ANPASSNING, BETEEND OC PRESTATI N

Transkript

1 ANPASSNNG, BETEEND OC PRESTAT N Orebroproiektet X Kriminellt beteende: Modeller och undersokningsplanering David Magnusson - Anders Duner - Birgitta Olofsson Avdelningen for tiiicimpad psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet Juli 1968

2 Avdelningen for tillampad psykologi Radmansgatan 70 Box STOCKHOLM Tel: 08/ ankn. 427 Forestandare: Laborator David Magnusson

3 KRMNELLT BETEENDE: MODELLER OCH UNDERSbKNNGSPLANERNG Orebroprojektet bekostas av Skoloverstyrelsen

4 Projektets undersokningsgrupper otuderas med avseende pa bl. ~.. social anpassning.. foreliggande rapport redovisas den allmanna bakgrunden till undersokningar av en vasentlig nspekt av denna anpassning, namligen kriminella beteenden.. Vidare pre senteras ett utkast en modell som grund for forskningsstrategin vid studiet av kriminn.litet_ och konformitet liksom en forsta version n.v ett undersokningsinstrument for kartlaggning av dold brottslighet. Professorn i allman kriminologi vid Stockholms universitet Knut Sveri har fortlopande deltagit i diskussioner av de problem som berors i rapporten. David Magnusson

5 NNEHALLSFORTECK.NNG KAP. BA{GRUND OCH SYFTE Sid. 1 KAP... UPPDAGAD BROTTSLGHET OREBRO A. Undersokningsgrupp B.. Brottsdebut C. Art av brott D. Aktuelln. brott E.. Antn.let deltn.gare i brotten F. Andra beteende storningar G.. Anmalan, utredning och atgarder H. Samn1anfn.ttning KAP... MODELL OCH FORSKNNGSSTRATEG FO~ STUDET A V UTVECK~NGEN DMENSO- NEN KRMNALTET - KONFORMTET A.. Tidigare forskning 13 B.. Allman re_ferensram ndivid-miljosystemet Outsider-dirnensionen Antisocialt - asocialt beteende Effekten av atgarder Kriminellt beteende som utvecklingsprocef!s 17 C. Utkast till model! for stucuet u.v kriminalitet koniormitet och pafoljders effekter D. Forskningsstrategi KAP.. V.. NSTRUMENT 26 A.. Matning av det all manna individ.. miljosystemet 26 B.. Uppfuljning genom barnavardsnamndens 26 register c.. Enkatundersokning: Sj~i.lvdeklarerad brottslighet Enkatens utformning Tillfcrlitlighetsproblem 28

6 - 1 - KAP.. BAKGRUND OCH SYFTE Ungdomsbrottsligheten ar ett allvarligt problem bade ur samhallets och den enskilde individens synpunkt. Sedan har en fyrdubbling skett av grovre brott i aldersgruppen ar (Blomberg, 1963); ungdomarna svarar for den storsta delen av de senaste decenniernas kraftiga okning av brottsligheten. Kriminellt beteende kan i vissa fall betraktas som ett symtom pa grav missanpassning. Den unge brottslingen dras in i ett system av samhiill sreaktioner, vilkas effekte1' ar tamligen okanda. Manga av samballets atgarder nar ett brott blivit uppdagat kan tankas leda till att in.. dividens framlingskansla infor samhallets normer forstarks liksom banden till den grupp, som inte betraktar brottet som oratt. ett studium av anpassningsproblematiken for barna- och ungdornsaren ar det sjalvklart att de faktorer som leder till de gravaste formerna av socinl missanpassning tilldrar sig sarskilt intresse, liksom effekterna av de atgarder som samhallet satter in. Harvid kommer emellertid problemet att vara bade vilka faktorer som leder till krimi-. nalitet och vad som leder till upphorande av kriminalitet, till att vederborande konformerar. En mycket stor del av ungdomarna be gar kriminella handlingar nagon gang. Vilka forhallanden gor att vissa ungdomar upphor med denna verksamhet redan efter nagot enstaka tillfalle eller efter nagot ar medan andra fortsatter en mindre del in l VUXen alder? En langsiktig malsattning for denna del av Orebroprojektet ar att genom studium av brottslighetens och konformitetens etiologi mojliggora tidiga prediktioner av brottsrisk och att studera effekterna av samhi:illets a.tgarder' sa att metoder for preventiv be handling kan utformas och sattas in med storre effektivitet. Kriminaliteten kommer att ses i sammanhang med olika former av anpassningsstorningar inom skolan. Undersokningen planlaggs sa att man i en framtid kan fa mojlighet att relativt tidigt spar a de elever ~ som utgor en risk ur kriminologisk synpunkt, innan utvecklingen har kommit sa langt, att behandling blivit ett alltfor svarbemastrat problem. foreliggande rapport lamnas i kapitel som en bakgrund till den kriminologiska delen av Orebroprojektet en kort beskrivning av ungdomsbrottsligheten inom de arskurser i brebro som studeras. Darefter presenteras i kapitel en modell for studiet av utvecklingen av kriminellt-konformt beteende. Modellen ar ocksa tillampbar vid studium av uppkomsten av beteendestorningar eller beteenden av andra slag, som

7 st r i strid med sam:h.iillets normer. Slutligen kommer i kapitel V instrument att beskrivas, som ger vissa data som erfordras for genomforandet av forskningsstrategien.

8 3 - KAP... UPPDAGAD BROTTSLGHET OREBRO Den uppdagade brottsligheten bland de skolbarn som studeras i Orebroprojektet har beskrivits av Olofsson (19 67).. Redogorelsen grundar sig pa barnavardsnamndens i Orebro re gister.. Nagra uppgifter skall har Himnas som en bakgrund till beskrivningen av modellen for det fortsatta forskningsarbetet. Varterminen 1965 deltog over elever i arskurserna 3, 6 och 8 i Orebroprojektets forsta screeningundersokning. De elever i denna totalgrupp, som fram till mars 1967 antecknats i barnavardsnamndens register for n.tt de begatt nagon lagstridig handling bildar den primara undersokningsgruppen. Hur de 144 eleverna i denna fordelade sig pa cirskurs, leon och antalet brott, som de deltagit i redovisas i tabell 1. Tabell 1.. Elever2 SOTl begatt brottslig handling, uppdelade efter arskurs, kon och antalet brottstillfallen. Ar s kur B ar v. t Flickor N = S 10 Po jkar N = 51 7 Brottsgrupp an tal o/o av ak an tal o/o av ak 1 brottstillfalle 0 0 o/o % O% 4 o. 8% 7 -flera " 0 0 o/o..... ~ 0 0 o/o o/o Arskurs 6/-65, ar v.t Brottsgrupp Flickor N = 474 Pojkar N = 486 an tal o/o av ak an tal o/o av ak 1 brottstillfa1le o/o o/o 2-6 " % o/o 7 -flera 0 O% o/o L

9 - 4 - Arskurs 8/-65, ar v.t Antal elever boende i Orebro stad.. an tal 23 % av ak 5. 3% flera 1 0 o.. 2% O% % 2. 7% For var je elev antecknades ur barnavardsnamndens akt vem som anmalt brottet~ som deltog~ tidpunkten for brottet, slag av brott, antal kamrater atgarder samt om vid utredningen andra beteendestorningar iakttagits. Fordelningen av antalet brott ar kumulativ,. d.. v. s. samtliga brott har medraknats oavsett aktualitet. For att ge en klar bild av brottslighetens intensitet under skolaldern har materialet delats upp efter brottsbelastning.. Ett enkelt for... forande, som anvands i offentlig statistik, ttr att gruppera individerna efter antalet uppdagade brott. Foljande indelning har anvants: 1 brott.t 2-6 brott, 7 eller fler brott. Denna gruppering har vi sat sig differentiera materialet pa ett ldargorande satt, sa att skillnaderna mellan grupperna inte enbart ar kvantitativ utan aven kvalitativ. nom arskurserna har brottsligheten studerats i relation till over. eller underarighet.. Bland de 40 elever som varit ett ar yngre an majoriteten har inget fall av brottslighet forekornmit. gruppen av 319 elever$ som varit ett ar aldre an kamraterna har 16 fall noterats, vilket inte innebar hogre frekvens an i den normalariga gruppen. B. Brottsdebut Fore 10 ars alder har endast fem pojkar debuterat som brottslingar enl~gt barnavardsnamndens register. l:!.;n stark okning sker sedan till arsaldern, dade fiesta begar sitt forsta brott.. tabell 2 presenteras debutaldrarna for brott i den studernde primargruppen. Elever som 1 yttat in till Ore bro fore eller 1 yttat ut darifran efte?r varterminen 1965 har inte foljts upp i andra kommuner. Brott som begatts pa andra platser an Orebro har alh:sa ej kunnat inraknas i tabel1_2.. tabellen behandlas uppdagade brett. Vad sorn uppdagas, d. v. s. komn1.er till barnavardsnamndens kannedom ttr i stor utstrackning beroende pa sl umpen, sar skilt nar det galler mindre barn.

10 ~ Tabell 2. Alder vid forsta uppdagade brotte_t 2 _grupp. der Arskurs 3.Arskurs 6 z_bf 7-1 ' 1 L:; 2; jz-6 7- br. bl:_. br. br. br_. br. br. br_. br. 7 ar , - 8 l ~ ' : ' ! ~ ,,, f 3 3 >:<* 17 1 l ~:~ L: 10 LJ: i ! Medel-~ 10.3? o ~ varde ar ar ar ar ar ar liar 1ar ar ar >:~ De flesta eleverna hade i mars 1967 annu inte hunnit bli 15 ar.. >!<i.< De flesta eleverna hade i mars annu inte hunnit bli 17 ar..,,, >~ i ~ ,, 52 1,,~.!3 0 6 ar li b. Flickor fordelad pa arskurs och brotts Al- Al- Arskurs 6.Arskurs 8 der :z br.. br. br. br ar ; l :E l tl l i l! ~ 5 i Medel-.z varde ar ar ar ar ar ar '

11 - 6 - C.. Art av brett De noterade brotten har kategoriserats och frekvensen av olika _ typer av brott for de olika arskurserna framgar av tn.bell 3.. Brottsfordelningen hn.r jamforts med data fran offentlig statistik (S.. 0. s ) och overensstamn'lelsen mellan Orebro och ovriga landets stader av motsvarande storlek ar god. Tabell 3.. Typ av brott Arskurs 6 Arskurs l 2-6 ~ br. hr. br. br.. Snatteri Cykel- och mopedstold Biltillgrepp St5ld och inbrott Haleri Bedragligt beteende Skadegorelse Trafiklagsbrott Otukt s brott :2: Antal individer i 5 varje grupp l Genomsnittligt antal brott per person l ' i :E, '

12 a. Pojkar Snatteri Typ av brett Cykel- och mopedstold Biltillgrepp Stcld och inbrott A.rskurs 3 Arskurs 6 _.f\.rskurs : o/o ~ o/o ;, 2.:; ; o/o br. brc ~r. br. br. br. b~ s s 1 1 a s 3 1 :t 4 5._ aleri Bedragligt beteende l 0. 5 S ka de g Orel s e 7 1_ \ Trafiklagsbrott JJ Otukts brott l l ---l-1 ~ Antal individer i varje grupp Genomsnittligt antal brott per per son \ i i i J- _j~~~---j J

13 8 Fo:r:- att komma fran den felka.ln, som ligger i att de ej registrerats som har begatts pa nndra vistelseorter av som flyttat under observationstiden, har en gruppering gjorts av med hansynstagande endast till "aktuella brott (flertalet ~lever fodda 1955) har som sadana raknats brott under december 1966, for arskurs 6 (flertalet foddn 1952) brott tiden januari 1964 juni 19?6 och for arskurs 8 (flertalet fodda 1950) brqtt under tiden juli december icke kumulativa fordel ningen av aktuella brott redovisas i tabell 4. Tabell 4. Arskurs 3 Arskurs 6.Arskurs 8 Brottstyr=> Kl.. 3, 4 och.t. k1 5 Klass 8 och h. t ld. 5 kl.. 6 och 7 9 Fl. P. Fl.. P.. p1n Cykel- och mopedstold Biltillgrepp 2 2 Stold och inbrott Haleri 1 6 Bedragl igt beteende 1 1 Skadegorelse Trafiklagsbrott 5 Otukt s brott 1 ~ Snatteri, cykel- och mopedstold samt skadegorelse nar sin kulmen i arskurs 6. Stold och inbrott okar daremot i arskurs 8.. Antalet elever som belagts med brott okar starkt fran arskurs 3 till 6 for att darefter vn.ra detsamrna i arskurs 8..

14 9.. Vissa barn begar ett brott for att fa nagot atravart, andra begar brotta ofta meningslosa sadana, som ett satt att skaffa status i en grupp,. en brottslig delkultur (Cohen, 19 55).. Den forsta typen av brott beg as i regel av en ens am individ, den senare typen av grupper.. figur 1 kan avlasas antalet deltagare i brott i Orebromaterin1~t~ For arskurs 3 grundar sig framstallningen pa fa individer.. Bland felkallor kan namnas att tnorkertnlet kan antas vara hogre for brott som begas av en person ensam an for brott som begas av en grupp ungdomnr De senare brotten kan ocksa i regel antn.s vnra. grovre deltagare eller flera deltagare 8 eller flera deltagare 1 deltagare 0 Figur 1. Antn.l deltagare i brotten i procent av antnlet tillfallen i arskurs 3, 6 och 8.. Antalet deltagare i brottsgruppen med ett beganget brott iir i genomsnitt ca 2 st.. i alla arskurser. Det blir sedan hogre med okad brottsbelastning och med hogre arskurser. Andelen elever, som begatt nagot brott ensam sjunker vid hogre arskurs och okad brottsbelastning. samtliga fall av grov stold och inbrott dar flickor var inblandade, hade de sallskap med pojkar..

15 Skolk, thinner sniffning, n.lkoholnj.is s bruk eller rymning hu.r redovisu.ts for ca halften u.v de flickor i arskurserna. 6 och 8 som begatt brott For pojku.rna. ha.r i barnavardsnamndens akter anteckningn.r pm sadnna forhalln.nden gjorts vad galler en 1/3 n.v de brottsliga i arskurs 6 och likns~ 1/3 for den grupp i arskurs 8 oom forts till brottsb~ ln.stningsgrupp 2-6 brott. For den grupp som har hogsta brottsbelastningen var 8 (d.. v. s 65 %) antecknade for minst ett sadant beteende.. regel underrattar polisen barnavardsnamnden om brott som be gatts av barn under 15 ar.. For aldre barn kommer rneddelande till bar nnvardsnamnden fran aklagarmyndigheten.. Vissa elever har varit foremal for utredning upp till fyra ganger.. Upp till 35 brott hn.r forekommit i snmmn utredning. Barnavardsnamnden kn.n efter n.vslutad utredning, vilken innebar samtnl med barnet, fora.ldrarnu. samt ett yttrn.nde fran barnets Hirare, besluta att flinte vidta nagon ytterligare Eitgard 11, ge "rad och stod 11 ' ge eleven en allvarlig "varning" {ges av barnnvardsdirektoren infor barnets foraldrn.r), forordna en overvakare eller besluta att omhanderta bnrnet for samhallsvard enligt barnavardoln.gen 26 som forebygganqe atgard eller 29, da tidigare atgarder 11 vn.rit gagnlosa" (Barnavardsln.gen 25 bt 26, 29). Barnavardslagens renktionssystem ar plastiskt. Man tn.r inte enbart hansyn till brottens n.rt eller antalet brott utan till individen och den situation han befinner sig i, hurudant hen1.met ar, hur den ovrign. anpassningen art. ex.. i skolan, om han anvander thinner, alkohol el. dyl., om han ar borta pa nattern.a, har rymt hemifran o. s.. v. Darfor kan en elev till och med vid tredje utredningen slippa undan med "ingen atgard' ' da brottet ar bagatellartat och den ovriga anpassningen god (tabell 5, sid. 11).

16 Ta.bell 5.. Arskurs 3 1 :n. 2:a 3:e 4:e "' Q Atgarder utredn.. utredn. utredn.. utredn.. ::'\. FL. P.. Fl. P. Fl. :e. Fl. P. FL. P.. ngen atgard Rad och stod Yarning Ove rvakn ing Samhall svard - ~ ! l Arskurs 6 :a 3:e 4:e Atgarder utredn.. utredn.. utredn. utredn. Summa Fl. P. Fl. P.. FL. P. Fl. P.. Fl.. P. ngen atgard Rad och stod l.. 1 Yarning ! Overvakning Samhallsvard ~ t Arskurs 8 1 :a 2:a 3:e 4:e Atgarder utredn. utredn.. utredn.. utredn.. f Summa Fl.. P.. Fl. P. FL. P.. Fl.. Pe Fl. P.. ngen atgard Rad och stod ~- Varning Ove rvn.kning _ 10-1 l 21 Samhallsvard A tal -~ ~ 6 52! 1 i ~~

17 Det kan som frn.mgar av tabell 5 ocksa intraffa att barnavardsnamnden beslutar om samhallsvard redan vid forsta utredningen. a!"skurs 6 forekomr.ner detta for tva pojkar for vilka beslutades om samhallsvard, en enligt 26, en enligt 29. "ngen atgard 11 och 11 rad och stod" ar de vnnligast forekommn.nde _ atgarderna i arskurs 3 och 6 med 88 o/o respektive 62 o/o av forekommande atgarder arskurs 8 utnyttjas alla atgarderna i ungefar likn stor utstrackning.. nte r.nindre an 10 av 52 elever i arskurs 8 har blivit om-_ handertagna for su.mhallsvard.. arskurs 6 ar det 4 av 62 elever, i arskurs 3 ingen, som blivit omhandertagen. Frekvensen av de mer ingripande atgarderna 11 overvakning 11 och snmha11svard 1 okar for varje utredning och de minst ingripande 11 ingen a.tgard" och "rad och stod 11 minskar for vn.r je ny utredning i alla ars kurser.. H. Snmmanfattning De elever, som endast begatt brott vid ett tillhille hn.r i allmanhet begatt lindrigare brott so1n snatterier och skadegorelse. Elever som begatt fler brott har ocksa begatt grovre sadnnn.. Dettn. galler for alla ar skur serna... Tillgreppsbrotten dominerar belt hos den undersokta gruppen.. Skadegorelse intar 1not formodan en ganska blygsam plats.. Bedrageri, forfalskning och valdsbrott ar ytterst sallsynta.. Det storsta antalet brott och de grovsta brotten utfors nv en litep grupp stark.t kriminn.liserade pojkar, vilkn. aven visar andra beteendestorningn.r som tyder pa en svar missn.npn.ssning. Kriminaliteten bln.nd flickorna ar n.v mycket liten omfattning. Av elever med uppdngad brottslighet ar endu.st 1/9 flickor.

18 KAP. MODELL OCH FORSKNNGSSTRATEG FOR STUDET A V UTVECKLNGE]'T DMENSONEN KRMNALTET KONFORMTET De kriminalpaykologiska teoribildningar, som aterfinnes i litte raturen, kan traditionellt uppdelas i sada:f!a som lclgger huvudvikten vid de biologiska faktorerna, de psykologiskt-psykiatriska fak.torerna respektive de sociologiska faktorerna. Sveri. ( 19 64) har diskuterat teorier, som bar s utgangspunk.t i individen (individualpsykologiska, psyko analytiska och psykiatriska tearier) respektive teorier som har sin utgangspunkt i den sociala miljon (socialpsykologiska, sociologiska, eko logiska och kulturant:ropologiska). Han betraktar emellertid sja1v som mest fruktbart ett flerdimensionellt angreppssatt, i litteraturen betecknat "multiple causation". Fran den forskning, som dessa teorier gett upphov har en mangd resultat publicerats. Enskilda faktorers betydelse for uppkomsten av brottslighet bar studerats, t. ex. emotionella faktorer (Healy & Bronner, 1936), kulturella faktorer (Sellinf 1938), konstitution (Sheldon, 1949), fysik (Glueck & Glueck~ 1956), rollforvantan (Johnsson & Szurek, 1954), rasolikheter (Bonger, 1943), familjeforhallanden (McCord & McCord, 1959) och attityder (Bjorkenhed, 1959). flerdimensionella studier bar man gjort matningar i ett antal tankbart relevanta faktorer i en brottslig grupp och minst en kontrollgrupp (Glueck & Glueck, 1950; Jonsson, 1967; Elmhorn, 1965). Kartlaggningar av ungdomsbrottslingar uta.n kontrollgruppsforfarande har gjorts t,.ex. av Roper (1951) och Bjorkberg (1959). Uppfoljningsstudier av totalgrupper, dar utvecklingen i nagot a.vseende studeras aven fore brottsdebuten ar sallsynta.. Namnas bor emellertid Sells och Rof (1967), som under en fyraarsperiod studerat sambandet mellan skolbarns sociala relationer och deras brottslighet. Under senare ar har grupper studerats genom enkater om sjalvdeklarerad brottslighet (Christie, Andenaes och Skirbeck, 1965; Andenaes, Sveri och Hauge, 1960; Nyquist och Strahl, 1960; Forsman och Gentz~ 1962; Ehnbornt 1965). For en omfattande sammanstallning av kriminalpsykologisk litteratur banvisas till Mannheim (19 65). Den modell, som ligger till grund for de kriminologiska studierpo na inom brebroprojektet skall beskrivas i det foljande. Den grundar sig

19 14 - pa ett flerdimensionellt betraktelsesatt dar problemet fornruleras i mer av utveckling mot kriminalitet ell~r konforrnitet och dar den enskilde individen studeras i sitt individ-miljosystern. Betydelsen av dimensionen insider-outsider eller samhallssolidnritet-alienation och effekten i denna dimension av pafoljder ar vasentliga delar av modellen.. 1 Den enskilde individens utveckling mot en vid vuxen alder oftast stabiliserad niva av anpassning i den aktuella miljon bestarns av ett start antal faktorer: den genetiska utrustningen, innefattande biologiska och konstitutionella faktorer, bl. a. disposition for fysisk hal sa, den tidiga miljon i hem och familj, den senare miljon i skolan med kamratliv o. s.v.. Alla dessa faktorer paverkar utvecklingen, dock sannolikt inte direkt och generellt. De interagerar och deras effekter ar beroende av det system av faktorer pa individ- och miljoniva, som fungerar i den aktuella situationen.. En sammanstallning av forskningsresultat so1n galler denna problematik ges av bl a. Pervin (19 68).. De problemstallningar som har ar aktuella maste studeras inom ramen for ett dylikt systemtankande.. Olika uttryck for bristande anpassning kan inte ses fristaende fran varandra, utan som olika effekter av verksamma krafter inom systemet.. Kriminellt beteende far betraktas som ett symtom pa missanpassning bland manga andra.. vissa av de flerdimensionella studierna av brottslighetens etio logi bar man bl. a.. hjalp man velat faststalla brott sokt bestamma prediktionsekvationerll med vilkas ken for individer som befinner sig pa tidignre utvecklingsstadier (se Glueck & Glueck, 1950; Ohlin, 1951).. Man har ocksa haft viss framgang harmed.. Emellertid maste tre forhallanden papekas som begransar vardet av vad som framkommer ur sadana studier. a) De vikter som bestams i en multipel prediktionsekvation ar empi riskt bestamda. Dettn innebar att generaliserbarheten ar starkt begransad. Ekvationerna ar tillampbara i den aktuella kulturmiljon vid undersokningens genomforande. dag forandras samhallsstruktur och kulturella betingelser snabbt och geografiskt differentierat.. Vad som ga1ler i ett visst land och vid en viss tidpunkt kan avvika pa ett sadant satt fran forhetllandena i ett annat land eller vid en annan tidpunkt att prediktionsekvationen ej fungerar. Ett exempel ger Christie (1960}, da han inner att hos en aldersklass unga lag-

20 15 overtradare socialgruppstillhorighet och utbildning inte skiljer sig namnvart fran vad som galler totalgruppen ungdomar i samma alder.. Just dessa bakgrundsvariabler har tidigare gett klara skillnader mellan kriminella och konforma grupper. Oftast har ej heller predik.. tionsekvationerna korsvaliderats. Detta ar en ytterst allvarlig brist speciellt da antalet regressorer ar stort och den for prediktionen utnyttjade slumpvariansen betydande.. Exempel fran andra omraden finns pa att mycket hoga multipla korrelationer visat sig helt bero pa utnyttjad slumpvarians (seta ex. -olt, 1958) & b) De vikter som variablerna far i en prediktionsekvation sager inget om deras relativa betydelse for den predicerade brottsligheten. Variabler med hoga vikter kan sakna orsaksverkn.n och samvarier a med kriteriet enbart genom indirekta orsakskedjor inom systemet.. Vasentliga variabler kan forsvinna ur ekvationen genom att de samvarierar mecl andra variabler i systemet som har hogre korrelation med kriteriet. nga sakra slutsatser kan darfor dras om orsak och verkan ur sadana ekvationer ~ men det ligger nara till hands att sa anda sker.. Man far alltsa :ringa vagledning av prediktionsekvationer vid behandling och nar man vill utforn'l.a forebyggande atgarder. c) Ekvationerna forutsatter att alla i den grupp som ligger till grund for berakningarna fungerar pa samma satt.. Samma faktorer skulle verka med samma styrkn. i alla individers utveckling, oavsett mognad, individuell miljo eller personlighet. Vidare skulle faktorerna fungera likartat i alla faser av utvecklingen mot kriminellt beteende och oberoende av vilka vagar som lett till beteendet. Detta forefal~er osannolik.t.. Da dessa forutsattningar ej ar uppfyllda attenueras beraknade samband, och vi far en oklar bild av systemet.. ~!...9~~ id~.!: :_ c!.!!!?-~~sj<2_ n~_g Det miljosystem som individen utvf?cklas i best r av tva subsystem: a) den allmanna miljon av kulturell-materiell karaktar, som delas n.v alla, d. v. s. samhallet och dess institutioner, b) den individuella miljon av sociologisk ka,raktar, dar de grupper som individen kommer att tillhora ar de mest betydelsefulla elemertten, speciellt da referensgrupperna.. Dessa grupper uppfattas so1n legitima normsandare, individen accepterar deras krav. Om en grupp~ t. ex. en kamratgrupp, har ett fran samhallet starkt avvikande normsystem kan detta leda till att medlemmarna ej anser snmhallets regler och ln.gar som legitima; samballet upplevs ej ha ratt n.tt be stamma over gruppen. Medlemmarna i gruppen kanner sig st.a utanfor samhallet 3 som "outsiders".

21 - 16 uppstar i den sociala samverkan mellan individ och miljo,. Det ar inte handlingar, satt att olika handikap som i och for sig foder outsiderkanslan utan det satt pa vilket omgivningen reagerar pa dessa handlingar beteendesatt eller handikap. "Deviance not a quality that lies behavior itself, but in the internction betw een the person who comrnits an act and those who respond to it 11 (Becker, 1963). Detta ar sarskilt patagligt da det galler brottslighet bland ungdomar. De flesta snattar, lanar cyklar och mope der, forstor bankar eller vittjar en automat utn.n att det anses annat an som ett pojkstreck~ nagonting "som alla goru Blir personen upptackt och polisanmald kommer saken i ett annat lage Han forvantas ofta av de vuxna vara opaj.itlig ocksa i andra avseenden.. Framlingskanslan gentemot det etablerade samhallet kan ses som en ytterlighet pa en dimension, dar den andra ytterligheten utgores av en stark solidaritet med samhallet, grundad pa en identifiering med dess verksamhet och syften, och alltsa dess regler och lagar. De fiesta rnanniskor kan n.ntas ha en mittposition i denna dimension; de vill inte ta avstand, begar inte handlingar for att skada samhallet men ar inte heller beredda till storre uppoffringar for dess basta.. l~~e~~si~~~~~si~l~~~eeq~ Beroende pa vilken vikt outsiderattityden har som forklaring till ett brott kan det kriminella beteendet karakteriseras som antingen antisocialt eller asocio.lt.. Vid det nntisocialn beteendet ar drivkraften framst outsiderattityden.. Brottet ar direkt och medvetet riktat mot sa.mhallet och det SO!rl repre senterar detta, t. ex.. familjen.. Brottet kan, om man ej uppmar k.. sammar outsidern.spekten, synas oforklarligt och meningslost och ej agnat att ge nagon behovstillfredsstallelse. Till denna grupp av b:rott hor en stor del av den allvarligaste ungdomsbrottsligheten.. Den interna kontrollen ar svag och individen reagerar pa sinn otillfredsstallda behov med brottslighet oberoende av den direkta externa kontrollen. Vid det asociala beteendet ar drivkraften vanliga 11 normala" behov, men det foreligger oformaga att kontrollern och hamma impulserna pa ett socialt acceptn.belt satt.. Beteendet har karaktaren av omognad.. Mycket av smabnrnens beteende kan raknao hit.. De fiesta barn socialiseras sa smaningom, lar sig det socialt acceptabla beteendet, lnen en del gor det inte.. asocialt beteende forutsatts att individens attityder till samhallets normer ar neutrala. Han har inte internaliserat dem eller insett deras betydelse i samlevnaden mellan manniskor t men han

22 17 har inte heller gjort uppror rr1ot dem. Till denna grupp kan man raknc;t en stor del av den lindrigare ungdomsbrottsligheten av eng _ngskaraktar ~ men ocksa enstaka grovre brott.. Den aktuelln situationen spelar har stor roll.. Den interna kontrollen ar outvecklad, men individen tillgriper andr9- mojligheter att tillfreds~talla sina behov om den direkta kontrollen - tillsyn och overvakning ar stark. Omgivningens reaktioner pa overtradelser av regler och normer kan variera fran nonchnlerande till orr1handertngande for samhallsvard, boter eller fangelsestraff. Av sarskilt intresse ar att undersoka hur individens Hige pa outsiderdimensionen paverkas av sadana pajoljder.. Den totala effekten n.v en s atgard, nar nagon bar begatt ett brott, kan hanforas till samspelet mellan tva faktorer.. Dels har atgarden en effekt som ar generell over individer, dels har den en effekt son~ beror pa egenskapernn. hos den individ som blir foremal for den, bl.. n~.. hn.ns initialposition pa outsiderdimensionen. Denna distinktion bar betydelse vid planeringen av forskningsstrategin inom Orebroprojektet...2~l<.!:!!r2J.E:<j!.t_?~!_e~!!~e-~o~~t..Y~~~~_g~_!.2.e~_Q Alla har nagon gang overtratt gallande beetammelser, regler eller lagar.. Ett barn kan bl a. pa grund av bristande kannedom om normerna och reglerna inte undga att gora dettn.. De fostrande vuxna blir de forsta, som reagerar p~ sadana overtradelser.. Det satt pa vilket detta sker knn antas ha betydelse for bn.rnets utveckling, inte rninst i fraga om internaliseringen av normsyoternet.. De vuxnas regler kan varn. svara att forsta och acceptera. Det~iir normalt att ett barn da och da trotsar kanda regler..!bland foljer bestraf ning, ibland inte.. en fas av utvecldingen kommer eventuellt en_ sadan handling att ha den karaktfiren, n.tt de foljn.nde atgarderna ej be-_ stams av de anhoriga.. Anmalan till Jolis och barnavardsnamnd, utredningar och pafoljd ger handel sen en ny karaktar, overtradelsen kn.llas brett.. De allra tonaringar be gar nagon gang ett brott (Elmhorn, _ 19 65}.. En ganska liten del av dem fortsatter den kriminella verksam- _ heten i vuxen alder.. Flertalet kan sagas mogna fran det kriminella be teendet.. Samhallete tryck, uppl ysningsverksamhet och attitydbildning ar nog for att flertalet skall konfor1nera.. Dc:1 man betraktar problemet ur denna utvecklingsaspekt kan det framsta som menings ullt att formulera det i termer av konformitet..

23 Hur individ=miljosystemet nar individen? Hur fungerar systemet i de fall da individen ej kon:formerar? Man kan anta att systemet fungerar olikn. beroende pa i vilket st<ldium n.v sin utveckling bl <l.. mot konformitet kriminalitet individen befinner sig. Detta betraktelsesatt anvands av cker (19 63) i hans sekvensmodell. Han har applicerat den forutom pa krin'linalitet aven pa andra former av beteendestorningar. nor.n en sadan utveckling..,, _._... "_._~J._._ kan de faktorer sor.n leder till konformt eller kriminellt beteende studeras med den flexibilitet som ligger i antngandet att de faktorer sorn inverkar efter formen av beteende, utvecklings och den oociala miljon.. Tre betydelsefulla steg i utvecklingen n'lot kriminalitet kan be skrivas pa foljande satt a)... ar nar en forsta lagstridig handling begas.. Formagan att sldlj<:1 p.a mitt och ditt utvecld<:1s grndvis. De brott 1 som begas av de yngsta lagovertradarna# utgors i regel av formogenhetsbrott som snatterier samt skadegorelse. Det ar mycket latt att ta detta for sta steg; oformagan att hindrn. ir.npulser och antecipern. konsekvensern<:1, kravet pa omedelbar tillfredsstallelse av behov, _ bristande kontroll med foljande riskfrihet och forstarkning av bete endet, och vetenskapen att 11 alla andra gor det 11 ~ underhittar t.. ex.. _ ett snatteri i ett snabbkop eller ett cykellan.. De fiesta ar dock till- _ rackligt kansliga for de normer och konventioner' som rader i sa!l"! hallet, for att foga sig efter reglerna och sluta upp aven utan ingripande utifran. De fortsatter ej till foljande steg, de konformerar spontant.. b) Andra upplever fordelarna med det avvikande beteendet sa storn. att de fortsatter trots vetskapen om n.tt handlingarna ar forbjudna. Fo:J;r eller senare kommer da det andra steget~ da brottslingen blir upptackt och drabbn.s av nagon form nv pafoljd~ Sln.get av brott, antalet kn.mrater och i hog grad slumpen n.vgor om man blir upptackt eller ej. Ytterligare faktorer som allmant upptradande, socialgrupp m.. m. har betydelse for om brottet blir polisanmalt. Om fallet gar till polisanmalan och forhor av polis och barnavardsassistent, befinner individen sig vid en viktig punkt i utvecklingen. Det ar forst nu han har blivit kategoriserad som b:rottsling. Om han harefter kcnformerar eller inte torde till stor del bero pa den narmaste omgivningens reaktion; "Treating a per son as thoug}:l he were generally rather than specifically deviant produces a selffulfilment Jrophecy' (Becker, sid. 34)..