STRUKTURANALYS LÅNGSIKTIGA TRENDER SOM PÅVERKAR INTERNATIONELL OCH SVENSK SJÖFART. Analys & Strategi. Rapportnummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STRUKTURANALYS LÅNGSIKTIGA TRENDER SOM PÅVERKAR INTERNATIONELL OCH SVENSK SJÖFART. Analys & Strategi. Rapportnummer 2014-10-31"

Transkript

1 STRUKTURANALYS LÅNGSIKTIGA TRENDER SOM PÅVERKAR INTERNATIONELL OCH SVENSK SJÖFART Rapportnummer Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. WSP Sverige AB Besöksadress: Ullevigatan 19 Box Göteborg Tel: E-post: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Analys & Strategi

3 Innehåll 1 BAKGRUND Syfte Metod LÅNGSIKTIGA TRENDER Globala trender Europeiska trender Trender nationellt SVENSKA HAMNAR BRANSCHANALYSER Gruvindustrin Järn- och stålindustrin Skogsindustrin Bilbranschen Oljeindustrin Containerbranschen Passagerartrafik SCENARIOS ANALYS OCH SLUTSATSER BILAGA 1 REFERENSER Analys & Strategi

4 1 Bakgrund Sjöfartsverket grundar sitt strategiska arbete på att bevaka och analysera vilka förändringar som sker i myndighetens omvärld. Genom att ha kunskap om trender och särskilda händelser och hur dessa påverkar verksamheten, görs en analys för att anpassa agerandet för att uppsatta långsiktiga mål. Sjöfartsverket har under det senaste året identifierat strukturförändringar inom industribranscherna och inom transportsektorn som påverkar varuägarnas transporter och hamnstrukturen. För att kunna bedöma hur förändringarna påverkar Sjöfartsverkets verksamhet finns ett behov av att ta fram mer fakta om globala och nationella strukturförändringar inom industri och transporter. Underlaget kommer i nästa steg att brytas ner i ett regionalt perspektiv för att se hur förändringarna påverkar Sjöfartsverket och vår långsiktiga inriktning för kärnverksamheterna. 1.1 Syfte Syftet med föreliggande arbete är dels att identifiera långsiktiga trender som påverkar internationell och svensk sjöfart utifrån ett globalt perspektiv, ett europeiskt perspektiv och ett nationellt perspektiv. Dessa långsiktiga trender är sedan utgångpunkt när utvecklingen under den senaste tio årsperioden för sju branscher studeras och analyseras avseende produktion, export samt marknader. De långsiktiga trenderna är också utgångpunkt när trenderna avseende sjöfarten till och från de svenska hamnområdena beskrivs utifrån en tio årsperiod. Det huvudsakliga syftet är att utifrån de långsiktiga trenderna, branschernas utveckling samt utvecklingen i de svenska hamnområdena beskriva scenarios avseende sjöfartens framtida utveckling. 1.2 Metod Litteraturstudier har nyttjats för att identifiera långsiktiga trender (globala europeiska nationella) kombinerat med officiell statistik och bearbetning av denna. Avseende trender och trendanalys kopplat till de studerade branscherna har statistik från branschorganisationer, SCB (SPIN respektive KN) nyttjats. Denna statistik har bearbetats för att identifiera trender kopplat till marknader med förändrad tillväxt som påverkan svensk export och import. För utvecklingen kopplat till de svenska hamnarna har i huvudsak statistik från Sverige hamnar använts och bearbetats. I ett försök att vidimera handelsstatistiken för den svenska exporten och tillväxtmarknader har data från verkliga fartygsrörelser och volymer kopplat till torrbulk använts 1. 1 Källa:Marine Benchmark 4 Analys & Strategi

5 Figur 1 Metod och konceptbild för genomförande av studie Det samlade underlaget har sen analyserats och använts för att identifiera scenarios för den svenska sjöfarten kopplat till de svenska hamnområdena med tidsperspektivet 22. Analys & Strategi 5

6 2 Långsiktiga trender Att analysera sjöfartens utveckling fram till år 22 ställer krav på förståelse kring de trender som påverkar utbud samt efterfrågan för sjötrafik. Ökad globalisering leder till förändrade handelsmönster med direkt påverkan på behov och utbud av sjötransporter. Resursfördelning mellan utvecklade ekonomier samt ekonomier under utveckling omfördelas i snabb takt och nya drivande ekonomier är på stark frammarsch. Med bakgrund i ovan nämnda huvuddrag ges i detta kapitel en inblick i de globala, europeiska samt nationella trender som observerats. Dels via handelsstatistik samt via observerade trender utifrån ett kvalitativt resonemang. 2.1 Globala trender Global handel Världsekonomin blir allt mer sammankopplad, med ökade handelsrelationer mellan världsdelarna skapas monetära och avtalsmässiga band mellan stater samt privata företag och ekonomiska institutioner. Konjunktursvängningar förespås därför påverka den totala världsekonomin och leda till generella upp- och nedgångar. Medan strukturella förändringar förväntas påverka delar av marknaden genom upp- och nedgångar och/eller omfördelning mellan marknader. Med bas i tillgänglig statistik för dels totala handelsflöden likväl som för sjöfartsbranschen i sin helhet observeras att så var fallet vid den marknadskollaps som skedde under En tydlig konjunktursvacka noteras varvid de flesta ekonomier/världsdelar i varierande omfattning såg en sjunkande efterfrågan på varor. Analys & Strategi

7 3 World Advanced economies Euro area Major advanced economies (G7) Other advanced economies (Advanced economies excluding G7 and euro area) Emerging market and developing economies Commonwealth of Independent States Emerging and developing Asia Emerging and developing Europe ASEAN-5 Latin America and the Caribbean Middle East, North Africa, Afghanistan, and Pakistan Middle East and North Africa Sub-Saharan Africa Figur 2 Globala marknadssegment - Tillväxt import (IMF, 214) Tillväxten i import 2 globalt dök 29 och återhämtade sig snabbt. Sett över tid är det nästan en linjär ökning om några procent per år med vissa variationer mellan marknaderna. Framåt förväntas en genomsnittlig årlig ökning på runt 5 % vilket kan tolkas som en väldigt positiv utveckling. Den årliga ökningen förväntas vara generell 3. Den globala handelssjöfarten uppvisar liknande trender och har ökat med i snitt 3 procent per år de senaste fyrtio åren. Under 212 var tillväxten drygt 4 procent. År 29 dök handelsvolymerna på sjö med den globala handeln men återhämtade sig också snabbt. 2 Eftersom studien huvudsakligen fokuserar på svenska exportintensiva branscher så har vi valt att nyttja övriga länders import som en indikator för potentiellt tillväxt 3 International Monetary Fund, World Economic Outlook Database, October 214 Analys & Strategi 7

8 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% -2,% ,% -6,% Figur 3 Tillväxt internationell handelssjöfart, (Källa: World Bank) Transportvaror på sjö För den sjöfartsknutna handeln är råmaterial fortfarande den dominerande transportvaran. Container ökar visserligen kraftigt men utgör fortfarande liten andel av de totala volymerna. Olja och gas utgör fortsatt störst andel, ca 31 % år 212. Oljetransporter har dock den långsammaste tillväxten (1,5 % 212) främst beroende på att efterfrågan på råolja i i- länder minskar. LNG ökar dock snabbt till följd av ökad försörjningskapacitet globalt samt att det utgör ett grönare alternativ till andra fossila bränslen. De fem största bulkslagen stod 212 för 29 % av transporterna och stod för den största tillväxten under året (7 %). Utvecklingen är starkt kopplad till i utvecklingsländer ekonomiska tillväxt och därtill ökat behov av infrastrukturutveckling. T.ex. stod Kina själv för två tredjedelar av den globala importen av järnmalm. Analys & Strategi

9 Miljarder ton lastat gods Container Övrigt torrt gods Bulk (5 största) Olja och gas Figur 4 Lastat gods fördelat på container, övrigt torrt gods, bulk samt olja och gas, (Källa: UNCTAD 213) Den längre utblicken för sjöfarten fortsätter att vara god då världens befolkning ökar och behov av varor och råvaror i tillväxtländer förväntas öka vilket på längre sikt skulle kunna innebära att sjöfarten får en ännu större marknadsandel av de totala godstransporterna. Fartygsstorlekar Vid jämförelse av ökningarna av volymerna lastat gods på sjö och världsflottans storlek med 198 som basår framkommer att handelsvolymerna under perioden ökat mer än världsflottan. Det senaste decenniet har dock totala storleken på världsflottan ökat kraftigt. Antal leveranser av nya fartyg slog rekord vart och av åren 21 till 211. Under 212 minskade nyproduktionen något men tonnage i världsflottan fortsätter att växa. Den starka tillväxten leder dock till prispress och risk för överkapacitet. Med fortsatt globalisering bör dock inte den totala handelsvolymen minska vilket talar för en fortsatt tillväxt, främst med avseende på torr bulk samt enhetsberett gods. Förutom ökning av världsflottans storlek ökar även fartygsstorlekarna. Containerfartygen har exempelvis dubblats i maxstorlek på mindre än ett årtionde. Idag är kapaciteten för containerfartyg uppe i 18 TEU. En fortsatt ökning av fartygsstorlekar i världsflottan innebär att antalet fartygsanlöp inte kommer att öka i samma takt som transporterade godsvolymer. Analys & Strategi 9

10 Övrigt torrt gods Container Bulk (5 största) Olja och gas Figur 5 Global utveckling av volymer lastat gods per varugrupp sedan 198, indexerat (Källa: UNCTAD 213) Övrigt General cargo Container Torr bulk Oljetankers Figur 6 Världsflottans volymtillväxt per typ av fartyg sedan 198, indexerat (Källa: UNCTAD 213) Transportregioner Asien är fortsatt den största regionen för både import och export av sjöfartsknutet gods och regionens volymer ökar dessutom snabbt. De senaste åren har Asien starkt bidragit till den totala ökningen av globala sjötransporter och asiatiska hamnar drar ifrån vad gäller hanterade volymer. Europa är fortsatt en konsumtionsmarknad, vilket i takt med att Asiens import ökar, på sikt kan jämna ut flödesobalanser. Detta är dock helt beroende på typ av förädlingsvärde på godset (färdigprodukter eller bulk). Analys & Strategi

11 Lastat (%) Lossat (%) 1 Asien Amerika Europa Ocenien Afrika Figur 7 Andelar av de globala lastade och lossade sjöfartsvolymerna per region (Källa: UNCTAD 213) Importen till Asien har ökat särskilt med 51 % ökning från 26 till 212. Det lossas nu mer gods än vad som lastas (tvärtom 26). Detta till stor del pga. Kinas ökade import av främst torra bulkslag (t.ex. järnmalm och kol) som följd av stark inhemsk efterfrågan. Ökningen av importen till Afrika låg under samma period (26-212) på samma takt som ökningen i världen totalt, 17 %. Även om ökningen i Afrika inte utmärker sig nu så spås en kraftig framtida ökning för regionen i takt med att utnyttjandet av naturresurser ökar i kontinenten och konsumtionsefterfrågan ökar med ökade inkomstnivåer. 4 Vad gäller exporterade volymer var ökningstakten i Asien och Afrika endast omkring hälften av ökningstakten i världen totalt. Dock finns prognoser som pekar på att Kinas export till Europa år 22 kommer att vara nästan dubbelt så stor som USA:s export till Europa. 5 4 UNCTAD Ibid. Analys & Strategi 11

12 6,% 5,% 51,2% 4,% 3,% 2,% 19,% 16,6% 16,6% Lastat Lossat 1,% 9,9% 9,1%,% Asien Afrika Världen Figur 8 Utveckling av handelssjöfarten per region (Källa: UNCTAD 213) 2.2 Europeiska trender Det finns flertalet faktorer som kan komma att påverka sjöfartsbilden i Europa och därmed svenska hamnar. Svaveldirektiv Svaveldirektivet som börjar gälla i SECA-området (inkluderat Östersjön) den 1 januari 215 förväntas innebära en minskad andel sjöfartstransporter till fördel för transporter på väg och järnväg. Främst förväntas transporter med högt godsvärde påverkas. Diskussioner finns även kring ett direktiv med hårdare utsläppsgränser för NO x. För sjötransport förväntas svaveldirektivet innebära att transportalternativ med kortaste sjöväg väljs, vilket främst är applicerbart på RoRo-trafik. Figur 9 visar differensen för transporterade ton på sjöfartslänkar (inkl. färjelinjer) mellan ett bas-scenario och ett scenario med höjda banavgifter, kostnadsökningar för sjöfart enligt en medelprognos samt höjda dieselpriser med 4 öre per liter. Främst förväntas stor minskning i transportvägen väster om Jylland till förmån för fartygsökning på stråket från Göteborg öster om Jylland genom Kielkanalen. Minskad hantering förväntas i svenska hamnar rakt över, men generellt förväntas en större minskning i östra Sverige än i västra, enligt Tabell 1. Analys & Strategi

13 Figur 9 Differens i transporterade ton mellan bas-scenario och framtida scenario, beräknat med Samgods. Mörka linjer - ökning, ljusa linjer minskning. (Källa: Trafikanalys 213) Tabell 1 Förändring i ton över hamn för gods med start och/eller målpunkt i Sverige (%) (Källa: Trafikanalys 213) Hamnområde Haparanda-Skellefteå -1,4 Umeå-Sundsvall -1,3 Hudiksvall-Gävle -3,5 Norrtälje-Nynäshamn Södra Ostkusten -,4 Karlskrona-Trelleborg -,3 Malmö-Helsingborg -,8 Kattegatt -,8 Stenungsund-Strömstad -,7 Analys & Strategi 13

14 Figur 1 Beräknad påverkan av SEKA avseende landtransporter, modellberäknat (Källa: Trafikanalys, 213) Konjunkturer Konjunkturen påverkar inte bara handelsvolymer utan även transportmönster. Under lågkonjunkturen fick norra Europa bättre förutsättningar för direktanlöp av containerfartyg då rederierna sökte alternativa flöden p.g.a. låg efterfrågan i Västeuropa. Frågan är vad som sker när produktions-/konsumtionstakten återhämtar sig efter den finansiella kollapsen. En möjlig effekt är färre fartygsrörelser med interkontinentala containerfartyg i Nordsjön/Östersjön. Flytt av bilproduktion De senaste åren har visat en trend inom bilindustrin att företag flyttar produktion närmare sina marknader. En ökad tillverkning av asiatiska bilar har skett i Europa, främst Slovakien och Tjeckien, och vice versa för t.ex. Volvo som investerat i Kina. När produktionen kommer närmare marknaden minskar efterfrågan på sjötransporter 6. Utbyggd infrastruktur År 221 planeras en väg- och järnvägstunnel under Fehmarnbält mellan Rödby i Danmark och Puttgarden i Tyskland stå färdig. Byggandet av Fehmarnbälttunneln innebär att ett nytt transportstråk bildas mellan Ringsted i Danmark och Lübeck i Tyskland. Stråket 6 Nutek 29 Analys & Strategi

15 kan förlängt ses till Köpenhamn (/Öresundsbron) i norr och Hamburg/Hannover/Bremen i söder. För Sveriges del kommer den fasta Fehmarnförbindelsen att innebära nya förutsättningar för transporter till och från kontinenten. Gods på järnväg mellan södra Sverige och kontinenten går idag i huvudsak via Öresundsbron, Trelleborgs Hamn eller Ystads Hamn. För de tåg som går via Öresundsbron kommer den nya Fehmarnbältförbindelsen att innebära en resvägsförkortning på 16 km genom Danmark gentemot stråket över Jylland. I och med öppningen bildas således ett nytt redundant järnvägsstråk mellan Danmark och kontinenten. 7 En viktig effekt av resvägsförkortningen som Fehmarntunneln innebär för transporter till/från Skandinavien är att tåg och lastbil stärks som transportmedel till Tyskland tidsmässigt gentemot sjöfarten och framförallt stärks konkurrensmässigt gentemot färjetrafiken till/från Danmark, Tyskland och Polen. Undersökning och genomgång av genomförda studier med avseende på trafik kopplat till Fehmarnbält har visat att öppningen av Fehmarntunneln bl.a. kan leda till ett betydligt ökat tågflöde över Öresundsbron. En del av ett ökat flöde över Öresundsbron förväntas utgöras av läckage från färjehamnarna. 8 Ytterligare projekt som har påverkan på sjöfarten i Östersjön är de uppgraderingar som Kielkanalen står inför de kommande åren. Kanalen mellan Östersjön och Nordsjön innebär en viktig geografisk fördel för bl.a. Östersjöhamnarna och trafikerades år 213 av drygt 31 fartyg med ca 95 miljoner ton gods 9. Idag kan upptill 235 m långa och 32 m breda fartyg segla genom kanalen, vilket motsvarar en storlek på ca 17 TEU:s för containerfartyg. En uppgradering av kanalen förväntas öka transportkapaciteten, korta ner passagetiderna för transport genom kanalen samt eliminera väntetider. 2.3 Trender nationellt Marknadsandelar i exportrelationer utifrån ett svenskt perspektiv visar att handeln med EU och övriga Europa minskar något medan framförallt tillväxtmarknaderna ökar. Detta ser vi också i de branschanalyser som redovisats. 7 WSP (213) 8 Ibid. 9 Port of Hamburg ( ) Analys & Strategi 15

16 Figur 11 Utveckling marknader för svensk varuexport, totalt, (Källa: Konjunkturinstitutet) Tjänsteexporten har haft en stark tillväxt. Varuexporten har också ökat men 25 gick tjänsteexporten om varuexporten och det är en trend som fortsatt, vilket innebär att tillväxten i export inte fullt ut resulterar i ökning av transporter. Figur 12 Utveckling svensk varuexport respektive tjänsteexport, (Källa: Konjunkturinstitutet) Sjöfartens utveckling En nationell trend är att sjöfartens andel av utrikeshandeln minskar. En jämförelse av den totala utrikeshandeln och sjöfartens utveckling visar att utvecklingen skett parallellt fram till 29 och att sjöfarten därefter inte återtagit sin marknadsandel. Detta framgår av de indexerade värdena sjöfartsverket tagit fram utifrån basåret 26, se Figur 13. Analys & Strategi

17 Figur 13 Sjöfartens transportandel av den totala utrikeshandeln, indexerat (Källa: Sjöfartsverket) I Figur 14 nedan har verklig statistik från Sveriges Hamnar avseende godsvolymer (tusentals ton) jämförts med hur utvecklingen skulle sett ut om sjöfartens marknadsandel av Sveriges utrikeshandel varit konstant Tusen ton Verklig statistik Sveriges Hamnar Omräknat; konstant marknadsandel sjöfart Figur 14: Godsmängder hanterade i svenska hamnar, verklig utveckling jämfört med uppskattning utifrån en konstant marknadsandel för utrikeshandeln (Källa: Sjöfartsverket och Sveriges Hamnar) Analys & Strategi 17

18 3 Svenska hamnar Idag finns, enligt Sjöfartsverkets författningssamling 54 hamnar som omnämns såsom allmänna hamnar 1. Utöver tillkommer ett antal industrihamnar som främst kategoriseras av att vara tätt sammankopplande till närliggande industri med ett begränsat antal godsslag som hanteras. Godsutvecklingen i tid, baserat på indelning av hamnanläggningar (medlemmar i Sveriges hamnar) i respektive NUTS II-region, tenderar följa den allmänna upp- och nedgång som beskrivits gällande den totala tillväxten i Sverige (och på internationell basis). Figur 15 Hamnarnas utveckling (gods) per NUTS II-område (Källa: Sveriges Hamnar) I totalt hanterad mängd gods ses en väsentlig koncentration av hanterad mängd gods för Sydsverige samt Västsverige varvid övriga regioner hanterar betydligt lägre andel av den totala import-/exportvolymen av hanterat gods. 1 SOU 1943:32 Betänkande med förslag till hamnförordning sid. 28. "I 1 har fastslagits såsom förutsättning för erhållande av fastställelse av hamns gränser i vatten, att hamnen skall vara allmän hamn, varmed Kollegium förstår, att hamnen skall vara öppen för allmän trafik och fylla ett allmänt samfärdselbehov. Förstberörda krav innebär bl.a., att hamninnehavaren skall vara skyldig mottaga den trafik, som söker sig till hamnen; fartyg får endast avvisas därifrån endast av utrymmesskäl eller på grund av karantäns- eller andra särskilda bestämmelser. Vidare föreskrives, att ansökan om fastställelse skall ingivas till länsstyrelsen i det län, där hamnen är belägen. Analys & Strategi

19 En viss generalisering kan ges i att gods - via de Sydsvenska hamnarna - främst har avsättning/ursprung på den europeiska marknaden och gods, via de Västsvenska hamnarna har ett något större, geografiskt avsättningsområde. Viktigt att påpeka är råoljeimportens inverkan på den totala volymen i ton som hanteras, främst via Göteborgs hamn samt Brofjorden som är avsevärd i förhållande till övrigt hanterat gods % 2% 2% 12% 2% 25% 1% 3% 2% 19% 2% 14% 2% 25% 1% 2% 2% 18% 2% 11% 2% 26% 2% 3% 2% 2% 18% 18% 2% 2% 11% 1% 2% 2% 25% 28% 3% 3% 2% 2% 2% 16% 1% 1% 2% 29% 3% 1% 2% 3% 2% 18% 3% 18% 17% 16% 2% 2% 2% 1% 2% 1% 1% 1% 2% 2% 2% 2% 27% 24% 26% 25% 2% 3% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 26% 26% 27% 27% 26% 26% 25% 27% 28% 29% 2 7% 7% 8% 8% 8% 9% 9% 1% 1% 1% Containers, flak, kassetter Trailers, lastfordon, släp mm Järnvägsvagnar Övrigt ro/ro-gods Mineraloljeprod. Övrig flytande bulk Skogsprodukter Järn- & stålprod. Övrig torrbulk mm Annan last Figur 16 Fördelning per godsslag i tusen ton för Sveriges Hamnars medlemmar (Källa: Sveriges Hamnar) Procentuellt så är torrbulkssegmentet (inkl. malm, järn-stålprodukter samt skogsprodukter) det absolut mest dominerande i de nordliga samt sydöstliga delarna av Sverige. Sydsverige samt Stockholmsområdet har störst andel i trailer (dvs. RoRo-trafik) vilket främst beror på närliggande handelspartners i Danmark/Tyskland/Polen resp. Finland Analys & Strategi 19

20 (samt i viss mån transporter till Gotland). För Västsverige är det främst flytande bulk (främst mineraloljeprodukter samt råolja) som dominerar, det är främst inkommande transporter till raffinaderier i Brofjorden och Göteborg. Även enhetsberett gods bör nämnas då Göteborgs är den i särklass största hamnen för både Ro-ro samt containerhantering i regionen. En reflektion är att alla hamnar, i stort sätt, hanterar alla godsslag/fartygstyper. Figur 17 Svenska hamnars procentuella fördelning av godsslag (fartygstyp) i ton per NUTS II (inkl. icke offentliga hamnar) (Källa: Sveriges Hamnar) Analys & Strategi

21 4 Branschanalyser 4.1 Gruvindustrin Exporten från gruvnäringen består till största delen av järnmalm men även Bly, Zink Tenn och Koppar. En stor del av malmen som produceras har sin avsättning inom Sverige men ca 24 miljoner ton går på export. Produktionen av malm är koncentrera till området runt Kiruna - Malmberget men produktion finns även i Danemora. Befintliga gruvor har en begränsad livslängd vilket ställer krav på prospektering och uppstart av nya gruvor för bibehållen och/eller ökad produktion. Antalet ansökningar och beviljade ansökningstillstånd ökade fram till 26 men har därefter avtagit. Sedan 24 har 6 nya gruvor startats vilket motsvarar,26 % av antalet beviljade undersökningstillstånd. Utvecklingen för nya gruvor beror troligtvis på utvecklingen av malmpriset. Transport av malm sker i första hand med sjöfart. Utskeppningshamnar är Hargs Hamn. Oxelösund, Otterbäcken. Malm från gruvorna i Norrland skeppas från Narvik eller Luleå Figur 18 Svenska gruvor (Källa: Bergstaten) Ansökningar undersökningstillstånd Antal nya gruvor i drift Beviljade undersökningstillstånd Figur 19 Ansökningar undersökningstillstånd, beviljade undersökningstillstånd samt nya gruvor i drift (siffrorna), (Källa: Bergstaten) Analys & Strategi 21

22 Export av malm Exporten av järnmalm och övriga malmer har ökat från 14 miljoner ton till 24 miljoner ton från 23 till 213 en ökning på drygt 7 %. Den nedgång som syns 27 till 29 är konjunkturell och ser man på utvecklingen från 21 till 213 har ökningen varit 12 % vilket ligger i linje med ökningstakten innan krisen då ökningen var 11 % Miljoner ton Järnmalm All malm Figur 2 Svensk export av järnmalm (Källa: SCB) Största marknaderna Tyskland är den största marknaden för järnmalm, exporten uppgick i genomsnitt till 5 miljoner ton/år mellan 23 och 213. Näst största marknaderna över samma tidsperiod är Finland (3 milj ton/år) följt av Nederländerna (2 milj ton/år), Saudiarabien (2 milj ton/år) och Turkiet (1,2 milj ton/år) (Figur 21). Tyskland var även största marknad 213 och stod då för drygt 26 % av den totala exporten av järnmalm, Nederländerna (12,3 %) och Saudiarabien (9,5 %) hade gått om Finland (8,7 %) med avseende på marknadsandel. Analys & Strategi

23 MIljoner ton Figur 21 Export av järnmalm fördelat på länder, (Källa: SCB) Marknader med störst förändring Storbritannien, Kina Qatar, Saudiarabien, Turkiet, Tyskland, Förenade Arabemiraten, Nederländerna och Egypten är de länder som står för den största årliga ökningen (beräknat utifrån en linjär anpassning till utvecklingen). Medan Storbritannien, Kina och Qatar har ökat mest från 21 och framåt har Tyskland haft en jämnare ökning och Turkiet ökat stadigt från 24. En av de marknader som tappat mest är Libyen och det kan antas att det beror på oroligheter i området och att det kan komma att ändras när stabiliteten ökar. Övriga länder som exporten minskat till är Ungern. Norge, Polen och USA. De största exportmarknaderna har visat på en stabil tillväxt över tiden och marknader som Kina, Qatar och Förenade Arabemiraten har tillsammans med Storbritannien ökat i marknadsandelar. Analys & Strategi 23

24 Tusen ton Storbritannien och Nordirland Kina Qatar Saudiarabien Turkiet Tyskland Arabemiraten, Förenade Nederländerna Egypten Finland Belgien Frankrike USA Polen Norge Ungern Libyen Övriga Figur 22 Malmexportens förändring per år, beräknat utifrån en linjär anpassning av utvecklingen (Källa: SCB) 4.2 Järn- och stålindustrin Produktion av järn- och stål Sveriges produktion av järn- och stål i form av dels råstål och dels handelsfärdigstål (inklusive göt och ämnen) har sjunkit under perioden vilket framgår av Figur 23 respektive Figur En rät linje har med minsta kvadrat-metoden anpassats till utvecklingen under de senaste 18 åren. Värdet anger lutningen på den linjen. Analys & Strategi

25 7 6 5 Miljoner ton Figur 23: Sveriges produktion av råstål, (Källa: Jernkontoret) 6, 5, 4, Stålverkens leveranser Export Import Miljoner ton 3, 2, 1,, Figur 24: Stålverkens leveranser, svensk export respektive import av handelsfärdigt stål, (Källa: Jernkontoret) Analys & Strategi 25

26 Trenden visar att stålverkens leveranser gått ner över den studerade tidsperioden samt att exportens andel utgör en större del av leveranserna under den senare delen av den studerade tidsperioden. Importen har ökat och utgör numera mer (i ton) än exporten. Lågkonjunkturen 29 syns tydligt i statistiken avseende såväl produktion/leveranser respektive export och import. Svensk stålindustri är i stor utsträckning specialiserad och den största delen av de produkter som produceras går på export. Branschen har präglats av rationalisering och företagen har specialiserat sina produkter inom olika nischer. Produktiviteten (inte att förväxla med produktionen) har ökat i likhet med produkternas förädlingsvärde. Som en direkt följd av att svensk stålindustri fokuserat på kvalificerade stålsorter och produkter har importen av standardkvaliteter ökat. Detta har inneburit att importen (i ton) har ökat snabbare än exporten och i dagsläget importeras mer stål än det exporteras. Detta indikerar att förändringen i branschen är strukturell snarare än konjunkturell. Största marknaderna Tyskland är och har under hela den studerade perioden (2 213) varit en viktig marknad för den svenska exporten av järn och stål. Europa har i kombination med USA utgjort den huvudsakliga marknaden samtidigt som det är tydligt att tillväxtekonomier som Kina och Indien fått en ökad betydelse för den svenska exporten. 1,9,8,7 Miljoner ton,6,5,4,3,2,1 Figur 25: Export av järn och stål fördelat på länder (Källa: SCB) Marknader med störst tillväxt Analys & Strategi

27 Exporten till Kina och Indien har under den studerade perioden ökat men Turkiet är samtidigt det land till vilket exporten av järn och stål ökat mest. Generellt har marknaden vidgats och tillväxtländerna har ökat som viktiga avsättningsländer för Sveriges export. Värt att notera, i kombination med de växande marknaderna, är att flera av de stora länderna för svensk export av järn och stål under perioden uppvisar en negativ trend. Däribland Tyskland, Storbritannien och USA. En trendframskrivning tyder på att marknader som Kina, Indien och Turkiet, förutsatt en fortsatt positiv ekonomisk utveckling i dessa länder, kommer att öka sina andelar av Sveriges totala export med ökade transportavstånd som följd Tusen ton Figur 26: Järn- och stålexportens förändring per år, beräknat utifrån en linjär anpassning av utvecklingen (Källa: SCB) 4.3 Skogsindustrin Exporten från Sveriges skogsindustri består huvudsakligen av tre varugrupper, massa, papper respektive sågvirke. En viss men marginell export av rundvirke sker i dagsläget men lejonparten av råvaran från skogen går för vidare förädling inom skogindustrin. En viss import sker och via förädling blir output sågtimmer samt plywood m.m. respektive massa eller papper (träfiberindustrin) (se Figur 27). Av dessa har vi valt att fokusera analysen på varugrupperna massa, papper respektive sågvirke då plywood m.m. utgör en marginell och vikande del av exporten från skogsindustrin. Analys & Strategi 27

28 Figur 27: Översikt svensk skogsindustri, (Källa: Skogsindustrin 213) Det har skett en tillväxt i den svenska skogen under ett flertal år och enligt tillgängliga prognoser kommer det även fortsatt ske en tillväxt då avverkningstakten underskrider tillväxten i den svenska skogen. Figur 28: Tillväxt av skog i Sverige (Källa: Skogsindustrin 213) Analys & Strategi

29 Massa Inom massaindustrin har det sen 8-talet skett en strukturell omvandling där antalet produktionsanläggningar blivit färre samtidigt som kapaciteten per anläggning ökat. Denna förändring har fortsatt, om ej i samma takt, under 2-talet och sen 198 har antalet anläggningar gått från 72 till 41 stycken. Produktionskapaciteten per anläggning har under samma period ökat från 145 tusen ton till 37 tusen ton. De senaste åren (21 213) visar dock en viss tillbakagång. Antal fabriker Kapacitet per fabrik 1 ton Figur 29: Massaindustrin - antal fabriker och kapacitet per fabrik, (Källa: Skogsindustrierna) Exporten av massa har sen 198 varit ganska konstant (i ton) samtidigt som exportvärdet ökat fram till 2 för att därefter vara konstant även det. Exporten har därmed varit stabil. Analys & Strategi 29

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Stålåret 2016 diagrambilaga

Stålåret 2016 diagrambilaga Stålåret 216 diagrambilaga 217-1-27 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Kina Indien USA Euroområdet -5 25 27 29 211 213 215 Källa:

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23 Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

Papper, produktion och leveranser Miljoner ton

Papper, produktion och leveranser Miljoner ton Papper, produktion och leveranser Miljoner ton 14 12 10 Produktion Export 8 6 4 2 Inhemska leveranser 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Avsalumassa, produktion och leveranser Miljoner ton 5 4 Produktion

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3

Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon:

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång tradition av internationellt företagande Göteborg har alltid varit en internationell stad. Sedan staden grundades år 1621 har utrikeshandeln

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Promemoria Erik Widman +86 1 6532 979, 8282 erik.widman@foreign.ministry.se Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 21 Utrikeshandel med tjänster 2 Preliminära resultater Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2011

Utrikeshandel med tjänster 2011 Handel 20 Utrikeshandel med tjänster Överskottet i utrikeshandeln med tjänster fortsatte att öka år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter uppgick exporten av tjänster till omkring 15,1 miljarder

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 1 UTFALL FÖRSRTA KVARTALET 1 Turistnäringens rapport för första kvartalet visar på en starkare utveckling för flyget än väntat och prognosen för helåret skrivs upp med

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Internationella godstransportflöden i Sverige och omvärlden. Rapport 2014:18

Internationella godstransportflöden i Sverige och omvärlden. Rapport 2014:18 Internationella godstransportflöden i Sverige och omvärlden Rapport 2014:18 Internationella godstransportflöden i Sverige och omvärlden Rapport 2014:18 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans Export Import

Läs mer

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige! Passagerarrederierna har en central roll i den svenska rese- och

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2012

Utrikeshandel med tjänster 2012 Handel 201 Utrikeshandel med tjänster 20 Utrikeshandeln med tjänster visade ett överskott trots ökad import år 20 Enligt de slutliga uppgifterna för år 20 i Statistikcentralens statistik över utrikeshandel

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter

Läs mer