTFORMAR - VÄRMLAND - KOMPETENSPLATTFORMAR - VÄRMLAND - Britta Zetterlund-Johansson Region Värmland OKTOBER 2012 Volvo Bussar lägger ner fabriken i Säffle FAKTA Säffle kommuns största arbetsgivare lägger ned. Volvo Bussar

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

2000-2015 COMPARE 15 ÅR

2000-2015 COMPARE 15 ÅR 2000-2015 COMPARE 15 ÅR 1999 Behov av samverkan IT-företagen skriker efter IT-kompetens Svårt att rekrytera till Karlstad som har för låg profil som IT-region. 2000 Stiftelsen Compare bildas IT-företagen

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Kompetensförsörjning från strategi till resultat

Kompetensförsörjning från strategi till resultat Kompetensförsörjning från strategi till resultat 1 2011 SIS Förlag AB Redaktör Joachim Bowin SIS HB 355 Kompetensförsörjning från strategi till resultat ISBN 978-91-7162-804-6 ISSN 0347-2019 Tryckeri Edita,

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Sysselsättning sektorvis Ingen tillväxt av privata jobb sedan 1950 Rekryteringsförsök de

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+ Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Satsningar för befolkningsökning

Satsningar för befolkningsökning Värmland Karlstad 2011-08-22 Satsningar för befolkningsökning Socialdemokraterna i Värmland Man behöver nog inte borra särskilt djupt i siffrorna för att inse att den ungdomsarbetslöshet som de borgerliga

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

7. Öka kompetensen och attraktiviteten

7. Öka kompetensen och attraktiviteten 7. Öka kompetensen och attraktiviteten All utveckling kommer från motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare som gemensamt strävar mot verksamhetens mål. Det är således avgörande att medarbetarnas

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Personalchefsbarometern 2012

Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Compare Karlstad genvägen till ICT-företagen i regionen.

Compare Karlstad genvägen till ICT-företagen i regionen. Compare 100 ICT-företag i regional samverkan Stiftelsens styrelse Mats Skoting Conny Rexed C-M Eriksson A-C Sverkström Lennart Florell Anders Eriksson Johan Gotting Anna Brunström Tieto Stamford ÅF Effect

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss

Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss Varmt välkommen till Karlstad Business Region Karlstad Business Region är en expansiv region med liv, rörelse och dynamik där det alltid händer intressanta

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning - ny bilaga till Riktlinje för medarbetarskap

Strategisk kompetensförsörjning - ny bilaga till Riktlinje för medarbetarskap Kommunstyrelsen 2016-01-20 Kommunledningskontoret KLK HR KSKF/2015:297 Annika Tjernström 016-710 72 79 1 (1) Kommunstyrelsen Strategisk kompetensförsörjning - ny bilaga till Riktlinje för medarbetarskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer