ANPASSNING, BETEEND OC PRESTATI N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANPASSNING, BETEEND OC PRESTATI N"

Transkript

1 ANPASSNNG, BETEEND OC PRESTAT N Orebroproiektet X Kriminellt beteende: Modeller och undersokningsplanering David Magnusson - Anders Duner - Birgitta Olofsson Avdelningen for tiiicimpad psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet Juli 1968

2 Avdelningen for tillampad psykologi Radmansgatan 70 Box STOCKHOLM Tel: 08/ ankn. 427 Forestandare: Laborator David Magnusson

3 KRMNELLT BETEENDE: MODELLER OCH UNDERSbKNNGSPLANERNG Orebroprojektet bekostas av Skoloverstyrelsen

4 Projektets undersokningsgrupper otuderas med avseende pa bl. ~.. social anpassning.. foreliggande rapport redovisas den allmanna bakgrunden till undersokningar av en vasentlig nspekt av denna anpassning, namligen kriminella beteenden.. Vidare pre senteras ett utkast en modell som grund for forskningsstrategin vid studiet av kriminn.litet_ och konformitet liksom en forsta version n.v ett undersokningsinstrument for kartlaggning av dold brottslighet. Professorn i allman kriminologi vid Stockholms universitet Knut Sveri har fortlopande deltagit i diskussioner av de problem som berors i rapporten. David Magnusson

5 NNEHALLSFORTECK.NNG KAP. BA{GRUND OCH SYFTE Sid. 1 KAP... UPPDAGAD BROTTSLGHET OREBRO A. Undersokningsgrupp B.. Brottsdebut C. Art av brott D. Aktuelln. brott E.. Antn.let deltn.gare i brotten F. Andra beteende storningar G.. Anmalan, utredning och atgarder H. Samn1anfn.ttning KAP... MODELL OCH FORSKNNGSSTRATEG FO~ STUDET A V UTVECK~NGEN DMENSO- NEN KRMNALTET - KONFORMTET A.. Tidigare forskning 13 B.. Allman re_ferensram ndivid-miljosystemet Outsider-dirnensionen Antisocialt - asocialt beteende Effekten av atgarder Kriminellt beteende som utvecklingsprocef!s 17 C. Utkast till model! for stucuet u.v kriminalitet koniormitet och pafoljders effekter D. Forskningsstrategi KAP.. V.. NSTRUMENT 26 A.. Matning av det all manna individ.. miljosystemet 26 B.. Uppfuljning genom barnavardsnamndens 26 register c.. Enkatundersokning: Sj~i.lvdeklarerad brottslighet Enkatens utformning Tillfcrlitlighetsproblem 28

6 - 1 - KAP.. BAKGRUND OCH SYFTE Ungdomsbrottsligheten ar ett allvarligt problem bade ur samhallets och den enskilde individens synpunkt. Sedan har en fyrdubbling skett av grovre brott i aldersgruppen ar (Blomberg, 1963); ungdomarna svarar for den storsta delen av de senaste decenniernas kraftiga okning av brottsligheten. Kriminellt beteende kan i vissa fall betraktas som ett symtom pa grav missanpassning. Den unge brottslingen dras in i ett system av samhiill sreaktioner, vilkas effekte1' ar tamligen okanda. Manga av samballets atgarder nar ett brott blivit uppdagat kan tankas leda till att in.. dividens framlingskansla infor samhallets normer forstarks liksom banden till den grupp, som inte betraktar brottet som oratt. ett studium av anpassningsproblematiken for barna- och ungdornsaren ar det sjalvklart att de faktorer som leder till de gravaste formerna av socinl missanpassning tilldrar sig sarskilt intresse, liksom effekterna av de atgarder som samhallet satter in. Harvid kommer emellertid problemet att vara bade vilka faktorer som leder till krimi-. nalitet och vad som leder till upphorande av kriminalitet, till att vederborande konformerar. En mycket stor del av ungdomarna be gar kriminella handlingar nagon gang. Vilka forhallanden gor att vissa ungdomar upphor med denna verksamhet redan efter nagot enstaka tillfalle eller efter nagot ar medan andra fortsatter en mindre del in l VUXen alder? En langsiktig malsattning for denna del av Orebroprojektet ar att genom studium av brottslighetens och konformitetens etiologi mojliggora tidiga prediktioner av brottsrisk och att studera effekterna av samhi:illets a.tgarder' sa att metoder for preventiv be handling kan utformas och sattas in med storre effektivitet. Kriminaliteten kommer att ses i sammanhang med olika former av anpassningsstorningar inom skolan. Undersokningen planlaggs sa att man i en framtid kan fa mojlighet att relativt tidigt spar a de elever ~ som utgor en risk ur kriminologisk synpunkt, innan utvecklingen har kommit sa langt, att behandling blivit ett alltfor svarbemastrat problem. foreliggande rapport lamnas i kapitel som en bakgrund till den kriminologiska delen av Orebroprojektet en kort beskrivning av ungdomsbrottsligheten inom de arskurser i brebro som studeras. Darefter presenteras i kapitel en modell for studiet av utvecklingen av kriminellt-konformt beteende. Modellen ar ocksa tillampbar vid studium av uppkomsten av beteendestorningar eller beteenden av andra slag, som

7 st r i strid med sam:h.iillets normer. Slutligen kommer i kapitel V instrument att beskrivas, som ger vissa data som erfordras for genomforandet av forskningsstrategien.

8 3 - KAP... UPPDAGAD BROTTSLGHET OREBRO Den uppdagade brottsligheten bland de skolbarn som studeras i Orebroprojektet har beskrivits av Olofsson (19 67).. Redogorelsen grundar sig pa barnavardsnamndens i Orebro re gister.. Nagra uppgifter skall har Himnas som en bakgrund till beskrivningen av modellen for det fortsatta forskningsarbetet. Varterminen 1965 deltog over elever i arskurserna 3, 6 och 8 i Orebroprojektets forsta screeningundersokning. De elever i denna totalgrupp, som fram till mars 1967 antecknats i barnavardsnamndens register for n.tt de begatt nagon lagstridig handling bildar den primara undersokningsgruppen. Hur de 144 eleverna i denna fordelade sig pa cirskurs, leon och antalet brott, som de deltagit i redovisas i tabell 1. Tabell 1.. Elever2 SOTl begatt brottslig handling, uppdelade efter arskurs, kon och antalet brottstillfallen. Ar s kur B ar v. t Flickor N = S 10 Po jkar N = 51 7 Brottsgrupp an tal o/o av ak an tal o/o av ak 1 brottstillfalle 0 0 o/o % O% 4 o. 8% 7 -flera " 0 0 o/o..... ~ 0 0 o/o o/o Arskurs 6/-65, ar v.t Brottsgrupp Flickor N = 474 Pojkar N = 486 an tal o/o av ak an tal o/o av ak 1 brottstillfa1le o/o o/o 2-6 " % o/o 7 -flera 0 O% o/o L

9 - 4 - Arskurs 8/-65, ar v.t Antal elever boende i Orebro stad.. an tal 23 % av ak 5. 3% flera 1 0 o.. 2% O% % 2. 7% For var je elev antecknades ur barnavardsnamndens akt vem som anmalt brottet~ som deltog~ tidpunkten for brottet, slag av brott, antal kamrater atgarder samt om vid utredningen andra beteendestorningar iakttagits. Fordelningen av antalet brott ar kumulativ,. d.. v. s. samtliga brott har medraknats oavsett aktualitet. For att ge en klar bild av brottslighetens intensitet under skolaldern har materialet delats upp efter brottsbelastning.. Ett enkelt for... forande, som anvands i offentlig statistik, ttr att gruppera individerna efter antalet uppdagade brott. Foljande indelning har anvants: 1 brott.t 2-6 brott, 7 eller fler brott. Denna gruppering har vi sat sig differentiera materialet pa ett ldargorande satt, sa att skillnaderna mellan grupperna inte enbart ar kvantitativ utan aven kvalitativ. nom arskurserna har brottsligheten studerats i relation till over. eller underarighet.. Bland de 40 elever som varit ett ar yngre an majoriteten har inget fall av brottslighet forekornmit. gruppen av 319 elever$ som varit ett ar aldre an kamraterna har 16 fall noterats, vilket inte innebar hogre frekvens an i den normalariga gruppen. B. Brottsdebut Fore 10 ars alder har endast fem pojkar debuterat som brottslingar enl~gt barnavardsnamndens register. l:!.;n stark okning sker sedan till arsaldern, dade fiesta begar sitt forsta brott.. tabell 2 presenteras debutaldrarna for brott i den studernde primargruppen. Elever som 1 yttat in till Ore bro fore eller 1 yttat ut darifran efte?r varterminen 1965 har inte foljts upp i andra kommuner. Brott som begatts pa andra platser an Orebro har alh:sa ej kunnat inraknas i tabel1_2.. tabellen behandlas uppdagade brett. Vad sorn uppdagas, d. v. s. komn1.er till barnavardsnamndens kannedom ttr i stor utstrackning beroende pa sl umpen, sar skilt nar det galler mindre barn.

10 ~ Tabell 2. Alder vid forsta uppdagade brotte_t 2 _grupp. der Arskurs 3.Arskurs 6 z_bf 7-1 ' 1 L:; 2; jz-6 7- br. bl:_. br. br. br_. br. br. br_. br. 7 ar , - 8 l ~ ' : ' ! ~ ,,, f 3 3 >:<* 17 1 l ~:~ L: 10 LJ: i ! Medel-~ 10.3? o ~ varde ar ar ar ar ar ar liar 1ar ar ar >:~ De flesta eleverna hade i mars 1967 annu inte hunnit bli 15 ar.. >!<i.< De flesta eleverna hade i mars annu inte hunnit bli 17 ar..,,, >~ i ~ ,, 52 1,,~.!3 0 6 ar li b. Flickor fordelad pa arskurs och brotts Al- Al- Arskurs 6.Arskurs 8 der :z br.. br. br. br ar ; l :E l tl l i l! ~ 5 i Medel-.z varde ar ar ar ar ar ar '

11 - 6 - C.. Art av brett De noterade brotten har kategoriserats och frekvensen av olika _ typer av brott for de olika arskurserna framgar av tn.bell 3.. Brottsfordelningen hn.r jamforts med data fran offentlig statistik (S.. 0. s ) och overensstamn'lelsen mellan Orebro och ovriga landets stader av motsvarande storlek ar god. Tabell 3.. Typ av brott Arskurs 6 Arskurs l 2-6 ~ br. hr. br. br.. Snatteri Cykel- och mopedstold Biltillgrepp St5ld och inbrott Haleri Bedragligt beteende Skadegorelse Trafiklagsbrott Otukt s brott :2: Antal individer i 5 varje grupp l Genomsnittligt antal brott per person l ' i :E, '

12 a. Pojkar Snatteri Typ av brett Cykel- och mopedstold Biltillgrepp Stcld och inbrott A.rskurs 3 Arskurs 6 _.f\.rskurs : o/o ~ o/o ;, 2.:; ; o/o br. brc ~r. br. br. br. b~ s s 1 1 a s 3 1 :t 4 5._ aleri Bedragligt beteende l 0. 5 S ka de g Orel s e 7 1_ \ Trafiklagsbrott JJ Otukts brott l l ---l-1 ~ Antal individer i varje grupp Genomsnittligt antal brott per per son \ i i i J- _j~~~---j J

13 8 Fo:r:- att komma fran den felka.ln, som ligger i att de ej registrerats som har begatts pa nndra vistelseorter av som flyttat under observationstiden, har en gruppering gjorts av med hansynstagande endast till "aktuella brott (flertalet ~lever fodda 1955) har som sadana raknats brott under december 1966, for arskurs 6 (flertalet foddn 1952) brott tiden januari 1964 juni 19?6 och for arskurs 8 (flertalet fodda 1950) brqtt under tiden juli december icke kumulativa fordel ningen av aktuella brott redovisas i tabell 4. Tabell 4. Arskurs 3 Arskurs 6.Arskurs 8 Brottstyr=> Kl.. 3, 4 och.t. k1 5 Klass 8 och h. t ld. 5 kl.. 6 och 7 9 Fl. P. Fl.. P.. p1n Cykel- och mopedstold Biltillgrepp 2 2 Stold och inbrott Haleri 1 6 Bedragl igt beteende 1 1 Skadegorelse Trafiklagsbrott 5 Otukt s brott 1 ~ Snatteri, cykel- och mopedstold samt skadegorelse nar sin kulmen i arskurs 6. Stold och inbrott okar daremot i arskurs 8.. Antalet elever som belagts med brott okar starkt fran arskurs 3 till 6 for att darefter vn.ra detsamrna i arskurs 8..

14 9.. Vissa barn begar ett brott for att fa nagot atravart, andra begar brotta ofta meningslosa sadana, som ett satt att skaffa status i en grupp,. en brottslig delkultur (Cohen, 19 55).. Den forsta typen av brott beg as i regel av en ens am individ, den senare typen av grupper.. figur 1 kan avlasas antalet deltagare i brott i Orebromaterin1~t~ For arskurs 3 grundar sig framstallningen pa fa individer.. Bland felkallor kan namnas att tnorkertnlet kan antas vara hogre for brott som begas av en person ensam an for brott som begas av en grupp ungdomnr De senare brotten kan ocksa i regel antn.s vnra. grovre deltagare eller flera deltagare 8 eller flera deltagare 1 deltagare 0 Figur 1. Antn.l deltagare i brotten i procent av antnlet tillfallen i arskurs 3, 6 och 8.. Antalet deltagare i brottsgruppen med ett beganget brott iir i genomsnitt ca 2 st.. i alla arskurser. Det blir sedan hogre med okad brottsbelastning och med hogre arskurser. Andelen elever, som begatt nagot brott ensam sjunker vid hogre arskurs och okad brottsbelastning. samtliga fall av grov stold och inbrott dar flickor var inblandade, hade de sallskap med pojkar..

15 Skolk, thinner sniffning, n.lkoholnj.is s bruk eller rymning hu.r redovisu.ts for ca halften u.v de flickor i arskurserna. 6 och 8 som begatt brott For pojku.rna. ha.r i barnavardsnamndens akter anteckningn.r pm sadnna forhalln.nden gjorts vad galler en 1/3 n.v de brottsliga i arskurs 6 och likns~ 1/3 for den grupp i arskurs 8 oom forts till brottsb~ ln.stningsgrupp 2-6 brott. For den grupp som har hogsta brottsbelastningen var 8 (d.. v. s 65 %) antecknade for minst ett sadant beteende.. regel underrattar polisen barnavardsnamnden om brott som be gatts av barn under 15 ar.. For aldre barn kommer rneddelande till bar nnvardsnamnden fran aklagarmyndigheten.. Vissa elever har varit foremal for utredning upp till fyra ganger.. Upp till 35 brott hn.r forekommit i snmmn utredning. Barnavardsnamnden kn.n efter n.vslutad utredning, vilken innebar samtnl med barnet, fora.ldrarnu. samt ett yttrn.nde fran barnets Hirare, besluta att flinte vidta nagon ytterligare Eitgard 11, ge "rad och stod 11 ' ge eleven en allvarlig "varning" {ges av barnnvardsdirektoren infor barnets foraldrn.r), forordna en overvakare eller besluta att omhanderta bnrnet for samhallsvard enligt barnavardoln.gen 26 som forebygganqe atgard eller 29, da tidigare atgarder 11 vn.rit gagnlosa" (Barnavardsln.gen 25 bt 26, 29). Barnavardslagens renktionssystem ar plastiskt. Man tn.r inte enbart hansyn till brottens n.rt eller antalet brott utan till individen och den situation han befinner sig i, hurudant hen1.met ar, hur den ovrign. anpassningen art. ex.. i skolan, om han anvander thinner, alkohol el. dyl., om han ar borta pa nattern.a, har rymt hemifran o. s.. v. Darfor kan en elev till och med vid tredje utredningen slippa undan med "ingen atgard' ' da brottet ar bagatellartat och den ovriga anpassningen god (tabell 5, sid. 11).

16 Ta.bell 5.. Arskurs 3 1 :n. 2:a 3:e 4:e "' Q Atgarder utredn.. utredn. utredn.. utredn.. ::'\. FL. P.. Fl. P. Fl. :e. Fl. P. FL. P.. ngen atgard Rad och stod Yarning Ove rvakn ing Samhall svard - ~ ! l Arskurs 6 :a 3:e 4:e Atgarder utredn.. utredn.. utredn. utredn. Summa Fl. P. Fl. P.. FL. P. Fl. P.. Fl.. P. ngen atgard Rad och stod l.. 1 Yarning ! Overvakning Samhallsvard ~ t Arskurs 8 1 :a 2:a 3:e 4:e Atgarder utredn. utredn.. utredn.. utredn.. f Summa Fl.. P.. Fl. P. FL. P.. Fl.. Pe Fl. P.. ngen atgard Rad och stod ~- Varning Ove rvn.kning _ 10-1 l 21 Samhallsvard A tal -~ ~ 6 52! 1 i ~~

17 Det kan som frn.mgar av tabell 5 ocksa intraffa att barnavardsnamnden beslutar om samhallsvard redan vid forsta utredningen. a!"skurs 6 forekomr.ner detta for tva pojkar for vilka beslutades om samhallsvard, en enligt 26, en enligt 29. "ngen atgard 11 och 11 rad och stod" ar de vnnligast forekommn.nde _ atgarderna i arskurs 3 och 6 med 88 o/o respektive 62 o/o av forekommande atgarder arskurs 8 utnyttjas alla atgarderna i ungefar likn stor utstrackning.. nte r.nindre an 10 av 52 elever i arskurs 8 har blivit om-_ handertagna for su.mhallsvard.. arskurs 6 ar det 4 av 62 elever, i arskurs 3 ingen, som blivit omhandertagen. Frekvensen av de mer ingripande atgarderna 11 overvakning 11 och snmha11svard 1 okar for varje utredning och de minst ingripande 11 ingen a.tgard" och "rad och stod 11 minskar for vn.r je ny utredning i alla ars kurser.. H. Snmmanfattning De elever, som endast begatt brott vid ett tillhille hn.r i allmanhet begatt lindrigare brott so1n snatterier och skadegorelse. Elever som begatt fler brott har ocksa begatt grovre sadnnn.. Dettn. galler for alla ar skur serna... Tillgreppsbrotten dominerar belt hos den undersokta gruppen.. Skadegorelse intar 1not formodan en ganska blygsam plats.. Bedrageri, forfalskning och valdsbrott ar ytterst sallsynta.. Det storsta antalet brott och de grovsta brotten utfors nv en litep grupp stark.t kriminn.liserade pojkar, vilkn. aven visar andra beteendestorningn.r som tyder pa en svar missn.npn.ssning. Kriminaliteten bln.nd flickorna ar n.v mycket liten omfattning. Av elever med uppdngad brottslighet ar endu.st 1/9 flickor.

18 KAP. MODELL OCH FORSKNNGSSTRATEG FOR STUDET A V UTVECKLNGE]'T DMENSONEN KRMNALTET KONFORMTET De kriminalpaykologiska teoribildningar, som aterfinnes i litte raturen, kan traditionellt uppdelas i sada:f!a som lclgger huvudvikten vid de biologiska faktorerna, de psykologiskt-psykiatriska fak.torerna respektive de sociologiska faktorerna. Sveri. ( 19 64) har diskuterat teorier, som bar s utgangspunk.t i individen (individualpsykologiska, psyko analytiska och psykiatriska tearier) respektive teorier som har sin utgangspunkt i den sociala miljon (socialpsykologiska, sociologiska, eko logiska och kulturant:ropologiska). Han betraktar emellertid sja1v som mest fruktbart ett flerdimensionellt angreppssatt, i litteraturen betecknat "multiple causation". Fran den forskning, som dessa teorier gett upphov har en mangd resultat publicerats. Enskilda faktorers betydelse for uppkomsten av brottslighet bar studerats, t. ex. emotionella faktorer (Healy & Bronner, 1936), kulturella faktorer (Sellinf 1938), konstitution (Sheldon, 1949), fysik (Glueck & Glueck~ 1956), rollforvantan (Johnsson & Szurek, 1954), rasolikheter (Bonger, 1943), familjeforhallanden (McCord & McCord, 1959) och attityder (Bjorkenhed, 1959). flerdimensionella studier bar man gjort matningar i ett antal tankbart relevanta faktorer i en brottslig grupp och minst en kontrollgrupp (Glueck & Glueck, 1950; Jonsson, 1967; Elmhorn, 1965). Kartlaggningar av ungdomsbrottslingar uta.n kontrollgruppsforfarande har gjorts t,.ex. av Roper (1951) och Bjorkberg (1959). Uppfoljningsstudier av totalgrupper, dar utvecklingen i nagot a.vseende studeras aven fore brottsdebuten ar sallsynta.. Namnas bor emellertid Sells och Rof (1967), som under en fyraarsperiod studerat sambandet mellan skolbarns sociala relationer och deras brottslighet. Under senare ar har grupper studerats genom enkater om sjalvdeklarerad brottslighet (Christie, Andenaes och Skirbeck, 1965; Andenaes, Sveri och Hauge, 1960; Nyquist och Strahl, 1960; Forsman och Gentz~ 1962; Ehnbornt 1965). For en omfattande sammanstallning av kriminalpsykologisk litteratur banvisas till Mannheim (19 65). Den modell, som ligger till grund for de kriminologiska studierpo na inom brebroprojektet skall beskrivas i det foljande. Den grundar sig

19 14 - pa ett flerdimensionellt betraktelsesatt dar problemet fornruleras i mer av utveckling mot kriminalitet ell~r konforrnitet och dar den enskilde individen studeras i sitt individ-miljosystern. Betydelsen av dimensionen insider-outsider eller samhallssolidnritet-alienation och effekten i denna dimension av pafoljder ar vasentliga delar av modellen.. 1 Den enskilde individens utveckling mot en vid vuxen alder oftast stabiliserad niva av anpassning i den aktuella miljon bestarns av ett start antal faktorer: den genetiska utrustningen, innefattande biologiska och konstitutionella faktorer, bl. a. disposition for fysisk hal sa, den tidiga miljon i hem och familj, den senare miljon i skolan med kamratliv o. s.v.. Alla dessa faktorer paverkar utvecklingen, dock sannolikt inte direkt och generellt. De interagerar och deras effekter ar beroende av det system av faktorer pa individ- och miljoniva, som fungerar i den aktuella situationen.. En sammanstallning av forskningsresultat so1n galler denna problematik ges av bl a. Pervin (19 68).. De problemstallningar som har ar aktuella maste studeras inom ramen for ett dylikt systemtankande.. Olika uttryck for bristande anpassning kan inte ses fristaende fran varandra, utan som olika effekter av verksamma krafter inom systemet.. Kriminellt beteende far betraktas som ett symtom pa missanpassning bland manga andra.. vissa av de flerdimensionella studierna av brottslighetens etio logi bar man bl. a.. hjalp man velat faststalla brott sokt bestamma prediktionsekvationerll med vilkas ken for individer som befinner sig pa tidignre utvecklingsstadier (se Glueck & Glueck, 1950; Ohlin, 1951).. Man har ocksa haft viss framgang harmed.. Emellertid maste tre forhallanden papekas som begransar vardet av vad som framkommer ur sadana studier. a) De vikter som bestams i en multipel prediktionsekvation ar empi riskt bestamda. Dettn innebar att generaliserbarheten ar starkt begransad. Ekvationerna ar tillampbara i den aktuella kulturmiljon vid undersokningens genomforande. dag forandras samhallsstruktur och kulturella betingelser snabbt och geografiskt differentierat.. Vad som ga1ler i ett visst land och vid en viss tidpunkt kan avvika pa ett sadant satt fran forhetllandena i ett annat land eller vid en annan tidpunkt att prediktionsekvationen ej fungerar. Ett exempel ger Christie (1960}, da han inner att hos en aldersklass unga lag-

20 15 overtradare socialgruppstillhorighet och utbildning inte skiljer sig namnvart fran vad som galler totalgruppen ungdomar i samma alder.. Just dessa bakgrundsvariabler har tidigare gett klara skillnader mellan kriminella och konforma grupper. Oftast har ej heller predik.. tionsekvationerna korsvaliderats. Detta ar en ytterst allvarlig brist speciellt da antalet regressorer ar stort och den for prediktionen utnyttjade slumpvariansen betydande.. Exempel fran andra omraden finns pa att mycket hoga multipla korrelationer visat sig helt bero pa utnyttjad slumpvarians (seta ex. -olt, 1958) & b) De vikter som variablerna far i en prediktionsekvation sager inget om deras relativa betydelse for den predicerade brottsligheten. Variabler med hoga vikter kan sakna orsaksverkn.n och samvarier a med kriteriet enbart genom indirekta orsakskedjor inom systemet.. Vasentliga variabler kan forsvinna ur ekvationen genom att de samvarierar mecl andra variabler i systemet som har hogre korrelation med kriteriet. nga sakra slutsatser kan darfor dras om orsak och verkan ur sadana ekvationer ~ men det ligger nara till hands att sa anda sker.. Man far alltsa :ringa vagledning av prediktionsekvationer vid behandling och nar man vill utforn'l.a forebyggande atgarder. c) Ekvationerna forutsatter att alla i den grupp som ligger till grund for berakningarna fungerar pa samma satt.. Samma faktorer skulle verka med samma styrkn. i alla individers utveckling, oavsett mognad, individuell miljo eller personlighet. Vidare skulle faktorerna fungera likartat i alla faser av utvecklingen mot kriminellt beteende och oberoende av vilka vagar som lett till beteendet. Detta forefal~er osannolik.t.. Da dessa forutsattningar ej ar uppfyllda attenueras beraknade samband, och vi far en oklar bild av systemet.. ~!...9~~ id~.!: :_ c!.!!!?-~~sj<2_ n~_g Det miljosystem som individen utvf?cklas i best r av tva subsystem: a) den allmanna miljon av kulturell-materiell karaktar, som delas n.v alla, d. v. s. samhallet och dess institutioner, b) den individuella miljon av sociologisk ka,raktar, dar de grupper som individen kommer att tillhora ar de mest betydelsefulla elemertten, speciellt da referensgrupperna.. Dessa grupper uppfattas so1n legitima normsandare, individen accepterar deras krav. Om en grupp~ t. ex. en kamratgrupp, har ett fran samhallet starkt avvikande normsystem kan detta leda till att medlemmarna ej anser snmhallets regler och ln.gar som legitima; samballet upplevs ej ha ratt n.tt be stamma over gruppen. Medlemmarna i gruppen kanner sig st.a utanfor samhallet 3 som "outsiders".

21 - 16 uppstar i den sociala samverkan mellan individ och miljo,. Det ar inte handlingar, satt att olika handikap som i och for sig foder outsiderkanslan utan det satt pa vilket omgivningen reagerar pa dessa handlingar beteendesatt eller handikap. "Deviance not a quality that lies behavior itself, but in the internction betw een the person who comrnits an act and those who respond to it 11 (Becker, 1963). Detta ar sarskilt patagligt da det galler brottslighet bland ungdomar. De flesta snattar, lanar cyklar och mope der, forstor bankar eller vittjar en automat utn.n att det anses annat an som ett pojkstreck~ nagonting "som alla goru Blir personen upptackt och polisanmald kommer saken i ett annat lage Han forvantas ofta av de vuxna vara opaj.itlig ocksa i andra avseenden.. Framlingskanslan gentemot det etablerade samhallet kan ses som en ytterlighet pa en dimension, dar den andra ytterligheten utgores av en stark solidaritet med samhallet, grundad pa en identifiering med dess verksamhet och syften, och alltsa dess regler och lagar. De fiesta rnanniskor kan n.ntas ha en mittposition i denna dimension; de vill inte ta avstand, begar inte handlingar for att skada samhallet men ar inte heller beredda till storre uppoffringar for dess basta.. l~~e~~si~~~~~si~l~~~eeq~ Beroende pa vilken vikt outsiderattityden har som forklaring till ett brott kan det kriminella beteendet karakteriseras som antingen antisocialt eller asocio.lt.. Vid det nntisocialn beteendet ar drivkraften framst outsiderattityden.. Brottet ar direkt och medvetet riktat mot sa.mhallet och det SO!rl repre senterar detta, t. ex.. familjen.. Brottet kan, om man ej uppmar k.. sammar outsidern.spekten, synas oforklarligt och meningslost och ej agnat att ge nagon behovstillfredsstallelse. Till denna grupp av b:rott hor en stor del av den allvarligaste ungdomsbrottsligheten.. Den interna kontrollen ar svag och individen reagerar pa sinn otillfredsstallda behov med brottslighet oberoende av den direkta externa kontrollen. Vid det asociala beteendet ar drivkraften vanliga 11 normala" behov, men det foreligger oformaga att kontrollern och hamma impulserna pa ett socialt acceptn.belt satt.. Beteendet har karaktaren av omognad.. Mycket av smabnrnens beteende kan raknao hit.. De fiesta barn socialiseras sa smaningom, lar sig det socialt acceptabla beteendet, lnen en del gor det inte.. asocialt beteende forutsatts att individens attityder till samhallets normer ar neutrala. Han har inte internaliserat dem eller insett deras betydelse i samlevnaden mellan manniskor t men han

22 17 har inte heller gjort uppror rr1ot dem. Till denna grupp kan man raknc;t en stor del av den lindrigare ungdomsbrottsligheten av eng _ngskaraktar ~ men ocksa enstaka grovre brott.. Den aktuelln situationen spelar har stor roll.. Den interna kontrollen ar outvecklad, men individen tillgriper andr9- mojligheter att tillfreds~talla sina behov om den direkta kontrollen - tillsyn och overvakning ar stark. Omgivningens reaktioner pa overtradelser av regler och normer kan variera fran nonchnlerande till orr1handertngande for samhallsvard, boter eller fangelsestraff. Av sarskilt intresse ar att undersoka hur individens Hige pa outsiderdimensionen paverkas av sadana pajoljder.. Den totala effekten n.v en s atgard, nar nagon bar begatt ett brott, kan hanforas till samspelet mellan tva faktorer.. Dels har atgarden en effekt som ar generell over individer, dels har den en effekt son~ beror pa egenskapernn. hos den individ som blir foremal for den, bl.. n~.. hn.ns initialposition pa outsiderdimensionen. Denna distinktion bar betydelse vid planeringen av forskningsstrategin inom Orebroprojektet...2~l<.!:!!r2J.E:<j!.t_?~!_e~!!~e-~o~~t..Y~~~~_g~_!.2.e~_Q Alla har nagon gang overtratt gallande beetammelser, regler eller lagar.. Ett barn kan bl a. pa grund av bristande kannedom om normerna och reglerna inte undga att gora dettn.. De fostrande vuxna blir de forsta, som reagerar p~ sadana overtradelser.. Det satt pa vilket detta sker knn antas ha betydelse for bn.rnets utveckling, inte rninst i fraga om internaliseringen av normsyoternet.. De vuxnas regler kan varn. svara att forsta och acceptera. Det~iir normalt att ett barn da och da trotsar kanda regler..!bland foljer bestraf ning, ibland inte.. en fas av utvecldingen kommer eventuellt en_ sadan handling att ha den karaktfiren, n.tt de foljn.nde atgarderna ej be-_ stams av de anhoriga.. Anmalan till Jolis och barnavardsnamnd, utredningar och pafoljd ger handel sen en ny karaktar, overtradelsen kn.llas brett.. De allra tonaringar be gar nagon gang ett brott (Elmhorn, _ 19 65}.. En ganska liten del av dem fortsatter den kriminella verksam- _ heten i vuxen alder.. Flertalet kan sagas mogna fran det kriminella be teendet.. Samhallete tryck, uppl ysningsverksamhet och attitydbildning ar nog for att flertalet skall konfor1nera.. Dc:1 man betraktar problemet ur denna utvecklingsaspekt kan det framsta som menings ullt att formulera det i termer av konformitet..

23 Hur individ=miljosystemet nar individen? Hur fungerar systemet i de fall da individen ej kon:formerar? Man kan anta att systemet fungerar olikn. beroende pa i vilket st<ldium n.v sin utveckling bl <l.. mot konformitet kriminalitet individen befinner sig. Detta betraktelsesatt anvands av cker (19 63) i hans sekvensmodell. Han har applicerat den forutom pa krin'linalitet aven pa andra former av beteendestorningar. nor.n en sadan utveckling..,, _._... "_._~J._._ kan de faktorer sor.n leder till konformt eller kriminellt beteende studeras med den flexibilitet som ligger i antngandet att de faktorer sorn inverkar efter formen av beteende, utvecklings och den oociala miljon.. Tre betydelsefulla steg i utvecklingen n'lot kriminalitet kan be skrivas pa foljande satt a)... ar nar en forsta lagstridig handling begas.. Formagan att sldlj<:1 p.a mitt och ditt utvecld<:1s grndvis. De brott 1 som begas av de yngsta lagovertradarna# utgors i regel av formogenhetsbrott som snatterier samt skadegorelse. Det ar mycket latt att ta detta for sta steg; oformagan att hindrn. ir.npulser och antecipern. konsekvensern<:1, kravet pa omedelbar tillfredsstallelse av behov, _ bristande kontroll med foljande riskfrihet och forstarkning av bete endet, och vetenskapen att 11 alla andra gor det 11 ~ underhittar t.. ex.. _ ett snatteri i ett snabbkop eller ett cykellan.. De fiesta ar dock till- _ rackligt kansliga for de normer och konventioner' som rader i sa!l"! hallet, for att foga sig efter reglerna och sluta upp aven utan ingripande utifran. De fortsatter ej till foljande steg, de konformerar spontant.. b) Andra upplever fordelarna med det avvikande beteendet sa storn. att de fortsatter trots vetskapen om n.tt handlingarna ar forbjudna. Fo:J;r eller senare kommer da det andra steget~ da brottslingen blir upptackt och drabbn.s av nagon form nv pafoljd~ Sln.get av brott, antalet kn.mrater och i hog grad slumpen n.vgor om man blir upptackt eller ej. Ytterligare faktorer som allmant upptradande, socialgrupp m.. m. har betydelse for om brottet blir polisanmalt. Om fallet gar till polisanmalan och forhor av polis och barnavardsassistent, befinner individen sig vid en viktig punkt i utvecklingen. Det ar forst nu han har blivit kategoriserad som b:rottsling. Om han harefter kcnformerar eller inte torde till stor del bero pa den narmaste omgivningens reaktion; "Treating a per son as thoug}:l he were generally rather than specifically deviant produces a selffulfilment Jrophecy' (Becker, sid. 34)..

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

REBR PR JEKTET. Delstudier SJALVDEKLARERAD POJKAR I GRUNDSKOLANS. Birgitta Olofss on Mars 1969. Avdelningen for tillampad psykologi

REBR PR JEKTET. Delstudier SJALVDEKLARERAD POJKAR I GRUNDSKOLANS. Birgitta Olofss on Mars 1969. Avdelningen for tillampad psykologi REBR PR JEKTET Delstudier SJALVDEKLARERAD T POJKAR GRUNDSKOLANS 9 Birgitta Olofss on Mars 1969 Avdelningen for tillampad psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet Avdelningen for tillampad

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Riskfritt för tjuvar på landsbygden?

Riskfritt för tjuvar på landsbygden? LRF Riskfritt för tjuvar på landsbygden? en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund 2013-02-01 Sammanfattning 7 av 10 på landsbygden känner en eller flera i närheten som de senaste två åren varit utsatta

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 september 2006 B 391-06 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. KM 2. MR Ombud och offentlig försvarare för 1 och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Kunskapsskolan Västerås Gäller tom 31 augusti 15 1 Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och 14:e kapitlet skollagen. Där finns

Läs mer

Utökad statistik för Brottsofferjouren

Utökad statistik för Brottsofferjouren Utökad statistik för Brottsofferjouren Ett försök inom ramen för projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning 1 maj - 31 oktober 2014 20 februari 2015 Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling Planen beskriver hur Drakskeppsskolan arbetar för att främja elevers lika rättigheter och motverkar diskriminering

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Peter Lindström 2014 Vad är KRIMINOLOGI? Criminology is the body of knowledge regarding crime as a social

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

I BETEEND OCH PRESTATI N. Orebroproiektet. David Magnusson - Anders Duner - Goran Zetterblom

I BETEEND OCH PRESTATI N. Orebroproiektet. David Magnusson - Anders Duner - Goran Zetterblom I(NPASSNING, I BETEEND OCH PRESTATI N Orebroproiektet X Undersokningar i proiektets andra etapp David Magnusson - Anders Duner - Goran Zetterblom Avdelningen for tillompad psykologi Psykologiska institutionen

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5april 2007 B 788-07 KLAGANDE KS Ombud och offentlig försvarare: Advokat CS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån m.m.

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 juni 2004 B 1726-04 KLAGANDE OCH MOTPART Riksåklagaren KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. LX Offentlig försvarare och ombud: advokaten TN 2. FX

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016 för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Gränsälvsgymnasiet/Komvux/Sfi i Övertorneå

Likabehandlingsplan 2015-2016 för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Gränsälvsgymnasiet/Komvux/Sfi i Övertorneå Likabehandlingsplan 2015-2016 för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Gränsälvsgymnasiet/Komvux/Sfi i Övertorneå Innehållsförteckning: Bakgrund sid 3 Vision sid 3 Definitioner och begrepp

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen för Ilsbo förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer