Ett nytt sätt att arbeta

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER 2012:23 Datum Ett nytt sätt att arbeta Regionalisering av insatser inom grundläggande betaltjänster

2 Rapportnummer PTS-ER 2012:23 Diarienummer ISSN Författare Ola Frithiofson, Helena Granborg, Fredrika Hed Rosén, Pär Lindberg, Malin Wahlquist, Petter Öhrn Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Innehåll Sammanfattning 6 1 Inledning 7 2 Omvärldsanalys Marknadens utveckling Minskning av bankkontor med manuell kontanthantering Deponering av dagskassor Etablering av fler ombud Uttag av kontanter Ny teknik Riksbankens byte av sedlar och mynt Sammanfattning av omvärldsanalysen 14 3 Statens arbete med grundläggande betaltjänster Det statliga ansvaret står kvar men formerna ändras Förändrad myndighetsstyrning PTS bedömning av myndighetens uppdrag Arbete och åtgärder under Genomförda insatser gentemot Brevgiroanvändare Ersättning av tidigare upphandlade betalombudslösningar Finansiering av ersättningslösningar Möjlighet att avropa värdetransporter Länsstyrelsernas insatser under PTS fortsatta insatser under hösten Behov av samordnad information 22 Post- och telestyrelsen 3

4 Figurer Figur 1 Utveckling av användning av olika betalningsmedel Tabeller Tabell 1 Sammanställning av Brevgiroanvändarna Tabell 2 Kostnad för taxiresor under september Tabell 3 Tidigare och nuvarande betaltjänstombud Tabell 4 Sammanfattning av länens rapporter Tabell 5 Ekonomisk redovisning Post- och telestyrelsen 4

5

6 Sammanfattning Post- och telestyrelsens (PTS) rapport Ett nytt sätt att arbeta är en slutrapportering av det regeringsuppdrag som myndigheten erhöll 2010 med syfte på att lämna förslag på och förbereda nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter sommaren Betaltjänstmarknaden är i snabb förändring, inte minst med tanke på bankernas minskning av antalet kontor med kontanthantering. Dessa förändringar sker delvis snabbare än vad marknaden hinner anpassa sig till, vilket kan komma att innebära ökade problem på vissa orter, för vissa företag och grupper av individer. Förändringarna ger dock ökade möjligheter till utveckling av nya betaltjänster både i form av nya aktörer och nya tekniska lösningar. PTS gör bedömningen att det politiska målet om allas tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser bäst säkerställs genom regionala stöd- och utvecklingsinsatser. Länen har svarat positivt på möjligheten att utveckla sin roll och utforma regionala stöd- och utvecklingsinsatser. En förutsättning för ett fortsatt gynnsamt resultat av länens arbete med grundläggande betaltjänster är att de ges ett ändamålsenligt mandat och rätt verktyg. PTS anser att betaltjänster är en naturlig del av en fungerande regionalservicestruktur och rekommenderar länsstyrelserna att integrera arbetet med grundläggande betaltjänster i de regionala serviceprogram, som länen och regionerna tagit fram. Under 2013 kommer det vara viktigt med en fortsatt dialog mellan berörda aktörer om myndigheternas uppgifter och formerna för statens engagemang beträffande grundläggande betaltjänster. Post- och telestyrelsen 6

7 1 Inledning Post- och telestyrelsen (PTS) har i ett regeringsbeslut (N2010/5062/ITP), daterat den 15 juli 2010, getts i uppdrag att kartlägga och analysera behov av grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012, att lämna förslag på och förbereda nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012, att beräkna kostnaderna för dessa eventuella insatser och vid behov vidta åtgärder som syftar till att utveckla lösningar för grundläggande betaltjänster, särskilt vad avser dagskassehantering. Uppdraget har delredovisats till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 31 mars 2011 samt den 31 mars 2012 och slutredovisas den 1 november Även enligt PTS regleringsbrev för 2012 har myndigheten i uppdrag att arbeta med grundläggande betaltjänster. PTS ska analysera behov och möjligheter att utveckla mer användarvänliga elektroniska kommunikationstjänster för betaltjänster. PTS ska också, i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, stödja länsstyrelsernas arbete med att utforma regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. Myndigheten ska också samverka med andra berörda myndigheter, näringsliv samt med intresse- och branschorganisationer. I arbetet med grundläggande betaltjänster ska myndigheten särskilt uppmärksamma de behov som äldre personer och personer med funktionsnedsättning har. Dessa uppdrag ska enligt regleringsbrevet samordnas och redovisas tillsammans med uppdrag N2010/5062/ITP. Rapporten avser att beskriva hur PTS bedrivit arbetet under 2012, en redovisning görs av myndighetens insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter det att de, av staten, upphandlade tjänsterna löpt ut den 31 augusti I rapporten redogörs även för det framåtsyftande arbetet med att etablera långsiktiga regionala lösningar, som PTS bedriver under hösten 2012 och framåt. Post- och telestyrelsen 7

8 2 Omvärldsanalys För att kunna förutse och planera för eventuella statliga insatser inom grundläggande betaltjänster har PTS tagit initiativ till en dialog om utvecklingen med ett antal marknadsaktörer 1. Syftet har varit att få en bättre bild av hur snabbt förändringar sker och i vilken utsträckning som aktörer och kunder på marknaden hinner anpassa sig. Grundläggande betaltjänster omfattar tre områden, inom vilka det också förekommer olika problem. Nedan ges en kort redogörelse för några av dessa problem, men för en mer omfattande redogörelse hänvisas läsaren till länsstyrelsernas bevakningsuppdrag. Möjlighet att ta ut kontanter I och med den minskade manuella kontanthanteringen på banker krävs allt oftare bankkort för uttag av kontanter vilket skapar problem för vissa grupper, bland annat för dem som har svårt att använda kort, detta gäller framförallt äldre pensionärer, personer med funktionsnedsättning, och de som (ännu) inte har kort, t.ex. nyanlända flyktingar. Ett annat problem är bristande tillgång på kontanter i vissa glesbygds- och turistområden, där det saknas uttagsautomater och handlare inte klarar av att möta efterfrågan från lokalbefolkning och turister. Över lag är uttagsproblemen som störst i glesbygdsområden. Möjlighet att kunna betala räkningar De flesta har goda möjligheter att betala räkningar genom tillgängliga elektroniska och kuvertbaserade alternativ. Problem finns dock geografiskt där bredbandstäckning saknas. Personer som vill betala räkningar över disk har också problem i och med bankernas minskade kontanthantering. Möjlighet för företagare och föreningar att sätta in dagskassor på bankkonto Problem med deponering av dagskassor uppmärksammas av nästan alla länsstyrelser, och kopplas även det till bankernas minskade manuella kontanthantering. I synnerhet är det företag, men även föreningar i glesbygden, som tvingas till längre resor och högre avgifter för att få dagskassorna omhändertagna. Ett annat problem beträffande en minskad hantering av kontanter för företag och föreningar är att avgifterna för korttransaktioner vid småköp är för höga och att vissa handlare saknar system för elektroniska betalningar (eller bredbandstäckning). 1 Undersökningen omfattar intervjuer med Swedbank, Roslagens Sparbank, SEB, Nordea, Svenska Bankföreningen, Svensk Handel, Visita, Bankomat, Riksbanken, Hela Sverige Skall Leva och Kuponginlösen. Post- och telestyrelsen 8

9 2.1 Marknadens utveckling Under de senaste åren har kontanter och pappersbaserade betalningsmedel, som brevgiro och checkar, i allt större omfattning ersatts av elektroniska betalinsmedel, som bank- och kreditkort, elektronisk girering, överföring via Internetbank och autogiro. Kortanvändningen har ökat till att omfatta omkring 75 procent av alla betalningar i butik 2 och beräknas fortsätta att öka på bekostnad av kontanter. Det som talar för denna utveckling är bl.a. generationsväxlingen (att äldre går bort) och att kort börjat användas för lägre belopp 3. Dessutom diskuteras möjligheten att införa betalning med chip utan pinkod ( chip & no-pin ) för mindre summor i verksamheter som är beroende av snabba betalningar, vilket skulle lösa ett hinder för kort i hektiska miljöer 4. Lösningen är inte klar men flera aktörer tror att den kommer. Trots att användningen av kontanter förväntas minska tror ingen marknadsaktör att kontanter kommer att försvinna helt. Även vad gäller gireringar 5 går utvecklingen mot ökad elektronisk hantering. Antalet pappersbaserade gireringar, där girouppdraget skickas i kuvert eller lämnas över disk på banken, har nästan halverats sedan 2002 och utgör idag endast 7 procent av girobetalningarna. Denna minskning förväntas fortsätta, vilket på sikt kan innebära att pappersbaserade tjänster upphör. En uppskattning från en bank är att girobetalningar per brev sannolikt kommer att finnas kvar under de närmaste 3-4 åren men kan på längre sikt bli betydligt dyrare eller upphöra helt. PTS bedömning är att en sådan förändring skulle kunna ha en stor inverkan på tillgången till grundläggande betaltjänster för kunder som inte klarar av eller vill använda elektroniska betalningsmedel. Redan idag är kostnaden för att betala räkningar på bankkontor hög och kan kosta uppemot 150 kronor per räkning. Betaltjänst erbjuder generellt lägre avgifter per räkning (ca kronor) 6, men varken bank eller ombud är tillgängliga överallt. Figur 1 nedan visar hur användningen av olika betalningsmedel utvecklats mellan 2002 och Källa: Kontantlöst vinner, 28 feb 2012, Svenska bankföreningen. 3 Kortanvändningen har ökat även för betalningar av mindre belopp och på så sätt kommit att fungera som en ersättning för kontanter. Samtidigt som kortanvändningen har ökat kraftigt så har det genomsnittliga värdet på en kortbetalning sjunkit från ungefär 700 kronor 1999 till drygt 400 kronor 2009, från artikeln Kontanter minskar till förmån för kort, 18 okt 2010, Svenska Bankföreningen. 4 Införande av systemet med chip och pin har inneburit att vissa aktörer, framför allt barer, arenarestauranger och lunchrestauranger klagat på att de förlorat omsättning på grund av att det tar för lång tid. 5 Gireringar avser distansbetalningar där betalaren och betalningsmottagaren inte möts. 6 Enligt uppgifter på Kassagirot.se och Giroservice.se, verifierade 8 okt Post- och telestyrelsen 9

10 Figur 1 Utveckling av användning av olika betalningsmedel Hur användningen av olika betalningmedel utvecklats Antal transaktioner, miljoner Checkar Kreditkort Bankkort Blankettgirering Elektronisk Autogiro girering Källa: Baserat på uppgifter från Svenska bankföreningen. Uppgifter från 2002 är hämtade ur artikeln Kontanter minskar till förmån för kort, och uppgifter från 2011 är hämtade från Bank- och finansstatistik Minskning av bankkontor med manuell kontanthantering En annan signifikant förändring är utvecklingen mot färre bankkontor med manuell kontanthantering. Vid årsskiftet 2010/2011 var 560 av 1830 bankkontor kontantlösa (30 procent) 7 och utvecklingen förväntas fortsätta under de närmaste åren. Det är dock inte är självklart att alla banker eller bankkontor upphör helt med kontanter 8. Där avveckling förekommit har Länsstyrelserna vittnat om problem för företag som vill deponera dagskassor och kunder som önskar manuell kontantbetjäning. PTS bedömning, bekräftad av flera aktörer, är att dessa problem sannolikt kommer att förvärras under de närmaste åren, men kan komma att se något olika ut beroende på vilka banker som är verksamma på orten och hur attraktivt området är för nya alternativ. Kunder i glesbygdsområden kommer sannolikt att drabbas hårdast Deponering av dagskassor Beträffande deponering av dagskassor vittnar länsstyrelsernas rapporter om att företagare får allt längre till bankkontor som hanterar kontanter och därmed tvingas antingen acceptera detta eller vända sig till andra alternativ som t.ex. 7 Svenska bankföreningen, Bank- och finansstatistik 2011, publicerad i september Hittills har Handelsbanken och fristående Sparbanker valt att inte avveckla den manuella kontanthanteringen på sina kontor. Post- och telestyrelsen 10

11 värdetransportbolagens serviceboxar, bankernas insättningsmaskiner eller bekosta hämtning lokalt. Det leder i sin tur till ökade kostnader för företag i form av längre resor, förlorad arbetstid och byte till alternativa leverantörer/lösningar med högre avgifter 9. Vid intervjuerna har några banker framfört att de högre kostnaderna samtidigt är en konsekvens av att verkliga kostnader för kontanthanteringen synliggörs. PTS bedömning är att denna utveckling mot alternativa deponeringslösningar sannolikt kommer att fortsätta. Vidare kommer Bankomat 10 att ta över Swedbank och SEB insättningsmaskiner och bolaget kommer att utnyttja dessa maskiner för att tillhandahålla en insättningstjänst som även andra banker kan utnyttja. Bolaget uppger att det på sikt är troligt att antalet insättningsmaskiner kommer att öka, men med hur många och hur snabbt kan de inte förutsäga. En ökning bygger på att automaterna används och bär sig ekonomiskt. På vissa orter kan så kallade recyclingmaskiner utgöra en lösning genom att de kan hålla nere kostnaden för värdetransporter. PTS samlade bedömning är att glesbygd, skärgårdsområden och fjälltrakter sannolikt kommer att vara mer utsatta med sämre förutsättningar för att deponera dagskassor och högre kostnader för detta Etablering av fler ombud Bankernas avveckling av kontanthantering beräknas leda till etablering av fler betaltjänstombud. Redan idag har Kassagirot och Giroservice mellan ombud vardera, som erbjuder möjlighet att betala räkningar, lösa in utbetalningsavier och göra (begränsade) insättningar på konto. Under 2012 har även ett koncept som kallas centre 11 lanserats och inledningsvis etablerats på ett antal orter där PTS upphandlade tjänster tidigare varit tillgängliga. PTS bedömning är att på sikt kan etableringen av betaltjänstombud komma att ersätta delar av de tomrum som bankerna lämnar, men det är rimligt att vänta att de närmaste åren kommer att utgöra en period med ökade problem för företag som har behov av att banka 12 dagskassor, samt kunder som önskar manuell betjäning. Denna bedömning har bekräftats under intervjuerna. Det är inte heller alla betaltjänstombud som vill hantera dagskassor på grund av ökad rånrisk och kostnader för värdetransporter. 9 Några andra problem är att ingen kvittens på deponerade medel erhålls ur serviceboxarna och att boxar i glest befolkade områden kan ha mindre frekvent tömning vilket fördröjer tiden tills de registreras på bankkontot. 10 Bankomat AB bildades i september 2010 och under 2012 kommer företaget successivt att ta över skötseln och verksamheten av dess ägarbankers kontantautomater i Sverige under varumärket Bankomat. 11 centre är ett samarbete mellan Giroservice (Exchange Finans), West International och Schenker Privpak som erbjuder fler banktjänster genom sina ombud. De planerar framöver att lansera konceptet mot Schenkers nät av ombud, och där erbjuda en palett av banktjänster. 12 Banka är den term som vanligen används för deponering av dagskassor. Post- och telestyrelsen 11

12 2.1.4 Uttag av kontanter För uttag av kontanter förekommer redan idag en utveckling mot fler alternativ, från traditionella uttag i uttagsautomater (bankernas, Kontantens och ICA:s) till avrundning uppåt vid köp i butik, samt möjlighet att göra uttag (utan köp) med vissa kort i vissa livsmedelskedjor och hos vissa ombud. Denna varians kommer sannolikt bestå, vilket både kan innebära lösningar och hinder lokalt. T.ex. utgör butikerna en stor tillgång, men deras möjlighet att tillhandahålla kontanter är samtidigt beroende av den aktuella mängden kontanter i kassan, vilket innebär att de inte alltid klarar av att möta efterfrågan. Vad gäller uttagsautomater förväntas bankernas (numera Bankomats) automater att minska i antal under de kommande åren. Minskningen förväntas huvudsakligen ske i områden där uttagsautomaterna i dag står tätt. Automater i tätort kommer att ha högre krav på utnyttjande (fler transaktioner) och skall bidra till att finansiera automater med lägre utnyttjande i glest befolkade områden. För automater med mycket låg användningsgrad finns dock ingen garanti för att de ska finnas kvar. Bankomat uppger dock att de i sådana situationer är villiga att diskutera lösningar med extern finansiering. Svårigheten att få ekonomi i glesbygdsautomater är sannolikt densamma oavsett leverantör. På sikt bedömer PTS att en minskning av kontantanvändningen kan försämra ekonomin i uttagsautomater i glest befolkade områden, och i förlängningen finns en risk att vissa tas bort Ny teknik Framöver kan ny teknik som mobila betalningar (utöver sms-betalningar som funnits i några år) och lösningar med så kallad närfältskommunikation (NFC) slå igenom på marknaden. I Sverige har mobila betalningar kommit längst. Under det senaste året har flera nya lösningar lanserats och andra är på väg att introduceras. Exempel på nya lösningar är WyWallet, PayAir, Seamless, Bart (under test) och bankernas kommande lösning, Swish. För att kunna använda de nya lösningarna krävs vanligen att användaren har en smartphone samt eventuellt betalkort. Utbredningen av smartphones växer, uppskattningsvis äger redan i dag 44 procent av svenskarna en smartphone och siffran väntas öka till 60 procent , vilket gör marknadspotentialen stor även på kort sikt. Samtliga intervjuade aktörer tror på mobilen som ett framtida betalmedel, men hur snabbt och vilka aktörer som kommer att dominera på marknaden är mer osäkert. Initialt förväntas mobila betalningar bli ett komplement för unga till medelålders människor som redan har kort, smartphones och är bekväma med modern teknik, men inte i samma omfattning en lösning för äldre och andra grupper som i större utsträckning står utanför moderna betaltekniker. Värt att 13 Dagens Media, Smartphone ägandet ökar långsamt, 9 jul Refererar till Orvesto konsumentmätning. Post- och telestyrelsen 12

13 beakta är dock att en ökad utbredning av mobila betalningar indirekt kan påverka kontantutvecklingen, t ex tillgången till kontanter i glesbygden, vilket kan göra grupper som är beroende av kontanter än mer utsatta. Närfältskommunikation, NFC, är en annan teknik som diskuteras och testas 14 men som det förmodligen kommer att dröja länge innan den blir kommersiellt gångbar, bl.a. därför att det kommer kräva stora investeringar i handeln och för att tekniken ännu inte blivit vanlig i mobiltelefoner eller betalkort. Aktörer som ansvarar för en hel kedja, från utgivande av betalkort till betalning av vara eller tjänst (t.ex. livsmedelskedjor och kollektivtrafik) kan däremot ha incitament att introducera tekniken tidigare Riksbankens byte av sedlar och mynt Riksbankens planerade byte av sedlar och mynt i etapper mellan förväntas också påverka utvecklingen på kontantområdet och innebära en stor kostnad för handeln och för de bankkontor som hanterar kontanter 15. Bankkontor med kontanthantering kommer förmodligen inte att ta hand om andra bankers kunder 16, vilket ökar belastningen på handeln och sannolikt kommer kontantköpen i handeln att öka under inlösningstiden. Bytet av sedlar och mynt anses av vissa kunna bidra till att påskynda en kontantavveckling, då det finns risk att vissa handlare och bankkontor upphör att hantera kontanter för att slippa kostnaderna och besväret för bytet. För många handlare är det förmodligen inte ett alternativ, men redan idag förekommer verksamheter som upphört att ta emot kontanter, t.ex. vissa landsting. 14 Tekniken kan finnas i både kort och mobiler (eller någon dekal), och innebär att avläsning kan göras genom att svepa utrustningen över en terminal på kort avstånd. 15 Bl.a. nämns ökade kostnader för värdetransporter, ökat kassaarbete och administration, kostnader för dubbla uppsättningar med valörer och ökade rånrisker. Utrustning måste anpassas till de nya sedlarna (och mynten), vilket kan omfatta uppdatering av mjukvara, anpassning av hårdvara och lokala besök. För bankerna innebär dessutom skärpta penningtvättsregler att administrationen förväntas bli omfattande. 16 Påtalat av några banker med förklaring att administrationen pga. de skärpta penningtvättlagarna förväntas att bli så omfattande att många banker inte kommer mäkta med mer än sina egna kunder, även om det kan ta betalt för tjänsten. Post- och telestyrelsen 13

14 2.2 Sammanfattning av omvärldsanalysen Sammanfattningsvis är det PTS bedömning, utifrån de genomförda intervjuerna, att betaltjänstmarknaden kommer att kännetecknas av en ökad turbulens under de närmaste åren. Förändringarna sker delvis snabbare än vad marknaden hinner anpassa sig till, vilket kommer innebära ökade problem på vissa orter och för vissa företag och grupper av individer. På längre sikt kan etableringen av alternativa leverantörer och uppkomsten av nya tekniker komma att lösa problemen på vissa ställen och för vissa grupper. Det kommer dock under överskådlig tid att finnas individer som inte klarar av moderna betallösningar och det kommer finnas områden där det inte är tillräckligt lönsamt att tillhandahålla olika tjänster på kommersiella villkor. Post- och telestyrelsen 14

15 3 Statens arbete med grundläggande betaltjänster Staten har sedan länge tagit stort ansvar för att det ska finnas möjligheter att betala räkningar, ta ut kontanter och hantera dagskassor. Fram till 2001 tryggades tillgång till tjänsterna genom det statligt ägda Postens postkontor och lantbrevbäring. Från och med 2002 bedrevs verksamheten inom Posten av Svensk Kassaservice AB, ett helägt dotterbolag inom Postkoncernen fann statsmakterna att det fanns skäl att åter se över statens ansvar för betaltjänsterna. Bakgrunden var framför allt omfattande och snabba förändringar i befolkningens användning av betaltjänster. Betalning över disk minskade kraftigt medan brev- och Internetbaserade betaltjänster ökade. Riksdagen fastställde 2007 att målet för politiken för de grundläggande betaltjänsterna skall vara att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Riksdagen beslöt också att det i första hand är marknaden som bör tillhandahålla de grundläggande betaltjänsterna. Staten ska övervaka att så sker, men dess ansvar för de grundläggande betaltjänsterna begränsas till att endast omfatta de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses av marknaden. Beslutet innebar att Posten tilläts lägga ner Svensk Kassaservice. För att säkerställa allas tillgång till grundläggande betaltjänster fick PTS i uppdrag att under 2008 upphandla tjänsterna i de områden där marknaden inte bedömdes tillgodose behovet. Dessa tjänster tillhandahölls till och med 31 augusti Det statliga ansvaret står kvar men formerna ändras Den 31 augusti 2012 upphörde de avtal för tjänsterna som PTS upphandlade 2008 och därmed förändrades återigen förutsättningarna för de statliga insatserna för att säkra allas tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. PTS gör bedömningen att det i fortsättningen inte är genom nationell upphandling som staten bäst säkerställer det politiska målet om grundläggande betaltjänster. Istället bör det statliga ansvaret regionaliseras så att länen, utifrån sin kunskap om regionala behov och förutsättningar för service, tryggar tillgången till tjänsterna genom regionala stöd- och utvecklingsinsatser. Post- och telestyrelsen 15

16 PTS har under 2012 i uppdrag att stödja länsstyrelsernas utformning av regionala stöd- och utvecklingsinsatser. PTS anser att betaltjänster är en naturlig del av en fungerande regionalservicestruktur, därför rekommenderar PTS länsstyrelserna att integrera arbetet med grundläggande betaltjänster i de regionala serviceprogram som länen och regionerna tagit fram. De statliga insatserna för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster är inriktade mot särskilt utsatta grupper i de områden och orter på landsbygd, i glesbygd och skärgård där marknaden inte tillgodoser behoven. Det betyder emellertid inte att staten tar över ansvaret på alla orter där bankerna drar sig tillbaka helt och hållet eller enbart avvecklar kontanthanteringen. 3.2 Förändrad myndighetsstyrning Länen har reagerat positivt på möjligheten att utveckla sin roll och utforma regionala stöd- och utvecklingsinsatser. En förutsättning för ett fortsatt gynnsamt resultat av länens arbete med grundläggande betaltjänster är att de ges ett ändamålsenligt mandat och rätt verktyg för att fullgöra detta. För att regionala stöd- och utvecklingsinsatser ska kunna genomföras på ett verkningsfullt sätt behöver styrningen av berörda myndigheter anpassas till de nya förutsättningarna. Det är framför allt PTS, länsstyrelsernas samt Tillväxtverkets och Tillväxtanalys uppdrag och ansvar beträffande grundläggande betaltjänster som behöver preciseras redan med avseende på I första hand behöver länsstyrelserna få ett förtydligande av sitt uppdrag där det framgår att de har i uppgift att genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser. Med ett förtydligat uppdrag kan länsstyrelsernas arbete med grundläggande betaltjänster prioriteras i högre grad under nästa år och mer resurser kan läggas på det regionala utvecklingsarbetet. Vidare anser PTS att även övriga berörda myndigheter, såsom PTS, Tillväxtverket och Tillväxtanalys har ett behov av ett tydligare uppdrag. Ökat fokus bör läggas på frågor som rör kunskapsöverföring till och emellan länsstyrelserna, etablering av arbetsmetoder för ett framgångsrikt genomförande av uppdraget, samt uppföljning och utvärdering av de regionala insatser som nu görs. Kunskapsöverföringen bör bl. a. omfatta utvecklande av metoder för behovsbedömningar samt lämpliga stöd- och finansieringsformer som upphandling, projektstöd och stöd enligt förordningen om stöd till Post- och telestyrelsen 16

17 kommersiell service. Även omvärldsfaktorer som påverkar utvecklingen av betaltjänstmarknaden bör uppmärksammas i detta arbete. PTS föreslår mot denna bakgrund att Näringsdepartementet utreder behovet av en särskild förordning för hur de medel från anslag 2:3 Grundläggande betaltjänster som avsätts för regionala stöd- och utvecklingsinsatser ska användas. Tas en dylik förordning fram kommer detta att kräva särskilda informationsinsatser i samband med att den träder i kraft. 3.3 PTS bedömning av myndighetens uppdrag 2013 PTS anser att tyngdpunkten i myndighetens fortsatta uppdrag skall ligga i att främja utvecklingen av användbara elektroniska betaltjänster samt utgöra ett stöd till länen. Utgångspunkten för PTS ställningstagande är att regionala betallösningar, anpassade efter regionens behov och förutsättningar, ger den bästa samhällsservicen och följaktligen borde upplevas som allra mest kvalitativ av dess invånare. Under en övergångsperiod är det därför lämpligt att PTS inriktar sitt arbete på främjande insatser för användbara och tillgängliga betaltjänster samt åtgärder för att stötta länen så att de kan utforma regionala betallösningar. PTS bedömer att myndighetens stödinsatser till länen åtminstone behövs till och med 2013 eller allra längst fram till halvårsskiftet 2014, då ett nytt programarbete för regionalt servicearbete kan förväntas starta. I takt med att regionala stöd- och utvecklingsinsatser utformas och genomförs minskar behovet av nationell upphandling. Motivet till att PTS, enligt sin instruktion, ska ha möjlighet att vid behov upphandla grundläggande betaltjänster kan därmed med tiden ifrågasättas. Under 2013 kommer det vara viktigt med en fortsatt dialog mellan berörda aktörer om myndigheternas uppgifter och formerna för statens engagemang beträffande grundläggande betaltjänster. Mot bakgrund av att nuvarande regionala serviceprogram löper ut 2013 ser PTS fram emot den fortsatta dialogen med Näringsdepartementet och diskussion kring frågan hur förändringar i formerna för det regionala servicearbetet påverkar myndighetsstyrningen samt förutsättningarna för det regionala arbetet med grundläggande betaltjänster. Post- och telestyrelsen 17

18 4 Arbete och åtgärder under Genomförda insatser gentemot Brevgiroanvändare PTS har under 2012 säkerställt att inga användare ska stå utan grundläggande betaltjänster, då de av PTS upphandlade tjänsterna upphörde den 31 augusti För de kvarvarande användarna av Brevgirot, i april 2012 uppgick antalet till 71 st., upphandlade PTS en taxilösning. I de fall där det fanns särskilda omständigheter, som exempelvis funktionsnedsättning som förhindrande användaren att lämnade hemmet, har PTS bistått med att finna mer individanpassade lösningar (se tabell 1 i bilagan för en sammanfattning av aktuella lösningar för de kvarvarande Brevgiroanvändarna). PTS har även hjälpt och väglett användarna i olika steg, bl.a. genom att ta reda på information om alternativa betaltjänstlösningar, förmedlat kontakter med t.ex. banker och kommuner och översänt nödvändiga blanketter till de som efterfrågat detta. Se även tabell 2 i bilagan i vilken redovisning ges av totalkostnaden för den upphandlade övergångslösningen, taxitjänsten, under september Ersättning av tidigare upphandlade betalombudslösningar Den tidigare upphandlade lösningen har i många fall ersatts av nya betalombudslösningar på samma ort, etablerade i dagligvarubutiker och i ett fall i en drivmedelsstation. Berörda länsstyrelser har haft huvudansvaret för att förbereda och genomföra omställningen från den tidigare upphandlade lösningen till den nya, regionalt utformade lösningen (se tabell 3 i bilagan i vilken lämnas information om vilka de gamla och nya ombuden är, samt vilken typ av lösning som etablerats hos respektive ombud). Totalt har 9 av 15 ombud ersatts med en ny betalombudslösning. Resterande 6 ombud, i Stockholms och Jämtlands län, har ersatts av nya ombud på ny plats eller upphört. I Stockholms län har länsstyrelsen valt att prioritera nya ombudslösningar på andra öar än på de som PTS tidigare upphandlat. I Jämtlands län har länsstyrelsen i stället valt att fortsätta arbetet med fördjupad kartläggning av behovet av betaltjänster innan en eventuell ersättningslösning är aktuell Finansiering av ersättningslösningar Formerna av finansiering varierar mellan de berörda länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Stockholms län har använt förordningen om stöd till Post- och telestyrelsen 18

19 kommersiell service och möjligheterna att lämna investeringsbidrag. Länsstyrelserna i Norrbottens och Dalarnas län har valt att använda anslagna medel från Post- och Telestyrelsen. Länsstyrelsen i Värmlands län har, som ett tredje alternativ, upphandlat betaltjänster enligt lagen om offentlig upphandling och egna riktlinjer för direktupphandling. De nya betaltjänsterna har inneburit att kostnaderna för servicen har reducerats avsevärt. I genomsnitt är fortsättningsvis den årliga kostnaden för samhället för ett betaltjänstombud ca kronor. Kostnaderna är större det första året då utrustning köps in. Det andra och följande år kvarstår service och andra driftskostnader. Med en avskrivningstid på den initiala investeringskostnaden på fyra år erhålls den nämnda genomsnittskostnaden per år. En anledning till kostnadsreduceringen är en ökad lokal återanvändning av kontanter och med det ett minskat behov av värdetransporter. En annan är en förbättrad lokal anpassning av betaltjänstutrustning och lösningar som utformats i samverkan med de lokala ombuden. Ett exempel är säsongsberoende områden i Stockholms skärgård, där går betaltjänstutrustningen att ställa av under lågsäsong, varvid den inte kommer att generera några driftskostnader. 4.3 Möjlighet att avropa värdetransporter PTS har som en extra säkerhetsåtgärd för att säkerställa en lägsta godtagbara servicen upphandlat värdetransporter åt de tidigare och nyetablerade betaltjänstombuden, med undantag för ombuden i Stockholms län där länsstyrelsen har gjort egna upphandlingar. Syftet är att säkerställa att in- och utflödet av kontanter på en specifik ort inte upphör, samt att lokala mindre näringsidkare har möjlighet att banka sina dagskassor vid behov. Upphandlingen ger utrymme för ombudet att själv avropa en värdetransport i månaden under en övergångsperiod av ca ett år. En effekt av det regionaliserade arbetet med omställningen förefaller vara att de nya ombuden i större omfattning än de tidigare samordnar bygdens behov av värdetransporter, där andra företag än ombudets kan få plats med sina dagsoch växelkassor. Post- och telestyrelsen 19

20 4.4 Länsstyrelsernas insatser under 2012 Som vi nämnt tidigare har länen reagerat positivt på möjligheten att utveckla sin roll och utforma regionala insatser. Samtliga län har under våren och sommaren 2012 ansökt om ett första finansiellt bidrag för att kunna fördjupa sig i kartläggning av nuvarande regionala servicen inom betaltjänstområdet, utöver det redan ålagda bevakningsuppdraget som koordineras av länsstyrelsen i Dalarna. PTS har sammanställt de rapporter som inkommit från samtliga länsstyrelser, vilket ger en god bild av arbetet under 2012 (se tabell 4 i bilagan i vilken det lämnas en kortare beskrivning av slutsatser och fortsatta åtgärder för respektive län). De fem län som sedan tidigare haft upphandlade betalombud har i fyra fall framför allt arbetat med omställningsarbetet och med att ersätta befintliga lösningar med nya. I det femte länet, Stockholms län, har man istället inledningsvis prioriterat att etablera betaltjänster på andra öar där man bedömt behovet vara stort. Övriga 16 län har till stor del ägnat våren och sommaren 2012 åt att fördjupa kunskapen om betaltjänsterna i sitt eget län. Många län lyfter dock fram problemet med att bankerna upphör med kontanthantering och vilka konsekvenser det får för näringsidkare och föreningar beträffande deponering av dagskassor. Dessa aktörer tvingas i stället att åka långa sträckor för att sätta in dagskassor, vilket medför rånrisk och, för företagare, förkortad arbetstid eftersom bankernas öppentider oftast ligger under näringsidkarens ordinarie arbetstider. De slutsatser som länen redovisar förstärker PTS uppfattning av att problembilden är av varierande karaktär, beroende på länets geografiska läge, dess turismströmmar och populationen. 4.5 PTS fortsatta insatser under hösten 2012 Redan under augusti och i början av september 2012 har PTS genomfört regionala träffar tillsammans med länsstyrelsen Dalarna. Samtliga län deltog med en eller flera representanter och det tilltänka framtida gemensamma arbetet presenterades av PTS. Myndigheten kommer fortsättningsvis under 2012 att arbeta intensivt med frågan kring grundläggande betaltjänster, dock har tyngdpunkten internt flyttats från omställningsarbetet med att finna övergångslösningar för brevgirotjänsten samt betaltjänstombuden, till att ha fokus på det utvecklingsarbete som bedrivs regionalt. Utgångspunkten för PTS är länens redovisade slutsatser av sitt genomförda kartläggningsarbete. Post- och telestyrelsen 20

21 PTS planerar att alltjämt stötta länen i deras arbete. För detta ändamål finns PTS upphandlade fältkonsulter tillgängliga för länen. PTS kan också erbjuda expertis inom tillgänglighet för att säkerställa att det perspektivet inte går förlorat i de regionala betaltjänstlösningarna. I de fall där länen i sin rapportering inte beskriver en fortsatt konkret handlingsplan kommer PTS fältkonsulter att aktivt stötta dem i deras arbete genom att bistå med förslag och idéer på intressanta uppslag och projekt som kan vara aktuella för det specifika länet. PTS kommer också att ha möjlighet att stötta länen när det gäller att initiera projekt som tillgodoser någon form av betaltjänst. Exempel på detta kan vara att förmedla kontakt mellan en handläggare på länsstyrelsen och en marknadsaktör. Tanken är att projektet genomförs på regional basis och att PTS vid behov finns med för att underlätta för länen att planera och starta projekt. PTS gör bedömningen att en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet kommer att bli att skapa förutsättningar som medför att länsstyrelsepersonal kan avsätta tid för arbetet med grundläggande betaltjänster. Genom att PTS, med hjälp av det medel PTS har tillgängliga under 2012 och 2013, ger länen möjlighet att under 12 månader finansiera en regional processledare förbättras möjligheterna till att arbetet ut i länen kan intensifieras. PTS planerar att, om möjligt, tillsätta en referensgrupp med länsrepresentanter som bland annat kan bistå PTS i arbetet med att utforma det metodstöd och den kunskapsspridning som ska erbjudas länen. För att regionala projekt ska kunna genomföras behöver dialogen mellan län och kommuner att stärkas. PTS planerar därför även att under 2012 initiera en dialog med SKL för att få med kommunerna i det regionala utvecklingsarbetet. Myndigheten har också för avsikt att utveckla samarbetet med Tillväxtverket och Tillväxtanalys, eftersom deras roll av de regionala serviceprogrammen är viktig, bland annat när det gäller att svara för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte samt uppföljning och utvärdering av insatserna. Post- och telestyrelsen 21

22 4.6 Behov av samordnad information PTS har tillsammans med ett antal andra myndigheter identifierat bland annat ett behov av att ta fram ett gemensamt dokument med budskap som beskriver olika myndigheters roll i betatjänstfrågan. Syftet med dokumentet är också att påvisa att det finns vissa frågor som i dagsläget inte faller under någon myndighets ansvar. Arbetet med att ta fram dokumentet kommer att genomföras av en grupp representanter från olika myndigheter. PTS har den samordnande rollen för arbetet. Förhoppningen är att denna grupp i förlängningen ska kunna bidra till snabbare informationsöverföring mellan myndigheterna i de fall det anses vara nödvändigt. Post- och telestyrelsen 22

23 1 Sammanställda tabeller Tabell 1 Sammanställning av Brevgiroanvändarna Status Brevgiroanvändare Antal Kommentarer Totalt antal kvarvarande Brevgiroanvändare: Antal som anmälde intresse för alternativa lösningar: Antal som tackat ja till PTS upphandlade taxitjänst: 71 st. Enligt uppgifter från dåvarande leverantör, Kuponginlösen AB. 43 st. Övriga brevgiroanvändare löste frågan på annat sätt på egen hand. 18 st. Övriga 25 st. har PTS bistått med att finna mer individanpassade lösningar. Tabell 2 Kostnad för taxiresor under september 2012 Resan t&r Antal km (till) Resan Till Totalt för resan (SEK) Sörmöje 28 Vasagatan 8 Nordea, Umeå Karesuando 186 Nordea Föreningsgatan 9, Kiruna Umeå 22 Tegsplan 3 HB, Umeå 924 Tvååker 6 Fastarpsvägen 38 Sparbanken, Tvååker Total kostnad för tjänsten under sep. 2012: 8071 Post- och telestyrelsen 23

24 Tabell 3 Tidigare och nuvarande betaltjänstombud Tidigare betaltjänstombud Nuvarande betaltjänstombud Typ av ombud Dalarnas län Fredriksberg, Preem Fredriksberg, Preem KI/ICA-banken Särna, COOP Särna, COOP centre Jämtlands län Klövsjö, Turistbyrån Ljungdalen, ICA-Nära Norrbotten Kainulasjärvi, Handlarn Kainulasjärvi, Handlarn KI/ICA-banken Kangos, Handlarn Kangos, Handlarn centre Karesuando, Handlarn Karesuando, Handlarn centre Skaulo, ICA-Nära Övre Soppero, Soppero centre Vittangi, COOP Vittangi, Bensin och COOP Kiosk centre Övre Soppero, Församling Stockholms län Ingmarsö Nämndö Sandhamn Svartsö Övre Soppero, Soppero Bensin och Kiosk centre Utö, Hamnaffären centre Ljusterö, Ljusterö Torg centre Möja, Konsum centre Värmlands län Lesjöfors, ICA-Nära Lesjöfors, ICA-Nära Egen lösning Post- och telestyrelsen 24

25 Tabell 4 Sammanfattning av länens rapporter Län Sammanfattning av rapport Eventuellt kommande aktiviteter och åtgärder Blekinge, Gotland, Kalmar och Södermanland (gemensam rapport) Dalarna Gävleborg Blekinge: Lyfter fram att äldre pensionärer har svårt att få tag i kontanter. Men att betala räkningar fungerar ganska bra. Störst problem i glesbygd. Pensionärsföreningar bedriver utbildningsprojekt med koppling till betalfrågor. Ett annat problem som länet lyfter fram är små sommarbutiker som saknar betalterminaler. Det pågår en diskussion mellan butiksinnehavare ang. mobila betalningar. Gotland: Fokus för länets rapportering är äldre och företagare. Lyfter fram att många äldre har det svårt med betalkort. Svårt att få tag på kontanter efter turistsäsong. Kalmar: Rapporteringen täcker många olika grupper (invandrare, äldre, företagare). Problemområden för äldre: ta ut kontanter framförallt på landsbygden. Betala räkningar fungerar tillfredställande. Problemområde för invandrare: betala räkningar (använder kontanter i större utsträckning) pga. språkbarriär. Problemområde för företag: dagskassor är ett mindre problem än stora transaktionsavgifter samt lokal mobiltäckning. Södermanland: Beskriver att det är problem att på vissa håll att deponera dagskassor. Länet bedömer dock att det är inom målgruppen äldre och funktionsnedsatta där insatser kan komma att vara nödvändiga. Rapporteringen och arbetet avgränsar till etablering av betaltjänstombud i orterna Fredriksberg och Särna. Övriga orter som kan vara aktuella för statliga insatser kommer i en andra ansökan. Länet ger en nulägesbeskrivning av de regionala problemen, framför allt så är det många mindre näringsidkare som tycker att betalning med kort är alltför kostsamt. Länen är intresserade av att gå vidare med informationsprojekt riktat mot äldre, fokuserat på att lära sig använda betaltjänster där dator och internetuppkoppling tillhandahålls gratis. Även nysvenskar kan komma att vara en intressant målgrupp för detta arbete. Länen menar också att de är intresserade av projekt för att underlätta och minska hanteringen av kontanter på de orter där detta visat sig vara ett problem, ex. fälttest av mobila betalningar. Åtgärdsplan efter etablering av fortsatt service i Fredriksberg och Särna saknas än så länge. Länet återkommer i frågan till PTS. Länet har i dagsläget inga pågående eller planerade aktiviteter inom området på gång. Post- och telestyrelsen 25

26 Halland Jönköping Jämtland Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Länet konstaterar att det inte finns något behov av fortsatt statliga insatser. Rapporten belyser många problemområden (lokala ideella föreningar, problem med dagskassehanteringen i glesbygd), men konstaterar att många företagare löser detta på egen hand. Länet lyfter speciellt fram intresset av recyclingmaskiner, särskilt på landsbygden och i områden utanför de större tätorterna. Länet rapporter att arbetet med kartläggning av regionala behov kommer att fortsätta innan vidare åtgärder genomförs. Länet konstaterar att det pågår en omfördelning i länets servicestruktur, banker försvinner och näringsidkare får stå för kontantförsörjningen. Handlare vill kunna erbjuda betaltjänster, men vet inte hur de ska gå vidare. Länet har arbetet med att ersätta befintliga servicepunkter med andra betaltjänstlösningar. Detta har länet genomfört med goda resultat. I rapporteringen konstaterar länet att det inte föreligger några upplevda problem med betaltjänster upplevs inom länet. Länet har tidigare skapat en skärgårdsplan och fastslår i rapporten att strategin för Skärgården ligger kvar. Länet kommer framför allt att arbeta med dagskassehämtning och recycling under 2013, nya öar står på tur för etablering av betaltjänstombud (exempelvis Sandhamn). Länet kommer inte att ansöka efter mer finansiellt stöd för vidare arbete. Dock kommer frågan kring betaltjänst att integreras med Region Hallands servicearbete. Rapporterar att det fortsatta arbetet kommer att bedrivas inom ramen för det regionala serviceprogrammet. Länet kommer att fokusera på djupare kartläggning av behov samt att få till en dialog med de f.d. ombuden för att finna en övergångslösning som är tillfredställande för alla parter. Länet konstaterar att utvecklingen bör hållas under uppsikt för att statliga insatser ska kunna föreslås och förberedas vid behov. Länet har ansökt om vidare finansiering under 2013 för de servicepunkter som etablerats under Länet kommer dessutom att se över behoven i övriga delar av regionen för att ev. ansöka om ytterligare medel för statliga insatser. Länet kommer att inkomma under hösten 2012 med en ansökan om finansiellt stöd för att tillhandahålla en servicepunkt på Ven, som har stor tillströmning av turister. Länet är sedan sommarsäsongen 2012 igång med regionala lösningar, dock har vissa servicepunkter flyttats från en ö till en annan då länsstyrelsen har gjort bedömningen att behovet är större på öar med större turisttillströmning eller större andel bofasta. Länet kommer att komplettera sin ansökan till PTS för mer finansiella medel under Post- och telestyrelsen 26

27 Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Länet ger en nulägesanalys och beskriver problembilden för framför allt pensionärer och äldre utanför städerna, det vill säga att dessa individer har det långt till närmaste servicepunkt. Länet har fokuserat arbetet på orten Lesjöfors, där ett ombud redan fanns etablerat. Länet gjorde bedömningen att orten inte kunde stå utan betaltjänst pga. ortens arbete med att ta emot flyktningar, vilka är i stort behov av att ta ut kontanter. Länet konstaterar att det finns problem pga. geografiska avstånd, butiker få ta större ansvar för att tillhandahålla kontanter. I fjällregionen finns en överbelastning i näten så att möjligheter för kontant betalning försämras. Länet ser en ökning i att äldre innevånare söker hjälp hos kommunen för att få hjälp med tjänsterna. Näringsidkare får åka längre för att banka dagskassor, vilket innebär risker i sig. Rapporten trycker på tre ledord; samordning, kostnader och tekniska lösningar. Samordning: Forum där aktörer kan samtala utan konkurrens. Tekniska lösningar: Recycling, portabla kontantlösningar. Kostnader: Föreningslivet problematik att använda kortbetalningar pga. allt för höga transaktionskostnader Länet redogör att näringsidkare har likviditetsproblem pga. långa processer i samband med bankning av dagskassa. Mindre företag upplever problem med insättning av dagskassor, växelpengar och kortkostnader. Länet beskriver dessutom att det finns svårigheter flyktingar, utan personnummer, att erhålla den grundläggande servicen. Rapporten nämner också stora förändringar i bankstrukturen under Länet konstaterar att det finns betydande brister beträffande service av betaltjänster i skärgården, norra delar av Bohuslän samt i Skaraborg. Länet lämnar i rapporten inga besked om vidare åtgärder eller aktiviteter inom området. Länet har ansökt om pengar för fortsatt finansiering under 2012 och framåt. I rapporten finns inga övriga förslag på statliga insatser eller aktiviteter på fortsatt arbete. Länet har under hösten inkommit med ytterligare en ansökan om det fortsatta arbetet, framför allt så kommer länet att fokusera i steg 1 av arbetet på fjällregionen och dess eventuella behov av statliga insatser för att tillgodose behoven av betaltjänster. Länet kommer att undersöka förutsättningar för recyclingsystem. En dialog kommer att tas under hösten med kommuner för att undersöka förutsättningar och behov. Länet menar att företagen får själva ta tag i den upplevda problematiken gentemot deras banker. Länet kommer inte att ansöka efter mer finansiellt stöd för vidare arbete inom betaltjänstområdet. Länet vill etablera servicestationer och genomföra fälttester i samverkan med aktörer för att förbättra lokala behov. Länet beskriver exempelvis ett projekt med Dalslands kanal AB som syftar till att förändra betalsystemet för sommartrafiken på kanalen. Post- och telestyrelsen 27

28 Örebro Östergötland Länet konstaterar att flera banker på landsbygden inte tar emot kontanter, vilket innebär längre avstånd till närmsta bank och möjligheter att banka dagskassor. Banker i städerna tar även ut högre avgift vid transaktioner. Svårare att få tag i växelpengar, vilket är ett problem för butikerna som upplever att de får ta över bankernas jobb. Fler företag har större kassa hemma. Vid bankning så måste man gå med pengarna genom stadskärnan. Det är sällan parkering erbjuds utanför banken. Svårigheter att banka även pga. bankernas öppentider. Länet konstaterar att behovet av betaltjänster motsvaras i stort, men att det finns anledning att undersöka frågan om dagskassehantering på vissa orter. Länet förbereder djupare kartläggning, en ansökan om ytterligare finansiering för arbetet har inkommit till PTS (dock ännu ej godkänd). Länet har inkommit med en ansökan till PTS om det fortsatta regionala arbetet. Länet önskar i ett första steg etablera en så kallad värdetransportslinga som ger företag i glesbygd en möjlighet att banka sina dagskassor på ett enkelt sätt. Post- och telestyrelsen 28

29 2 Ekonomisk redovisning Tabell 5 visar en sammanställningen av kostnadsfördelning av de totalt 2, 5 miljoner kronor som PTS erhöll 2011 för att genomföra uppdraget att kartlägga tillgång till och analysera behov av grundläggande betaltjänster samt föreslå och förbereda nödvändiga statliga insatser. Kostnaderna belastar anslag 2:3 Grundläggande betaltjänster, anslagspost 4 Grundläggande betaltjänster uppföljning m.m., inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Tabell 5 Ekonomisk redovisning Personal 7 746,73 Resor ,40 Konsulter ,86 Övriga kostnader 9 469,01 Summa ,00 Post- och telestyrelsen 29