Samlad miljöinformation I projektet Green Islands

Transkript

1 Samlad miljöinformation I projektet Green Islands

2 Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur man kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls- och avloppsfrågor. Den insamlade informationen har delvis samlats i denna miljöbeksrivning. Under 2011 genomförde projektet en enkätundersökning på de medverkande öarna, delar av resultatet finns med i miljöbeskrivningen. Projektet har till största del finansierats av EUprogrammet Central Baltic Interreg IV A. Skärgårdsstiftelsen har haft rollen som projektägare med partners i Estland och Finland. Fyra svenska öar har varit delaktiga i projektet, Utö, Ornö, Askö och Ingmarsö. Green Islands har arbetat med att sammanställa och presentera de mest kostnadseffektiva och miljöbästa lösningarna som finns tillgängliga på marknaden inom de tre fokusområdena. Projektet har undersökt vilka ekosystemtjänster som finns på de medverkande öarna. Genom att analysera nuläget och visa på framtidslösningar vill Green Islands ge myndigheter, kommuner och privatpersoner beslutsunderlag som leder till en hållbar utveckling för öarna i Östersjön. Målet för Green Islands har varit att: Öka medvetenheten om den egna miljöpåverkan Hitta kretsloppsanpassade, lokala lösningar Stötta lokala initiativ och fungera som rådgivare Lyfta fram ekosystemtjänsterna på varje ö

3 KORT OM DE MEDVERKANDE ÖARNA Ingmarsö är en av mellanskärgårdens mest betydande öar. Namnet har ön fått av alla sjöar, inmarer som en gång fanns på ön. Ingmarsö var en utav få öar som klarade sig från ryssarnas härjningar 1719, öppnades affären på ön och verksamheten har varit igång sedan dess, egen skola fick ön i början av 1900-talet. På 1930-talet började sommargästerna strömma till ön, de hyrde in sig hos de bofasta, bodde på det gamla pensionatet eller byggde egna hus. Idag är Ingmarsö en högst livaktig ö, en levande skärgårdsbygd med jordbruk och ett aktivt företagsliv. Skärgårdsbåtar trafikerar Ingmarsö året runt. Tar man sig ut med egen båt finns det en Gästhamn vid södra bryggan. Ornö beläget i Stockholms södra skärgård, är ca 14 km lång och 4 km bred vilket gör den till den näst största ön i Stockholms skärgård endast Ljusterö är större. Det finns bebyggelse dokumenterad från yngre järnåldern. Ön var på 14- och 1500-talet ett blomstrande fiskesamhälle. Sundbysäteri som upprättades första gången på 1600-talet har under 1900 talet dominerat ön. Ornö har även haft en betydande gruvverksamhet, fram till 1965 bröts fältspat på ön. Ornö har en mångskiftande natur som omfattar både mellan- och ytterskärgård. I den 40m djupa sjön Sunnöträsk finns ishavsrelikter som skorv och pungräka, som annars hittas i brackvatten. Geologiskt finns en hel del mineral och bergartstyper, det finns till och med en bergartstyp som är så karaktäristisk för ön att den fått namnet Ornöit. Utö, som ligger i Haninge kommun, är en utav de största öarna i Stockholms södra skärgård. Ön befolkades redan på 700-talet, olika näringsverksamheter har bedrivits men mest känd är ön för sin gruvdrift som har funnits sedan 1100-talet. Det sägs att gruvorna på Utö är Sveriges äldsta järngruvor. Gruvschakten är numera vattenfyllda och det djupaste är över 200 m djupt. Ön har även sedan 1600-talet varit en viktig plats för lotsar, fyrvaktare, tulltjänstemän och militärer genom sitt strategiska läge utmed Mysingen och vid inloppet till skärgårdens viktigaste farled. Utö utgör även ett geologiskt mycket intressant resmål, här är bergarterna ovanligt väl blottade, och de har dessutom fått erhålla sin ursprungliga karaktär hittades grundämnet litium här för första gången. Utö trafikeras året runt. Askö är beläget i Södermanlands skärgård. Askö har sedan medeltid utgjort en viktig plats för bönder och fiskare. Odlingslandskapet kring södra Askö har idag en ålderdomlig karaktär med åkrar, hagmarker, strandängar och betad barrskog. De kulturpräglade markerna skapar stor artrikedom med bla förekommer Adam och Eva, honungsblomster, blåvingad gräshoppa. På norra Askö lades jordbruket ner 1960, och sedan 1961 ligger där Askölaboratoriet (Stockholms Marina forskningscentrum, SMF). Vattnen kring ön anses relativt opåverkade av föroreningar och utgör ett viktigt referensområde för forskning i Östersjön.

4 Ditt avlopp gör skillnad I skärgården är en övervägande del av avloppen enskilda, och många av dem undermåliga. Näringsämnen som fosfor och kväve har en övergödande effekt på Östersjön, vilket bidrar till algblomning och syrefria, döda, havsbottnar. Krafttag måste tas för att förbättra Östersjöns tillstånd, och att åtgärda enskilda avlopp är en del av det. De enskilda avloppen, främst WC-avloppen, står för en betydande del av näringsläckaget (20%) till Östersjön. Ett väl fungerande avlopp är också en god garant för att man inte försämrar grundvattnet eller riskerar smittspridning. Ofta är det problematiskt att välja avloppslösning i skärgårdsmiljö, jordmånen är sällan god och det kan vara svårt att placera anläggningen så nära väg att den går att slamsugas. Här ser du varifrån det kvä släpper ut kommer ifrån. Kväve Fosfor Det kan finnas fosfor i disk- och tvättmedel, i Sverige är det förbjudet att ha fosfor i tvättmedel men detta gäller inte för importerade tvättmedel. Läs på förpackningen! Förbud mot fosfor i diskmedel antas för hela EU år Mycket av den fosfor som kommer ut i naturen kommer från oss människor. Det mesta fosfor som släpps ut via våra avlopp kommer från vårt kiss! Det samma gäller för kvävet.

5 ve och fosfor som vi människor Foto: Kustbevakningen Vad kan du göra? Ett väl fungerande avlopp är viktigt direkt för dig och dina grannar, med tanke på smittorisk och risk för kontaminering av vattentäkter, men det påverkar även Östersjön i stort. Ett stort näringsläckage i avsnörda havsvikar har betydande konsekvenser lokalt, med algblomning och igenväxning som följd. Den övervägande största delen av näringsämnena Fosfor och Kväve återfinns i toalettavfallet, det är också toaletten som utgör den största smittorisken. En väl fungerande toalettlösning är alltså det viktigaste att tänka på, BDT (Bad- Disk- och Tvätt) vattenreningen kan ske med enkla metoder utan att näringsläckage eller smittspridning riskeras. På websidan avloppsguiden.se finns en enkel checklista som kan användas för att ta reda på om fastigheten har ett väl fungerande avlopp. Checklistan hittas på förstasidan under rubriken Testa ditt avlopp. På avloppsguiden.se finns mycket bra information för den som vill förbättra sitt avlopp.

6 Vattentoalett Vattentoaletten anses bland allmänheten vara hygienisk och enkel att använda, men en toalett ansluten till en undermålig avloppsanläggning utgör en risk då näringsämnena inte samlas upp utan når havet. Det finns många typer av avloppsanläggningar anpassade för vattentoaletter att välja mellan. Vanligast är slamavskiljare (t.ex. trekammarbrunn) med efterföljande infiltration eller markbädd, minireningsverk eller sluten tank. Ofta ligger skärgårdsfastigheter inom hög skyddsnivå, det innebär att kraven som ställs på reningen av avloppsvattnet är högre på grund av den känsliga omgivningen. Anläggningen måste då ta bort 90 % fosfor, 90 % BOD (syreförbrukande ämnen) och 50 % kväve. Vattentoalett Slamavskiljare med efterföljande markbaserad rening Syreförbrukande ämnen avskiljs främst i slamavskiljaren, men närsalterna fosfor och kväve följer med vattnet. Fosfor kan bindas antingen i en efterföljande fosforfälla som ofta består av kalk med högt ph, eller fällas ut genom att kemikalier doseras i vattnet. Fosforn fälls då i slamavskiljaren och hamnar i slammet. En nackdel med att fälla fosfor med kemikalier är att slammängderna ökar; kemikalien binder också mycket vatten vilket gör att en större slamavskiljare behövs. Fördelen är att en efterföljande fosforfälla inte behövs. Fosforfällorna består ofta av stora kalksäckar ( kg) som kan vara dyra och svåra att byta. Dessutom kräver de övervakning och provtagning eftersom reningsgraden sjunker med sjunkande ph.

7 Kvävet omvandlas i flera steg från ammonium och ammoniak till harmlös kvävgas. Detta sker främst i infiltrationsanläggningen eller markbädden, förutsatt att anläggningen luftas. Tidigare har man godkänt efterföljande rening (infiltration/markbädd) som fosforrening, men nya kunskaper visar på att materialet relativt fort mättas på fosfor så att reningen försämras. Slamavskiljaren bör vara stor, gärna 3-4 kubikmeter, för att slamflykt skall hindras. Slamflykt leder till att efterföljande steg sätts igen och reningen och vattenavledningen försämras. Slamavskiljaren slamsugs med jämna mellanrum, oftast en eller två gånger per år. Infiltrationsanläggningar tar också stor plats, markbäddar kan byggas med moduler så att mindre yta krävs. Många tillverkare säljer också slutna markbäddar, där markbäddens funktioner komprimeras i en burk på ca 2 kubikmeter. Möjligheten att anlägga en infiltrationsanläggning beror till stor del på vilken jordmån marken har, jordlagret måste vara tillräckligt tjockt och markens permeabilitet (genomsläpplighet) får varken vara för hög eller för låg. Infiltrationsanläggningen måste ligga över grundvattennivån för att fungera utan att förorena grundvattnet. Infiltrationsanläggning Slamavskiljare

8 Minireningsverk Principen för minireningsverk är oftast att alla funktioner i ovanstående lösning komprimeras i en enda modul. Kemikalier doseras i vattnet, som transporteras mellan olika sektioner i verket där det växelvis tillförs syre och i andra sektioner skall ha låga syrehalter. Efter ett minireningsverk är vattnet ofta klart för avledning. Nackdelen med minireningsverk är att de ofta kräver mycket teknik. Avloppsanläggningar är ingen bra miljö för teknisk utrustning, vilket gör att mycket kan gå fel. Om utrustning (som kemikaliedosering, pumpar eller luftpumpar) går sönder eller stannar kan avloppsvatten passera i princip helt orenat, och ofta dröjer det innan problemet upptäcks. Många tillsynsmyndigheter kräver att serviceavtal tecknas när minireningsverk installeras, för att minska risken att orenat avloppsvatten släpps ut. Även minireningsverk behöver slamsugas någon gång per år. Minireningsverk Sluten tank En sluten tank garanterar att ingen näring släpps ut i närmiljön, och risken för smittspridning är också mycket liten. För att tanken inte ska fyllas så fort installeras ofta snålspolande eller extremt snålspolande (vacuum) toaletter. Tanken töms sedan med slambil och allt toalettavfall tas omhand t.ex. i kommunala reningsverk eller våtkomposteringsanläggningar. Slutna tankar har många fördelar och anges ofta som den miljöbästa lösningen, men en nackdel med systemen är att fastigheten också behöver en avloppsanläggning för BDT (Bad, disk och tvättvatten) eftersom tanken annars skulle fyllas väldigt fort. Det gör att lösningen ofta blir dyr. Vakuumtoalett

9 Torrtoalett En vanlig toalettlösning, främst för sommarstugor, är torrtoaletten. Om avfallet ifrån toaletten omhändertas på ett klokt sätt har näringsbelastningen från fastigheten nästan helt uteblivit. Det klassiska torrdasset är fortfarande en vanlig lösning, men det finns också många andra torra toalettsystem. Torrdasset består ofta av en separat enkel byggnad med en sittbänk. Avfallet samlas upp i en liten tunna och läggs sedan på en latrinkompost. Det finns speciella förmultningsbara påsar som kan användas för att göra hanteringen enklare och minska risken för smittspridning. Ofta används en urinseparerande toalettinsats, som avleder urinen till ett separat uppsamlingkärl. De flesta kommuner godkänner att urinen sprids t.ex. i rabatter eller på annan lämplig växtlighet. Det späds då med vatten för att möjliggöra för växtlighet att ta upp fosfor och kväve. Urinen skall spridas under växtsäsong och på ett område så stort att växtligheten kan tillgodogöra sig all näring. Den övervägande delen näringsämnen finns i urinen. Torrdass utan urinseparering har oftare en obehaglig lukt, dessutom riskerar latrinkomposten att läcka när tunnorna töms. Då blir näringsbelastningen hög på ett litet område och näringsämnena riskerar att nå känsliga havsvikar eller vattendrag. Det är också viktigt att latrinkomposten används klokt, att den näringsrika jordprodukten efter kompostering sprids där näringen kan tas upp.

10 Förbränningstoalett I en förbränningstoalett förångas och bränns fekalierna antingen med gas eller el. Fosforn finns sedan i askan och kan spridas på lämplig plats utan att behöva komposteras. Förbränningstoaletten är energikrävande, och ofta används en engångspåse för varje toalettbesök vilket gör systemet kostsamt för en stor familj. För en fastighet som inte utnyttjas så många veckor per år kan en förbränningstoalett vara ett bra val, inga näringsämnen riskerar att läcka ut till närområdet och smittorisken är liten. Förmultningstoalett Ytterligare ett alternativ, som kanske är en vanligare torr toalett för fastigheter som utnyttjas permanent är förmultningstoaletten. I en förmultningstoalett samlas fekalierna i en stor behållare under toalettstolen, där de ges goda förutsättningar att komposteras. För att en förmultningstoalett ska kunna installeras krävs ofta ett stort utrymme under toalettrummet. Toalettypen kan också ha ett urinseparerande system för att förenkla förmultningsprocessen. Avfallet sprids efter förmultning på lämplig plats där näringsämnena kan tas upp av växtlighet.

11 BDT (Bad, Disk, Tvätt) Ansatsen är att om man har ett avlopp ska man också ha en godkänd reningsanläggning. BDT-avlopp används ofta där man har torra toalettlösningar eller sluten tank. Även om bdt-vattnet är relativt harmlöst, då den största delen näringsämnen finns i toalettavfallet och risken för smittspridning är liten, behöver det renas. Främst är det syreförbrukande ämnen (BOD), exempelvis hudavlagringar och matrester som återfinns i bdt-vattnet. Syreförbrukande ämnen ska inte släppas ut orenat, men vattnet kan renas med relativt enkla metoder. Syreförbrukande ämnen kan sägas vara det komposterbara materialet i avloppsvattnet och det finns många enkla filter på marknaden. Om de godkänns som avloppslösning varierar däremot mellan olika kommuner. Mer avancerade anläggningar, baserade på slamavskiljare och efterföljande markbaserad rening godkänns av de flesta kommunerna. Anläggningen är då ungefär samma som de WC-avloppsanläggningar som godkänns, men någon fosforfällning krävs inte. Det innebär också att slamavskiljaren kan vara mindre, men en stor slamavskiljare är alltid att föredra för att motverka slamflykt och igensättning av efterföljande system. Vattenförsörjning och vattenkvalitet Vattenförsörjningen på Green Islands medverkande öar utgörs till allra största delen av egna borrade brunnar (65%). Andra källor till vattenförsörjning är gemensamma samfälligheter och avsaltningsanläggningar 82 % av de tillfrågade är nöjda med kvalitén på vattnet. I enkäten frågades vad det finns för olika installationer i hushållet som förbrukar vatten. Tvättmaskin och dusch är det som de allra flesta hushållen har installerat oberoende om det är ett permanent boende eller ett fritidsboende.

12 Green Islands avloppsutredningar På uppdrag av Skärgårdsstiftelsen och Green Islands har konsultfirman Urban Water genomfört en jämförelse av miljö- och kostnadskonsekvenser för införandet av olika VA-system på Ingmarsö. Jämförselen gjordes med en VeVaanalys för att ge underlag till framtida hållbara VA-system för Ingmarsö men även för att resultaten ska kunna vara applicerbara på andra skärgårdsöar. Rapporten finns tillgänglig på Green Islands hemsida. Resultat från avloppsutredningen På uppdrag av Skärgårdsstiftelsen har Urban Water genomfört en systemanalys med analysverktyget VeVa med syftet att beräkna ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på Ingmarsö. Fyra scenarier har analyserats: 1. Vakuumtoalett med klosettvatten till sluten tank, BDT till enskilda markbäddar a. Lokal omhändertagning av klosettvatten i en ureahygieniseringsanläggning b. Central omhändertagning av klosettvatten i Margretelunds avloppsreningsverk 2. Urinsortering med urin till urintank och torr fekaliehantering, BDT till markbädd 3. Allt hushållssavlopp till markbädd. Från studien kunde följande slutsatser dras: Vad gäller utsläpp av kväve till recipient klarar samtliga system hög skyddsnivå för fosfor, systemen i scenario 1a, 1b och 2 med god marginal, medan scenario 3, där allt avlopp går till markbädd, får ett beräknat kväveutsläpp som är högre än dagens utsläpp. För fosfor klarar scenario 1a, 2 och 3 hög skyddsnivå och scenario 1b med klosettvattenhantering i centralt reningsverk endast klarar normal skyddsnivå. Samtliga system klarar skyddsnivån för BOD7 och utsläppen av kadmium skiljer sig inte nämnvärt mellan systemen. Återföringspotentialen av näring är högst för scenario 1a, 1b och 2. Scenarierna med sorterande system och lokal lagring och hantering (1a och 2) blir dyrare men kräver samtidigt mindre energi.

13 Avloppsutredning på Ornö På uppdrag av Skärgårdsstiftelsen och Green Islands har konsultfirman Water Revival Systems genomfört en systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät vid Kyrkviken på Ornö. Rapporten finns tillgänglig på Green Islands hemsida. Resultat från avloppsutredningen På uppdrag av Skärgårdsstiftelsen har Water Revival Systems genomfört en systemanalys med syftet att analysera vilka fastigheter som är fördelaktiga att ansluta till ett nytt reningsverk. Vilket slags verk som skulle passa bäst samt ge förslag på vem som kan äga och driva verket. Från studien kunde följande slutsatser dras: Innan teknikval görs behöver man bestämma vilka fastigheter som är aktuella att ansluta, dvs vilken storlek den framtida anläggningen ska ha. En gemensam avloppförsörjning som drivs av en samfällighetsförening för det lilla området, bestående av bygdegården, skolan, polisens callcenter mm, bedöms som mer genomförbar än en gemensamhetsanläggning för hela byn framförallt med tanke på organisation. Det finns ett antal möjliga tekniker för behandling av avlopp som kan vara lämpliga för Kyrkviken. Ledningsdragning utgör merparten av investeringskostnaden för en gemensam anläggning i Kyrkviken, både för det lilla och för det stora området. Investeringskostnaden för de olika beskrivna teknikerna ligger ungefär i samma storleksordning. Dessa utgör en mindre del av totalkostnaden, i relation till kostnaden för gemensamma ledningar.

14 Energi Sedan industrialiseringen har elanvändningen i världen stadigt ökat. Det har medfört ökad livskvalitet och höjd levnadsstandard, men också problem i form av klimatförändringar och förändrade ekosystem. Idag görs stora satsningar för att främst minska användandet av fossila energikällor som kol, olja och naturgas, eftersom man insett att en ökad koldioxidhalt i atmosfären leder till global uppvärmning. I Sverige produceras den övervägande delen av elektriciteten fossilfritt, med vatten- och kärnkraft, men globalt är situationen annorlunda och fossil energi används flitigt. En av ansatserna till projektet Green Islands har varit att hitta och föreslå förnybara el- och värmeproduktionsmetoder i skärgården, ett flertal rapporter har producerats och hittas på projektets hemsida. Vad kan jag göra? Den största förbättringspotentialen har du som bor i ett hus med oljepanna. Olja är en fossil energikälla som dessutom är sinande och ständigt ökande i pris. I dagsläget är direktverkande el ett billigare uppvärmningsalternativ (en liter olja kostar ca 15 kr och ger ca 1 kwh värme, motsvarande elenergi kostar ca 10 kronor). Ett ännu bättre alternativ kan vara att investera i en värmepump, då kan elanvändningen för uppvärmning ofta minskas till en tredjedel. El kan produceras fastighetsnära i form av solceller eller vindkraft. Även om satsningen inte är självklar ur ett ekonomiskt perspektiv, småskaliga anläggningar har ofta en lång återbetalningstid, kan det vara en givande hobby och ge en skön känsla av oberoende gentemot elbolag. Ett sätt att minska sin klimatpåverkan utan att göra dyra investeringar är förstås att dra ner på sin energikonsumtion. Då är det bra att identifiera vilka som är de stora elförbrukarna. Kylskåp, datorer och lågenergilampor drar sällan mycket ström, medan värmeapparatur som spisar, ugnar, infravärme och element är tunga förbrukare.

15 Energispartips Kök och tvätt Kontrollera med en termometer att din kyl och frys håller rätt temperatur. Frysen bör vara -18 och kylen +5 grader. Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka 5 %. Dammsug gallret bakom kyl och frys samt frosta av frysen med jämna mellanrum. Nya vitvaror, framför allt kyl och frys, förbrukar mycket mindre energi än äldre modeller. Byter du ut din gamla kyl och frys till moderna A++ klassade kan du spara upp till kr/år på din elräkning. Naturskyddsföreningen har listat de energieffektivaste elprodukterna för hemmet på Top Ten Sverige. Använd vattenkokare eller lock på kastrullen när du kokar upp vatten så spar du energi. Om du bara ska värma en kopp vatten eller en liten portion mat är det lämpligt att använda mikrovågsugnen. Vänta med att använda tvättmaskinen till du fyller den. Vid lättare tvätt kan du också utnyttja maskinens sparprogram. Försök tvätta i en lägre temperatur än vad som är angivet så kan du nästan halvera elanvändningen. Belysning Genom att byta de tio glödlampor som du använder mest mot energisparlampor kan du spara upp till 500 kr per år. Dessutom håller en energisparlampa åtta till tio gånger längre än en vanlig glödlampa. Tänk även på att släcka belysningen så fort du lämnar rummet och inte längre behöver den. Hemelektronik Runt 10 % av den totala hushållselen försvinner i onödan genom att man lämnar elektronik i standby-läge. I ett normalstort hem motsvarar det ungefär 500 kr per år. Genom att koppla elektronisk utrustning, till exempel TV, dator och musikanläggning, i ett grenuttag med on/off-knapp kan du enkelt slå av alla apparater när du inte använder dem. Även laddare och lampor med transformator drar el om de sitter instuckna i en kontakt, oavsett om de används eller inte. Så kom ihåg att dra ur kontakten när du inte använder dem!

16 Vad är en kilowatt-timme? All elförbrukning i ditt hem mäts i enheten kilowattimme (kwh). 1kWh = 1000 watt använt i en timme. Exempel: En dammsugare på 1000 W som används i en timme = 1 kwh En 40 W glödlampa som lyser i 25 timmar = 1 kwh. Effekt (W) x Tid (h) = Energi (kwh) Hur mycket går det åt? I genomsnitt går ca 60 % av hushållets energi förbrukning till uppvärmning. Omkring 20 % går till varmvatten dusch, disk, etc. Resterande 20% går till hushållselen kylskåpet, tvättmaskinen, belysningen, spisen, diskmaskinen och alla andra elapparater. Medelanvändning under ett år för 4 personer boende i villa. Kontakta din kommunala energi- och klimatrådgivare om du har frågor om hur du kan minska din energianvändning, hur du kan spara pengar och samtidigt minska din miljö- och klimatpåverkan eller vilka tekniska lösningar du kan välja mellan.

17 Green Islands energiutredningar i samarbete med Kungliga tekniska högskolan. Rapporterna finns tillgänglig på Green Islands hemsida. Koldioxidutsläppsbesparing vid biogasproduktion Therese Camaj Ericson och Elin Lindblad Solvärme på Utö Johan Jakobsson och Johanna Stålered Effektivisering av kylsystem på Utö värdshus Anton Marmsjö och Victor Hoffman Hållbara uppvärmningsalternativ för vandrarhemmet på Finnhamn Malin Alros och Anna-Klara Hagberg Dimensionering av ett flispannsystem till vandrarhemmet på Finnhamn Mathias Lilja och Emma Ringqvist Biogasproduktion på Utö Jonathan Alm Energieffektivisering i livsmedelsbutiker i Stockholms skärgård Malin Ekman och Daniel Svärdsjö Hållbara uppvärmningsalternativ för Grinda värdshus Erik Jonsson och Anthony Abudaff Hållbara uppvärmningsalternativ för hotellstugorna på Grinda Mattias Tas och Yasin Elobeid Hållbart värmesystem i from av värmepump för Grinda Wärdshus Robin Askew och Arvid Rönnberg-Halvorsen Lund Energianalys av Lidö värdshus vandrarhem Albin Risfelt Hållbara isoleringsmöjligheter för vandrarhemmet på Grinda André Wassberg

18 Sopor eller materialåtervinning Materialåtervinning spelar en stor roll i ett hållbart samhälle. Det är viktigt att avfallet ses som en resurs och behandlas på rätt sätt. Vi konsumenter påverkar var vårt avfall hamnar och hur vår framtid ser ut. Genom att materialåtervinna så spar vi på jordens begränsade resurser. Det är idag mycket svårt om man vill öka sin återvinning av sorterat material i skärgårdsmiljö. Kommunen har inget lagligt ansvar att hämta sorterat material i skärgården, ansvaret ligger hos förpacknings och tidningsindistrin (FTI). FTI följer de av regeringen satta återvinningsmålen, mål som uppfylls på fastlandet. Bra, Bättre, Bäst Även om vi är bra på att återvinna, kan vi bli ännu bättre. Idag slänger vi 458,8 kg hushållssopor per person och år i Sverige, vilket är lika mycket som om man fyllde 36 Globen med sopor. Av det vi slänger skulle istället procent kunna återvinnas. Då skulle sopberget minska med globen. Cirka hälften av soppåsen består av matavfall. Om man istället komposterar matavfallet hemma på tomten skulle behovet av soptömning minska vilket också bidrar till minskade transporter. Vi behöver minska avfallsmängderna och låta avfallet ingå i ett kretslopp av återanvändning och återvinning. Kompostering och återvinning på Green Islands öarna Att kompostera sitt matavfall är ett enkelt sätt att minska mängden med avfall. Utifrån enkätundersökningen kan vi se att 58 % av de tillfrågade komposterar sitt matavfall.

19 Avfallstrappan I sverige jobbar vi efter en avfallshierarki eller den så kallade avfallstrappan. I avfallstrappan eftersträvar man i första hand att förebygga uppkomsten av avfall. Det kan vara att man förbättrar produktionsmetoder men också genom ett förändrat konsumtionsmönster. Det avfall som uppkommer ska i första hand återanvändas och i andra hand återvinnas. Återvinningen innebär att material, näring eller energi återvinns. Bland återvinningsmetoderna finns kompostering eller rötning av exempelvis matavfall, materialåtervinning genom sortering av exempelvis förpackningar samt förbränning av avfall som ger energi. Det avfallet som uppkommer ska i sista hand deponeras. Bygg din egen matkompost Tillverka trälådor efter mått som du själv bestämmer (finns enkla ritningar på internet). Räkna med ca 100 liter per person. Om lådorna tilläggsisoleras (minst 5 cm) med cellplastskivor för mark, så kan du minska volymen till liter per person. Överväg ett extra fack för smart förvaring av strömaterial. Tänk också på att den bör vara lätt att tömma. Använd inte tryckimpregnerat trä, utan impregnera själv med ex. Roslagsmahogny som man får genom att blanda lika delar linolja, trätjära och terpentin.

20 Vad är ekosystemtjänster? Naturen producerar en mängd resurser som vi människor nyttjar, allt från fisk i havet och timmer i skogen till näringsupptag, vattenrening och vackra miljöer att vistas i. De naturliga processer som producerar dessa resurser kallas ekosystemtjänster. I projektet Green Islands har vi gjort en kartering av ekosystemtjänster på öar, med fokus på tjänster som medvetet används och underhålls på öarna. Karteringen har gjorts utifrån kartmaterial, besök på öarna, samt intervjuer med öbor och en enkätundersökning med båtturister. FODERMARKER EN HOTAD NATURTYP Ängar och hagar som producerar foder för tamdjur var förr en av skärgårdens vanligaste markanvändningar. På senare tid har fodermarkerna minskat kraftigt, och med dem den mångfald av arter som är beroende av dem (en slåtteräng kan hysa fler arter per kvadratmeter än en regnskog). Foderproduktion är bara en av en många ekosystemtjänster förknippade med dessa marker, som också är viktiga för processer som näringsupptag och näringsretention som minskar näringsläckaget till Östersjön, vattenfiltrering och rening, och skadebekämpning och pollinering på närliggande odlade fält och trädgårdar. Fodermarkerna ger också så kallade kulturella ekosystemtjänster, dit till exempel estetiska och rekreativa värden hör. Sådana värden är typiskt svåra att beskriva men är ofta de viktigaste för både de boende på öarna och besökare. De kulturella ekosystemtjänsterna har även ekonomisk betydelse eftersom turistnäringarna är viktiga i skärgården idag. Vår enkätundersökning med båtturister visar tydligt att naturen förutom seglingen i sig är det viktigaste skälet att besöka skärgården, och på öarna är det främst stränder och det öppna traditionella kulturlandskapet som lockar besökarna. Detta visar på att det är viktigt att vårda och bevara det traditionella landskapet, inte bara ur naturvårds- och miljösynpunkt utan även av ekonomiska skäl.

21 EKOSYSTEMTJÄNSTER Ingmarsö På Ingmarsö finns delar av det öppna kulturlandskapet kvar, med en bredd av olika typer av naturbetesmarker: Öppna betesmarker, skogsbeten vilka kombinerar naturvärden och ekosystemtjänster förknippade med både skog och betesmarker, och betade strandängar. De senare kan, förutom att upprätthålla alla andra ekosystemtjänster förknippade med betesmarker, även fungera som naturliga näringsfilter mellan öns inland och Östersjön och bidra till att skapa goda lekområden för fisk. På Ingmarsö finns även ett flertal dammar och våtmarker i öns inland, något som bidrar till att producera fler ekosystemtjänster genom bl.a. ökad variation i landskapet, minskat näringsläckage eftersom vatten som transporterar näring dröjer sig kvar längre i landskapet innan det når havet, och ökad biodiversitet som producerar bl.a. tjänster relaterade till skadedjursbekämpning och pollinering. Ornö På Ornö finns en del av det öppna kulturlandskapet kvar, men stora delar av ön är idag täckta av skog eller utbredd bebyggelse. Ornö är också en av ytterst få öar i Green Islands-projektet där det idag alls bedrivs aktivt skogsbruk. Ön har ändå en stor bredd av olika typer av naturbetesmarker: Öppna betesmarker, skogsbeten vilka kombinerar naturvärden och ekosystemtjänster förknippade med både skog och betesmarker, och strandängar. De senare kan, förutom att upprätthålla alla andra ekosystemtjänster förknippade med betesmarker, även fungera som naturliga näringsfilter mellan öns inland och Östersjön och bidra till att skapa goda lekområden för fisk. Till detta kommer förekomsten av vägkanter i det öppna landskapet, som vid rätt skötsel underhåller biologisk mångfald och producerar ekosystemtjänster av samma slag som en slåtteräng. De rester av kulturlandskapet som finns kvar är delvis skyddade som naturreservat eller Natura 2000-områden, men sett till öns befolkning och storlek är det endast ett litet fåtal markägare/förvaltare som aktivt underhåller traditionell markanvändning på ön dessa är därmed otroligt viktiga för att bevara både öns naturvärden och de ekosystemtjänster som är förknippade med traditionella fodermarker.

22 Utö På Utö finns en del av det öppna kulturlandskapet kvar, men större delen av ön är skogstäckt. För tillfället bedrivs inget aktivt skogsbruk, men det har gjorts tidigare och det finns önskningar om att bruket ska återupptas. Turismen är omfattande på Utö och då mycket av de rekreativa värdena är förknippade med skogen bör man ta stor hänsyn till detta vid eventuellt skogsbruk. Norra delen av Utö är skyddad som naturreservat, och har höga naturvärden i form av kalkgynnad flora och goda fågel- och fjärilslokaler (för bl.a. apollofjäril). På de södra delarna av ön finns mer av det öppna landskapet bevarat än i norr, men även här är skogen dominerande. Det är viktigt att de öppna betesmarker som finns kvar bevaras som en viktig del i kulturlandskapet för trots skogens dominans på ön, och trots att Utö genom gruvbyn har ett större utbud av aktiviteter och besöksmål utöver naturen än de flesta andra öar i Green Islands-projektet, så klassas just det öppna traditionella landskapet av båtturisterna som en av öns viktigaste egenskaper vid val av aktiviteter. Det är här värt att påpeka att skötselplanen för Utö naturreservat är ganska gammal, och en utvärdering och revidering av planen vore önskvärd för den ska fungera som beslutsunderlag för åtgärder i reservatsområdet. Skötselplanen har idag ett starkt fokus på jaktbart vilt, fågel och fisk, medan till exempel skyddsvärd flora i kalkstråken och ryggradslösa djur som insekter inte alls nämns. Apollofjäril

23 Askö Askö är den ö i Green Islands-projektet där det proportionellt sett finns mest kvar av traditionell markanvändning, med en mycket stor variation av olika typer av fodermarker som betad skogsmark, öppna betesmarker, strandängar och slåtterängar. Både de stora arealerna av betesmark och de många olika marktyperna bidrar till ett rikt och varierat landskap med höga naturvärden och stor biologisk mångfald. Askö har också många olika typer av stränder, där i synnerhet de långa sandstränderna lockar många besökare sommartid. Askö har också artrika och skyddsvärda undervattensmiljöer, och på ön finns Askölaboratoriet (Stockholms universitets Östersjöcentrum) som både utgör en viktig närvaro på ön med ett 80-tal besökande forskare varje år, och som genom den forskning som bedrivs gör Askös havsmiljö till den mest välundersökta i Green Islands-projektet. Hela Askö är skyddad som naturreservat och som Natura 2000-område, och ön ingår också i ett marint skyddsområde. HAVSMILJÖ OCH BÅTTURISM En enkätundersökning om båtturisters attityder till miljöfrågor i Östersjön visar tydligt att naturupplevelsen är det centrala för båtturisterna. Undersökningen visar också att i synnerhet algblomningar oroar båtturister och är de främsta anledningarna till att man avstår från vattenaktiviteter såsom bad, fiske och segling.

24 Green Islands Hållbar utveckling i levande skärgård Green Islands vill lyfta frågan vad varje enskild person kan göra för val som är fördelaktiga för den lokala men även globala miljön. Projektet vill försöka visa på goda exempel som också går att räkna hem ekonomiskt. Förutom att hålla lokala informationsmöten om dessa frågor så har det arrangerats möten inne i Stockholm. Inom ramen för projektet har det tagits fram en utställning bestående av 8 informationsboxar som beskriver olika problemställningar kring Östersjöns miljö. Utställningen är mobil och kommer visas på olika publika platser. Via projektets hemsida kan man hitta information som tagits fram under projektets gång. Här kommer det även presenteras data från de olika öarna angående koldioxidutsläpp och ekosystemtjänster. Miljöbeskrivning I denna miljöbeskrivning presenteras en del av resultatet från projektet på ett kortfattat och enkelt sätt. Tanken är att du som öbo, fritidsboende eller besökare ska kunna få lite konkreta tips och råd om vad du kan göra för din närmiljö i skärgården. Vi hoppas att det kan inspirera till aktiva val i din vardag som möjliggör en fortsatt attraktiv miljö för nuvarande och kommande generationer. EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND INVESTING IN YOUR FUTURE Publikationens innehåll speglar författarens åsikter och förvaltande myndighet kan inte hållas ansvarig för den information som publiceras av projektdeltagarna.