Eric Luth IB-alumni Per Brahegymnasiet, Jönköping

Transkript

1 Eric Luth IB-alumni Per Brahegymnasiet, Jönköping

2 Eric Luth IB-alumni Wikipediaadministratör Människa

3 Ett verk med målet att samla mänskligt vetande Grundidén har funnits sedan innan år 0. I den moderna betydelsen har uppslagsverket funnits sedan 1700-talet med Diderot i Frankrike och Encyclopaedia Britannica i Storbritannien.

4 Wikimedia. Användarbaserat. Alla kan ändra. 285 språk, 37 miljoner artiklar. Från 4 miljoner på engelska Wikipedia ner till 100 på Kikuyuy och Cheyenne. USA:s lagar. Finansieras av donationer (som uppgår till 20 miljoner dollar per år). Allt innehåll är fritt tillgängligt och under Creative Commons -licenser. Sjätte populäraste webbplatsen. 500 miljoner dagliga läsare, 39 miljoner författare.

5 Traditionellt uppslagsverk Wikipedia Ofta nationsbundet och i viss mån nationalistiskt (Encyclopaedia Britannica). Ofta skrivet av experter och en redaktionskommitté. Ofta artiklar; i vissa fall upp mot en miljon. Uttryckt icke-nationalistiskt. Globalt perspektiv. Inga redaktörer, bara frivilliga amatörförfattare. Engelska Wikipeida största encyklopedin någonsin med fyra miljoner artiklar. Färdigställd och tryckt. Aldrig färdigställd. Har praktiska begräsningar: storlek, tid, kostnad Inga praktiska begräsningar förutom voluntärers insatser. Opraktisk för mindre språk Små språk kan skapa små Wikipedior (285 språk..)

6 Användarsidor varje användare kan skapa användarpresentationer. Kategorier skapar en katalogstruktur. Mallar har standardiserade koder för exempelvis informationsrutor. På projektsidor kan användare samarbete om ett ämne. Texter om Wikipedia: policier, manualer Administrativa sidor med massa roliga förkortningar: SFFR, WP:KAW.. Diskussionssidor en för varje övrig sida.

7

8 1. Wikipedia är ett uppslagsverk 2. Wikipedia tar inte ställning 3. Wikipedia har ett fritt innehåll 4. Wikipedia har en uppförandekod 5. Wikipedia har inga fasta regler.

9 Är informationen fri? Är informationen tillförlitlig? Är informationen neutral?

10 Gratis? Ja. Oreglerad och ocensurerad? Beror på USA.. Fritt tillgänglig? Inte om man bor i Kina.. Fri att kopiera? Inte utan licens.

11 Copyleft GFDL, CC Var alltid noggrann med att attribuera (omnämna) källa och licens!

12 Fel finns. Lika många fel som Encyclopedia Britannica. Bättre täckning. Mer uppdaterat. Antalet fel varierar mycket mellan artiklar (viktig vs. oviktig) Men Vandaler, företag, politiker, organisationer, regeringar. Lyckas i liten mån ställa till problem. Rättas oftast snabbt. Proxy och anonymisering förbjudet.

13 Beror på artikel, artikelområde, språk och författare. En artikel återspeglar konsensus av de som bryr sig om ämnet artiklar som många bryr sig om återspeglar mångas konsensus. Artiklar som få bryr sig om Krav på relevans motverkar för små ämnen men är kraven neutrala? Krav på källor ökar tillförlitligheten men gynnar det oneutralitet?

14 I teorin alla användare. I praktiken: alla är jämlika, men vissa är mer jämlika än andra Meritokrati, informell hierarki. Gamla och välkända bidragare har ofta större tyngd.

15 En del användare, administratörer, har verktyg för att se till att konsensus efterlevs. Administratörer väljs i val. Administratörerna har stor makt är de neutrala? Stora språk har fler administratörer. Ju fler administratörer, desto bättre återspeglar de konsensus. Vart lämnar det de små wikipediorna?

16 Alla kan skriva alla gör det inte Skribenterna utgör ett ensidigt stickprov av världens befolkning. Detta är viktigt eftersom information formas av de som producerar den.

17

18

19 Många: Unga, vithyade män med mycket fritid och datorvana. Få: Kvinnor, äldre, gifta med barn, icke-vita, tekniskt ovana, tredje världen, fattiga Politiskt: Mer liberala och egalitära än genomsnittliga befolkningen. Vad gör detta med neutraliteten?

20 Fri information? Inte perfekt, men nära nog i de flesta länder. Tillförlitlig information? Stora ämnen på stora wikipedior ja. Små ämnen och små wikipedior utsatta. Neutralitet formas genom konsensus. Vems information? Skribenterna är inte representativa. Huvudsakligen informationen från unga vita män.

21 Är encyklopedier bra källor? Hur avgör man vad som är en bra källa? Vem är författaren? Vad är syftet? Vilka är källans källor? Vad säger andra källor? Encyklopedier anger sällan författare eller vilka källor som har använts. Syftet är att kort återge information om väldigt många olika ämnen. Wikipedia anger författare, och i bra artiklar, vilka källor som har använts. Författarna kan däremot vara anonyma. Källorna kan vara svårkontrollerbara eller av låg kvalitet. Anonymiteten hos Wikipedias författare gör det svårt att avgöra författarens tillförlitlighet. Vilken slutsats kan man dra? Encyklopedier är problematiska att använda som källor.

22 Bakgrund, introduktion. Informationsinhämtning. Där är Wikipedia bra Ofta lättare språk, lättare att förstå, mer sammanfattat än långa böcker. 250 sidor om infinitesimalkalkyl är något krångligare än Wikipediaartikeln om detsamma

23 Som källor i arbeten Som enda källa till informationsinhämtning. Läs gärna flera encyklopedier om ett ämne, men använd det inte som enda informationskälla. För att förstå i detalj infinitesimalkalkylen. Det var aldrig encyklopedins syfte

24 På precis samma sätt som andra encyklopedier. Wikipedia har bevisats vara lika tillförlitligt som Nationalencyklopedin och Encyclopaedia Britannica. Men inte som enda källa till ett arbete eller till information!

25 Tre kriterier avgör hur tillförlitlig information i en artikel är: 1. Artikelns ämne 2. Artikeln själv 3. Artikelns historik

26 Se upp med: 1. artiklar om företag eller andra där vinstintresse kan finnas 2. Små ämnen som inte intresserar många. Du kan vara lugn med: 1. Naturvetenskapliga ämnen (ofta) 2. Längesedan döda människor och händelser, ämnen utan vinstintresse, stora artiklar som intresserar många.

27 Se upp när: 1. Kvalitetsmallar finns. 2. Språket eller artikeln är dålig. 3. Källor saknas. Du kan vara lugn när: 1. Artikeln är lång och välskriven med ett bra språk 2. Artikeln har källor, IWlänkar, kategorier och infoboxar.

28 Se upp när: 1. Historiken är kort. 2. Få ändringar har gjorts. 3. Okända författare har gjort stora ändringar det senaste. Du kan vara lugn när: Många olika författare har gjort många ändringar, och författarna har blåa länkar.

29 Wikipedia är bra som informationsinhämtning men dåligt som källa. Välskrivna artiklar om viktiga ämnen inom vissa områden med en lång historik är mycket bra för informationsinhämtning. Använd Wikipedia som du använder andra encyklopedier.

30 Ylva Pettersson Källkritiska övningar? Informationsinhämtning. Många discipliner håller hög kvalitet: kemi är ett exempel. Uppsatsskrivande? Wikipediaambassadör

31 Wikipedia har stora fördelar att använda i sin utbildning. Man kan hämta kunskap, tillämpa källkritik och lära elever skillnaden mellan bra och dåliga artiklar såväl som bra och dåliga källor. Wikipedia är inte perfekt men vad är väl det?

32 Lita inte på Wikipedia. Använd Wikipedia. Utnyttja Wikipedia. Tillämpa källkritik på samma sätt vilken källa man än använder. Använder man Wikipedia på rätt sätt har man bara att vinna.

33 DELTAGARPORTALEN!