Åter till foklbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åter till foklbildningen"

Transkript

1 Vi såg till att kursen kom till deltagarna istället för tvärtom. Det var en av de radikala förändringarna när Tollare folkhögskola i samarbete med folkrörelseorganisationerna IOGT-NTO och UNF testade ny studie- och mötesform byggd på Lärka-modellens nätbaserade lärgemenskap. Lärgemenskap förutsätter en tätare dialog och ett mer integrerat samarbete mellan medverkande parter jämfört med traditionell kursverksamhet. En genomtänkt introduktion för deltagarna och tid att vänja sig vid den nya arbetsformen är viktiga aspekter att ha i åtanke eftersom den vänder upp och ner på invanda mönster, föreställningar och traditioner. Det är några tidiga erfarenheter av försöket enligt Staffan Hübinette, lärare på Tollare folkhögskola, samt initiativtagare och projektledare för försöket. Åter till foklbildningen Staffan Hübinette Den nätbaserade lärgemenskapen Lärka har tidigare presenterats i Nät och bildning. Modellen bygger på problembaserat lärande i en kontinuerlig lärprocess i ett organiserat sammanhang kopplat till deltagarnas verksamhet och praktik. Tollare folkhögskola har inspirerats av Lärka och prövar nu anpassade modeller i två olika sammanhang i samverkan med skolans huvudmannaorganisationer. Tollare liksom många andra folkhögskolor har en lång tradition av samverkan kring kursverksamhet med ideella organisationer. Den har länge bestått huvudsakligen av kortare kurser. Under senare år har även längre distanskurser prövats i olika varianter. En kombination av förändrade behov i organisationerna, erfarenheter från några års experimenterande med flexibelt lärande och inspiration från Lärka-modellen (Jobring 2004) är bakgrunden till att vi nu prövar nya former för lärgemenskaper. Vi ser i Lärka-modellen möjligheter att utveckla det flexibla lärandet i samverkan med organisationer och verksamheter. Den fråga vi vill undersöka är om och hur modellen kan anpassas till och tillämpas i andra sammanhang, i Tollares fall i samverkan med skolans huvudmannaorganisationer. De två olika sammanhang vi nu prövar är med ett antal grupper med nyktra missbrukare inom IOGT-NTO:s sociala verksamhet och med gruppen av anställda konsulenter inom ungdomsförbundet UNF. Det handlar om en radikal förändring i sättet att arbeta med samverkan. Redan efter kort tid kan några erfarenheter redovisas och preliminära slutsatser dras. Inledningsvis ska dock något sägas om de förändringar i organisationernas verksamhet och de förändrade behov som är utgångspunkten för försöket. Därefter ska de två målgrupperna och sammanhangen och deras respektive specifika förutsättningar och behov beskrivas. Därpå följer en beskrivning av uppläggningen och modellen och avslutningsvis diskuteras erfarenheter och slutsatser.

2 Från kurskonsument till lärande organisation En dialog med de samverkande organisationerna kring erfarenheter av tidigare pedagogiska modeller för kursverksamheten blev utgångspunkten för försöket. Tre faktorer som bidragit till en förändring i organisationernas verksamheter och därmed behovet av lärande kunde identifieras. Professionalisering Inom de områden som huvudmannens organisationer verkar drogpolitik, drogprevention och social verksamhet har förutsättningarna på flera sätt förändrats. Omläggningen av samhällets alkoholpolitik tillsammans med kostnadsjakt inom socialt arbete och behandlingsverksamhet har tvingat fram forskning och utveckling av nya metoder. Idag ställs kravet att insatser inom dessa områden ska vara kunskaps- eller evidensbaserade. Samtidigt har förändringar och nedskärningar inom offentlig sektor medfört att ideella organisationer fått en mer framträdande roll inte bara genom ideellt arbete utan även som sociala entreprenörer. Allt mer socialt arbete utförs idag av ideella organisationer som frivilligt arbete eller som uppdrag åt kommunerna. har förändringar och nedskärningar inom offentlig sektor medfört att ideella organisationer fått en mer framträdande roll inte bara genom ideellt arbete utan även som sociala entreprenörer. Som en följd av detta förändras även organisationernas strukturer och inre demokratiska processer. Vid sidan om den traditionella ideella föreningsverksamheten etableras uppdragsverksamhet i olika former där sociala tjänster ska ges ett pris, kontrakt och avtal tecknas och andra ekonomiska relationer till kommunen etableras. Föreningens eldsjälar blir entreprenörer, det ideella arbetet professionaliseras och organisationerna blir aktörer på den sociala ekonomins nya arenor. Detta innebär att nya krav ställs på ideella organisationers kompetens och att behovet av kunskapsutveckling ökar. I detta perspektiv står det klart att traditionella kurs- och utbildningsmodeller inom organisationerna inte är tillräckliga för att tillgodose dessa behov. Medlemsökning En annan omständighet som skapat nya behov är knutet specifikt till IOGT-NTO: s sociala verksamhet som i detta skifte har expanderat kraftigt. En tillströmning av nya medlemmar i form av nyktra alkoholister har skett i en takt som överstigit alla förväntningar. Som en följd av ofta mångårigt missbruk finns hos många medlemmar i denna grupp stora kunskapsluckor och därmed behov av kunskap och folkbildande insatser. Inte sällan är detta också nybildade grupper och föreningar med liten erfarenhet av att organisera och driva föreningsverksamhet med planering, ekonomihantering, lokalansvar, demokratiskt beslutsfattande och gemensamt ansvarstagande. Det finns således också ett behov av kunskap för att stödja utvecklingen av själva föreningsverksamheten. Högre men varierande utbildningsnivå I gruppen av anställda konsulenter inom ungdomsorganisationen har under senare år skett stora förändringar. Från att tidigare huvudsakligen bestått av unga vuxna med bakgrund sedan tidigare i organisationen och med relativt lite utbildning, det vill säga

3 personer som tagit steget direkt från ett mycket aktivt medlemskap till anställning, har allt fler rekryterats från andra sammanhang och med både hög men varierande utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet. Kunskapsbehoven i denna grupp är mycket varierande varför traditionella kursmodeller knappast är användbara. I båda sammanhangen har den traditionella kortkursformen genom åren varit dominerande, vanligen kurser om en till två dagar, ibland flera dagar. Men vi kunde konstatera att de olika behoven i dessa sammanhang är svåra att tillgodose genom traditionella korta kurser, både av pedagogiska och ekonomiska skäl. Den traditionella modellens begränsningar I ideella organisationer är den traditionella kortkursformen vanlig för utbildning av både funktionärer, förtroendevalda och medlemmar. De fyller onekligen en viktig funktion för organisationerna. Det är tillfällen för medlemmar och funktionärer från olika delar av organisationen att mötas, få inspiration och känna samhörighet. Det är tillfällen som utöver själva kursprogrammet ger utrymme för mera informella diskussioner om organisationens verksamhet och utveckling. Kursverksamheten är viktig för att upprätthålla och förmedla organisationens kultur och traditioner. Tollare folkhögskola i vinterskrud Platsen och lokalen ska heller inte underskattas. Tollare som miljö fyller en viktig funktion för huvudmannens organisationer som en samlingspunkt med traditioner och som förstärker känslan av tillhörighet. Det är naturligtvis också trevligt att kunna åka på kurs, träffa andra och få nya impulser, en välförtjänt och inte oviktig uppmuntran för många som engagerat stretar på med vardagsarbetet i föreningen. Men kursformen innehåller också problem, främst pedagogiska. Innehållet fastställs ofta uppifrån av den samverkande organisationens företrädare och lärare på skolan som tror sig veta vad deltagarna behöver. Samma medicin erbjuds till alla deltagare oberoende av individuella behov. Korta kurser är definitionsmässigt korta, vilket innebär att kursprogrammen ofta fylls till bristningsgränsen med innehåll för att tiden ska utnyttjas effektivt. Kursformen innebär också kurser vid enstaka tillfällen, en sorts pedagogiska vitamininjektioner med omedelbar och ofta stark men också snabbt avklingande verkan.

4 Det pedagogiska dilemmat är uppenbart. Långa avstånd till kurslokalen begränsar tillgängligheten. Deltagarinflytandet blir starkt begränsat och inskränker sig till möjligheten att välja att delta eller ej. Med enstaka isolerade kurstillfällen blir en lärande process över tid svår att åstadkomma. Konsulenterna i ungdomsorganisationen gav uttryck för att enstaka kurstillfällen visserligen ger inspiration och ny energi men samtidigt riskerar att skapa en känsla av stress och ångest när man sedan återvänder till vardagen och på egen hand ska omsätta alla de nya intrycken i praktisk handling. Kursformen riskerar att utveckla kurskonsumenter snarare än att bidra till en lärande organisation. 1 Kurskonsumenten kommer till dukat bord och förväntar sig att bli serverad. Ansvaret för lärprocessen ligger på kursledningen och inte på deltagaren. Det finns således anledning att fråga sig om denna form för lärande verkligen är så effektiv som kursarrangörerna ofta gärna vill tro. Nya utgångspunkter Dessa erfarenheter, synpunkter och identifierade behov talade för att en förändring var nödvändig och att nya modeller skulle prövas. En ny modell skulle uppfylla tre krav. På Tollare har under ett antal år experimenterats med olika former av distanskurser för att möta dessa nya behov, huvudsakligen för funktionärer och förtroendevalda. Och de har utan tvekan inneburit en utveckling och givit många erfarenheter. Men en närmare analys visar att dessa endast lyckats uppfylla ett av kraven på ett tillfredställande sätt. Med Lärka-modellen såg vi möjligheten att kunna uppfylla alla tre kraven. Dessa krav är följande. Tillgänglighet Tid och pengar begränsar möjligheten att förlägga kursverksamhet i det fysiska rummet, särskilt om deltagarna är många, spridda över stort geografiskt område och har behov av mer omfattande utbildningsinsatser än enstaka kortkurstillfällen. För att öka tillgängligheten behöver därför kursen komma till deltagarna istället för att deltagarna kommer till kursen. Nätet erbjuder denna möjlighet. Detta är också det krav de hittillsvarande distanskurser uppfyllt. Kontinuerlig process För att uppfylla kravet på att utveckla en lärande organisation är någon form av mer kontinuerlig process och sammanhang nödvändigt. Det utesluter inte enstaka kurstillfällen eller längre men i tid och till innehåll avgränsade distanskurser. Dessa kan vara en ingrediens i en lärande organisation. Men ska kontinuerliga lärprocesser med utgångspunkt i deltagarnas verksamhet och praktik skapas behövs särskilda modeller och strukturer för detta. En förutsättning för en lärande organisation är också att erfarenheter görs synliga i organisationen. De distanskurser vi hittills bedrivit har varit ett steg i rätt riktning men inte tillräckliga och metodiskt anpassade för kontinuerliga lärprocesser. Lärka-modellen gör detta möjligt. 1 Lärande organisation är inte ett enhetligt begrepp. En lång rad beskrivningar och definitioner finns. Granberg/ Ohlsson (2004) föreslår följande: En lärande organisation är den organisation som skapar goda förutsättningar för medarbetarnas lärande och som tar tillvara detta lärande och nyttiggör det i organisationens strävan att påverka och anpassa sig till omvärlden. Lärandet är således inte bara individuellt utan även kollektivt, lärandet sker i ett sammanhang och över tid i en process.

5 Deltagarstyrning och ansvar De korta kursernas pedagogiska dilemma är som tidigare beskrivits att de ofta är styrda uppifrån och därför tenderar att begränsa deltagarinflytandet. De distanskurser vi prövat och som varit längre i tid ger större möjligheter till deltagarstyrning. Till viss del har detta också lyckats, främst genom att de byggt på grupporienterat dialogoch erfarenhetsbaserat lärande. Men metoden har varit trevande och fortfarande har kursinnehållet huvudsakligen styrts uppifrån och varit lika för alla. Kursledarrollen har varit oklar med en blandning av processledare och undervisare. I Lärka-modellen som bygger på problembaserat lärande är metoden renodlad och tydlig liksom handledarrollen och ansvarsfördelningen. Innehållet och lärandet utgår från deltagarnas behov och styrs av deltagarna. Ansvaret för lärandet ligger hos deltagarna medan ansvaret för metoden ligger hos handledarna. Dynamiken i processen utgår från deltagarna. Istället för att utveckla passiva kurskonsumenter utvecklar modellen aktiva kunskapsproducenter. Målgrupperna Som redan nämnts har deltagarna i dessa försök olika bakgrund och verksamheten helt olika karaktär. Modellen behöver därför anpassas till deltagarna och verksamheten. Nyktra alkoholister och narkomaner Den ena lärgemenskapen omfattar således nyktra alkoholister och narkomaner, ofta äldre med ett långvarigt missbruk i bagaget. I vissa fall finns även medlemmar utan denna bakgrund. Verksamheten består av mindre lokala grupper av självhjälpskaraktär, så kallade kamratstödsgrupper, med högst varierande aktiviteter, struktur och stabilitet. Vissa grupper består av enbart nyktra missbrukare och lever sitt eget liv inom ramen för IOGT-NTO:s paraply, andra är mer integrerade i den lokala IOGT-NTO-föreningens verksamhet. Vissa grupper är nya och under uppbyggnad, andra är äldre med en mer strukturerad verksamhet. Gemensamt är en betydande rörlighet i verksamheten. Nya medlemmar tillkommer ständigt, en del återfaller och försvinner för att ibland kanske återkomma efter en tid. Kamratstödsgrupperna fyller en viktig funktion som ett steg på vägen från missbruk och behandling tillbaka till samhället och mötet med människor utanför missbrukargruppen. I det försök som nu genomförs deltar sju lokala grupper i Mälardals-regionen med tillsammans ett femtiotal medlemmar som deltar i försöket. Ytterligare medlemmar finns i gruppernas periferi. Jämfört med Lärka-modellens hundratalet deltagare är detta ett litet antal. Om försöket slår väl ut är tanken att modellen ska tillämpas inom hela organisationen med grupper spridda över hela landet, för närvarande ett sextiotal. Den inventering av deltagarnas intressen och behov som inledningsvis har gjorts visar att både gemensamma och vitt skilda individuella behov finns. De gemensamma behov som uttryckts handlar om kunskap om den organisation man blivit medlem i, hur man sköter en förening, hur man fattar beslut, hur man samarbetar i grupp, hur man skapar ekonomiska resurser i en förening och hur man presenterar sin förening. Gemensamt är också ett intresse för behov av kunskap kring beroende, drogpolitik och lokalsamhällets förebyggande insatser. Individuella behov som uttryckts handlar till exempel om datorkunskap, körkort (många saknar körkort), psykologi, meditation och att lära sig spela gitarr. Inventeringen visade att det finns ett stort intresse för att lära och söka nya kunskaper

6 samtidigt som många uttryckte en viss skepsis för att inte säga motstånd mot tanken på studiecirkel som man uppfattade som något tråkigt och förlegat. Bakom detta kunde anas gamla skolerfarenheter och en motvilja mot att bli elev och sitta på skolbänken. Samtidigt visade inventeringen på stora variationer i intresse och bakgrund. Vissa medlemmar har mycket bristfällig skolunderbyggnad och yrkeslivserfarenhet och är hårt märkta av långvarigt missbruk medan andra har både gedigen utbildning och yrkeserfarenhet. Samtidigt med medlemmar som blivit stukade i skolan och som tvekar inför tanken på en studiecirkel finns före detta lärare som gärna blir cirkelledare och samtidigt med kortutbildade finns högutbildade akademiker. Kort sagt, i grupperna finns många olika kategorier representerade. I vissa grupper bedrivs också sedan tidigare en viss studiecirkelverksamhet. Därmed finns också en mängd olika erfarenheter och resurser. Gemensamt bland dessa medlemmar är också relationen till tiden. Många är arbetslösa, förtidspensionerade eller sjukskrivna och har därför gott om tid. Samtidigt finns som en följd av missbruket en otålighet och rastlöshet. Allt ska ske nu, helst igår. Konsulenterna Ungdomsförbundets konsulentgrupp omfattar 29 deltagare i åldrarna år, varav nio arbetar på organisationens centrala kansli och övriga som fältkonsulenter organiserade i tre team. Även detta är ett litet antal deltagare, så litet att dynamiken i processen kan påverkas. Omsättningen av personal är relativt stor och under senare år har en omfattande nyrekrytering skett. Förändringar på arbetsmarknaden i kombination med ökade krav inom organisationen har inneburit att fler rekryterats utanför organisationen, att utbildningsnivån är högre och bredden i tidigare yrkeserfarenheter större. Nivån har höjts samtidigt som skillnaderna i bakgrund ökat. Nya medarbetare tillkommer med viss regelbundenhet. Följaktligen visar den inventering av intressen och kunskapsbehov som inledningsvis har gjorts att behoven är mycket varierande samtidigt som arbetsuppgifterna är likartade. I organisationen har funnits en tradition med kursverksamhet där deltagarna matats med ett uppifrånstyrt, kompakt och ambitiöst kursinnehåll och sedan förväntats omsätta kunskaperna på egen hand i praktiken. Konsulenterna menade att detta kunde skapa en känsla av stress. Gemensamt för denna grupp är till skillnad mot kamratstödsgrupperna studievana, dator- och nätvana men också hög aktivitet och brist på tid. eftersom medlemmarna också har individuella behov och intressen men som kan sammanfalla med medlemmar i andra grupper finns också möjligheten att genomföra träffar i form av intressegrupper. Uppläggningen Utifrån dessa mycket olika förutsättningar har vi försökt att skapa två olika och till målgruppen och verksamheten anpassade modeller för lärgemenskaper.

7 Kamratstödsgrupperna Förutsättningen för kamratstödsgruppernas lärgemenskap är att den bygger på frivillig verksamhet. Syftet är inte att prestera resultat utan att lärgemenskapen ska stimulera till utveckling av den enskilda individen och gruppens verksamhet. Syftet är också att den ska bidra till att skapa delaktighet i ett större sammanhang utanför den egna gruppen. Vi har här valt att ha den traditionella studiecirkeln i lokalgruppen som bas och som en del av gruppens lokala verksamhet. Innehållet i studiecirklarna utgår från deltagarnas behov och intressen. I vissa fall bygger cirkeln på befintliga studiematerial, i andra formar gruppen sin egen cirkel. Men eftersom medlemmarna också har individuella behov och intressen men som kan sammanfalla med medlemmar i andra grupper finns också möjligheten att genomföra träffar i form av korta kurser på lämplig plats med så kallade intressegrupper. Detta kan även ske i samband med andra träffar som arrangeras för dessa grupper i regionen. I detta sammanhang är således det traditionella mötet i det fysiska rummet grunden. Skälet är dels att vanan vid datorer och Internet liksom tillgänglighet är begränsad, dels att det finns ett intresse av att ha aktiviteter och tillfällen att mötas i lokalgruppen för att stärka gemenskapen och ge fler möjligheter för deltagande. Men det finns även en arena på nätet där dessa medlemmar och grupper kan mötas, kommunicera, delge varandra erfarenheter och kunskaper och som kan ge en känsla av sammanhang. Där kan även handledarna genom information föra processen framåt. Lärka-modellens regelbundna rapportering till den gemensamma kunskapsbanken blir här till en början regelbundna kortare rapporteringar från cirklarna oavsett om dessa är avslutade eller inte. Målsättningen är att nätet efterhand ska få en större roll. Två handledare leder verksamheten. Dessa har initialt besökt alla deltagande grupper, presenterat idén och metoden, genomfört en inventering och motiverat deltagarna. Uppföljande besök genomförs en till två gånger per termin. Handledarna kommunicerar dock främst med cirkelledarna eller motsvarande i lokalgrupperna vilka motsvarar Lärka-modellens mästare. Kommunikationen sker huvudsakligen via nätet men även vid enstaka träffar där metoden och arbetssättet diskuteras. Genomförandet av denna lärgemenskap förutsätter en samverkan mellan folkhögskolan (Tollare), organisationen (IOGT-NTO) och studieförbundet (NBV). Folkhögskolan ansvarar för metoden och processen i lärgemenskapen, organisationen ansvarar för rekrytering av grupper och medlemmar och studieförbundet bidrar med stöd lokalt för cirkelverksamheten och annan support som till exempel datorutbildning. Var och en bidrar med relativt blygsamma resurser men som sammantaget blir tillräckliga för att genomföra verksamheten. De träffar som kan genomföras som korta folkhögskolekurser genererar statsbidrag, studiecirklarna genererar resurser via studieförbundet och organisationen bidrar med resurser för handledarnas nätverksamhet, resor och andra kostnader. Konsulentgruppen I detta fall ingår lärprocessen som en del av deltagarnas ordinarie arbete. Syftet med lärgemenskapen är att den ska utgöra en viktig del av personalfortbildningen i organisationen. Därmed finns krav och förväntningar på deltagande och resultat. Deltagarna förväntas avsätta cirka tre timmar per vecka för lärgemenskapen. Parallellt med lärgemenskapen, som här är i allt väsentligt nätbaserad, genomförs två

8 till tre träffar per termin med de tre teamen. Därtill förekommer personalsamlingar vid något eller ett par tillfällen per termin. Vid dessa olika tillfällen ges även utrymme för frågor som rör lärgemenskapen. Handledarna deltar vid dessa tillfällen. Initialt har en inventering av intressen och behov liksom introduktion av metod och struktur gjorts vid två tillfällen. Antalet handledare är tre och då gruppen är så pass liten har handledarna även rollen som mästare, det vill säga gruppledare. Strukturen och metoden är här striktare och bygger i princip helt på Lärka-modellen med PBL och tidsmässigt avgränsade faser i processen. Resultat i form av rapporter ska efter varje avslutad period redovisas i den gemensamma kunskapsbanken. Även här är förutsättningen för genomförandet och finansieringen en samverkan, i detta fall mellan två folkhögskolor (Tollare och systerskolan Wendelsberg) och organisationen (UNF). Resultat och erfarenheter I diskussioner med organisationerna förbereddes verksamheten under våren 2005 för att starta efter sommaren. Även om verksamheten pågått under kort tid och det är för tidigt att dra några slutsatser kan dock några erfarenheter redovisas. Ny dimension på samverkan En lärgemenskap förutsätter en tätare dialog och ett mer integrerat samarbete mellan de medverkande parterna än vad som är fallet vid planering av traditionell kursverksamhet. Det krävs en noggrannare inventering och analys av behov och förutsättningar som utgångspunkt för att kunna utforma en lämplig och anpassad modell. En gemensam pedagogisk diskussion och förståelse för modellen är nödvändig eftersom den vänder upp-och-ned på invanda mönster, föreställningar och traditioner. Förändringen kan sammanfattas på följande sätt: Vi kommer till dig i stället för att du kommer till oss. Vi slutar att undervisa, du blir aktivt lärande subjekt istället för passiv kurskonsument. Vi slutar att styra innehållet, istället styr dina behov och din praktik. Vi bidrar med metod och struktur, du bidrar med innehåll och dynamik. Även om processen kring utvecklandet av dessa lärgemenskaper har varit mycket positiv för samverkan mellan skolan och organisationerna kan vi nu se att mer tid för denna diskussion hade behövts. Det gäller inte bara att på ett tydligt sätt beskriva idén och modellen, det är också en fördel om de inblandade parterna kan fördjupa förståelsen genom gemensamma studier kring teori och metod som utgångspunkt för diskussionen. Omskolning av deltagare Föreställningarna om lärande och kurs har hos deltagarna till allra största delen formats av erfarenheter från traditionella pedagogiska modeller. Att introducera ett annat synsätt och en annan metod som radikalt skiljer sig från det invanda kräver inte bara mycket motivation utan också introduktion. Deltagarna måste förstå varför en ny modell ska prövas och hur metoden fungerar. Även här kan vi nu se att mer tid och kraft hade behövts. Det har visat sig vara svårare och ta längre tid att få igång aktiviteten i gemenskaperna än vad vi inledningsvis trodde. Metodfrågorna behöver också diskuteras fortlöpande. Det tar helt enkelt tid

9 innan deltagarna omfattar och känner sig bekväma med metoden, särskilt som ansvaret för dynamiken i processen tydligare läggs på deltagaren. Process istället för kurs mer oförutsägbart Traditionella kursformer har fördelen av att kursanordnaren lättare kan ha kontroll över verksamheten som därmed är förutsägbar. En lärgemenskap över tid med flera involverade parter och aktörer i en gemensam process och struktur skapar utrymme för påverkan från flera faktorer och blir svårare att förutsäga. Nya omständigheter tillkommer och tidsramar förskjuts. Att bygga upp sådana lärgemenskaper förefaller därför ta längre tid och kräva mer tålamod än vad man som entusiastisk idégivare kanske vill tro. Detta påverkar också förutsättningarna för planering av verksamheten. Överhuvudtaget krävs en större flexibilitet både hos pedagoger och medverkande organisationer. Förändrad lärarroll Att övergå från traditionell kurs till PBL-baserad lärgemenskap innebär en förändring av lärarrollen och samarbetet mellan pedagogerna i det team som leder verksamheten. Ett mycket nära, öppet och integrerat samarbete i handledarteamet är nödvändigt. I en situation där pedagogen verkar i olika system och pedagogiska modeller samtidigt, det vill säga både mer traditionell kursverksamhet och lärgemenskaper kan detta ge upphov till svårigheter. Även på denna punkt kan vi se att mer tid och kraft hade behövt läggas på att trimma handledarteamet. Om det tar tid för deltagarna att lära sig en ny metod gäller det också för pedagogerna. Sammanfattning Lärka-modellen är en nät- och PBL-baserad lärgemenskap utvecklad för ett hundratal kooperativa rådgivare. I beskrivningen av modellen betonar författarna Ove Jobring och Urban Carlén vikten av metodkonsistens, det vill säga att man strikt följer metoden. Vi har valt att pröva modellen i två andra och vitt skilda sammanhang. Grundprinciperna är desamma men utformningen är anpassad till de specifika förutsättningarna i dessa båda sammanhang. Vi kan redan nu se möjligheterna i detta men även svårigheterna. Denna modell för lärgemenskaper ger utan tvekan nya möjligheter för organisationer att utvecklas som lärande organisationer, nya möjligheter till utvidgad integrerad samverkan mellan folkhögskola, studieförbund och organisationer och ökad tillgänglighet för nya målgrupper. Svårigheterna är uppenbara. Förutsättningarna är inte optimala i någon av grupperna. Bäst förutsättningar har en lärgemenskap om deltagarna inte bara ingår i samma intressegemenskap utan att den också omfattar ett stort antal deltagare helst med studievana och väl tilltagen tid. De här aktuella grupperna uppfyller inte alla dessa krav. Svårigheten så här långt har främst bestått i att få alla inblandade parter inklusive deltagarna att bryta en tradition och på djupet omfatta ett annat synsätt och en annan metod och att få igång maskineriet. Risken för bakslag finns liksom risken för att svårigheterna leder till att modellen luckras upp. Frågan hur långt en anpassning kan göras utan att grundprinciperna i modellen äventyras behöver därför återkommande prövas. En fortlöpande diskussion med alla inblandade parter om synsättet och metoden är också nödvändig.

10 Men våra lärgemenskaper har trots svårigheterna börjat komma igång. Till det positiva hör också att modellen har mötts av intresse när vi beskrivit den för kollegor i olika sammanhang. Men det här är ju riktig folkbildning, har varit en återkommande kommentar. Referenser Jobring, Ove (2004). Lärgemenskaper på nätet. Lund: Studentlitteratur. Granberg, Otto, Ohlsson, Jon (2004). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund: Studentlitteratur.

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Lärgemenskaper

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Mötesplats för skolledare på sfi

Mötesplats för skolledare på sfi Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför

Läs mer

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263 Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Projektmaterial. Äldreprojektet - stimulansbidrag inom äldreområdet för utveckling av IT-utbildning för äldre i glesbygd. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. Äldreprojektet - stimulansbidrag inom äldreområdet för utveckling av IT-utbildning för äldre i glesbygd. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial - stimulansbidrag inom äldreområdet för utveckling av IT-utbildning för äldre i glesbygd ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Praktikintyg Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Syfte med dagen Att öka chanserna att få jobb Hur? Att fram intyg som visar vad du kan och har gjort Att förstå praktikintyg och arbetsintyg

Läs mer

Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.

Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över 1.000 personer alla typer av företag.

I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över 1.000 personer alla typer av företag. I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över 1.000 personer alla typer av företag. Vi arbetar med ett unikt handlingsinriktat träningsprogram för

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för

Läs mer

Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand

Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand Studiefrämjandet har sedan september startat upp olika aktiviteter för boende på asylboendet i Farsta Strand, i väntan på att de ska

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Örebro 2008-04-26 SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Styrkor: Bra informationskanaler FM med ombud från kårnivå Blandade åldrar i styrelser Utbildar goda ledare i samhället Ekonomin Engagerade

Läs mer

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Sunderby folkhögskola Projektledare Anna-Carin Persson e-postadress anna-carin@sunderby.fhsk.se Tel 0920-266646, 070-2891718 vxl 0920-266600 Syfte

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Samarbetskommittén 14.4.2014 Personalsektionen 12.5.2014 Kommunstyrelsen 16.6.2014 Kommunfullmäktige 22.9.2014 I Korsholms kommun sätter vi ribban högt. Vi

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs! KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Missionären www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Kursutvärderingsformulär

Kursutvärderingsformulär Enheten för Krisberedskap Kursutvärderingsformulär Kurs Vecka 1. Yrke 1. Läkare 2. Sjuksköterska 3. Undersköterska 4. Administratör 5. Annat. Vad? 2. Kön 1. Man 2. Kvinna 3. Ålder 1. 18 25 2. 26 35 3.

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping. 1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna,

Läs mer