Riskanalys av material och leverantörsled i Kungsbrohuset. En rapport av Swedwatch på uppdrag av Jernhusen mars 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riskanalys av material och leverantörsled i Kungsbrohuset. En rapport av Swedwatch på uppdrag av Jernhusen mars 2011"

Transkript

1 Riskanalys av material och leverantörsled i Kungsbrohuset En rapport av Swedwatch på uppdrag av Jernhusen mars 2011

2 Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar Sveriges fastighetsbestånd av stationer, kontor, underhållsdepåer och godsterminaler längs den svenska järnvägen. Då Jernhusen står inför stora investeringar i järnvägsrelaterade byggnader har företaget konstaterat att det finns en klar risk för missförhållanden i produktionsledet, såväl vid råvarubrytning som i uppförandeskedet vid nyproduktion av byggnader. Med anledning av detta har Jernhusen beställt denna riskanalys av ett redan genomfört byggprojekt för att klarlägga var riskerna finns vid nyproduktion. Swedwatch är en religiöst och politiskt obunden organisation som granskar svenska företag som verkar i låglöneländer. Swedwatch är icke vinstdrivande och alla rapporter är offentliga. Organisationens syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden, att uppmuntra föredömen, sprida kunskap och i en öppen dialog samverka med svenska företag och myndigheter så att större uppmärksamhet ägnas åt dessa frågor. Denna riskanalys är gjord på uppdrag av Jernhusen. Research for Sustainable Business 2

3 Innehåll INNEHÅLL INTRODUKTION RISKANALYS AV MATERIAL STÅL BETONG GLAS GIPS RISKANALYS AV PRODUKTER OCH TJÄNSTER TRÄ ELEKTRONIK STEN LOKAL ARBETSKRAFT SAMMANFATTNING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER

4 1. Introduktion Denna rapport syftar till att belysa de sociala och miljömässiga risker som är förknippade med produktionen av de viktigaste materialslag och produkter som ingår i husbyggen. För att göra en rimlig avgränsning och en så relevant riskanalys som möjligt kom Jernhusen och Swedwatch överens om att ett konkret fall skulle studeras; Kungsbrohuset i Stockholm. Analysen gäller de material och leverantörer som har ingått i bygget av denna fastighet. I den utsträckning som andra projekt använder samma material och leverantörer är dock informationen relevant även för Jernhusens verksamhet generellt. Kungsbrohuset inhyser Jernhusens huvudkontor och invigdes den 6 maj Fastigheten har en stark miljöinriktning och är ett profilprojekt för företaget. Hänsyn har tagits till kraven för tre olika miljöcertifieringssystem och klassning av fastigheter. En av dem, ett nytt svenskt miljöklassningssystem, tar inte bara hänsyn till energikraven utan fokuserar även på de anställdas arbetsmiljö. Ett annat led i miljöarbetet är att mellan fem och tio procent av uppvärmningen ska komma från Centralstationens överskottsvärme. Uppdraget har genomförts av organisationen Swedwatch på uppdrag av Jernhusen. Swedwatch har fokuserat på de fyra värdemässigt största materialen som användes för att bygga Kungsbrohuset: glas, järn, betong och gips. Dessa material levererades av de i bygget tre största leverantörerna: Fasadglas Bäcklin AB (glasfasad), Contiga AB (stomme av järn och betong) och Allerskog & Kranz AB (byggtjänster och produkter, bland annat gipsväggar). Ekonomiskt sett följer sedan inköp och installation av El, VVS, värme, sanitet, och luftbehandling. Golv, hissar, platt och sten är andra stora material- och produktgrupper. Sex av de tio största leverantörerna till Kungsbrohuset är medelstora, relativt specialiserade stockholmsbaserade bygg- eller tjänsteföretag. Övriga fyra är Contiga, som ägs av ett norskt systerföretag. Bravida, som installerade el, VVS och ventilation, är ett storföretag som ägs av ett riskkapitalbolag baserat på Jersey. Hercules grundläggning är helägt av byggkoncernen NCC. Cramo är ett storföretag etablerat i ett flertal länder i Europa och ägt av ett finländskt moderbolag. Cramo hyr ut maskiner, utrustning, flyttbara lokaler med mera till byggprojekt. Under den inledande workshopen diskuterades de risker som finns i inköpen av betydelsefulla produktgrupper till ett hus. Det gäller exempelvis elektronik, sten och trävaror inklusive golv. Swedwatch gjorde bedömningen att även om kostnaderna är mindre för dessa varor än för de tunga byggmaterialen är de i högre utsträckning tillverkade i låglöneländer och därmed med stor sannolikhet förknippade med större sociala och miljömässiga risker. Jernhusen och Swedwatch kom dock överens om att de ekonomiskt viktigaste materialslagen skulle analyseras i första hand, för att därefter i mån av tid låta även de andra produktgrupperna ingå i riskanalysen. Då det kunde konstateras att två av de fyra materialslagen, betong och gips, varken innebar större sociala eller miljömässiga risker (undantaget klimatpåverkan) lades även de tre produktgrupper som tidigare diskuterats till i analysen. På dessa områden har analysen inte utgått specifikt från Kungsbrohuset utan bygger på mer generella antaganden. Alla de största leverantörerna till Kungsbrohuset levererar, i större eller mindre utsträckning, både varor och tjänster. Utan att ha detaljerade siffror är det vid en läsning av projektets transaktionslista tydligt att en stor del av den totala kostnaden för att uppföra Kungsbrohuset 4

5 utgörs av tjänster, alltså underentreprenörer som planerar och utför själva byggnationen. I många fall rör det sig om personal med kollektivavtal anställd i Sverige och i de fallen är bedömningen att riskerna för bristande arbetsvillkor är små. Samtidigt är det väl känt att svartarbete och illegal företagsamhet är ett problem i byggbranschen och av det skälet tas även risker i relation till lokal arbetskraft på byggarbetsplatsen upp som en del av riskanalysen. Researchen som ligger till grund för rapporten har gjorts under oktober och november Riskanalys av material 2.1 Stål Huvudleverantör av stommen till Kungsbrohuset var Contiga, ett norskägt medelstort företag (knappt 200 anställda) med bas i Norrtälje norr om Stockholm. Contiga är en ledande producent av stål- och betongstommar av så kallad prefabtyp. Företaget levererade 1400 ton stålstomme till bygget och är den andra största leverantören till Kungsbrohuset totalt. Materialet stål är en legering av järn och kol, med järn som basmaterial. I produktionsprocessen tillsätts också andra legeringsämnen som krom, nickel och molybden, för att ge stålet önskade egenskaper. Rent järn förekommer mycket sällan, men i förening med andra grundämnen är järn det fjärde vanligaste grundämnet i jordskorpan. Järn utvinns ur järnmalm som bryts i både öppna och underjordiska gruvor. Vanligast är öppna så kallade dagbrott. Järnmalmen reduceras till järn i en masugn som producerar råjärn som sedan, vanligen i flytande form, går vidare till stålverket. Stål kan också produceras genom smältning av stålskrot. Runt en tredjedel av den svenska stålproduktionen är skrotbaserad. SSAB är den enda svenska producenten av stål från järnmalm och de köper all malm från LKAB i Kiruna. Övriga producenter tillverkar av skrot som delvis är importerat. När det gäller järnmalm har Ukraina, Ryssland, Kina, Australien och Brasilien de största reserverna. Det land som bryter mest järnmalm idag är Kina, följt av Brasilien, Australien, Indien och Ryssland. Kina är också det land som importerar mest med närmare hälften av den totala importen. Två länder, Australien och Brasilien, dominerar exporten och står för en tredjedel var av den exporterade mängden järnmalm. Därefter kommer Indien, med 12 procent, Sydafrika fyra, och Kanada tre procent av exporten. 1 Dessa fem länder representerar därmed mer än 85 procent av den exporterade mängden järnmalm i världen. Kina står för närmare 50 procent av den totala världsproduktionen av stål och är det överlägset största producentlandet, mer än fem gånger större än tvåan, Japan. Därefter följer Ryssland, USA, Indien och Sydkorea. Sverige exporterar mer stål än vad som importeras, räknat i värde. Runt 85 procent av stålverkens leveranser av handelsfärdiga stålprodukter exporteras. Viktigaste handelspartnern är EU, framför allt Tyskland. Ungefär lika mycket, 85 procent, av det stål som används i Sverige 1 Statistik från U.S. Geological Survey: Information hämtad

6 importeras. Det gäller både enklare stålprodukter som armeringsjärn och plåtar, och mer avancerade produkter. Mer än 90 procent av det stål som importeras till Sverige kommer från andra europeiska länder. Stålimporten från Asien är mycket liten. 2 De största europeiska stålproducentländerna är Tyskland, Italien, Spanien, Frankrike och Storbritannien. 3 Figur 1: Karta över järnmalmsproduktion och handelsvägar. De största järnmalmsproducerande länderna markerade i rött, med mörkare nyans för större produktion. Blå pilar visar import, svarta pilar visar export. Contiga köper sina profiler från grossisterna BE Group Sverige AB och Tibnor, och vet via intyg att tillverkningen görs i Europa. I storleksordning sker denna import från Tyskland, Storbritannien och Holland. Profilerna förädlas och projektanpassas i fabriken i Norrtälje. Enligt Tibnor och BE Group kommer mer än 90 procent av deras material från skrot och återvunnet stål i Europa. Järnmalm handlas annars både på en så kallad spotmarknad och genom avtal med gruvbolag. Största producenter i Europa är italienska Gruppo Riva, tyska ThyssenKrupp och globala ArcelorMittal som har hälften av sin produktion i Europa. Den europeiska stålindustrin importerar nära 90 procent av den malm som används i produktionen. Det enda bolag som bryter järnmalm i Sverige är LKAB, som hämtar malmen ur fyndigheter i Kiruna och Malmberget. På global nivå dominerar tre stora gruvföretag, Vale, Rio Tinto och BHP Billiton som tillsammans står för mer än 35 procent av världens järnmalmsproduktion och kontrollerar 61 procent av den sjöburna handeln Statistik från Jernkontorets årsberättelse df Information hämtad Statistik från den europeiska stålorganisationen Eurofer Figures/Figures/EU-Crude-steel-production Information hämtad Information hämtad

7 Miljömässiga och sociala risker De direkta miljöriskerna när det gäller brytning av järnmalm är relativt små i jämförelse med många andra mineraler. Jämfört med sulfidmalmer som koppar, zink eller bly innebär brytningen av en järnoxid betydligt mindre miljöpåverkan. På grund av att mängden järn i järnmalm är relativt stor är avfallsmängden mindre än hos andra malmer. Eftersom malmen är magnetisk är det också förhållandevis lätt, om än energikrävande, att få ut den värdefulla mineralen utan stora mängder kemikalier. Inte heller lakning från giftiga dammar, som är ett stort problem i relation till brytning av exempelvis guld och silver, är relevant för järnmalm. 5 En brytning med acceptabla konsekvenser för människa och miljö kräver ett aktivt arbete med miljöskydd. Öppna gruvor, så kallade dagbrott, är alltid ett stort ingrepp i miljön med risk för negativ påverkan på biologisk mångfald, mark- och vattenkvalitet. 6 Brytning av järnmalm i dagbrott kan avge damm som i kontakt med fukt ger upphov till surt regn. Järnhalten i marken kan också öka i närheten av gruvor. I underjordiska gruvor används sprängämnen som kan utgöra en risk både för människor och för miljö. Att ta fram järn ur malmoxider kräver en stor energiinsats vilket gör stålproduktion, framför allt ur malm (skrotbaserad tillverkning är mindre energiintensiv), mycket energikrävande. Dessutom används stora mängder kol och koks. En betydande miljörisk när det gäller brytning och framställning av järn är därför klimatpåverkan. På global nivå står stålindustrin för 3-4 procent av de totala människoskapade utsläppen av växthusgaser. 7 Järn är samtidigt den för det industrialiserade samhället viktigaste metallen och står för runt 95 procent av alla metaller som används. Ett uppmärksammat och mer långsiktigt problem är de stora mängder vatten som används i järnverk, särskilt i länder och regioner med hög befolkningstäthet och knappa vattenresurser. Exempelvis är flera planerade nya järnverk i Indien försenade på grund av stora protester. Det vatten som går åt i ett av dessa planerade projekt är lika mycket som krävs för att odla en miljon ton ris per år, tillräckligt för att föda 9 miljoner människor. Men riset är värt 0,3 procent av stålet. 8 Konflikten är uppenbar. En analys av de globala flödena av stål och järnmalm visar tydligt att det nuvarande systemet inte är hållbart. På kort sikt har de omfattande sjötransporterna störst potential att effektiviseras. Transporterna står idag för procent av de totala koldioxidutsläppen för stålproduktion. På längre sikt är det nödvändigt att hitta alternativ till de fossila bränslen som används i stålverk och öka andelen återvunnet järn Intervju med Per Weihed, professor i malmgeologi, Luleå tekniska universitet, den 24 nov Se bl a Ecos, Aug/Sep 2006 Supplement, p Information hämtad Bloomberg Businessweek; 10/11/2010, Issue 4199, p20-21 Yellishetty, Mohan, P.G. Ranjith and A. Tharumarajah, Iron ore and steel production trends and material flows in the world: Is this really sustainable?, Resources, Conservation and Recycling, , p

8 Sociala risker vid brytning av järnmalm Även om järnmalm inte är en av de mer problematiska malmerna att utvinna är gruvbrytning i allmänhet alltid förknippat med risker gällande miljöaspekter, arbetare och lokalbefolkning. Förutom tydliga sår i jordskorpan med habitatförstörelse som följd, kan också gruvavfallet orsaka försurning och utsläpp av tungmetaller som finns bundna i malmrester. När det gäller arbetsvillkor är det känt att flera av de stora producentländerna av järnmalm, inte minst Brasilien och Indien, har problem med bristande kontroll och efterlevnad av både internationella överenskommelser och lokal lagstiftning. Arbetsförhållandena i gruvor är ofta undermåliga, med otillräckligt miljö- och säkerhetsarbete, låga löner, stor andel tillfälliga arbetare, bristande fackliga rättigheter och i vissa länder även ett utbrett inslag av barnarbetare. 10 Risken för intressekonflikter om land och resurser i de fall då gruvan anläggs i bebodda områden, eller då gruvdriften påverkar människornas möjlighet till försörjning, har tagits upp tidigare. Vale SA, det brasilianska företag som är världens största järnmalmsproducent och kontrollerar närmare 90 procent av järnmalmsexporten från Brasilien, är hårt kritiserat för bristande respekt för mänskliga rättigheter och miljö. Allvarliga miljöbrott som förstörelse av vattenresurser, verksamhet i naturskyddsområden och miljöfarliga utsläpp rapporteras från delstaten Minas Gerais. I delstaten Pará i norra delen av landet nära Amazonas, kritiseras företagets järnmalmsbrytning för att bland annat bidra till prostitution och sjukdomar Powering the mobile world cobalt production for batteries in the DR Congo and Zambia. Swedwatch/MakeITFair Se även Information hämtad Information hämtad

9 FAKTA GRUVPRODUKTIONSBOLAG/JÄRNMALM Rio Tinto Rio Tinto är sedan 1995 en sammanslutning mellan de två företagen Rio Tinto Plc och Rio Tinto Limited, med huvudkontor i Storbritannien respektive Australien. Gruvbolaget är börsnoterat i bägge länderna. Rio Tinto producerar framför allt aluminium, koppar, diamanter, energiprodukter, guld, industriella metaller och järnmalm. 90 procent av bolagets tillgångar finns i Nordamerika, Australien och Europa. Rio Tinto har även verksamhet i Sydamerika, Asien och södra Afrika. Sammanlagt verkar Rio Tinto i över 50 länder världen över. Rio Tinto är en av grundarna till ICMM (International Council on Mining and Metals), ett initiativ som representerar de ledande aktörerna inom gruv- och metallindustrin för att stärka deras engagemang och arbete för hållbar utveckling. Rio Tinto har engagerat sig i de flesta av ICMM:s aktiviteter, särskilt ledande har de varit i arbetet kring miljöpåverkan av gruvdrift och samarbete med ursprungsfolk. Rio Tinto är också medlem i the Voluntary Principles on Security and Human Rights som ger vägledning inom områdena säkerhet och mänskliga rättigheter till företag i utvinningsindustrin. Rio Tinto är även medlem i diverse andra initiativ, exempelvis Global Compact. Rio Tinto har anklagats för att bidra till allvarlig negativ miljöpåverkan i strid mot FN:s konvention om biologisk mångfald i och med sitt samarbete med gruvbolaget Freeport-McMoran Copper & Gold Inc. i Grasberggruvan i Indonesien. Bägge bolagen kritiseras för att deponera gruvavfall ned i floder runtom gruvan med stora miljöföroreningar som följd. År 2008 valde Statens pensjonsfond i Norge att dra tillbaka sina investeringar i Rio Tinto. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna, som också har investeringar i bolaget, har sedan 2008 en pågående dialog med Rio Tinto genom sitt samarbete Etikrådet. Källa: Rio Tintos hemsida, Etikrådets årsrapport 2009, Norska Finansdepartementet. BHP Billiton BHP Billiton består sedan 2001 av de två företagen BHP Billiton Plc och BHP Billiton Limited, med huvudkontor i Storbritannien respektive Australien. Bolaget är börsnoterat i bägge länderna. BHP Billiton producerar bland annat aluminium, kol, koppar, mangan, järnmalm, uran, nickel, silver samt titan. BHP Billiton är världens största resursutvinningsbolag med över 100 opererande verksamheter i 25 länder runtom i världen. BHP Billiton är medlemmar i ett flertal olika initiativ, såsom ICMM, the Voluntary Principles on Security and Human Rights samt Global Compact. I sitt hållbarhetsarbete fokuserar BHP Billiton på områdena hälsa, säkerhet, miljö och lokala samhällen (HSEC). Den händelse som BHP Billiton har kritiserats allra mest för är företagets dåvarande verksamhet i Ok Tedi-gruvan i Papua Nya Guinea stämdes företaget av lokala landägare i Papua Nya Guinea för att ha bidragit till miljöförstöring efter att gruvavfall deponerats i omkringliggande floder i området runt gruvan. BHP Billiton har sedan dess blivit stämda åtskilliga gånger på grund av denna händelse drog sig företaget ur gruvverksamheten i Papua Nya Guinea. AP-fondernas har investeringar i bolaget och Etikrådet har å deras vägnar genomfört en dialog med BHP Billiton. Anledningen till dialogen var kränkningar av rätten att teckna kollektivavtal i Australien. Dialogen avslutades 2008 då bolaget bekräftade att alla individuella avtal ska ha fasats ut till 1 januari Källa: BHP Billitons hemsida, Business and Human Rights Resource Center. Vale Vale är det näst största gruvbolaget i världen och är verksam i 38 länder fördelat på sex kontinenter. Vale har sitt huvudkontor i Brasilien och producerar bland annat järnmalm, pellets, nickel, koppar, kol, aluminium och bauxit. Företaget skapades av brasilianska regeringen 1942 och blev ett privat företag Vale är medlemmar i Global Compact och ICMM. Inom ICMM har Vale varit särskilt engagerade i frågor rörande ursprungsfolk samt gruvindustrins påverkan på klimatförändringar gick gruvarbetare anställda av Vale i Brasilien och Kanada ut i strejk i protest mot företagets bristfälliga anställningsvillkor och arbetsförhållanden. Fackförbunden som stod bakom strejken var IMF, ICEM och USW. Källor: Vales hemsida, ICMM:s hemsida, IMF:s hemsida. 9

10 Figur 2: Sammanfattning av risker i leverantörskedja, stålproduktion. Bristande arbetsförhållanden Konflikt om naturresurser Miljöförstöring vid dagbrott Stora utsläpp av växthusgaser Brytning av järnmalm Transport Produktion stålbalkar Transport Förädling Anpassning Brasilien, Australien, Indien Europa, ffa Tyskland, Storbritannien och Holland Sverige, Norrtälje Åtgärder Sammanfattningsvis är det Swedwatchs slutsats att de miljömässiga och sociala riskerna med stålinköpen till Kungsbrohuset är låga till medelstora. Vi rekommenderar ändå att Jernhusen undersöker djupare var bolagets andra leverantörerna av stål köper in järnmalmen (får spårbarhet ner till gruvan) samt påbörjar kravställan nedåt i leverantörsledet. Swedwatch föreslår Jernhusen att: 1. Leverantörerna ska kunna uppvisa spårbarhet ned till järnmalmsbrytningen via underleverantörerna, om det inte är återvunnet material. I de fallen det är återvunnet material bör spårbarheten nå till återvinningsstationen/skrotuppsamlingen. 2. Utveckla och anta en policy där det framgår att Jernhusen verkar för en god standard i utvinningen av mineraler i enlighet med MakeITFair s principer (se bilaga). 3. Utveckla en systematisk uppföljning av denna policy genom samtal med leverantörer och underleverantörer. 10

11 2.2 Betong Betong består av sten, grus, sand, cement (kalksten och lera) och vatten. Både brytning av sten och tillverkning av cement är oftast lokala verksamheter. Cement produceras i nästan alla världens länder. Användningen är starkt relaterad till ekonomisk tillväxt och byggnadsaktivitet. Globalt står Kina för runt hälften av världsproduktionen. Figur 3: Karta över betongproduktion. Cement tillverkas, förenklat uttryckt, genom att kalksten och märgelsten (lerblandad kalksten) krossas och mals till ett fint mjöl som hettas upp och omvandlas till cementklinker. Miljöpåverkan sker dels genom själva stenbrotten och dels genom den energikrävande tillverkningsprocessen som bidrar till utsläpp av växthusgaser. Vid tillverkningen bildas koldioxid, dels från förbränningen och dels från den kemiska processen. Cementindustrin står för runt tre procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. På global nivå ligger den mellan fyra och fem procent. 12 Samtidigt är betong, enligt branschen, det energisnålaste materialet vid hänsyn till en byggnads hela livscykel. En möjlig framtida risk gällande betong berör ursprunget av det kalk som används i cementen. För närvarande kommer kalken från Gotland och där kommer snart nya kalkbrott att öppnas i Bunge på Gotland. De två dagbrotten, 170 respektive 60 hektar stora, kommer att ligga nära varandra i omedelbar närhet till två Natura 2000-områden med rikt fågelliv, hög biologisk mångfald och flera ovanliga arter. Projektet är hårt kritiserat och det finns överhängande risker att yt- och grundvattenflödena kan påverkas både av själva täktverksamheten och när gruvan läggs ned. Buller, damm och vibrationer från verksamheten kan också komma att störa fågellivet. Flera instanser, däribland Naturvårdsverket, och organisationer såsom Naturskyddsföreningen, har kritiserat satsningen. Dock har gruvbolaget fått rätt att starta 12 Information från Svensk Betong Information hämtad

12 verksamheten. Det finns en risk att kalkstenen till cementen inom en snar framtid kan komma från detta stenbrott. 13 Huvuddelen av den betong som användes i bygget av Kungsbrohuset är del av den prefabstomme som levererades av Contiga. Detta gör att Contiga är den största leverantören inte bara av järn/stål utan också av betong i det undersökta projektet. Contiga blandar sin betong i egen blandare i företagets fabrik i Norrtälje. Stenen kommer från Roslagen och cementen köps från Cementa. Tillverkningen av den cement som Cementa levererar sker på Öland i Degerhamn, i Skövde och på Gotland i Slite. 14 Den kvalitet som Contiga använder sig av produceras på Gotland, där också kalkstenen bryts. Det finns inget som tyder på att andra leverantörer skulle använda råvaror någon annanstans ifrån, vilket gör materialet betong till en helt nationell affär. Swedwatch gör därför bedömningen att riskerna för större miljö- och sociala problem är små. Figur 4: Sammanfattning av risker i leverantörskedja, betongproduktion. Stora utsläpp av växthusgaser Brytning av sten, grus och sand Tillverkning av cement Blandning av betong Sverige Åtgärder Det är Swedwatchs bedömning att miljöriskerna förknippade med tillverkningen av den betong som levererades till Kungsbrohuset är små men att utsläppen av klimatgaser är betydande och bör adresseras. Risken för bristande arbetsvillkor eller andra sociala aspekter bedöms vara små. Swedwatch rekommenderar att Jernhusen som en del av arbetet med sin miljöpolicy kommunicerar till Cementa att man önskar se energieffektiviseringar i produktionen av cement och att processen på sikt sker med förnyelsebar energi. 13 Information hämtad från Naturskyddsföreningens hemsida 7 januari 2011, samt från Miljöaktuellt, nummer 10/ Information från HeidelbergCements hemsida Information hämtad

13 2.3 Glas För Kungsbrohuset medför glas den enskilt största byggkostnaden. Glas har tillverkats i 9000 år men har från 1900-talet fått utvidgad funktion och används inte längre bara som fönsterglas utan också som byggmaterial. Fönster- eller planglas tillverkas huvudsakligen genom den så kallade floatmetoden som innebär att glasmassan flyter ut på ett tunt lager av tenn och därigenom får en helt plan yta på båda sidor. De råmaterial som används är kvartssand (73 procent), natriumkarbonat (15 procent), kalk (10 procent) och andra tillsatser som magnesium, aluminium och järn (2 procent). 15 Idag pratar man om glas som ett grönt material genom dess flexibla och isolerande egenskaper som gör att bra strålning släpps in, dålig stängs ute och dagsljuset maximeras bland annat. Huvudleverantör till Kungsbrohuset är Fasadglas Bäcklin AB, ett privatägt stockholmsbaserat medelstort företag. Fasadglas Bäcklin är oberoende av enskilda leverantörer men har tre huvudleverantörer av glas, Glaverbel (AGC Glass Europe), Pilkington och Saint Gobain Emmaboda Glas. I Kungsbrohuset används en mängd olika typer av glas. Den ekonomiskt viktigaste sorten är det isolerglas som sitter innanför fasadglaset. Det levererades av Emmaboda. Emmaboda fönsterglasbruk ägs sedan 1974 av Saint Gobain, ett av världens hundra största företag med anställda i fler än 1400 bolag över hela världen. Verksamheten är organiserad så att glasråvara levereras från Saint Gobains europeiska fabriker och förädlas i Emmaboda till olika funktioner och design. Som många andra marknader i mitten av förädlingskedjan domineras marknaden för så kallat floatglas av ett fåtal globala företag. De tre koncerner som levererar till Fasadglas plus amerikanska Guardian Industries producerar nästan 70 procent av världens floatglas. Den här typen av glastillverkning är mycket kapitalintensiv och en produktionslinje drivs dygnet runt i mellan tio och femton år. Produktionen är högt automatiserad och alltså inte arbetsintensiv. Råvaru- och energikostnad har var för sig samma betydelse som kostnaden för arbetskraft. Eftersom glas är tungt och relativt billigt är distributionskostnaderna betydande. Därför transporteras glas sällan längre än 20 till 60 mil på land. Om fabrik och slutdestination är nära en hamn kan det vara lönsamt med längre sjötransporter. 16 Det betyder att fasadglas, liksom i fallet Emmaboda, som används i Sverige, i regel produceras i Europa Information från Pilkington, Grundläggande om glas: samt AGC Glass Europe: Information hämtad Flat Glass Industry and Global Market Structure, a paper by Glass and Glazing Association of Australia, Information hämtad

14 Figur 5: Karta över glasproduktion (kvartssand). Svarta pilar visar export. Miljömässiga och sociala risker När det gäller råvaran kvartssand finns den i relativt stor omfattning i de flesta delar av världen och bryts också i alla industrialiserade länder. Störst produktion har USA, som också med stor marginal är den största exportören, följt av Italien och Tyskland. De reserver som finns beskrivs som stora. Sand bryts i princip uteslutande i dagbrott eller genom muddring och har, utöver att verka störande på närområdet, oftast begränsade miljöeffekter. 17 Samtidigt konkurrerar stora dagbrott med annan markanvändning och kan också ha negativ påverkan på erosion, fiskestammar, samt öka risken för jordskred och översvämningar. Bland annat av dessa anledningar har flera länder i Asien förbjudit export av sand. 18 När det gäller påverkan på människor innebär brytning och hantering av kvartssand stora risker. Den sten med extremt hög kvartshalt som används i glasindustrin ger vid brytning och bearbetning upphov till ett hälsovådligt damm. Det speciella med kvarts är att partiklarna är extremt små och dessutom kristallformiga vilket gör att de både kommer långt ner i lungorna och har lätt för att fastna. Kvarts klassas därför som ett hälsofarligt kemiskt ämne och kan vid långvarig exponering orsaka den dödliga lungsjukdomen silikos, eller stendammslunga. 19 Att jobba i en sådan miljö kräver omfattande skyddsutrustning och regelbundna läkarundersökningar för att symtom på luftvägsirritation tidigt ska kunna upptäckas. Att detta är en risk även i västeuropa visar exemplet Fyleverken i Sjöbo kommun som så sent som 2006 fick hård kritik för brister i arbetsmiljön och misstänkt miljöbrott, bland annat kopplat till risken för silikos USGS Minerals Information, Silica Statistics and Information Information hämtad Artikel i The Economist den 8 okt Information hämtad Information hämtad Information hämtad

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Södertälje kommuns och dess bolags uppförandekod 1 Har ert företag en egen uppförandekod? Om ja, vänligen ladda upp er egen uppförandekod. 2 Har ert företag

Läs mer

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23 Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Stockholm, 11 februari 2015 emma.nolte@tcodevelopment.com Agenda Kort om TCO Development IT produkter har stor miljö och social påverkan Kraven i TCO Certified

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

HÅLL BARHETS REDO VISNING

HÅLL BARHETS REDO VISNING HÅLL BARHETS REDO VISNING IL Recycling tar hand om allt som blir över. Vi samlar in och bearbetar restprodukter och säljer returråvara till industrin. Vi utför även sekretesshantering, renhållning och

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Ingen solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Vi reser mer än någonsin Rese- och turismsektorn är en av världens största branscher och står för nio procent av världens BNP.

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Lineo 1 Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2012-11-01 Artikel-nr/ID-begrepp

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Boliden. Hållbar utveckling

Boliden. Hållbar utveckling Boliden Hållbar utveckling Metaller för det moderna samhället Metaller finns i stort sett överallt i våra liv. Faktum är att det i stort sett inte finns någon vara eller tjänst som inte innehåller metaller.

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

HL Displays miljöarbete. . Vårt arbete hittills och kommande utmaningar

HL Displays miljöarbete. . Vårt arbete hittills och kommande utmaningar HL Displays miljöarbete. Vårt arbete hittills och kommande utmaningar HL Displays miljöarbete Alla våra aktiviteter baseras på HL Displays miljöarbete. Det strategiska perspektivet läggs fast på koncernnivå

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Källa USGS Källa USGS Källa USGS Källa USGS Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Pär Weihed Professor Malmgeologi Luleå tekniska universitet KVA Inspirationsdagar - Jordens resurser

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Canons program för återvinning av tonerkassetter Canons program för återvinning av tonerkassetter Först i världen med att tillverka och dessutom återvinna tonerkassetter År 1982 tillverkade Canon som första företag tonerkassetter med allt-i-ett för personkopiatorer.

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 2214:2 Varunamn weber.floor 140 nova Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1 Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 2 Det finns flera

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november!

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november! metaller och mineral Nästa nummer kommer i november! Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 213 Prospekteringstakten lägre under 213 Prognoserna för helåret 213 pekar på att investeringsnivån

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan Miljöinformation Miljöinfoinformation 1. Inledning 1.1 Om detta dokument 1.2 Om Fjäråskupan 2. En fläktkupas livscykel 3. Råvaror 3.1 Materialsammansättning 3.2 Fläktsystemet 3.3 Elektronik & belysning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer