En tidning från Öhrlings PricewaterhouseCoopers för stora internationella företag och organisationer KLIMATSMART

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning från Öhrlings PricewaterhouseCoopers för stora internationella företag och organisationer KLIMATSMART"

Transkript

1 4/08 En tidning från Öhrlings PricewaterhouseCoopers för stora internationella företag och organisationer TEMA KLIMATET & FÖRETAGEN STENA STYR ENERGISNÅLT SVEASKOG BINDER KOLET KLIMATET HET FRÅGA FÖR STYRELSEN FINANSKRISEN: INTERN KONTROLL BÄTTRE ÄN REGLER KLIMATSMART Jernkontorets vd Elisabeth Nilsson om stålindustrins stora utmaning Elite klimatanpassar hotell [s.18] Bättre tillämpning av IFRS [s.24] Genomslag för reviderad kod [s.27]

2 I varje nummer: Ledare [s.3] Notiser [s.4] Redovisning [s.24] Skatt [s.28] Krönika [s.32] [s.5] [s.23] [s.14] [s.16] Innehåll 4.08 [s.5] Auktionerade utsläppsrätter hotar stålindustrin Elisabeth Nilsson, vd på Jernkontoret, vill ha gratis tilldelning. [s.8] Systemet för utsläppshandel ska utökas Från 2013 ska fl er branscher omfattas av EU:s utsläppshandel. [s.9] Snåla vindar skapar osäkerhet i klimatpolitiken Finanskrisen försvårar de internationella besluten i klimatfrågan. [s.12] "Sverige har en viktig roll i miljösammanhang" Margot Wallström tror att de nordiska länderna kommer att gå i spetsen. [s.13] Klimatfrågan har hamnat på styrelsebordet Representanter från fyra bolag berättar om hur de driver klimatarbetet. [s.14] Skogsbolag ska bidra till en svalare planet Skogens förmåga att binda koldioxid har stor betydelse för klimatet. [s.16] Sjöfarten ska bli renare med energisnåla fartyg Stena välkomnar de nya miljökrav som är på gång för sjöfarten. [s.18] Hållbara hotell ska minska på koldioxiden Elite Hotels har just inlett ett arbete med att skapa klimatneutrala hotell. [s.20] "Nya regelverk ingen bot mot finanskriser" Finanskrisen visar att det behövs stärkt intern kontroll av företagen. [s.9] Öhrlings PricewaterhouseCoopers är Sveriges ledande företag inom revision och rådgivning med medarbetare och kontor på 125 orter. Kunder och klienter utgörs av cirka företag och organisationer inom privat och offentlig sektor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers erbjuder branschorienterade tjänster inom revision, redovisning, skatt, corporate finance, riskhantering och annan revisionsnära rådgivning. Öhrlings PricewaterhouseCoopers ingår i PricewaterhouseCoopers som är världens största nätverk inom revision och rådgivning med över medarbetare i 153 länder världen över. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. För ägarledda, mindre och medelstora företag producerar vi tidningen INPUT. REDAKTION: Ansvarig utgivare: Åke Danielsson, Redaktör: Ewa Fallenius, tel Design: Appelberg, Omslagsfoto: Håkan Flank Tryckeri: Trydells Utgivning: Fyra gånger per år Upplaga: Adressändring: Anne-Li Söderström, [s.22] Växande intresse för incitamentsprogram Allt fl er svenska börsbolag satsar på nya incitamentsprogram. [s.23] Vinkännare som satsar på egen källare Johan Magnusson har startat en vinkällare för trogna kunder. [s.26] Kris förändrar landskapet på marknaden På Finansdagen 2008 var det fi nanskrisen som stod i centrum. [s.27] Bra genomslag för reviderad bolagskod Börsbolagen känner till koden men etiska riktlinjer saknas ofta. PRISADE FÖR BÄSTA RAPPORT Trelleborg är Sveriges bästa företag när det gäller bolagsstyrning. För fjärde året i rad har Öhrlings PricewaterhouseCoopers anordnat tävlingen Bästa bolagsstyrningsrapport. 123 svenska börsnoterade bolag deltog i tävlingen. I granskningen av bolagens rapportering utgick juryn från kriterierna fullständighet, trovärdighet, begriplighet och värdeskapande. Industrikoncernen Trelleborg fick högsta betyg för samtliga kriterier. Jag är mycket hedrad och det här stimulerar oss ytterligare. Trelleborg är ett komplicerat bolag och därför är det extra viktigt att ha en transparens och kunna redogöra för bolagsstyrningen, sade Trelleborgs styrelseordförande Anders Narvinger vid prisutdelningen. Ett hedersomnämnande gick till investmentbolaget Investor. För första gången utsågs även Årets uppstickare. Titeln gick till Nordnet som konkurrerade med 19 andra nykomlingar på börsen. Tre glada pristagare: Charlotte Munthe Nilsson som jobbar med ägarstyrningsfrågor på Investor, Anders Narvinger, styrelseordförande för Trelleborg, och Claes Dinkelspiel, styrelseordförande för Nordnet. FOTO HÅKAN FLANK 2 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

3 LEDARE Hundra år av bortglömdhet Den svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius kunde redan 1896 visa att en ökning av koldioxidhalten i atmosfären påverkar temperaturen på jorden. Men det skulle ta hundra år innan frågan hamnade överst på den politiska agendan, däremellan har jordens existens hotats av allt från överbefolkning till ozonhål och luftföroreningar. Som lekman är det omöjligt att bilda sig en genuint egen uppfattning om klimathotet. Därmed är det också svårt att avvisa FN:s klimatpanels bedömning att det är troligt att utsläpp av växthusgaser har orsakat merparten av de senaste femtio årens uppvärmning". Samtidigt bör man nog förhålla sig kritisk till delar av den rapportering av den globala klimatkatastrofen som sker i medierna. I vanlig ordning bygger många klimatnyheter mest på mediernas överdrifter och ensidiga belysning. Det här är omställningar som till stora delar är nödvändiga oavsett vad som händer med klimatet. I grund och botten handlar det om hur vi handskas med ändliga resurser. Det faktum att oljan förr eller senare tar slut borde vara tillräckligt för att motivera en övergång till förnyelsebar energi. TREVLIG LÄSNING! Nu är Agenda inte ute efter att avgöra om klimathotet existerar eller inte. I fokus för det här temanumret är i stället den, högst påtagliga, omställning som väntar näringslivet till följd av klimatfrågan. Det handlar om allt från hur stålindustrin ska uppfylla EU:s klimatmål (sidan 8) till hur skogen kan binda mer kol (sidan 14) och vad hotellen gör för att möta efterfrågan från klimatmedvetna kunder (sidan 18). Vi belyser också hur företagen får in klimatfrågan i styrelserummen och strategiarbetet (sidan 13). Åke Danielsson Ansvarig utgivare PRENUMERERA UTAN KOSTNAD! VILL DU HA EN EGEN PRENUMERATION PÅ AGENDA? Öhrlings PricewaterhouseCoopers tidning Agenda utkommer fyra gånger per år. Du får den helt kostnadsfritt. Maila till eller fyll i ditt namn och din adress, klipp ut och skicka kupongen till: Anne-Li Söderström, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. NAMN: FÖRETAG: ADRESS: agenda 3

4 NOTISER FACKFÖRBUNDEN LETAR NYA VÄGAR De fackliga organisationerna måste modernisera sig och tänka nytt för att möta framtiden och locka fl er medlemmar. Det var slutsatsen när 100 personer från 30 olika fackförbund samlades på Fackförbundsforum 2008 som arrangerades av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Företrädare från bland annat Saco, Kommunal, Unionen och Byggnads diskuterade hur organisationerna kan utvecklas och anpassa sig till de nya krav som styr verksamheten. Fackförbunden måste vara med i de stora frågorna och ta ett helhetsansvar. Annars riskerar vi att bara uppfattas som nejsägare, sade Hanna Brandt González vid Unionen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers har redan spikat en uppföljning med Fackförbundsforum Vår förhoppning är att skapa ett nytt forum där de fackliga organisationerna kan mötas och utbyta erfarenheter. Det kan bidra till nya arbetssätt och starkare organisationer, sade moderatorn Lars Wennberg från Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Aktuella publikationer beställer du på FOTO: MATS ANDERSSON Årets bästa skatterådgivare Öhrlings PricewaterhouseCoopers har återigen blivit utsedd till Sveriges ledande skatterådgivare av International Tax Review i undersökningen World Tax World Tax är en årlig undersökning där skattechefer på större företag och skatterådgivare betygsätter företag som tillhandahåller skattetjänster. I undersökningen lyfts även sex skattespecialister från Öhrlings PricewaterhouseCoopers fram särskilt. Resultatet är ett kvitto på att vår ambition att vara Sveriges bästa skatterådgivare är livskraftig, säger Roger Gavelin, ansvarig för Öhrlings PricewaterhouseCoopers skatteavdelning. har gjort en ansiktslyftning På informationsportalen Tax matters lyfter skatterådgivarna på Öhrlings PricewaterhouseCoopers fram aktuella frågor. Nu har portalen och det digitala nyhetsbrevet fått en ansiktslyftning. Gå in på Där kan du också bli prenumerant av nyhetsbrevet helt kostnadsfritt. ÅRSREDOVISNING ENLIGT K2-REGLER Detta är en introduktion till det nya regelverket för årsredovisning i mindre bolag, ofta kallat K2. Regelverket innebär såväl förenklingar som begränsningar. I skriften diskuteras vilka skillnader som fi nns mellan K2 och nuvarande regler samt för- och nackdelar med att välja att tillämpa K2 i årsredovisningen. VÄGLEDNING VID ÅRSREDOVISNING Skriften innehåller dels ett exempel på en årsredovisning för ett fi ktivt företag som tillämpar K2-reglerna för årsredovisning, dels en beskrivning av innehållet i regelverket. Syftet med exemplet på årsredovisningar är att visa hur det kan se ut när K2-reglerna tillämpas i praktiken. K2 är inte obligatoriskt utan ett frivilligt regelverk. GOD SED MED KODEN Efter tre år med Svensk kod för bolagsstyrning kommer nu en reviderad kod som omfattar alla noterade bolag. Vad innebär det och på vilket sätt har koden påverkat utvecklingen inom bolagsstyrning? I skriften God sed med koden Självreglering eller lag? delar experter inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers med sig av sina erfarenheter. FORSKNING OM FILANTROPI Utifrån experiment och studier genomförda i nära samarbete med insamlingsorganisationer analyserar forskaren Anna Breman givarbeteende varför människor väljer att skänka pengar till ideell verksamhet. I Forskning om fi lantropi varför skänker vi bort pengar? diskuteras hur olika faktorer påverkar människors vilja att skänka pengar. Kunskapspris till Skolporten Internetportalen Skolporten blev en av vinnarna av årets Kunskapspris, som delas ut av Nationalencyklopedin i samarbete med bland annat Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Skolportalen vann i Per Reinolf fick ta emot pris av kronprinsessan Victoria. kategorin Näringsliv och företagets vd Per Reinolf fi ck ta emot en prissumma på kronor. Pristagarna i övriga fem kategorier var Friskis & Svettis grundare Johan Holmsäter, teamet bakom dokumentärserien Klass 9A, vetenskapsjournalisten Karin Bojs samt Gunnar Wetterberg, chef för Sacos samhällspolitiska avdelning. Det internationella hederspriset gick till grundarna av Google. FOTO MARKUS MARCETIC/NATIONALENCYKLOPEDIN 4 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

5 TEMA/KLIMATET & FÖRETAGEN Den växande stålindustrin släpper ut stora mängder koldioxid. Men stålets många användningsområden, även inom miljöområdet, gör att Jernkontorets vd Elisabeth Nilsson inte har några problem att försvara svensk stålindustri. TEXT PER ÖQVIST FOTO PETER KNUTSON, VOESTALPINE Elisabeth Nilsson, Jernkontorets vd, anser att globala spelregler för utsläpp av koldioxid är det enda sättet att värna miljön långsiktigt. Det är också en förutsättning för att stålbranschen ska nå fortsatt lönsamhet. AUKTIONERADE UTSLÄPPSRÄTTER ETT HOT FÖR STÅLINDUSTRIN» 4/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 5

6 Alla älskar järnvägar, men få älskar järnverk. Alla gillar vindkraft, men få funderar över att stål används i vingar och kullager. Och alla vill ha renare och effektivare transporter. Det kan tunnare och starkare stål skapa förutsättningar för, säger Elisabeth Nilsson som är vd för stålverkens branschorganisation Jernkontoret. Inom EU ska koldioxidutsläppen minska med 20 procent fram till Enligt ett förslag ska handeln med utsläppsrätter därför utökas till att gälla fler branscher från Stålbranschen, som redan ingår i handelssystemet, hör till de som har störst utsläpp. Tvärtemot andra branscher minskar inte utsläppen, utan ökar med procent per år. Stålindustrin hävdar att de har små möjligheter att minska utsläppen av koldioxid till Man anser sig ligga nära den gräns som går att nå med dagens teknik. De senaste 20 åren har stålverken minskat utsläppen med 20 procent per ton, vilket är bra. För att kapa utsläppen med ytterligare 20 procent krävs helt ny produktionsteknik, säger Elisabeth Nilsson. Hittills har tilldelningen av EU:s utsläppsrätter varit gratis. Från 2013 är tanken att de delvis ska auktioneras ut. Men stålindustrin går emot förslaget. I ett remissvar till EU-kommissionen skriver Jernkontoret att en fortsatt gratis tilldelning av utsläppsrätter är en förutsättning för de europeiska stålverkens fortsatta verksamhet. Vad som talar emot en auktionering är bland annat att stålindustrin kan tvingas flytta utanför EU. Om stålverk inom EU måste betala för utsläppsrätterna får de en konkurrensnackdel i förhållande till länder som står utanför systemet. Enligt Jernkontoret skulle det inte bara orsaka ett ekonomiskt bakslag för Europa, det flyttar dessutom utsläppen av koldioxid till andra regioner. Då riskerar utsläppen av koldioxid att öka, eftersom transporterna blir längre. Ett annat problem är att stålverk i stora delar av världen är betydligt mindre miljövänliga och släpper ut mer koldioxid per ton producerat stål. Svenska stålverk har länge jobbat hårt på att minska både utsläppen av koldioxid och energiförbrukningen. Vi duktiga på miljö, säger Elisabeth Nilsson. För ett par år sedan blev hon som första kvinna chef för Jernkontoret. Men karriären inom stålindustrin började redan 1976 med ett jobb på SSAB, som då hette Norrbottens Järnverk. Jag fick se ett olönsamt bolag omvandlas till det nischorienterade, lönsamma och effektiva bolag med specialiserade produkter som SSAB är i dag. Jag såg också arbetet med att effektivisera tillverkningsprocessen på nära håll och har sett hur hårt man jobbar på att minska utsläppen. Elisabeth Nilsson ser ett antal lösningar på de miljöutmaningar som ligger framför branschen. En är att ta fram tunnare och» starkare stål som får ökad användning och hjälper kunderna att minska sina utsläpp. Att stålindustrin släpper ut allt mer koldioxid beror inte på att verken har blivit mind re miljövänliga. Det beror på att allt mer stål produceras för en värld där välståndet och tillväxten ökat snabbt under ett antal år. Inget material, bortsett från betong, används i så stora mängder. I fjol ökade världsproduktionen av stål med 93 miljoner ton. Av ökningen stod Kina för hela 66 miljoner ton mer än två tredjedelar. Totalt producerar Kina snart 500 miljoner ton stål per år. När det gäller tilldelningen av utsläppsrätter vill Jernkontoret ha något man kallar för en sektoriell lösning, vilket innebär att varje bransch ska ses som en enskild sektor globalt. Och i stället för att ha ett nationellt tak ska utsläppsrätterna ges per ton producerat stål. Då får effektiva, miljövänliga stålverk tillräcklig tilldelning, medan övriga bolag behöver köpa utsläppsrätter om de inte blir mer miljövänliga. Ett sådant system är enligt Elisabeth Nilsson nödvändigt, eftersom tillväxtländer som Indien och Kina, men även Ryssland och Brasilien, inte accepterar ett tak för sina totala utsläpp. Dessa länder har ett växande behov av stål för att bygga hus, broar och järnvägar. Förslaget till nytt system med utsläppsrätter innebär inledningsvis bara att en del av utsläppsrätterna ska auktioneras ut. Men Våra största konkurrenter utanför EU finns i USA, Kanada, Ryssland, Ukraina och Kina i dessa länder finns ingen handel med utsläppsrätter. Att bygga starka och lättare fordon är avgörande för att lyckas med utsläppsminskningar inom transportnäringen. Ett annat viktigt arbete är fortsatta stora satsningar på klimatrelaterad forskning, nationellt och på EU-nivå. I Sverige deltar bland annat SSAB och LKAB tillsammans med forskningsinstitutet Mefos AB i det stora projektet ULCOS. Målet är att halvera utsläppen av koldioxid genom förändrade stålframställningsprocesser. detta ska successivt öka så att vissa branscher når 100 procent år Undantag ska göras i branscher där det finns risk för carbon leakage, det vill säga att utsläppen inte minskar globalt utan bara riskerar att flytta utanför EU. Men vilka branscher som ska undantas är ännu oklart. Stålbranschen är i ett vakuum som hindrar nyinvesteringar. Våra största konkurrenter utanför EU finns i USA, Kanada, Ryssland, Ukraina och Kina i dessa länder finns ingen handel med utsläppsrätter. Tyska stålföretaget ThyssenKrupp har funderat på att etablera stålverk i Bulgarien, men avvaktar nu med beslut tills de vet om stålbranschen ska räknas som konkurrensutsatt och få gratis utsläppsrätter. Ukraina har erbjudit Thyssen att etablera sig på deras sida gränsen. Om ett företag får många hundratals miljoner kronor mindre i avgifter per år några mil bort, varför då etablera sig i ett EU-land? I dag krävs inte utsläppsrätter för flyg, sjöfart och vägtransporter, vilket EU har tagit beslut om att man vill införa. Även det försämrar konkurrenskraften för europeiska företag. Och Sverige skulle drabbas hårdare än de flesta länder. Dels har 6 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

7 För att själv bidra till ett hållbart klimat har Elisabeth Nilsson bytt till en dieseldriven bil och åker kollektivt inom Stockholm. Hon källsorterar och köper ekologisk frukt och grönsaker. Flygresorna blir däremot många. Namn: Marie Elisabeth Nilsson Ålder: 55 år Utbildning: Bergsingenjör vid Luleå tekniska högskola samt 10 poäng i juridik, företagsledarutbildningen IFL och Ruter Dams chefsprogram för kvinnor. Familj: Maken Arne. Arbete: Vd för branschorganisationen Jernkontoret sedan Styrelseordförande i Stiftelsen Svensk Järn- och Metallforskning samt i Stiftelsen för Metallurgisk forskning. Sitter även med i regeringens globaliseringsråd. Bor: Villa i Nyköping och sommarställe i Kalix kommun. Fritidsintressen: Reser, spelar piano, springer, går på gympa och åker långfärdsskridskor, umgås med släkt och vänner. Gör själv för att leva grönt: Jag har bytt till en dieseldriven bil, som drar mind re bränsle än en bensinbil. Jag åker kollektivt inom Stockholm, källsorterar naturligtvis och köper ekologiska grönsaker och frukt. Däremot flyger jag för mycket för att anses riktigt miljövänlig. vi långa transporter inom Sverige, som är ett avlångt land. Dels ligger vi i periferin, långt från kunderna, säger Elisabeth Nilsson. Att hon skulle ta jobbet på Jernkontoret efter 25 år på SSAB var inte självklart. I dag är jag glad att jag tog steget. Jag får ha fortsatt kontakt med gamla arbetskamrater och kollegor i branschen och får möjlighet att påverka sådant som upprört mig tidigare, inte minst vissa politiska beslut. Inte oväntat kallas Elisabeth Nilsson ibland för järnlady och sägs ha stål i nyporna. Ändå bidrar hon till en mer nyanserad bild av stålbranschen. Eftersom omvärlden ser stålbranschen som macho, förändras bilden i alla fall lite med en kvinnlig företrädare. Som företrädare för stålindustrin är Elisabeth Nilsson tydlig och inte det min sta rädd för att säga vad hon tycker. Bland annat är hon kritisk till hur energibolagen, enligt henne, har gynnats av handeln med utsläppsrätter. Priset på energi har ökat det drabbar all energiintensiv industri och leder till försämrad lönsamhet. Än så länge har stålindustrin klarat sig på grund av goda tider med höga priser på stål, de har kunnat föra vidare kostnadsökningarna till sina kunder. Med en global ekonomisk kris lär det inte gå lika lätt. Under de närmaste åren kommer stålindustrin lägga hundratals miljoner på forskning kring ny och renare teknik. Men enligt Elisabeth Nilsson kommer forskningen inte att kunna tillämpas förrän tidigast en bit in på 2020-talet. Och då blir den sannolikt betydligt dyrare än dagens teknik, eftersom den bland mycket annat kommer att innefatta koldioxidlagring. Hon pekar på att enskilda stålverk inte kan införa en teknik som innebär att de blir mindre kostnadseffektiva jämfört med stålverk som använder gammal teknik. Därför måste vi få globala spelregler och samma pris på koldioxid per producerat ton, oavsett var i världen utsläppen sker. Det är det enda sättet att både nå fortsatt lönsamhet och värna miljön långsiktigt. u Kontaktperson: Claes Dahlén telefon: e-post: 4/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 7

8 Tema/klimatet & företagen Systemet för utsläppsrätter växer Handel med utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid. I dagsläget omfattas drygt 730 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. Text Per Öqvist Utsläppshandel bygger på att ett tak sätts för de totala utsläppen. Varje år lämnar företagen in det antal utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp. Tanken är att utsläppen minskar när priset på dessa överstiger kostnaden för att minska utsläppen genom förändringar i produktion eller teknik. Totalt berörs cirka anläggningar» av utsläppsrätterna, vilket motsvarar 40 procent av de totala koldioxidutsläppen inom EU. En central organisation, regering eller myndighet, bestämmer den tillåtna mängd koldioxid som får släppas ut. I Sverige är det Naturvårdsverket. På EU-nivå tas nu en rad initiativ för att utveckla utsläppshandeln, så att fler länder, samhällssektorer och växthusgaser omfattas under perioden 2013 till De industrier som omfattas av det nya systemet ska successivt via auktion tvingas köpa en del av de utsläppsrätter de behöver. Andelen utsläppsrätter som ska auktioneras ut och inte tilldelas gratis trappas upp från år till år. Vissa branscher når 100 procent Medlemsländerna får själva bestämma vad de ska göra med intäkterna från auktionerna, men enligt direktivet bör de användas för olika klimatåtgärder. Det totala antalet utsläppsrätter ska motsvara mängden utsläpp som tillåts i varje EU-land. Företag som släpper ut mindre mängd än sin ranson, kan spara utsläppsrätterna till nästa period eller sälja dem. Denna handel kan ske via börser, banker eller särskilda mäklare. Tanken är att säljarna belönas för att de har minskat utsläppen. Ju fler bolag som behöver köpa utsläppsrätter, desto högre blir priset. Om ett företag inom EU släpper ut mer koldioxid än antalet utsläppsrätter det har tilldelats måste utsläppsrätter köpas. Kan företaget inte uppvisa rätter motsvarande sina utsläpp måste rätterna köpas i efterskott. Dessutom ska företaget då betala en sanktionsavgift på 100 euro per ton. Andelen utsläppsrätter som ska auktioneras ut trappas upp från år till år. Antalet branscher som omfattas av utsläppsrätter ska utökas. I slutet av oktober 2008 godkände samtliga EU-länder, efter långa och hårda förhandlingar, att flyget ska tas med i systemet för utsläppshandel. Beslutet gäller även flygbolag baserade utanför EU, vilket orsakat protester från USA. Också enskilda personer och organisationer kan handla med utsläppsrätter, direkt från ett företag eller via mäklare, börser eller andra förmedlare. Hittills är det bara EU som har ett system med utsläppsrätter. Men bytet på presidentposten i USA kan öppna för en liknande modell även där. Barack Obama vill ha ett amerikanskt system för utsläppshandel, där utsläppsrätterna säljs på auktion. u Kontaktperson: Martin Gavelius telefon: e-post: Handeln med utsläpp gör nytta Martin Gavelius, Director Climate Change Services på Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers, om utsläppsrätternas inverkan på tre olika områden: Miljö Handeln med utsläppsrätter har gjort nytta. I en studie vi gjort uppger 53 procent av de tillfrågade företagen att de minskat utsläppen genom att se över den dagliga operativa verksamheten samt genom underhåll och effektivisering av produktionen. Förra året låg motsvarande siffra på 10 procent. Den globala handeln med utsläppsrätter har mer än fördubblats mellan år 2006 och 2007 och beräknas i år till över 600 miljarder kronor. Energiförsörjning Det är energisystemen som släpper ut koldioxid. Ökande priser på fossila bränslen, en kraftigt ökad efterfrågan på energi kombinerat med krav på renare utsläpp innebär att kampen hårdnar om framtida energikällor. Större fokus bör alltså läggas på att lösa energiförsörjningen och på vilket sätt energin produceras. När EU fokuserar på utsläppen känns det inte som om man tagit själva grunden till problematiken i beaktande. Konkurrenskraft En viktig fråga för industrin är konkurrensneutralitet. EU-kommisionens uppfattning är att viss elintensiv industri ska förskonas från konkurrens genom fortsatt gratis tilldelning av utsläppsrätter. Eftersom en branschindelning inte har gjorts efter storleken på utsläpp är det viktigt att inte utgå från branscher utan i stället titta mer på företagsnivå. 8 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

9 Snabba temperaturskiften i klimatpolitiken Klimatpolitiken ställer helt nya krav på företagen. Men snåla ekonomiska vindar påverkar besluten på den internationella politiska arenan. För svenska företag har vindkantringen ökat osäkerheten om vad som kommer att gälla och var slutnotan för klimatmålen hamnar. 9» text mattias andersson illustration nausikaa 4/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda

10 Tema/klimatet & företagen» Att rädda planeten är ingen aperitif som man kan välja att ta eller avstå från. För snart två år sedan gav klimathotet EU:s ledare välbehövlig politisk luft under vingarna. Med ett skadeskjutet Lissabonfördrag, ett USA upptaget av militära operationer och havererade globala frihandelsförhandlingar var ledarna för det europeiska projektet i desperat behov av ett värdigt uppdrag. Och klimathotet hade många av de viktiga beståndsdelarna: Här fanns en tydlig fiende som hotade jorden med katastrof, en nästan enig uppslutning kring de problemformuleringar som signerats av forskareliten i FN:s klimatpanel och en förankring i de nationella opinionerna. Framförallt fanns ett ypperligt tillfälle för EU:s ledare att visa handlingskraft. I mars 2007 tog så EU:s stats- och regeringschefer, under drivande ordförande Angela Merkel, beslut om ambitiösa mål för en hållbar klimatutveckling. Det slutdokument som deklarerade EU:s ledande roll i de globala ansträngningarna för en svalare planet inleddes med konstaterandet att Europa upplever nu ett ekonomiskt uppsving. Sedan dess har förutsättningarna förändrats och därmed de europeiska ledarnas aptit på tuffa beslut. Den engelska tidningen Economist noterade nyligen att Tysklands förbundskansler Angela Merkel bytt ton från grön pionjär till lobbyist för den inhemska bränsletörstiga bilindustrin. Det är ett mycket intressant scenario nu när enigheten bakom klimatmålen kommer att prövas i en lågkonjunktur. Det finns ju tydliga tecken på att många länder har dragit öronen åt sig och att det kommer att bli svårt att nå enighet, säger Runar Brännlund, professor i nationalekonomi i Umeå, som studerat miljö- och resursekonomi och politik. Ska företag och länder ställa om till den ambitiösa nivå man föresatt sig kommer det att kosta mycket pengar. Det finns i dag en stor osäkerhet om vad ambitionerna kommer att innebära i skarpa beslut, tillägger han. Europaparlamentet har med smärre justeringar godkänt EU-kommissionens klimatoch energipaket. Entusiasmen är betydligt mindre från de nationella ledare som har det slutgiltiga avgörandet i sin hand. Ministerrådets toppmöte i oktober undvek med nöd och näppe haveri efter att Polen och Italien inför mötet förklarat att den inhem Vägen mot en hållbar utveckling EU:s energi- och klimatpaket innebär att utsläppen av växthusgaser inom EU ska minska med minst 20 procent till år Om man lyckas nå ett internationellt avtal ska medlemsstaterna höja målet till 30 procent. Andelen förnybar energi ska vara minst 20 procent år För svensk del innebär det en minskning av utsläppen med 17 procent, räknat från 2005 års nivå. Andelen förnyelsebar energi ska öka från 39,8 procent till 49 procent. Bördorna har fördelats olika, i synnerhet de mindre utvecklade länderna i öst har fått lägre mål och Rumänien och Bulgarien tillåts öka sina utsläpp med upp till 20 procent under perioden. Handeln med utsläppsrätter (EU ETS) som startade 2005 har en central och omstridd roll i EU:s klimatpaket. Man planerar ett ändrat system för utsläppshandeln, som ska omfatta närmare hälften 10 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

11 ska ekonomin är viktigare än det globala klimatet. Att rädda planeten är ingen aperitif som man kan välja att ta eller avstå från. Klimatförändringarna försvinner inte på grund av finanskrisen, har kommissionens ordförande José Manuel Barroso förmanat medlemsländerna. Även i Sverige har näringslivet, i synnerhet basindustri inom stål och skogsnäring, riktat kritik mot EU:s klimatpolitik. För energiintensiv industri innebär en utvidgning av systemet med utsläppsrätter hot om dyrare energipriser. Omställningen till förnyelsebara energi källor ökar konkurrensen om skogsråvaran, som används till förnyelsebar energiproduktion. Vi ser redan en utslagning av skogsindustriföretag, och klimatpaketet späder på den utvecklingen, varnar Sverker Martin- Löf, ordförande i SCA och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. Dagens vittrande enighet inom Europa kommer knappast att innebära en lättnad för svenska företag. För svenska politiker har det sedan länge varit en hederssak att ta ledartröjan i miljöfrågor något som inhemsk industri under årtionden protesterat mot. Det finns en stor vilja inom företagen att bidra, men om vi tar på oss större bördor än andra blir resultatet att svenska företag förlorar i konkurrenskraft utan att det bidrar till en mer hållbar utveckling, säger Birgitta Resvik, Svenskt Näringsliv. En helt annan inställning till en ambitiös svensk klimatpolitik har miljöorganisationer som Svenska Naturskyddsföreningen och en rad politiker av varierande kulör. De återkommande argumenten är att svenska företag alltid har klagat över tuffare skatter och bestämmelser, anpassat sig och sedan upptäckt att ledarskapet skapat ny teknik med exportmöjligheter.» Den extrema höjningen av oljepriset har varit ett bättre bidrag till hållbar utveckling än nationella eller regionala regleringar. Birgitta Resvik, Svenskt Näringsliv. Visst kan det ligga något i det. Men det gäller att ligga tio meter före, och inte ett halvt varv. Då är risken stor att man springer in på ett stickspår, säger Birgitta Resvik och pekar på Volvos och Saabs satsning på etanolbilar som exempel. När EU-kommissionen för 2012 fastslog en gräns på 130 gram koldioxid per kilometer 2012 togs ingen hänsyn till om bilen drevs med förnyelsebar etanol eller traditionella fossila bränslen. Något som missgynnade de svenskättade etanolbilarna som efter stora investeringar trots vissa justeringar i förslaget förefaller gå en dyster framtid till mötes på den europeiska marknaden. Lite tillspetsat kan man säga att den extrema höjningen av oljepriset har varit ett bättre bidrag till mer hållbar utveckling än nationella eller regionala regleringar. Här har företagen blivit mer energieffektiva av rent ekonomiska skäl. Prishöjningen slår lika mot alla, och innebär inte snedvridning av konkurrensen eller koldioxidläckage där energiintensiv industri flyttar ut från Europa, säger Birgitta Resvik. Även professor Runar Brännlund är tveksam till de gynnsamma ekonomiska effekterna av ett ensidigt svenskt ledarskap i loppet mot en globalt hållbar klimatutveckling. Sverige har haft världens mest restriktiva politik inom miljöområdet, men det har inte lett till några uppseendeväckande exportframgångar för svensk miljöteknik, säger han och tillägger: Jag brukar skämtsamt säga att finanskrisen och dess oanade följder kommer att uppfylla många av de mer radikalt sinnade miljövännernas krav på omställning till en annan livsstil med radikalt minskad konsumtion. Men jag är inte helt övertygad om att majoriteten av medborgarna gör samma prioritering. u Företag ser både risk och möjlighet Klimatfrågan har blivit het för allt fler företag världen över. Enligt den årliga undersökningen från Carbon Disclosure Project, CDP, har tre av fyra av de 500 företag som ingår i undersökningen satt upp mål för minskade utsläpp av växthusgaser. I den nordiska delen av undersökningen uppger närmare sju av tio företag att klimatförändringarna innebär risker för deras verksamhet, bland annat genom nya regleringar. Samtidigt uppger åtta av tio företag att klimatförändringarna också kan innebära nya möjligheter, bland annat genom investeringar i nya produkter och tjänster. av utsläppen i EU. Fler växthusgaser ska med och rätterna ska auktioneras ut från och med EU-kommissionen uppskattar att de egna förslagen beräknas kosta 100 miljarder kronor per år i investeringar och kostnaden för medborgarna beräknas bli knappt 30 kronor per vecka. FN:s klimatpanel har satt som mål att utsläppen av växthusgaser till slutet av seklet ska ha minskat till 1 ton per person och år. Sverige har i dag med 7,4 ton bland Europas lägsta utsläpp. Medelamerikanen släpper ut 24,1 ton medan 1,3 miljarder kineser släpper ut i snitt 5,8 ton per person. I slutet av nästa år möts världens länder i Köpenhamn för att skapa global enighet kring nya klimatmål. Som ordförande i EU kommer Sverige då att ha en nyckelroll. I december ska den svenska regeringen presentera en miljöpolitisk proposition med nationella mål och åtgärder för klimatet. Barack Obamas seger i det amerikanska presidentvalet har väckt hopp om en radikal förändring av USA:s klimatpolitik. Obama vill minska USA:s koldioxidutsläpp med 80 procent till Han har även sagt att han vill ha ett amerikanskt system för handel med utsläppsrätter.» 4/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 11

12 Tema/klimatet & företagen De nordiska länderna kommer att gå i spetsen En rad länder protesterar nu mot vad man betecknar som orimliga kostnader för EU:s ambitiösa klimatmål och en italiensk minister har kallat klimatpaketet för en galnings verk. Text Mattias Andersson foto leif å andersson/ibl Margot Wallström, vice ordförande i EU-kommissionen och tidigare miljökommissionär, hur oroad är du för klimatmålens framtid? Klimatförändringarna försvinner ju inte för att vi är mitt uppe i en finanskris och vi har absolut inte råd att överge de här målen. Jag tror också att man måste se de möjligheter som krisen för med sig, att till exempel investera i förnyelsebar energi. Om vi skulle signalera att det inte är lika viktigt att bekämpa klimatförändringarna nu tror jag att det är slutet också på våra globala ansträngningar och vår trovärdighet på den globala scenen. Hur pass orolig är du för europeisk del att paketet ska bli alltmer urvattnat eller fastna i oenighet? Vi ska inte vara naiva. Det är klart att risken finns och det är redan ett antal medlemsländer som har försökt att vrida tillbaka paketet till en lägre ambitionsnivå med argumentet att de inte har råd nu. Därför är det också viktigt att vi från kommissionens sida tittar på vilka möjligheterna är. Hur kan vi använda europeiska investeringsbanken? Kan vi använda EBRD, den andra banken vi har för regionalt stöd? Att faktiskt också hjälpa till att skapa energilösningar och investeringar i förnyelsebar Margot Wallström, EU-kommissionens vice ordförande, ser Sverige som ett föregångsland i miljöarbetet. energi framför allt. Jag tror att man måste förklara att det ligger till på det här sättet: Antingen gör vi de här åtgärderna nu och betalar ett pris för det, eller så väntar vi och då blir det ännu dyrare. I Sverige så talar stålindustrin och andra basnäringar om att vissa processer inte kan miljöanpassas mycket mer inom överskådlig framtid. I Polen är man orolig för att bli ännu mer beroende av rysk gas. Hur ska man se på de här invändningarna? Det är klart att det finns sakskäl, det är klart att det också finns de som har investerat så långt som tekniken tillåter i dag. Då är det viktigt att vi har flexibla lösningar och det är därför som man till exempel använder marknadslösningar för att se till att vi är kostnadseffektiva i alla våra åtgärder. Det är därför vi säger att man kan delta i en handel med utsläppsrätter. Då kan man investera där vi får ut mer effekt för de pengar vi sätter in. Till exempel i tredje världen eller på annat håll. Hur viktig roll kommer Sverige att spela i samband med Köpenhamnsmötet nästa år? Sverige är viktigt därför att det är föregångsland både med en ambitiös målsättning i miljöarbetet och i pådrivandet i miljösammanhang. Att säga jo, men det går och visa att det går att ha en mycket mer energieffektiv tillverkning till exempel. Det är inte ett hot mot ekonomin eller konkurrenskraften. Det är vi ett bevis på. Vi behöver någon som vill och som också kan uttrycka den politiska viljan det tror jag att de nordiska länderna kommer gå i spetsen för att göra. Därför så kommer Sverige få hantera mycket av den här proceduren framöver i förberedelserna för Köp e n ha m n s mötet. u 12 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

13 Klimatet en fråga för styrelsen Klimat och hållbarhet har tidigare ofta behandlats som en ren imagefråga. Numera är det affärskritiska frågor som allt oftare landar på bolagsstyrelsens bord. Text Mattias Andersson Om miljöfrågorna tidigare kunde behandlas som profilfrågor utan bäring på det ekonomiska resultat, har de numera fått en allt större betydelse för företagens affärer. Ingen är i dag opåverkad av frågor kring klimatet. Klimatet har fått en stor strategisk betydelse för företagens verksamhet och investeringar, säger Anders Lundin vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han tillägger att många företag i dag lämnar hållbarhetsredovisningar, något som har bidragit till att föra upp klimat frågan på styrelse- och ledningsnivå. Det höga oljepriset har gjort energieffektivitet till en strategiskt viktig plånboksfråga för energikrävande industrier. Dessutom är EU:s handel med utsläppsrätter på väg att utökas och innebär ökade kostnader för utsläpp. För företag inom energisektorn handlar hanteringen av klimatfrågan om vilket riskperspektiv man har. För den framtida verksamheten är det av avgörande vikt att agera. På samma sätt är det viktigt för de energiintensiva delarna av den svenska basindustrin att visa att man tar ansvar för en hållbar klimatutveckling. Utan en egen strategi kan man lätt hamna i händerna på andra, säger Anders Lundin Han tar bilindustrin som exempel på hur förmågan att utveckla ny teknik anpassad till nya miljökrav har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor. Även om mycket redan görs inom företagsvärlden, kommer kraven i framtiden att skärpas ytterligare. Det är förvånande att förvaltare och analytiker visar så relativt lite intresse för frågor som kommer att ha stor betydelse för företagens framtida och långsiktiga lönsamhet och förmåga att göra affärer, säger Anders Lundin. u Kontaktperson: Anders Lundin telefon: e-post: Hur bedrivs klimatarbetet på styrelsenivå i ert företag? Klas Eklund Seniorekonom, SEB SEB gav i våras ut sin första hållbarhetsrapport, och skrev i somras under GRI, alltså de principer för ansvarsfulla investeringar som utvecklats med Global Compact som bas. Den typen av strategiska beslut har diskuterats på styrelsenivå. Men det mesta av arbetet drivs operativt, av de olika enheterna som nu tar fram nya gröna produkter. Det gäller både sparformer och tradingprodukter. Vi arbetar just nu med att ta fram en mer konkret handlingsplan för vårt arbete med CR (corporate resonsibility). I det sammanhanget ska vi både sätta upp ett antal konkreta mål och bemanna en organisation. Lars G Josefsson VD, Vattenfall Klimatfrågan är en av de viktigaste strategiska frågorna. Den behandlas vid varje möte i någon form. Styrelsen hanterar frågor både om klimatproblemet och troliga konsekvenser vid olika utsläppsscenarier. Jag uppfattar styrelsens stöd för Vattenfalls mål att bli koldioxidneutralt 2050 som oerhört starkt. Med detta dramatiska mål är Vattenfall unikt i världen bland de stora energiföretagen. Generellt finns ett stort stöd i styrelsen för Vattenfalls stora internationella engagemang i klimatfrågan. Exempelvis kan nämnas det globala näringslivsinitiativet 3C Combat Climate Change, som består av stora, globala företag världen över som arbetar tillsammans för ett globalt klimatavtal vid FNförhandlingarna i Köpenhamn nästa år. Kerstin Lindvall Senior Manager, Environment and Social Responsibility, ICA Klimatarbetet inom ICA drivs i det dagliga genom avdelningen Miljö & Socialt ansvar. Mål och åtgärder beslutas av ICA AB Management Team. Mål för ICA:s klimatpåverkan togs i april 2007 med 30-procentig reduktion av direkt klimatpåverkan från 2006 till Uppföljning av åtgärder och måluppfyllelse görs regelbundet i ICA Management Team. Rapportering görs därifrån till styrelse och ägare. Styrelsen är alltid informerad och engagerad, men det är ICA Management Team som fattar beslut om mål och åtgärder. Johan Karlström VD och koncernchef, Skanska För Skanska handlar klimatfrågan främst om två saker - att se till så att vår egen verksamhet bedrivs så miljöriktigt som möjligt, och att påverka våra kunder så att de väljer gröna lösningar när vi ska bygga deras kontor, sjukhus, bostäder, infrastruktur eller vad det än må vara. Den första delen har vi jobbat hårt med länge, att exempelvis se till så att våra maskiner förbrukar mindre och körs på miljövänliga bränslen. I den andra delen händer det mycket just nu vi märker ett stort intresse från våra kunder för att vi ska skapa mer energisnåla lösningar för deras byggprojekt. Vi kallar detta grönt byggande, och det här är något som vår styrelse ser som den kanske viktigaste framtidsfrågan i vår bransch. 4/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 13

14 TEMA/TRANSAKTIONER Skogen ger hopp i klimatkampen Klimatfrågans totala dominans i miljödebatten har skapat en helt ny roll för de svenska skogsbolagen. Skogens förmåga att ta upp koldioxid har gjort att bolagen gått från kritiserade miljöbovar till räddare av planeten. TEXT MATTIAS ANDERSSON FOTO TOMAS BERGMAN, KENNETH SAHLÉN Hans Winsa vid Sveaskog leder ett forskningsprojekt där ökat skogsbruk ska binda mer koldioxid och på så sätt bidra till en svalare planet. 14 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

15 Länge handlade debatten om världens skogar om den enorma artrikedom som hotades vid avverkning. Men med klimatfrågans entré som total dominant på miljöscenen har fokus svängt och skapat en ny roll för världens skogar i miljödebatten. På FN:s uppmärksammade klimatmöte på Bali var avskogningen för första gången en av huvudpunkterna på agendan vid internationella miljöförhandlingar. I den traditionella synen som återspeglas i skogsvårdslagen har ju produktion stått mot miljöintresset. Klimatfrågan har i grunden ändrat synen på den motsättningen, konstaterar Hans Winsa, vid statliga skogsjätten Sveaskog som leder ett forskningsprojekt i syfte att genom ett intensivare skogsbruk i förlängningen svalka av planeten. Världens skogar lagrar sammanlagt miljarder ton kol och har en avgörande roll i klimatekvationen. Så målet att hejda avverkningen av världens skogar handlar i dag inte bara om att bevara en unik biologisk skattkammare, utan även om att förhindra att enorma mängder kol som finns lagrade släpps ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Även om skövlingen av regnskogarna hejdas är de tropiska skogarnas roll en fråga om jämvikt snarare än positiv påverkan av klimatet. I orört skick avger de tropiska skogarna lika mycket kol som de det tar upp. Men utanför den tropiska zonen finns skogar som inte bara kan hålla nollan, utan också kan skapa plus på klimatkontot. Den nordliga barrskogen utgör 18 procent av jordens alla skogar, men den binder lika mycket kol som all annan skog tillsammans. I kallt klimat kan kol även tas upp i marken, i motsats till på varmare breddgrader där organiskt material bryts ner fortare och återförs till luften i samma takt. Det är den här egenskapen som ligger bakom barrskogens förmåga att bättra på kolkontot i det globala klimatets balansräkning. Enligt en forskningsrapport ledd av finländske professorn Pekka Kauppi, ledamot av FN:s klimatpanel, har skogarna inom EU gjort större nytta för kolbalansen i atmosfären än de sammanlagda satsningarna på alternativa energikällor som sol, vind och bioenergi.» Med intensivare skogsbruk kan vi öka tillväxten ytterligare på befi ntlig skogsareal och öka den totala mängden kol som binds av träden. Den goda nyheten är att träd är extremt effektiva mekanismer för att fånga in och lagra kol. En ännu bättre nyhet är att Europas skogar frodas och växer och på så vis kommer att spela en allt viktigare roll för att hjälpa EU att nå sina egna klimatmål, konstaterar professor Kauppi. Totalt har nettotillväxten i skogen sedan 1990 årligen bundit 126 miljoner ton koldioxid. Lettland, Sverige, Litauen, Slovenien, Finland och Bulgarien är de länder vars skog gör störst klimatnytta, enligt de finska forskarnas beräkningar. Skogsfattiga Belgien och Danmark ligger i botten. Klimatfrågan har också gett aktörerna inom skogsnäringen en ny roll. Det är bakgrunden till det försöksprojekt som Sveaskog driver i samarbete med Norrbottens Läns Landsting SLU, Syvab och statliga gruvjätten LKAB. Arealen skogsmark i Sverige är relativt stabil och kommer inte att öka. Men med intensivare skogsbruk kan vi öka tillväxten ytterligare på befintlig skogsareal och öka den totala mängden kol som binds av träden, säger forskningsledare Hans Winsa. På ett 800 hektar stort område i Norrbotten prövas och utvärderas nya metoder inom skogsbruket, bland annat genom kvävegödning där avloppsslam från ett reningsverk omvandlas till skogsgödsel i pelletsform. Projektet har hållit på i tre år och nästa år kommer en första utvärdering. En förhoppning för samarbetspartnern LKAB är att skogens kolsänkor i framtiden ska ingå i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Som svensk och norrlänning kan man ju tycka att det är bättre att energiintensiva företag betalar för sina utsläpp genom tillväxt i svenska skogar i stället för att köpa utsläppsrätter från polska kolkraftverk, säger Hans Winsa. u KOLFAKTA En kubikmeter trä lagrar 200 kg kol, vilket motsvarar en förbrukning av cirka 740 kg koldioxid. Mängden koldioxid i atmosfären är 760 miljarder ton och har ökat med 30 procent sedan början av 1900-talet. Världens skogar lagrar sammanlagt miljarder ton kol. SKOGSINDUSTRIERNA SKA ÖKA TILLVÄXTEN MED 20 PROCENT I april i år lämnade branschorganisationen Skogsindustrierna ett klimatmanifest till miljöminister Andreas Carlgren (c). Manifestet innehåller en rad mätbara åtaganden: Att öka tillväxten med 20 procent fram till Genom att öka skogsbruket kan man binda mer koldioxid. Att öka uttaget av biobränsle från skogen motsvarande 20 TWh. Att minska utsläppen av koldioxid från transporter med 20 procent fram till Att inte använda fossila bränslen i tillverkningsprocessen. Att fördubbla resurserna till forskning. Skogsnäringen sysselsätter närmare personer och exporterar årligen för 128 miljarder kronor. 4/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 15

16 TEMA/KLIMATET & FÖRETAGEN Johan Roos, miljöchef för Stenakoncernen, vill ha ett globalt system med utsläppsrätter för sjöfarten. Energisnåla fartyg ska rena sjöfarten Stena ser positivt på kommande regleringar av sjöfartens koldioxidutsläpp. Fartygsvarven kommer att behöva bygga mer energibesparande fartyg något som både miljön och rederierna tjänar på. De nya begränsningarna av svavelutsläpp tror man däremot får motsatt effekt. TEXT SARA BERGQVIST FOTO PONTUS JOHANSSON 16 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

17 Klimatfrågan och frågorna om utsläppsregleringar är oerhört viktiga för Stena. Det handlar både om den globala uppvärmningen och om samhällets sårbarhet när det gäller energiförsörjningen. Dessutom finns det pengar att spara, säger Johan Roos, miljöchef för Stenakoncernen. Sjöfarten påverkar framförallt miljön genom utsläpp av kväve, svavel och koldioxid. Näringen har ett stort miljömässigt ansvar. Om man ser framåt kommer sjöfartens andel av utsläppen av svavel och kväve vara större än de från land inom delar av Europa. Men det beror inte på att sjöfartens utsläpp har ökat, utan på att utsläppen från land har minskat, säger Reidar Grundström, miljöhandläggare vid Sjöfartsverket. För närvarande finns begränsningar i hur mycket svavel fartygens bunkerolja får innehålla. Globalt sett är maxvärdet 4,5 procent. I Östersjön och Nordsjön är gränsen 1,5 procent. Inom några år ska värdena sänkas till 3,5 procent globalt och till 0,1 procent i Östersjön och Nordsjön. Något som Johan Roos är rädd kommer att få oönskade konsekvenser. Bränslepriserna för närsjöfarten kommer att stiga med runt 80 procent. Det gör att transportköpare kommer att välja landtransporter i stället och att flera färjelinjer får lägga ner, säger han. KÖR 35 FÄRJOR OCH 70 TANKFARTYG Stena AB har flera dotterbolag med verksamhet inom färjelinjer, rederiverksamhet, offshore, fastigheter, finans, återvinning, miljö och handel. FÄRJELINJER: 35 färjor som 2007 transporterade 11,5 miljoner passagerare, 2,2 miljoner bilar och 1,6 miljoner lastbilar. SHIPPING: 70 tankfartyg, 10 RoRo- och RoPaxfartyg samt 8 tank- och RoPax-fartyg i order. OMSÄTTNING 2007: miljoner kronor RESULTAT 2007: miljoner kronor UTSLÄPPSHANDEL INOM SJÖFARTEN I dagsläget omfattas inte sjöfarten av systemet med utsläppshandel men förslag som rör handel med koldioxid, svavel och kväve är under diskussion. Även om svavel och kväve har negativa miljöeffekter är det bara koldioxiden som anses vara direkt klimatpåverkande.» Rörliga utsläppskällor är svåra att kontrollera och det är svårt att avgöra vilket land som ska belastas. Reidar Grundström, Sjöfartsverket. Johan Roos skulle hellre se att regleringen gjordes stegvis och gällde globalt. Eller att man valde ett system med utsläppshandel. När det gäller den internationella sjöfartens utsläpp av koldioxid finns inga regleringar alls. I Kyotoförhandlingarna bestämdes att FN:s branschorgan för transportnäringarna själva skulle sköta regleringen. Inom sjöfarten ligger ansvaret på FN:s sjöfartsorgan IMO. Vi tycker att ett system med global utsläppshandel för sjöfarten vore bra. Men det går långsamt att utveckla regler som alla kan acceptera. Rörliga utsläppskällor är svåra att kontrollera och det är svårt att avgöra vilket land som ska belastas för utsläppskällan. Dessutom är utvecklingsländer som inte omfattas av Kyotoavtalet rädda för att drabbas av regleringarna bakvägen, berättar Johan Roos. Därför verkar en global reglering med utsläppshandel ligga långt bort. I stället är ett designindex för nya fartyg på gång. Det innebär att alla nya fartyg måste uppnå en specifik energieffektivitet, vilket i sin tur kommer att begränsa koldioxidutsläppen. Till viss del kan indexet jämföras med de utsläppskrav som EU nu utvecklar för bilar. En sådan lag kommer att driva energieffektiviseringen av nya fartyg och tvinga varven att hålla en viss nivå. Hittills är det krav som vi själva fått ställa, säger Johan Roos. Förutom att designa nya energivänliga fartyg går Stena igenom den befintliga fartygsflottan kontinuerligt. För närvarande pågår ungefär 200 energibesparingsprojekt bara inom Stena Line. Ett projekt handlar om att frekvensstyra alla pumpar, fläktar och motorer så att de körs på rätt effektnivå. Det är ungefär som att sätta en dimmer på en lampa så att ljusstyrkan kan anpassas efter behov, säger Johan Roos. Sedan en tid tillbaka mäter Stena alla sina koldioxidutsläpp både i pengar och i koldioxid per utfört transportarbete. På så sätt får bolaget kontroll på utsläppen över tid och att de inte drar iväg åt fel håll även om bränslepriserna skulle sjunka. Förutsättningarna att energieffektivisera världens befintliga fartygsflotta varierar mellan olika segment av sjöfarten. När det gäller linjetrafiken påverkar bränslekostnaderna rederiernas lönsamhet väldigt påtagligt. Därför är incitamenten till energieffektiviseringar stora och många förbättringar redan gjorda. På spotmarknaden där stora tank- och lastfartyg tävlar om uppdragen är läget annorlunda. För att snabbt kunna ta sig till en hamn och säkra att de får uppdraget kan de vara tvungna att förbruka mycket extra bränsle, förklarar Johan Roos. Dessutom kan ersättningsnivåerna för lasterna variera oerhört mycket från vecka till vecka. Eftersom det kan skilja tiotusentals dollar i ersättning är intäktssidan ofta mer avgörande för resultatet än vad kostnadssidan är. Bränslekostnaderna blir därför inte lika avgörande i sammanhanget. Johan Roos tror att ytterligare tekniska och designmässiga förbättringar i världens fartygsflotta kan öka energibesparingarna med procent. Men de största besparingarna skulle åstadkommas med bättre kommersiella avtal mellan transportköparen och fartygsoperatören. Ett fartyg kanske måste åka för full maskin för att komma till en hamn i tid och inte drabbas av höga straffavgifter. Om fartyget i stället hade kunnat hålla en lägre hastighet hade bränsleförbrukningen minskat avsevärt. Ett containerfartyg som minskar farten från 25 till 20 knop sparar upp till 40 procent av förbrukningen. u Kontaktperson: Johan Rippe telefon: e-post: 4/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 17

18 Tema/klimatet & företagen Hållbart hotell låter kunden visa vägen Klimatfrågan är viktig, men inte enda ingrediensen i ett hållbart företagande. Det anser Bicky Chakraborty, vd och ägare till Sveriges tredje största hotellkedja Elite Hotels. Elite Hotels driver bland annat anrika Grand Hotell i Norrköping. Hotellkedjan har just inlett ett arbete med att klimatanpassa alla sina hotell. Text Sara Bergqvist Foto elite hotels Bicky Chakraborty ser hållbarhet som ett vitt begrepp, som omfattar såväl miljö och socialt ansvar som ett långsiktigt företagande och att vara ödmjuk och lyssna på sina kunder. Det jag verkligen brinner för är att sprida glädje bland våra gäster. Varje gäst som kommer till oss ska tycka att det är roligt och trivas. I stället för att fråga dem om de är nöjda frågar vi om det är något mer vi kan göra, säger Bicky Chakraborty. En fråga som ligger honom varmt om hjärtat är socialt ansvarstagande och engagemang. Utomlands har det handlat om att stötta biståndsprojekt inriktade på rent vatten, bättre läkarvård eller hjälp till barn som har det svårt. I Sverige handlar det främst om stöd till kultur och idrott. Tillsammans med Riksteatern har vi satt upp teaterpjäsen Fullbokat med Morgan Alling i alla roller, som turnerat runt på de orter där vi är verksamma. Det gör att fler människor får möjlighet att ta del av bra kulturupplevelser, berättar Bicky Chakraborty. När det gäller klimatfrågan har Elite Hotels just påbörjat ett långsiktigt arbete. 18 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

19 » Eftersom klimatfrågan är en mycket viktig fråga för våra kunder är den viktig för oss också. Bicky Chakraborty Vårt mål är att varje hotell ska bli klimatneutralt, säger Bicky Chakraborty. Det första steget är att analysera den påverkan varje hotell har på klimatet. Nästa steg blir att hitta konkreta åtgärder som kan minska koldioxidutsläppen. För att få hjälp med arbetet har man tagit in en konsult. Den klimatpåverkan som blir kvar sätter vi en prislapp på och därefter kommer vi att investera i trovärdiga, bra FN-projekt som bidrar till att skapa ett bättre klimat. Sedan tidigare arbetar företaget med återvinning och med att minimera elförbrukningen. Hotellen använder också närproducerade varor när det är möjligt. På sikt kommer vi att se över våra råvaror ytterligare. En annan diskussion gäller kranvatten eller flaskvatten. Men fortfarande är det många av våra kunder som vill ha flaskvatten, berättar Bicky Chakraborty. Han upplever inte att hotellkundernas efterfrågan på klimat- och miljövänliga alternativ ökat i någon större omfattning på senare tid. Snarare tycker han att det alltid funnits en hög miljömedvetenhet i Sverige. Eftersom klimatfrågan är en mycket viktig fråga för våra kunder är den viktig för oss också. Vi kommer att anpassa oss Hotellkedja med 30 års erfarenhet Elite Hotels driver centralt belägna förstaklasshotell och restauranger i större svenska städer. Anläggningar: 20 hotell på 13 orter, totalt rum. Moderbolaget äger även pubkedjan Bishop s Arms med 27 pubar på 20 orter i Sverige. Motto: Tradition, kvalitet och flärd. Ägare och vd: Bicky Chakraborty. Historia: Kedjan startades av Bicky Chakraborty för 30 år sedan. Den ursprungliga målsättningen var att skapa ett internationellt center för svenska efter våra kunders önskemål och gå så långt som de vill att vi ska gå. Det går bra för Elite Hotels. Verksamheten startade för 30 år sedan och har expanderat kontinuerligt. Nya hotell har förvärvats och omsorgsfullt renoverats till lyxiga förstaklasshotell. Numera består kedjan av 20 hotell med flera restauranger och pubkedjan Bishop s Arms med 27 pubar. Vid årsskiftet påbörjar Elite Hotels ett nytt småstadskoncept med värdshus. Tanken är att etablera sig i städer som företaget bedömer som för små för ett hotell. Än så länge har hotellkedjan inte märkt något av den rådande finanskrisen. Det kommer säkert att påverka alla i samhället om många får ont om pengar. I så fall får vi anpassa kostymen efter det. Han har varit med om kriser som drabbat hotellbranschen förr. Under 1990-talet gick många stora, anrika hotell omkull medan Elite Hotels klarade sig väl. Vi hushållade med pengarna på rätt sätt och gjorde inget dumdristigt. Dessutom var alla medarbetare fullt medvetna om vad som behövde göras och det fanns en stark konsensus. Det gjorde att vi gick stärkta ur krisen i slutänden. u och utländska studenter. Sedan 1980 har verksamheten varit inriktad på att driva hotell. Omsättning 2007: 1,2 miljard kronor. Resultat 2007: 125 miljoner kronor. Anställda: Totalt personer. Hallå där Kirsten Brøchner, vd för Brøchner Hotels i Köpenhamn, världens första klimatneutrala hotellkedja. Vad innebär det att ni är koldioxid- och klimatneutrala? Vi köper upp motsvarande mängd utsläppskvoter som vi själva förbrukar. På så vis minskar vi de totala utsläppen i världen när ingen annan kan använda dem. Det ökar också priset på kvoterna och bidrar till att fler klimatvänliga energikällor byggs. Varför har ni satsat på detta? För oss är det viktigt att driva verksamheten med hjärtat. Bland annat satsar vi mycket på socialt arbete. I början på det här året insåg jag att det är jätteviktigt att vi gör något i klimatfrågan också. Inte som ett långsiktigt mål, utan nu direkt. Hur gör ni för att minska er egen klimatpåverkan? Några exempel är att vi väljer närproducerade varor, till exempel inhemska äpplen i stället för kiwifrukter från Nya Zeeland, minimerar antalet varutransporter till en gång i veckan, bara byter sänglinne inför ankomst och har inrättat ett system som halverat förbrukningen av handdukar. Dessutom använder vi lågenergilampor och ljussensorer. Vi har tagit bort luftkonditioneringen, minimerar antalet flygresor, förser våra medarbetare med cykelhjälmar och tillåter kontors arbete hemifrån när det går. Hur har det tagits emot av era kunder? Väldigt positivt. Många nya företag med miljöprofil har vänt sig till oss och vill bo här. Vi erbjuder också paket med hotellvistelse och koldioxidkvot där våra kunder får möjlighet att neutralisera sin egen resa. Bara under perioden maj augusti sålde vi 300 kvoter, motsvarande 300 ton koldioxid. 4/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 19

20 Nya regelverk ingen Sveriges finansiella system har visat sig starkt i krisen, Carnegie till trots. Det som nu behövs är stärkt intern kontroll i företagen snarare än nya regelverk, anser Sussanne Sundvall och André Wallenberg, rådgivare inom finanssektorn på Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Text Göran Lind Foto marc femenia/scanpix, istockphoto Krisen är till väldigt stor del skapad i USA, de problem vi har i Sverige härrör därifrån. Det svenska finansiella systemet har tvärtom visat sig vara starkt. Hittills har det inte dykt upp något som tyder på generella brister, Carnegie är mer undantaget som bekräftar regeln, säger Sussanne Sundvall, auktoriserad revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers och ordförande i FAR SRS referensgrupp för finansiella företag. Sussanne Sundvall anser att Sverige drog viktiga lärdomar av vår egen bankkris i början av 1990-talet, något vi har haft nytta av nu. Det går inte att se att svenska banker generellt skulle ha ägnat sig åt vidlyftig utlåning och vi står starkare än de flesta länderna i omvärlden, säger Sussanne Sundvall. Hittills är kreditförlusterna på den svenska marknaden måttliga. De fyra storbankernas reserveringar för kreditförluster uppgick till drygt 2,5 miljarder kronor för tredje kvartalet, samma period var bankernas samlade rörelsevinst 17,5 miljarder. Finansinspektionen gjorde i september bedömningen att storbankernas kapitalbaser kan minska med totalt cirka 90 miljarder kronor utan att de bryter mot kapitalkraven. Det är dock alldeles för tidigt att blåsa faran över, lik kan fortfarande dyka upp i garderoben. Farhågorna riktas nu i första hand österut där främst Swedbank har en stor exponering med en utlåning på totalt 240 miljarder kronor i Baltikum, Ryssland och Ukraina. Klart är dock att det svenska finansiella systemet inte som USA har ägnat sig åt ett pyramidspel med högriskabla bostadslån i botten. Ironiskt nog är det just USA som har haft det kanske hårdaste och mest omfattande regelverket för den finansiella sektorn. Det ropas på tuffare regelverk från många. Men jag tror inte att lösningen ligger i ökad detaljstyrning. Fokus borde i stället ligga på att stärka kontrollfunktionerna på bolagsnivå. Man måste se till att man har en fungerande compliance (att före tagen följer lagstiftning och föreskrifter) och en oberoende riskkontrollfunktion, säger André Wallenberg, finansiell rådgivare på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. Han tillägger att tillsynsfunktionen också har fungerat bättre i Sverige än i USA, där den är uppdelad på flera olika myndigheter. Finansinspektionen har varit proaktiv och haft en dialog med bankerna, säger André Wallenberg, Under de senaste åren har regelverket skärpts för den finansiella sektorn i Sverige. Den första november 2007 började en ny lag gälla i hela EU som ger ökat skydd för alla Regeringens stödåtgärder under finanskrisen Regeringen har infört ett garantiprogram för att säkerställa bankernas och bolåneinstitutens upplåning. De kan mot en avgift avtala med staten om en garanti för nyupplåning. Garantin innebär att staten träder in om inte institutet själv kan betala. Programmet gäller Sussanne Sundvall, revisor, och André Wallenberg, finansiell rådgivare, på Öhrlings PricewaterhouseCoopers. i första hand till 1 april 2009 och är beloppsbegränsat till miljarder kronor. Regeringen har också gett Riksgälden ett brett bemyndigande att ingripa om enskilda institut hamnar i allvarligare finansiella problem med stöd i nya lagen om statligt stöd till kreditinstitut. privatpersoner och företag som handlar med värdepapper (MiFID). Förra året infördes också nya kapitaltäckningsregler i enlighet med den så kallade Basel 2-överenskommelsen. Under den senaste högkonjunkturen har det införts en hel del regleringar. Men det är först nu under finanskrisen som de verkligen prövas, säger Sussanne Sundvall. Mot bakgrund av att så mycket gjorts de senaste åren tror hon heller inte att finanskrisen leder till nya omfattande regleringar. Däremot får finanskrisen stor påverkan på strukturen i finanssektorn. Flera banker har förstatligats. På Wall Street har i stort sett alla stora investmentbanker gått under. Deras närmaste motsvarighet i Sverige, Carnegie, togs i elfte timmen över av svenska staten. Finanskrisen driver också på konsolideringen av banksektorn i Sverige. De svenska och nordiska bankerna är i grunden för små för att klara sig i den internationella konkurrensen och finanskrisen kan säkert påskynda omstruktureringsprocessen. Man kan också fråga sig hur små nischaktörer som till exempel ICA-banken, Ikanobanken och de fristående sparbankerna ska klara de allt hårdare regelverken, säger André Wallenberg. u Insättningsgarantin har höjts till kronor och täcker nu alla slag av insättningar på konton oavsett om sparandet är bundet eller fritt att ta ut. Den 10 november tog staten genom Riksgälden över ägandet i Carnegie. 20 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2008

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk)

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk) Stockholm 11 april 2008 registrator@environment.ministry.se david.mjureke@environment.ministry.se Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Omvärldsbevakning Vägval energi

Omvärldsbevakning Vägval energi Omvärldsbevakning Vägval energi Artiklar: DI 14/11 Volvochefen laddar för elhybrider Volvo Personvagnars nye vd Stephen Odell har viktiga delar av sin strategi för bolaget klar. Utvecklingen av elhybrider

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev augusti 2011 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Andreas Carlgren gästspelar i höstens första nyhetsbrev

Läs mer

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer