STRUKTURANALYS LÅNGSIKTIGA TRENDER SOM PÅVERKAR INTERNATIONELL OCH SVENSK SJÖFART. Analys & Strategi. Rapportnummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STRUKTURANALYS LÅNGSIKTIGA TRENDER SOM PÅVERKAR INTERNATIONELL OCH SVENSK SJÖFART. Analys & Strategi. Rapportnummer 2014-10-31"

Transkript

1 STRUKTURANALYS LÅNGSIKTIGA TRENDER SOM PÅVERKAR INTERNATIONELL OCH SVENSK SJÖFART Rapportnummer Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. WSP Sverige AB Besöksadress: Ullevigatan 19 Box Göteborg Tel: E-post: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Analys & Strategi

3 Innehåll 1 BAKGRUND Syfte Metod LÅNGSIKTIGA TRENDER Globala trender Europeiska trender Trender nationellt SVENSKA HAMNAR BRANSCHANALYSER Gruvindustrin Järn- och stålindustrin Skogsindustrin Bilbranschen Oljeindustrin Containerbranschen Passagerartrafik SCENARIOS ANALYS OCH SLUTSATSER BILAGA 1 REFERENSER Analys & Strategi

4 1 Bakgrund Sjöfartsverket grundar sitt strategiska arbete på att bevaka och analysera vilka förändringar som sker i myndighetens omvärld. Genom att ha kunskap om trender och särskilda händelser och hur dessa påverkar verksamheten, görs en analys för att anpassa agerandet för att uppsatta långsiktiga mål. Sjöfartsverket har under det senaste året identifierat strukturförändringar inom industribranscherna och inom transportsektorn som påverkar varuägarnas transporter och hamnstrukturen. För att kunna bedöma hur förändringarna påverkar Sjöfartsverkets verksamhet finns ett behov av att ta fram mer fakta om globala och nationella strukturförändringar inom industri och transporter. Underlaget kommer i nästa steg att brytas ner i ett regionalt perspektiv för att se hur förändringarna påverkar Sjöfartsverket och vår långsiktiga inriktning för kärnverksamheterna. 1.1 Syfte Syftet med föreliggande arbete är dels att identifiera långsiktiga trender som påverkar internationell och svensk sjöfart utifrån ett globalt perspektiv, ett europeiskt perspektiv och ett nationellt perspektiv. Dessa långsiktiga trender är sedan utgångpunkt när utvecklingen under den senaste tio årsperioden för sju branscher studeras och analyseras avseende produktion, export samt marknader. De långsiktiga trenderna är också utgångpunkt när trenderna avseende sjöfarten till och från de svenska hamnområdena beskrivs utifrån en tio årsperiod. Det huvudsakliga syftet är att utifrån de långsiktiga trenderna, branschernas utveckling samt utvecklingen i de svenska hamnområdena beskriva scenarios avseende sjöfartens framtida utveckling. 1.2 Metod Litteraturstudier har nyttjats för att identifiera långsiktiga trender (globala europeiska nationella) kombinerat med officiell statistik och bearbetning av denna. Avseende trender och trendanalys kopplat till de studerade branscherna har statistik från branschorganisationer, SCB (SPIN respektive KN) nyttjats. Denna statistik har bearbetats för att identifiera trender kopplat till marknader med förändrad tillväxt som påverkan svensk export och import. För utvecklingen kopplat till de svenska hamnarna har i huvudsak statistik från Sverige hamnar använts och bearbetats. I ett försök att vidimera handelsstatistiken för den svenska exporten och tillväxtmarknader har data från verkliga fartygsrörelser och volymer kopplat till torrbulk använts 1. 1 Källa:Marine Benchmark 4 Analys & Strategi

5 Figur 1 Metod och konceptbild för genomförande av studie Det samlade underlaget har sen analyserats och använts för att identifiera scenarios för den svenska sjöfarten kopplat till de svenska hamnområdena med tidsperspektivet 22. Analys & Strategi 5

6 2 Långsiktiga trender Att analysera sjöfartens utveckling fram till år 22 ställer krav på förståelse kring de trender som påverkar utbud samt efterfrågan för sjötrafik. Ökad globalisering leder till förändrade handelsmönster med direkt påverkan på behov och utbud av sjötransporter. Resursfördelning mellan utvecklade ekonomier samt ekonomier under utveckling omfördelas i snabb takt och nya drivande ekonomier är på stark frammarsch. Med bakgrund i ovan nämnda huvuddrag ges i detta kapitel en inblick i de globala, europeiska samt nationella trender som observerats. Dels via handelsstatistik samt via observerade trender utifrån ett kvalitativt resonemang. 2.1 Globala trender Global handel Världsekonomin blir allt mer sammankopplad, med ökade handelsrelationer mellan världsdelarna skapas monetära och avtalsmässiga band mellan stater samt privata företag och ekonomiska institutioner. Konjunktursvängningar förespås därför påverka den totala världsekonomin och leda till generella upp- och nedgångar. Medan strukturella förändringar förväntas påverka delar av marknaden genom upp- och nedgångar och/eller omfördelning mellan marknader. Med bas i tillgänglig statistik för dels totala handelsflöden likväl som för sjöfartsbranschen i sin helhet observeras att så var fallet vid den marknadskollaps som skedde under En tydlig konjunktursvacka noteras varvid de flesta ekonomier/världsdelar i varierande omfattning såg en sjunkande efterfrågan på varor. Analys & Strategi

7 3 World Advanced economies Euro area Major advanced economies (G7) Other advanced economies (Advanced economies excluding G7 and euro area) Emerging market and developing economies Commonwealth of Independent States Emerging and developing Asia Emerging and developing Europe ASEAN-5 Latin America and the Caribbean Middle East, North Africa, Afghanistan, and Pakistan Middle East and North Africa Sub-Saharan Africa Figur 2 Globala marknadssegment - Tillväxt import (IMF, 214) Tillväxten i import 2 globalt dök 29 och återhämtade sig snabbt. Sett över tid är det nästan en linjär ökning om några procent per år med vissa variationer mellan marknaderna. Framåt förväntas en genomsnittlig årlig ökning på runt 5 % vilket kan tolkas som en väldigt positiv utveckling. Den årliga ökningen förväntas vara generell 3. Den globala handelssjöfarten uppvisar liknande trender och har ökat med i snitt 3 procent per år de senaste fyrtio åren. Under 212 var tillväxten drygt 4 procent. År 29 dök handelsvolymerna på sjö med den globala handeln men återhämtade sig också snabbt. 2 Eftersom studien huvudsakligen fokuserar på svenska exportintensiva branscher så har vi valt att nyttja övriga länders import som en indikator för potentiellt tillväxt 3 International Monetary Fund, World Economic Outlook Database, October 214 Analys & Strategi 7

8 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% -2,% ,% -6,% Figur 3 Tillväxt internationell handelssjöfart, (Källa: World Bank) Transportvaror på sjö För den sjöfartsknutna handeln är råmaterial fortfarande den dominerande transportvaran. Container ökar visserligen kraftigt men utgör fortfarande liten andel av de totala volymerna. Olja och gas utgör fortsatt störst andel, ca 31 % år 212. Oljetransporter har dock den långsammaste tillväxten (1,5 % 212) främst beroende på att efterfrågan på råolja i i- länder minskar. LNG ökar dock snabbt till följd av ökad försörjningskapacitet globalt samt att det utgör ett grönare alternativ till andra fossila bränslen. De fem största bulkslagen stod 212 för 29 % av transporterna och stod för den största tillväxten under året (7 %). Utvecklingen är starkt kopplad till i utvecklingsländer ekonomiska tillväxt och därtill ökat behov av infrastrukturutveckling. T.ex. stod Kina själv för två tredjedelar av den globala importen av järnmalm. Analys & Strategi

9 Miljarder ton lastat gods Container Övrigt torrt gods Bulk (5 största) Olja och gas Figur 4 Lastat gods fördelat på container, övrigt torrt gods, bulk samt olja och gas, (Källa: UNCTAD 213) Den längre utblicken för sjöfarten fortsätter att vara god då världens befolkning ökar och behov av varor och råvaror i tillväxtländer förväntas öka vilket på längre sikt skulle kunna innebära att sjöfarten får en ännu större marknadsandel av de totala godstransporterna. Fartygsstorlekar Vid jämförelse av ökningarna av volymerna lastat gods på sjö och världsflottans storlek med 198 som basår framkommer att handelsvolymerna under perioden ökat mer än världsflottan. Det senaste decenniet har dock totala storleken på världsflottan ökat kraftigt. Antal leveranser av nya fartyg slog rekord vart och av åren 21 till 211. Under 212 minskade nyproduktionen något men tonnage i världsflottan fortsätter att växa. Den starka tillväxten leder dock till prispress och risk för överkapacitet. Med fortsatt globalisering bör dock inte den totala handelsvolymen minska vilket talar för en fortsatt tillväxt, främst med avseende på torr bulk samt enhetsberett gods. Förutom ökning av världsflottans storlek ökar även fartygsstorlekarna. Containerfartygen har exempelvis dubblats i maxstorlek på mindre än ett årtionde. Idag är kapaciteten för containerfartyg uppe i 18 TEU. En fortsatt ökning av fartygsstorlekar i världsflottan innebär att antalet fartygsanlöp inte kommer att öka i samma takt som transporterade godsvolymer. Analys & Strategi 9

10 Övrigt torrt gods Container Bulk (5 största) Olja och gas Figur 5 Global utveckling av volymer lastat gods per varugrupp sedan 198, indexerat (Källa: UNCTAD 213) Övrigt General cargo Container Torr bulk Oljetankers Figur 6 Världsflottans volymtillväxt per typ av fartyg sedan 198, indexerat (Källa: UNCTAD 213) Transportregioner Asien är fortsatt den största regionen för både import och export av sjöfartsknutet gods och regionens volymer ökar dessutom snabbt. De senaste åren har Asien starkt bidragit till den totala ökningen av globala sjötransporter och asiatiska hamnar drar ifrån vad gäller hanterade volymer. Europa är fortsatt en konsumtionsmarknad, vilket i takt med att Asiens import ökar, på sikt kan jämna ut flödesobalanser. Detta är dock helt beroende på typ av förädlingsvärde på godset (färdigprodukter eller bulk). Analys & Strategi

11 Lastat (%) Lossat (%) 1 Asien Amerika Europa Ocenien Afrika Figur 7 Andelar av de globala lastade och lossade sjöfartsvolymerna per region (Källa: UNCTAD 213) Importen till Asien har ökat särskilt med 51 % ökning från 26 till 212. Det lossas nu mer gods än vad som lastas (tvärtom 26). Detta till stor del pga. Kinas ökade import av främst torra bulkslag (t.ex. järnmalm och kol) som följd av stark inhemsk efterfrågan. Ökningen av importen till Afrika låg under samma period (26-212) på samma takt som ökningen i världen totalt, 17 %. Även om ökningen i Afrika inte utmärker sig nu så spås en kraftig framtida ökning för regionen i takt med att utnyttjandet av naturresurser ökar i kontinenten och konsumtionsefterfrågan ökar med ökade inkomstnivåer. 4 Vad gäller exporterade volymer var ökningstakten i Asien och Afrika endast omkring hälften av ökningstakten i världen totalt. Dock finns prognoser som pekar på att Kinas export till Europa år 22 kommer att vara nästan dubbelt så stor som USA:s export till Europa. 5 4 UNCTAD Ibid. Analys & Strategi 11

12 6,% 5,% 51,2% 4,% 3,% 2,% 19,% 16,6% 16,6% Lastat Lossat 1,% 9,9% 9,1%,% Asien Afrika Världen Figur 8 Utveckling av handelssjöfarten per region (Källa: UNCTAD 213) 2.2 Europeiska trender Det finns flertalet faktorer som kan komma att påverka sjöfartsbilden i Europa och därmed svenska hamnar. Svaveldirektiv Svaveldirektivet som börjar gälla i SECA-området (inkluderat Östersjön) den 1 januari 215 förväntas innebära en minskad andel sjöfartstransporter till fördel för transporter på väg och järnväg. Främst förväntas transporter med högt godsvärde påverkas. Diskussioner finns även kring ett direktiv med hårdare utsläppsgränser för NO x. För sjötransport förväntas svaveldirektivet innebära att transportalternativ med kortaste sjöväg väljs, vilket främst är applicerbart på RoRo-trafik. Figur 9 visar differensen för transporterade ton på sjöfartslänkar (inkl. färjelinjer) mellan ett bas-scenario och ett scenario med höjda banavgifter, kostnadsökningar för sjöfart enligt en medelprognos samt höjda dieselpriser med 4 öre per liter. Främst förväntas stor minskning i transportvägen väster om Jylland till förmån för fartygsökning på stråket från Göteborg öster om Jylland genom Kielkanalen. Minskad hantering förväntas i svenska hamnar rakt över, men generellt förväntas en större minskning i östra Sverige än i västra, enligt Tabell 1. Analys & Strategi

13 Figur 9 Differens i transporterade ton mellan bas-scenario och framtida scenario, beräknat med Samgods. Mörka linjer - ökning, ljusa linjer minskning. (Källa: Trafikanalys 213) Tabell 1 Förändring i ton över hamn för gods med start och/eller målpunkt i Sverige (%) (Källa: Trafikanalys 213) Hamnområde Haparanda-Skellefteå -1,4 Umeå-Sundsvall -1,3 Hudiksvall-Gävle -3,5 Norrtälje-Nynäshamn Södra Ostkusten -,4 Karlskrona-Trelleborg -,3 Malmö-Helsingborg -,8 Kattegatt -,8 Stenungsund-Strömstad -,7 Analys & Strategi 13

14 Figur 1 Beräknad påverkan av SEKA avseende landtransporter, modellberäknat (Källa: Trafikanalys, 213) Konjunkturer Konjunkturen påverkar inte bara handelsvolymer utan även transportmönster. Under lågkonjunkturen fick norra Europa bättre förutsättningar för direktanlöp av containerfartyg då rederierna sökte alternativa flöden p.g.a. låg efterfrågan i Västeuropa. Frågan är vad som sker när produktions-/konsumtionstakten återhämtar sig efter den finansiella kollapsen. En möjlig effekt är färre fartygsrörelser med interkontinentala containerfartyg i Nordsjön/Östersjön. Flytt av bilproduktion De senaste åren har visat en trend inom bilindustrin att företag flyttar produktion närmare sina marknader. En ökad tillverkning av asiatiska bilar har skett i Europa, främst Slovakien och Tjeckien, och vice versa för t.ex. Volvo som investerat i Kina. När produktionen kommer närmare marknaden minskar efterfrågan på sjötransporter 6. Utbyggd infrastruktur År 221 planeras en väg- och järnvägstunnel under Fehmarnbält mellan Rödby i Danmark och Puttgarden i Tyskland stå färdig. Byggandet av Fehmarnbälttunneln innebär att ett nytt transportstråk bildas mellan Ringsted i Danmark och Lübeck i Tyskland. Stråket 6 Nutek 29 Analys & Strategi

15 kan förlängt ses till Köpenhamn (/Öresundsbron) i norr och Hamburg/Hannover/Bremen i söder. För Sveriges del kommer den fasta Fehmarnförbindelsen att innebära nya förutsättningar för transporter till och från kontinenten. Gods på järnväg mellan södra Sverige och kontinenten går idag i huvudsak via Öresundsbron, Trelleborgs Hamn eller Ystads Hamn. För de tåg som går via Öresundsbron kommer den nya Fehmarnbältförbindelsen att innebära en resvägsförkortning på 16 km genom Danmark gentemot stråket över Jylland. I och med öppningen bildas således ett nytt redundant järnvägsstråk mellan Danmark och kontinenten. 7 En viktig effekt av resvägsförkortningen som Fehmarntunneln innebär för transporter till/från Skandinavien är att tåg och lastbil stärks som transportmedel till Tyskland tidsmässigt gentemot sjöfarten och framförallt stärks konkurrensmässigt gentemot färjetrafiken till/från Danmark, Tyskland och Polen. Undersökning och genomgång av genomförda studier med avseende på trafik kopplat till Fehmarnbält har visat att öppningen av Fehmarntunneln bl.a. kan leda till ett betydligt ökat tågflöde över Öresundsbron. En del av ett ökat flöde över Öresundsbron förväntas utgöras av läckage från färjehamnarna. 8 Ytterligare projekt som har påverkan på sjöfarten i Östersjön är de uppgraderingar som Kielkanalen står inför de kommande åren. Kanalen mellan Östersjön och Nordsjön innebär en viktig geografisk fördel för bl.a. Östersjöhamnarna och trafikerades år 213 av drygt 31 fartyg med ca 95 miljoner ton gods 9. Idag kan upptill 235 m långa och 32 m breda fartyg segla genom kanalen, vilket motsvarar en storlek på ca 17 TEU:s för containerfartyg. En uppgradering av kanalen förväntas öka transportkapaciteten, korta ner passagetiderna för transport genom kanalen samt eliminera väntetider. 2.3 Trender nationellt Marknadsandelar i exportrelationer utifrån ett svenskt perspektiv visar att handeln med EU och övriga Europa minskar något medan framförallt tillväxtmarknaderna ökar. Detta ser vi också i de branschanalyser som redovisats. 7 WSP (213) 8 Ibid. 9 Port of Hamburg ( ) Analys & Strategi 15

16 Figur 11 Utveckling marknader för svensk varuexport, totalt, (Källa: Konjunkturinstitutet) Tjänsteexporten har haft en stark tillväxt. Varuexporten har också ökat men 25 gick tjänsteexporten om varuexporten och det är en trend som fortsatt, vilket innebär att tillväxten i export inte fullt ut resulterar i ökning av transporter. Figur 12 Utveckling svensk varuexport respektive tjänsteexport, (Källa: Konjunkturinstitutet) Sjöfartens utveckling En nationell trend är att sjöfartens andel av utrikeshandeln minskar. En jämförelse av den totala utrikeshandeln och sjöfartens utveckling visar att utvecklingen skett parallellt fram till 29 och att sjöfarten därefter inte återtagit sin marknadsandel. Detta framgår av de indexerade värdena sjöfartsverket tagit fram utifrån basåret 26, se Figur 13. Analys & Strategi

17 Figur 13 Sjöfartens transportandel av den totala utrikeshandeln, indexerat (Källa: Sjöfartsverket) I Figur 14 nedan har verklig statistik från Sveriges Hamnar avseende godsvolymer (tusentals ton) jämförts med hur utvecklingen skulle sett ut om sjöfartens marknadsandel av Sveriges utrikeshandel varit konstant Tusen ton Verklig statistik Sveriges Hamnar Omräknat; konstant marknadsandel sjöfart Figur 14: Godsmängder hanterade i svenska hamnar, verklig utveckling jämfört med uppskattning utifrån en konstant marknadsandel för utrikeshandeln (Källa: Sjöfartsverket och Sveriges Hamnar) Analys & Strategi 17

18 3 Svenska hamnar Idag finns, enligt Sjöfartsverkets författningssamling 54 hamnar som omnämns såsom allmänna hamnar 1. Utöver tillkommer ett antal industrihamnar som främst kategoriseras av att vara tätt sammankopplande till närliggande industri med ett begränsat antal godsslag som hanteras. Godsutvecklingen i tid, baserat på indelning av hamnanläggningar (medlemmar i Sveriges hamnar) i respektive NUTS II-region, tenderar följa den allmänna upp- och nedgång som beskrivits gällande den totala tillväxten i Sverige (och på internationell basis). Figur 15 Hamnarnas utveckling (gods) per NUTS II-område (Källa: Sveriges Hamnar) I totalt hanterad mängd gods ses en väsentlig koncentration av hanterad mängd gods för Sydsverige samt Västsverige varvid övriga regioner hanterar betydligt lägre andel av den totala import-/exportvolymen av hanterat gods. 1 SOU 1943:32 Betänkande med förslag till hamnförordning sid. 28. "I 1 har fastslagits såsom förutsättning för erhållande av fastställelse av hamns gränser i vatten, att hamnen skall vara allmän hamn, varmed Kollegium förstår, att hamnen skall vara öppen för allmän trafik och fylla ett allmänt samfärdselbehov. Förstberörda krav innebär bl.a., att hamninnehavaren skall vara skyldig mottaga den trafik, som söker sig till hamnen; fartyg får endast avvisas därifrån endast av utrymmesskäl eller på grund av karantäns- eller andra särskilda bestämmelser. Vidare föreskrives, att ansökan om fastställelse skall ingivas till länsstyrelsen i det län, där hamnen är belägen. Analys & Strategi

19 En viss generalisering kan ges i att gods - via de Sydsvenska hamnarna - främst har avsättning/ursprung på den europeiska marknaden och gods, via de Västsvenska hamnarna har ett något större, geografiskt avsättningsområde. Viktigt att påpeka är råoljeimportens inverkan på den totala volymen i ton som hanteras, främst via Göteborgs hamn samt Brofjorden som är avsevärd i förhållande till övrigt hanterat gods % 2% 2% 12% 2% 25% 1% 3% 2% 19% 2% 14% 2% 25% 1% 2% 2% 18% 2% 11% 2% 26% 2% 3% 2% 2% 18% 18% 2% 2% 11% 1% 2% 2% 25% 28% 3% 3% 2% 2% 2% 16% 1% 1% 2% 29% 3% 1% 2% 3% 2% 18% 3% 18% 17% 16% 2% 2% 2% 1% 2% 1% 1% 1% 2% 2% 2% 2% 27% 24% 26% 25% 2% 3% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 26% 26% 27% 27% 26% 26% 25% 27% 28% 29% 2 7% 7% 8% 8% 8% 9% 9% 1% 1% 1% Containers, flak, kassetter Trailers, lastfordon, släp mm Järnvägsvagnar Övrigt ro/ro-gods Mineraloljeprod. Övrig flytande bulk Skogsprodukter Järn- & stålprod. Övrig torrbulk mm Annan last Figur 16 Fördelning per godsslag i tusen ton för Sveriges Hamnars medlemmar (Källa: Sveriges Hamnar) Procentuellt så är torrbulkssegmentet (inkl. malm, järn-stålprodukter samt skogsprodukter) det absolut mest dominerande i de nordliga samt sydöstliga delarna av Sverige. Sydsverige samt Stockholmsområdet har störst andel i trailer (dvs. RoRo-trafik) vilket främst beror på närliggande handelspartners i Danmark/Tyskland/Polen resp. Finland Analys & Strategi 19

20 (samt i viss mån transporter till Gotland). För Västsverige är det främst flytande bulk (främst mineraloljeprodukter samt råolja) som dominerar, det är främst inkommande transporter till raffinaderier i Brofjorden och Göteborg. Även enhetsberett gods bör nämnas då Göteborgs är den i särklass största hamnen för både Ro-ro samt containerhantering i regionen. En reflektion är att alla hamnar, i stort sätt, hanterar alla godsslag/fartygstyper. Figur 17 Svenska hamnars procentuella fördelning av godsslag (fartygstyp) i ton per NUTS II (inkl. icke offentliga hamnar) (Källa: Sveriges Hamnar) Analys & Strategi

21 4 Branschanalyser 4.1 Gruvindustrin Exporten från gruvnäringen består till största delen av järnmalm men även Bly, Zink Tenn och Koppar. En stor del av malmen som produceras har sin avsättning inom Sverige men ca 24 miljoner ton går på export. Produktionen av malm är koncentrera till området runt Kiruna - Malmberget men produktion finns även i Danemora. Befintliga gruvor har en begränsad livslängd vilket ställer krav på prospektering och uppstart av nya gruvor för bibehållen och/eller ökad produktion. Antalet ansökningar och beviljade ansökningstillstånd ökade fram till 26 men har därefter avtagit. Sedan 24 har 6 nya gruvor startats vilket motsvarar,26 % av antalet beviljade undersökningstillstånd. Utvecklingen för nya gruvor beror troligtvis på utvecklingen av malmpriset. Transport av malm sker i första hand med sjöfart. Utskeppningshamnar är Hargs Hamn. Oxelösund, Otterbäcken. Malm från gruvorna i Norrland skeppas från Narvik eller Luleå Figur 18 Svenska gruvor (Källa: Bergstaten) Ansökningar undersökningstillstånd Antal nya gruvor i drift Beviljade undersökningstillstånd Figur 19 Ansökningar undersökningstillstånd, beviljade undersökningstillstånd samt nya gruvor i drift (siffrorna), (Källa: Bergstaten) Analys & Strategi 21

22 Export av malm Exporten av järnmalm och övriga malmer har ökat från 14 miljoner ton till 24 miljoner ton från 23 till 213 en ökning på drygt 7 %. Den nedgång som syns 27 till 29 är konjunkturell och ser man på utvecklingen från 21 till 213 har ökningen varit 12 % vilket ligger i linje med ökningstakten innan krisen då ökningen var 11 % Miljoner ton Järnmalm All malm Figur 2 Svensk export av järnmalm (Källa: SCB) Största marknaderna Tyskland är den största marknaden för järnmalm, exporten uppgick i genomsnitt till 5 miljoner ton/år mellan 23 och 213. Näst största marknaderna över samma tidsperiod är Finland (3 milj ton/år) följt av Nederländerna (2 milj ton/år), Saudiarabien (2 milj ton/år) och Turkiet (1,2 milj ton/år) (Figur 21). Tyskland var även största marknad 213 och stod då för drygt 26 % av den totala exporten av järnmalm, Nederländerna (12,3 %) och Saudiarabien (9,5 %) hade gått om Finland (8,7 %) med avseende på marknadsandel. Analys & Strategi

23 MIljoner ton Figur 21 Export av järnmalm fördelat på länder, (Källa: SCB) Marknader med störst förändring Storbritannien, Kina Qatar, Saudiarabien, Turkiet, Tyskland, Förenade Arabemiraten, Nederländerna och Egypten är de länder som står för den största årliga ökningen (beräknat utifrån en linjär anpassning till utvecklingen). Medan Storbritannien, Kina och Qatar har ökat mest från 21 och framåt har Tyskland haft en jämnare ökning och Turkiet ökat stadigt från 24. En av de marknader som tappat mest är Libyen och det kan antas att det beror på oroligheter i området och att det kan komma att ändras när stabiliteten ökar. Övriga länder som exporten minskat till är Ungern. Norge, Polen och USA. De största exportmarknaderna har visat på en stabil tillväxt över tiden och marknader som Kina, Qatar och Förenade Arabemiraten har tillsammans med Storbritannien ökat i marknadsandelar. Analys & Strategi 23

24 Tusen ton Storbritannien och Nordirland Kina Qatar Saudiarabien Turkiet Tyskland Arabemiraten, Förenade Nederländerna Egypten Finland Belgien Frankrike USA Polen Norge Ungern Libyen Övriga Figur 22 Malmexportens förändring per år, beräknat utifrån en linjär anpassning av utvecklingen (Källa: SCB) 4.2 Järn- och stålindustrin Produktion av järn- och stål Sveriges produktion av järn- och stål i form av dels råstål och dels handelsfärdigstål (inklusive göt och ämnen) har sjunkit under perioden vilket framgår av Figur 23 respektive Figur En rät linje har med minsta kvadrat-metoden anpassats till utvecklingen under de senaste 18 åren. Värdet anger lutningen på den linjen. Analys & Strategi

25 7 6 5 Miljoner ton Figur 23: Sveriges produktion av råstål, (Källa: Jernkontoret) 6, 5, 4, Stålverkens leveranser Export Import Miljoner ton 3, 2, 1,, Figur 24: Stålverkens leveranser, svensk export respektive import av handelsfärdigt stål, (Källa: Jernkontoret) Analys & Strategi 25

26 Trenden visar att stålverkens leveranser gått ner över den studerade tidsperioden samt att exportens andel utgör en större del av leveranserna under den senare delen av den studerade tidsperioden. Importen har ökat och utgör numera mer (i ton) än exporten. Lågkonjunkturen 29 syns tydligt i statistiken avseende såväl produktion/leveranser respektive export och import. Svensk stålindustri är i stor utsträckning specialiserad och den största delen av de produkter som produceras går på export. Branschen har präglats av rationalisering och företagen har specialiserat sina produkter inom olika nischer. Produktiviteten (inte att förväxla med produktionen) har ökat i likhet med produkternas förädlingsvärde. Som en direkt följd av att svensk stålindustri fokuserat på kvalificerade stålsorter och produkter har importen av standardkvaliteter ökat. Detta har inneburit att importen (i ton) har ökat snabbare än exporten och i dagsläget importeras mer stål än det exporteras. Detta indikerar att förändringen i branschen är strukturell snarare än konjunkturell. Största marknaderna Tyskland är och har under hela den studerade perioden (2 213) varit en viktig marknad för den svenska exporten av järn och stål. Europa har i kombination med USA utgjort den huvudsakliga marknaden samtidigt som det är tydligt att tillväxtekonomier som Kina och Indien fått en ökad betydelse för den svenska exporten. 1,9,8,7 Miljoner ton,6,5,4,3,2,1 Figur 25: Export av järn och stål fördelat på länder (Källa: SCB) Marknader med störst tillväxt Analys & Strategi

27 Exporten till Kina och Indien har under den studerade perioden ökat men Turkiet är samtidigt det land till vilket exporten av järn och stål ökat mest. Generellt har marknaden vidgats och tillväxtländerna har ökat som viktiga avsättningsländer för Sveriges export. Värt att notera, i kombination med de växande marknaderna, är att flera av de stora länderna för svensk export av järn och stål under perioden uppvisar en negativ trend. Däribland Tyskland, Storbritannien och USA. En trendframskrivning tyder på att marknader som Kina, Indien och Turkiet, förutsatt en fortsatt positiv ekonomisk utveckling i dessa länder, kommer att öka sina andelar av Sveriges totala export med ökade transportavstånd som följd Tusen ton Figur 26: Järn- och stålexportens förändring per år, beräknat utifrån en linjär anpassning av utvecklingen (Källa: SCB) 4.3 Skogsindustrin Exporten från Sveriges skogsindustri består huvudsakligen av tre varugrupper, massa, papper respektive sågvirke. En viss men marginell export av rundvirke sker i dagsläget men lejonparten av råvaran från skogen går för vidare förädling inom skogindustrin. En viss import sker och via förädling blir output sågtimmer samt plywood m.m. respektive massa eller papper (träfiberindustrin) (se Figur 27). Av dessa har vi valt att fokusera analysen på varugrupperna massa, papper respektive sågvirke då plywood m.m. utgör en marginell och vikande del av exporten från skogsindustrin. Analys & Strategi 27

28 Figur 27: Översikt svensk skogsindustri, (Källa: Skogsindustrin 213) Det har skett en tillväxt i den svenska skogen under ett flertal år och enligt tillgängliga prognoser kommer det även fortsatt ske en tillväxt då avverkningstakten underskrider tillväxten i den svenska skogen. Figur 28: Tillväxt av skog i Sverige (Källa: Skogsindustrin 213) Analys & Strategi

29 Massa Inom massaindustrin har det sen 8-talet skett en strukturell omvandling där antalet produktionsanläggningar blivit färre samtidigt som kapaciteten per anläggning ökat. Denna förändring har fortsatt, om ej i samma takt, under 2-talet och sen 198 har antalet anläggningar gått från 72 till 41 stycken. Produktionskapaciteten per anläggning har under samma period ökat från 145 tusen ton till 37 tusen ton. De senaste åren (21 213) visar dock en viss tillbakagång. Antal fabriker Kapacitet per fabrik 1 ton Figur 29: Massaindustrin - antal fabriker och kapacitet per fabrik, (Källa: Skogsindustrierna) Exporten av massa har sen 198 varit ganska konstant (i ton) samtidigt som exportvärdet ökat fram till 2 för att därefter vara konstant även det. Exporten har därmed varit stabil. Analys & Strategi 29

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23 Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Gävle Hamn AB Fredrik Svanbom 2013-02-15

Gävle Hamn AB Fredrik Svanbom 2013-02-15 Gävle Hamn är hjärtat för import och export på ostkusten. Ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg och bilar. Gävle Hamn AB Fredrik Svanbom 2013-02-15 Ostkustens logistiknav 95 % av Sveriges utrikeshandel

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet DSV 2015 Vår historia 10 självständiga åkerier etablerar DSV: De Sammensluttede Vognmænd den 13/7-1976 DSV köper Samson Transport som blir DSV Samson Transport DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Utländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3

Utländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Introduktion till turism, /Turism, internationella trender kulturanalys

Introduktion till turism, /Turism, internationella trender kulturanalys TENTAMEN Introduktion till turism, /Turism, internationella trender kulturanalys Moment 1: Turism, 7,5 hp 2013-xx-xx Lördag i ÖP 8 Kl 9-13.00 Antal frågor: Del RM: tot: 35p. 5 frågor (1-5) med svarsalternativ

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bulkhamn som hanterar många olika godsslag och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 2013 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 Enheten för internationell 2013-03-19 Dnr: 2013/00386

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bred bulkhamn och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om Stockholm. Hamnen utgör ett

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport LEDARE Världen nästa! Sundsvallsregionen är utan tvekan på gång. Med jämna mellanrum kan vi läsa om hur näringslivet

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2008:10 18.6.2008 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2008 Övernattningarna ökade i maj Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK www.business-sweden.se INLEDNING Finanskrisen 2008-09 var den allvarligaste recessionen i världsekonomin sedan andra världskriget.

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

För mer information kontakta: Carina Prodenius Wihlborg 040-38 07 08, 0736-99 07 08, carina.prodenius@honda-eu.com

För mer information kontakta: Carina Prodenius Wihlborg 040-38 07 08, 0736-99 07 08, carina.prodenius@honda-eu.com För mer information kontakta: Carina Prodenius Wihlborg 040-38 07 08, 0736-99 07 08, carina.prodenius@honda-eu.com Affärsnytt från Honda Nummer 40. December 2005 - januari 2006 1. Nytt Europarekord för

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

Ekonomiska basfakta 2014-03-11

Ekonomiska basfakta 2014-03-11 Ekonomisk rapport Qatar Ekonomiska basfakta Valuta: Qatarisk Riyal (QAR) BNP per capita: Cirka 102 000 USD (2013) Export: Cirka 127 miljarder USD (2013) Främsta exportvara: Naturgas, råolja Största exportpartners:

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas under sommaren. Situationen har förvärrats efter att Ryssland i början av augusti

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer