Handledning. Kommunikation i Naturskyddsföreningen

Transkript

1 Handledning Kommunikation i Naturskyddsföreningen

2 Text: Siri Maasen, Naturskyddsföreningen Layout: Carina Grave-Müller, Naturskyddsföreningen Omslagsfoto: Istockphoto Övriga bilder: Naturskyddsföreningen, Istockphoto, sxc ISBN: Stockholm 2013

3 Innehåll Inledning 2 Vad är kommunikation? 3 Skapa en enhetlig bild 4 Strategier, positionering och honnörsord 6 Våra tre strategier 6 Positionering 6 Honnörsord 7 Extern kommunikation 9 Den nya kommunikationen 9 Hur arbetar media? 11 Att synas på event eller att vara där folk är 17 Värva medlemmar med hjälp av dig själv 18 Grafisk profil 27 Gratis alternativ till dyra program 27 Intern kommunikation 29 Vad är Naturkontakt? 29 Naturkontakt - Så kommer du med! 31 Hur man kan arbeta med Skype och möjliggöra fjärrmöte 32 Kommunikation för lyckad värvning 34 Avslutning 34 Bilaga 1 Handledning till Naturskyddsföreningens medlemsregister 35 Bilaga 2 Guide: Att skapa ett konto på Naturkontakt 44 Bilaga 3 Guide Skype 48 1

4 Inledning Den här handboken vänder sig till dig som är engagerad i Naturskyddsföreningen på lokal- eller regional nivå samt inom Naturskyddsföreningens nätverk. Du som läser handboken kan förmodligen redan mycket om klimat -och miljöfrågor, men vill få större kunskap om kommunikation och hur du kan arbeta mer effektivt med detta i praktiken. Genom att börja arbeta mer strategiskt och effektivt med kommunikation kan vi få ut mer av våra aktiviteter i föreningen. För nästan allt vi gör i Naturskyddsföreningen handlar om kommunikation. Vi kommunicerar både internt och externt. Internt kommunicerar vi med aktiva medlemmar, förtroendevalda och anställda i och mellan kretsar, länsförbund, nätverk och rikskansli m.m. Externt kommunicerar vi med medlemmar och ickemedlemmar, politiker och journalister, forskare och skolungdomar. Alla våra verksamhetsmål har därför ett stort behov av effektiv kommunikation för att ha möjlighet att nås. Det är därför den här handboken tagits fram. Den ska underlätta ert kommunikationsarbete och är upplagd så att den kan användas direkt i ert dagliga arbete. Det finns tydliga mallar och övningar att arbeta med för att det ska vara så enkelt som möjligt att sätta tänderna i utvecklingen av ert kommunikationsarbete. Både internt och externt. Skriften är framtagen i samarbete med länskanslister, aktiva i länsförbund, kretsar och nätverk samt handläggare på rikskansliet. Handboken omfattar många olika områden inom kommunikation. Ingen förväntas använda allt däremot tror jag att det finns något för alla. Lycka till! Siri Maassen, projektledare 2

5 Vad är kommunikation? Vad är kommunikation? I stort sett allt vi gör är kommunikation. Det vi säger är kommunikation, men det vi inte säger kan också vara kommunikation. Det vi tar på oss på morgonen, hur vi pratar, vad vi pratar om, vårt minspel, röstläge. Ja allt det är kommunikation. Detta vida begrepp beskrivs så här enligt Nationalencyklopedin: Kommunikation, överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater. Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs. Människan har ett primärt behov att kommunicera; det utgör en förutsättning för en fullvärdig psykisk, social och kulturell utveckling. ne.se Kommunikation är alltså grundläggande för vårt beteende. Och det kan ju tyckas självklart. Men det är inte alltid så lätt att vara medveten om allt man kommunicerar. Det är alltså inte bara det man kommunicerar medvetet som har betydelse. Med största sannolikhet så kommunicerar ni även en massa saker helt omedvetet. Både som individ, men även som representant för Naturskyddsföreningen. En viktig del för att förbättra ert kommunikationsarbete är därför att göra er allt mer medvetna om vad ni verkligen kommunicerar. Ett exempel Vi kan ta ett exempel från privatlivet. Säg att du ska träffa en person som du tycker väldigt mycket om och som du vill göra ett gott intryck på. Säg att du ska bjuda denna person på middag. Med största sannolikhet tänker du igenom allt inför träffen. Självklart ska det vara god mat. Att värma en Gorbys pirog i mikron ger nog inte en så bra bild av dig. Snarare handlar du riktigt fina råvaror. Du kanske till och med serverar både förrätt, varmrätt och efterrätt. Men det är ju inte bara maten som är viktigt. Även stämningen i rummet där ni ska vara är viktig. Du ser förmodligen till att det är rent och luktar gott, att det kanske finns lite blommor och fin musik för att öka mysfaktorn ytterligare. Och sist men inte minst. Hur ser du ut? Att besöka duschen känns självklart. Och att sätta på sig något man känner sig snygg i brukar höra till vanligheten i sådana här sammanhang. Hela upplevelsen av kvällen skulle förmodligen delvis gå förlorad om du sitter i din halvskitiga gamla morgonrock Vad är det du har gjort i den här situationen? Jo, du har på ett medvetet sätt försökt kontrollera vad du kommunicerar till alla de fem sinnen som vi människor har. Du vill att alla intryck ska säga samma sak. Kommunicera samma sak. På samma sätt som du skulle anstränga dig i en situation som ovan, bör du anstränga dig när du ska synas i föreningens namn. Men det är sällan man tänker på alla delar. Föreställ dig att ni ska vara med på ett seminarium och presentera en ny rapport. Rapporten kan vara fantastisk och revolutionerande. Det kanske är den bästa rapporten som någonsin har skrivits! Men. Det räcker inte. Det handlar även om hur ni ser ut när ni presenterar den. Vad kommunicerar ni genom hur lokalen ser ut? Vilka kläder ni har på er och hur ni samtalar med besökarna? Allt detta påverkar besökarens bild av föreningen. Övning- att göra det omedvetna medvetet Välj ut ett tillfälle det senaste året då ni var ute i länsförbundet/kretsen/nätverket och genomförde någon typ av aktivitet. Vad valde ni medvetet att kommunicera och vad fanns det som ni inte var medvetna om? Hur hade ni kunnat öka er medvetenhet om vad ni kommunicerade? Diskutera vilka förändringar ni ska göra till nästa liknande tillfälle. 3

6 Identitet Profil Image Identitet = verkligheten som den ser ut objektivt Profil = vår beskrivning av oss själva Image = omvärldens beskrivning För att vår kommunikation ska bli så trovärdig som möjligt så krävs det att vi strävar efter en så stor överlappning över dessa tre uppfattningar om oss själva. Skapa en enhetlig bild När man ska arbeta med sin kommunikation så behöver man alltså vara medveten om vad man kommunicerar och att se till att det hänger ihop. För det handlar om att använda alla delar för att på så sätt skapa en enhetlig bild av vår förening. I vissa fall kan man själv se på sin organisation på ett sätt, medan utomstående har en helt annan bild. Hur ser vi själva på vår förening (vår profil)? Hur ser föreningen ut rent objektivt (vår identitet) och hur ser omvärlden på vår förening (vår image)? 4

7 Övning- identitet, profil & image Den här övningen är till för att få syn på hur stor överlappning vi har inom de tre uppfattningarna. Jobba gärna en och en och jämför därefter era svar. Kanske har ni olika syn även internt? 1. Identitet: Lista allt det som verkligen finns i föreningen. Verksamhet Historia Segrar Kapacitet Geografiskt läge Kommunikation Aktiviteter Mediautrymme 2. Profil: Hur ser du på Naturskyddsföreningen? Vad på listan nedan beskriver bäst Naturskyddsföreningen? Seriefigur Sportgren Blomma Klädesplagg Resmål Färg Djur Årstid 3. Image: Hur tror vi att omvärlden uppfattar Naturskyddsföreningen idag? Vilken sort av det som står på listan tror du att omvärlden skulle välja om de skulle beskriva Naturskyddsföreningen? Seriefigur Sportgren Blomma Klädesplagg Resmål Färg Djur Årstid Diskutera om er identitet, image och profil stämmer med varandra. Varför? Varför inte? 5

8 Strategier, positionering och honnörsord Innan vi går in på avsnitten om den externa kommunikationen är det bra att ta med sig vilka strategier föreningen arbetar efter. Vad det är som utmärker oss från andra miljöorganisationer samt vilka honnörsord vi ska använda oss av i vår kommunikation. Vi börjar med våra strategier. Våra tre strategier Föreningens arbete med att förändra samhället i en hållbar riktning utgår från tre strategier: Stimulera naturkänslan, Politisk påverkan samt Grön konsumentmakt. Använd dessa i alla era kommunikationsaktiviteter. Vilken strategi passar bäst för att nå just ert mål? Stimulera naturkänslan Att väcka en positiv känsla och vördnad för naturen är grunden i föreningens arbete. Kärleken till naturen ger kraft att förändra. Naturens värden ska lyftas fram i de sammanhang som vi verkar. Vi ska bygga en rik förståelse för människans beroende av naturen. se vad som särskiljer vår organisation från andra liknande organisationer. Honnörsorden ska beskriva vilken känsla vi vill kommunicera. Här kommer ett utdrag ur dokumentet. Ni kan hitta dokumentet i sin helhet i Materialskafferiet på Naturkontakt under namnet Kommunikationsstrategi för Naturskyddsföreningen. Tack vare föreningens många engagerade medlemmar har Naturskyddsföreningen sett till att värdefulla nationalparker bildats, att lodjuret blivit fridlyst och att Naturvårdsverket bildats. Vi har medverkat till skydd av fjällskogen och skydd av hundratals naturskogar. Vi har även bidragit till förbud av DDT, freoner och fosfater och till att rädda pilgrimsfalken, havsörnen och sälarna. Och vi har startat miljömärkningen Bra Miljöval. Bland annat. Nu är det dags att ta nästa steg. Nu ska vi bli ännu viktigare. Vi ska bli fler medlemmar och vår röst ska bli tyngre. Och hur blir vi det? Politisk påverkan Politisk påverkan är viktig och nödvändig. De politiska besluten bestämmer samhällets spelregler för såväl individer som marknadens aktörer. Politiker ska göra det som är bra för miljön lätt och billigt. Grön konsumentmakt Grön konsumentmakt kan visa vägen, driva på politiska beslut och ge verktyg åt de företag som vill gå före Vårt eget miljömärke Bra Miljöval är fundamentet i detta arbete. Både politisk påverkan och konsumentmakt genomsyras av att sprida kunskap och ge insikter i sammanhang och handlingsmöjligheter. Positionering Under 2011 togs en så kallad Kommunikationsstrategi med positionering och honnörsord fram till Natur skyddsföreningen. Positioneringen ska hjälpa oss att lättare kunna En tydlig position Nu jobbar vi med flera frågor, över hela jordklotet. Vi måste tydligt informera om den allvarliga utmaning världen står inför och samtidigt visa på konstruktiva vägar framåt. Vi motverkar skövling av mangroveskog och påverkar konsumenter att inte äta jätteräkor. Vi driver på i klimatfrågan, informerar om farliga kemikalier, lyfter upp fiskeproblematiken och ger råd om vilket kylskåp som förbrukar 6

9 minst energi. Vi har helt enkelt blivit mycket bredare. Vilket kanske också har gjort oss lite otydligare. För oss kanske det inte verkar så komplicerat, men för alla andra, ja, vad är vi då? Det vi behöver är med andra ord en position som rymmer det vi gör, som gör oss lite tydligare, och som skiljer oss från andra organisationer. Och vad skulle det kunna vara? Med kraft att förändra Greenpeace har en tydlig aktivistprofil och förknippas med att man kedjar fast sig i byggnader. WWF räddar tigrar och pandor. Och vad gör vi då? Ja, vi gör faktiskt något helt annat. Vi förändrar samhället i en hållbar riktning genom att väcka och underhålla kärleken till naturen, stärka den gröna konsumentmakten och genom att arbeta med politisk påverkan. Vårt verktyg för att förändra samhället är våra många lokalt engagerade medlemmar, våra rapporter, våra seminarier, våra experter och vårt nära samarbete med forskarvärlden. Det är det som fått företag att ändra sitt agerande och konsumenter att förstå varför man ska handla miljövänligare. Det är det som gjort att politikerna fått upp ögonen och stiftat nya lagar. Vi förändrar helt enkelt världen med kunskap och med hjälp av den samlade kraften från våra medlemmar Sydostasien, eller politikerna i EU. Vi jobbar alltid på samma sätt. Vi skriver rapporter, vi håller koll på statistik, vi tar fram nya alternativ, vi ger tips och råd, vi håller seminarier, vi väcker debatt och känslor. Vi sliter helt enkelt häcken av oss för att få lite trötta politiker att vakna till liv, för att konsumenter ska handla lite mer miljövänligt, eller för att stoppa ett tjurigt skogsbolag från att avverka en naturskog. Med kärleken till naturen som drivkraft har vi kämpat i över hundra år och det kommer vi fortsätta göra i minst hundra år till om det så behövs. Det är Naturskyddsföreningen. En organisation som gör världen bättre med kunskap, hjärta och en jävla envishet. Honnörsord För att vi ska upplevas på samma sätt när vi gör olika aktiviteter så ska vi ha några honnörsord i bakhuvudet. Oavsett om det är ett postalt utskick, en annons, en film, en broschyr eller banner, så ska man känna igen Naturskyddsföreningen. Spännande Vi måste våga göra kommunikation som sticker ut. Därför måste vi vara noga med att alltid hitta något som kanske väcker lite extra uppmärksamhet, som engagerar eller som tar upp något som ger lite å-fan -känsla. Att göra reklam som inte sticker ut har vi inte råd med. Tydligt Vi är tydliga med vad vi tycker och står upp för våra värderingar även när det gäller svåra frågor. Vi berättar dessutom om vårt arbete på ett pedagogiskt sätt så att det blir tydligt för mottagaren vad vi menar. Vi gör världen bättre med kunskap, hjärta och en jävla envishet. Vad händer om vi avverkar naturskog? Om vi äter jätteräkor? Eller om vi fiskar ur Östersjön? I Naturskyddsföreningen ser vi till så att människor förstår vad saker och ting får för konsekvenser och vad man kan göra åt det. Vi öppnar folks ögon för viktiga frågor. Det spelar ingen roll om det handlar om skogen i Dalarna, jätteräkorna i Påläst Vi vet vad vi pratar om. Det ska man också förstå när man ser något som kommer från oss. Det behöver inte handla om att ta upp komplicerade resonemang. Däremot ska man förstå att det finns fakta, forskning och hårt arbete bakom. Vi måste vara måna om vår trovärdighet. Tillsammans Vi ska göra världen bättre. Man ska känna att vi tillsammans faktiskt kan påverka och genom att gå med i Naturskyddsföreningen kan man vara med och förändra. Vi behöver engagerade människor, medlemmar och bidrag precis som andra ideella organisationer. För att lyckas med en bred mobilisering måste vi vara en förening för alla. 7

10 Hoppfullt Vi ska alltid ha en positiv syn på lösningar av de miljöproblem som vi står inför. Det betyder att vi fortfarande ska lyfta problemen men att vi samtidigt måste berätta att det faktiskt går att påverka så att det blir bättre. Vi ska på ett spännande och annorlunda sätt berätta att vi gör världen bättre Vi behöver inte vara tråkiga bara för att vi kan lite mer. Ta Fredrik Lindström som gjort ett av Sveriges mest populära program. Det handlade om dialekter. Eller Discovery som är en hel kanal med faktabaserade tv-program. Eller tidningen Filter som skriver ovanligt långa artiklar och som är en av de mest framgångsrika tidningarna just nu. Därför ska vi också försöka hålla oss borta från att tänka alltför mycket inifrån och ut. Vi kan vara tydliga med att vi behöver pengar till vår verksamhet. Vi kan sticka ut. Vi kan göra ett komplicerat ämne lätt att förstå. Vi ska förstås alltid ha torrt på fötterna. Men det vi gör ska inte vara slätstruket. Vår kommunikation ska vara spännande och annorlunda. Då får vi fler att lyssna på oss, och får vi fler att lyssna på oss, ja, då är chansen större att många fler vill göra världen bättre tillsammans med oss. 8

11 Extern kommunikation Handbokens första del kommer främst att handla om den externa kommunikationen. D.v.s. hur vi som förening pratar med våra olika målgrupper och hur vi kan planera vår externa kommunikation på ett enkelt och lättöverskådligt sätt. Håll till godo! Samtidigt har människor slutat lyssna på reklam. Man skulle kunna säga att vi har blivit allergiska mot den envägsinformation som reklam faktiskt är och är skeptiska mot avsändaren. Istället vill vi alltså vara delaktiga och lyssnar mer på vad våra vänner säger och rekommenderar. Den nya kommunikationen är social Att arbeta med kommunikation har förändrats mycket de senaste åren. Tidigare såg kommunikationen, eller snarare informationen, ut på ett hel annorlunda sätt än idag med ett fåtal avsändare som nådde fler målgrupper. Det fanns ett mycket begränsat antal tidningar, Tv-kanaler och radiostationer och det var dessa som bestämde vad som skulle informeras om. Idag är det snarare motsatsförhållandet som råder. Antalet olika kanaler är näst intill oräkneliga. Det samma gäller antalet avsändare. Förut var det företag och organisationer som var avsändare och styrde budskapen. Idag är det du och jag som privatpersoner som kan dra igång en folkstorm och påverkar stora företag- och organisationers arbete. Så vad innebär då detta i praktiken? Jo, det leder till en avprofessionalisering av kommunikationsbranschen och en maktförskjutning. Som företag eller organisation har man inte längre samma kontroll över vad som sägs om en. Kommunikationen sker allt mer på mottagarens villkor. Antalet kanaler har växt explosionsartat. Detta är en sammanställning över alla kanaler som finns inom sociala medier. Och utbudet ökar ständig. Titta gär på: för att se figuren bättre. Sociala medier De sociala medierna är den nya tidens medier. De som tidigare varit mottagarna blir plötsligt avsändare. De gamla rollerna suddas ut och envägsinformationen blir tvåvägskommunikation. Och det är en spännande utveckling där vi ska vara med! Vi ska fånga upp engagemang och inspirera. Som alltid gäller det att förstå de verktyg man jobbar 9

12 med. Nedan listas några viktiga saker att tänka på när man arbetar med sociala medier: Tar tid Kommunikationen är snabb i de sociala medierna. Men det är viktigt att komma ihåg att det för den sakens skull inte alltid är ett snabbt verktyg att arbeta med. För sociala medier handlar om att bygga relationer. Och relationsbyggande tar tid. Men när ni väl har många anhängare som gillar det ni gör så kan era budskap få vingar och delas av och till tusentals människor. Transparens På samma sätt som ni själva kan få spridning på ert budskap kan budskap som arbetar emot er få samma snabba spridning. Sådana budskap är viktiga att bemöta. Ta aldrig bort eventuella negativa kommentarer i era ägda kanaler. Det vittnar om att ni vill dölja något, inte vågar vara ärliga och transparenta. Bemöt därför kritiken öppet, sakligt och trovärdigt. Närvaro Sociala medier kräver närvaro. Lägger ni upp något på Facebook/Twitter/er blogg eller något annat socialt medium så är arbetet långt ifrån färdigt. Det är snarare då arbetet börjar. Det är nu ni ska skapa en relation med de som läser vad ni skriver. Därför måste ni bemöta det som sägs. Bevaka Det är svårt att veta vad som sägs om er där ni inte själva är ägare. Pratas det om er på andra Facebooksidor/grupper/ bloggar m.m? Sprids det felaktig information om något av era områden? Lösningen är bevaka, bevaka, bevaka och besvara, besvara, besvara Nu kanske det känns läskigt att ge sig in i de sociala medierna, men glöm inte att det är här ni kan väcka engagemanget. Kom också ihåg att sociala medier bara är ett verktyg. Och som alla verktyg så är det inte ont eller gott, bra eller dåligt i sig. Det handlar om i vilket syfte verktyget används. En kniv t.ex. användas till att skada någon, men den kan också användas till att skära bröd. Kniven i sig är alltså inte problemet, utan den som bestämmer sig för att använda kniven på det ena eller andra sättet. Lyssna! Ytterligare något som har förändrats inom kommunikationen är graden av lyssnande. Tidigare fokuserade man mest på informationsspridning, men i takt med att de sociala medierna växer sig allt starkare förväntas en högre grad av delaktighet från både avsändaren (vi som organisation) och mottagaren (våra målgrupper). Det här ger helt nya möjligheter att i precis rätt tid låta vår förenings kunskap fylla ett behov. För i den stund andra engagerar sig i frågor som berör de frågor vi arbetar med så har vi möjlighet att fånga upp deras engagemang och låta det vidareutvecklas tillsammans med andra. OBS! att arbeta med sociala medier i er organisation är INTE en enskild persons uppgift. Sociala medier är ett verktyg som ska användas av var och en av oss där vi alla förstår vad vi gör, varför vi gör det och var vi gör det. När mailen kom fanns det t.ex. oftast bara en inkorg på en arbetsplats och bara en person hade ansvar för mailen. Idag är mailen en självklar del av allas vårt arbete. Det är även viktigt att fråga sig var man vill dra linjen mellan privatliv och föreningsliv. Många har därför olika konton. Ett som är privat och ett där det är tydligt att man pratar i egenskap som föreningsaktiv i Natur skyddsföreningen. 10

13 Exempel på tillfällen då sociala medier gjort stor skillnad Ekoreportern Tove Svenonius beskriver sitt arbete med de sociala medierna i SR:s blogg Journalistik 3.0: Dessutom är journalistkåren i allmänhet sorgligt begränsad i och med att de flesta av oss är ganska lika vad gäller bakgrund, bostadsområde, utbildning och erfarenheter. Det är här de sociala medierna kommer in, som ett sätt att effektivt (och enkelt) vidga sina vyer och få kontakt med människor som man annars aldrig skulle ha mött. Där skapas magin och där kommer idéerna som journalistkollegorna inte kommer på eftersom de fortsätter att prata med sina grannar och barn och kollegor, medan reportern som finns i de sociala medierna samtidigt också kommunicerar med arbetslösa runt om i landet, uttråkade studenter, uppgivna tonårsföräldrar, framgångsrika mäklare och pensionärer i skärgårdsbandet. Bengt Hansell jobbar också på Ekot och ger ett konkret exempel på hur en aktiv organisation på Twitter säkerställer att rätt information ges: Jag twittrade från en presskonferens från Skolverket, som handlade om en utvärdering av de program skolorna använder mot mobbing. Bland annat kritiserades Friends program. En person i Friends ledning som följer mig på Twitter twittrade då synpunkter och frågor. Jag vidarebefordrade dessa till Skolverketsledning under den webbsända presskonferensen. Svaren gick ut i websändningen. Jag var alltså inte bara reporter på plats utan också lite moderator under presskonferensen, något som kunde ge lyssnarna/tittarna mer än ett vanligt förmedlande av en myndighets synpunkter. Nu kom även en kritiserad parts åsikter och frågor fram. Ett annat tydligt exempel var när Emelie Holmqvist i slutskedet av valrörelsen 2010 skrev om sin sjuka mamma och deras upplevelse av konsekvenserna av Alliansens vårdpolitik. Webbadressen till bloggposten delades på Facebook av drygt personer. Enligt Facebooks globala statistik har varje användare drygt 130 vänner. Det ger denna bloggpost en teoretisk potentiell räckvidd på över 5 miljoner bara genom hur den delades på Facebook. Även med interaktionsgrader på 0,1-0,5 % blir det många som i sin tur gör något. Detta förklarar varför det i originalinlägget finns cirka 3000 kommentarer, och att över 700 bloggare i sin tur skrev om detta. Hur arbetar media? Att bilda opinion, skapa debatt och nå ut till nya människor är inte alltid det lättaste. I takt med att de kommersiella TVoch radiokanalerna blivit fler har konkurrensen om tittare, lyssnare och läsare ökat och det är inte lika lätt att få stort genomslag för en nyhet som det kunde vara när kanalerna var färre. Samtidigt finns det andra typer av kanaler att använda sig av. Tidigare var det enbart tv, radio och tidningsredaktionerna som avgjorde vilka nyheter som skulle publiceras. I dag har de sociala medierna möjliggjort för allt fler att synas på sina villkor och på så skapa en bredare opinion. För att lyckas i kommunikationsarbetet krävs strategi, envishet och flexibilitet. Man behöver arbeta på fler olika plan med en större intensitet och snabbhet än vad som krävdes tidigare. Det är ett roligt och utvecklande arbete där man får vara beredd på att stöta på stora utmaningar. Trots de råd och tips som finns här är det viktigt att komma ihåg att ingenting är hugget i sten. Alla olika aktörer har olika sätt att arbeta. Så småningom kommer ni hitta ert sätt att nå ut. Vad är en nyhet? = Ny och het Allra enklast att nå ut är om man har en bra nyhet. Vad som verkligen är en nyhet kan förstås alltid diskuteras. Ni i kretsen kanske tycker att det är en nyhet att er ambitiösa skärmutställning sätts upp på biblioteket. Det är däremot inte alls lika självklart att journalisterna tycker att det är en tillräckligt intressant nyhet att skriva om, men om ni däremot bjuder ni in en känd person som får inviga utställningen kan massmedias intresse öka. Om ni har ny och intressanta fakta att presentera så har ni ökat chanserna att få publicitet. Har ni dessutom ett konkret och välunderbyggt krav att rikta till politikerna så är det ganska troligt att åtminstone någon journalist nappar. Tänk även på att ni själva kan skapa en nyhet! Skicka till exempel en enkät till kommunerna runt omkring och fråga vad de tycker om en specifik fråga. När ni har fått in resultaten kan ni göra ett pressmeddelande om det, t.ex. 27 av Skånes 33 kommuner är positiva till golfbanor på Naturreservat! och samtidigt få ut era egna åsikter om hur ni skyddar naturreservaten från exploatering. En tumregel är att ju fler människor som påverkas, desto större nyhetsvärde har händelsen. 11

14 Ytterligare faktorer som skapar nyhetsvärde är: Det som inte är förväntat Kriser Ett okänt slut/ovisshet Timing (bygg vidare på en redan existerande händelse) Ont mot gott (lyft fram skurkar/hjältar) Tävlingar Plötsliga händelser Något som är annorlunda/avvikande Det är även bra att tänka på att inte höra av er till massmedierna för ofta. Vänta istället tills ni verkligen har något att komma med om ni vill att journalisterna ska spetsa öronen. Sedan är det förstås så att det inom massmedia förekommer spel som är osynliga för läsarna och allmänheten och som gör att man som utomstående ibland inte förstår varför media reagerar på ett eller annat sätt. Det kan vara maktkamper inom redaktioner, intressekonflikter mellan reportrar (två personer kanske slåss om att få bevaka just miljöfrågorna) eller ett politiskt spel där tidningarnas politiska färg har betydelse för vilka frågor man vill prioritera från tidningsledningens sida. Det klokaste är i allmänhet att behandla alla journalister lika och ge samma grundinformation. Sedan är det den enskilde journalistens sak att gå vidare och gräva fram fakta och söka er hjälp. Det finns förstås undantag där en journalist kanske visat att han eller hon är saklig och kunnig och där ni vet att en fråga blir bäst belyst om ni tipsar honom eller henne. Diskutera igenom ordentligt innan ni gör något sådant. Serva media? Tänk på att journalister/bloggare/andra aktörer ständigt söker efter olika nyheter nyheter som ni kan tänkas ha. Se det som en win-win situation där ni ger journalisten det den vill ha och ni får den uppmärksamhet som ni vill ha. Sök gärna efter journalister som skrivit om de frågorna som ni arbetar med. Det är nämligen alltid lättare att få en journalist att nappa om ämnet varit aktuellt för journalisten tidigare. Samla alla dessa i en lista med kontaktuppgifter (adresser, e-postadresser, telefon och faxnummer) och se till att alla i styrelsen har var sitt exemplar av en aktuell lista. Det är naturligtvis inte så att ni ska göra journalistens jobb, men när ni har chansen, ta tillfället i akt och för ut föreningens åsikter och kunskap. Samtidigt är det journalisternas uppgift att vara skeptiska och kritiska. De är vana vid att en mängd personer hör av sig med tips och förslag på vad de bör bevaka. I allmänhet uppskattar journalister självfallet allt som gör det enklare att arbeta, kontrollera och värdera tips och eventuella nyheter. Därför kan en adresslista till kretsen/länsförbundet eller nätverket vara en bra hjälp. Sammanställ därför en aktuell lista med namn, telefonnummer, e-post, fax osv. på kretsens kontaktpersoner inom olika områden som ni arbetar med (Agenda 21, skogsbruk, Handla Miljövänligt m.m.). Skriv gärna ett följebrev där ni presenterar er och förklara att journalisterna är välkomna att höra av sig om de behöver fakta eller kommentarer kring natur- och miljöfrågor. Påpeka att ni självklart inte alltid har all sakkunskap beredd, men att ni gärna i mån av tid hjälper till att ta fram fakta. När en journalist sedan hör av sig kan det vara bra att ha korta faktasammanställningar om de aktuella miljöfrågor som föreningen engagerar sig i. Sätt siffror och argument på ett papper som kan vara bra att ha till hands för alla i er organisation (krets/nätverk/lsf osv). Det är omöjligt att ha alla siffror i huvudet om exempelvis hur stor del av kommunens skogsmark som är skyddad, kommunens kostnader för olika miljöprojekt osv. Glöm heller inte att mycket kunskap och fakta finns att hämta i riksföreningens olika publikationer som exempelvis Sveriges Natur. Hur pratar man med journalister? Betrakta journalister som ett praktiskt verktyg för att nå ut med ert budskap. Det gäller att se positivt på media. De har ju möjlighet att nå ut till fler människor än vad ni själva kan. Tänk på att när ni pratar med journalisten så pratar ni med 12

15 läsarna. Journalisten är bara ett mellanled som ska förmedla era ord vidare. Använd det verktyget! Försök styra in ämnet på något ni vill få sagt som ni tycker är viktigt. Om journalisten går på med frågor om miljöförstöring, men ni gärna vill berätta något positivt, så svara kort på frågan men lägg därefter till det ni vill få sagt: De ökade lastbilstransporterna är visserligen ett stort problem, men en mycket positiv sak är att kollektivåkandet har mångdubblats de senaste åren. Tänk också på att inte säga mer till journalisten än vad ni faktiskt vill ha ut i media. Journalisten är lojal mot sina läsare, inte mot den hon eller han intervjuar (hur bra kontakt ni än får!). Försök att undvika för ärliga svar om de inte är relevanta. Om en journalist till exempel frågar vad ni tycker om någon i föreningen, och ni av någon anledning inte är särskilt förtjusta i henne/ honom, ska ni naturligtvis inte lätta ert hjärta. Ni behöver inte heller ljuga, men kan svara allmänt på frågan: Det har alltid varit en viktig position i vår förening. För upp frågan till en generell nivå! Politiker gör ofta så. Det kan verka provocerande otydligt men är betydligt bättre än att involvera pressen i privata åsikter. Om ni inte är förberedda Om ni ställs inför en ivrig journalist som ställer frågor som ni inte kan svara på så ber ni att få återkomma (gärna inom 15 minuter) och ta sedan kontakt med er styrelse, arbetsgrupper eller rikskansliets handläggare inom det aktuella området. Alternativt hänvisar ni journalisten vidare direkt. Ta journalistens namn och nummer och fråga vad det är för frågor journalisten vill ha svar på så är det lättare att förbereda sig ordentligt. Se till att återkom i tid. Känner ni er osäkra på hur ni ska agera kan ni fråga riksföreningens pressavdelning. Uttala er aldrig om ni känner er osäkra. Tänk på att det alltid är bättre att säga att ni inte kan tillräckligt mycket eller att ni vill ta kontakt med andra i styrelsen innan ni uttalar er än att trassla in er i resonemang som inte är helt genomtänkta. Ett smidigt sätt att tillgodose pressen med information om vad föreningen gör är att ha en egen hemsida. På den kan man, förutom att presentera vilka man är och vilka projekt som är på gång, även publicera namn, telefonnummer och e-postadresser till experter inom föreningen. På så vis kan journalister snabbt och lätt få tag på rätt person när de skriver. Dessutom kan man lägga ut föreningens policys i olika frågor. De kan till exempel användas av journalister som inte lyckas få tag på någon som kan uttala sig i ämnet, men ändå vill förmedla vilka föreningens ståndpunkter är. Kom ihåg att journalister oftast jobbar under tidspress och behöver få en kommentar med detsamma när de skriver en artikel. Ska ni agera ensamma? Innan ni kontaktar massmedia i någon aktuell fråga kan det vara bra att fundera på om fler i föreningen är berörda. Även om en fråga bara berör den egna kretsen kan det ibland vara värt att fundera på om det finns andra grupper som ni kan, och vill, samarbeta med. Ett exempel är att propagera för ekologiskt odlat kaffe i samarbete med exempelvis kyrkan som är intresserad av bistånd och rättvisefrågor. Glöm heller inte att Studiefrämjandet kan förmedla kontakter till andra organisationer som till exempel Fritidsfiskarna och Fältbiologerna. Står fler organisationer bakom ett upprop eller en protest så står förhoppningsvis också en större opinion bakom. Detta innebär att intresset för media att bevaka frågan ökar. Nackdelen med att agera tillsammans med många andra är förstås att man får mindre uppmärksamhet för den egna föreningens verksamhet. Detta får man förstås avväga mot hur viktigt det är att med kraft få ut ett angeläget budskap (som att slå larm om en skogsavverkning). Hur man agerar bäst varierar från fråga till fråga. Det är däremot viktigt att ni funderar igenom ordentligt hur ni ska agera och sedan genomför massmediakontakterna så effektivt och genomtänkt som möjligt, med väl förberedda argument och kunskap bakom orden. 13

16 Lokalt, regionalt eller riks? Om ni tycker att någon händelse eller fråga är av intresse för fler än de lokalt berörda kan ni antingen gå via länsförbundets styrelse och diskutera hur ni ska göra eller, om det är bråttom, direkt ta kontakt med pressekreteraren på föreningens rikskansli och diskutera vad ni ska göra och hur. På rikskansliet finns adresser till rikstäckande massmedia och namn på journalister som specialiserat sig på att bevaka natur- och miljöfrågor. Börja med lokala media Generellt sett kan man säga att det är svårt att få journalister på de stora medierna intresserade. De kan välja mellan så otroligt många tips att de ofta är avvisande eller avvaktande. Det är därför oftast bäst att i första hand ta kontakt med lokala medier. Många journalister på riksredaktionerna läser och bevakar i sin tur lokaltidningar och regionala nyhetsprogram för att den vägen få tips som de arbetar vidare på eller utvecklar. mycket bra! Skriv aldrig längre än en A4-sida, undvik förkortningar och ange alltid datum. Avsluta pressmeddelandet med kontaktinformation till er talesperson eller annan person som man kan kontakta i frågan. Namn, mobilnummer och mejladress bör finnas med. Skriv även gärna en kort information i sidfoten om er förening på slutet. Här kan ni använda en mindre teckenstorlek för att inte stjäla så mycket utrymme och uppmärksamhet från nyheten. Länka till bilder Bilder är alltid tacksamt att ta med. Däremot är bilder för stora för att ta med i själva pressmeddelandet. Lägg därför upp bilderna på er hemsida eller i någon typ av bildarkiv och länka till denna sida i pressmeddelandet. Med en bra bild så har ni större möjlighet att få en illustrerad artikel istället för en liten notis. Tänk på att bilderna ska vara högupplösta. Hur skriver man pressmeddelanden? En enkel regel för den som ska skriva pressmeddelanden är att det skrivna ska vara så likt en färdig artikel som möjligt. Det allra bästa är om pressmeddelandet går att publicera rakt av. Det viktigaste ska komma direkt i början och handlar oftast om att svara på enkla frågor som när, var, hur, vem och varför. Tänk att du skriver till en person, inte att du skriver till tidningen. Den idealiska nyhetsartikeln, liksom pressmeddelandet, kan man korta från slutet utan att det viktigaste försvinner enligt den så kallade trattmodellen. Rubrik, ingress och löpande text Det är viktigt att fånga uppmärksamheten med en lockande rubrik (bör rymmas på en rad) och därefter en ingress (sammanfattning) i fet stil på 2-4 rader. Ingressen ska sammanfatta hela nyheten. Det är bra att varva citat med löpande text, så kallad brödtext. Tänk på att trovärdigheten i brödtexten är högre än trovärdigheten i citaten eftersom man uppfattar brödtexten som faktatext och citaten som en persons åsikter. Se därför till att skriva in fakta i just brödtexten och inte bara som delar i ett citat. Tänk även på att journalister letar efter slagkraftiga citat. Försök därför hitta en formulering som säljer sig själv. Avsluta det första citatet med namn och titel. I de efterföljande citaten räcker det med enbart namn. Om ni kan få in ett citat från någon känd person så är det När och hur skickas pressmeddelandet? Tänk på att skicka pressmeddelandena på morgonen. Har ni inget färdigt förrän på eftermiddagen är det bättre att vänta till nästa dag annars är det risk att journalisterna är upptagna med annat. Skicka gärna pressmeddelandet exklusivt till en utvald journalist först och erbjud på så sätt företräde till nyheten. Om journalisten nappar sänder ni pressmeddelandet till övrig media efter att nyheten har publicerats. Pressmeddelanden kan skickas antingen som ett vanligt mejl, men även genom olika typer av verktyg som är skapade för just sådana utskick. Exempel på företag som erbjuder sådana distributionstjänster är Cision och Mynewsdesk. Genom dessa kan man både skicka ut pressmeddelanden 14

17 och använda redan färdiga sändlistor med kontakter att skicka till. Det kostar däremot ganska mycket så att använda sin vanliga mail kan vara att föredra om ni inte skickar ut många pressmeddelanden och behöver ett bredare utskick. Om ni skickar via mail, tänk på att kopiera in texten direkt i mailet (bifoga även pressmeddelandet i mailet) och skriv in rubriken i ämnesraden. Lägg ut pressmeddelandet på er hemsida samtidigt som det skickas ut och se till att kontaktpersonerna kan vara anträffbara när utskicket går ut. PRESSMEDDELANDE den 24 november 2011 VÄGEN HOTAR NORNA OCH STRÖVOMRÅDE Lillbo Naturskyddsförening har hittat den utrotningshotade Nornan i det skogsparti som hotas av kommunens vägbygge. Nu kräver föreningen att vägbygget stoppas. Byggs vägen försvinner inte bara den sällsynta nornans växtplats, utan även ett viktigt strövområde för kommunens invånare. - Vägen måste stoppas, säger föreningens ordförande Olle Skog och uppmanar politikerna att hålla sina vallöften och rädda Storskogen. Lillbokretsen har redan tidigare efterlyst noggrannare undersökningar av de hotade områdena. - Vi är besvikna och arga för att kommunen inte lyssnat på oss tidigare. Det här undergräver helt förtroendet för kommunens Agenda 21-arbete, tillägger Skog och uppmanar alla invånare att visa politikerna hur starkt motståndet mot vägen är. Lillbo Naturskyddsförening har stöd från forskare från Storstads högskola samt ordföranden för Naturskyddsföreningens riksorganisation - Kommunen måste ta sitt ansvar och visa att allt tal om biologisk mångfald och hållbar utveckling inte bara är tomma ord, avslutar Skog. Naturskyddsföreningen planerar en stor demonstration mot vägbygget på Stora Torget i morgon, tisdag 25 mars kl 18. Efter demonstrationen invigs föreningens nya utställning på biblioteket om naturvärdena i kommunen. Kontakt: Olle Skog. olle.skog@naturskyddsforeningen.se, tlf: Sidfot: Info om er organisation webbadress.se/sida till bildarkiv. Övriga tips - pressmeddelanden Förbered frågor och svar som ni kan tänkas få om en journalist ringer. Tänk på att de ska vara kortfattade. Håll er alltid så kort som möjligt. Det är ingen avhandling som ska skrivas. Vanligtvis lägger journalisterna bara några sekunder på att skumma igenom pressmeddelandet så ju kortare och koncist desto bättre. Ett pressmeddelande per nyhet! Blanda aldrig fler nyheter, skicka istället ut fler pressmeddelanden. Tänk fakta, inte reklam. Undvik förskönande ord och säljande texter. Det avskräcker och minskar trovärdigheten. Använd ord som alla förstår. Undvik facktermer och interna jargonger. Direkta kontakter så som telefonsamtal är alltid bäst. Om ni ska ringa en specifik redaktion så ring därför innan och fråga om intresse finns för nyheten. Skicka därefter över pressmeddelandet. 15

18 När ordnar man presskonferens? Kallar man till presskonferens så ska det vara ett alldeles speciellt tillfälle där ni ska meddela något väldigt viktigt. Tänk på att journalister ofta har väldigt dåligt med tid och det ska vara något speciellt om de ska ta sig tid att åka iväg till en träff. Det är vanligt att man kallar till presskonferens med ett väldigt kort pressmeddelande som i stort sett bara innehåller en rubrik, tid och plats för en presskonferens samt vilka som kommer att närvara vid konferensen (till exempel er ordförande och en forskare). Presskonferensen kan med fördel genomföras på annorlunda platser, t.ex. i skogen, men kan också hållas i en praktisk och centralt placerad lokal. (Har ni ingen egen, hör om ni kan få låna Studiefrämjandets lokaler.) Dessutom bör ni vara beredda på att någon pressfotograf kanske vill ta med kretsrepresentanter ut i skogen för att få bättre bilder till artikeln. På presskonferensen berättar ni först vad ni vill ha sagt, sedan får journalisterna ställa frågor. Journalisterna kan få en lite längre text om nyheten när de kommer till presskonferensen. De journalister som inte kommit till presskonferensen kan ni skicka samma papper till. Lite KRAV-kaffe eller frukt uppskattas alltid vid sådana tillställningar. Tänk på att inte lägga presskonferensen för tidigt på morgonen, då samlas vanligtvis redaktionen och lägger ut jobben på olika reportrar. Lunchtid brukar inte heller vara så populärt (om man inte bjuder på lunch, t ex grillad korv i Storskogen). Sen förmiddag eller tidig eftermiddag är bra tider. Det är bäst att skicka ut inbjudan en eller ett par dagar före en presskonferens eller ett evenemang som en uppvaktning eller en aktion av något slag. Skickar ni information en vecka i förväg riskerar de att hamna underst i redaktionens högar. Behövs det jippon? Jippon kan ibland gå hem hos media. Det är emellertid ofta lätt för journalisterna att genomskåda att fiffiga aktioner bara är till för att skapa publicitet. Ibland kan det leda till misstänksamhet hos journalister. Å andra sidan längtar nog de flesta journalister efter att skriva om saker som är lite roliga och annorlunda. Använd fantasin. Humor är alltid en tillgång! Alla journalister längtar också efter att avslöja skandaler. Om man har en misstanke om missförhållanden, som ni själva inte kan bevisa, så har alla frihet att tipsa massmedia. De avgör sedan om de vill gå vidare och undersöka frågan. Det är inte tillåtet för redaktionen att lämna ut namnet på den som tipsat, dvs. redaktionens källa. Det är heller inte tillåtet för någon annan, som exempelvis kommunens politiker, att försöka ta reda på vem eller vilka som är reporterns källa. Kritisk granskning Tänk på att massmedias roll är att bevaka och kritiskt granska såväl politiker, tjänstemän, företag, myndigheter och organisationer. Om ni själva av någon anledning utsatts för granskning så är bästa sättet att möta kritik alltid att vara så öppen och sanningsenlig som möjligt. Lögner och bortförklaringar faller alltid, förr eller senare, tillbaka på den som försöker slingra sig. Att skriva artiklar och insändare Insändare Innan du ska skriva en insändare är det bra om du har läst igenom bakgrundsmaterial till det du ska skriva om. Det kan vara faktamaterial, pressmeddelanden, tidningsartiklar, böcker, hemsidor etc. Under tiden som du läser är det ett bra tips att stryka under det du tycker är viktigt och som du kan tänka dig ha med i insändaren. Börja med det viktigaste först. Det handlar ofta om att lyfta fram ett problem (t ex resursslöseri eller en hotbild i naturen). Tänk på att närhetsprincipen ger högre nyhetsvärde så om du kan ge exempel från din egen kommun eller region så gör det. Aktuella händelser ger också bättre nyhetsvärde än att skriva om saker som hänt för en tid sedan. Utveckla därefter problemet och beskriv konsekvenserna av detta. Avsluta med att föreslå en lösning på problemet och föreslå gärna en eller flera åtgärder. Tänk på att skriva sakligt utan att nedvärdera eller kritisera andra debattörer. Ibland kan man vilja använda STORA BOKSTÄVER och många utropstecken!!!!!!för att visa på sin irritation och hur viktigt ämnet är. Försök att undvika detta eftersom det förtar trovärdigheten. Saklighet och lugn vinner i längden. Håll insändaren kort, gärna under ca

19 tecken inkl. blanksteg. Avsluta med en uppmaning till läsarna att kontakta t ex en myndighet eller en butik. Rubriken är lättare att sätta i efterhand så skriv den gärna när du är klar med insändaren. Försök hitta en slagkraftig rubrik som syftar på avslutningens uppmaning. Kontrollera även alla faktauppgifterna så gott det går. Debattartiklar Syftet med en debattartikel är just att väcka en debatt eller att haka på en redan existerande debatt. Det är alltid lättare att haka på en pågående debatt eller att använda en pågående debatt och vinkla den än att själv sätta agendan och försöka nå igenom med en fråga som inte är så uppmärksammad just då. Det är därför viktigt att omvärldsbevaka (använd gärna en elektronisk mediebevakning) och se vilka frågor som är aktuella. Tänka hur ni kan vinkla dem och använda dem för att nå ut bättre. För att få aktualitet i artikeln så är det bra att skicka ut den samma dag som något aktuellt händer. Försök så långt det är möjligt att börja artikeln med idag. Det kan handla om en ny rapport som har släppts, ett beslut som ska tas, en utredning som presenteras, en årsdag för något, en remiss som lämnats in osv. Har ni tillgång till helt ny information så är det mycket bra. Ju mer allmänintresse det finns desto bättre. Se även till att lyfta fram vad ni tycker. Syftet med debattartikeln är ju trots allt att skapa utrymme för er röst. Ju mer känd avsändaren, dvs. ni, är desto lättare är det att lyckas få artikeln publicerad. Ett annat sätt att öka chanserna till publicering är att hitta några andra att skriva med (ju mer oanade samarbeten desto bättre). Tänk på att fördelarna måste överväga nackdelen att ni syns mindre då ni skriver under med fler aktörer. Det allra bästa är om artikeln leder till att någon svarar på debatten (en så kallad replik ). Genom att tydliggöra olika ståndpunkter och ställa någon till svars ökar chansen att den aktören ger sig in i debatten med en replik. Om ni har inlett debatten får ni vanligtvis även möjlighet att avsluta den med en så kallad slutreplik. Vad därför förberedd på att svara på en ev. replik. Det viktiga medlemsantalet I vårt arbete ser vi att vårt medlemsantal hjälper oss att få genomslag. När vi till exempel strävar efter att stimulera naturskänslan och väcka en positiv känsla och vördnad för naturen är föreningens medlemmar vår viktigaste målgrupp eftersom de redan är intresserade och de nås i högre utsträckning av föreningens budskap. Det är framför allt de som kommer till våra aktiviteter, de som t ex läser Sveriges Natur och följer oss på Facebook med mera. Det är också de som i störst utsträckning kan förmedla till andra hur viktigt det är med förändringar mot ett hållbart samhälle. Vi vet av erfarenhet att politiker och andra beslutsfattare lyssnar bättre när de vet att vi är många och att föreningen växer. Politiker påverkas mycket av opinionen, och förstår de att natur- och miljöfrågorna är viktiga för många människor, så lyssnar de bättre. Det gäller både lokalt och nationellt. Om vi är många kan vi också, tillsammans, kraftfullare påverka politikerna till att fatta rätt beslut genom att vi ringer, skickar e-post, skriver artiklar med mera. Ju fler vi är ju fler blir aktiva. Genom föreningens arbete för grön konsumentmakt åstadkommer vi förändring både genom att påverka köpbesluten men också genom att påverka politikerna. Ju fler medlemmar vi är ju fler handlar Krav- och Bra miljövalmärkta produkter. Fler ställer frågor och fler företag och politiker blir påverkade. Varje ny person som blir medlem bidrar själv till att skapa förändring genom att förändra sitt beteende genom kunskap och handlande, själv påverka till exempel vänner, bekanta, politiker och beslutfattare, stödja andra som arbetar med våra frågor eller engagera sig i kretsarbetet eller i någon av föreningens nätverk. Övriga tips - debattartiklar Ge gärna ett förslag på slagkraftig och tydlig rubrik. Det betyder inte att redaktören tar den, men om redaktionen har dåligt med tid ökar möjligheten att just er rubrik används. Sammanfatta artikelns budskap i avslutningen. Uppmana till agerande, ställ en fråga eller liknande. Tänk på att hålla dig till en och samma fråga. Det är genomgående i allt mediearbete. Har ni flera frågor ni vill ta upp skriv flera olika artiklar. Hör efter med den tidning ni vill publicera artikeln i hur lång artikeln får vara. Olika tidningar har olika längd på sina artiklar. Vanligtvis brukar det ligga mellan tecken inklusive blanksteg. Undvik krångliga resonemang och försök hålla er till en röd och lättföljd tråd. Ring till redaktionen innan och berätta kort om artikeln och hör om de är intresserade. Skicka därefter över den. Tänk på att debattartiklar oftast har kort bäst-före-datum så det är snabba puckar som gäller. 17

20 Värva medlemmar med hjälp av dig själv! När du möter människor berättar du kanske om någon sakfråga eller om föreningens arbete. När du gör det kan du tänka på att berätta utifrån ditt personliga engagemang. Det är en kommunikationsteknik som kallas Storytelling. Storytelling är det samma som emotionell kommunikation, och det är en metod att koppla sina personliga värderingar till föreningens och kommunicera genom dem. Att berätta sin egen historia är enkelt! Man vet att den är sann! När du kommunicerar genom din egen medlemssynvinkel när du värvar medlemmar, förmedlar du samtidigt en känsla av tillhörighet i gruppen av människor som värnar om miljön. Du beskriver då föreningen utifrån de människor vi är och vad vi tillsammans åstadkommer. Din berättelse blir snarare en inbjudan än en värvning, som gör att vi når ut och berör människor på ett sätt som gör att de vill bli medlemmar i föreningen. Det bästa är att vi samtidigt stärker den interna samhörigheten genom att lära känna varandra och det ökar stoltheten i att vara medlem. Lägg i en box texten nedan: METODSTÖD FÖR STORYTELLING 1. Skörda: Att finna sin egen historia Tänk på en händelse i samband med föreningen som gjort dig stolt, där föreningen gett dig styrka att genomföra något, eller manat till handling, eller det kan också vara en händelse som beskriver en annan persons engagemang, som du är stolt att stödja. Det kallar vi råhistoria. Skicka gärna in den till minhistoria@naturskyddsforeningen.se, så kan vi använda den även från rikskansliet. 1. Sitt i grupp tillsammans med andra, tänt ljus, ställ fram en fin blomma, fika eller dela en måltid. 2. En av er börjar berätta varför hen är medlem och sedan går ordet bordet runt. 3. Passa på att inspireras och/eller associera till varandras historier för att hitta fler. 4. Hjälp varandra att finna en svans * till berättelserna som leder till frågan om medlemskap. 2. Förädla: Välj, Bearbeta och öva Välj ut vilken råhistoria du vill använda dig av, det kan vara någon annans, som du återberättar. Muntligt 1. Skriv upp historien i stolp-form. Se exemplet på dramaturgisk modell**. 2. Läs texten högt för dig själv. 3. Rensa bort de delar av historien som saktar ner tempot, och känns onödiga. 4. Läs historien högt igen, i dess nya format. Översätt till inre bilder i ditt huvud. 5. Berätta din historia för en god vän eller kollega. Be om ärlig återkoppling. 6. Lägg till ännu mer känsla i berättandet! Skriftligt gör du som ovan med tillägget att du skriver ner den. Nu är den klar att sprida! 3. Sprid: skriftligt, digitalt eller muntligt Historier att dela finns att hitta på Naturskyddsföreningens hemsida, och hos dig själv. Tänk på att när du berättar dina egna historier är det du själv som är avsändaren, och när du berättar föreningens, så är det våra officiella historier. Det är viktigt när det gäller detaljer i sakfrågor och värderingar. Muntligt Vid kretsaktiviteters fikastund Skapa en aktivitet som bygger på berättande, kanske runt en brasa eller Geocashing Privat, t.ex. på resan, vid middagen och fikat på jobbet. Skriftligt digitalt På finns färdigahistorier med koppling till föreningens aktuella verksamhet som man kan sprida via sina sociala medier. Här finns även bilder, och annat kul att använda som stöd vid värvning. Här är föreningen avsändare av historierna. Facebook, Twitter och en blogg är enkla och snabba sätt att sprida historier digitalt. Här kan man även lägga till rörliga bilder och foton om man vill. Du som privatperson är avsändaren. Glöm inte att länka till Kretsens hemsida, i kontaktlistan, och/eller i samband med texter om vår verksamhet t.ex. 18