Sår gör antibiotika nytta?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sår gör antibiotika nytta?"

Transkript

1 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nr 186 FEBRUARI 2013 INNEHÅLL 1-3 Sår gör antibiotika nytta? Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor 3 Antibiotikaprofylax mot endokardit upphör 4-6 Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Örebro län Läkemedelskommitténs mål hur gick det? 7 Biverkningsrapportering 2012 i Örebro län 8 Informationsstöd för läkemedel 8 Tredaptive tillhandahålls inte längre 8 Atacand AstraZeneca ingår inte i läkemedelsförmånen förskriv generiskt kandesartan Arbetsutskott för läkemedelskommittén: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Leif Kronberg Informationsläkare Gunnar Carlsson Informationsläkare Christer Lundin Magnus Olsson Sara Fors Helén Merkell Redaktör: Birgitta Lernhage e-post: orebroll.se Adress: Läkemedelskommittén Universitetssjukhuset ÖREBRO Tel Läkemedelskommitténs hemsida: Trycksak Layout Tomas Müller Tel Tryck och distribution: Strands Grafiska i Norden AB Bandygatan Lindesberg Tel (vx) Text: Mårten Prag, Läkemedelskommittén ÖLL Sår gör antibiotika nytta? Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor Infektioner från bett av små och stora djur Hund- och kattbett genererar ca 1 % av besöken på akutmottagningar, hundbett är vanligare men kattbett blir oftare infekterade och risken är störst vid bett i handen. Pasteurella multocida är vanligaste etiologi både vid hund- och kattbett, symtomen med smärta kommer snabbt, ibland efter några timmar. Tidig profylaktisk antibiotikabehandling kan övervägas om punktionssår på händerna eller om patienten är immunsupprimerad. Bakterien är känslig för pcv vilket ges i detta läge eller om infektionssymtom kommer inom ett dygn. Vid senare symtomdebut ges Spektramox för att även täcka Staf aureus. Borrelia. Erytema migrans (EM) behandlas med pcv men vid multipla erytem eller EM med feber ska Doxyferm ges. Neuroborrelios kan behandlas med Doxyferm i högdos, diagnosen bör säkerställas med lumbalpunktion. Borreliaserologin kan vara svårtolkad, falskt pos IgM i blod är vanligt och många har IgG-stegring i blod som tecken på tidigare exposition. Vid misstänkt neuroborrelios i > 8 veckor men neg IgG i blod är Borrelia osannolik orsak till besvären. Harpest. Tularemi sprids vanligen med myggor men fästingar och broms kan också överföra smittan. Sjukdomen är vanligast på sensommaren och varierar mycket år från år. Ofta är insjuknandet abrupt med frossa och feber. Hosta är vanligt oavsett klinisk form. Huvudvärk, muskelvärk, diarré är inte ovanligt. Den ulceroglandulära formen är vanligast med primärlesion vid bettet och svullnad vid närmaste körtelstation där det kan uppkomma en rodnad. Primärlesionen börjar som en papel, utvecklas sedan till ett sår som kan ta veckor att läka. Pulmonell form uppträder framför allt efter inhalation, t ex efter slåtter, och tyfös form kännetecknas av feber utan fokala symtom. Ofta uppkommer sena hudmanifestationer, gärna nära primärlesionen. Erytema nodosum förekommer även. Diagnosen tularemi ställs med serologi (ofta positiv först under tredje veckan efter insjuknandet), odling (Obs - ange misstänkt etiologi, risk för labsmitta!) eller med prov från sår för PCR. Behandlingen är Ciprofloxacin eller Doxyferm i 14 dagar. Provtagning för odling och resistensförhållanden Andelen meticillinresistenta Staf aureus (MRSA) ligger i Örebro län på ca 0,7 %. På ungefär fem år har de blivit dubbelt så vanliga i landet. I vårt län har under de senaste åren ca 45 nya patienter per år upptäckts. MRSA är resistenta mot nästan alla betalaktamer (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer som Meronem, Tienam). ESBL-positiva bakterier (extended spectrum betalactamases) är vanligare än MRSA, det rör sig om Gramnegativa bakterier som är patogena på andra ställen än i sår. En vidareutveckling av ESBL är ESBL-carba, bakterier med dessa enzymer kan vara omöjliga att behandla med antibiotika. fort sid 2 >> 1 februari 2013

2 >> från sid 1 Grupp A-streptokocker är alltid känsliga för pcv. Två-tre procent av dem är resistenta mot erytromycin och klindamycin. Pseudomonas aeruginosa har alltid varit förhållandevis svåra att behandla. Det enda perorala medlet som kan fungera är ciprofloxacin, men ca 10 % av Pseudomonas är resistenta. Odlingsprov från sår tas efter att krustor, nekroser och pus avlägsnats, från övergången mellan sjuk och frisk vävnad. Undvik kontamination från omgivande hud. Prov förvaras i kylskåp i väntan på transport, vilken ska ske snabbt. Bensår Bensår är sår nedanför knät som ej läkt på 6 veckor. De är symtom på underliggande tillstånd som ska utredas och behandlas. Venösa sår är vanligast. Ofta ett litet ytligt sår på vristens insida som föregås av bensvullnad, framför allt sent på dagen. Med tiden organiseras ödemet och pigmentering kan tillkomma, liksom venöst eksem. Kontaktallergi mot omläggningsmaterial eller lokalbehandling kan också ge eksem. Fibrinbeläggning är ej tecken på infektion. Ytlig venös insufficiens kan opereras medan djup venös insufficiens kräver livslång kompressionsbehandling. Djup venös insufficiens kan diagnostiseras med doppler i knävecket se venös undersökning på sårwebben (www.vgregion.se/skassarwebben). Arteriella bensår beror på arterioskleros, är ofta multipla och djupare än venösa, ofta på fötterna. Svarta nekroser är vanliga. Arteriell insufficiens kan ge en rodnad i huden som inte ska misstolkas som infektion. Arteriell insufficiens bäddar för trycksår, t ex på hälarna. Ankeltryck mäts med doppler över arteria dorsalis pedis respektive tibialis posterior. Index (ankeltryck/armtryck) > 0,9 är normalt, < 0,5 innebär kritisk ischemi. Falskt höga tryck (index > 1,4) kan erhållas pga grav arterioskleros, kraftiga ödem eller skleros i huden. Kirurgi (PTA/ballongvidgning/eller by-pass) övervägs hos alla patienter med kritisk ischemi dvs ankeltryck < 50 mm Hg eller index < 0,5, alla patienter med diabetes och icke-läkande sår med index < 0,9 eller icke-komprimerbara kärl, arteriella sår som inte läker där ischemin är mindre uttalad men påvisbar (index 0,6 0,9) samt vid arteriovenösa sår där den arteriella insufficiensen försvårar adekvat kompressionsbehandling. Diabetessår förebygges med rätt skor och strumpor, regelbundna kontroller av fotstatus. Sår och komplikationer bör skötas av fotteam. Neuropati kan bidra till att diabetiker lättare får sår, liksom mikro- och makroangiopati. Rodnad distalt kan vara ett tecken på arteriell insufficiens, om man höjer benet blir foten i stället kritvit. Motorisk neuropati kan medföra förändrad belastning i foten och därmed risk för sår. Sensorisk neuropati medför att patienten inte känner när tryck eller sår uppkommer, autonom neuropati ger torr hud. Behandling av bensår Rodnad, värk, värmeökning och/eller sekretion kan, men behöver inte, betyda infektion. Ungefär ¾ av bensårspatienterna får antibiotikakurer men endast 4 % av dem utvecklar verkligen en behandlingskrävande infektion. Man måste skilja på kolonisation och infektion, vid infektion finns bakterierna i vävnaden. Lokalbehandling bensår (Rekommendationer från Skaraborgs sjukhus) Allmänt Rengöring med färsktappat kranvatten, kroppstempererat Använd gärna handdusch Polyhexanid/betain (Prontosan) Ödem behandlas med graderad kompression Torra svarta nekroser Torrt förband Torra, lätt fuktiga nekroser Sårgel och icke vidhäftande förband Hydrokolloidplatta Zinkhäfta Fuktiga svarta nekroser Kirurgisk revision Fuktiga gula nekroser Cadexomerjod (Iodosorb) Polyuretanförband Hydrofiberförband Algkompress Rikligt vätskande sår Skydda sårkanterna Kaliumpermanganat Cadexomerjod Hydrofiberförband Polyuretanförband Illaluktande gröna sår Ättiksyrebaddning Kolförband Cadexomerjod Silverförband Rena, granulerande sår Skydda såret Hydrokolloidförband Salvkompresser Icke vidhäftande förband Salvstrumpa Fyrlagerbandage Smärtsamma sår Sårgel Icke vidhäftande förband Hydrokolloidförband (Rekommenderade sårvårdsprodukter i Örebro län framgår av Sårvårdskortet, se Läkemedelskommittén/Publikationer/ dokument/kort och lathundar). 2 februari 2013

3 Vid misstanke på infektion kan lokalbehandlingen intensifieras: Sårrengöring med ljummet vatten Mekanisk debridering vid behov Täta omläggningar Starkt vätskande sår/eksem Kaliumpermanganatlösning (0,1 % till baddning/3 % - 1 ml per liter vatten till bad) 10 minuter före omläggning Pseudomonaskolonisation Ättiksyrelösning 5 mg/ml spädes med lika delar vatten till omslag 10 minuter före omläggning Polyhexanid/betain sårsköljvätska (Prontosan) Lämpligt förband - silver, jod, polyhexanid/betain (Prontosan) Om utebliven effekt eller försämring efter 14 dagar kan sårodling och systemisk antibiotikabehandling övervägas, i första hand Heracillin. Lokalbehandling av bensår sammanfattas i tabellen på föregående sida. Mer avancerade metoder för sårbehandling är VAC-behandling (undertryck), fluglarver och pinch-graft (öar av hudtransplantat). Kom ihåg att även bedöma och behandla smärta. Antibiotikabehandling vid mjukdelsinfektioner Follikulit (hårsäcksinflammation) lokalbehandlas, ej antibiotika. En specialform förekommer efter bubbelbad och orsakas av Pseudomonas. Impetigo orsakas vanligen av Staf aureus men ibland även av streptokocker. Lokalbehandling (tvål och vatten) viktigast, om detta inte räcker kan retapamulin (Altargo) prövas lokalt. Någon gång kan Heracillin behövas. Mupirocin (Bactrobansalva) ska inte användas utan sparas för MRSA-behandling. Staf aureus som producerar exfoliativt toxin kan ge impetigo med blåsor, bullös impetigo. En hög användning av Fucidin har visat sig sammanfalla med spridning av en Fucidinresistent stafylokockstam med detta toxin. Mer än hälften av alla MRSA i dag är samhällsförvärvade och ger ofta lite atypiska långdragna primära hudinfektioner, pustler. Orsaken är att de producerar ett toxin kallat PVL. Erysipelas ger en skarpt avgränsad rodnad i huden och behandlas med pcv. Patienter som behöver sjukhusvård får bensylpenicillin. Man bör tänka på att grupp A-streptokocker även kan orsaka mer djupliggande infektioner i muskulaturen. Patienten blir då svårt toxiskt påverkad och man kan behöva tillgripa extensiv kirurgi för att rädda extremiteter. Bakteriernas s k superantigen ger en bred aktivering av immunsystemet med chock, multipel organsvikt och ev död som följd (Streptococcal toxic shock syndrome). Vid svårläkta sår föreligger en överanvändning av antibiotika. Om man misstänker infektion har fynd av grupp A-streptokocker en hög prediktivitet (orsakssamband), Staf aureus en måttlig och Pseudomonas en låg prediktivitet. Odlingsfynd får inte motivera antibiotikabehandling vid bensår klinisk misstanke måste finnas, se ovan! Gramnegativa bakterier är kolonisatörer. Diabetesfoten. Nya amerikanska riktlinjer finns (IDSA 2012). Enligt dessa ska behandlingstiderna vara korta, vid ytlig mjukdelsinfektion 1-2 veckor, djupare infektion 2-4 veckor. Vid osteit bör man eftersträva att avlägsna icke viabelt ben och därefter 4-6 veckors antibiotikabehandling. Längre behandling kan komma i fråga om infekterat, icke viabelt ben föreligger och detta inte kan avlägsnas. Denna strategi kräver att man gör benbiopsi för PAD och odling vilket inte är vanligt i Sverige. Primärt bör man sondera såret och vid benkontakt har man sannolikt osteit. Sårodling ger dålig information om etiologin vid osteit, gramnegativer och enterokocker är osannolik etiologi även om de finns ytligt. Lågt CRP utesluter inte osteit. Osteitförändringar syns först så småningom på slätröntgen liksom regress vid läkning. MR anses vara bättre. I första hand används Heracillin 1,5 g x 3 vid fotinfektion hos diabetiker, vid akut djup infektion som kräver sjukhusvård har man ofta en blandinfektion och då kan bred intravenös behandling vara motiverad. Man kan läsa mer om diabetesfoten i Infektionsläkarföreningens Vårdprogram för led-och skelettinfektioner på Medverkande på LIVV-dagen var Lill-Marie Persson (Kärnsjukhuset Skövde), Henrik Eliasson, Bo Söderquist, Eva Törnqvist och Hans Fredlund (USÖ). Föreläsarnas powerpointbilder finns utlagda på Läkemedelskommitténs hemsida: Antibiotikaprofylax mot endokardit upphör Antibiotikaprofylax mot endokardit infördes för ca 50 år sedan eftersom man funnit ett samband mellan dentala ingrepp och endokardit, däremot var inte profylaxen vetenskapligt prövad. Eftersom evidens saknas har man på flera håll minskat profylaxen under senare år och för tre år sedan frångick man den helt i Storbritannien. Uppföljning har där inte kunnat påvisa någon ökning av antalet endokarditfall. Tanken med profylaxen var att minska risken för bakteriemier vid olika ingrepp, men dagliga aktiviteter som tandborstning och tuggning ger även bakteriemi och det anses meningslöst att försöka minska risken för kardiella nedslag i samband med tandvård någon gång per år. I maj 2012 genomfördes en workshop i Läkemedelsverkets, Stramas och Smittskyddsinstitutets regi. Denna resulterade i att man nu helt frångått endokarditprofylax vid alla typer av ingrepp. Däremot finns det evidens för att ett gott munhålestatus minskar risken för endokardit hos riskpatienter. 3 februari 2013

4 MKr Öppenvård Slutenvård Vi i ö De kom TN ock och Lip 12, För för rat Diagram 1. Kostnadsförändringen i absoluta tal i öppen- och slutenvård minskade kostnaderna i öppenvården jämfört med 2011 med drygt 11 MKr medan den ökade med ca 8 MKr i slutenvården. Text: Magnus Olsson, Läkemedelskommittén ÖLL och Erik Svantesson, Läkemedelsenheten ÖLL Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Örebro län Sänkta kostnader för läkemedel i den öppna vården gör att landstingets totala kostnad för läkemedel minskar något under året. Vi ser dock stora kostnadsökningar inom vissa terapiområden. De största ökningarna kommer från läkemedel för behandling av reumatoid artrit (RA) och blödarsjuka, vilka har ökat med 8,9 MKr respektive 6,9 MKr under året. Kostnaden för cytostatika har tidigare planat ut, men har under året ökat med 6,5 MKr. Kostnaden för läkemedel i öppenvården minskar med 11,7 MKr (1,9 %), och det är första gången vi ser en sänkt årskostnad. Mönstret är detsamma i övriga landet, och en starkt bidragande faktor är prissänkningar i samband med patentutgångar. Höjningen av patientens egenavgift den 1 januari har också bidragit till att dämpa kostnaderna. Kostnaden för läkemedel på rekvisition till våra sjukhus ökade under året med 8,6 MKr (4,3 %). Se diagram 1. Vidstående tabell visar hur kostnaderna är fördelade mellan de olika förvaltningarna. Efter snedstrecket återfinns förändringen jämfört med Liksom förra året svarar utomlänsförskrivare för den största procentuella ökningen (14 %). Ökningen beror huvudsakligen på ökad förskrivning av koagulationsfaktorer till hemofilipatienter i vårt område, dessa patienter handläggs huvudsakligen i Stockholm. Läkemedelskostnaden på förvaltningsnivå Öppenvård MKr* Slutenvård MKr** USÖ 232,5 / + 3,6 185,1 / + 8,3 Karlskoga lasarett 30,3 / + 0,6 14,1 / - 0,5 Lindesbergs lasarett 14,8 / - 0,6 10,4 / + 0,8 Primärvård 158,0 / - 11,4 Psykiatrin 34,1 / - 2,8 Habilitering och hjälpmedel 2,6 / 0 Privata läkare 17,7 / - 3,1 VC entreprenad 24,1 / - 1,3 Läkargruppen 8,4 / - 1,9 Utomlänsförskrivare*** 48,7 / + 5,8 Övrigt**** 16,7 / - 0,6 Totalt 587,9 / - 11,7 209,6 / + 8,6 * Förmånsbelopp exkl moms ** Enbart sjukhus, upphandlingsrabatter ej avdragna *** Förskrivning utanför länet till länets patienter **** Dosdispenseringen ingår med 13,8 MKr, övriga förskrivare och okodade hjälpmedels- och livsmedelsrecept Dia 4 februari 2013

5 Vilka preparat ökar och minskar mest i öppenvården? De största kostnadsökningarna från receptförskrivningen i öppenvården kommer liksom föregående år från koagulationfaktorer (diagram 2) och TNF-alfahämmare, framför allt Enbrel och Humira (diagram 3). Vi ser också stora ökningar för Revlimid (multipelt myelom), Victoza (diabetes) och Gilenya (MS). Till följd av patentutgångar har priserna fallit kraftigt för Lipitor och Zyprexa, och bara på dessa två substanser har besparingen varit 12,5 MKr under året. Förskrivningen av insuliner och läkemedel vid astma och KOL dominerar förskrivningen från länets primärvård. Symbicort, länets tredje största preparat, är det enskilt största preparatet inom primärvården Ökning jmf Substans Förmån (Kr) med 2011 (Kr) 1 Faktor VIII (ReFacto AF m fl) Lenalidomid (Revlimid) Aktiverat protrombinkomplex (Feiba) Liraglutid (Victoza) Fingolimod (Gilenya) Certolizumabpegol (Cimzia) Tikagrelor (Brilique) Golimumab (Simponi) Metylfenidat (Concerta m fl) Faktor VIII/VWF (Haemate m fl) Minskning jmf Substans Förmån (Kr) med 2011 (Kr) 1 Atorvastatin (Lipitor) Faktor VIIa (NovoSeven) Olanzapin (Zyprexa) Candesartan (Atacand) Oxykodon (OxyContin m fl) Lamotrigin (Lamictal m fl) Donepezil (Aricept) Latanoprost (Xalatan) Fentanyl (Durogesic m fl) Anastrozol (Arimidex) Vilka preparat ökar och minskar mest i slutenvården? Av de läkemedel som rekvirerats till slutenvården ligger Remicade i topp när det gäller kostnadsökningar (diagram 3). Detta tillsammans med de monoklonala antikropparna som t ex RoActemra gör att preparat för behandling av RA står för en stor del av den totala kostnadsökningen. Subkutana immunglobuliner som t ex Octagam och Privigen samt cytostatika som Mabthera och Velcade m fl ökar också. När det gäller röntgenkontrast, som alltid är en stor post i den totala slutenvårdsnotan, ökar kostnaderna för Omnipaque, detta kompenseras av en motsvarande minskning av Visipaque. Värt att notera är att kostnaderna för Lucentis som används för behandling av våt åldersrelaterad makuladegeneration har minskat kraftigt under det senaste året Rek- Ökning Substans visition jmf med (Kr) 2011 (Kr) 1 Infliximab (Remicade) Johexol (Omnipaque) Immunoglobulin (Privigen, Octagam m fl) Rituximab (Mabthera) Tocilizumab (RoActemra) Bortezomib (Velcade) Cabazitaxel (Jevtana) Faktor VIII (ReFacto AF m fl) Abirateron (Zytiga) Amsakrin (Amekrin) Minskn. Substans Rekvisition jmf med (Kr) 2011 (Kr) 1 Ranibizumab (Lucentis) Jodixanol (Visipaque) Pegfilgrastim (Neulasta) Alteplas (Actilyse m fl) Natalizumab (Tysabri) Irinotekan (Campto) Docetaxel (Taxotere) Doxorubicin Aktiverat protrombinkomplex (Feiba) TPN (StructoKabiven m fl) MKr Koagulationsfaktorer Totalt Faktor VIII (ReFacto AF, Advate m fl) Övriga preparat (Haemate, Confidex m fl) Ak4verat protrombinkomplex (Feiba) Faktor VIIa (NovoSeven) Diagram 2. Total kostnadsutveckling för koagulationsfaktorer. Årskostnaden ökar kraftigt och för öppen- och slutenvård tillsammans drygt 35 MKr. fort sid 6 >> 5 februari 2013

6 >> från sid 5 MKr TNF-alfahämmare Totalt ENBREL HUMIRA REMICADE SIMPONI CIMZIA Sammanfattning Landstingets totala kostnader för läkemedel har kontinuerligt ökat genom åren, oftast i snabbare takt än övrig hälso- och sjukvård. Under 2011 var kostnadsökningen totalt 29 MKr innebar ett trendbrott, genom att kostnaderna för första gången minskade. Vi såg under året stora kostnadsökningar på framförallt läkemedel vid RA, koagulationsfaktorer och cytostatika. Dessa ökningar balanserades i öppenvården av prissänkningar i samband med patentutgångar tillsammans med en höjd egenavgift för patienterna Diagram 3. Total kostnadsutveckling för TNF-alfahämmare. Årskostnaden för både öppen- och slutenvård tillsammans närmar sig 70 MKr. Vi har under den senaste tiden sett introduktionen av nya potenta läkemedel som kan komma att påverka vår terapitradition och läkemedelskostnad. Den fortsatta utmaningen blir att genom en klok användning av våra basläkemedel skapa utrymme för dessa nya läkemedelsbehandlingar. Läkemedelskommitténs mål hur gick det? Mål Förskrivningen av sömnmedel ska minska till 38 DDD/1000 invånare och dag vid 2012 års utgång, dvs en minskning med ca 5 %. Förskrivningen av NSAID (exkl glukosamin) till 75-åringar och äldre ska minska till 34 DDD/1000 invånare och dag vid 2012 års utgång, dvs en minskning med ca 5 %. Samtidigt får inte förskrivningen av coxiber öka till denna åldersgrupp. Stimulera förskrivarna i Örebro län till ökad biverkningsrapportering (se sid 7 i detta nummer). Läkemedelskommittén formulerade 2011 läkemedelsmål som är angelägna av medicinska skäl och som också förbättrar patientsäkerheten. Målen gäller sömnmedel, NSAID samt biverkningsrapportering, se nedan. Målen skulle vara uppfyllda vid 2012 års utgång. Sömnmedel Vid sömnstörning bör man alltid först utesluta bakomliggande somatisk orsak (t ex smärta, hjärtsvikt, restless legs, sömnapnésyndrom) psykiatrisk orsak (t ex depression) eller att den orsakas av effekter av läkemedel. Man bör i första hand pröva icke-farmakologisk behandling. Läkemedelskommitténs häfte Sov gott kan vara en hjälp. Sömnmediciner kan ge lindring när sömnlösheten är som värst men de har mycket begränsad verkan. I studier har man visat att jämfört med placebo somnar patienten snabbare och får längre total sömntid, men resultaten är bara visade för korta behandlingsperioder (några veckor). Det finns mycket som talar för att den önskvärda effekten av sömnmedel minskar vid längre tids användning. I vårt län förskrevs under DDD/TIND (definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag) av sömnmedel med ATC-kod N05C. Denna förskrivning är efter Södermanland lägst i Sverige. Förskrivningen av sömnmedel till invånarna i Örebro län har under de tre senaste åren varit oförändrad. En minskning med 5 % har därmed inte uppnåtts. Positivt är att sömnmedelsförskrivningen till 75-åringar och äldre minskat med 6 % sedan 2010 och att Propavan i denna åldersgrupp står för den största andelen av minskningen. NSAID Alla NSAID hämmar prostaglandinsyntesen och har därför i princip samma potentiella biverkningsprofil. Denna innefattar gastrointestinala sår och blödningar, centralnervös påverkan (huvudvärk, yrsel, psykiska symtom), sänkt njurfiltration, vätskeretention och blodtrycksförhöjning. Viktiga riskfaktorer är tidigare magsårssjukdom, hög ålder, nedsatt njurfunktion och hjärtsvikt. NSAID inklusive COX-2-selektiva ger en ökad risk för hjärt-kärlbiverkningar och är därför kontraindicerade för patienter med ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt, kärlkramp), cerebrovaskulär sjukdom (stroke, TIA), kronisk hjärtsvikt (NYHA-klass II-IV) och perifer arteriell kärlsjukdom (claudicatio intermittens). Flera studier har analyserat den kardiovaskulära risken för bl a diklofenak, ibuprofen och naproxen. Diklofenak har i dessa studier kopplats till en ökad risk för allvarliga hjärt-kärlbiverkningar i synnerhet vid höga doser (150 mg/ dygn). Naproxen (1000 mg/dygn) och ibuprofen ( 1200 mg/dygn) synes ha en lägre risk, varför Naproxen rekommenderas som förstahandsmedel och ibuprofen (Brufen) i andra hand. 35,9 DDD/TIND av NSAID (exklusive glukosamin) förskrevs i Örebro län till 75 åringar och äldre under Målet nåddes redan under 2011 genom att förskrivningen minskade till 32,7 DDD/TIND. Förskrivningen har under 2012 minskat ytterligare till 29,9 DDD/TIND. Detta är mycket positivt då denna åldersgrupp har den största risken för biverkningar. Diklofenak står dessutom för den största andelen av minskningen. Läkemedelskommittén ÖLL 6 februari 2013

7 Biverkningsrapportering 2012 i Örebro län Ett av Läkemedelskommitténs mål är att stimulera till en ökad rapportering av läkemedelsbiverkningar. Rapporteringen ger värdefull kunskap, särskilt vad gäller nya läkemedel samt allvarliga eller oväntade reaktioner. En fortsatt hög rapporteringsvilja är därför viktig och ökar patientsäkerheten. År 2012 har 126 biverkningsrapporter skickats in från Örebro län, vilket kan jämföras med 111 rapporter året innan. USÖ och Primärvården har skickat in majoriteten av rapporterna, 62 respektive 57. För Karlskoga och Lindesbergs lasarett är antal rapporter 6 respektive 1. Ett orsakssamband mellan läkemedlet och den rapporterade biverkningen har bedömts vara troligt för 75 procent av rapporterna under Dödsfall 3 dödsfall har rapporterats och de har bedömts ha ett troligt samband med läkemedelsreaktionen. Det betyder dock inte att ett orsakssamband mellan läkemedlet och dödsfallet har säkerställts. Dödsfallet kan vara orsakat av läkemedlet ifråga, men även av andra läkemedel patienten står på eller av patientens bakomliggande sjukdom. Dödsfallen var: cerebral blödning vid Waranbehandling (2 fall) cerebral blödning vid Actilysebehandling Följande 13 biverkningsrapporter avser patienter 80 år och äldre Actilyse Cerebral blödning Avastin Endoftalmit Avastin Hjärtinfarkt Avastin Yrsel Lucentis Nästäppa Lucentis Klåda Valaciklovir Hallucinationer och konfusion Waran Cerebral blödning Waran Cerebral blödning Waran + Flagyl INR ökat Waran + Heracillin INR sänkt Waran + Warfarin Orion Exantem och klåda Alvedon + Gabapentin + Saroten Mixed liver reaction och ikterus Rapportera läkemedelsbiverkningar! Detta ger en värdefull kunskap, särskilt vad gäller nya läkemedel samt allvarliga eller oväntade reaktioner. Läkemedelskommittén vill därför motivera till en fortsatt hög rapporteringsvilja som är av stor vikt och ökar patientsäkerheten på sikt. Det räcker att skicka en kopia av journalanteckning. Läkemedelsverket uppmanar hälso- och sjukvården att rapportera redan vid misstanke om läkemedelsbiverkning. Det betyder att den som rapporterar in biverkningen inte behöver ha tagit ställning till att ett orsakssamband föreligger mellan läkemedel och den rapporterade händelsen. Vad ska rapporteras För samtliga läkemedel ska följande rapporteras: Dödsfall Livshotande reaktioner Biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning Läkemedel med 2 eller fler rapporter från Örebro län 2012 Läkemedel Antal Rapporterad biverkan rapporter Gardasil 22 Huvudvärk, Yrsel, Feber, Dyspné, Myalgi Pandemrix 7 Narkolepsi, Trötthet, Hjärtklappning, Muskelsvaghet Waran 6 Cerebral blödning, Klåda, Interaktion med Flagyl INR ökat, Interaktion med Heracillin INR sänkt Humira 5 Pneumoni, Dyspné, Depression, Parestesi, Sömnrubbning Infanrix Hexa 4 Feber, Smärta, Apné Avastin 4 Hjärtinfarkt, Yrsel, Endoftalmit Enbrel 3 Tungsvullnad, Parestesi, Dysfasi, Missfärgning av tungan Nexplanon 3 Smärta, Lokal reaktion, Klåda Heracillin 3 Mixed liver reaction Victoza 2 Malaise, Kräkningar, Tryckkänsla i bröstet Amlodipin 2 Gingival hyperplasi, Sömnrubbning Simvastatin 2 Hyperhidros, Idiopatisk trombocytopen purpura (ITP) Infanrix 2 Lokal reaktion Vaxigrip 2 Polymyalgia reumatika BCG-Medac 2 BCG-infektion, Lungemboli, UVI, Sepsis Cimzia 2 Lungemboli, Psoriasisiform eruption Lyrica 2 Eufori Concerta 2 Hjärtinfarkt Strattera 2 Epileptiskt anfall Flagyl 2 Interaktion med Waran INR ökat, Neuropati Lucentis 2 Klåda, Nästäppa Observera att antalet rapporter totalt inte är lika med antal biverkningar totalt, för en rapport kan innehålla > 1 biverkan. Biverkningar som leder till sjukhusvård, eller förlängning därav Nya oväntade biverkningar och interaktioner Biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad För nya läkemedel ska samtliga misstänkta biverkningar rapporteras. Rapporteringskrav gäller även: Förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel Bristande effekt hos vacciner, antikonceptionsmedel eller hos läkemedel som används för behandling av livshotande tillstånd Biverkningsrapporter skickas till: Läkemedelsverket Enheten för farmakovigilans, Biverkningsgruppen Box Uppsala Det finns även möjlighet att rapportera via en elektronisk blankett på Läkemedelsverkets hemsida Läkemedelskommittén tar gärna emot lärorika patientfall för publicering i Rapport om läkemedel. Detta är ett sätt att sprida information kring biverkningsproblem. Skicka en kopia av Läkemedelsverkets bedömning samt en kort beskrivning av patientfallet. För besväret skickar vi en biobiljett. 7 februari 2013

8 Text: Magnus Olsson, Läkemedelskommittén ÖLL Informationsstöd för läkemedel Micromedex Läkemedelskommittén har köpt en prenumeration på Micromedex vilken görs tillgänglig för samtliga anställda i ÖLL. En länk har lagts upp på medicinska bibliotekets hemsida (se bild). Om man går in på Micromedex Gateway från en av landstingets IP-adresser loggas man in automatiskt och behöver därför inte något användarnamn eller lösenord. Micromedex är en samling av referensverk för läkemedelsinformation, i vår prenumeration ingår bl a följande källor: Alternative Medicine Evidensbaserade monografier över naturläkemedel och kosttillskott. DRUGDEX Evidensbaserad läkemedelsinformation som inkluderar receptfria läkemedel och vissa preparat som fortfarande är under utveckling. Denna information är granskad av en referensgrupp. Index Nominum Produktnamn, synonymer, strukturformler och ATC-koder för flertalet läkemedel på världsmarknaden. Trissel s 2 IV Compatibility Blandbarhetsdata för injektions- och infusionsläkemedel. MARTINDALE International drug information, including investigational and herbal drugs. PDR, Physicians' Desk Reference Amerikanska FASS med information godkänd av FDA. REPRORISK System Information om läkemedel vid graviditet och amning. Interaktivt verktyg för interaktionskontroller, deras effekt och kliniska relevans. Här finns också information om kombination med alkohol och födoämnen mm. Drugline Från och med 1 januari 2013 är databasen Drugline fritt tillgänglig. Läkemedelsinformationscentralen Karolic som är förlagd till Karolinska sjukhuset ansvarar för administrationen av databasen som innehåller svar på cirka läkemedelsfrågor. Frågorna har till största delen handlagts vid landets läkemedelsinformationscentraler, ett antal frågor har dock utretts i Åbo samt Odense. Frågorna är patientrelaterade och handlar till största delen om biverkningar, interaktioner, läkemedelsterapi och läkemedelsbehandling vid graviditet och amning. Dokumenten i databasen är till största delen skrivna på svenska, i nuläget är ca 35% skrivna på engelska och den andelen ökar kontinuerligt. EMBASE EMBASE tillhandahålls nu på medicinska bibliotekets hemsida och är en farmakologisk och biomedicinsk databas som omfattar ungefär lika många publikationer som MEDLINE med stor överlappning av denna. Fokus i EMBASE ligger på europeiska tidskrifter vilket innebär att många icke engelskspråkiga artiklar kan hittas där, till skillnad från MEDLINE finns även konferensabstrakts med. Faktaruta Micromedex Kan nås via direktlänk på medicinska bibliotekets hemsida Drugline Embase } Kan nås under länken Sök artiklar på medicinska bibliotekets hemsida Tredaptive tillhandahålls inte längre Tredaptive (ett kombinationspreparat innehållande nikotinsyra och laropiprant för att minska flushen av nikotinsyra), som har varit indicerat vid dyslipidemi och då oftast i kombination med statin, finns inte tillgängligt på apotek från den 21 jan Den här åtgärden berör ca 25 patienter i Örebro län, som hämtat ut preparatet på apotek under det senaste halvåret Den europeiska läkemedelsmyndigheten värderar att riskerna överväger nyttan. Detta ställningstagande grundar sig på resultatet från en klinisk studie (HPS2-THRIVE), där Tredaptive i kombination med statin jämfördes mot enbart statinbehandling. Studien inkluderade patienter med hög risk för kardiovaskulära händelser och pågick i genomsnitt 3,9 år. Tillägg av Tredaptive till statinbehandling jämfört med enbart statinbehandling minskade inte ytterligare risken för stora vaskulära händelser. Samtidigt visade studien på en högre frekvens av allvarliga biverkningar i den grupp som behandlades med kombinationen Tredaptive och statin. Atacand AstraZeneca ingår inte i läkemedelsförmånen - förskriv generiskt kandesartan Patentet på Atacand har gått ut och preparatet ingår sedan 1 december 2012 inte i läkemedelsförmånen. Atacand som är utskrivet på recept daterade efter den 1 december 2012 får ej bytas ut till generika på apoteken. Det finns ett flertal generika innehållande kandesartan som kan förskrivas för att patienten fortsättningsvis ska få läkemedelssubvention. Apoteken får dock byta ut Atacand till generiskt kandesartan (Candesartan m fl preparatnamn) på de recept som skrivits ut före 1 december 2012 eftersom Atacand då fortfarande ingick i förmånen. Atacand Plus i styrkan 16 mg/12,5 mg (kandesartan/hydroklortiazid) ingår inte längre i läkemedelsförmånen. Generiska kombinationspreparat som ingår i läkemedelsförmånen finns i alla styrkor (Candesartan/Hydrochlorothiazide m fl preparatnamn). 8 februari 2013

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström och Marit Danell Boman Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans)

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning 2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Allmänt Alla rekommendationer gäller oavsett kön om inget annat anges. Rekommendationer för Parkinsons sjukdom

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånen

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånen Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånen subventionerar läkemedel och varor utöver det nationella förmånssystemet till vissa individer och patientgrupper om särskilda skäl finns. Omfattningen

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist 56 SJUKHUSLISTAN 2009 NEUROLOGI partiella anfall R karbamazepin Trimonil Retard generaliserade, svårklassifierade anfall R valproat Ergenyl Retard Akutbehandling av toniskt/kloniskt anfall R diazepam,

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD.

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Klinisk farmakologi 20101004 Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Faktorer som påverkar hälsa Dahlgren och Whitehead, 1991 Lokalbedövning med adrenalin- relativa kontraindikationer Hyperkänslighet

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR.

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. ÄNDTARMSBESVÄR Många i befolkningen lider av ändtarmsbesvär och besvären börjar oftast i åldern 20-39 år.

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år.

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glukosamin Pharma Nord 400 mg, hårda kapslar 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 kapsel innehåller glukosaminsulfat-kaliumkloridkomplex motsvarande 400 mg glukosamin

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2012-05-04 Tentamensnummer: BILDER KORTSVAR MEQ SUMMA BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Gröna häftet, uppdaterats. Det

Gröna häftet, uppdaterats. Det LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 SEPTEMBER 2014 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Gröna häftet är uppdaterat släng de tidigare versionerna Nu har Örebro läns landstings

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer