Förskola Dag & Natt LIKABEHANDLINGSPLAN. Rutiner och dokumentation

Transkript

1 Förskola Dag & Natt LIKABEHANDLINGSPLAN Rutiner och dokumentation Förskolan Dag & Natt

2 LIKABEHANDLINGSPLAN Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och pedagogisk omsorg Ansvarig för planen Förskolechef, Inger Eriksson Vår vision Förskolan Dag & Natt är fri från kränkande behandling, diskriminering och alla barn upplever trygghet på förskolan. Planen gäller till Barnens delaktighet: Barnen ska i enskilda samtal, med utsedd förskollärare, samtala om barnets upplevelser av trygga/otrygga platser på förskolan samt deras eventuella upplevelse av utsatthet. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavare involveras årligen i arbetet genom att delta i kommungemensamma enkäter. Vid barnens utvecklingssamtal finns också tillfälle att framföra sina åsikter. Personalens delaktighet: Samtlig personal har vid pedagogiska utvecklingsdagar ht -14 arbetat fram nya mål. Planen kommuniceras och delas ut vid höstens terminsstart. Vid vårens pedagogiska utvecklingsdagar utvärderas planen av samtlig personal. Utifrån den utvärderingen sätts nya mål för nästa läsårs plan. Förankring av planen: Vid höstterminens föräldraträff och/eller utvecklingssamtal informerar förskollärare/barnskötare samtliga vårdnadshavare om planen. Ang personal se ovan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Utvärdering av planen har kontinuerligt diskuterats vid förskolan olika möten. Som grund för dialogen har förskolans olika kartläggningar funnits. Vårdnadshavare har besvarat kommunens enkät. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Förskolechef, förskollärare och barnskötare har kontinuerligt utvärderat planen. Barnen har inte deltagit i någon större planerad utvärdering. Vårdnadshavare var inbjudna till ett föräldramöte för att diskutera runt bl.a. Likabehandlingsplanen. Tyvärr var det ingen vårdnadshavare som tog den chansen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsplanen har varit med vid samtliga utvecklingssamtal med vårdnadshavare, detta var ett av föregående års förbättringsområden. Vi har även utskrivna exemplar av planen uppsatta i våra entréer. I vår dokumentation över utbildningen kan vi se att det fortfarande förekommer kränkningar angående ålder och kön, även kränkningar av sexuell art förekommer i barngruppen. Kränkningar utifrån en etnisk tillhörighet har minskat och nästan helt upphört trots att vi inte arbetat medvetet med problematiken förrän senaste halvåret. Etniska kränkningar förekommer oftare på en av förskolans avdelningar. Vi har lyckats bra med att utöka barnens olika lek-konstellationer. I vår dokumentation ser vi

3 att barnen både åldersblandar sig och leker med andra vid fler tillfällen än året tidigare. För att stimulera leken behövs bl.a. att vi ser över vårt material för roll-lekar. Vi har även lyckats med att implementera olika stödtecken för barnen, framförallt gäller det stopptecken över att man har rätt att själv bestämma över sin kropp. Några ur personalgruppen har fått vidareutbildning omkring barn med behov av särskilt stöd. Denna utbildning har presenterats för samtlig personal. Utbildningen har bl.a. gett oss en större medvetenhet om olika barns funktionsnedsättningar och vad utbildningen därmed behöver förstärka. Denna utbildning fortsätter nästa läsår för samtlig personal. Resultatet från föräldraenkäten är oförändrad. Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas: Arbetsgruppen utvärderar planen med stöd av följande frågeställningar: Har planen varit tillräckligt tydlig? Vad kan/ska vidareutvecklas och tilläggas? Varje arbetslag utvärderar målen med hjälp av följande frågor: Genomfördes insatserna/åtgärderna? JA Vilket resultat ser ni i barngruppen? Är ni nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts annorlunda? NEJ - Vilket resultat ser ni i barngruppen? Varför är ni missnöjda? Vad behöver förbättras? Hur ska vi förbättra oss? Vilket resultat visar föräldraenkäten? Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechef tillsammans med arbetsgruppen utvärderar hela planen. Utsedda förskollärare utvärderar de specifika målen tillsammans med övriga förskollärare/barnskötare. Årets plan ska utvärderas senast Främjande insatser Namn: Främja likabehandling oavsett religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder Mål: Barnen har ökad kunskap om och ökad förståelse för att familjer ser olika ut Uppföljning: Kartläggning av barnens föreställningar om hur olika familjer kan se ut. Den första kartläggningen görs v. 41 uppföljning v.3 och utvärdering v. 22. Kartläggningen utgår från följande frågor. Frågor om vad kärlek betyder och är? Vad är en familj för dig? Hur ser din familj ut? Hur ser din kamrats familj ut? Kan familjer se olika ut och varför? Insats: Vi ska leka fler gruppstärkandelekar t.ex. Känner du Lotta, En elefant balanserar. Syftet är att vi ska se hur barnen blir valda och därmed bli medvetna om det förekommer olika diskrimineringar. Väljer pojkarna bara pojkar och flickor bara flickor? Vem blir vald sist? Vem väljer vem? Vi kommer att låna böcker kring etnisk tillhörighet. Ta till vara bibliotekets språkpåsar och material kring etnisk tillhörighet. Se över material t ex dockor med annan hudfärg. Frågeställningar: Hur ser materialet ut på avdelningen gällande likabehandlingsarbetet ut?

4 Hur bemöter vi föräldrar från olika kulturer? Vad har vi för mångfald i våra dataprogram? Vi lånar böcker på biblioteket kring olika familjekonstellationer, adopterade barn, skilsmässor m.m. och tar tillvara på vad mer biblioteket kan erbjuda. Vi kommer att arbeta med Barnkonventionen i en låda (del 6 Min familj som belyser olika familjekonstellationer). Skapa sin egen familj, samtal om familjer och arbeta vidare runt det utifrån barns frågor och föreställningar om familjer. Vi vuxna är med i barnens lek kring familjen och ställer öppna frågor kring hur en familj kan se ut. Gå igenom materialet på avdelningen utifrån det nya målet. Se över om förskolan på något sätt förstärker heteronormen. Ansvarig: Varje förskollärare/barnskötare planerar aktiviteter och insatser Datum när det ska vara klart: Utvärderas juni 2015 Kartläggning inför förebyggande åtgärder Kartläggningsfrågor till barnen: 1. Vilka platser på förskolan, ute och inne, upplever barnen som otrygga? 2. Är det någon som säger fula saker till dej? FINNS DET I SÅ FALL SAMBAND MED DE OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDERNA? Kartläggningsfrågor till personalen: 1. Vad är en kränkande handling för dig? 2. Vad är diskriminering för dig? 3. Kan du skillnaden på de olika begreppen som ingår i likabehandlingsarbetet? 4. Är du insatt i ärendegången när ett barn blir kränkt? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och vårdnadshavare ska involveras i kartläggningen Vid höstens utvecklingssamtal informerar vi om vår grund till kartläggning, och tillfrågar vårdnadshavare om eventuella tillägg utifrån trivsel och trygghet. I de enskilda samtalen med barnen ska vi använda oss av en egentillverkad husmodell över förskolan. Vi ska be barnen peka ut rum där de känner sig trygga resp. otrygga. Vi ska genom samtalen ta reda på om något barn blir utsatt för kränkande ord. Samtalen ska vara genomförda 31 maj 2015 Hur personalen ska involveras i kartläggningen Dialog och planering vid pedagogiska utvecklingsdagar samt APT och verksamhetsmöten utifrån observationer, kartläggningar och information från vårdnadshavare och barn. Resultat och analys av kartläggning juni 2014 Kartläggningarna bland barnen, som gjordes juni 2014, visar att det finns rum på förskolan där barn undviker att vara pga. andra barns oönskade beteenden. Även vissa ställen ute på gården upplevs som osäkra och otrygga av barnen. Barnens svar visar också att de önskar en högre närvaro på dessa platser av förskolans vuxna. Vi ser inte att problematiken direkt utgår från någon av diskrimineringsgrunderna. Vi behöver förbättra och utveckla personalens närvaro i olika rum och situationer så att tryggheten för barnen ökar och att inga kränkningar kan äga rum.

5 Förebyggande åtgärder Namn: Tryggheten har ökat Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål: Alla barn har svarat att de känner sig trygga på förskolan Uppföljning Vid samtliga av årets verksamhets-träffar har vi en stående fråga från Likabehandlingsplanens mål: Hur är nuläget i vår barngrupp angående barnens upplevda trygghet? Åtgärd: Förskollärare/barnskötare sprider ut sig och är delaktiga där barnen är både ute och inne. Personalen är närvarande och visar ett engagemang för barnen i båda tankarna och kroppsspråket. Vi är lyhörda och uppmärksamma och agerar omedelbart om vi ser och hör oönskat beteende. När ett barn blir kränkt av ett annat barn pratar vi med barnet som utfört kränkningen så att det andra barnet hör och då känner att det blir taget på allvar. Vi använder STOP handen och säger: Jag tillåter inte att du säger sådana ord. Det som påbörjats måste fullföljas, ex. En kränkande handling pågår i kuddrummet, vi uppmärksammar det, agerar efter situationen, använder STOP handen och säger: Jag tillåter inte att du säger sådana ord. Vid fortsatt kränkning blir det konsekvens, vilket kan innebära att barnet får lämna rummet. De barn som har svarat att de känner sig otrygga på förskolan ska vi arbeta extra med. Vi kommer att ha extra koll i de rum/platser där kartläggningen i juni 2014 visade att barn känner sig otrygga. Vi stänger vissa rum vid de tillfällen då personalen ej har möjlighet att närvara. Vi fort sätter att arbeta efter våra zoner så att vi med automatik fördelar personalstyrkan rätt. Utifrån kartläggningens svar har vi en kontinuerlig dialog med barnen om deras upplevda trygghet och hur de trivs på förskolan. På utvecklingssamtalet har vi en punkt som heter trygghet och trivsel. Under den punkten har vi dialog med vårdnadshavarna om hur de ser på sitt/sina barns trygghet. Vi kommer arbeta med olika material och aktiviteter för att ge barnen de verktyg de behöver för att uppleva ex trygghet, empati, samspel och känslor. Vi använder oss av bibliotekets utbud och förskolans egna material Stegvis. Personalteater är en aktivitet vi kommer att använda för att tydliggöra önskade/oönskade handlingar. Motivera åtgärd Det finns barn som har en känsla av otrygghet när de är på förskolan. Detta för att de är oroliga och rädda för andra barns handlingar och för att ingen vuxen finns att tillgå när kränkningar förekommer. Ansvarig Förskollärare och barnskötare fördelar arbetsuppgifterna inom arbetslaget. Ett särskilt ansvar har utsedda förskollärare. Detta ansvar ges vid höstens medarbetarsamtal. Datum när det ska vara klart Utvärderas juni 2015

6 Rutiner för akuta situationer Policy Alla barn på förskolan känner sig trygga Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen fördelar sig i barngruppen för att finnas nära barnen och kunna upptäcka i ett tidigt skede om någon utsätts för trakasserier eller kränkande behandling, samt som stöd i utredande av konflikter. Samtalsfrågor ställs återkommande till barnen om trygghet och bemötande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vid behov kontakta någon i personalgruppen som du känner förtroende för vid den dagliga kontakten eller via telefon: Månen: Regnbågen: Natten: Inger Eriksson, förskolechef: , eller mail: förnamn.efternamn@utb.sandviken.se Rutiner för utredning och åtgärder, uppföljning samt ansvarsförhållanden när barn kränks av andra barn Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Om kränkning mellan barn uppstår agerar vi på följande sätt: Alla vuxna som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska reagera med samtal med de berörda barnen. Vårdnadshavare informeras, om vad som hänt, vid den dagliga kontakten. Vid upprepade kränkningar: Personal träffar vårdnadshavare och i samråd med dem beslutar om åtgärder och bestämmer tid för uppföljningssamtal. Deltagande personal ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation i original lämnas till förskolechef för förvaring Om kränkningar fortsätter: Tas kontakt med förskolechef, som efter dialog med vårdnadshavare beslutar om vidare åtgärder och uppföljning. Förskolechefen ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras.

7 Rutiner för utredning och åtgärder, uppföljning samt ansvarsförhållanden när barn kränks av personal Om kränkning uppstår från personal eller annan vuxen agerar vi på följande sätt Vi tar barnens parti genom att alltid hävda barnets okränkbarhet (Lpfö 98 rev10) Samtlig personal som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska ta upp händelsen vid lämpligt tillfälle, så snart som möjligt, med den personal det berör. Vårdnadshavare informeras, om vad som hänt, vid den dagliga kontakten. Vid upprepade händelser: Tas alltid kontakt med förskolechef. Förskolechefen samtalar med den berörde som får ge sin version av händelsen. Förskolechefen beslutar om eventuella åtgärder och uppföljning. Förskolechefen ansvarar för att kontakt med berört barn och vårdnadshavare tas. Ansvarig för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs, uppföljning görs och att dokumentation förvaras är förskolechef. Om grov kränkning sker: Tas genast kontakt med förskolechefen, som beslutar om eventuell anmälan till socialtjänst eller polis. Förskolechefen informerar vårdnadshavare. Ansvarig för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs, uppföljning görs och att dokumentation förvaras är förskolechef. Rutiner för dokumentation: Dokumentation ska ske skriftligen på förskolans egen incidentrapport som finns som bilaga till denna plan. Incidentrapporter ska skrivas vid: enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller kortare samtal med barnen/personalen för att reda upp situationen viktigt att ange vilken diskrimineringsgrund som händelsen rör Ansvariga är berörd personal samt förskolechef. Ansvarsförhållande: Se skriven incidentrapport

8 Begrepp Diskriminering: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler och rutiner. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar barnet. Om exempelvis alla barn serveras samma mat diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier: Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m. Kränkande behandling: Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier: Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser: Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.